Issuu on Google+

ocular

PETER BRUHN/FOUNTAIN TYPE FOUNDRY


OCULAR MAGAZINE CHEFSREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE BERIT KARLSSON ART DIRECTOR SOFIA HALLENCREUTZ KORREKTUR TORE BERGKVIST ANNONSKOORDINATOR LENA PETER PRODUKTIONSKOORDINATOR ERIK STRÖMQVIST EKONOMI KLAS HELLSTRÖM TRYCK LANDSKRONA GRAFISKA SKRIBENTER ERIKA MÅNSSON, ASTRID BROBERG, EMIL TULLINGER, HUGO BOSTRÖM FOTOGRAFER LINDA STENSTRÖM, ANDERS HOLM, EMIL TULLINGER ILLUSTRATION MARTIN BECKSTRÖM OMSLAGSBILD SOFIA HALLENCREUTZ POST- OCH BESÖKSADRESS LANDSKRONA KONSTHALL SLOTTSGATAN 262 31 LANDSKRONA TELEFON 123-45 67 89 FAX 123-45 67 89 E-POST UNTITLEDMAGAZINE@LANDSKRONA.SE KUNDTJÄNST 123-45 67 89 ANNONSBOKNING 123-45 67 89 UNTITLED UTGES AV LANDSKRONA KONSTHALL I SAMMARBETE MED ABC 123 ____________________________

DET FINSTILTA. HÄR STÅR LITE KORT OM REGLER FÖR PUBLICERAT MATERIAL SAMT LAGRING AV MATERIAL OCH ANNAT SOM KAN ANSEWS VIKTIGT.

2


ocular På omslaget

16

Fountain Type Foundry: Font Family: Peter Bruhns bokstavsbarn

Alltid i ocular

04 05 09 11 13 15 52 60 62

Medarbetare Ledare Just nu: Viskom Just nu: Omnejden Just nu: Design Just nu: Litteratur och film VERSALEN Seminarium På gång: Mingel VERSALEN Profil

Läsning

06 16 24 30 36 44 54

3

Krönika: Officiellt otrogen? Victoria Milan väcker känslor Fountain Type Foundry: Font Family: Peter Bruhns bokstavsbarn Tarang Bharti: En designet med hoppet i kulturen Marian Bantjes: Wonder Woman Utdrag ur arkivet: Systembolag och spritbolag Martin Kann: Bob Hunds sjunde medlem Ur samhället: En kvinna ska ha sin plats i köket


Medarbetare ocular nummer 1 LINDA STENSTRÖM, FOTOGRAF Linda Stenström föddes i Karlskrona och började redan vid tidig ålder ta sig ut i skogarna och fotografera. På gymnasiet blev det estetisk inriktning och därefter gick hon vidare med att läsa fotografi i Göteborg där ett intresse för porträttfoto växte fram. Det var charmen i att fånga en känsla på en millisekund och föreviga den som avgjorde saken för Linda. Idag arbetar Linda som frilansande porträttfotograf och har hela Europa som arbetsplats. Förutom för ocular så fotograferar hon även för högt ansedda magasin som Dazed and Confused och italienska Velvet. I det här numret av Ocular har hon tagit porträttfotografierna av våra premiärutställningar på VERSALEN.

URBAN NILSSON, DONATOR Urban Nilsson är en av VERSALENs mest generösa donatorer. Hans far Bertil började 1950 som lärling på Garde Reklam och arbetade sig därefter uppåt till han 1967 startade sin egna reklambyrå Elvis. Framgången kom snabbt och det dröjde inte länge innan Elvis var ledande i sin bransch. När Bertil gick år 2002 dog tog Urban över byrån, men reklamen var inte för honom och det dröjde inte många år innan byrån lades ner. I Bertils ära valde Urban att donera hela byråns nästan 40 år långa arkiv till VERSALEN (på den tiden Rum för Reklam). I det här numret ser ni några av Bertils verk i artikeln Utdrag ur arkivet: Systembolag & spritbolag - Hur alkoholsynen påverkats av reklamen.

