Page 1

Ă…rsredovisning 2014


Årsredovisning 2014 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS Bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 24 april 2015 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.


Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 2 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................ 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 10 Rapport över totalresultatet .......................................................................................................... 10 Balansräkningar ............................................................................................................................ 11 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 12 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 13 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 14

Styrelse ......................................................................................................................................... 54 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 55 Företagsstyrning ........................................................................................................................... 56 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ........................................................................... 57


Redovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2014, bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 procent det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 procent i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 procent i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP-ökningen 7,3 procent i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den

brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats.

Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 procent under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 procent i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 procent jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 procent. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri.

Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 4,9 (2,1) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto, företagskonto samt privatkonto medan fasträntekonto har minskat. Utlåningen till allmänheten ökade med 6,0 (5,2) 2


procent. Efterfrågan på krediter har ökat främst vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 1,8 (4,4) procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 16,2 (20,5) procent. Ökningen beror på dels förbättring av värdet på aktierelaterade fonder dels ökat nettoinflöde till fonder. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 18,1 (15,4) procent. Detta har påverkat bankens värdepappersprovisioner positivt, som ökade med 15,5 (22,9) procent. Provisionsintäkterna avseende courtage har minskat medan intäkterna för försäljning av strukturerade produkter har ökat. Banken flyttar in i mobilen Mobilbanken blir i allt större utsträckning huvudkanal för vardagsekonomin. Fler kunder loggar in via mobilbanken än internetbanken idag. Utveckling går snabbt och nya tjänster utvecklas hela tiden. Swish är en tjänst som introducerades under 2013 som möjliggör överföring av pengar mellan mobilnummer för privatpersoner på ett enkelt och säkert sätt. Denna tjänst har utvecklats under 2014 till att möjliggöra för företag och föreningar att ta emot betalningar. Under året har tjänsten Swish fått riktig fart – nya anslutningar har ökat med 75 procent jämfört med 2013. Många kunder har även lagt undan säkerhetsdosan och ersatt den med Mobilt BankID. Ungefär 40 procent av kunderna loggar idag in med hjälp av denna tjänst. Fler kvalificerade kundmöten I en allt mer digitaliserad värld är det viktigt att värna om det personliga mötet. De stora viktiga besluten vill kunderna helst diskutera öga mot öga. Idag har banken närmare 70 rådgivare på privat- respektive företagssidan på fem kontor som finns tillgängliga för att diskutera affärer med kunderna. Under året har många personliga kundmöten genomförts. Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder Försäkringsrådgivningar som banken kallar Trygghetskollen blir en allt viktigare del i bankens verksamhet. Banken ser ett tydligt behov hos kunderna att vilja göra en ordentlig genomgång av sitt försäkringsskydd. Under 2014 har banken förmedlat en bit över 2 300 nya försäkringar inom både sak- och trygghetsförsäkringar. Spara- och pensionsaffären Försäljning av Garantums produkter ökade. De flesta kunderna anser att Garantum är ett bra komplement till sina övriga sparaprodukter. Försäljningen av Folksams Traditionella Livförsäkring tog fart både när det gäller större placeringar och

mindre månadsavsättningar. Försäljningen av fasträntekonton fortsätter att minska. Traditionell aktiehandel fortsatte att minska i banken, varför bemanningen vid handlarbordet drogs ned och ompositionering till fler Kapitalrådgivare genomfördes. I december gjordes ett utskick till kunder som har pensionssparande i någon form där banken informerar om det politiska beslutet att minska avdragsrätten för 2015 för att sedan försvinna helt 2016. Intresset för en pensionsrådgivning var stort vilket gör att bankens medarbetare startar året med mycket välfyllda kalendrar. Populära kundevent För tredje året i rad genomfördes Nyckelkundsbio med fyra fullsatta visningar på biograferna i Skara, Vara, Götene och Nossebro. Vårens Kundgolf på Lundsbrunns GK var fullbokad med 120 startande. För tredje gången var vi med på ”På Landetmässan” i Axvall som hade närmare 9 000 besökare under två dagar. Nästan 1 000 personer var med och tävlade om fina priser i bankens monter. Traditionsenligt arrangerades bussresor till Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Båda med mycket stort deltagande av bankens lantbrukskunder. Även träffen med tema Ägarplanering och generationsskifte för jord- och skogsbruksfastigheter lockade många deltagare. Den årliga Spardagen som arrangeras under oktoberlovet var uppskattad av både barn och föräldrar. Temat denna gång var ”läsning”. Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Fokus under 2014 har varit de digitala tjänsterna Mobilt BankID, Mobilbanken och Swish, tjänster som bidrar till en minskad miljöbelastning. I slutet av året anordnades en kontantsmarttävling, där det gällde att använda sitt kort och inte ta ut kontanter i kassa eller bankomat under december månad samt skriva en slogan på temat kontantsmart. Ett av miljömålen 2014 var att vid intern och extern representation bjuda på lokalt och/eller ekologiskt producerad mat. Engagemanget för detta miljömål har varit stort bland personalen och är en naturlig del av bankens hållbarhetsarbete. Under året har två miljörevisioner gjorts avseende bankens miljöarbete och glädjande nog hade ingen av revisorerna något att anmärka på.

3


Fastigheter och kontorslokaler Den största åtgärden på bankens fastigheter under året var omläggning av tak och terrass på fastigheten i Vara. På fastigheterna i Skara och Nossebro har mindre reparationer utförts.

