Page 1

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!


EUROPEISK STR ATEGIHANDBOK FÖR AT T UPPMUNTR A ENGAGEMANG OCH ÖK AD MEDVETENHET OM VALIDERING AV INL ÄRNINGSRESULTAT FR ÅN ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT L ÄR ANDE


Författare: Marlies Auer, BFI Oberösterreich, Österrike Dr. Luis Carro, Universidad de Valladolid, Spanien Liliya Elenkova, ISI, Bulgarien Audrey Frith, EUCIS-LLL Eve-Laure Gay, La Ligue de l’enseignement, Frankrike Stefan Georgiev, ISI, Bulgarien John Haataja, ABF, Sverige Judith Jackson, GFTU, Storbritannien Claus Larsen-Jensen, FIC, Danmark Begoña Lopez, La Liga, Spanien David Lopez, La Ligue de l’enseignement, Frankrike Isabelle Palanchon, CEMEA, Frankrike Agata Patecka, SOLIDAR Maria Pagousi, IME GSEVEE, Grekland Vasilis Siomadis, IME GSEVEE, Grekland Sharon Watson, WEA, Storbritannien

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande.

Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas. Organisationer och privatpersoner kan fritt använda skriften förutsatt att källan är tydligt angiven. Ingen del av denna publikation, inte heller omslagsdesignen, får kopieras, lagras eller spridas i någon form eller på något sätt utan utgivarens tillstånd.

Redaktionell samordnare: Audrey Frith, EUCIS-LLL

Översättning från engelska: Novoterm Translation AB www.buildinglearningsocieties.org

Design:

www.studioengram.pl

© Publicerat av SOLIDAR och La Ligue de l’enseignement i oktober 2014


5

INTRODUKTION TILL PROJEKTET

I tider av snabbt stigande arbetslöshet – som är särskilt allvarlig bland unga människor – och dålig ekonomisk tillväxt, är det ytterst angeläget att ta vara på nya möjligheter till lärande utanför det formella utbildningssystemet och de färdigheter människor kan skaffa sig på det sättet. I dag lever drygt 140 miljoner människor inom den europeiska unionen i fattigdom eller under hotet att bli fattig. Omkring 25 miljoner människor är arbetslösa, 5,7 miljoner av dessa är unga, och 77 miljoner européer har fortfarande som högst en grundskoleutbildning.

bland arbetslösa, särskilt i en situation med ekonomisk kris, stigande arbetslöshet och demografiska förändringar och där medverkan i livslångt lärande uppvisar en sjunkande genomsnittsnivå (8,9% år 2002, jämfört med EU-målet för 2020, som är 15%).

I det sammanhanget understryker Europa 2020-strategin behovet av flexiblare utbildningsvägar och ser validering av ickeformellt och informellt lärande som en förutsättning för detta och som en stark drivkraft till att uppfylla de sociala mål man enats om: att antalet människor som lever i eller hotas av fattigdom och socialt utanförskap ska minska med 20 miljoner, att 75 % av alla mellan 20 och 64 år ska ha ett arbete och att mindre än 10 % av alla elever avbryter sin skolgång.

1. Möjligheterna till validering är begränsade och underutnyttjade i de flesta medlemsländer. De begränsade och underutnyttjade möjligheterna till validering gör att färdigheter förblir osynliga och inte används fullt ut och därför inte blir till nytta för individen, ekonomin eller samhället i stort. 2. Bristen på jämförbarhet och samstämmighet mellan medlemsländernas system för validering gör det svårt för den enskilde medborgaren att kombinera inlärningsresultat från olika sammanhang, nivåer och länder.

Europa behöver utveckla rätt blandning av kvalifikationer och uppnå en bättre överensstämmelse mellan kvalifikationer och arbetstillfällen för ökad konkurrenskraft och större välstånd (källa: förslag till rådets rekommendation angående validering av ickeformellt och informellt lärande). Valideringen av färdigheter, kompetenser och kunskaper som inhämtats i ickeformella och informella inlärningsmiljöer kan få arbetsmarknaden att fungera avsevärt bättre, främja rörlighet, öka intresset för livslångt lärande bland missgynnade grupper i samhället och

Europeiska kommissionen har identifierat två stora utmaningar (källa: den konsekvensanalys som medföljer förslaget till rådets rekommendation angående validering av ickeformellt och informellt lärande):

Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla understryker behovet av flexiblare utbildningsvägar och ser validering av ickeformellt och informellt lärande som en förutsättning för detta och som en stark drivkraft till att uppfylla de sociala mål man enats om: att antalet människor som lever i eller hotas av fattigdom och socialt utanförskap ska minska med minst 20 miljoner, att 75 % av alla mellan 20 och 64 år ska ha ett arbete och att mindre än 10 % av alla elever ska hoppa av skolan.


6

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har som mål att utveckla medvetenheten om validering av inlärningsresultat i ickeformellt och informellt lärande som en metod att förbättra vuxnas möjligheter i yrkeslivet och stimulera till ytterligare allmän eller yrkesinriktad utbildning. Parterna har diskuterat befintlig valideringspraxis och utarbetat metoder för att identifiera, dokumentera, utvärdera och certifiera inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande. Tillsammans har de lanserat en kampanj inom EU för att främja validering bland vuxenutbildare, arbetsgivare, fackförbund, det civila samhällets organisationer och inlärarna själva. Genom att föra samman olika aktörer som har intressen i valideringsprocessen har ett långsiktigt samarbete etablerats både på nationell och europeisk nivå för att vidare stödja genomförandet av rådets rekommendation angående validering av ickeformellt och informellt lärande.

Dessutom vill projektet bidra till att minska de sociala klyftorna i samhället och frigöra dess fulla potential med hjälp av idén om kunskapssamhället, där varje människas bidrag tas till vara och där hennes färdigheter och kompetens erkänns och vidareutvecklas. För att uppnå detta vill projektet stimulera vuxna att söka nya utbildningsmöjligheter utanför det formella utbildningssystemet och uppmuntra dem att aktivt ta del av ickeformellt och informellt lärande, särskilt i tider av ekonomisk åtstramning, stigande arbetslöshet och ekonomisk stagnation. Denna publikation, “Europeisk strategihandbok för att uppmuntra engagemang och ökad medvetenhet om validering av inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande” har kommit till för att nå ut till dem som vill öka sin kunskap om validering och för att främja förbättrade möjligheter i yrkeslivet och uppmuntra till livslångt lärande.


7

FÖROR D

För att säkra lika tillgång till utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för alla, måste vi erkänna utbildningens och det livslånga lärandets betydelse för ett medborgerligt, socialt, kulturellt och ekonomiskt samhällsengagemang. I tider av växande sociala klyftor och privatisering av utbildningsväsendet är möjligheterna att tillägna sig nya färdigheter och kompetenser begränsade för många människor.

Europa deltog i ickeformell utbildning, medan bara 6,5% genomgick formell utbildning för att öka sitt kunnande och sina kvalifikationer och på så vis bredda sina utsikter inom yrkeslivet. Ändå kan vi se hur kunskap och kvalifikationer som inhämtats i ickeformella och informella sammanhang ofta inte får särskilt stort erkännande hos allmänheten och utbildningsväsendet, men inte heller hos arbetsgivarna eller inlärarna själva.

Erkännande och validering av inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande är på väg att bli ett kraftfullt verktyg för att överbrygga utbildningsklyftor och främja social integration. Särskilt socioekonomiskt sårbara personer och de många människor som har begränsad tillgång till och möjlighet att ta del av formell utbildning eller fortbildning behöver inse att de kunskaper och färdigheter som de har inhämtat i ickeformella och informella inlärningsmiljöer, dvs i arbetslivet och via livshändelser och erfarenheter i stort, är värdefulla tillgångar. Genom valideringsprocessen uppnår den enskilde inflytande och blir mer medveten om sina färdigheter vilket kan leda till framsteg i yrkeslivet, personlig utveckling och ett bättre liv.

Rådets rekommendation angående validering av inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande bereder vägen för ökat samarbete mellan EU och medlemsstaterna för att skapa nationella system för validering i alla medlemsländer till år 2018.

Det ickeformella och informella lärandet spelar en viktig roll i utbildningssystemen. Eurostats undersökning om vuxenutbildning (AES) visar att hela 31,5% av eleverna i vuxenutbildning i

Därför står alla inblandade – institutioner, intressenter, arbetsmarknadens parter, organisationer inom civilsamhället och utbildningsanordnare, – inför stora utmaningar när det gäller att övervinna bristande medvetenhet om validering på olika nivåer och de bör därför tillsammans arbeta för att processen lanseras och sätts i verket. Vi hoppas att den här publikationen ska fungera som användbar läsning för alla berörda aktörer, särskilt för den enskilda individen, och att den ska bidra till ökat medverkande i och medvetenhet om valideringen av ickeformellt och informellt lärande.

