Page 1

Ă…rsredovisning 2014

150183_Ă…seViste_2014.indd 1

2015-03-12 08:35


Årsredovisning 2014

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 24 april kl. 18.00 i Sparbankens samlingssal

1

150183_ÅseViste_2014.indd 1

2015-03-12 08:35


Innehåll VD:s kommentar ...........................................................................................................................................3 Allmänekonomisk bakgrund ..........................................................................................................................4 Förvaltningsberättelse...................................................................................................................................5 Fem år i sammandrag ...................................................................................................................................6 Resultat- och balansräkningar 2010-2014.....................................................................................................7 Resultaträkning .............................................................................................................................................8 Rapport över totalresultat ..............................................................................................................................8 Balansräkning ...............................................................................................................................................9 Rapport över förändringar i eget kapital ......................................................................................................10 Kassaflödesanalys ......................................................................................................................................11 Noter till de finansiella rapporterna..............................................................................................................12 Utgående mandatperioder...........................................................................................................................38 Revisionsberättelse.....................................................................................................................................39 Företagsstyrning .........................................................................................................................................40 Styrelse, huvudmän m fl..............................................................................................................................41

2 2

150183_ÅseViste_2014.indd 2

2015-03-12 08:35


VD:s kommentar Det är glädjande att se att bankens verksamhet fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Under 2014 har affärsvolymen ökat med 5,5 %, bankens balansräkning är stark och kapitaltäckningsgraden uppgår till 23,8%. Rörelseresultatet på 22 mkr ger oss goda möjligheter att fortsätta växa tillsammans med våra kunder och därmed kunna vara en utvecklingsmotor i vårt verksamhetsområde. Kundnöjdhetsundersökning Under året genomförde vi en kundnöjdhetsundersökning hos våra kunder. Det var faktiskt första gången som vi deltog i den här undersökningen. Vi tog hjälp av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som kontaktade ett statistiskt urval av både privat- och företagskunder. När undersökningen var genomförd fick vi det glädjande resultatet att Åse Viste Sparbanks kunder var nöjdast i Sverige! Det fantastiska är att det gällde såväl våra privatkunder som företagskunder. Vi är otroligt glada och tacksamma över det beskedet. Vi kommer naturligtvis att fortsätta att sträva efter att utveckla vår relation till våra kunder och därigenom vara det naturliga valet av bank.

Socialt engagemang I den tid vi lever nu kan jag se hur fler företag på ett tydligare sätt vill bli betraktade som att ha ett socialt engagemang. Det finns en tanke att de företag som engagerar sig socialt i exempelvis föreningar, miljöfrågor eller andra samhällsfrågor kommer att lyckas bättre än de som väljer att avstå. Jag tror också att de företag som jobbar med goda värderingar och har ett socialt engagemang, kommer att attrahera fler kunder och medarbetare.

Ombyggnation Under våren och sommaren genomförde vi en efterlängtad ombyggnation av vår kundmiljö. Vi är nu glada över att kunna möta och samtala med våra kunder i en betydligt bättre miljö.

Det fina är att dessa tankar ryms i vår sparbanksidé och det har Åse Viste Sparbank haft som utgångspunkt i snart 140 år. Det kommer även fortsättningsvis vara vår bärande grund för framtiden.

Regelverksarbete Under året har vi också genomfört ett omfattade internt arbete med att möta de ökade regelverkskrav som kommit inom banksektorn. Bakgrunden är till stor del den finansiella utmaning som uppkom under 2008 där hela det finansiella systemet stressades. Det ställs numer ytterligare krav på styrning, kontroll och uppföljning av bankens finansiella utveckling. Det är viktigt att detta fundament finns på plats för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet.

Återigen vill jag tacka personal, styrelse och våra kunder för era insatser och ert engagemang under 2014. Nu ser vi fram emot ett framgångsrikt 2015.

Melker Ström, VD

3 3

150183_ÅseViste_2014.indd 3

2015-03-12 08:35


REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 139:e verksamhetsår. ALLMÄNEKONOMISK BAKGRUND Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning.

flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling.

I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på

Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2%. Den 12:e februari tog Riksbanken det historiska beslutet att sänka reporäntan till -0,10 procent. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri.

4 4

150183_ÅseViste_2014.indd 4

2015-03-12 08:35


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner. Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp. Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för utförande av banktjänster men eftersom vi inser att teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut finns en väl utbyggd personlig service för den som så önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella, försäkringstekniska och juridiska tjänster.

De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 2 068 tkr. Ökningen är hänförlig till lokalkostnader i samband med ombyggnad av banklokalen. Risker och riskhantering I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om Sparbankernas risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker.

Sparbankens ställning Bankens balansomslutning har ökat med 18 574 tkr till 1 628 419 tkr vid räkenskapsårets utgång. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 4 817 578 tkr, en ökning med 251 812 tkr.

Förväntad framtida utveckling Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2015 på ett rörelseresultat på 22 000 tkr.

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 1 239 275 tkr, en minskning med 1,0%. Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt 1 279 853 tkr, en ökning med 239 783 tkr i förhållande till föregående räkenskapsår.

