Solf 2015-2025 webb

SOLF 2015-2025

SOlf LandsbygdsFramtid SULVA 2015-2025

Sulvan Maaseudun Tulevaisuus Europeiska jordbruksfonden fรถr landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsomrรฅden

SOLF 2015-2025 SOlf LandsbygdsFramtid SULVA 2015-2025 Sulvan Maaseudun Tulevaisuus

Innehållsförteckning

Sisällysluettelo

s. 5

Inledning

s. 5

Johdanto

s. 7

Historia

s. 7

Historia

s. 10 Vad har Solf att erbjuda?

s. 10 Mitä Sulva voi tarjota?

s. 12 Befolkningsutveckling

s. 12 Väestönkehitys

s. 13 Näringsstruktur

s. 13 Elinkeinorakenne

s. 13 Sysselsättning

s. 13 Työllisyys

s. 14 Föreningslivet i Solf

s. 14 Järjestötoiminta Sulvalla

s. 15 Sammanfattning av enkäten

s. 15 Kyselyn yhteenveto

s. 18 Mål- och utvecklingsområden 2015-2025

s. 18 Tavoitteet ja kehitysalueet 2015-2025

s. 21 Resultat av invånarenkät

s. 21 Asukaskyselyn tulokset

s. 34 Karta över Solf

s. 34 Sulvan kartta

3

Flygbild från Solf / Ilmakuva Sulvalta

Foto/Kuva: Daniel Boström

SOLF 2015-2025 −­ SOlf LandsbygdsFramtid SULVA 2015-2025 −­ Sulvan Maaseudun Tulevaisuus UTGIVARE / JULKAISIJA : Solf byaråd rf / Sulvan kylätoimikunta ry

Karin Dahlström, Elipta media Pikakääntäjä LAYOUT & OMBRYTNING / LAYOUT & TAITTO: Petra Långfors, Peppy Design PÄRMBILDER / KANSIKUVAT: Stundars julmarknad 2012 / Stundarsin joulumarkkinat 2012 (Peter Båsk), Vinterbild från Söderfjärden / Talvikuva Söderfjärdenistä (Kenth Nedergård), Tröskning av kummin / Kuminan puinti (Christer Finne), Flygbild från Björnholmen / Ilmakuva Björnholmenista (Kenth Nedergård).

TEXTBEARBETNING / TEKSTIN KÄSITTELY : ÖVERSÄTTNING / KÄÄNNÖS :

KÄLLOR / LÄHTEET :

Korsholm 2040 – utveckling och välfärdstrender / Mustasaari 2040 – kehitys ja hyvinvointitrendit Styrdokument för Korsholms kommun 2015-2016 / Mustasaaren kunnan ohjausasiakirja 2015-2016 Solf delgeneralplan / Sulvan osayleiskaava Delgeneralplan för Södernäsberget i Solf / Sulvan Södernäsbergetin osayleiskaava ISBN 978-952-93-4954-8 (hft./nid.)

ISBN 978-952-93-4955-5 (PDF)

4

Inledning För att aktivt kunna påverka och delta i utvecklingen av Solf, har Solf byaråd rf utarbetat en byautvecklingsplan. Arbetet har gjorts inom ramen för projektet SOLF 2015-2025 – SOlf LandsbygdsFramtid och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Johdanto Voidakseen aktiivisesti vaikuttaa ja osallistua Sulvan kehitykseen, Sulvan kylätoimikunta on laatinut kyläkehityssuunnitelman. Työ on toteutettu osana SULVA 2015-2025 – Sulvan Maaseudun Tulevaisuus -projektia ja se rahoitetaan Euroopan maaseuturahastosta sekä Leaderin kautta saatavasta rahoituksesta.

D

en första byaplanen för Solf gjordes år 1999.

Solfborna fick då genom en enkät uttrycka sina behov och önskemål. Planen reviderades år 2000 och uppdaterades också 2006. Flera av dessa målsättningar har förverkligats medan andra blivit inaktuella.

Den nya byautvecklingsplanen baserar sig på den invånarenkät, som distribuerades till samtliga hushåll i Solf i början av april 2014. Den goda svarsprocenten (ca 50 %), visade att Solfborna är intresserade av byns utveckling och framtid.

Byautvecklingsplanen belyser olika utvecklingsområden och i enkäten framkom bland annat att invånarna i Solf uppskattar boendemiljön och ser närheten till Vasa som något positivt. De vill behålla landsbygdskänslan genom god planering och dessutom gärna planera nya bostadsområden utanför centrum. I enkäten lyftes även behovet av förbättrad kommunal service fram.

Kjell Herberts, forskare på Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, presenterade en analys och rapport den 3 juni vid ett officiellt informationstillfälle i Solf uf-lokal. Rapporten finns som bilaga i denna byautvecklingsplan och är även tillgänglig på webbsidan www.solf.fi. Tillfället lockade såväl Solfbor som kommunala representanter och det bandades för att sändas av Solf lokal-tv. Enkätresultaten uppmärksammades även av medierna och intervjuer gjordes bland annat av Vasabladet och Yle.

S

ulvan ensimmäinen kyläsuunnitelma laadittiin vuonna 1999. Sulvalaiset saivat tuolloin kyselyn välityksellä tilaisuuden ilmaista tarpeensa ja toiveensa. Kyläsuunnitelma tarkistettiin vuonna 2000 ja se päivitettiin 2006. Monet tuolloin asetetuista tavoitteista ovat toteutuneet, toiset ovat taas menettäneet ajankohtaisuutensa.

Uusi kehityssuunnitelma pohjautuu asukaskyselyyn, joka jaettiin kaikkiin Sulvan kotitalouksiin huhtikuun 2014 alussa. Hyvä vastausprosentti (n. 50 %) osoitti, että sulvalaiset ovat kiinnostuneita kylänsä kehityksestä ja tulevaisuudesta.

Kylän kehityssuunnitelma valottaa eri kehitysalueita. Tämän lisäksi kyselyssä ilmeni, että sulvalaiset arvostavat asuinympäristöään ja kokevat Vaasan läheisyyden positiivisena asiana. Asukkaat haluavat säilyttää maaseututunnelman hyvän suunnittelun avulla ja tämän lisäksi he näkisivät uusia asuinalueita suunniteltavan mieluiten keskustan ulkopuolelle. Niin ikään kunnallispalveluiden parantamistarve nousi kyselyssä esille. Åbo Akademin yhteydessä toimivan yhteiskuntatutkimusinstituutin tutkija Kjell Herberts, esitteli analyysin ja raportin 3. kesäkuuta Sulvan nuorisoseurantalossa pidetyssä virallisessa tiedotustilaisuudessa. Raportti löytyy kylän kehityssuunnitelman liitteenä sekä verkkosivuilta www. solf.fi. Tilaisuus houkutteli paikalle sekä sulvalaisia, että kunnan edustajia. Se myös nauhoitettiin Sulvan paikallistelevisiossa lähetettäväksi. Myös 5

Susanna Vestling Ordförande för Solf byaråd Sulvan kylätoimikuntan puheenjohtaja Foto/Kuva: Peter Båsk

Inför projektstarten tillsatte Solf byaråd en arbetsgrupp, som geografiskt representerar hela Solf och som består av, Karl-Erik Borg, Peter Båsk, Sara Bergström, Christer Finne, Kenth Nedergård (vice ordförande), Pehr-Göran Näsman, Jan-Mikael Thölix, Susanna Vestling (projektledare), Sven Wester och Hans Östman (ordförande). Christine Bonn och Tom Kecklund har medverkat som sakkunniga.

Den utsedda arbetsgruppen inledde sitt arbete i februari 2014 med att fastslå riktlinjerna för projektverksamheten. Kjell Herberts kontaktades för att genomföra enkäten och deltog i flera arbetsmöten tillsammans med den utsedda arbetsgruppen.

De främsta målgrupperna inom detta projekt är byns innevånare samt lokala och regionala politiker och myndigheter. Genom att innevånarnas uttryckta önskemål är förankrade i byautvecklingsplanen ökar bybornas och föreningarnas möjligheter att påverka kommunens politiker och tjänstemän i angelägenheter som angår Solf. Planen kommer att utgöra en viktig riktlinje för utvecklingsverksamheten i Solf. En byautvecklingsplan är dessutom ett verktyg för information och marknadsföring av Solf.

Solf byaråd rf

media huomasi kyselytulokset ja niiden johdosta annettiin haastatteluja mm. Vasabladetille ja Ylelle.

Ennen projektin käynnistämistä, Sulvan kylätoimikunta asetti työryhmän, joka edustaa maantieteellisesti koko Sulvaa. Työryhmä koostuu seuraavista henkilöistä: Karl-Erik Borg, Peter Båsk, Sara Bergström, Christer Finne, Kenth Nedergård (varapuheenjohtaja), Pehr-Göran Näsman, Jan-Mikael Thölix, Susanna Vestling (projektipäällikkö), Sven Wester och Hans Östman (puheenjohtaja).

Christine Bonn ja Tom Kecklund osallistuvat työhön asiantuntijoina.