LOTTA BERINGER, KRÖNIKÖR Lotta Beringer arbetade länge som skolkurator på gymnastenivå. Någonstans i samtalen med ungdomarna väcktes ett intresse för reklam och hur den påverkade ungdomarnas syn på saker. Tankarna blev fler och tillslut bestämde Lotta sig för att skriva boken ”Reklamen är samhället” som kom ut i maj förra året. Idag är hon skolkurator på halvtid och på halvtid reser hon runt i landet och håller föredrag om reklamen och hur den påverkar vår syn på oss själva och varandra. För Ocular delar hon med sig om sina tankar om ett på senaste tiden mycket omtalat fenomen, nämligen de reklamskyltar för internetplatser som uppmuntrar till otrohet som dykt upp i svenska tunnelbanor.

4


Välkommen till ocular!

Jag är oerhört stolt att äntligen kunna presentera Ocular! Under lång tid har vi i hemlighet jobbat hårt för att producera det magasin som ni nu håller i handen och det känns helt fantastiskt att nu få se resultatet. Vi hoppas att Ocular inte bara ska fungera som en förlängning av det re-lanserade före detta Rum För Reklam, nu i ny skepnad under namnet VERSALEN, utan även som ett medel för inspiration och lärande. I skapandet har vi arbetat med såväl etablerade fotografer och journalister som skolelever och hobbyister och vi hoppas att Ocular i framtiden kommer att även verka som en mötesplats för dessa grupper och främja sammarbeten av alla dess slag. I detta första nummer har vi bland annat tre stora intervjuer med de tre utställare som kommer att inviga det nya VERSALEN där de delar med sig om sina filosofier och sin väg till där de är idag. Ni kan även, vilket ni kommer kunna i varje nummer, ta del av lovande elevarbeten, debatter och tips! Jag personligen, såväl som hela redaktionen hoppas att vi har skapat ett magasin som faller er i smaken, och kanske till och med fyller ett tomrum. Trevlig Läsning!

Berit Karlsson

BERIT KARLSSON, CHEFREDAKTÖR

5


KRÖNIKA/REKLAM

?

Officiellt OTROGEN

Victoria Milan VÄCKER känslor

“GÖR LIVET LEVANDE”. MED DET BUDSKAPET FÖRSÖKER OTROHETSSAJTEN LOCKA NYA MEDLEMMAR. KAMPANJEN UPPRÖR MÅNGA SVENSKAR, LOTTA BERINGER, KRÖNIKÖR AV DETTA NUMMER AV OCULAR ÄR EN AV DEM. Text av Lotta Beringer

6

V

ictoria Milan är en lite speciellt dejtingsajt då användarna normalt inte är singlar utan de är gifta eller sammanboende med någon. Syftet med dejtingsidan är att användarna skall hitta någon att ha en affär med. Kort och gott en otrohetssajt vilket givetvis skapat en del kontrovers men det är en dejtingsajt som är väldigt populär utan tvekan. Victoria Milan grundades och drivs av ett norskt företag men de finns representerade i hela norden vilket gör att du enkelt kan hitta en kontakt i Norge och Danmark också då man kan kommunicera med användare utanför landsgränserna. Sajten har snabbt blivit stor och det är cirka 150.000 svenska registrerade användare. En av förståeliga skäl viktig sak med sajten är självfallet att man är 100% anonym om man själv vill. Det är gratis att bli medlem men för att få ta del av funktionerna fullt ut måste man vara betalande medlem via någon av de abonnemang som finns. Indignationen mot otrohetssajten Viktoria Milan är stor. Kristna konservativa röster, på Newsmill representerad av Stefan Gustavsson, pekar på de senaste femti årens värdeförskjutning av äktenskapet som den institution inom vilken kärlek, sex och fortplantning ska härbärgereras till en fri marknad för relationer. Han menar att Viktoria Milan är ett symtom på en alltmer tilltagande differentiering mellan kärlek och sex. Monica Castañeda Segerström hänvisar å sin sida till sitt eget sextonåriga äktenskap som trots vissa motgångar ändå är lyckligare än någonsin. Men den moral som sajten Viktoria Milan företräder är egentligen inte väsenskild från den floskeltyngda romantiska kultur som ges i uttryck i allt från populärkulturella företeelser till kvällstidningarnas frågespalter. Frägan lyder ofta: hur får jag min partner att motsvara mina förväntningar på kärlek? Oavsett om man ska behandla sin relation som en ekonomisk entitet (”kärleksbank”), lära sig ett främmande ”kärleksspråk” eller göra turistresor till Mars är det frågan om konstruerade behov som rör sex och samliv, uppvakting och bekräftelse, som hämtade ur en Harlequin-roman. Stefan Gustavsson har därför på sätt och vis fel när han hävdar att sajten Viktoria Milan separerar sex från kärlek. Aldrig har sex och kärlek varit så intimt sammanlänkande med romantik som nu. Och om någon av dessa komponenter fallerar så gör man slut eller loggar in på någon otrohetsssajt. Det är alltså alla romantiska förväntningar om perfekt sex- och samliv som skapar sajter som Viktoria Milan, inte tvärtom.