(62,3 föregående år). Provisionsnettot ökade med 7,3 mkr till 72,5 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 3,6 mkr till 112,2 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2014 till 2,9 mkr.

Personal Vid årets slut var det 111 anställda i banken, varav 104 banktjänstemän. Av dessa var 67 kvinnor och 37 män. Den totala årsarbetstiden för banktjänstemännen uppgick till knappt 94 heltidstjänster. Medelåldern i banken var 48,6 år, vilket är något lägre än föregående år.

Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 9.820,0 mkr, en ökning med 5,6 procent. Utlåningen ökade till 5.963,7 mkr, en ökning med 6,0 procent. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.564,2 mkr, en ökning med 1,8 procent.

Under året har två nya tjänster inrättats, Familjejurist samt Affärschef Företag. Totalt har sju nya medarbetare börjat och lika många har slutat.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 4,9 procent till 6.816,4 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 3.626,2 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 16,2 procent. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 996,5 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 18,1 procent.

Det är sedan tidigare beslutat att all personal som utför kvalificerade rådgivningar i banken ska inneha Swedsec-licens. Det är ett led i att upprätthålla allmänhetens förtroende för personalens kompetens. För att erhålla denna licens ställs därför höga krav på lämplighet, yrkeserfarenhet, kunskap och förmåga att följa det regelverk som gäller på värdepappersmarknaden. För att tydliggöra detta har banken beslutat om riktlinjer för Swedsec-licensiering, vilket b l a innebär att nyanställd personal ska genomföra sin licensiering inom provanställningstiden.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2014 i sammandrag (2013 inom parentes)

Rörelseresultatet ökade till 208,3 mkr (201,1)

Räntenettot minskade till 182,7 mkr (187,1)

Provisionsnettot ökade till 72,5 mkr (67,6)

Summa kostnader före kreditförluster ökade till 124,2 mkr (121,6)

Kreditförluster minskade till 2,9 mkr (4,3)

In- och upplåningen ökade till 6.816,4 mkr (6.498,5)

Utlåningen ökade till 5.963,7 mkr (5.625,5)

Affärsvolymen ökade till 24.902,7 mkr (23.361,4)

Bankens resultat Rörelseresultatet för 2014, 208,3 mkr, är en ökning med 3,6 procent jämfört med föregående år. Räntenettot minskade med 2,4 procent till 182,7 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 65,8 mkr

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.117,2 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 6.700.000 aktier. Under året har banken förvärvat 300.000 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.309,9 mkr (anskaffningsvärde 321,1 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 256,2 mkr. Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr per 2014-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 18,7 procent.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2014 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 126 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

4


Risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 18,7 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen

visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som inträffat efter balansdagen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling Ett spännande och händelserikt år väntar under 2015. Västvärldens olika centralbankers räntor är i många fall på räntenivåer de aldrig tidigare varit på. Detsamma gäller i Sverige som, sedan Riksbankens beslut i februari 2015, nu har en negativ styrränta på -0,1 procent. Dessutom kommer Sveriges Riksbank att köpa statsobligationer med löptid 1-5 år under februari-mars för 10 miljarder. Detta kommer att medföra ett tryck nedåt även på de längre räntorna. Den svenska kronan har under de senaste åren försvagats mot många av Sveriges exportländers valutor, vilket är viktigt för att trygga Sveriges viktiga export. Under våren kommer även Europeiska Centralbanken (ECB) att påbörja köp av statspapper med 60 miljarder euro i månaden. Deras program skall pågå till september 2016. Hur eurokursen kommer att reagera om alla dessa köp genomförs återstår att se. Frågan är om euron kommer att försvagas kraftigt mot exempelvis den svenska kronan och vad det i sådana fall kommer att krävas för insatser från den svenska Riksbanken för att bibehålla den svaga kronkursen. Centralbankerna är beredda att vidta kraftfulla åtgärder för att få igång den som de anser viktiga inflationen och därmed en förbättring i konjunkturen. Detta samtidigt som råvarupriser sjunkit kraftigt, inte minst oljepriset vilket motverkar en ökad inflation. Tidigare har Sveriges Riksbank använt argumentet att hushållens skuldsättning är oroväckande hög och ökar alltmer om räntan sänks. Det ansvaret förfaller de nu lämnat över till politikerna och Finansinspektionen. Den svenska konsumtionsökningen har de senaste åren till stor del skett hos hushållen medan industrin uppvisat en lägre investeringstakt. För5


hoppningen är att det sker en större uppgång i näringslivets investeringar under 2015. De låga räntenivåerna förväntas bestå under 2015 och en stor del av 2016 samtidigt som den svenska bruttonationalprodukten förväntas öka med strax över 2-procentsnivån 2015, vilket är en förbättring jämfört med 2014. Under 2015 har banken som målsättning att ytterligare profilera banken som kundens lokala sparbank. Detta ska ske genom att banken blir mer aktiva för att få till personliga möten med våra kunder. Något som bankens kundundersökningar visar att kunden uppskattar. Samtidigt ska banken för de kunder som önskar, kunna erbjuda tekniska lösningar som ligger i framkant. Inom detta område, som brukar kallas digitalisering, kommer det hela tiden ske en snabb utveckling. Förväntningar för 2015 är att investeringstakten och därmed lånebehovet skall öka inom näringslivet. Det låga ränteläget kommer innebära en fortsatt höjning av börskurserna, vilket lockar många till ett ökat fond- och försäkringssparande. I detta låga ränteläge kommer banken även behöva fokusera på kostnaderna för att kunna nå ett bra resultat. Trots det bedömer banken i dagsläget att 2015 kommer att innebära ett lägre resultat än det som uppvisas i bokslutet för 2014.