Nimitetty työryhmä käynnisti työnsä helmikuussa 2014 päättämällä projektityöskentelyn suuntaviivoista. Kjell Herbertsiin otettiin yhteyttä kyselyn toteuttamiseen liittyen, ja hän osallistui useampaan työryhmän kanssa pidettyyn kokoukseen.

Projektin keskeisimmät kohderyhmät ovat kylän asukkaat sekä paikalliset ja alueelliset poliitikot ja viranomaiset. Kyläläisten ja yhdistysten mahdollisuus vaikuttaa kunnallispoliitikkoihin ja virkamiehiin Sulvaa koskevissa asioissa kasvaa ankkuroimalla kylän asukkaiden toivomukset osaksi kylän kehityssuunnitelmaa. Suunnitelma tulee olemaan tärkeä suunnannäyttäjä Sulvan kehitystoiminnassa. Tämän lisäksi kylän kehityssuunnitelma toimii apuvälineenä Sulvan tiedotus- ja markkinointitoiminnassa.

Sulvan kylätoimikunta ry

6

Historia Solfbyarna, som utgörs av Västersolf, Östersolf, Munsmo och Rimal, är en gammal jordbruksbygd där familjejordbruk med husdjurshållning var vanliga.

Historia Västersolfista, Östersolfista, Munsmosta ja Riimalasta koostuva Sulvan kylä on vanha maanviljelyskylä, jossa perheviljelmät ja karjanhoito olivat yleisiä.

T

A

idigare hörde också Sundombyarna till Solf, men i samband med kommunreformen 1973 överfördes dessa till Vasa medan Solfbyarna blev en del av Korsholm.

iemmin myös Sundomin kylät kuuluivat Sulvaan, mutta 1973 kuntauudistuksen yhteydessä nämä siirrettiin osaksi Vaasaa, samalla kun Sulvan kylistä tuli osaksi Mustasaarta.

Rimal är den by i Solf som har den äldsta bosättningen. Anledningen är förmodligen, att byn ligger på den högsta platsen, numera 20-40 meter över havet. Arkeologiska fynd av pollen visar att kornodling bedrevs i Rimal redan för 2300 år sedan.

Sulvan kylistä vanhin asutus on Riimalassa. Todennäköisenä syynä tähän on, että kylä sijaitsee korkeimmalla paikalla; nykyään 20–40 metriä merenpinnan yläpuolella. Arkeologiset siitepölynlöydökset osoittavat että Riimalan alueella on viljelty ohraa jo 2300 vuotta sitten.

De många forngravarna är ytterligare ett bevis på en urgammal bebyggelse. Gravröset vid östra Finnmossbacken söder om Rimal by hör till ett större gravfält som ligger på båda sidor om den sto-

Tranorna samlas på Söderfjärden / Kurjet kokoontuvat Söderfjärdenilla.

Lukuisat alueelta löytyneet muinaishaudat ovat lisätodisteita alueen muinaisista rakennuksista.

Riimalan kylän eteläpuolella sijaitsevat itäisen

Foto/Kuva: Petra Långfors

7

Soldattorpet på Stundars. / Sotilastorppa Stundarsissa.

Forngrav på Finnmossbacken i Rimal / Muinaishauta Finnmossbackenilla Riimalassa

Foto/Kuva: Peter Båsk

ra vägen. Graven, försedd med bautasten och röd sandstenstäckning, hör till förromersk järnålder (500 f.Kr.-0 f.Kr).

Det område som kallas Söderfjärden, bildades av en meteorit som träffade platsen för cirka 520 miljoner år sedan. En stor krater uppstod och under flera istider har kratern fyllts igen och ett odlingsområde bildats. Genom torrläggning på 1920-talet samt dränering av Grynnan och senare invallningarna vid Solf åmynning fick Solfbönderna odlingsbar tilläggsmark.

Tidigare var gårdarna till en stor del självförsörjande och överskottet på till exempel mjölk, kött och ägg såldes på Vasa torg. I mitten av 1920-talet grundades ett privatägt ostmejeri och ett andelsmejeri i Solf och därmed upphörde mjölkförsäljningen på torget.

På 1950- och 60-talet var timotejfröodlingen en viktig inkomstkälla och senare även odlingen av sockerbetor. Numera domineras jordbruket i Solf av växtodling.

Det första kommunfullmäktigevalet hölls i Solf 1918 och dess första ordförande var Edvard Helenelund, sedermera riksdagsledamot.

8

Foto/Kuva: Mikael Herrgård

Finnmossbackenin hiidenkiukaat ovat osa suurempaa hautakenttää, joka sijaitsee suuren tien molemmin puolin. Bautakivellä ja punaisella hiekkakivellä päällystetyt haudat ovat peräisin esiroomalaiselta rautakaudelta (500 eKr.– 0 eKr).

Söderfjärdeniksi kutsutun alueen on muovannut paikalle n. 520 miljoonaa vuotta sitten törmännyt meteoriitti. Törmäyspaikalle muodostui suuri kraatteri, joka täyttyi lukuisten jääkausien aikana muodostaen paikalle viljelysalueen. Söderfjärdenin kuivatushankkeen avulla 1920-luvulla sekä Grynnanin ojituksen ja Sulvan joensuun vallitusten ansiosta sulvalaiset maanviljelijät saivat lisää viljelykelpoista maata.

Maatilat olivat aiemmin melko pitkälle omavaraisia ja esim. ylimääräinen maito, liha ja munat myytiin Vaasan torilla. 1920-luvun puolivälissä Sulvaan perustettiin yksityinen juustomeijeri sekä osuusmeijeri ja näin ollen maidon myynti torilla päättyi.

Timotein viljely oli 1950- ja 60-luvulla merkittävä tulonlähde. Myöhemmin timotein lisäksi alettiin viljellä myös sokerijuurikasta. Nykyisin Sulvan maanviljely on pääasiassa kasvinviljelyä.

Under vinter- och fortsättningskriget gick tiden och krafterna åt att överleva under den svåra tid som rådde men efter fredsslutet blomstrade talkoandan och Solf stod inför en nystart. Hus som förfallit rustades upp och målades med rödmyllefärg, som kokades på många gårdar i byn. När ekonomin förbättrades kunde man renovera husen invändigt och förse dem med moderna tekniska lösningar så som centralvärme och vattentoaletter.

På grund av den stora arbetslösheten som rådde efter kriget var emigrationen till Sverige rätt stor, särskilt bland ungdomarna. Många småföretag bildades, bland annat grävmaskinsbolag, varav ett finns kvar ännu i dag. Brunnsborrning var en annan verksamhet som blomstrade och som mest fanns det 11 brunnsborrningsmaskiner i Solf. Andra företag som bildades under efterkrigstiden var små verkstäder, cirkelsågar, snickerier, en syfabrik och till och med ett företag som tillverkade knappar. Dessutom fanns det handelsträdgårdar, växthus och pälsfarmer, av vilka några fortfarande finns kvar. Under 1950- och 60-talet hade Solf ett tiotal lanthandlar. Vägnätet utvecklades och flera bussbolag har skött persontrafiken in till Vasa. Tidigare, fram till 1940-talet, gick landsvägen in till Vasa över Toby stenbro.

Föreningslivet fick ett uppsving efter kriget och i Jockes brev, som har getts ut i bokform, kan man läsa om stora bröllop, fester och stämmor. Det hölls föredrag, gavs teaterföreställningar och det sjöngs och spelades mycket. Det fanns ”barnskolor” för klasserna 1-2 på Mobacken, i Västersolf och i Munsmo. ”Storskolor”, för de högre klasserna, fanns i kyrkbyn, Rimal, Söderfjärden och Bladbacken.

Fram till 1960- och 70-talet ökade folkmängden i långsam takt. Sparlanda var det först kommunalt planerade bostadsområdet och tomterna där började bebyggas i början av 1970-talet. Sedan dess har flera bostadsområden planerats och bebyggts. Inflyttningen, som varit stor, ser ut att fortsätta. ■

Sulvan ensimmäiset kunnanvaltuustovaalit toimitettiin 1918. Valtuuston ensimmäisenä puheenjohtajana toimi Edvard Helenelund, josta tuli sittemmin myös kansanedustaja.

Talvi- ja jatkosodan aikana aika ja voimavarat menivät pitkälti selviämiseen vaikeiden aikojen yli.

Rauhan jälkeen Sulvalla vallitsi talkoohenki, joka mahdollisti uuden alun. Rappeutuneet talot kunnostettiin ja maalattiin useissa kylän maatiloissa keitetyllä punamullalla. Taloustilanteen kohentuessa myös talojen sisätilat saatettiin kunnostaa ja varustaa keskuslämmityksen ja WC:n kaltaisilla nykyaikaisilla teknisillä ratkaisuilla.