Förslag till resultatdisposition Sparbankens vinst för 2014 uppgår till 18 719 tkr. Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: - avsättning till reservfonden 18 719 tkr

Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 2,1% till 1 116 560 tkr. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 2,4% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt 838 579 tkr.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår till 23,8% (föregående år 21,4%). Kapitalbasen uppgår till 239 515 tkr och minimikapitalkravet till 80 486 tkr. Specifikation av posterna framgår av not 34, Kapitaltäckning.

Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 371 258 tkr. Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av 2014 23,8%, att jämföra med 21,4% vid utgången av 2013. Sparbankens resultat Resultatet före kreditförluster uppgick till 23 407 tkr, att jämföra med 25 766 tkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 22 087 tkr.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Räntenettot 2014 uppgick till 30 303 tkr, en minskning från föregående år med 1,7%. Provisionsnettot uppgick till 14 065 tkr, vilket är en ökning med 636 tkr i förhållande till 2013.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 1 122 tkr att jämföra med 1 691 tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör 4 tkr realisationsresultat, 942 tkr orealiserade värdeförändringar och 176 tkr valutakursförändringar. Sammantaget minskade rörelseintäkterna mellan 2014 och 2013 med 1,6%.

5

150183_ÅseViste_2014.indd 5

5

2015-03-12 08:35


FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr

förändring under året, %

2014

2013

2012

2011

2010

4 818 5,5

4 566 10,3

4 139 4,6

3 957 -1,1

4 003 9,0

22,8

21,3

20,2

17,9

18,4

1 006 079

999 762

909 750

899 887

902 262

23,8

-

-

-

-

23,8

18,9

21,3

20,9

19,3

23,8

21,4

22,2

20,9

19,3

0,9

0,9

0,9

0,9

1,1

1,9

2,0

2,3

2,3

2,0

1,1

1,2

1,2

1,2

1,0

0,5

0,4

0,4

0,5

0,3

1,2

1,1

0,8

1,0

0,7

4,8

4,1

4,7

5,4

3,8

0,56

0,52

0,54

0,54

0,68

0,58

0,69

0,65

0,61

0,69

60

65

52

69

50

0,3

0,8

1,2

0,3

0,5

0,1

0,9

0,6

0,3

0,0

19 1

19 1

19 1

21 1

21 1

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet

Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Summa riskvägt exponeringsblopp, tkr Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Likviditet

Utlåning brutto/Inlåning från allmänheten

Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar

Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

6 6

150183_ÅseViste_2014.indd 6

2015-03-12 08:35


RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Resultaträkning

2014

2013

2012

2011

2010

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter

30 303 14 065 1 122 7 548

30 813 13 429 1 691 7 396

32 536 12 583 843 4 072

30 940 12 334 -60 2 669

25 145 11 937 29 384

Summa intäkter

53 038

53 329

50 034

45 883

37 495

Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader1 Kreditförluster

-25 842 -3 789 -1 320

-23 455 -4 108 -9 201

-23 271 -3 591 -5 765

-21 615 -3 040 -3 229

-22 683 -2 900 -206

Summa kostnader

-30 951

-36 764

-32 627

-27 884

-25 789

22 087

16 565

17 407

17 999

11 706

-38

3 325

-3 471

0

0

Skatter

-3 330

-2 856

-2 832

-4 265

-3 112

Årets resultat

18 719

17 034

11 104

13 734

8 594

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

1 273 134 680 1 120 057 221 263 137 797 4 783 8 566 1 628 419

1 983 172 419 1 081 390 212 059 127 668 4 372 9 954 1 609 845

4 681 133 411 1 007 499 192 506 88 009 4 569 8 823 1 439 498

5 517 186 448 963 864 165 354 62 088 3 836 6 920 1 394 027

5 648 23 320 1 122 607 70 968 65 744 3 925 9 559 1 301 771

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar

0 1 239 275 17 365 298 1 256 938

0 1 252 319 14 166 261 1 266 746

529 1 128 413 18 607 188 1 147 737

30 624 1 095 896 17 296 0 1 143 816

20 009 1 025 707 15 105 940 1 061 761

184

146

3 471

0

0

371 258

342 953

288 290

250 211

240 010

1 628 380

1 609 845

1 439 498

1 394 027

1 301 771

tkr

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner

Balansräkning

Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

7 7

150183_ÅseViste_2014.indd 7

2015-03-12 08:35


RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr

Not

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

4 5 6 7 8 9 10 20 11

2014

2013

38 275 -7 972 30 303 7 122 16 116 -2 051 1 122 426 53 038 -25 842 -831 -2 958 -29 631

43 541 -12 728 30 813 6 981 15 530 -2 101 1 691 415 53 329 -23 455 -625 -3 483 -27 563

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

23 407 -1 320

25 766 -9 201

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

13 14

22 087 -38 -3 330

16 565 3 325 -2 856

18 719

17 034

2014

2013

18 719

17 034

9 414 172 9 586

37 637 -9 37 628

28 305

54 662

Årets resultat

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

88

150183_ÅseViste_2014.indd 8

2015-03-12 08:35


BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr

Not

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

15 16 17 18 19 20

21 22

2014

2013

1 273 48 915 134 680 1 111 620 8 437 172 348 137 797

1 983 0 172 419 1 077 746 3 644 212 059 127 668

1 854 2 929 1 921 702 5 943 1 628 419

1 281 3 091 2 171 1 375 6 408 1 609 845

Skulder, avsättningar och eget kapital Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar

23 24 25 26

1 239 275 14 214 3 190 298 1 256 977

1 252 319 10 810 3 356 261 1 266 746

Obeskattade reserver

27

184

146

Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital

28

252 315 100 224 18 719 371 258

235 281 90 638 17 034 342 953

1 628 419

1 609 845

Inga 28 926 173 603

Inga 28 315 153 096

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser Åtaganden

29 30

99

150183_ÅseViste_2014.indd 9

2015-03-12 08:35


RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

tkr Ingående eget kapital 2013-01-01

Reservfond

Fond för verkligt värde

Årets resultat

Totalt eget kapital

224 177

53 010

11 104

288 291

17 034 17 034

17 034 37 628 54 662

Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

37 628 37 628

Vinstdisposition Utgående eget kapital 2013-12-31

Ingående eget kapital 2014-01-01

11 104 235 281

90 638

-11 104 17 034

342 953

Reservfond

Fond för verkligt värde

Årets resultat

Totalt eget kapital

235 281

90 638

17 034

342 953

18 719 18 719

18 719 9 586 28 305

-17 034 18 719

371 258

Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

9 586 9 586

Vinstdisposition Utgående eget kapital 2014-12-31

17 034 252 315

100 224

1010

150183_ÅseViste_2014.indd 10

2015-03-12 08:35


KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr

2014-12-31 2013-12-31

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-)

22 087

16 565

295 -942 831 1 188 -3 122

170 -208 625 9 047 -2 873

20 337

23 326

-35 062 -9 334 -13 044 0 1 075 -1 245 -37 273

-85 845 -19 395 123 906 -529 -818 -1 845 38 800

65 0 22 -1 263 -1 176

0 -2 062 3 -431 -2 490

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

-38 449 174 402 135 953

36 310 138 092 174 402

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

1 273 134 680 135 953

1 983 172 419 174 402

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33) Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Utrangering av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten

11 11

150183_ÅseViste_2014.indd 11

2015-03-12 08:35


NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp. Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp.

2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

12

150183_ÅseViste_2014.indd 12

2015-03-12 08:35


- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

13

150183_ÅseViste_2014.indd 13

2015-03-12 08:35


Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller

14

150183_ÅseViste_2014.indd 14

2015-03-12 08:35


avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: - ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

15

150183_ÅseViste_2014.indd 15

2015-03-12 08:35


Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 357 tkr (421 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången . Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

16

150183_ÅseViste_2014.indd 16

2015-03-12 08:35


Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter - inventarier

se nedan 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

17

150183_ÅseViste_2014.indd 17

2015-03-12 08:35


3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till riskkontrollfunktionen. Denna i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet. Styrelsen har fastställt riskaptit och risklimiter. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Samtliga kreditbeslut rapporteras regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

18

150183_ÅseViste_2014.indd 18

2015-03-12 08:35


Kreditriskexponering, brutto och netto 2014

Krediter1 mot Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA6 - AA Andra emittenter - AAA - AA -A - BBB eller lägre - utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Kreditriskexponering, brutto och netto 2013

Krediter1 mot Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA6 - AA -A - utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Total kreditriskexponering (före nedskriv-ning)

15 082 223 317 189 625 290 387 109 501 91 169 197 479 920 1 116 560

Nedskrivning/ Avsättning

314 317 3 250 1 059 4 940

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

15 082 223 003 189 625 290 387 109 184 87 919

15 082 216 020 188 040 290 361 108 664 75 294

0 6 983 1 585 26 520 12 625

196 420 920 1 111 620

99 765 0 993 226

96 655 920 118 394

19 005 29 910

19 005 29 910

19 005 29 910

50 719 5 548 31 190 10 065 74 826 221 263

50 719 5 548 31 190 10 065 74 826 221 263

50 719 5 548 31 190 10 065 74 826 221 263

173 603 28 926 202 529 1 540 352

173 603 28 926 202 529 1 535 412

173 603 28 926 202 529 542 186

Total kreditriskexponering (före nedskriv-ning)

16 264 201 394 180 216 255 591 131 597 90 653 218 166 887 1 093 881

4 940

Nedskrivning/ Avsättning

232 6 360 5 251 4 292 16 135

Redovisat värde

993 226

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

16 264 201 162 180 216 255 591 125 237 85 402

16 264 191 149 179 541 255 549 124 909 73 317

0 10 013 675 42 328 12 085

213 874 887 1 077 746

104 012 887 944 741

109 862 0 133 005

91 192 5 245 50 846 54 727 212 059

91 192 5 245 50 846 54 727 212 059

91 192 5 245 50 846 54 727 212 059

153 096 28 315 181 411 1 487 351

153 096 28 315 181 411 1 471 216

153 096 28 315 181 411 526 475

16 135

944 741

1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

5

inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

6

utgår från Standard and Poor's rating

19

150183_ÅseViste_2014.indd 19

2015-03-12 08:35


Kreditkvalitet

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. En riskklassificeringsmodell är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kreditkvalitén i engagemangen. Med hjälp av modellen är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Modellen tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvalitén på beviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har god kreditkvalité både inom företag och privatsegmenten. Lånefordringar, kreditkvalitet 2014 Riskklass Sannolikhet för fallissemang Osäker 100% RK 0-5 > 5,7% RK 6-8 2,0 - 5,7% RK 9-12 0,5 - 2,0% RK 13-21 < 0,5%