6


Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2014

2013

2012

2011

2010

24 903 6,6

23 361 7,6

21 707 2,9

21 101 0,1

21 087 6,7

6 863 782

6 522 325

6 267 750

5 858 887

5 466 537

18,7

2,2

2,1

2,0

1,9

18,7

-

-

-

-

18,7

-

-

-

-

1,9

2,1

2,4

2,5

2,1

1,4

1,5

1,4

1,3

1,1

0,9

0,9

0,8

0,6

0,5

2,2

2,2

2,1

1,6

1,3

6,4

7,3

7,3

6,0

5,0

0,37

0,37

0,39

0,44

0,54

0,38

0,39

0,44

0,56

0,58

81,19

50,56

70,62

51,26

54,58

0,21

1,05

0,46

1,40

0,74

0,05

0,08

0,28

0,59

0,16

99 5

97 5

98 5

99 5

99 6

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 2-5 redovisas exponeringsbelopp enl tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 2-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl tidigare regelverk

Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

7


Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2014

2013

2012

2011

2010

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

182,7 72,5 8,8 71,4 335,4

187,1 67,6 5,0 67,3 327,0

199,5 64,8 6,8 36,9 308,0

191,1 62,4 -2,0 28,5 280,0

152,1 61,0 5,4 5,0 223,5

-112,2 -12,0 -2,9 -127,1

-108,6 -13,0 -4,3 -125,9

-104,5 -15,7 -15,7 -135,9

-104,0 -18,3 -35,1 -157,4

-103,2 -17,4 -9,1 -129,7

Rörelseresultat

208,3

201,1

172,1

122,6

93,8

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

0,2 -31,7

34,4 -37,3

-34,7 -27,2

0,1 -28,8

-0,2 -24,7

Årets resultat

176,8

198,2

110,2

93,9

68,9

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

8,7 324,6 5 963,7 2 117,2 1 311,8 55,2 38,8

10,9 230,8 5 625,5 2 166,8 1 160,8 58,6 44,4

38,0 228,6 5 346,7 2 185,2 793,4 60,8 48,4

35,5 499,3 5 351,6 1 444,8 556,7 63,8 46,4

37,6 445,6 5 726,7 686,2 592,2 68,8 45,0

Summa tillgångar

9 820,0

9 297,8

8 701,1

7 998,1

7 602,1

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Avsättningar Summa skulder

232,3 6 816,3 0,0 75,3 12,0 7 135,9

292,9 6 498,5 0,0 67,9 11,4 6 870,7

309,2 6 366,7 0,0 82,7 11,5 6 770,1

172,6 6 002,8 200,0 67,9 7,9 6 451,2

386,5 5 474,9 200,0 41,1 8,0 6 110,5

1,6

1,8

36,3

1,6

1,7

Eget kapital

2 682,5

2 425,3

1 894,7

1 545,3

1 489,9

Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

9 820,0

9 297,8

8 701,1

7 998,1

7 602,1

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR

Obeskattade reserver

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8


Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 176.820 tkr. Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

996.698 tkr 1.008.279 tkr 176.820 tkr 2.181.797 tkr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

20.000 tkr 2.161.797 tkr 1.008.279 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 18,7 procent (2013-12-31 kapitaltäckningskvot 2,24). Kapitalbasen uppgår till 1.283,9 mkr (1.170 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 549 mkr (522 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

9


Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2014

2013

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

4

228 675 -45 975 182 700

260 928 -73 783 187 145

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

65 769 85 837 -13 330 8 803 5 645

62 335 79 695 -12 125 4 981 4 960

335 424

326 991

-112 196 -4 544 -7 442 -124 182

-108 552 -4 741 -8 301 -121 594

211 242

205 397

-2 894

-4 338

208 348

201 059

220 -31 748

34 469 -37 341

176 820

198 187

2014

2013

Årets resultat

176 820

198 187

Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14

100 949 -552

350 431 -1 006

0

0

100 397 277 217

349 425 547 612

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 20 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter

13 14

Årets resultat

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr

Poster som inte kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

10


Balansräkningar Per den 31 december tkr

2014

2013

8 665 202 644 324 591 5 979 226 -15 509 1 914 595 1 311 813

10 935 0 230 831 5 636 669 -11 150 2 166 754 1 160 797

4 943 50 289 916 3 267 34 569 9 820 009

7 175 51 426 0 7 244 37 138 9 297 819

23

232 318

292 872

24 25

6 804 226 12 140 0 53 836 21 412

6 485 588 12 953 5 834 41 103 20 977

28 14,28

885 11 078 7 135 895

635 10 739 6 870 701

Obeskattade reserver

29

1 623

1 844

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

30 400 000 100 694

400 000 100 694

1 008 279 996 698 176 820 2 682 491 9 820 009

907 882 818 511 198 187 2 425 274 9 297 819

inga

inga

229 736

233 895

1 076 136

1 095 226

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld Summa skulder

Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden

Not

15 16 17 18 19 20

21 22

26 27

31

11


Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2014-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Balanserad vinst eller förlust