7


Tisdag-torsdag: 11-23 Fredag-lördag: 11-02 Söndag-Måndag: 12-17

I och med nylanseringen av VERSALEN återupplivas även den gamla SHERRYBAREN under namnet KAPITÄLEN. Här kan du njuta av en afterwork med vänner och bekanta efter en hård dags arbete. 8


JUST NU/VISUELL KOMMUNIKATION

“1984. Konsten blir beslagtagen av kommersen. [...] Det här var innan reklamaren Charles Asstchi började köpa upp young british artists och årtionden innan Damien Hirst påstod sig ha sålt ett diamantbesatt kranium för 50 miljoner pund.” POSTMODERNISM

LONDON/V & A The Guardians Stuart Jeffries Utställningen visas 29 november-15 januari 2012

2X100 BESTE PLAKATE

MAK/WIEN Tvåhundra affischer. Dels fjolår-

ets vinnare i den årliga tävlingen för de hundra bästa affischerna från Tyskland, Österrike och Schweiz. Dels hundra exempel på grafisk spjutspetsdesign ur museets samling, med en ambition att ge dagens formspråk en historisk kontext. Där finns heller inga begränsningar i fråga om upphovsmännens nationalitet, utan här märks verk av såväl Henri de ToulouseLautrec som Alfons Maria Mucha.

Grace Jones i graviditetsklänning 1979

reder ut post-modernismens historia apropå höstens stora utställning på ämnet. Postmodernismen bröt alla tidigare regler och skapade frihet för konstnärer och designers. I sitt ifrågasättande av auktoriteter skapade den en ny självmedvetenhet bland sina följareslagare. Idag är postmodernismen ett ständigt ämne för diskussion och utvärdering. Utställningen Postmodernism: Style and subversion 19701990 visar upp designobjekt inom produkt-, mode-, interiör-, och arkitektindustrin samt konstverk, fotografier och trycksaker på Victoria and Albert Museum i London 24 september-15 januari 2012

Design är kommunikation Diagram, dofter, kartor – en annorlunda konstutställning pågår just nu i New York.

Talk To Me pågår till 7 november

9

EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD, en gammal devis som etablerades långt innan

man hade ett twitterflöde att komplettera ett ensidigt seende med. Hur som helst handlar väl konst om att kommunicera. Man kan hålla på med det där med att ordlöst visa skeenden genom snygga foton till exempel, men sprängkraften i annan typ av kommunikation kan inte hålla sig från att tolka skeenden konstnärligt. Orden i sig blir konsten, kommunikationen och budbäraren blir en del av det visuella. Om vi pratar samtidskonst, vill säga. På MoMa, i New York, har utställningen Talk To Me precis öppnat. Det är en samlingsutställning med samtida konstnärer, vetenskapsmän och designers, som inte dödar budbäraren. Den handlar om kommunikation. Utställningen behandlar all form av digital och social meddelniing, om det så är en powerpoint, ett diagram eller till och med en doft och i sin yttersta spets: tystnad. Det handlar om tingens och omvärldens betydelse, allt som är designat kommunicerar, liksom allt som är digitalt, liksom allt som luktar, liksom allt som är tyst. Design behöver inte vara beständigt, i utställningen visas skapandet av skuggor och flashmobs som bara gjort sig synliga en eftermiddag i någonstans i världen. Allt berättar nåt. Allt är design. En karta, en klockan en skylt med info, rutan för att klicka i adressaten i ett mail.