Conny Reuter SOLIDAR Generalsekreterare

Jean-Marc Roirant La Ligue de l’enseignement Generalsekreterare


SVERIGE

STORBRITANNIEN DANMARK

FRANKRIKE

ÖSTERRIKE BULGARIEN

SPANIEN GREKLAND


MEDVERK ANDE ORGANISATIONER

Österrike BFI Oberösterreich

Bulgarien Institute for Social Integration

Danmark FIC – Fagligt Internationalt Center

Frankrike La Ligue de l’enseignement

Frankrike CEMEA

Grekland IME GSEVEE

Spanien Liga Española de la Educación y la Cultura Popular

Sverige Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)

Storbritannien WEA UK

Storbritannien GFTU Educational Trust

European Network SOLIDAR

European Network EUCIS-LLL


I N N E H ÅLL AT T F Ö R S TÅ E U : S R A M A R

1

EU:s policydokument och program till stöd för utveckling av validering och dess effekter

Policyrekommendationer från civilsamhällets organisationer angående validering av inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande.

Europeiska kommissionen, chef för enheten Skills and Qualifications– Ana Carla Pereira

13

15

19

AT T F Ö R M E D L A F Ö R D E L A R N A M E D VA L I D E R I N G

2

Vad motiverar dig och andra att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande? Hur påverkas inläraren av validering?

23


3

H U R M A N U T F O R M A R E N K A M PA N J F Ö R AT T F R Ä M J A VA L I D E R I N G AV I C K E F O R M E L LT O C H I N F O R M E L LT LÄRANDE

Hur organiserar man en kampanj?

Varför vill jag organisera kampanjen?

Vad vill jag åstadkomma?

29

29

32

Vem kan sätta i gång förändringen?

Hur går jag till väga?

Budgetera för kampanjverksamheten

33

34

Varför är validering så viktigt? Ett exempel på kampanjdokument

Bilaga: exempel på färdigt kampanjmaterial.

36

39

36


13

1

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR EU:s policydokument och program till stöd för utveckling av validering och dess effekter

* Gå till Ordlista, s. 16

De senaste tjugo åren har policydebatten handlat om att föra samman allt slags lärande och skapa ett ramverk som erkänner och validerar erfarenhet och lärande som inhämtats på olika sätt, så att det kan leda till behörighet*. Beslutet att anta rådets rekommendation angående validering av ickeformellt och informellt lärande den 20 december 2012 innebär ett erkännande av den viktiga roll validering skulle kunna spela för sysselsättning och rörlighet, liksom för det livslånga lärandet. Det är ett tydligt politiskt initiativ, vars mål är att det 2018 ska finnas nationella valideringssystem i alla medlemsländer. Validering är ett praktiskt redskap för att erkänna ickeformellt och informellt lärande. Men hur valideringssystemen tillämpas varierar stort mellan medlemsländerna och dessutom inom varje land. Därför har EU lagt fram rådets rekommendation som erbjuder medlemsstaterna gemensamma vägledande principer för att kunna utveckla valideringsprocessen och närma sig enhetliga regler. EU uppmanar medlemsländerna att upprätta valideringssystemen senast 2018, vilket visar hur snabbt vi behöver föra utvecklingen framåt.

* Gå till Ordlista, s. 16

I rekommendationen är valideringens mål att göra det möjligt för den enskilda individen att: a. “få kunskaper, färdigheter och kompetens som har inhämtats genom ickeformellt och informellt lärande validerade, också – om så är tillämpligt – genom öppna utbildningsresurser; b. bli certifierad, eller, när detta är tillämpligt, delcertifierad, grundat på validerat ickeformellt och informellt lärande (…)”

Enligt parterna gör den ojämna tillgången till policys för nationell valideringatt tillgången till lärande minskar för miljontals européer. EU-rekommendationen konstaterar att utvecklade valideringssystem kan bidra till EU:s strävan att uppnå den smarta, hållbara tillväxt för alla som beskrivs i Europa 2020-strategin. Valideringssystem gör det möjligt att se vilka färdigheter arbetskraften har och bättre kunna kombinera färdigheterna med efterfrågan på arbetskraft, göra det enklare att överföra färdigheter mellan olika företag och branscher och underlätta rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden. Rekommendationen betonar att validering därigenom kan bidra både till ekonomisk återhämtning och till att uppnå de övergripande målen i Europa 2020-strategin beträffande tidigt avbruten skolgång. Än i dag förblir ofta lärande som inhämtats utanför utbildningssystemet osynligt och undervärderat. Det gör det svårt för medborgare att kombinera inlärningsresultat från olika sammanhang, nivåer och länder. Till följd av detta är, i många länder, den enskilde medborgaren omedveten om validering eller saknar tillgång till den. Att upprätta valideringssystem är inte enkelt. Det kräver en förändrad syn på inlärningsresultat. Presentationen av ett europeiskt ramverk för kvalifikationer* (EQF) på EU-nivå och den snabba utvecklingen av nationella ramverk


1

14

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

för kvalifikationer (NQF) har lagt grunden till utvecklingen av validering. Målet är att beskriva den uppsättning kunskaper, färdigheter och kvalifikationer en person har inhämtat efter en fullbordad inlärningsprocess i stället för att, till exempel, beskriva det antal timmar han eller

hon har tillbringat i ett klassrum. Genom att tillhandahålla referensramar gör man valideringen mycket enklare att använda. För att byggandet av valideringssystem ska bli framgångsrikt, bör det alltså vara del av en bredare strategi för livslångt lärande.

Källor:

Bakgrundsdokument från European Seminar on Validation, Mechelen, 9–10 April 2013

Cedefop Inventory and Guidelines on validation of non-formal and informal learning, 2010

EUCIS-LLL Validation tool-kit, 2012


1

15

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

Policyrekommendationer från civilsamhällets organisationer angående validering av inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande

1

Sträva efter att valideringen av ickeformellt och informellt lärande i medlemsländerna snabbt sätts i verket för att på så sätt kunna möta EU:s socioekonomiska utmaningar och överbrygga växande samhällsklyftor.

2

Erkänn validering som ett hjälpmedel för att överbrygga sociala klyftor och utveckla nya utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter genom att godkänna inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande.

3

Investera i och gör information, rådgivning och vägledning om validering tillgänglig för alla, så att kunskapen om valideringssystemen ökar, särskilt inom missgynnade samhällsgrupper.

4

Revidera EU:s färdplan för valideringssystem så att medlemsstater som redan har skapat valideringsnormer kan dela med sig av sina erfarenheter till länder som ännu befinner sig i början av processen.

5

Se till att valideringssystemen erkänner sociala färdigheter och den livskunskap som inhämtats inom och utanför arbetslivet i ickeformella och informella sammanhang.

7

6

Gör möjligheten till kompetensinventering tillgänglig för alla, inte bara för arbetslösa, eller personer som riskerar arbetslöshet.

Öka samarbetet mellan medlemsstaterna för att främja erkännandet av inlärningsresultat från ickeformellt och informellt lärande, och underlätta ömsesidigt lärande bland praktiskt verksamma med stöd av European Qualifications Framework Advisory Board.


1

16

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

Milstolpar i EU:s policyutveckling

Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS)

1988

• Rådets slutsatser för “Gemensamma europeiska principer för validering” • Europass, Youthpass

2004

• Det europeiska ramverket för kvalifikationer, European Qualifications Framework (EQF) • Nationellt ramverk för kvalifikationer, National Qualifications Framework (NQF) • Europa 2020:s flaggskeppsinitiativ “Unga på väg” som manar medlemsländerna att arbeta för erkännande av kvalifikationer

2008

Ordlista Lärande: process varigenom en person tillgodogör sig information, idéer och värderingar och på så vis inhämtar kunskap, expertis, färdigheter och kvalifikationer. Livslångt lärande: alla lärandeaktiviteter en person deltar i under sitt liv, av personliga, sociala eller yrkesmässiga skäl, och som leder till förbättrade kunskaper, expertis, kompetenser och kvalifikationer. Formellt lärande: målinriktat lärande som sker i ett organiserat och strukturerat sammanhang (till exempel en institution för allmän eller yrkesinriktad utbildning) och är uttryckligen avsett som lärande (vad gäller målsättning, tid och resurser). Formellt lärande är mestadels obligatoriskt (skolgång) och nästan alltid externt anordnat med definierad input. Lärandeprocessen är vanligen övervakad och bedömd, och inlärningsresultaten leder vanligen till godkännande i form av slutbetyg eller diplom.