Totalt

Företag

Hushåll

1% 3% 18% 39% 39%

0% 2% 19% 53% 26%

1% 4% 18% 29% 48%

Lånefordringar, kreditkvalitet 2013 Riskklass Sannolikhet för fallissemang Osäker 100% RK 0-5 > 5,7% RK 6-8 2,0 - 5,7% RK 9-12 0,5 - 2,0% RK 13-21 < 0,5%

Totalt

Företag

Hushåll

2% 2% 21% 39% 36%

3% 2% 20% 54% 21%

1% 3% 22% 27% 47%

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna

2014

2013

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa

33 839 0 36 654 1 562

816 29 362 22 10 1 239

12 300 461 588 642 672 380 959 0 1 116 560

13 100 474 797 605 783 347 720 201 1 093 881

1 169 3 643

14 306 2 104

0

0

Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor

2 149 6 038

18 086 6 638

Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor

905 4 035

11 761 4 374

Oreglerade och osäkra fordringar

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs

20

150183_ÅseViste_2014.indd 20

2015-03-12 08:35


Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

2014

2013

12 300 460 683 638 637 377 959 0 1 111 620

13 100 463 036 601 409 344 720 201 1 077 746

Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker: - om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och - det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier. Sparbankens likviditetsreserv i form av kassa, inlåningsmedel i annan bank och värdepapper belåningsbara hos centralbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten och beviljade ej utnyttjade krediter. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Löptidsinformation 2014 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindel Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Inlåning fr allmänheten Övriga skulder o eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och eget kapital Total skillnad

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På Högst 3 Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 anfordran mån mån men år men år högst 1 år högst 5 år

1 273 134 680 61 675

29 910

19 005 795 589

23 059

50 435

180 862

88

1 020

7 329

19 980

60 481

91 887

154

1 921

196 355

5 943 49 224

113 857

309 988

1 017 167

160 401

61 114

593

3 516

3 368

7 330

3 190 1 017 167 -820 812

814 594

167 107 -117 883

64 482 49 375

8 221 301 767

Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån

1 273

976 451

8 437

7 329

4 783 138 345

172 348 4 783 140 420

91 887

144 401

5 943 1 628 419

1 124 582

1 239 275

593

385 656

7 330

3 190 298

298

371 442

0 814 594

Summa redovisat värde

48 915 134 680 1 111 620

298

21

150183_ÅseViste_2014.indd 21

Utan löptid

371 442 -227 041

1 628 419

48 915

8 221 1 116 361

21

2015-03-12 08:35


Löptidsinformation 2013 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Inlåning fr allmänheten Övriga skulder o eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och eget kapital Total skillnad

På anfordran

172 419 75 630

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån mån men år men år högst 1 år högst 5 år

50 396

198 873

309

3 335

19 958

89 555

102 546

504

2 171

307

248 049

6 408 45 462

142 431

305 061

1 073 415

149 494

27 552

1 858

5 265

1 903

3 642

3 356 1 073 415 -825 366

933 128

3 644

3 335

4 372 128 232

212 059 4 372 131 214

102 546

134 587

6 408 1 609 845

1 039 009

1 252 319

1 858

353 909

3 642

3 356 261

261

158 115 -112 653

734 255

734 255

343 099

261 29 455 112 976

5 761 299 300

0 734 255

Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån

1 983 172 419 1 077 746

1 983 18 592

Summa redovisat värde

343 099 -208 512

1 609 845

5 761 1 033 248

1

Samtliga krediter är uppsägningsbara inom 6 månader enligt allmänna villkor.

De nominella kassaflödena överensstämmer med de odiskonterade kassaflödena.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 148 tkr. Enligt finanspolicyn får sparbankens totala ränterisk uppå till högst 5% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och ränteswappen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 var durationen i eget kapital 1,15 år.

22

150183_ÅseViste_2014.indd 22

22

2015-03-12 08:35


Per den 31 december 2014 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 306 500 tkr (328 500 tkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till -8 437 tkr (-3 644 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (307 tkr) och skulder om 8 437 tkr (3 951 tkr).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 1 Kumulativ exponering 1