Maastamuutto Ruotsiin oli sodanjälkeisen suuren työttömyyden takia merkittävää, erityisesti nuorison keskuudessa. Tänä aikana perustettiin useita pienyrityksiä, mm. kaivinkoneyrityksiä, joista yksi on olemassa vielä tänäkin päivänä. Kaivojen poraus oli toinen menestyvä teollisuudenala ja Sulvalla sijaitsi peräti 11 kaivonporauskonetta. Muut sodanjälkeisenä aikoina perustetut yritykset olivat pieniä työpajoja, sahoja, puusepän verstaita, yksi ompelimo ja jopa nappitehdas. Tämän lisäksi alueelta löytyi kauppapuutarhoja, kasvihuoneita ja turkistarhoja, joista muutamia on yhä jäljellä. Sulvalla toimi 1950ja 60-luvulla kymmeniä kyläkauppoja. Tieverkko kehittyi ja useampi bussiyhtiö huolehti matkustajaliikenteestä Vaasaan. Aiemmin, aina 1940-luvulle saakka, maantie Vaasaan kulki Tuovilan kivisillan yli.

Yhdistystoiminta aktivoitui sodan jälkeen ja kirjamuodossa julkaistussa Jockes brev saatettiin lukea merkittävistä häistä, juhlista ja kokouksista.

Alueella pidettiin esitelmiä, järjestettiin teatteriesityksiä sekä soitto- ja laulutilaisuuksia. 1-2 luokkalaisten ”lastenkoulut” sijaitsivat Mobackenissa, Västersolfissa ja Munsmossa. ”Isot koulut”, ylemmille luokille, sijaitsivat kirkonkylässä, Riimalassa, Söderfjärdenissa ja Bladbackenissa.

Aina 1960- ja 70-luvuille saakka väestönmäärä kasvoi verkkaisesti. Sparlanda oli ensimmäinen kunnan suunnittelema asuinalue, tontit rakennettiin sinne 1970-luvun alussa. Tämän jälkeen alueelle on kaavoitettu ja rakennettu useampia asuinalueita. Alueelle on muuttanut paljon väkeä ja kasvun odotetaan jatkuvan. ■

9

Vad har Solf att erbjuda?

Solf med sin landsbygdsmiljö erbjuder en trygg plats att bo och växa upp på.

Mitä Sulva voi tarjota?

Sulvan maaseutuympäristö tarjoaa asumiseen ja varttumiseen turvallisen paikan.

D

e som bor här har nära till naturen med riklig tillgång på bär, svamp och goda jaktmarker. Söderfjärden, med sitt speciella fågelliv på vårarna och höstarna, är det stora odlingsområdet. I pumpstationen kan man ta del av Söderfjärdens torrläggningshistoria och titta på vackra målningar.

Kyrkan, prästgården, församlingshemmet och gravgården utgör en vacker helhet. Kyrkan invigdes 1786.

Altaruppsatsen, som är inköpt i Hudiksvall 1796, är en stor sevärdhet i den vackra kyrkan. Stundars friluftsmuseum är uppbyggt på församlingens mark och är därmed en del av området. Församlingen erbjuder aktiviteter för barn i olika åldrar samt för ungdomar, vuxna och pensionärer.

Sången och musiken har alltid varit en viktig del av Solfs kulturliv. Stråkorkester, blåsorkester, körsång och musikskola för barn är en del av utbudet.

Grundservicen är bra i Solf. Här finns daghem, en svenskspråkig lågstadieskola, bibliotek och hälso-

Läsåret 2014-2015 går 161 elever i Solf skola.

Lukukautena 2014-2015 Sulvan koulussa on 161 oppilasta.

10

A

sukkailla on läheinen suhde luontoon ja välitön pääsy marjametsään, soille ja hyville metsästysmaille. Söderfjärden on merkittävä viljelysalue ja merkittävä linnustonsa takia keväisin ja syksyisin.

Pumppuasemalla puolestaan voit osallistua Söderfjärdenin kuivatustarinaan ja ihailla kauniita maisemia.

Kirkko, pappila, seurakuntakoti ja hautausmaa muodostavat kauniin kokonaisuuden. Kirkko vihittiin käyttöön 1786. Alttariosa on ostettu Hudiksvallista 1796 ja se on kauniin kirkon merkittävimmistä nähtävyyksistä. Stundarsin ulkoilmamuseo on rakennettu seurakunnan maille ja kuuluu näin ollen alueeseen. Seurakunta tarjoaa toimintaa eri-ikäisille lapsille sekä nuorille, aikuisille ja eläkeläisille.

Laulu ja musiikki ovat aina olleet merkittäviä tekijöitä Sulvan kulttuurielämässä. Jousiorkesteri, puhallinorkesteri, kuoro ja lasten musiikkikoulu kuuluvat kylän kulttuuritarjontaan.

Föräldra-barn-träff vid Solf församlingshem.

Vanhemmat ja lapset–ryhmä Sulvan seurakuntatalolla.

Foto/Kuva: Peter Båsk

Foto/Kuva: Peter Båsk

Flygbild över Solf centrum. / Ilmakuva Sulvan keskustasta.

Foto/Kuva: Daniel Boström

station. Det finns även flera familjedagvårdare och eftisverksamhet för lågstadiebarn. Närbutiken, banken, blomsterbutiken, presentbutiker och restauranger betjänar både bybor och besökare.

Ett flertal föreningar ordnar ledda fritidsaktiviteter. Fotboll och orientering hör till de populäraste sporterna. Folkhälsan håller simskola vid bassängen i byn. Vintertid är det främst skidspåret i Västersolf som lockar tävlande och motionärer. För dem som är hästintresserade finns det många stall och även tillgång till maneger.

Tack vare närheten till Vasa har Solf länge varit en populär inflyttningsort. Alla tillgängliga hyreslägenheter är uthyrda och de kommunala bostadstomterna säljs vartefter de kommer till salu. Det finns ett utbud på privata bostadstomter men dessa ligger en bit från centrum.

Stundars är ett stort museum och ett levande kulturcentrum, som starkt präglar bygden. På museiområdet finns ett sjuttiotal byggnader, bland annat lanthandel, skola, bondgård och hantverkarstugor. I Hemmersgården ordnas konstutställningar och kulturevenemang.

Sulvalla on hyvät peruspalvelut. Alueella sijaitsee päiväkoti, ruotsinkielinen ala-aste, kirjasto ja terveysasema. Saatavilla on useita lastenhoitajia sekä kerhotoimintaa ala-astelaisille. Lähikauppa, pankki, kukkakauppa, lahjatavarakauppa sekä ravintolat palvelevat niin kylän asukkaita kuin vierailijoitakin.

Useat yhdistykset järjestävät ohjattua vapaa-ajan toimintaa. Jalkapallo ja suunnistus kuuluvat suosituimpien urheilulajien joukkoon. Folkhälsan järjestää uimakouluja kylän maauimalan yhteydessä.

Västersolfin ladut houkuttelevat talvisaikaan kilpailijoita ja kuntoilijoita hiihtämään. Alueelta löytyy lukuisia hevostalleja ja jopa ratsastushalleja hevosihmisille.

Vaasan läheisyyden ansiosta Sulvasta on tullut suosittu muuttokunta. Kaikki vapaana olevat vuokra-asunnot on vuokrattu ja kunnan rakentamat asuintalot käyvät välittömästi kaupan sen jälkeen kun ne ovat tulleet myyntiin. Alueella on tarjolla myös yksityisiä asuintontteja, mutta nämä ovat hieman etäämpänä keskustasta.

Stundars on suuri museo ja elävä kulttuurikeskus, jossa heijastuu alueen elämää. Museon alueelta löytyy noin 70 rakennusta, mm. kyläkauppa, koulu, maalaistalo ja käsityöläisten tupia. Hemmerin talossa järjestetään taidenäyttelyitä sekä kulttuuritapahtumia.

11

Befolkningsutveckling

Väestönkehitys

Enligt de senaste statistikuppgifterna från 2013 har Solf 2016 innevånare. Befolkningstillväxten har varit stabil och ökat med 770 personer 1976-2013 vilket utgör cirka 62 %. Befolkningstillväxten under perioden 1980-2010 var 40 %.

Viimeisimpien, v. 2013, tilastotietojen mukaan Sulvalla on 2016 asukasta. Väestönkasvu on ollut vakaata ja kasvanut 770 asukkaalla vuosien 1976-2013 välisenä aikana, mikä on noin 62 %. Väestönkasvu vuosien 1980-2010 aikana oli 40 %.

Enligt prognosen 2010-2040 i Korsholms kommuns strategiska generalplan, som godkändes 2013, kommer tillväxten att fortsätta i snabbare takt och växa med 51 % fram till år 2040. Det innebär att Solfområdet har uppskattningsvis 2850 innevånare år 2040.

2013 hyväksytyn Mustasaaren kunnan strategisen yleissuunnitelman 2010-2040 ennusteen mukaan väestönkasvu jatkuu nopeampana ja kasvua tulisi 51 % vuoteen 2040 mennessä. Tämä merkitsisi, että Sulvan alueen asukasluku kasvaisi arviolta 2850 asukkaaseen vuoteen 2040 mennessä.

Könsbalansen är rätt jämn. Det fanns 1004 män och 1012 kvinnor i Solf 31.12.2013.

Sukupuolijakauma on tasainen. 31.12.2013 Sulvalla oli 1004 miestä ja 1012 naista.