Verkligt värde reserv 907 882

818 511

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

100 397

Årets totalresultat

100 397

Vinstdisposition

178 187

400 000

100 694

1 008 279

Bundet eget kapital

198 187

2 425 274

176 820

176 820 100 397

Utdelning Utgående eget kapital 2014-12-31

Årets resultat

996 698

176 820

277 217

-178 187

0

-20 000

-20 000

176 820

2 682 491

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2013-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Verkligt värde reserv 558 457

Balanserad vinst eller förlust 725 309

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

349 425

Årets totalresultat

349 425

Vinstdisposition

93 202

400 000

100 694

907 882

110 202

1 894 662

198 187

198 187 349 425

Utdelning Utgående eget kapital 2013-12-31

Årets resultat

818 511

198 187

547 612

-93 202

0

-17 000

-17 000

198 187

2 425 274

12


Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2014-12-31

2013-12-31

208 348

201 059

7 289 -7 200 4 544 2 894 -329 -38 708

4 012 -1 074 4 741 4 338 -39 -30 578

176 838

182 459

-341 093 -27 316 317 825 -60 554 5 631 7 334

-283 165 -27 783 131 846 -16 328 -944 -16 359

78 665

-30 274

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)

34 000 0 -1 175

25 000 23 -2 587

Kassaflöde från investeringsverksamheten

32 825

22 436

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

0 -20 000

0 -17 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-20 000

-17 000

91 490

-24 838

241 766 333 256

266 604 241 766

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

8 665 324 591

10 935 230 831

Summa

333 256

241 766

234 638 -48 448 65 769

260 113 -76 218 62 335

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

13


Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. e) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014 har inte föranlett några ändringar av bankens redovisningsprinciper.

14


f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Financial Instruments kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i kraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under 2015. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av dessa ändringar och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts av EU. Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 15


(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

16


Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

17


Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.

(iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi18


nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom 19


att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redovisas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen. q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

20


Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden

(iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

21


(iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. t) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. u) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

22


Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. v) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. y) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken lämnade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

23


Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating A+ (enligt S&P). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P). Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

24


Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

332 751 772 472 470 020 1 538 325 1 025 828 639 388 1 239 615 1 231

Summa

6 018 399

-3 483 -100 -1 050 -43 852 -6 197

-54 682

332 751 768 989 470 020 1 538 225 1 024 778 595 536 1 233 418 1 231

332 751 701 765 459 513 1 529 438 996 541 581 922 526 854 1 231

0 67 224 10 507 8 787 28 237 13 614 706 564 0

5 963 717

5 128 784

834 933

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA

202 644

202 644

202 644

Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

411 703 56 010 369 899 265 800 811 183

411 703 56 010 369 899 265 800 811 183

411 703 56 010 369 899 265 800 811 183

2 117 239

2 117 239

2 117 239

Åtaganden Utställda finansiella garantier

229 736

229 736

99 620

130 116

Summa

229 736

229 736

99 620

130 116

8 310 692

5 228 404

3 082 288

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

8 365 374

914 638 161 498

-54 682

914 638 161 498

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda

2

inklusive krediter till stat och kommun

3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

25


Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning) Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

321 611 811 504 415 854 1 319 540 942 246 687 167 1 188 091 478

Summa

5 686 013

Värdepapper Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-2 595

-3 950 -51 114 -2 835

-60 494

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

321 611 808 909 415 854 1 319 540 938 296 636 053 1 185 256 478

321 611 722 868 399 913 1 293 639 916 083 620 921 557 270 478

0 86 041 15 941 25 901 22 213 15 132 627 986 0

5 625 519

4 832 305

793 214

386 453 55 702 521 964 316 053 886 582

386 453 55 702 521 964 316 053 886 582

386 453 55 702 521 964 316 053 886 582

2 166 754

2 166 754

2 166 754

Åtaganden Utställda finansiella garantier

233 895

233 895

76 572

157 323

Summa

233 895

233 895

76 572

157 323

8 026 168

4 908 877

3 117 291

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

8 086 662

969 651 125 575

-60 494

969 651 125 575

26


Oreglerade och osäkra fordringr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

2014

2013

20 288 479 2 341 3 503 1 250 27 861

39 391 11 179 14 582 997 297 66 446

22 335 3 100 480 2 852 970 2 031 575 42 614 6 018 399

13 819 3 068 292 2 574 565 1 742 691 29 337 5 686 013

25 780 3 825

47 324 3 184

0 0 0

0 0 0

63 445 3 903

116 466 3 184

51 829 932

58 051 856

89 1 832

87 1 500

22 335 3 048 562 2 850 206 42 614 5 963 717

13 819 3 010 154 2 572 209 29 337 5 625 519

varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor - övriga Summa

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

27


Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att banken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten är begränsad och även en kombination av dessa. Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2014-12-31 till 378,3 mkr (356,4). Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 917,8 mkr (540,8). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.502,9 mkr (1.850,4). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ). Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring. Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation.