L K

M A

E R

10


JUST NU/OMNEJDEN

Grafiktriennalen Sedan 1965 har Grafiska Sällskapet arrangerat triennaler där alla Sveriges konstgrafiker bjuds in för att delta med nya verk, och där urvalet görs av en oberoende jury som i de senare triennalerna har haft ett internationellt inslag Det som skiljer denna triennal från tidigare är att den sammanfaller med Grafiska Sällskapets hundraårsjubileum. År 2003 och år 2007 års triennaler visades endast i Stockholm. Den XIV Grafiktriennalen har sitt högtidliga öppnande på Konstakademien i Stockholm och kommer därefter att visas i en landsomfattande turné under 2011, från Luleå i norr till Landskrona i söder. I ett historiskt perspektiv skiljer sig 2010 års triennal också från de tidigare med att göra ett snävare urval. Aldrig tidigare har så få verk passerat juryns nålsöga och detta med den bestämda avsikten att ge varje arbete största möjliga synbarhet och utrymme. Antalet sökande har ökat, och trenden håller i sig att det är fler kvinnliga än manliga konstnärer som antas. I likhet med de tidigare upplagorna av triennalen representerar de deltagande konstnärerna hela landet, stora som små orter i norr och syd, och åldersskillnaden är fortsatt stor – det är tre generationer grafiker som tar plats i XIV Grafiktriennalen. Den slutsats man kan dra av allt detta är att Grafiken som konstform, i all dess blandning av tradition och nytänkande, visar sig vara precis så levande och vital som utställningen vill manifestera. LANDSKRONA

Den 3 september till 16 oktober visas den Sverigeturnérande Grafiktriennalen på Landskrona konsthall.

DOTS

DESIGNMUSEUM/KÖPENHAMN Det finns

Utställningen pågår 2 december-29 januari 2012

11

inte ett ett ljus i Dorte Østergaard Jakobsens aktuella textilier. Det finns hur många som helst. Østergaard Jakobsen har länge arbetat med ljus, i olika former, bland annat genomn att kombinera LED-lampor med textilier. Genom att inkludera LED-lampor i väven kan de punktvisa mönster hon bygger upp användas som ljuskälla, vid sidan av sin dekorativa funktion. Danmarks designmuseum visar året ut också den japanske arkitekten Ando, och en nyproducerad jubileumsutställning signerad möbelformgivarföreningen Snedkernes EfterÅrsudstillining som uppmärksammar att det är 30 år sedan museet grundades.

KULTURNATT

Lasse Berg

LANDSKRONA 14 oktober är

det dags för årets kulturnatt i Landskrona. Då fylls hela stan med kultur och aktiviteter. Bland mycket annat besöker Lasse Berg biblioteket och samtalar om sin bok Skymingssång i Kalhari. Gruppen Stics avrundar natten med Spoken Word – uppträdande med influenser från olika delar av världen. Det bjuds på mycket mycket mer och allt hittar du i programbladet på Landskrona.se.


12


JUST NU/DESIGN

PUDELGALLERIET

www.pudelgallery.com UTSTÄLLNINGAR Folkkonsten har gått

från förbisedd till överallt. Nu finns också ett nätgalleri för denna, tiotalets mesta renässansgenre. På Pudelgallery.com säljs strikt limiterade printserier, i vissa fall unika vintageprintar, av svenska fotografer. Först ut är Annika Aschberg, Marguerite Seger, Jan Bengtsson och Ola Bergengren. Alla medverkande presenteras med filmer där de berättar om sitt arbete. Galleristerna, själva filmare och fotografer, vill blanda konst-, mode- och reklamfotografer, unga och äldre. Ett handfast sätt att skriva historia, och lyfta fram namn som inte fått tillräckligt erkännande, berättar Marcus Söderlund, regissör och en av grundarna. Pudel Gallery utökas kontinuerligt.