De svenskspråkiga utgör cirka 84 % av befolkningen och cirka 14 % har finska som modersmål. Övriga språk talas av 2 %.

Väestöstä ruotsinkielisiä on n. 84 %, n. 14 % puhuu äidinkielenään suomea. Muiden kielten osuus on 2 %.

Sukupuolijakauma, ikärakenne ja kielitilanne ilmenevät alla olevasta taulukosta.

Könsstruktur, åldersstruktur och språkförhållandena framgår av nedanstående tabell.

Båda könen / Molemmat sukupuolet

Män / Miehet

2013

Totalt Yhteensä

Svenska Ruotsi

Totalt Yhteensä

Ålder / Ikä

2016

0−4

150

5−9

Finska Suomi

Övriga Muut

1695

288

33

1004

126

24

0

74

169

147

21

1

84

10 − 14

138

122

11

5

64

57

5

15 − 19

106

87

17

2

56

46

10

20 − 24

81

73

7

1

43

38

5

Svenska Ruotsi

Finska Suomi

Övriga Muut

Totalt Yhteensä

844

146

14

1012

62

12

0

76

68

15

1

Svenska Ruotsi

Finska Suomi

Övriga muut

851

142

19

64

12

0

85

79

6

0

2

74

65

6

3

0

50

41

7

2

0

38

35

2

1

25 − 29

92

76

14

2

39

35

4

0

53

41

10

2

30 − 34

132

101

28

3

62

49

12

1

70

52

16

2

35 − 39

158

122

34

2

85

66

19

0

73

56

15

2

40 − 44

143

115

23

5

75

58

15

2

68

57

8

3

45 − 49

155

131

22

2

83

73

9

1

72

58

13

1

50 − 54

103

75

20

8

46

34

7

5

57

41

13

3

55 − 59

105

87

17

1

53

43

9

1

52

44

8

0

60 − 64

123

107

16

0

59

53

6

0

64

54

10

0

65 − 69

134

118

15

1

73

64

8

1

61

54

7

0

70 − 74

63

59

4

0

38

34

4

0

25

25

0

0

75 − 79

65

57

8

0

34

31

3

0

31

26

5

0

80 − 84

40

37

3

0

17

15

2

0

23

22

1

0

85 − 89

48

44

4

0

18

17

1

0

30

27

3

0

90 − 94

9

9

0

0

1

1

0

0

8

8

0

0

95 −

2

2

0

0

0

0

0

0

2

2

0

0

Källa/Lähde: Statistikcentralen/Tilastokeskus

12

Kvinnor / Naiset

Näringsstruktur

Elinkeinorakenne

Arbetsplatserna i Solf är av varierande slag och de finns inom olika näringsgrenar, från jordbruk och industri till servicenäringar och den kommunala sektorn. Enligt den senaste tillgängliga statistiken från Statistikcentralen (2011) finns det 319 arbetsplatser i Solf.

Sulvasta löytyy työpaikkoja vaihtelevasti, ja ne kattavat eri elinkeinoalat maanviljelystä teollisuuteen, aina palveluihin ja kunnallissektoriin. Viimeisimpien (2011) Tilastokeskukselta saatujen tilastotietojen mukaan Sulvasta löytyi 319 työpaikkaa.

De flesta arbetsplatserna finns inom byggnadssektorn (65 st). Primärnäringarna sysselsätter 56 personer. Övriga branscher med många arbetsplatser är hälsovårds/socialtjänster (44 st), handel (30 st) samt hotell- och restaurangtjänster (30 st). Inom tillverkningsindustrin finns endast 18 arbetsplatser.

Suurin osa työpaikoista on rakennussektorilla (65 kpl.). Peruselinkeino työllistää 56 henkeä. Muut toimialat, joilta löytyy työpaikkoja ovat terveydenhuolto/sosiaalipalvelut (44 kpl.), kauppa (30 kpl.) sekä hotelli- ja ravintola-alan palvelut (30 kpl.). Tuotantoteollisuuden alalta löytyy vain 18 työpaikkaa.

Sysselsättning

Työllisyys

År 2011 bestod den arbetsföra befolkningen i Solf av 968 personer. Eftersom arbetsplatserna i byn uppgick till 319 stycken, innebär det att många av Solfs invånare pendlar till jobb, främst i Vasa. Den bransch, som sysselsatte flest Solfbor, är hälsovårds- och socialsektorn (171 st). Inom tillverkningsindustrin arbetade 140 personer. Därefter följde utbildningssektorn (96 pers), handelsbranschen (92 pers), byggnadsbranschen (73 pers), primärnäringarna (68 pers) och transportbranschen (59 pers).

Työtä tekevän väestön lukumäärä Sulvalla oli vuonna 2011 968 henkeä. Koska työpaikkojen määrä kylässä kasvoi 319, tarkoittaa tämä että monet asukkaat käyvät töissä muualla, etupäässä Vaasassa.

Eniten työllistävä toimiala Sulvalla oli terveydenhuolto- ja sosiaalisektori (171 kpl.) Tuotantotalouden piirissä työskenteli 140 henkeä. Näitä seurasi koulutussektori (96 henkeä), kaupan ala (92 henkeä), rakennusteollisuus (73 henkeä), peruselinkeinot (68 henkeä) ja kuljetusala (59 henkeä).

Byggnadssektorn sysselsätter många i Solf.

Rakennussektori tarjoaa töitä monille sulvalaisille.

Foto/Kuva: Christer Finne

Vårsådd vid ”Skärigobbis” i Långmossen.

Kevätkylvöä Långmossenin ”Skärigobbis”:illa.

Foto/Kuva: Christer Finne

13

Kultur-, förenings-, och församlingslivet i Solf

Kulttuuri-, yhdistys-, ja seurakuntaelämä Sulvalla

Församlings- och föreningsliv spelar en viktig roll i byasamhället. Föreningarna i Solf utgör en viktig verksamhet som engagerar och aktiverar såväl gamla som unga. Föreningarna stärker samhörigheten i byn och den karakteriseras ofta av ideell verksamhet och talkoanda. Goda exempel på detta är friluftsbadet som finns invid skolan i centrum och det populära skidspåret vid sportstugan.

Seurakunta- ja yhdistystoiminnalla on tärkeä rooli kyläyhteisössä. Sulvan yhdistykset ovat merkittäviä, koska niiden toiminta sitouttaa ja aktivoi niin nuoria kuin vanhojakin. Yhdistykset vahvistavat kylän yhteenkuuluvuuden tunnetta, jota voitaisiin luonnehtia voittoa tavoittelemattomaksi ja talkoohenkiseksi. Hyviä esimerkkejä tästä ovat koulun viereen keskustaan rakennettu maauimala sekä urheilutuvan hiihtolatu.

Föreningarna i Solf är många och aktiviteterna desto fler. En del föreningar utgör också en viktig kanal för samhälleligt inflytande.

Sulvalla toimii useita yhdistyksiä ja vapaa-ajan toimintaa on runsaasti. Osa yhdistyksistä toimii samalla myös tärkeinä yhteiskunnallisen vaikuttamisen väylinä.

Bjarnes musikskola

Solf fria församling

Solf Lokal-tv

Folkhälsan i Solf-Sundom

Solf frivilliga brandkår

Solf marthaförening

Kyrkans Ungdom i Solf-Sundom

Solfs församling

Solf pensionärshemsförening

Munsmo hembygdsförening

Solf Hem och skola

Solf Stråkorkester

FRK-avdelningen i Solf

Solf Idrottsklubb

Solf ungdomsförening

Sfp i Solf

Solf jaktförening

Stundars

Solf Blåsorkester

Solf Lantmannagille

Söderfjärdens hembygdsförening

Solf byaråd

Solf lokalavdelning av ÖSP

Korsholms sportryttare

Övriga aktörer, som har verksamhet i Solf: Muut Sulvalla sijaitsevat toimijat: Helsingbykören Korsholms 4H Korsholms vuxeninstitut Korsholms musikinstitut

Korsholms sportryttare / Mustasaaren urheiluratsastajat Foto/Kuva: Janne Rintala MeteoritMaraton 2014 / MeteoriittiMaraton 2014 Foto/Kuva: Karina Skoglund

Saftkontroll i skidspåret. / Hiihtoladun mehupiste.

Foto/Kuva: Christer Finne

14

Sammanfattning av enkäten På våren 2014 gjorde Solf byaråd en undersökning bland solfborna, för att få reda på hur de vill att Solf ska utvecklas under de kommande tio åren.

Kyselyn yhteenveto Keväällä 2014 Sulvan kylätoimikunta suoritti kyselyn sulvalaisten keskuudessa selvitääkseen millä tavoin he haluaisivat Sulvan kehittyvän tulevien vuosikymmenten aikana.

E

nkäten utformades och analyserades av forskare Kjell Herberts vid institutet för samhällsforskning vid Åbo akademi. Det kom in 390 svar, vilket utgör 50 % av hushållen i Solf och de representerar 1024 personer. Av dessa svar kom 354 från svenskspråkiga och 36 från finskspråkiga. De flesta svaren kom från personer i åldrarna 31-60 år.