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

1 273 29 910

Totalt

1 273 48 915

19 005

134 680

134 680 391 300

338 368

36 527

59 317

186 813

99 295

1 111 620

5

83

223

797

3 421

3 908

8 437

130 438

19 967

525 985

498 799

56 717

60 114

190 234

1 096 213

80 368

56 808

5 293

593

1 096 213

80 368

56 808

5 293

593

-570 228

418 431

-91

54 821

189 641

110 500

196 000

10 250

40 000

25 000

46 000

115 000

70 250

-469 978

104 453

79 362

88 183

162 824

195 777

103 203

103 203

19 005

19 005

21 943 151 146 174 362

172 348 151 146 1 628 419

17 702 371 442

1 239 275 17 702 371 442

389 144

1 628 419

-214 782 306 500 306 500

214 782

Nominellt värde

23

150183_ÅseViste_2014.indd 23

23

2015-03-12 08:35


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 1 Kumulativ exponering 1

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

1 983

1 983

172 419

172 419 346 959

282 368

35 933

27 951

239 791

139 744

62

247

2 663

672

3 644

191 060 519 378

473 428

35 995

28 198

242 454

140 416

1 112 869

103 707

18 900

14 832

1 931

80

1 112 869

103 707

18 900

14 832

1 931

80

-593 491

369 721

17 095

13 366

240 523

140 336

122 500

206 000

-470 991

104 730

1 077 746

5 000

5 000

5 000

20 999 141 994 164 976

212 059 141 994 1 609 845

14 427 343 099

1 252 319 14 427 343 099

357 526

1 609 845

-192 550 328 500

20 000

10 000

182 250

116 250

101 825

105 191

163 464

187 550

328 500 192 550

Nominellt värde

Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 148 tkr (274), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns på balansdagen.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbankens valutarisk är begränsad. Den avser fluktuation i resevalutalagret. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). För att reducera valutarisken för valutakonto, valutalån och valutaterminer skapar affärsystemet automatiskt en motaffär med Swedbank som motpart. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 176 tkr (116 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). En förändring med 10 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens egna kapital med 13 744 tkr (12 725 tkr).

24

150183_ÅseViste_2014.indd 24

24

2015-03-12 08:35


Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisning 2014

Derivat

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat och säkringsredovisning 2013

Derivat

121 250 121 250

>5 år

185 250 185 250

Total

0 0

Positiva marknadsvärden

306 500 306 500

Negativa marknadsvärden

0 0

8 437 8 437

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

> 1 år - 5 år

30 000 30 000

> 1 år - 5 år

298 500 298 500

>5 år

Total

0 0

328 500 328 500

Positiva marknadsvärden

307 307

Negativa marknadsvärden

3 951 3 951

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 4 793 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till -4 793 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.

25

150183_ÅseViste_2014.indd 25

2015-03-12 08:35


4 Räntenetto

2014

2013

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat - säkringsredovisning Övriga Summa varav ränteintäkt från osäkra fordringar

1 041 38 789 2 718

1 524 41 462 3 708

-4 285 12 38 275 0

-3 163 10 43 541 806

Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Övriga varav kostnad för stabilitetsavgift Summa

0 -7 520 -851 -452 -413 -7 972

-230 -11 789 -782 -709 -412 -12 728

Summa räntenetto

30 303

30 813

1,75

1,82

1,89 3,21 0,31

2,04 3,72 0,81

7 101 21 7 122

6 960 21 6 981

1 785 5 077 979 17 6 227 2 031 16 116

2 172 5 010 831 16 5 688 1 813 15 530

-1 407 -409 -235 -2 051

-1 410 -460 -231 -2 101

0 946 176 1 122

125 1 450 116 1 691

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen

5 Erhållna utdelningar Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa

6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

26

150183_ÅseViste_2014.indd 26

2015-03-12 08:35


Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.

2014

2013

946 9 586

1 450 37 762

-4 793

2 907

4 793 176 10 708

-2 907 116 39 328

9 586

37 637

310 116 426

317 98 415

-9 374 -3 431 -1 592 -453 -682 -15 532

-9 273 -3 455 -1 884 -450 -1 114 -16 176

-258 -3 982 -878 -575 -3 302 -431 -884 -10 310 -25 842

-328 -3 645 -496 -490 -728 -550 -1 042 -7 279 -23 455

9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa

10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014

2013

Ledande befattningshavare Övriga anställda

Löner Sociala kostnader Summa

2 104 661 2 765

7 270 2 770 10 040

Ledande befattningshavare Övriga anställda

2 396 753 3 149

6 877 2 702 9 579

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2014 har beslutats av styrelsen.

27

150183_ÅseViste_2014.indd 27

2015-03-12 08:35


Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2014

Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd Styrelseledamot Monica Andersson Skall Styrelseledamot Gunnar Lundquist Styrelseledamot Thomas Carlsson Styrelseledamot Anna Carlsson VD Melker Ström Andra ledande befattningshavare (3 personer) Summa

Grundlön / styrelsearvode

Rörlig ersättning

99 52 43 57 51 978 1 920 3 200

52 16 5 6 6

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

Summa

85

26 26

337 594 931

40 40

151 68 48 63 57 1 315 2 580 4 282

Grundlön / styrelsearvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

97 61 49 14 49 38 760 366 1 857 3 291

93 57 30 8 32 31

Summa

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2013

Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd Styrelseledamot Monica Andersson Skall Styrelseledamot Gunnar Lundquist Styrelseledamot Thomas Karlsson Styrelseledamot Thomas Carlsson Styrelseledamot Anna Carlsson VDStig-Göran Dennisson (slutade 2013-10-06) VD Melker Ström (började 2013-08-19) Andra ledande befattningshavare (3 personer) Summa

251

54

392 140 552 1 084

18 72

40 40

190 118 79 22 81 69 1 206 506 2 467 4 738

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) har skett på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare med undantag för VD och stf VD. Övriga förmåner avser bilförmån, ränteförmån och kostförmån. Pensioner Verkställande direktören har samma pensionsförmåner som övriga anställda enligt Finansförbundets gällande pensionsavtal. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör Styrelseledamöter Summa