Ickeformellt lärande: målinriktat men frivilligt lärande som lagts in i planerade aktiviteter och i en rad varierade situationer som inte är uttryckligen avsedda enbart som utbildning. Studiegången, som är planerad, men sällan strukturerad på ett konventionellt sätt, leds dock av handledare. Inlärningsresultaten dokumenteras och bedöms sällan på konventionellt, synligt sätt. Informellt lärande: icke målinriktat lärande genom vardagsaktiviteter som har att göra med arbete, familj, fritidseller samhällsaktiviteter. Det är inte strukturerat eller organiserat i fråga om målsättning, tid eller stöd för lärandet. Informellt lärande dokumenteras sällan, är vanligen inte omedelbart synligt för inläraren och brukar inte heller räknas som meriter i samband med allmän utbildning, yrkesutbildning eller anställning.

Inlärningsresultat/utbildningsresultat: de kunskaper, färdigheter och/ eller de kompetenser en person har uppnått och/eller kan uppvisa efter fullbordad inlärningsprocess, vare sig denna har varit formell, ickeformell eller informell. European Qualifications Framework (EQF): referensverktyg för att beskriva och jämföra kvalifikationsnivåer i kvalifikationssystem som har utarbetats på nationell, internationell eller sektoriell nivå. EQF:s viktigaste beståndsdelar är åtta referensnivåer för inlärningsresultat (en kombination av kunskap, färdigheter och kompetenser) och mekanismer och principer för frivilligt samarbete. De åtta nivåerna spänner över hela skalan av kvalifikationer, från de mest grundläggande kunskaper, färdigheter och kompetenser till den högsta nivån av akademisk och yrkesinriktad utbildning. Det fungerar som ett översättningsverktyg mellan olika nationella valideringssystem.


1

17

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

• Europeiska riktlinjer för validering av ickeformellt och informellt lärande, European Guidelines for validating non-formal and informal learning (CEDEFOP), • Det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, European Credit System for Vocational Education and Training (ECVET)

2009

European Guidelines: syftar till att erbjuda sakkunnig rådgivning som finns tillgänglig för intressenter på nationell och lokal nivå. Målet är att bidra till att utveckla varierade, högkvalitativa och kostnadseffektiva valideringsstrategier i Europa, och på så sätt stödja livslångt och livstäckande lärande. Kvalifikationer: formella kvalifikationer är det formella resultatet (slutbetyg, examensbevis eller titel) av en bedömningsprocess. Bedömningen utförs av ett behörigt organ och konstaterar att en person har uppnått inlärningsresultat som motsvarar fastställda kriterier och/eller besitter den kompetens som krävs för att utföra ett arbete inom ett visst yrkesområde. Ett kvalifikationsbevis ger ett officiellt godkännande av inlärningsresultatens värde på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Kvalifikationsbeviset kan innebära laglig rätt att utöva ett yrke.

• Bryggekommunikén (politisk utfästelse att senast 2015 ha utarbetat nationella valideringsprinciper) • Europeisk inventering av validering av ickeformellt och informellt lärande (CEDEFOP)

2 01 0

Källa: grundat på Terminologi för europeisk utbildningspolitik, CEDEFOP, 2014

Rådets rekommendation angående validering av ickeformellt och informellt lärande

2 01 2


18

1

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR


1

19

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

Ana Carla Pereira, DG EAC

Ana Carla Pereira är enhetschef för “Strategier för kunskaper och färdigheter; flerspråkighetspolicy” på EU-kommissionens generaldirektorat Utbildning och kultur. Hon är ansvarig för att utarbeta EU:s strategi för kunskaper och färdigheter, som även omfattar implementering av vissa EU-verktyg, till exempel European Qualifications Framework (EQF) för

År 2012, antog kommissionen en rekommendation från rådet där medlemsstaterna uppmanades att upprätta valideringssystem före 2018. Kan du förklara varför validering är en prioritet för kommissionen? Validering av ickeformellt och informellt lärande (VNFIL) kan spela en avgörande roll för att göra människor mer anställningsbara och rörliga, och för att öka intresset för livslångt lärande – särskilt bland personer som är socioekonomiskt missgynnade eller har få kvalifikationer. I tider av ekonomisk kris och kompetensglapp i Europa är det mycket viktigt att göra det möjligt för den enskilda individen att utnyttja alla sina kvalifikationer; inte bara dem man skaffat på formell väg (från till exempel skola, universitet eller yrkesutbildning), utan även i arbetslivet, online, genom ideellt arbete eller allmän livserfarenhet. Tror du att medlemsländerna kommer att hinna till 2018? Vilka är de största utmaningarna? Efter sommaren ska kommissionen tillsammans med European Centre for the Development of Vocational Training (CEDEFOP) publicera en uppdatering av valideringen av ickeformellt och informellt lärande (VNFIL). Där presenterar vi det aktuella läget i arbetet med valideringssystem i de 28 medlemsländerna och fem andra länder. Sedan den förra inventeringen har stora framsteg gjorts. Vissa länder befäster sina goda resultat och andra gör framsteg i stadig takt. Det finns naturligtvis också en del fall där det krävs

större tydlighet i och erkännande av kvalifikationer. Hennes arbete är också speciellt inriktat på övergripande färdigheter och flerspråkighet. Innan dess arbetade hon under tio års tid med att verkställa den europeiska sysselsättningsstrategin och som affärskonsult i den privata sektorn, med human performance som specialitet.

större ansträngningar och starkare engagemang på nationell nivå. Kommissionen har tillsammans med medlemsländerna antagit en färdplan fram till 2018 som anger de viktigaste milstolparna på nationell och europeisk nivå. Vi kommer att göra vårt bästa för att stödja de enskilda länderna att åstadkomma förändring. Den största utmaningen torde vara att gå från goda föresatser till handling – att samordna valideringsstrukturerna med nationella kvalifikationsramar och lämna en fragmenterad och projektbaserad inställning för en mer helhetsbaserad syn. Valideringspolitiken bör integreras helt och hållet i de övergripande utbildnings- och sysselsättningsstrategierna. Vilka är de befintliga mekanismer som ska kontrollera att rekommendationen omsätts i handling? Är intressenter involverade i processen? Rekommendationen anger European Qualification Framework Advisory Group som det forum där medlemsstaterna och kommissionen bör samverka för att följa upp att rekommendationen omsätts i handling. För att fullgöra den uppgiften har också andra parter inbjudits att medverka. Arbetsmarknadens parter, civilsamhällets organisationer och studentorganisationer kan alla spela en aktiv roll när det gäller att diskutera och övervaka det fortskridande arbetet och de uppmuntras att dela med sig av åsikter och erfarenheter. Gruppen har enats om att


20

1

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

medlemsstaterna ska presentera en gemensam engångsrapport 2018 om vilka åtgärder man vidtagit och vilka framsteg som gjorts i arbetet med att upprätta valideringssystem inom ramen för rådets rekommendation. Hur tror du att inlärare, institutioner och det europeiska samhället i stort, kommer att påverkas av att man inför valideringssystem? För den enskilde betyder det ökade möjligheter att hitta eller byta jobb, och att utveckla större färdigheter genom tillgång till fortbildning. Det kan även ge större självkännedom och självkänsla. Vi får inte glömma att validering inte bara handlar om formell certifiering, utan också om att göra färdigheter synliga genom lämplig dokumentation. För företag betyder det att man får en bättre bild av en persons färdigheter, vilket leder till bättre matchning mellan de kompetenskrav som finns och den arbetssökande. Naturligtvis får allt detta en gynnsam inverkan på samhället i stort, med mer kvalificerade, självförverkligade individer och en bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Vad skulle du rekommendera en organisation som vill arbeta med validering att vidta för åtgärder? Skulle de kunna få stöd från EU? Eftersom vi nu ska gå från policyskapande till handling får man störst utdelning på det nationella planet. I det här fallet bör intresserade organisationer ta kontakt med behörig myndighet i det aktuella landet för att hitta bästa sätt att medverka, beroende på den specifikt nationella situationen. Man kan få fram medel genom Erasmus+ och Europeiska socialfonden till stöd för projekt på detta område.