K

yselyn laatimisesta ja vastausten analysoimisesta vastasi Åbo Akademin yhteiskuntatutkimuksen laitoksen tutkija Kjell Herberts. Saimme kyselyyn 390 vastausta, mikä edustaa noin 50 % Sulvan kotitalouksista ja 1024 henkeä. Vastauksista 354 annettiin ruotsin ja 36 suomen kielellä. Valtaosa vastauksista tuli 31-60 vuotiailta.

Centrala svar

Keskeiset vastaukset

Solfborna tycker i stort sett att inflyttningstakten är lämplig. Endast 9 % tycker att den kunde växa ännu mera och 14 % tycker att inflyttningen bör begränsas. Några av de kommentarer som getts är att inflyttningen bör spridas ut till byarna i Solf och att det är viktigt att servicen fungerar. De som är mera tveksamma till inflyttningen oroar sig för att byns karaktär förändras eller för skadegörelse och bråk. Man månar om naturen och jaktmarkerna och motsätter sig skövling.

Sulvalaiset pitävät muuttotahtia kylään sopivana. Vain 9 % oli sitä mieltä että muuttomäärä voisi kasvaa nykyisestä ja 14 % oli sitä mieltä että muuttoa kylään tulisi rajoittaa. Joissakin vastauksissa toivottiin, että Sulvalle tulevien muuttovirtojen tulisi levittäytyä kyliin. Palveluiden toimivuutta pidettiin tärkeänä. He, jotka suhtautuvat kriittisimmin muuttovirtaan, ovat huolissaan kylän luonteen muutoksista tai vahingosta ja ilkivallasta. Toiset esittivät huolensa ympäristön ja metsästysmaiden tilasta ja vastustavat näiden tuhoamista.

De flesta vill att tillväxten ska ske både i centrum och i periferin. 17 % vill att den ska ske bara i periferin och 9 % bara i centrum. En del tycker att det redan är för trångt i centrum, medan andra vill se en koncentration till centrum och de gamla gårdsgrupperna. De som förespråkar tillväxt i periferin vill hålla ”kringbygden” levande.

Vad gäller boendeformer är det radhus och egnahemshus som byborna vill se i Solf, 74 respektive 73 av dem som svarade föredrar dessa. 26 vill ha våningshus. Några tycker att det skulle passa bra med våningshus i centrum, medan andra inte vill se några våningshus alls i Solf. Fler gruppbo-

Suurin osa vastanneista toivoi kasvun tapahtuvan keskustassa ja reuna-alueilla. 17 % haluaisi että kasvu tapahtuisi yksinomaan reuna-alueella ja 9 % vain keskustassa. Osa piti keskustaa nyt jo liian ahtaana, kun taas toiset toivoivat asukaskeskittymää nimenomaan keskustaan ja vanhojen taloryhmien alueelle.

Reuna-alueiden kasvun puolestapuhujat haluavat pitää ympäröivän alueen elävänä.

Rivitalot ja omakotitalot olivat suosituimpia asumismuotoja; 74 ja 73 vastanneista kannatti näitä. 26 ilmoitti kannattavansa kerrostaloja. Jotkut olivat sitä mieltä että kerrostalo sopisi keskustaan, kun toiset 15

Brännmaren är ett av de nyaste bostadsområdena i Solf / Brännmaren on yksi uusimmista asuinalueista Sulvalla.

Foto/Kuva: Peter Båsk

ende för äldre eller seniorhus med service efterlyses också.

På frågan om vad de uppskattar mest i Solf fick boendemiljön, omgivningen, naturen och landsbygdmiljön flest poäng. Tillgången på lämpliga hus, hembygdskänslan och den sociala tryggheten är också viktig för Solfborna.

När Solf ska utvecklas vill de flesta att en hälsostation i centrum samt serviceboende för äldre ska prioriteras. De flesta vill att det ska byggas fler hyresbostäder för de äldre.

Om den gamla skolans framtid var åsikterna jämnt fördelade. 1/3 vill att skolan ska rivas, 1/3 vill bevara och sanera den och 1/3 vill att den delvis ska rivas och delvis saneras, bara något görs. Några av åsikterna bland dem som vill att skolan rivs är att en sjuk byggnad ska rivas för att ge plats åt annat och att det blir billigast så. Någon som vill bevara den föreslår att den kan hyras ut eller användas till exempel som bibliotek, hälsostation eller dagis/eftis. Andra förslag är lokalhistoriskt arkiv, företagshotell eller allaktivitetshus.

16

taas eivät haluaisi yhtään kerrostaloa Sulvalle. Vanhuksille toivottiin useampia yhteisasuntoja tai palvelutaloja.

Kyselyyn vastanneet kertoivat arvostavansa Sulvalla kaikkein eniten asuinympäristöä, seutua, ympäristöä ja maalaismaisemaa. Sulvalaiset pitivät niin ikään sopivien asuntojen saatavuutta, maaseututunnelmaa ja sosiaaliturvaa tärkeinä asioina.

Useimmat toivoisivat Sulvan kehittyessä erityisesti terveysasemaa keskustaan sekä palvelutaloa vanhuksille. Useimmat toivoivat myös, että vanhuksille rakennettaisiin useampia vuokra-asuntoja.

Näkemykset vanhan koulun tulevaisuuden suhteen olivat jakautuneet tasan. 1/3 halusi että koulu purettaisiin, 1/3 halusi säilyttää ja saneerata sen ja 1/3 halusi osittain purkaa ja osittain saneerata sen; kunhan vain asialle tehtäisiin jotakin. Osa koulun purkamisen puolestapuhujista perusteli asian siten, että koulu oli ”sairas rakennus”, joka tulisi purkaa koska näin tehtäisiin tilaa uudelle ja tämä olisi myös halvin tapa toimia. Ne vastaajat jotka halusivat säilyttää rakennuksen, ehdottivat, että raken-

Butiken, bankomaten och ekopunkten är de tre serviceformer som Solfborna använder sig mest av, följt av postombudet, servicestation och restaurangerna. Bland önskemålen om ytterligare service i Solf fanns café, pizzeria och grill med både dag- och kvällsöppet, taxiservice dygnet runt, utökad dagligvaruhandel och större utbud av närproducerat. Finskspråkiga vägskyltar och gudstjänster efterlystes också.

För att öka trivseln och sammanhållningen kom det flera förslag från Solfborna. Flera familjejippon, byafester, marknader och utflyktsdagar var några av förslagen. ■

nus voitaisiin vuokrata tai sitä voitaisiin käyttää esim. kirjastona, terveyskeskuksena tai päiväkotina/päiväkerhona. Muita ehdotuksia olivat vanhan koulun muuttaminen paikallishistorialliseksi arkistoksi, yrityshotelliksi tai monitoimitaloksi.

Kauppa, pankkiautomaatti sekä kierrätyspiste olivat sulvalaisten eniten hyödyntämät palvelumuodot.

Näitä seurasivat asiamiesposti, huoltoasema ja ravintolat. Sulvalaisten lisäpalvelutoivomukset käsittivät mm. kahvilan, päivisin ja iltaisin avoinna olevan pizzerian ja grillin, vuorokauden ympäri toimiva taksipalvelu sekä paremman päivittäistavarakaupan, jossa olisi suurempi lähiruokavalikoima. Myös suomenkielisiä tieviittoja ja jumalanpalveluksia toivottiin.

Ehdotukset viihtyvyyden ja yhteisöllisyyden lisäämiseksi olivat myös keskeisesti esillä sulvalaisten toivomuksissa. Muutamat ehdotukset koskivat esim. kokoperheen tapahtumia, kyläjuhlia, markkinoita sekä retkipäiviä. ■

Helsingbykörens konsert i Solf skola i november 2014.

Helsingbykörenin konsertti Sulvan koulussa marraskuussa 2014.

Foto/Kuva: Johan Hagström

Skogen erbjuder rekreation för många, t.ex. i form av jakt, bäroch svampplockning.

Metsä tarjoaa monia eri harrastuksia, esim. metsästystä, marjastusta sekä sienestystä.

Foto/Kuva: Susanna Vestling

17

Mål- och utvecklingsområden 2015-2025 Syftet med byautvecklingsplanen är att aktivt kunna medverka och bidra till utvecklingen av Solf, som en levande framtidslandsbygd. Byautvecklingsplanen är dessutom ett verktyg för information och marknadsföring av Solf .

Tavoitteet ja kehitysalueet 2015-2025 Kylän kehityssuunnitelman tarkoitus on aktiivisesti vaikuttaa ja edistää Sulvan kehitystä eläväksi tulevaisuuden maaseuduksi. Kylän kehityssuunnitelma on tämän lisäksi toimia Sulvan tiedotus- ja markkinointityökaluna.

Boende

• Det finns ett behov av mer mark som kan planeras och bebyggas, såväl nära centrum som på lämpliga platser utanför centrum.