28


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2014

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

8 665

8 665

Belåningsbara statsskuldförbindelser

106 922

Utlåning till kreditinstitut

324 591

Utlåning till allmänheten

430 304

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

95 722

324 591

130 408

293 911

2 113 157

2 995 937

260 487

280 477

1 347 561

9 870

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

328

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

763 560

202 644

391 223

574 388

3 567 640

3 101 529

5 963 717

16 200

1 914 595

1 311 813

1 311 813

55 232

55 232

3 855

4 183

34 569

34 569

1 421 669

9 820 009

Skulder Skulder till kreditinstitut

232 318

Inlåning från allmänheten

5 866 208

Upplåning från allmänheten

232 318 635 663

290 860

11 495

6 804 226

12 140

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

12 140

2 732 265

2 737 950

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

21 412

21 412

Avsättningar

11 963

11 963

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 168

2 517

6 110 666

638 831

293 377

11 495

0

2 765 640

9 820 009

-5 347 106

-247 608

281 011

3 556 145

3 101 529

-1 343 971

0

29


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2013

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

10 935

10 935

Utlåning till kreditinstitut

160 831

50 000

20 000

Utlåning till allmänheten

568 820

118 120

312 574

2 040 250

2 585 755

211 942

355 732

1 573 446

21 581

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

230 831

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

1 283

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

740 586

381 345

688 306

3 613 696

2 607 336

5 625 519

4 053

2 166 754

1 160 797

1 160 797

58 601

58 601

5 961

7 244

37 138

37 138

1 266 550

9 297 819

Skulder Skulder till kreditinstitut

292 872

Inlåning från allmänheten

5 350 587

Upplåning från allmänheten

292 872 800 327

309 991

24 683

6 485 588

12 953

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

12 953

2 467 029

2 474 055

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

20 977

20 977

Avsättningar

11 374

11 374

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

4 245

2 781

5 656 412

804 572

312 772

24 683

0

2 499 380

9 297 819

-4 915 826

-423 227

375 534

3 589 013

2 607 336

-1 232 830

0

30


Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2014-12-31 med 131,0 mkr (115,8). Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 329 tkr (971) före skatt. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 38,6 mkr per 31 december 2014 (29,8 mkr per 31 december 2013). Per den 31 december 2014 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 25,7 mkr (8,4), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 1,0 år (0,3). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 761.630 tkr (868.714). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -29.838 tkr (-14.328) bestående av tillgångar om 0 tkr (1.628) och skulder om 29.838 tkr (15.956).

31


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

8 665

60 045

46 877

95 722

324 591

3 397 292

1 749 068

38 915

155 359

459 834

114 782

48 467

354 422

1 194 763

124 548

19 377

28 587

166 828

9 870

3 003 876

163 463

174 736

488 421

328 487

154 059

5 963 717

16 200

1 914 595

1 311 813 93 984

1 311 813 93 984

1 430 662

9 820 009

232 318 6 090 963

Summa skulder och eget kapital 6 323 281 Total skillnad -2 246 976 Räntederivat, fast ränta erläggs -35 000 Kumulativ exponering -2 281 976

8 665

202 644

324 591

4 076 305

Totalt

232 318 410 908

259 689

31 171

8 656

2 839

12 140 87 211

6 816 366 87 211

2 684 114

2 684 114

9 820 009 0

410 908 2 592 968

259 689 -96 226

31 171 143 565

8 656 479 765

2 839 325 648

0 2 783 465 154 059 -1 352 803

-16 020

-57 140

-75 500

-440 770

-96 200

-41 000

294 972

141 606

209 671

248 666

478 114

591 173

-761 630 -761 630

32


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

10 935 160 831

50 000

20 000

3 143 583

1 505 824

69 899

87 679

549 374

244 010

515 171

1 363 539

199 008

54 328

7 333

23 324

3 819 585

2 919 363

288 907

Summa skulder och eget kapital 5 983 683 Total skillnad -2 164 098 Räntederivat, fast ränta erläggs -21 400 Kumulativ exponering -2 185 498

10 935 230 831

142 007

556 707

267 334

25 150

25 150

5 625 519

4 051

2 166 754

1 160 797 102 983

1 160 797 102 983

1 278 766

9 297 819

292 872 5 690 811

Totalt

292 872 460 102

225 447

84 545

22 469

2 214

12 953 79 288

6 498 541 79 288

2 427 118

2 427 118

0 2 519 359 25 150 -1 240 593

9 297 819 0

460 102 2 459 261

225 447 63 460

84 545 57 462

22 469 534 238

2 214 265 120

-18 000

-31 500

-57 500

-469 314

-245 000

-26 000

255 763

287 723

287 685

352 609

372 729

371 879

-868 714 -868 714

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

33


Derivat och säkringsredovisning Derivat 2014 Tkr Derivat för handelsändamål Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat 2013 Tkr Derivat för handelsändamål Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

59 520 59 520

20 474 20 474

0 0

79 994 79 994

430 430

3 589 3 589

183 660 183 660

536 970 536 970

41 000 41 000

761 630 761 630

0 0

29 838 29 838

Negativa marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

47 738 47 738

66 171 66 171

0 0

113 909 113 909

752 752

0 0

128 400 128 400

714 314 714 314

26 000 26 000

868 714 868 714

1 628 1 628

15 956 15 956

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -15,5 mkr och på säkringsinstrument (derivat) till 15,5 mkr. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

34


Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR - ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: - räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

1 839 186 744

4 142 206 336

-12 507 40 089 3 228 675

-10 132 50 422 28 260 928

238 588 2 594

267 287 3 773

-3 360 -40 087

-5 166 -66 143

-4 545 -2 528 -45 975

-4 917 -2 474 -73 783

-45 975 182 700

-73 783 187 145

1,76

1,83

1,94 3,01 0,62

2,09 3,90 1,06

65 650 119 65 769

62 193 142 62 335

10 889 25 232 7 075 1 927 29 995 10 719 85 837

13 213 23 451 6 317 1 592 25 977 9 145 79 695

-8 008 -2 714 -2 608 -13 330

-7 460 -2 786 -1 879 -12 125

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

2013 tkr

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

2014 tkr

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

35


Not 8

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

2014

2013

7 801 1 002 8 803

4 023 958 4 981

4 845 -4 2 960

1 168 -14 2 869

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) Innehav för handelsändamål (tillgångar) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa

15 509

-11 150

-15 509 1 002 8 803

11 150 958 4 981

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

100 397

349 425

3 330 1 073 1 242 5 645

3 130 425 1 405 4 960

-45 897 -16 879 -7 733 -497 -5 187 -3 783 -79 976

-43 519 -15 909 -7 936 -505 -5 056 -3 331 -76 256

-1 925 -18 705 -545 -994 -1 524 -4 056 -4 471 -32 220 -112 196

-1 945 -17 007 -730 -1 211 -2 101 -3 994 -5 308 -32 296 -108 552

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (10 personer) -2 708 -865 -3 573

2014 Övriga anställda -43 189 -16 014 -59 203

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -2 921 -920 -3 841

2013 Övriga anställda -40 598 -14 989 -55 587

36


Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 10 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankens ledningsgrupp.

Ersättningar och övriga förmåner 2014 Grundlön / styrelsetkr arvode Thord Gustavsson, ordf 124 Barbro Mattsson, v ordf 59 Maria Berghem 44 Gerth Malmevik 30 Elisabet Stålarm 15 Claes Friberg 44 Thord Haraldsson 45 Lennart Pehrsson 45 Leif Johansson, VD 1 760 P-G Lindberg, vd:s stf 313 Personalrepresentanter 1 404 Övrig bankledning 6 497 (10 personer) Summa 10 380 Ersättningar och övriga förmåner 2013 Grundlön / styrelsetkr arvode Thord Gustavsson, ordf 102 Barbro Mattsson, v ordf 46 Maria Berghem 33 Elisabet Stålarm 33 Claes Friberg 33 Thord Haraldsson 33 Lennart Pehrsson 33 Leif Johansson, VD 1 681 P-G Lindberg, vd:s stf 743 Personalrepresentanter 1 317 Övrig bankledning (10 personer) Summa

Sammanträdesarvode 36 36 36 15 14 26 32 33

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

Summa 160 95 80

1 618

53

33 12 189

43 18 163

29 70 77 78 3 454 343 1 809

281

243 477

1 746 3 364

399 623

8 885 15 125

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

1 664 34

43 43 157

Summa 130 74 59 61 57 57 59 3 388 827 1 590

147

1 770

393

8 548

214

3 468

636

14 850

Sammanträdesarvode 28 28 26 28 24 24 26

56

6 238 10 292

Övriga förmåner

240

7 60

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

37


Pensioner VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2014-12-31 är 885 tkr, inkl. löneskatt. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2014 0 64 126 64 126

2013 355 62 787 63 142

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag

58 35 93

57 35 92

2 8

4 6

5 6

5 7

430

503

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

-2 140 -1 564 -1 193 -2 361 -184 -7 442

-2 088 -1 725 -1 770 -2 512 -206 -8 301

38


Not 12

Kreditförluster, netto

2014

2013

-8 256

-4 692

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster

7 205 -14 745 626 13 572 -1 598

4 013 -17 704 111 14 547 -3 725

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar

-731 11 -334 -1 054

-372 65 -306 -613

-242

-

-2 894

-4 338

2014

2013

220 0 0 220

-42 0 34 511 34 469

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster

Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier Årets nettokostnad för kreditförluster

Not 13

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Summa

39


Not 14

Skatter

2014

2013

-31 957 -4

-38 708 0

158 55 0

1 348 19 0

-31 748

-37 341

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt

2014

2013

Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Övrigt

22,0% 0,0% 0,2% -6,8% 0,0% 0,0% 0,0%

208 348 45 837 0 378 -14 465 4 -47 41

22,0% 3,8% 0,2% -6,8% 0,0% -0,7% 0,1%

201 059 44 233 7 592 372 -13 720 0 -1 367 231

Redovisad effektiv skatt

15,4%

31 748

18,6%

37 341

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

2 511

-552

7 504

-1 006

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt restvärde på materiella tillgångar Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

-552

-1 006

2014

2013

5 770 -194 5 502 11 078

5 929 -140 4 950 10 739

40


Not 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Upplupet anskaffn värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten - utländska stater Summa

137 377 60 113 197 490

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

2014 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde 142 599 60 045 202 644

0

22 644

2013 Redovisat värde* 0

-

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Not 16

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

Not 17

2014

2013

301 046 23 545 324 591

220 664 10 167 230 831

6 017 610 789 6 018 399

5 684 282 1 731 5 686 013

-52 761 -1 921 5 963 717

-58 907 -1 587 5 625 519

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto

Förändringar av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2014 Ingående balans 1 januari 2013 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2013

Individuellt värderade osäkra lånefordringar

Gruppvis värderade osäkra lånefordringar

Summa

58 907 14 745 -13 572

1 587 730

60 494 15 475 -13 572

-7 319 52 761

-396 1 921

-7 715 54 682

57 809 17 704 -12 593

1 281 306

59 090 18 010 -12 593

-4 013 58 907

1 587

-4 013 60 494

41


Not 18

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2014 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde

2013 Redovisat värde*

438 051 425 568 792 042 237 918 1 893 579 43 498

441 655 436 121 800 328 236 491 1 914 595 47 291

481 377 478 280 853 637 330 960 2 144 254 69 148

484 699 488 741 860 984 332 330 2 166 754 70 911

1 893 579

1 914 595 1 866 487 48 108

2 144 254

2 166 754 2 101 098 65 656

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

45 853

42 012

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (48.983)

Not 19

Aktier och andelar

2014

2013

1 311 813 1 311 813 1 309 850 1 963

1 160 797 1 160 797 1 158 400 2 397

Antal

Börsvärde

2014 Redovisat värde

6 700 000 0 2 120

1 309 850 0 0

Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier Swedbank A-aktier Fastighets AB Inedal Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Företag Aktier Swedbank stamaktier Swedbank preferensaktier Fastighets AB Inedal Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Antal

Börsvärde

6 400 000 124 2 320

1 158 400 0 0

1 309 850 0 1 963 1 311 813 2013 Redovisat värde 1 158 400 209 2 188 1 160 797 1 160 797

42


Not 20

Materiella tillgångar Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2013

46 786 2 587 -9 829 39 544

91 722 0 0 91 722

138 508 2 587 -9 829 131 266

Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2014

39 544 590 -629 39 505

91 722 583 0 92 305

131 266 1 173 -629 131 810

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2013

39 143 3 032 -9 806 32 369

35 633 1 709 0 37 342

74 776 4 741 -9 806 69 711

Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2014

32 369 2 822 -629 34 562

37 342 1 720 0 39 062

69 711 4 542 -629 73 624

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Utgående balans 31 december 2013

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2014 Utgående balans 31 december 2014

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2013 31 december 2013

7 643 7 175

53 135 51 425

60 778 58 600

1 januari 2014 31 december 2014

7 175 4 943

51 425 50 289

58 600 55 232

2014

2013

430 328 19 2 490 3 267

2 380 1 283 72 3 509 7 244

2 596 13 492 18 481 34 569

2 926 17 345 16 867 37 138

tkr

Not 21

Övriga tillgångar

Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

43


Not 23

Skulder till kreditinstitut

2014

2013

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

232 200 118 232 318

292 761 111 292 872

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

500 000

500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

6 780 155 24 071 6 804 226

6 473 889 11 699 6 485 588

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

238 342 1 251 835 4 873 232 1 284 378 440 817 6 804 226

258 683 1 411 118 4 582 331 1 199 727 233 456 6 485 588

12 140 12 140

12 953 12 953

33 445 5 685 5 364 1 213 8 129 53 836

15 971 7 026 8 314 1 175 8 617 41 103

6 421 14 991 21 412

7 079 13 898 20 977

885 11 078 11 963

635 10 739 11 374

1 623 1 623

1 844 0 1 844

Not 24

Not 25

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 26

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 28

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa

Not 29

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver

44


Not 30

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 31

Ansvarsförbindelser och åtaganden

tkr nom belopp Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

Not 32

2014

2013

150 967 78 769 229 736

152 318 81 577 233 895

914 638 161 498 1 076 136

969 651 125 575 1 095 226

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

Till banken närstående personer och företag

2014 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

6 910

0

202

0

28

2013 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

7 482

0

230

0

30

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

45


Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 2014 Redovisat värde Innehav för handelsändamål Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Total

202 644

49 308

430

49 308

324 591 5 979 226

202 644 324 591 5 979 226

202 644 324 591 5 979 226

-15 509

-15 509

-15 509 1 914 595 1 311 813 776 13 492 9 731 628 232 318 6 816 366 35 541 6 421 7 090 646

15 000

430 0

15 000

1 850 287 1 311 813 346 13 492 6 302 146

3 364 744

0

1 914 595 1 311 813 776 13 492 9 731 628

0

232 318 6 816 366 5 685 6 421 7 060 790

232 318 6 816 366 35 541 6 421 7 090 646

29 856 0

0

29 856

0

Total

0

46


2013

Redovisat värde Innehav för handelsändamål

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

34 710 415 415

Investeringar som hålles till förfall

34 710

2 380

48 983

0

15 971

0

Totalt

Totalt

230 831 5 636 669

230 831 5 636 669

-11 150

-11 150

-11 150 2 166 771 1 160 797 4 150 17 345 9 205 413 292 872 6 498 541 22 997 7 079 6 821 489

2 083 061 1 160 797 1 355 17 345 5 875 050

3 243 858

0

2 166 754 1 160 797 4 150 17 345 9 205 396

0

292 872 6 498 541 7 026 7 079 6 805 518

292 872 6 498 541 22 997 7 079 6 821 489

15 971 0

Övriga skulder

230 831 5 636 669

48 983 2 380

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

0

47


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. 2014 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2013 Tkr Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

202 644 1 850 287

202 644 49 308

1 899 595

49 308

1 309 850 3 412 089

29 856 29 856

29 856 29 856

1 309 850 3 362 781

Summa

Nivå 1

Nivå 2

2 052 115

65 656

2 117 771

2 380 68 036

1 158 400 2 380 3 278 551

15 956 15 956

15 956 15 956

1 158 400 3 210 515

Nivå 3

Summa

48


Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2014 tkr

Nivå 1

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

Nivå 2

5 963 717

Summa verkligt värde 5 963 717 15 000 5 978 717

Summa redovisat värde 5 963 717 15 000 5 978 717

6 816 366 6 816 366

6 816 366 6 816 366

6 816 366 6 816 366

Nivå 3

5 625 519

Summa verkligt värde 5 625 519 49 098 5 674 617

Summa redovisat värde 5 625 519 48 983 5 674 502

6 498 541 6 498 541

6 498 541 6 498 541

6 498 541 6 498 541

5 963 717 15 000 15 000

In- och upplåning från allmänheten Summa

2013 tkr

Nivå 1

Nivå 2

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

14 098 14 098

35 000 35 000

In- och upplåning från allmänheten Summa

Nivå 3

5 625 519

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderings49


tekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan. Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer. Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader. Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1.963 tkr (2.397 tkr).