1

21

ATT FÖRSTÅ EU:S RAMAR

EU-medel finns för validering!

Erasmus+ Erasmus+ är EU:s program för utbildning, ungdom och idrott från 2014 till 2020. Dess syfte är att stärka färdigheter och anställbarhet, liksom att modernisera utbildning och ungdomsarbete i Europa. Programmet har en budget på cirka 14,7 miljarder euro för hela Europa och kommer, under de närmaste sju åren, att ge över fyra miljoner européer möjlighet att studera, få arbetslivserfarenhet och arbeta ideellt utomlands. Erasmus+ ska också stödja gränsöverskridande partnerskap mellan utbildningsoch ungdomsorganisationer, och stödja idrottsprojekt på gräsrotsnivå. Erasmus+ kan ge stöd åt ömsesidigt lärande kring validering, till exempel genom Nyckelaktivitet 2, “Strategiskt partnerskap”, inom utbildningsväsendet och i ungdomsorganisationer med elever och lärare i andra länder.

Läs mer: ec.europa.eu/programmes/ erasmus-plus

Europeiska socialfonden (ESF) ESF är Europas viktigaste verktyg för att främja sysselsättning, hjälpa alla EU-medborgare till bättre arbeten och rättvisare förutsättningar i arbetslivet. Fonden gör detta genom att investera i Europas humankapital – dess yrkesarbetande invånare, unga människor och alla andra som söker jobb. ESF:s budget på 10 miljarder euro om året ökar möjligheten att hitta arbete för miljoner européer, särskilt för dem som har svårt att få jobb. Europeiska kommissionen och medlemsländerna bestämmer tillsammans vilka fondens prioriteringar ska vara och hur dess resurser ska användas. Ett prioriterat område är att stärka de arbetssökandes chanser via fler och bättre färdigheter och att stärka företagen genom att peka på nya arbetssätt. Andra viktiga mål är att underlätta vägen till arbete genom att hjälpa unga i övergången från skola till arbete eller utbilda arbetssökande med obetydliga kvalifikationer så att de förbättrar sina chanser till anställning. Yrkesutbildning och livslångt lärande som erbjuder människor nya färdigheter är en viktig del av många ESF-projekt.

Projekt som utarbetar valideringssystem kan få stöd genom detta program. Man bör ta reda på vilka frågor som prioriteras i det egna landet. ESF-finansiering kan bara sökas genom medlemsstaterna och regionerna.

Mer information: ec.europa.eu/esf

Även andra program kan stödja validering, till exempel Horizon 2020-programmet med särskilda ansökningsomgångar.


23

2

ATT FÖRMEDLA FÖRDELARNA MED VALIDERING Vad motiverar dig och andra att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande? Hur påverkas inläraren av validering?

* Gå till Ordlista, s. 16

Validering är en nyckel till livslångt lärande: den bidrar till att koppla samman det lärande som sker i en rad olika sammanhang: inom utbildningsväsendet, på företag, internet, kurser som arrangerats av civilsamhällets organisationer, eller lärande som resultat av vardagsaktiviteter på arbetet, i familjen eller på fritiden. Det betyder att validering inte är ett redskap enbart för utbildningsväsendet – den är relevant för många fler intressenter och institutioner, exempelvis på ungdomsområdet, inom den ideella sektorn och i arbetslivet1. Validering handlar om att värdesätta och erkänna inlärarens kunskap och förmåga. Detta är av speciellt stort intresse idagens Europa. Statistiken visar att majoriteten av dem som deltar i livslångt lärande gör det inom ickeformell utbildning* och ickeformell yrkesutbildning2, och att det därför finns ett växande behov av att hänsyn tas till kunskap, färdigheter och kompetens från ickeformellt och informellt lärande (NFIL). Dessutom är det viktigt att betona att ickeformellt och informellt lärande spelar en avgörande roll som ett redskap för människors egenmakt. Det stärker den demokratiska delaktigheten, ökar social integration, välbefinnande och hälsa samt ger människor möjligheter att stanna på eller återvända till arbetsmarknaden. Många intressanta siffror som belyser det livslånga lärandets fördelar i ett större sammanhang går att finna i OECD:s PIAAC-rapport 2013. Valideringssystem har konstruerats av ett antal olika skäl, men kanske särskilt för att

höja befolkningens kvalifikationsnivå i tider av ekonomisk kris och växande arbetslöshet. Bland gräsrotsaktörer, speciellt inom vuxenutbildning och folkbildning, ses validering också som ett sätt för missgynnade samhällsgrupper att åter bli del av en utbildningsprocess och en social utveckling. Det står klart att valideringsprocessen kan bidra till att stärka och utveckla inlärarens självförtroende, sociala kompetens och motivera till fortsatt lärande. Fördelarna är av många slag: ekonomiska, sociala och personliga.

Validering kan även bli ett viktigt redskap för arbetsgivare när det gäller rekrytering, men även inom personaladministration eftersom den erbjuder deras anställda kontinuerlig fortbildning, som främjar karriärutvecklingen. Inom utbildningssystemet är validering också ett sätt att erkänna att lärande är något som äger rum överallt, varje dag. Det öppnar nya dörrar för grupper som traditionellt inte har sökt sig till utbildning och kan även bidra till ett utökat studieutbud, som till exempel kvällskurser. På så sätt görs utbildning mer tillgänglig. Denna möjlighet kan vidareutvecklas, vilket den senaste CEDEFOP-publikationen “Validation by Enterprises”3 utgiven i juni 2014, ger

1.

Bakgrundsdokument från European Seminar on Validation, Mechelen, 9–10 April 2013

2.

Eurostat, Lifelong learning statistic, http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Lifelong_learning_statistics

3.

Validation by Entreprises, Use of validation by enterprises for human resource and career development purposes, Cedefop, 2014


24

2

ATT FÖRMEDLA FÖRDELARNA MED VALIDERING

exempel på. Uppgiften är naturligtvis enklare för storföretag, men fler satsningar på små och medelstora företag ska göras. Från makroekonomisk synpunkt är befolkningen Europas största tillgång i dagens internationella konkurrens. I det avseendet är validering ett praktiskt redskap för vidareutbildning, eftersom den erbjuder ett alternativt, mer flexibelt sätt att höja sina kvalifikationer. Det finns alltså en rad fördelar med att utarbeta valideringsnormer för Europa.

Alla medverkande i projektet har anordnat bilaterala möten och gruppmöten för att diskutera den nya EU-lagstiftningen om validering. Vid sammankomsterna framkom att det finns en bristande insikt om valideringens fördelar i medlemsländerna. Det är därför av yttersta vikt att förklara varför valideringen är relevant i det egna landet, i Europa och internationellt. Grundat på

Hittills har arbetet med att utveckla valideringen i de flesta fall dessvärre skett under tillfälliga, kortsiktiga former. Rådets rekommendation utgör ett gyllene tillfälle att sprida ökad kunskap och medvetenhet om valideringens fördelar. Även om valideringsarbetet hunnit olika långt i medlemsstaterna ser vi många initiativ på gräsrotsnivå runt om i Europa. Utbildningsanordnare har verkligen spelat en nyckelroll i att införa och erbjuda validering. Mer än en rent teknisk fråga är detta ett politiskt val som inverkar på våra utbildningssystem, ekonomier och samhällen.

intervjuer om EU:s inflytande i de olika länderna och på de rundabordssamtal man arrangerat, har parterna skapat en lista med nyckelbudskap om valideringens betydelse. Det kan också vara intressant att understödja budskapens relevans med statistik. Visste du till exempel att EU:s riktmärke för vuxnas deltagande i livslångt lärande är det enda där inga verkliga framsteg skett?


2

ATT FÖRMEDLA FÖRDELARNA MED VALIDERING

25

På systemnivå 1. Validering bidrar till att hjälpa missgynnade samhällsgrupper (immigranter, personer med få eller inga kunskapskvalifikationer) att komma in på arbetsmarknaden och hitta rätt i samhället genom en breddad tillgång till lärande och genom att främja social interaktion. 2. Den erbjuder en kostnadseffektiv lösning på en aktuell kunskapsbrist i samhället eller på behovet att vidareutbilda befolkningen, eftersom den är mer flexibel och anpassbar till både inlärares och arbetsgivares behov. 3. Den är en nyckel till livslångt lärande genom att stödja en övergång till att betona inlärningsresultat och erkänna lärande som skett i andra miljöer än inom utbildningsväsendet.