• Det finns även ett behov av serviceboende för äldre på rullatoravstånd till centrum. I servicen kunde den lokala hälsostationen, utrymmen för hemservice och hemsjukvård ingå samt matservice och utrymmen för fritidsaktiviteter. Här skulle de äldre, som vill bli kvar i sin egen hemby, bo. Här kunde de upprätthålla kontakten med sina anhöriga och bekanta, med församlingen och andra traditionella aktiviteter. Även de unga kunde ges möjlighet att bo i lediga lokaler.

• Tack vare markköp i Solf samt påbörjad kommunal planering kunde detta önskemål realiseras inom rimlig tid. Samtidigt är det viktigt att vid all planering beakta markägarnas intressen och primärnäringarnas verksamhetsförutsättningar.

18

Asuminen

• Tarvitsemme sopivaa lisämaata keskustan ja sen ulkopuolella kiinteistöjen kaavoitukseen ja rakentamiseen.

• Tarvitsemme myös vanhusten palvelutalon, rollaattorimatkan päässä keskustasta. Palvelutalon tarjontaan voisi kuulua terveysasema, kotihoidon ja kotisairaanhoidon tiloja sekä ruokapalvelut ja vapaa-ajan toimintatiloja. Vanhukset, jotka haluavat jäädä asumaan omaan kotikyläänsä asuisivat täällä. He voisivat olla yhteydessä omaisiinsa, tuttuihinsa ja seurakuntaansa, osallistuen perinteisiin toimintoihin. Myös nuorille tarjoutuisi mahdollisuus asua vapaissa asunnoissa.

• Maaostojen sekä kunnallisen suunnittelun ansiosta tämä tavoite voidaan toteuttaa kohtuullisen ajan sisällä.

Samanaikaisesti on tärkeää, että suunnitteluvaiheessa huomioidaan maanomistajien intressit ja peruselinkeinon toimintaedellytykset.

Den gamla skolans framtid

• Det är viktigt att fatta ett beslut om den gamla skolfastighetens användning.

Det bör undersökas om det finns behov av utrymmen för morris/eftis samt undervisning i de lägsta skolklasserna.

• Beslut om bibliotekets placering bör fattas.

Vanhan koulun tulevaisuus

• On tärkeää tehdä päätös vanhan koulun käytön suhteen. On tutkittava, olisiko tiloille käyttöä kerhotiloina sekä alaasteopetuksen luokkina tarpeen vaatiessa.

• Päätös kirjaston sijoittamisesta on tehtävä.

Service

Palvelut

• Solfborna uppskattar den service som finns i byn. För dem är det viktigt med egen butik, kvällsöppen restaurang/café, taxiservice dygnet runt, bank och post.

• Sulvalaiset arvostavat kylän palveluita.

Heille on tärkeää, että omasta kylästä löytyy ruokakauppa, ravintola/kahvila, joka on iltaisin auki, että sieltä saa ympärivuorokautista taksipalvelua ja että siellä on pankki ja posti.

• Som nya serviceformer efterfrågas bageri/ konditori och direktförsäljning av lokala produkter.

• Fler parkeringsutrymmen när det ordnas större evenemang önskas också.

• Uusina palveluina kylään toivottiin leipomoa/konditoriaa sekä lähiruoan suoramyyntiä.

• Det är även önskvärt att skapa och upprätthålla förutsättningar för småföretagande.

• Useampia pysäköintipaikkoja suurempien tapahtumien yhteydessä.

Kultur- och fritidsverksamhet

Kulttuuri ja vapaa-ajan toiminta

• Solfborna uppskattar byns aktiva föreningar och det rikliga musiklivet.

• Solf IK har planer på att utveckla området vid sportstugan.

• Söderfjärden kunde utnyttjas bättre.

• Man betonar även Stundars roll som kulturbärare i byn.

Infrastruktur

• Tämän lisäksi toivottin, että pienyrittäjille luotaisiin toimintaedellytykset ja heidän toimintaansa tuettaisiin.

• Sulvalaiset arvostavat kylänsä aktiivista yhdistystoimintaa ja rikasta musiikkielämää.

• Solf IK suunnittelee urheilutuvan alueen kehittämistä.

• Söderfjärdenin aluetta voitaisin hyödyntää nykyistä paremmin.

• Niin ikään Stundarsin merkitystä kyläkulttuurin kannattajana haluttiin korostaa.

Infrastuktuuri

• Solfborna önskar sig lättrafikleder på sträckorna Västersolf - sportstugan, Munsmo - Sundom och längs Strandvägen till Tölby.

• Sulvalaiset toivovat kevytliikenneväyliä osuuksille Västersolf - urheilutupa, Munsmosta Sundomiin, sekä Tölbyhyn Rantatietä pitkin.

• Förbättringen av vattenförsörjningen till Långmossen är fortfarande aktuell.

• Långmossenin vedenjakelun parantaminen on yhä ajankohtaista.

19

• Utbyggnaden av kommunala avloppsnätet fortgår.

• Kunnallisen jäteverkoston rakentaminen on meneillään.

• De senaste åren har fibernätet byggts ut i Solfområdet och täcker numera en stor del av byn.

• Kuluneiden vuosien aikana Sulvan alueelle on rakennettu kuituverkkoja, jotka nykyisin kattavat suurimman osan kylästä.

• Det finns ett behov av utökad kollektivtrafik för boende i Solf och av den utgör byabussen en viktig del.

• Vasa stad utreder olika alternativ för att styra den tunga trafiken till och från Vasklot bort från stadskärnan.

De föreslagna alternativen som utreds är att dra vägen längs Södra Stadsfjärden, vilket inte accepteras av Solfborna som deltagit i planeringen. Ett nytt alternativ med väg/bro/tunnel över stadsfjärden på stadens sida är att föredra.

Det behövs mera parkeringsplatser i centrum.

Keskustaan tarvitaan lisää pysäköintitilaa.

Foto/Kuva: Peter Båsk

Många vägsträckor saknar gång- och cykelväg.

Monet tiepätkät ovat vailla kävely- ja pöyräilyteitä.

Foto/Kuva: Peter Båsk

20

• Joukkoliikenteelle näyttäisi olevan sulvalaisten keskuudessa tarvetta ja kyläbussin toiminta on tärkeä osa tätä liikennettä.

• Vaasan kaupunki tutkii parhaillaan muutamia eri vaihtoehtoja raskaan liikenteen ohjaamisekesi Vaskiluodosta poispäin ydinkaupungista.

Ehdotetut vaihtoehdot, joita on tutkittu, pitävät sisällään tien johtamisen Eteläistä Kaupunginselkää pitkin, mitä suunnitteluun osallistuneet sulvalaiset eivät voi hyväksyä. Uusi, suositetumpi vaihtoehto olisi tie/silta/tunneli, joka kulkisi Kaupunginselän yli ja sivuaisi kaupungin.

RESULTAT AV INVÅNARENKÄT våren 2014 ASUKASKYSELYN TULOKSET kevät 2014 Kjell Herberts i samarbete med Solf byaråd r.f.

21

Antal svar Vastausten määrä

390 svar = ca 50 % av hushållen 354 svenskspråkiga hushåll 36 finskspråkiga hushåll Totalt 1024 personer

390 vastausta = n. 50 % talouksista 354 ruotsinkielistä taloutta

350

250

Arbetspendlar / Töissä Sulvan ulkopuolella : 64 % av hushållen / talouksista

189

200 164

156

150

113

36 ruotsinkielistä taloutta Yhteensä 1024 ihmistä

302

300

100

100 50 0

0- 6 år

7- 17 år

18 - 30 år

31 - 50 år

51 - 64 år

65 år -

Vad kännetecknar Solf i dag?

Mikä on tunnusomaista Sulvalle?

BYANDA: gemenskap, harmoni, mysigt, trevliga människor, alla hälsar, självkänsla..

LANDSBYGD: jordbruk, natur, lummigt, ”antiikkinen” maalaismaisema STUNDARS SÖDERFJÄRDEN Närhet till VASA SERVICENIVÅN MEN OCKSÅ/ MUT TA MYÖS...

Den obekväma rondellen / Tröghet i beslut = besvär / Förändringen: okänt folk / Dialekt / Ruotsinkielisyys / Sovande landsbygd, många förfallna öde hus. / Lugnet saknas, störande hundverksamhet, stökigare, smutsigare... / Svensk landsbygd stadd i förändring / Centrum och perifera byar känner ej mera varandra / Hästskit längs vägen /

22

Infödda och/eller inflyttade? Varifrån flyttat?

Syntyneet ja/tai muuttaneet? Mistä muuttanut?

Vi är infödda eller återflyttade / Syntyneet Sulvalla tai palanneet 17 %

Vi är inflyttade / Muuttaneet 42 %

En part infödd / en part inflyttad / Syntynyt ja muuttanut 41 %

Övriga Finland Muu Suomi 3% Svenskfinland 4%

Sverige Ruotsi 3 % Övriga utlandet 0%

Övriga Österbotten Muu Pohjanmaa 13 %

Korsholm Mustasaari 23 %

Malax/Korsnäs 12 % Vasa Vaasa 42 %

23

Känner ni er som ”Solfbor”?