2014 0 38 151 38 151

2013 0 37 036 37 036

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. För samtliga lån finns fullgod säkerhet. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 lämnas på www.avsparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män

2014

2013

13 6 19

13 6 19

2 4

2 4

2 2

2 2

28

150183_ÅseViste_2014.indd 28

2015-03-12 08:35


Arvode och kostnadsersättning till revisorer PwC Revisionsuppdrag

2014

2013

118

108

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

2014

2013

-665 -353 -429 -1 430 -81 -2 958

-659 -369 -538 -1 843 -74 -3 483

-12 648

-5 947

10 484 -982 132 1 694 -1 320

4 642 -8 569 154 519 -9 201

0 -38 -38

3 350 -25 3 325

-3 122 -208 -3 330

-2 873 17 -2 856

12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) Årets nedskrivning för kreditförluster (-) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) Årets nettokostnad för kreditförluster

13 Bokslutsdispositioner Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa

14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Uppskjuten skatt Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt 2014 %

Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Schablonränta på periodiseringsfond Temporära skillnader Redovisad effektiv skatt

22,0% 0,2% -8,0% 0,0% 0,9% 15,1%

22 049 -4 851 -50 1 777 0 -206 -3 330

2013 % 26,3% 0,6% -7,8% 0,0% 1,0% 14,4%

19 890 -4 376 -73 1 583 -7 17 -2 856

29

150183_ÅseViste_2014.indd 29

2015-03-12 08:35


Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas

2014

2013

15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m

Uppskjuten skatteskuld

2013

2014

2013

298

261

-298

-261

2014 Verkligt värde

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - svenska staten - svenska kommuner Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

Netto

2014

2013

Redovisat värde

19 005 29 910 48 915

19 005 29 910 48 915

16 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa

Verkligt värde

Redovisat värde

0 0 0

0 0 0

4 005

0

90

0

2014

2013

111 235 1 800 21 645 134 680

145 796 3 104 23 519 172 419

1 116 560 1 116 560 8 187 4 940 1 111 620

1 093 881 1 093 881 24 724 16 135 1 077 746

17 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa Varav osäkra Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2014

16 135 982 -1 694 -10 483 4 940

18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2014 Verkligt värde

Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - icke finansiella företag - finansiella företag - utländska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper Onoterade värdepapper

50 719 84 890 10 976 25 763 172 348

2013

Redovisat värde

50 719 84 890 10 976 25 763 172 348 150 405 21 943

Verkligt värde

91 192 59 357 35 827 25 683 212 059

Redovisat värde

91 192 59 357 35 827 25 683 212 059 191 060 20 999

30

150183_ÅseViste_2014.indd 30

2015-03-12 08:35


2014

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

19 Aktier och andelar Kreditinstitut Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper Onoterade värdepapper Företag Aktier - Swedbank A - Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Antal

703 021 353

2013 3 400

3 100

53

42

2014

2013

137 441 356 137 797 137 441 356

127 247 421 127 668 127 247 421

Börsvärde

137 441 0 137 441

Redovisat värde

137 441 356 137 797

20 Materiella tillgångar Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013

5 169 431 -801 4 799

8 392 0 0 8 392

13 561 431 -801 13 191

Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014

4 799 1 263 -917 5 145

8 392 0 0 8 392

13 191 1 263 -917 13 537

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013

-3 862 -454 798 -3 518

-5 130 -171 0 -5 301

-8 992 -625 798 -8 819

Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014

-3 518 -669 896 -3 291

-5 301 -162 0 -5 463

-8 819 -831 896 -8 754

Redovisade värden Per 1 januari 2013 Per 31 december 2013

1 307 1 281

3 262 3 091

4 569 4 372

Per 1 januari 2014 Per 31 december 2014

1 281 1 854

3 091 2 929

4 372 4 783

2014

2013

0 154 2 546 702

307 504 6 558 1 375

21 Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

31

150183_ÅseViste_2014.indd 31

2015-03-12 08:35


22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2014

2013

372 1 524 4 047 5 943

394 2 124 3 890 6 408

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

1 237 456 1 819 1 239 275

1 249 197 3 122 1 252 319

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav enskilda företagare Övriga Summa

38 283 148 422 991 637 286 939 60 933 1 239 275

24 495 191 538 987 382 274 425 48 904 1 252 319

8 437 3 094 831 343 1 509 14 214

3 951 3 276 1 560 369 1 654 10 810

1 111 2 050 29 3 190

1 009 2 320 27 3 356

298 298

261 261

146 38 184 184

121 25 146 146

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt Summa

23 Inlåning från allmänheten

24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

26 Övriga avsättningar Uppskjuten skatt Totalt

27 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december Summa obeskattade reserver

32

150183_ÅseViste_2014.indd 32

2015-03-12 08:35


28 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Reservfonden utgör bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

29 Ansvarsförbindelser (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

2014

2013

27 193 1 733 28 926

26 856 1 459 28 315

70 179 103 424 173 603

42 315 110 781 153 096

30 Åtaganden (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa

31 Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation Andra närstående Andra närstående