4. Det skapar en effektivare arbetsmarknad där all kunskap, alla färdigheter och kompetenser erkänns och kan förbättra karriärmöjligheter och anställbarhet genom att erbjuda en alternativ väg till kvalificering. 5. Den skapar medvetenhet bland politiker om hur livslångt lärande främjar personlig och yrkesmässig utveckling, social förändring, bidrar till att bekämpa arbetslöshet och till att ge ett kompetent samhälle rikt på kunnande. 6. Den länkar samman olika former av lärande (formellt, ickeformellt, informellt) och lockar på så vis fler inlärare till de olika utbildningsalternativ som finns.

På institutionell nivå 1. Validering ger utbildningsanordnare en bredare målgrupp. 2. Den delar folkbildningens värdegrund och uppdrag eftersom den möjliggör att allt slags lärande erkänns. 3. Den är särskilt lämplig för missgynnade grupper, liksom för volontärer, som sällan får sin erfarenhet godkänd av utbildningsväsende och arbetsgivare.

4. Den utgör en möjlighet och ett strategiskt verktyg för arbetsgivare, eftersom den underlättar karriärutveckling och personaladministration. 5. Den bidrar till att bredda en organisations perspektiv och förbättrar möjligheterna till partnerskap med andra aktörer, till exempel lokala myndigheter, arbetsgivare och frivilligorganisationer.


2

26

ATT FÖRMEDLA FÖRDELARNA MED VALIDERING

På individnivå 1. Du kommer att lära känna din egen styrka och kunna arbeta med dina svagheter. 2. Validering ger bättre självförtroende och motivation att lära. 3. Den tar dig med på en uvecklingsresa och ger dig en helhetssyn på vad du redan har åstadkommit.

4. Den kan ge dig möjlighet att upptäcka vad du har åstadkommit i ditt arbete och i ditt eget liv och hur din erfarenhet värdesätts – för dig själv, men också för din arbetsgivare eller utbildningsinstitution. 5. Den ökar dina chanser på arbetsmarknaden.

Statistik

10,5 %

12 %

37 %

av alla vuxna deltog i livslångt lärande 2013 (EU-genomsnitt, målet är 15%)

avbröt sin skolgång i förtid i Europa 2013 (EU-genomsnitt, målet är 10%)

av alla mellan 30 och 34 hade högre utbildning 2013 (EU-genomsnitt, målet är 40%)

68,3 %

1,7 %

hade arbete i åldersgruppen 20-64 år 2013 (EU-genomsnitt)

genomsnittligt antal lediga tjänster, Q1 2014 (EU-genomsnitt)


2

27

ATT FÖRMEDLA FÖRDELARNA MED VALIDERING

Från PIAAC:s rapport, OECD

Mellan 4,9% och 27,7% av alla vuxna uppnår bara den lägsta graden av läs- och skrivfärdighet och 8,1% till 31,7% uppnår bara lägsta graden av matematikkunskaper.

Bara mellan 2,9% och 8,8% av den vuxna befolkningen uppvisar den högsta graden av kunskap om problemlösning i högteknologisk miljö.

21 %

13 %

av arbetskraften är överkvalificerad för sitt arbete, vilket har stor inverkan på löner och produktivitet.

av arbetskraften är underkvalificerad för sitt arbete, vilket har stor inverkan på löner och produktivitet.

“De som har sämre kunskap uppger generellt sett att de har sämre hälsa, mindre samhällsengagemang och lägre tillit”.

I nästan alla länder, saknar minst

10 %

av den vuxna befolkningen de mest grundläggande datakunskaper.


29

3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ? Ordet advocacy (påverkansarbete) har sitt ursprung i latinets advocare, “påkalla hjälp från” eller att tala för någons räkning, som ett juridiskt ombud. När det gäller social och ekonomisk utveckling är påverkansarbetets syfte att skapa eller förändra politik, lagar, förordningar, resursfördelning eller andra beslut som påverkar människors liv och se till att sådana beslut verkställs. Kampanjarbete är en målinriktad form av påverkansarbete i vilket civilsamhällets olika grupper och sammanslutningar har som mål att sätta den politiska agendan. Kampanjer som vill genomdriva politisk förändring använder sig av en rad verktyg och strategier som demonstrationer, strategidokument, lobbying, media, internet och rättsliga åtgärder.

Det är allmänt känt att förändring sällan kommer till stånd enbart med hjälp av logiska argument eller för att man presenterar obestridliga fakta som stödjer den förändring man kräver. Mycket beror på personlighet, tillvägagångssätt och trovärdighet hos dem som arbetar för förändring och mottagligheten hos dem som ska övertygas. Påverkansarbetet är till sin natur politiskt och kärnan i ett effektivt påverkansarbete är att förstå den politiska dynamiken. I det här avsnittet ska vi presentera några grundläggande principer för hur man skapar en effektiv kampanj för att främja validering på nationell och europeisk nivå.

Varför vill jag organisera en kampanj? Att förstå den kulturella och politiska kontexten Innan man inleder en kampanj är det väsentligt att förstå problem, frågeställningar och att formulera lösningar. Vilka är de europeiska och nationella juridiska ramverken, den kulturella kontexten, det aktuella forskningsläget? Vilka är de inblandade aktörerna? Vilken annan relevant information kommer att påverka kampanjen? Det är viktigt att du behärskar dessa sammanhang om du ska kunna skapa tillförlitliga argument, upprätthålla kontakter och förstå maktrelationer, samtidigt som du måste kunna förklara varför kampanjen är relevant och vad du förväntar dig av mottagarna/målgruppen.

Genom att skapa ett gediget faktaunderlag ger situationsanalysen en utgångspunkt för att bestämma påverkansarbetets prioriteringar och ett utgångsläge för att kunna mäta och värdera de framsteg som görs. Dessutom kan detta arbete sammanställas i ett bakgrundsdokument, som blir en del av kampanjmaterialet. Dokumentet hjälper dig att berätta om din kampanj när du möter beslutsfattare eller potentiella partner. Fakta, som viktiga siffror eller politiska löften, kan användas som stöd för ditt budskap. Analys av intressenter En analys av berörda intressenter är också till nytta i detta skede. En intressent har någon form av intresse i en fråga, direkt eller indirekt.


30

3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Intressenter kan vara negativt eller positivt engagerade, som motståndare eller anhängare. Det första steget är att identifiera alla relevanta intressenter. Ibland är det inte uppenbart vad de verkligen har för åsikter i en fråga. Det kan innebära att man drar förhastade slutsatser om dem. Att ta reda på var intressenterna står i en fråga är ett sätt att skydda påverkansarbetet från osäkerhet, förhastade slutsatser och onödiga risker.

Tala med andra

Också bland anhängarna kan det finnas andra definitioner av validering eller andra åsikter om hur man ska gå vidare för att göra den till ett effektivt verktyg. Därför är det viktigt att på ett tidigt stadium ta hänsyn till dessa olika ståndpunkter för att undvika oförutsett motstånd mot kampanjen.

När detta arbete väl är klart kan det vara till hjälp att göra en avstämning genom att tala med andra aktörer och organisera diskussioner eller fokusgruppsundersökningar* för att försäkra dig om att din analys är komplett. Det kan göras genom att anordna rundabordskonferenser och möten dit olika aktörer bjuds in för att dela med sig av sina synpunkter och erfarenheter beträffande validering. Det är av yttersta vikt att också få dem som inte är positiva till validering engagerade och att ge deltagarna tillräckligt med tid att komma med synpunkter (genom att använda metoder baserade på medverkan, som till exempel kunskapskaféer). Att internationella experter eller yrkesverksamma inom området är närvarande kan vara en fördel.

*I en felträdsanalys skriver man ned orsakerna till ett problem i negativ form (t ex motstånd mot att erkänna ickeformellt lärande, ingen gemensam strategi, frånvaro av regler, etc.). Att göra om problemträdet genom att ersätta negativa påståenden med positiva skapar ett lösningsträd (t ex en ny lag för att inrätta valideringssystem, etc.). Felträdsanalysen görs lättast i en liten fokusgrupp på ungefär sex till åtta personer med hjälp av ett blädderblock eller en overheadtransparang. Det är viktigt att man kan lägga till faktorer allteftersom samtalet framskrider. Det första steget är att diskutera och enas om vilket problem eller vilken fråga som ska analyseras. Problemet eller frågan skrivs upp mitt på blädderblocket och utgör

trädets stam. Det blir “det centrala problemet”. Formuleringen behöver inte vara exakt, eftersom rötter och grenar kommer att definiera det närmare, men det ska beskriva en faktisk fråga som alla är engagerade i. Det ger en översikt över de åtgärder som krävs för att lösa det centrala problemet och är ett sätt att gå igenom den rådande uppfattningen om orsakerna till ett specifikt problem och hur det kan övervinnas. Detta är mycket värdefullt eftersom det identifierar faktorer som kanske inte tagits med i kampanjen. Till exempel kan gällande lagstiftning vara en del av problemet utan att man hittills uppmärksammat detta. Detta kan få till följd i att man inte lyckas uppnå projektets mål.