Tunnetteko itsenne tällä hetkellä ”Sulvalaiseksi”?

Tveksam / En oikein tiedä 4%

Nej/En 2%

JA,ABSOLUT / EHDOTTOMASTI: • Bästa plätten på jorden • Men Solfborna har tappat ”byagemenskapen” • Vi har lärt oss känna många som bor i Solf • Alltid känt oss välkomna • Väl emottagna, god respons.

Ja, delvis/ Osittain 30 %

• Lätt komma in i gemenskapen, tack vare barnen

Ja, absolut / Ehdottomasti 64 %

• Man hälsar på varann, också obekanta • Lätt att smälta in i miljön • Rötterna i Pedersöre, gravplatsen där • Det borde inte få finnas infödda/inflyttade utan alla borde vara jämställda Solfbor • Kylä on ottanut hyvin vastaan minut • Meidät otettiin hyvin vastaan, vaikkakin olemme suomenkielisiä

JA, DELVIS /OSITTAIN

TVEKSAM/EN OIKEIN TIEDÄ

• Tar tid, lite åt gången

• Inte bott så länge, släkten långt borta.

• Bristande deltagande i föreningsaktiviteter

• Mycket nytt folk, ingen vi-andra

• Långmossen finns ej på Solfkartan

• Inte så byinvolverad

• Skillnad på ”äkta Solfbor” och inflyttade

• Den mysiga bykänslan håller på att försvinna

• Jämfört med infödingarna känner vi oss lite i underläge

• Eget val att inte delta i aktiviteter

• Lättare att ”komma in” i Solf då ena parten infödd

• Kieli jakaa, suomenkielisillä ”näkymättömämpi” asema.

• Solf håller på att bli för stort • Tvättäkta blir man väl aldrig som inflyttad • Jag som infödd absolut, min sambo delvis • Mer och mer ju aktivare man själv är • Nej, vi är Rimalbor

• Vissa respekterar inte gränser

• Kommer nog alltid att vara ”norrbaggar”

• Solfborna har en inre cirkel för sig själva

• En del infödda verkar ha svårt att acceptera inflyttarna(s barn

• Känner mig ännu som Malaxbo

• Suomenkielinen on vaikea tuntea itseänsä TÄYSIN sulvalaiseksi • Usein tulee sanottua että olemme vaasalaisia • Suomenkielsenä tulee välillä ulkopuolisuuden tunne

24

NEJ/EN

• Har bott så kort tid, tidigare hemort fortfarande starkt förknippad till vår identitet • Olemme täysin suomenkielisiä, Sulva taas vahvasti ruotsinkielinen

Vad anser ni om inflyttningstakten? (år 2040 : + 1000) Mitä mieltä sisäänmuuton nopeudesta? (v. 2040 : + 1000)

Borde begränsas / Rajoittaa 14 % Kunde växa ännu mera / Voisi kasvaa enemmänkin 9% Lämplig / Sopiva 77 %

KOMMENTARER / KOMMENTIT • Bra att byn växer!

• Bygg inte överallt!

• Mera ut till byarna

• Blir ett slumområde om inflyttningen är för stor.

• Redan växt för mycket.

• Så länge kommunen kan hantera det, se på Sverige hur det fungerar där

• Begränsa finskspråkig inflyttning • Blir förort till Vasa i stället för landsbygd.

• Svårt bevara byns karaktär med alltför snabb inflyttning

• Man får inte skövla naturen. Planeområden skall ha grönt också!

• Bevara landsbygden omkring centrum

• Rotlöshet leder till ofog

• Fortsätter det som nu blir Solf problemby med bråk och skadegörelse

• Ei liian tiheäksi ettai maaseutu kärsii

• Blir utan jaktmarker • Fixa service i tid, annars tickande bomb!

• Alkuperäiset sulvalaiset EI kyllä tykkää kun tänne muuttaa muualta ja jos vielä ollaan suomenkielisiä

25

Var skall tillväxten ske?

Minne väestönkasvu kohdistetaan?

Framför allt till perifera delar / Reuna - alueille 17 %

Annat/ Muu 2%

Till centrum / Keskustaan 9%

Både till centrum och periferin / Keskustaan ja reuna - alueille 72 %

KOMMENTARER / KOMMENTIT • Centrum redan tätbebyggt

• Håll ”kringbygden” levande.

• För barnfamiljer

• Mindre slit på miljön med centrerat boende.

• Börjar bli fullt i centrum

• Ala har inte rum i centrum

• För stor koncentrering till centrum vore negativt

• Flera byggrätter för egnahemshus

• Social kontroll i en BY! • Blir för trångt i centrum.

• Proportionell inflyttning

• Centrum är redan för trång.

• Centrum fullt och det skall inte byggas höghus

• Sprida inflyttningen

• Centrum kunde växa mot Strandvägen

• Vid flyttning hänsyn till jordbrukare och pälsfarmare

• Centrumområdet bör gärna förtätas

• Börjar bli trångt i centrum • Koncentration till centrum och gamla gårdsgrupper • Ettei liian ahdasta!

26

• Stundarsområdet

• Odlingsmarker bör bibehållas • Solf poppis, mera flervåningshus • Palveluiden vahvistaminen reuna-alueilla • Keskusta alkaa olla aika tiheä.

Vilka boendeformer? (flera alternativ) Millaisia asuntomuotoja? (useampia vaihtoehtoja)

74

Radhus / Rivitaloja

Egnahemshus / Omakotitaloja

73

26

Flervåningshus / Kerrostaloja

Annat / Muu

9

KOMMENTARER / KOMMENTIT • Bygg på höjden i centrum, men så de passar in i miljön.

• Sexvåningshus på ”Willgrens” tomten

• Flervåningshus med hiss

• Max trevåningshus som passar in i kulturmiljön - inga storstadshus

• De som flyttar hit vill inte bo i en förort

• Tvåvåningshus

• Pensionärshem o läkarstation i samma hus

• Parhus

• inga flervåningshus helst

• Gruppboende för äldre

• Utspridda

• Seniorhus med service

• Fler tomter för alla boeneformer

• ISOT TONTIT!

• Kollektivt boende!

• Ei missään tapauksessa kerrostaloja!

• Absolut INGA höghus!!!

• Våningshus skulle förstöra landsbygdskänslan • Våningshus i centrum!

• Hyresbostäder i Stundars/Fiskars-stil

27

Vad uppskattar ni mest i Solf?

Mitä te arvostatte eniten Sulvalla?

Boendemiljön, omgivningen / Asuinmiljöö, ympäristö

73

Naturen / Luonto

71

Landsbygden / Maaseutu

63

LLämpligt hus / Lämplig tomt / Sopiva talo / tontti

48

Hembygd, hemby / Kotiseutu, kotikylä

45

Skola och dagvård / Koulu ja päivähoito

44

Bekanta i Solf / Tutut Sulvalla

40

Social trygghet / Sosiaalinen turvallisuus

37

Gemenskapen / Yhteisöllisyys

36

Servicenivån / Palvelutaso

33

Fritidsaktiviteter / Vapaa - ajan harrastukset

31

Närhet till arbetsplats / Lähellä työpaikkaa

31

Kulturmiljön / Kulttuuriympäristö

26

Annat / Muu

8

Bra företagsklimat / Hyvä yritysilmasto

6

Vilka frågor viktiga för att utveckla lokalsamhället?

Mitkä kysymykset tärkeitä paikallisyhteisömme kehittämisessä?

Hälsostation i centrum / Keskustan terveysasema

67

Serviceboende för äldre / Vanhusten palveluasunnot

66

Cykelvägar / Pyörätiet

46

Nya bostadsområden / Uudet asuinalueet

34

Fler dagvårdsplatser / Päivähoitopaikkojen lisääminen

30

Bättre utrymmen för eftisverksamhet / Paremmat tilat iltapäivätoiminnalle

26

Vandringsleder, skidspår / Vaellusreitit, hiihtoladut

25 13

Bättre möjligheter för idrott och friluftsliv / Paremmat urheilu- ja ulkoilumahdollisuudet Annat / Muu Bättre möjligheter för fritidsaktiviteter / Paremmat harrastusmahdollisuudet

28

12 11

I vilken form borde ett eventuellt serviceboende för äldre förverkligas?

Millaisia palveluasuntoja vanhuksille tulisi järjestää?

Ägoboende /

Omistusasuntoja

6%

Ingen åsikt / Ei mielipidettä 26 %

Hyresboende / Vuokra - asuntoja

Ägo - och hyresboende / Omistus - ja vuokra - asuntoja 13 %

55 %

Upplever ni att ni kan påverka planeringen och utvecklingen av Solf?

Pystyttekö mielestänne vaikuttamaan Sulvan suunnitteluun ja kehittämiseen?

Ja / Kyllä 16 % Nej / En 38 %

Vet inte / En tiedä 46 %

29

Föreningsaktivitet / hushåll Yhdistystoiminta / talous

Solf IK Solf jaktförening

66

Bjarnes musikskola

33

10

31

6

SFP:s lokalavdelning i Solf

31

5

Folkhälsan i Solf - Sundom

31

15

Annat (främst Marthaföreningen!)