År

Fordran på närstående per 31 december

Skuld till närstående per 31 december

Erhållen utlåningsränta

Betald inlåningsränta

0 2 361

6 175 11 822

0 37

102 78

2014 2013

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

33

150183_ÅseViste_2014.indd 33

2015-03-12 08:35


32 Finansiella tillgångar och skulder 2014

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori

Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa

Lånefordringar och kundfordringar

Finansiella tillgångar som kan säljas

1 273 134 680 1 111 620

48 915

8 437 21 943 5 943 2 623 1 264 576

21 943

150 405 137 797 337 117 1 239 275 6 075 3 190 1 248 540

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategor

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa

Derivat som används i säkringsredovisning

Lånefordringar och kundfordringar

Verkligt värde

Finansiella tillgångar som kan säljas

Andra finansiella skulder

8 437 8 437

Derivat som används i säkringsredovisning

1 273 48 915 134 680 1 111 620

1 273 48 915 134 680 1 111 620

8 437

8 437

172 348 137 797 5 943 2 623 1 623 636

172 348 137 797 5 943 2 623 1 623 636

1 239 275 14 512 3 190 1 256 977

1 239 275 25 841 3 190 1 268 306

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Innehav för handelsändamål

1 983 172 419 1 077 746

1 983 172 419 1 077 746

1 983 172 419 1 077 746

3 644

3 644

3 644

212 059 127 668 6 408 3 546 1 605 473

212 059 127 668 6 408 3 546 1 605 473

1 252 319 11 071 3 356 1 266 746

1 252 319 11 071 3 356 1 266 746

20 999

20 999

Summa redovisat värde

Innehav för handelsändamål

Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

2013

Andra finansiella skulder

6 408 3 239 1 265 439

Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

191 060 127 668 307 307

318 728 1 252 319 7 120 3 356 1 262 795

3 951 3 951

34 34

150183_ÅseViste_2014.indd 34

2015-03-12 08:35


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2014 Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Övriga skulder Summa 2013 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa Övriga skulder Summa

Nivå 1 48 915 150 404 137 441 336 760

Nivå 1 191 060 127 247 318 307

Nivå 2

Nivå 3

16 524

5 420 356 5 776

16 524 8 437 8 437

Nivå 2 15 579 307 15 886 3 951 3 951

Nivå 3 5 420 421 5 841

Summa 48 915 172 348 137 797 359 060 8 437 8 437

Summa 212 059 127 668 307 340 034 3 951 3 951

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Öppningsbalans 2013-01-01 Anskaffningsvärde förvärv Utgående balans 2013-12-31 Öppningsbalans 2014-01-01 Försäljningslikvid försäljning Utgående balans 2014-12-31

Aktier och andelar

5 838 3 5 841 5 841 -65 5 776

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

35

150183_ÅseViste_2014.indd 35

2015-03-12 08:35


33 Specifikationer till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

2014-12-31 7 122 43 397 10 570

2013-12-31 6 981 47 973 15 509

34 Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.avsparbank.se. Det finns inga pågående eller förytsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013 beräknas utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt ikraft under 2014. Kapitalbas Kärnprimärkapital Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster o förluster Avräkning aktier Samanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Summa kärnprimärkapital Summa primärkapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier Summa supplementärt kapital Total kapitalbas

2014

2013

252 314 100 224 352 538

235 281 90 638 17 034 342 953

-12 799 -100 224 -113 023 239 515

-90 638 -63 835 -154 473 E/T

239 515

188 480

E/T

89 574 -63 834 25 740

239 515

214 220

36

150183_ÅseViste_2014.indd 36

2015-03-12 08:35


Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) Kapitalkrav och riskvägt exponerinhsbelopp

Kreditrisk enligt schablonmetoden - Exponeringar mot stater och centralbanker - Exponeringar mot kommuner - Institutsexponeringar - Företagsexponeringar - Hushållsexponeringar - Exponeringar med säkerhet i fastighet - Oreglerade poster - Exponeringar i form av säkerställda obligationer - Aktiexponeringar - Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker

2014-12-31

2013-12-31

1 006 079 23,81% 23,81% 23,81%

999 758 E/T 18,85% 21,43%

2,50% 2,50% 15,81%

E/T E/T E/T

25 231

E/T

2014

2013

Kapitalkrav

Riskvägt exponering belopp

0 0 2 818 32 065 24 944 9 990 383 406 2 018 493 73 117

0 0 35 219 400 819 311 803 124 874 4 782 5 072 25 231 6 167 913 967

0 0 3 749 33 260 21 950 11 449 672 1 459 0 435 72 974

0 0 46 858 415 749 274 378 143 110 8 396 18 238 0 5 442 912 171

7 355 7 355

91 937 91 937

7 007 7 007

87 587 87 587

14 14

175 175

80 486

1 006 079

Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering Schablonmetoden Summa kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering Totalt minimikapitalkrav

Riskvägt exponering belopp Kapitalkrav

E/T 79 981

999 758

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek med en total volym av 838 579 tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 4 373 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 1 023 359 tkr och försäkringssparande på 256 494 tkr. För detta har Sparbanken erhållit 5 749 tkr respektive 1 352 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fonder och försäkringar beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

36 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar Sparbankens ställning och resultat.