3

31

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Omedelbar verkan

Centralt problem

Omedelbar orsak

Sekund채r orsak


32

3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Vad vill jag åstadkomma? Ställ upp mål och prioriteringar Nu, när du har gjort grundläggande research, är du redo att ställa upp ett mål för ditt påverkansarbete; det vill säga, det klara och koncisa målet för din kampanj. Vad vill du förändra och varför? Vad kan man vänta sig för positiv förändring om initiativet blir framgångsrikt? För att ett initiativ ska lyckas måste du veta vilken sorts politisk förändring som behövs. Om den fråga du vill påverka inte är tillräckligt specifik blir det svårare att utforma en effektiv strategi. Eftersom påverkansarbete ofta kräver mycket tid och resurser är det lättare att uppnå framgång om man koncentrerar sig på en fråga i taget. Att utforma mål för politiskt påverkansarbete liknar den process som används också för annan slags planering. Många organisationer använder SMART-kriterier för att uppnå klarhet och konsekvens: Specific (Specifikt), Measurable (Mätbart), Achievable (Accepterat), Realistic (Realistiskt) och Time Bound (Tidssatt). Försäkra dig om att ditt mål är möjligt att nå och att din målgrupp kan vidta de åtgärder du behöver. Vad vill du ha när det gäller validering av ickeformellt och informellt lärande – ny lagstiftning till nästa mandatperiod? Att utbildningsprogram för läroanstalter blir ett inslag i 2015 års utbildningslag? Finansiering? Att riktade satsningar på specifika målgrupper ska ingå i ESF:s utbildningsprogram? Du måste vara så specifik som möjligt. Definiera din målgrupp Nästa steg är att definiera målgrupper – de personer eller institutioner som har makt att förändra. Till den uppgiften använder du informationen från intressentanalysen. I många fall är den huvudsakliga målgruppen också de som bär det största ansvaret, och ditt mål är att övertyga dem om att frågan är värd att ta upp och sedan övertala dem att handla. Vad kan målgruppen tänkas vinna på de föreslagna förändringarna? Kommer förändringen att kullkasta eller strida

mot deras egna intressen? En noggrann analys av vad som motiverar och driver målgruppen gör att du vet hur du bäst kan påverka dem. Huvudaktörerna när det gäller validering är flera. Hela utbildningsväsendet berörs, alltifrån vuxenutbildning till universitet, skolor och VET-center. Vem ska genomföra de nya åtgärderna? Är de beredda och villiga att ta sig an uppgiften? Vem står för kostnaderna? Din kampanj berör även beslutsfattare och deras organisationer. Vem ansvarar för att genomföra och övervaka åtgärderna? Vilken budget finansierar förändringarna? Kommer det att påverka andra aktörer? Vad säger arbetsgivarna? Analys av fördelar, utmaningar, hot och möjligheter Insatser för att påverka ställer krav på politiska och strategiska system. När det händer kan konflikter uppstå som annars skulle ha kunnat undvikas. Vilka är de största hoten mot att ett projekt ska kunna genomföras? I en riskanalys ingår att bedöma varje enskilt hot, dess påverkan och sannolikheten att det ska uppstå. Vi uppmärksammade till exempel att validering inom ickeformellt lärande ofta förknippas med en risk att sektorn ska bli formaliserad. Detta måste hanteras som ett hot när du skapar de logiska resonemang som ska stödja din kampanj.


3

33

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Vem har makt att förändra? Bygga trovärdighet Hur trovärdig den organisation eller sammanslutning som kampanjar för förändring är, kommer sannolikt att spela en central roll för om den blir framgångsrik. Har den mandat att representera dem som kampanjen är tänkt att gynna? Rymmer den specialkompetens? Har den inflytande på beslutsfattare? Frågan du driver ska alltid ha en tydlig anknytning till organisationens uppdrag, prioriterade frågor och strategiska insatsområden. Om den inte har det, kommer du inte att ha den auktoritet du behöver för att driva frågan. Det är också viktigt att undersöka vad som kan göras för att stärka kampanjens trovärdighet – till exempel ytterligare forskning och samråd, nya partner, etc. I projektets försöksskede anordnades rundabordskonferenser i alla medverkande länder (Bulgarien, Frankrike, Sverige, Storbritannien, Danmark, Österrike, Spanien och Grekland). Konferenserna förde samman representanter från berörda departement, nationella och regionala organisationer som sysslar med kvalifikationsarbete, lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, frivilligorganisationer, anordnare av vuxenutbildning, universitet. Målet var att uppnå fortsatt samarbete och dialog mellan dessa olika aktörer. Under mötena framkom vikten av att tydliggöra centrala begrepp. De organisationer som leder de nationella insatserna ska dela idén om en livslång och livstäckande syn på lärandet så att det finns en bred förståelse för de inblandade aktörerna och för kontexten - det ger trovärdighet och legitimitet. Hitta rätt partner och uppnå en kritisk massa av aktörer för förändring... Att bygga partnerskap utgör en naturlig del av allt framgångsrikt påverkansarbete och ska inledas på ett tidigt stadium. Man bör först samråda med andra organisationer, särskilt de som har liknande mål och intressen. Har något liknande initiativ redan prövats tidigare? Och om så är

fallet – vad blev resultatet? Finns det möjlighet att arbeta tillsammans? Partnerskap stärker påverkansarbetet genom att samla olika gruppers styrka och därigenom skapa en mer kraftfull röst för förändring. Partnerskapet kan bidra med ytterligare resurser, kraft och trovärdighet till kampanjinsatserna. Valet av partner grundar sig på många olika faktorer. Det är viktigt att partnerskapet ger kampanjen ett mervärde. Här följer några saker att överväga när man väljer partner: • Kan de påverka din målgrupp? • Delar vi intressen och mål? • Ökar de kampanjens legitimitet, trovärdighet och effektivitet? • Kan de bidra med fakta, kunskaper eller teknisk expertis? • Kan de bidra till påverkansarbetet med andra resurser? • Har de global, nationell eller lokal tyngd? • Kompletterar deras styrka och förmåga våra resurser? Att bygga allianser Nästa steg är att bygga en allians eller koalition mellan organisationer som ett gemensamt intresse av att driva frågan om validering av ickeformellt och informellt lärande. Ledarskap, tillit och regelbunden kommunikation är avgörande för att en allians ska fungera väl. Den ska byggas upp kring ett gemensamt mål och ett begränsat antal politiska mål, transparenta och öppna samordningsmekanismer och gemensamma insatser. Ett sådant alliansbygge gör att du kan uppnå en kritisk massa för förändring och attrahera media och politisk uppmärksamhet. Ni kommer också att lära er av varandra, slå ihop era resurser och arbeta med människor som agerar på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt, europeiskt och internationellt …). Input från kolleger i andra länder kan vara användbart, du kan till exempel söka rätt på tidigare EUprojekt kring validering och hitta rätt personer.


34

3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Några viktiga inslag: • Skapa en webbplats för ditt nätverk; var närvarande och aktiv i sociala medier och nätverk. • Var attraktiv för att befästa alliansen: definiera mervärdet för att locka nya medlemmar och arbeta för att behålla dem ni redan har.

• Organisera möten och debatter för att diskutera och jämföra olika synpunkter, nå konsensus och enas om centrala budskap som ska spridas. • Sprid budskapen genom ditt nätverk. Ju fler som talar med en röst, desto mer kan ni påverka.

Hur går jag till väga? Planering: vilka åtgärder som bör vidtas och när Nu när du känner till situationen och vet vad du vill förändra ska du ta reda på hur. Vilka insatser har störst chans att påverka målgruppen? Är dialog och förhandling med beslutsfattare en effektiv metod? Är massmedierna intresserade av din kampanj? Finns det andra strategier som mer sannolikt skulle ge resultat? I den här publikationen har vi konstaterat att det i vissa länder är mycket viktigt att övervinna kulturella hinder för att överhuvudtaget kunna likställa formellt, ickeformellt och informellt lärande. Man bör bemöda sig om att använda vissa begrepp i offentliga debatter och olika sorters informella sammankomster. I andra länder, som haft en lång tradition av ickeformellt lärande kan man koncentrera sig på att fastställa gemensamma normer som ger en mer harmoniserad validering. För att uppnå detta bör man lägga ned energi på dialog och förhandlingar med beslutsfattare. Det är viktigt att anpassa sina insatser till den tänkta målgruppen. Det är också av vikt att vara väl insatt i beslutsprocesserna och hur den politiska dagordningen sätts.