BILDMAKAREN

UTSTÄLLNINGAR Den 17e september

Ola Bergengren/Rubber Glove

Eames designs:

öppna Göteborgs konstmuseum upp utställningen Jan Lööf – bildmakaren (stänger 22 januari). Tecknaren och illustratören Jan Lööf är mest känd för sina barnböcker. Bland annat visas, för första gången, en rad modeller som gjordes till dockfilmsproduktionen Skrotnisse och hans vänner som Jan var med och skapade.

The guest host relationship Paret Eames är kända för att designa möbler av hög kvalitét till ett bra pris. Nu ställs deras designfilosofi ut på Architecture and Design Museum, Los Angeles UTSTÄLLNINGAR Charles och Ray Eames

form och design har varit föremål för många utställningar genom åren men nu, för första gången, är det deras tankar och formfilosofi som ska ställas ut. Genom citat och en samling oväntade vardagsobjekt, från matvaror till en burk med spik, har man byggt en interaktiv digital upplevelse av parets dagliga liv och arbetsgång. Parets uppskattning för “vardagsföremål” är deras unika gåva till designvärlden, och deras kärlek till vardagen är något som inte bara generationer av designers påverkats av utan också människan i stort. “Designerns roll” sa Charles Eames, “är att vara en väldigt god, omtänksam värd, som lägger all sin energi på att tillgodose gästens behov.”

13

Utställningen pågår från 1 oktober 2011 till 16 januari 2012


L K

M A

E R 14


JUST NU/LITTERATUR OCH FILM

DESIGN SCHOOL CONFIDENTIAL Steven Heller och Lita Talarico (Rockport Publishers inc) BÖCKER Design School Confidential är en

unik antologi över 50 av de mest utmanande och krävande projekten från designskolor världen över. Projekten varierar från tankar om typografi till socialt ansvar och från trycksaker till extraordinära skapelser. Gemensamt är att studenterna tvingats utforska gränserna kring form och innehåll. Hur lär man sig problemlösning? Hur påverkar kulturella skillnader designen? Frågorna försöker adresseras mellan projekten i det här imponerande kompendiet. Kostar ca 170 kronor i svenska internetbokhandlar.

STORY OF POSTMODERNISM

Charles Jencks (John Wiley & Sons) BÖCKER De radikala idéer som man

förknippar med postmodernismen svepte genom konsten, kulturen och samhället på sjuttiotalet. Och de har alltid varit svåra att förklara. I The Story of Post-Modernism gör Charles Jencks ett försök. Jencks, som är en auktoritet inom den postmodernistiska arkitekturen, ger både överblick och fördjupning i ämnet, från dess tidigaste tecken i början av sextiotalet till idag. Kostar ca 209 kronor i svenska internetbokhandlar.

Page One FILM I Page One belyser Andrew Rossi medieindustrins omvandling inifrån en extremt etablerad utpost, The New York Times nyhetsredaktion. Filmen utspelar sig under en period då organisationen, precis som alla andra nyhetstidningar i landet, brottades med problemen som uppstått i och med uppkomsten av digital media. Dessutom hade New York Times precis fått stå ut med ett par skandaler på insidan gällande de dåvarande report-

15

rarna Jayson Blair och Judith Miller. Genom att öppna sina dörrar för Rossi och hans kamera hoppades tidningen på en bättre transparens. Filmen fokuserar främst på tidningens Media Desk och den högprofilerade journalisten Davis Carr som ses intergera med ett antal olika nya medier. Utöver det tar filmen även upp Times något oväntade partnerskap med Julian Assanges WikiLeaks.