37

150183_ÅseViste_2014.indd 37

2015-03-12 08:35


UTGÅENDE MANDATPERIODER I tur att avgå bland huvudmännen är Göran Andersson, Ingrid Levenstedt, Kajsa Olsson och Berit Hallersbo. I tur att avgå ur styrelsen är Stefan Eksvärd och Gunnar Lundqvist.

Grästorp den 26 februari 2015

Stefan Eksvärd Ordförande

Melker Ström VD

Monica Andersson Skall

Thomas Carlsson

Anna Carlsson

Gunnar Lundqvist

Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 11 mars 2015

Michael Lindengren Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor

38 38

150183_ÅseViste_2014.indd 38

2015-03-12 08:35


REVISIONSBERÄTTELSE Till sparbanksstämman i Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670 Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Åse Viste Sparbank för år 2014.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Åse Viste Sparbank för år 2014.

Styrelsens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.

Revisorernas ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

Revisorernas ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bankoch finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Åse Viste Sparbank finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grästorp den 11 mars 2015

Michael Lindengren Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor

39 39

150183_ÅseViste_2014.indd 39

2015-03-12 08:35


FÖRETAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD samt ställföreträdande VD är att fastställa bankens strategiska plan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, strategisk plan, prognos för kommande år, policies inom riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Deras granskning omfattar en översyn av verksamhetens omfattning och inriktning samt av bankens organisation och arbetsprocesser.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörer Som representanter för insättarna har sparbanken 32 huvudmän. Av dessa väljs 11 av Grästorps kommun, 2 av Lidköpings kommun, 2 av Essunga kommun och 1 av Vara kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 42. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Erik Hallerfors som ordförande samt ledamöterna Jenny Anerös och Kent Jacobsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken samt ställföreträdande verkställande direktör.

Styrelsens presidium Presidiet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och i övriga frågor enligt bestämmelserna i arbetsordningen. Besluten protokollförs och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I presidiet ingår styrelsens ordförande Stefan Eksvärd, styrelsens vice ordförande Thomas Carlsson och VD Melker Ström.

Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 5 ledamöter. Härutöver ingår enligt lag bankens VD i styrelsen. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 41. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för

40 40

150183_ÅseViste_2014.indd 40

2015-03-12 08:35


SPARBANKENS STYRELSE Ordinarie ledamöter: Stefan Eksvärd Gunnar Lundqvist Monica Andersson Skall Anna Carlsson Thomas Carlsson Melker Ström

Hyringa Grästorp Lavad Flo Grästorp Falköping

Suppleant: Annika Frisell

Vara

Vald till och med sparbanksstämman

2015 2015 2016 2016 2017

SPARBANKENS LEDNINGSGRUPP Melker Ström Annika Frisell Ann-Christin Larsson Tommy Gustafsson

VD Administrativ chef, stf VD Privatmarknadschef Företagsmarknadschef

SPARBANKENS REVISORER Valda av huvudmännen:

Vald till och med sparbanksstämman

Auktoriserad revisor, ordinarie: Michael Lindengren

Göteborg

2016

Auktoriserad revisor, suppleant: Marcus Robertsson

Stockholm

2017

41 41

150183_ÅseViste_2014.indd 41

2015-03-12 08:35


SPARBANKENS HUVUDMÄN Valda av huvudmännen: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Göran Andersson Ingrid Levenstedt Kajsa Olsson Berit Hallersbo

Håle St Levene Främmestad Flo

Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2016

Elisabeth Levenskog Tomas Nätt Helena Fransson Ove Mark

Flo Grästorp Flakeberg Tun

Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2017

Ann Gustafsson Kristina Andersson Sören Fredlund Per Johansson

Friel Grästorp Malma Grästorp

Mandatperiod t o m Sparbanksstämman 2018

Jenny Anerös Erik Hallerfors Håkan Sparlund Kent Jacobsson

Tengene Ås Grästorp Grästorp

Valda av Grästorps kommun: Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2015

Kent Hansson Dag Hardyson Jens Persson Magnus Karlsson Lars-Erik Tengeland Christina Zellén Ulrika Norin Tobias Svensson Kristina Augustsson Bengt Svensson Caroline Lundgren

Grästorp Grästorp Grästorp Flo Tengene Grästorp Grästorp Flo Grästorp Längnum Grästorp

Valda av Lidköpings kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Maria Eklöf Tord Eklund

Tun Friel

Valda av Essunga kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Tommy Jonsson Jan-Olof Johansson

Nossebro Främmestad

Valda av Vara kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Gun-Britt Nilsson

Ryda

42 42

150183_ÅseViste_2014.indd 42

2015-03-12 08:35


Tryck: Rolf Tryckeri AB Skövde Foto omslag: Tommie Ravn

Åse Viste Sparbank Besök: Torggatan 14 Post: Box 210, 467 23 Grästorp Tel : 0514-587 00 www.avsparbank.se

150183_ÅseViste_2014.indd 43

2015-03-12 08:35

Åse Viste Sparbank - Årsredovisning 2014  

Årsredovisning för 2014

Åse Viste Sparbank - Årsredovisning 2014  

Årsredovisning för 2014