Syftet med budskapet är att informera människor och, framför allt, att övertyga dem att agera. För att vara effektiv måste man alltså bygga upp en stark kommunikation som enkelt och tydligt förmedlar kärnan i budskapet. Följaktligen ska budskapet vara kort, enkelt och tillgängligt för alla, också för dem som inte känner till ämnet validering. Tanken är att utarbeta två tre centrala budskap som blir den viktigaste information du använder för att hitta fram till målgruppen och uppnå ditt syfte. Det är mycket viktigt att använda korrekt och aktuell information i budskapen. Kampanjen får genomslagskraft om du: • Använder slogans • Använder life-stories och vittnesmål – att presentera verkliga och personliga livshistorier från inlärare som haft nytta av validering genom citat, bilder, intervjuer eller videor, kan få din målgrupp att stödja dig. • Använder statistik och siffror som stödjer ditt budskap – en bra faktabas är oumbärlig för ett framgångsrikt påverkansarbete. Fakta ger dig legitimitet och är till hjälp i många faser av kampanjplaneringen. • Hänvisar till juridiska exempel och till politiska uttalanden.

Att förmedla ett budskap Ditt budskap är en kort sammanfattning av den förändring du vill genomdriva. För att utarbeta ett budskap behöver man pålitlig information och det krävs analys för att underbygga de argument man använder. Detta är också till hjälp när man ska formulera ett budskap som är träffsäkert och som förmedlar både problem och lösning i ett.

När du har utarbetat ett budskap bör du anpassa det till din målgrupp. Syftet med det är att uppmuntra din målgrupp att stödja validering och få dem att göra en konkret insats – det innebär att budskapet bör innehålla: • Tydliga idéer och förslag som skulle kunna få dem att handla och som förklarar vad som förväntas av dem i konkreta termer.


3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

• En beskrivning av hur validering kan bidra till att politiska mål uppnås på nationell, europeisk och internationell nivå.

35

presentationer, konferenser, seminarier och workshops. Webbplatser, bloggar och sociala medier (till exempel Facebook och Twitter) dominerar alltmer som kommunikationsverktyg.

Att framföra ett budskap Det finns många sätt att framföra ett kampanjbudskap på. Några av de vanligaste sätten är lobbying, förhandling och att bearbetning av medierna. Medan lobbying och förhandlingar vanligen innebär att arbeta direkt med beslutsfattare och de personer som har inflytande på dem, handlar arbetet med medier oftare om att få allmänheten engagerad i frågan. Samarbete med olika intressenter och med civilsamhället skapar också en positiv dynamik och sprider budskapet till målgruppen. Det är viktigt att du träffar olika beslutsfattare och presentera din kampanj för dem. Var beredd på att besvara frågor, men också på eventuella negativa kommentarer, som “det här är inte mitt ansvarsområde”, “aktörerna/inlärarna är inte intresserade av validering”, ”det finns inga pengar till utbildning”, etc. I det skedet kommer de fakta du har samlat ihop att vara till hjälp. Intressentanalysen ger dig, till exempel, en bättre förståelse för deras motiv. Exempelvis kan deras arbete med att upprätta valideringssystem ge fler poäng inom ramen för det europeiska riktmärket på området ”vuxnas medverkan i livslångt lärande” (Strategin för utbildning 2020), och på internationell nivå (PIAAC). Det är uppenbart att de nationella utbildningsdepartementen följer EU-rankningen och att den kan väcka deras intresse att medverka. I din påverkans- och lobbyingkampanj måste du övertyga människor att det är nödvändigt att erkänna validering av ickeformellt och informellt lärande. Att använda sig av medierna Att använda medier är naturligtvis ett viktigt sätt att förmedla ditt budskap till en stor publik och att göra arbetet för NFIL-validering känt. Medierna är både ett verktyg och ett mål för påverkansarbetet. Fler verktyg kan användas för att påverka media. De mest använda är pressreleaser, event, presskonferenser, insändare, tv- och radiointervjuer, nyhetsbrev,

För att få den största, mest effektiva mediebevakningen ska en påverkanskampanj ha ett sammanhållet och vederhäftigt innehåll och presenteras på ett som väcker medial uppmärksamhet. Journalister letar alltid efter färska nyheter, till exempel de senaste forskningsrönen. • Välj passande medier (återigen beroende på vilken målgrupp du vill nå ut till). • Använd, till att börja med, egna medier (ett upprop på din webbplats och i ditt nyhetsbrev, på sociala nätverk som Facebook – redan där kan du nå ut till tusentals människor). • Kontakta medierna vid rätt tidpunkt: när en allians bildats, vid kampanjstart, inför konferenser och debatter om validering (och utbildning i största allmänhet) i de europeiska institutionerna. • Tveka inte inför att använda dina kontakter för att nå en viss typ av medier, såsom tidningar med olika slags politisk inriktning eller på olika nivåer (nationell, europeisk eller internationell press). • Försök att bli intervjuad (i press, radio, på tv och internet). • Och framför allt är det viktigt att – vilka medier det än gäller och hur du än går till väga – bevaka och följa processen steg för steg när du är i kontakt med olika medier. Försäkra dig om att ditt budskap verkligen publiceras och sprids.


36

3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Gör en kampanjbudget Budgetplanering För att undvika att göra upp planer som kräver mer resurser än man har är det viktigt att från början inkludera en kampanjbudget i arbetet. När man gör upp en budget för en kampanj, ska man ta med de centrala kostnaderna för att driva och upprätthålla ett påverkansarbete, liksom resurser för speciella insatser. Exempel på budgetposter är kostnader för gruppeffektivitet (bland annat resor, personalrekrytering, teamutveckling, kapacitetsbyggande), kostnader för strategiutveckling (bland annat för att samla berörd personal och för facilitering), forskningsoch kommunikationskostnader (bland annat för att utföra kontextanalys, ta fram tillförlitliga fakta, samt för att översätta rönen till kommunikations- och upplysningsmaterial), kostnader

för påverkans- och kampanjarbete (bland annat kostnader för att utveckla partnerskap, leda allianser och för medlemsavgifter), kostnader för nätverksbyggande med regeringar på nationell och regional nivå (bland annat kostnader för deltagande i konferenser och möten, medlemsavgifter), personalkostnader (bland annat konsulter). Skaffa ekonomiskt stöd Ekonomiska bidrag kan stärka din kampanj. Kontakta departement, privata aktörer och lokala myndigheter. Det finns även EU-medel som kan bidra till arbetet med att utveckla valideringsmekanismer, särskilt från programmet Erasmus+ och Europeiska socialfonden.

Varför är validering så viktigt? Exempel på ett kampanjdokument Europas samhällen står inför många utmaningar, till exempel stigande arbetslöshet, växande populism och en utbredd misstänksamhet mot institutioner. Validering erbjuder en annorlunda väg till kvalificering och bör inkluderas i en heltäckande strategi för att göra livslångt lärande mer tillgängligt. PIAAC-rapporten belyste det faktum att 20 % av EU:s vuxna befolkning har bristande läs- och skrivförmåga och räknefärdigheter, medan många har färdigheter som inte blivit formellt ackrediterade eller erkända. 1. EUCIS-LLL anser att validering är ett utmärkt verktyg för att göra livslångt lärande till verklighet för så många som möjligt. Det är viktigt för intressenter inom utbildningsväsendet och beslutsfattare att förstå hur ett valideringssystem kan göra fortsatt lärande och kvalificering mer lättillgängligt,

särskilt för missgynnade grupper, genom att ge ett formellt värde åt personlig utveckling och dessutom främja karriärutveckling och anställningsbarhet. Att medverka i lärandeaktiviteter kan erbjuda en ordentlig struktur, gemenskap, en chans till nyorientering, en fristad, nya utmaningar, socialt erkännande och det kan dessutom bli ett viktigt verktyg för att stärka självkänslan. 2. Att utarbeta valideringsmetoder handlar om att värdesätta livslångt och livstäckande lärande, få till stånd en djupgående modernisering av utbildningsväsendet och skapa öppna, flexibla och individualiserade inlärningsmiljöer. Valideringen river barriärer mellan olika slags utbildningar och höjer det ickeformella och informella lärandets betydelse med ett förstärkt fokus på själva inlärningsresultat.