CRISTÓBAL BALENCIAGA

Miren Arzalluz (V & A Publishing) BÖCKER Grundlig monografi över

Christóbal Balenciaga där Arzalluz också ställer hans gärning i relation till det sociala och kulturella klimatet i Spanien under tidigt 1900-tal. Kostar ca 240 kronor i svenska internetbokhandlar.


Fountain Type Foundry:

FONT Family PETER

BRUHNs

bokstavsbarn

PETER BRUHN ÄR TYPSNITTSFORMGIVARE OCH GRAFISK FORMGIVARE. FÖDD 1969 I MALMÖ OCH TVÅBARNSPAPPA DRIVER HAN DET DIGITALA STILGJUTERIET FOUNTAIN TYPE FOUNDRY SEDAN 1993. I VINTER ÄR HAN AKTUELL SOM EN AV VERSALENS PREMIÄRUTSTÄLLARE. Text av Emil Tullinger

16

E

n bokstav är ett element som bygger upp ett skriftsystem. Skriftsystem kan bland annat vara alfabet, abjad, abugida eller stavelseskrift. När man talar om bokstäver som ingående komponenter i ett skriftsystem brukar de associeras med symboler, vilket kan vara språktecken eller glyfer. En bredare term än ”bokstav” är grafem. Det används för att beskriva de minsta enheterna i skiftspråket, vilket inkluderar skiljetecken och siffror. Ordet bokstav kommer ifrån att bokstäver förr bestod av raka linjer (stavar eller stäver) som ristades in i trä eller andra material. Första halvan av ordets betydelse är mer osäker men det kan vara så att ordet bok från början var samma ord som trädet bok. Virke från bok har mycket raka fibrer och är lätt att klyva i tunna blad med rak och slät yta. Om man ristade dessa stäver på ett stycke bok fick man alltså bok-stäver. Det latinska alfabetet fick sin strama form under romarrikets epok. Under medeltiden utvecklades dekorativa bokstäver i munkarnas scriptorium. Varje skrivare hade sin egen stil, ductus. Särskilt var anfangerna, begynnelsebokstäverna, lämpliga för dekorativt utförande. Berömda illuminerade handskrifter är The Book of Kells och The Book of Durrow. Den islamska kalligrafin gjorde de enskilda bokstäverna till små konstverk. Med boktryckarkonsten kom också de mängder av typsnitt som används i tryckt text. Under sekelskiftets Art Noveau-period vidareutvecklades bokstavskonsten, och togs upp på nytt i slutet av 1960-talet med Noveau Frisco i den psykedeliska affischkonsten. I vår tid är det framförallt graffitimåleriet som har vitaliserat bokstavsdesignen med sin ”Wildstyle”.Ett alfabet är en uppsättning grafiska tecken, avsedda att avbilda fonem (ljud) i ett talat språk. Benämningen Alfabet kan härledas till de inledande bokstäverna i det feniciska alfabetet aleph och beth, genom grekiska alfabetets alfa och beta. Det som kännetecknar ett alfabet är att enstaka tecken motsvarar ett ljud, fonem. Man kan jämföra med till exempel kinesiska skriftspråket där ett


OVAN/Capri, ett typsnitt designat av Felix Braden

17


”Omarbetningen krävde något modernt, något som kunde föra tidningen in i tvåtusentalet. Förändringen skulle vara omärkbar vid första anblicken. En blygsam raffinering var central.” 18


UTSTÄLLARE/PORTRÄTT

tecken står för ett helt ord eller en stavelse. I det svenska språket används en variant av det latinska alfabetet.