50


Not 34

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:  Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.  Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.  Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2014-12-31 till 4.564 mkr (4.485 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräkans dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2014-12-31 förmedlat fondsparande på 3.626 mkr (3.120 mkr) och försäkringssparande på 996 mkr (844 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 49 mkr (44 mkr).

51


Not 36

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på  bankens riskprofil  identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,  s.k. stresstester och scenarioanalyser,  förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt  ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har inte räknats om enligt det regelverk som trätt i kraft under 2014.

52


Kapitaltäckning Kapitalbas Kärnprimärkapital: Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdispostion* Uppskjuten skatt

2014

2013

400 000 100 694 988 771 996 699

400 000 100 694 890 332 818 511 178 187 -140

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar

2 486 164

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Förlagslån och uppskjuten skatt Avräkning av aktier och andra tillskott Kärnprimärkapital* Kapitalbas

2 387 584

-171 340 -988 771 -42 100 -1 217 602 1 283 953 1 283 953

1 169 982

6 863 782

6 522 325

Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation** Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

Lagkrav 4,50% 6,00% 8,00%

18,71% 18,71% 18,71%

Kapitaltäckningskvot*** Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert

2,24 2,50% 2,50%

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 procent)

8,21% 149 739

*Ej tillämpligt 2014 **Begreppet kärnprimärkapital finns endast för innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler ***Begreppet kapitaltäckningskvot finns endast för föregående år på grunad av ändrade kapitaltäckningsregler

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

2014 Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Exponeringar mot administrativa organ Övriga poster Summa Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

2013

11 561 336 664 95 415 28 992 7 490 3 294 11 979

Riskvägt exponeringsbelopp 144 517 4 208 301 1 192 682 362 395 93 626 41 170 149 739

Kapitalkrav

6 791 502 185

84 888 6 277 318

502 7 441 478 008

Riskvägt exponeringsbelopp 156 188 4 130 413 1 067 113 449 938 33 513 38 650 0 6 275 93 013 5 975 100

46 599 46 599

582 489 582 489

43 778 43 778

547 225 547 225

318

3 975

-

-

549 102

6 863 782

521 786

6 522 325

12 495 330 433 85 369 35 995 2 681 3 092

53


Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen. Skara den 16 mars 2015

Thord Gustavsson ordförande

Barbro Mattsson

Gerth Malmevik

Claes Friberg

Thord Haraldsson

Lennart Pehrsson

vice ordförande

Maria Berghem

Gerth Gustavsson

Henrik Arthursson

Leif Johansson

personalrepresentant

personalrepresentant

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2015. Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2015.

Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2015 Ernst & Young AB

Stefan Persson auktoriserad revisor

54


Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB Org.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2014-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lag om bank- och finansieringsrörelse.

55


Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 16 mars 2015 Ernst & Young AB

Stefan Persson Auktoriserad revisor

56


Företagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, återhämtningsplan strategiplan, budget, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa chef har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört två seminarier tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, omvärlds- och framtidsfrågor med fokus på nya regler och dess påverkan.

57


Bankens styrelseledamöter Gustavsson, Thord, ordf.

Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf.

Skara

Malmevik, Gerth

Vara

Friberg, Claes

Götene

Berghem, Maria

Lundsbrunn

Haraldsson, Thord

Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif

Broddetorp

Gustavsson, Gerth *

Skara

Arthursson, Henrik *

Lidköping

Ersättare: Mathiason, Maria *

Mariestad

Hellqvist, Maria *

Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Persson, Stefan som huvudansvarig auktoriserad revisor

Stockholm

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

Kvänum

Storgatan 11

0512-579 20

0512-928 62

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Telefonbanken

58


Bankens kontorsråd 2014-12-31 Skara: Andersson, Bengt, ordf. Bohlin, Jan-Olof Gustavsson, Anders Karlsson, Catarina Kroon, Magnus Lundgren, Lennart Bergh, Anton Skog, Camilla Malmberg, Kristina Warmark, Monica

Skara Skara Skara Skara Telefax Göteborg Skara Skara Skara Axvall

Vara: Andersson, Magnus, ordf. Andersson, Kenneth Andersson, Kristina Johansson, Björn Johansson, Ulla Larsson, Ann-Marie Nilsson, Kent Norin, Mats Svärd, Lennart Wernersson, Claes

Vara Vara Vedum Tråvad Kvänum Vedum Kvänum Kvänum Grästorp Kvänum

Götene: Holgersson, Annette, ordf. Persson, Susanne Brånn, Arne Dalemo, Håkan Hansen, Timmy Vändal, Carina Lövgren, Emma

Götene Götene Götene Götene Götene Götene Götene

Nossebro: Johansson, Sven, ordf. Hermansson, Lennart Landqvist, Karin Johansson, Ulf Larsson, Kent Persson, Per Åkesson, Inger

Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Vårgårda

59


För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den allt

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se

Årsredovisning 2014 - Sparbanken Skaraborg  
Årsredovisning 2014 - Sparbanken Skaraborg