3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

3. Det är oerhört viktigt att värdera kunskaper, färdigheter och kvalifikationer som har inhämtats i olika miljöer på samma sätt. Valideringen bör, när man utgår från läranderesultat, erkänna övergripande färdigheter och inte bara koncentrera sig på att validera yrkeskompetens. När normerna utformas bör man till exempel ta hänsyn till den europeiska ramen för nyckelkompetenser. 4. Valideringsprocessen – att erkänna kunskap, färdigheter och kompetenser – borde betraktas som en investering som uppgraderar arbetskraften och får mindre kunskapskvalificerade medborgare att återuppta lärandet. Genom att erbjuda dem en andra chans ökar motivationen att lära. Från välfärdssynpunkt är avkastningen på den investeringen hög: minskad arbetslöshet, bättre hälsa, delaktighet och välbefinnande. Därför inbjuder EUCIS-LLL de nationella myndigheterna att överväga följande nyckelprinciper när de utformar eller reviderar sina system: 1. Validering ska vara en individuell rättighet: alla ska ha tillgång till valideringssystem. 2. Valideringssystem bör utarbetas på ett övergripande sätt så att de blir användbara i alla sektorer och på alla utbildningsnivåer. 3. Valideringens huvudsyfte ska inte enbart vara att få ett intyg, men när så är fallet ska intyget i fråga ha samma värde som ett som utfärdas inom det formella utbildningssystemet. 4. Riktade åtgärder bör finansieras för att nå ut till missgynnade grupper och syfta till att skapa en känsla av egenvärde och självförtroende. Det ger verkliga möjligheter till en andra chans och ökar motivationen till lärande. Inlärarnas ökade självkänsla är nyckeln till framgång. Åtgärderna ska också anpassas till inlärarnas specifika behov när det gäller tillgänglighet, varaktighet, etc. 5. Det är viktigt att förstå och verka för de personliga och sociala fördelarna med

37

ickeformell utbildning i det civila samhället. Det finns ett behov av sammanhängande system för livslångt lärande, med program som erbjuder ickeformell utbildning på högre nivåer eftersom det fungerar bättre för de flesta vuxna inlärare (PIAAC:s rapport). 6. Civilsamhällets organisationer, och andra berörda intressenter, bör engageras i att övervaka och utvärdera valideringsmekanismerna, men även i utformningen och revideringen av normerna, eftersom det skapar en känsla av delaktighet. De bör också inbjudas att informera beslutsfattare om vad arbetet med att utarbeta valideringsmekanismer för olika sektorer innebär och om följden av eventuella flaskhalsar i arbetet. 7. Läroanstalter bör vara förberedda på och uppmuntras att använda valideringsmekanismerna. Personalen ska ha fått ordentlig utbildning och handledning, så att de kan erbjuda deltagarna tjänster av god kvalitet. Europeiska socialfonden kan ge stöd åt denna typ av kompetensutveckling. Goda väglednings- och rådgivningstjänster ska öka medvetenheten om valideringsmöjligheter och erbjuda inlärarna information. 8. Fortsatt faktasamlande är nödvändigt. På nationell nivå är det viktigt att samla fler uppgifter som bygger på en kvalitativ analys av validering. Det kan hjälpa myndigheter och institutioner att inte vara så överdrivet försiktiga när det gäller att utveckla valideringsmekanismer. Sammandrag av EUCIS-LLL:s strategidokument “For a common European approach to the validation of non-formal and informal learning”, juni 2014


38

3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Några exempel på relevant statistik

Ett exempel på mediakommunikation

1/4

1/10

av alla vuxna har låg utbildningsnivå

av alla vuxna deltar i livslångt lärande

1/5

1,3 av 10

av tonåringarna har bristande läs- och skrivförmåga

avbryter sin skolgång i förtid

Inom ramen för Grundtvigprojektet “REVEAL – Research and Evaluation Group for Validation, Evidencing and Assessing of Informal and Nonformal Learning”, har en

kommunikationskampanj som använder sig av vykort lanserats.


3

HUR ORGANISERAS EN KAMPANJ?

Bilaga: exempel p책 f채rdigt kampanjmaterial. Vykort med nyckelbudskap.

39


Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

signatur

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!

signatur

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

signatur

Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

signatur

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!


DET GER DINA UTBILDNINGSINTRESSENTER EN STÖRRE MÅLGRUPP…

DET GER DIG BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA OCH MOTIVATION TILL LÄRANDE…

D U LÄ R K Ä NNA DINA S TA R K A S I DOR OCH FÅR A R B E TA M ED DINA SVAG H E T E R…

DET GER EN NYCKEL TILL LIVSLÅNGT LÄRANDE GENOM ATT LÄGGA TYNGDPUNKTEN PÅ INLÄRN INGSRESULTAT OCH PÅ ATT ERKÄNNA LÄRANDE SOM SKER I EN RAD OLIKA MILJÖER…


DET SKAPAR SAMBAND MELLAN OLIKA LÄRANDEFORMER OCH LOCKAR PÅ SÅ VIS FLER INLÄRARE…

DET ÄR EN MÖJLIGHET OCH ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR ARBETSGIVARE, EFTERSOM DET FÖRENKLAR KARRIÄRUTVECKLING OCH PERSONALADMINISTRATION…

DET TAR DIG MED PÅ EN INRE RESA OCH GER DIG EN HELHETSSYN PÅ VAD DU REDAN HAR ÅSTADKOMMIT…

DET ÖKAR DINA CHANSER PÅ ARBETSMARKNADEN…


Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

signatur

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!

signatur

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

Projektet “Att skapa ett kunskapssamhälle: Att arbeta för validering av ickeformellt och informellt lärande” har fått stöd från Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Den här skriften speglar enbart författarnas åsikter, och Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur den information som finns i publikationen kan komma att användas.

signatur

Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

Uppmana medlemsländerna att upprätta valideringssystem enligt rådets rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

signatur

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!

LÅT OSS UPPNÅ VALIDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT FÖR ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE INNAN 2018!


45

K ON TA K T INFOR M AT ION Folkbildningsrådet 140710 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Telephone: +46 8-405 10 00 Utbildningsdepartementet Drottninggatan 16 SE-103 33 Stockholm Telephone: +46 8 405 10 00 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Olof Palmes gata 9 101 30 Stockholm Telephone: 46 (0)8 613 50 00 info@abf.se Folkbildningsrådet (Ten study associations) Wallingatan 38 112 42 Stockholm SWEDEN Telephone: +46 8 402 01 50 ValiAnte Åsa Stenlund Björk (ABF) ABF:s kompetensutvecklingsprojekt Mobil: 070-62 07 657 E-post: asa.stenlund-bjork@abf.se Myndigheten för yrkeshögskolan Valideringsinfo Box 145 721 05 Västerås Telnr: 010-209 01 00 info@valideringsinfo.se www.valideringsinfo.se Högskoleverket Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Box 7851 103 99 Stockholm

Skolverket 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Upplysningstjänst och växel: 08-527 332 00 www.skolverket.se/forskola-och-skola/ vuxenutbildning/om-vuxenutbildning/validering Universitets- och högskolerådet Box 45093 104 30 Stockholm Vistiting address: Wallingatan 2 Telephone:+46 10-470 03 00 Registrator@uhr.se Arbetsförmedlingen Hälsingegatan 38, Stockholm Postal address: 113 99 Stockholm Telephone: 0771-60 00 00 Nordiskt Valideringsforum AB (Privat företag) OCN-metoden c/o Ekonomi Klara Papper AB Box 1062 101 39 Stockholm Laboratorgränd 9 931 62 Skellefteå E-post: info@valideringsforum.se Telefon: 010-1501770 Svensk Vård & Kompetensutveckling Hälso- och sjukvård samt vård och omsorg Box 261 746 26 Bålsta Skolkansli +46 171-552 62 vardkompetens@svok.se Validering Väst Björn Dufva Hellsten Validering, verksamhetsansvarig Telephone: +46 706-37 92 95 Mobile: +46 706-37 92 95


INFORMATION IDENTIFIKATION

VÄGLEDNING DOKUMENTATION

BEDÖMNING INTYG

NYA LIVSMÖJLIGHETER

European Strategic Guide in Swedish  

This is the Swedish language version of the final publication of the "Building learning societies: Promoting the validation of non-formal an...