29

6

Solf lantmannagille

27 27

1 20

Solf lokal- TV

5

Ung Martha

16

Solf byaråd

17

Munsmo hembygdsförening

2

FRK- avdelningen i Solf

Korsholms 4H

Solf fria församling

2

Korsholms sportryttare 1

2

intresserad / kiinnostunut

19 19

16

10

2

Solf frivilliga brandkår

23

aktiv / aktiivinen

15

4

Söderfjärdens hembygdsförening

27 24

17

7

Kyrkans Ungdom i Solf - Sundom

Solf blåsorkester

50

12

Solf pensionärshemsförening

Solf stråkorkester

62

16

Solf UF

Solf Hem och Skola

76

6

Stundars

Solf lokalavdelning av ÖSP

106

13

Solfs församling

10 10 9 7 5 6 6

Vad (skall kommunen) göra med gamla skolan?

Mitä (kunnan) tulisi tehdä vanhalle koululle?

1/3 RIV! Om skadat, riv! / Riv och bygg något vettigt / Riv eller bränn / Billigast så! / Om skadad skall den rivas / Ingen vacker syn / Riv skiten! / Riv pga mögel / Behövs inget dyrt mausoleum / Dålig energi mitt i centrum! / Sjuk byggnad / Omedelbart! Tomten värdefull / Purkaa pois, ehdottomasti / Ehdottomasti, RUMA! 1/3 SANERA/BEVARA!

Bevara om bara möjligt / Renovera med det snaraste! / Kan användas på nytt / Rusta upp / Bevara / Återanvänd / Hyr ut / Renovera / Ej riva / Gör något nu!!!! / Så här kan vi inte ha det!

1/3 RIV VISSA DELAR, SANERA ANDRA... ...men gör något!

ANVÄND TILL

Bibliotek / Hälsostation / Dagis / morris / eftis / Skolan / Lokalhistoriskt arkiv /

Annat: Företagshotell, Allaktivitetshus, Hyresbostäder, Park, Hotell, Café, Suomenkielinen ala-aste, Idrottshall, Servicecenter

30

Använd service Käytetty palvelu

Butiker / Myymälät

55

24

20

30

26

31

Frisörer / Kampaajat

26

14 16

19

29

15

16

2

34

19

33

6

24

3

24 14

10

Friluftsbad / Maauimala

5

Lokal- Tv / Paikallis - tv ja tekstiruutu

4

Idrotts- fotbollsplan / Urheilu - jalkapallokenttä

21

21 17

Kommunala lekparker / Kunnan leikkikentät

16

18

16

16

22

13 10

Dagvård / Päivähoito

25 14

14

Korsholms musikinstitut / Musiikkiopisto

4 2 5

Ridning / Ratsastus

5 2 3

11

34

5

Behandlingar,massage,gym/Hoidot,hieronta,kuntosali

Eftermiddagsverksamhet / Iltapäivätoiminta

5

3 2

Annat / Muu

5

3 1

Byabussen / Kyläbussi

21

46 17

Sportstuga, skidspår / Urhelitupa, hiihtoladut Korsholms vuxeninstitut / Aikuisopisto

Hästsport / Hevosurheilu

22

38

8

Bibliotek / Kirjasto

Grillkåtor / Grillikodat

36 50

16

Bilverkstad / Autokorjaamo

15

45 12

Taxi / Taksi

13

38

4

Bank / Pankki

Solfs webbsida / Sulvan verkkosivut

21 52

33

Medicinskåp / Lääkekaappi

10

50

Servicestation / Huoltoasema Stundars

9

43

22

Postombud / Postiasiamies

6

43

40

Ekopunkt,återvinning / Ekopiste, kierrätys Hälsostation / Terveysasema

Restauranger / Ravintolat

35

41

Bankautomat / Pankkiautomaatti

Ofta / Usein Ibland / Joskus Sällan / Harvoin

17

21

3 3 2 12 3

Pens.matservice / Eläk.ruokapalvelu 1 2 1

VAD SAKNAS? / MITÄ PUUTTUU? • Restaurang, café, grill, pizzeria, öppet varje dag & kväll!

• Bättre butik, med bättre betjäning, urval, prisnivå • Taxiservice dygnet runt • Bageri • Bättre bankservice • Närproducerade produkter • Idrottsanläggningar

• Apotek • Bastu vid friluftsbadet och varmare vatten i utebadet • Alko • Tandvård • Vävstuga • Båthamn • Bowlinghall • Ikea

31

Hur öka trivsel och sammanhållningen?

Mitä voitaisiin tehdä yhteisöllisyyden ja viihtyvyyden lisäämiseksi?

• Mera familjejippon. / Satsa på familjesamlingar.

• Byafester / Solfdag • Marknader / Basarer

• Fixa till centrum. / Riv gamla uthus. / Ruckel! / Byggnader i Solf borde snyggas upp. / Snygga upp centrum.

• Bra med Julöppning, Älgsoppdagen, Påskbrasan.

• Utvidga tvåspråkiga sfärer. / Sulvalla asuu myös suomenkielisiä, esim. tiedotus usein vain Vasabladetissa. / Hyväksyä suomenkieliset paremmin, ei niinkuin naapuri: Va Satan ni bor här om ni inte talar svenska!

• Frikyrkans middagar på skolan jättebra!

• Suomenkielisiä jumalanpalveluksia.

• Utflyktsdagar • Grillafton

• Pensionärsaktiviteter.

• Suomenkielistä toimintaa.

• Busshållplatskurer

• Programkvällar med gammeldans.

• Bron över Solf-ån i skick

• Ordna mera för ungdomarna.

• Genväg mellan Långmoss- och Barkamovägarna. Gångväg till Munsmo.

• Klubbkväll på lokalin.

• Aktivera inflyttade, inte bara sovplats.

• Årlig information.

• Presentation av nyinflyttade.

• Återinför Bya-Fotis-turneringen.

• Presentationer av företag & föreningar.

• Bygg Solfbocken, typ Gävlebocken, fast större, Korsholms största midsommarstång.

• GåBingo med Solffrågor.

• PR-artist borde få folk att delta i talkon.

• Samlingsplats ute i centrum - med bänkar.

• Byarådet har gjort ett bra arbete, viktigt att utveckla detta.

• Roskisar saknas!

• Finns många hundägare, en hundpark bra träffplats. / Hundbajsskräpkorgar. / Hundägarna skall städa efter sina hundar utefter vägen! / Koirille roskikset ehdottomasti!

• Blöjor åt hästarna som går i byn.

• Kissat sisälle!

• Sluta gnälla om att grisar, kor luktar. Det är lande, här luktar så.

32

• Bort med farthindret på Himisbackvägen, cykelväg i stället • Katujen nimet myös suomeksi / Myös suomenkieliset tiennimet!

• Trafikarrangemangen i centrum, trafikljus.

• Hästsportcenter • Sulva olisi ratkaisu: ”Hästnära-boende” -kehittämiseen • Kriminaliteten måste bekämpas, lokalpolis.

Sammandrag av resultaten Tulosten yhteenveto

1. Enkäten bra underlag för planering 2. Överlag upplever man en god Solfanda, trots stor inflyttning, utmaningarna dock uppenbara 3. Inflyttning välkomnas till alla områden men balanserad så att servicen byggs ut parallellt 4. Kollektiva satsningar (fester, evenemang) välkomnas.

5. Olika åsikter – dött lopp - om vad göra med gamla skolan, riva eller sanera? Men gör något!

6. Prioriteras: hälsostation i centrum, serviceboende för äldre (hyreslägenheter), cykelleder, möjligheter för idrott...

7. Behov av bättre utrymmen för bibliotek, hälsostation, eftis, morris, skola...

8. Rikt föreningsliv - med pontential för nya medlemmar 9. Integration, aktiviteter för finskspråkiga 10. Önskas: förbättrat utbud av café/restaurang/grill, dagligvaruhandel, taxi, lokalt producerat...

33

© Lantmäteriverket tillstånd 5107 /MML/14 235000

230000

225000 7000000

6995000

6990000

6985000

0

5.5 km KARTTATULOSTE

2014-11-04

Mittakaava 1:55 000 Koordinaattijärjestelmä: ETRS-TM35FIN

Kartan sijaintitiedoissa voi olla epätarkkuuksia. Kiinteistön tarkka alueellinen ulottuvuus selviää toimitusasiakirjoista ja maastosta.

För att aktivt kunna påverka och delta i utvecklingen av Solf

har Solf byaråd rf utarbetat en byautvecklingsplan. Arbetet har gjorts inom ramen för projektet SOLF 2015-2025 – SOlf LandsbygdsFramtid och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Voidakseen aktiivisesti vaikuttaa ja osallistua Sulvan kehitykseen

Sulvan kylätoimikunta on laatinut kyläkehityssuunnitelman. Työ on toteutettu osana SULVA 2015-2025 – Sulvan Maaseudun Tulevaisuus -projektia ja se rahoitetaan Euroopan maaseuturahastosta sekä Leaderin kautta saatavasta rahoituksesta.