T

idigt fanns tendenser till en utveckling av alfabet. Kilskriften, som uppträder omkring 3.100 f. Kr. och Hieroglyferna, som uppträder omkring 3.000 f. Kr. fick snabbt inslag av ljudtecken, för att förenkla skriften. Även inom den kinesiska skriften uppkommer förenklade ljudtecken, men den kinesiska skriften är yngre och uppkommer först 1.500 f. Kr. Då hade alfabetsutvecklingen i mellanöstern redan kommit längre. Redan omkring 1.500 f. Kr. fanns en fullt utvecklad ljudskrift med kilskrift - det Ugaritiska alfabetet. Exakt var ett regelrätt alfabet utvecklades är svårt att säga. I egyptiska koppar och tukosgruvor från ca 1.800 - 1.400 f. Kr. har man hittat spår av hieroglyfliknande inskrifter som inte är bild- eller idéskrift. Omkring 2.000 f. Kr. utvecklades på Kreta den skrift som kallas linear A vilken fortfarande var en ren bildskrift, och ur den utvecklas omkring 1.400 f. Kr. linear B, där man förenklat bildskriften och delvis gjort om den till en ljudskrift. Det verkar dock vara i Palestina som de första alfabetet utvecklas. Från 1.500 f. Kr. har man ett exempel på en konsonantskrift, funnen på Sinaihalvön, där man låtit egyptiska skrivtecken beteckna konsonanter i det lokala kananeeiska språket. Från flera platser i Palestina har man gjort flera fynd av alfabetsinskrifter från perioden 1.500-1.000 f. Kr Alfabeten spreds till de judiska folken, araméerna och till fenicierna, vars alfabet var färdigutvecklat

19

omkring 1.000 f. Kr. Genom fenicierna spreds alfabetet i början av 700-talet f. Kr. till Grekerna, som lade till konsonanter i sitt alfabet. Ur det feniciska alfabetet utvecklades även Hebreiska alfabetet omkring 800 f. Kr., och troligen kort därefter det Arabiska alfabetet.

D

et grekiska alfabetet kom sedan att spridas till etruskerna, som spred det vidare till romarna som skapade det moderna Latinska alfabetet. De germanska runorna skapades omkring 100 e. Kr. med tydlig utgångspunkt från det latinska alfabetet. Runorna försvann med kristendomens införande, vissa bokstäver har dock lagts till för att kunna transkribera de germanska språken bättre. Även i övrigt påverkades det latinska alfabetet, bland annat tillkom bokstäverna Å, Ä och Ö. Det kyrilliska alfabetet är via Glagolitiska alfabetet skapat med utgångspunkt från det Grekiska alfabetet. Ge’ez är en östafrikanskt alfabet, som har tydlig likhet med sydarabisk skrift, och som verkar ha utvecklats från en separat linje från de äldsta alfabeten. Ligaturer har förekommit i typografisk text alltseden de första böckerna trycktes på 1400-talet. För att få tillgång till ytterligare ligaturer var man tvungen att byta till en expertfont, i fall en sådan fanns.


”Våra designers kommer från hela världen - det finns inga gränser för vad du kan hitta i våra samlingar.”

20


21

MOTSATT SIDA/Typsnittet Satura, designat av Peter Bruhn och Göran Söderström, där de horisontella linjerna är tyngre än de vertikala.

OVAN TILL HÖGER/ Typsnittet Jalapeño, designat av Martin Lexelius, som självklart har sin inspiration i den mexikanska cuisinen.

OVAN TILL VÄNSTER/ Typsnittet Heroine, designat av Göran Söderström, inspirerat av typsnittet Windsor från 1995.

TILL HÖGER/Typsnittet Anarko, designat av Peter Bruhn, inspirerat av de handskrivna skyltar som gjordes av proteströrelser på 60-talet.


OVAN TILL VÄNSTER/ Lucifer av Lotta Bruhn, inspirerat av hennes naiva katt Felix. OVAN TILL HÖGER/ Typsnittet Catacumba, Designat av Rui Abreu, inspirerat av Igreja de São Francisco kyrkans katakomber i Porto, Portugal.

22

TILL VÄNSTER/Typsnittet Dang, designat av Jay David, ”det smutsigaste typsnittet du någonsin kommer få på dina khakis”. MOTSATT SIDA/Mönstret Atlantik, av Sylvia och Daniel Janssen, resultatet av en affischdesign för Harbour Museum Hamburg.


23


Tarang Bharti:

En designer

med hoppet i

KULTUREN

MODE ÄR DET STARKASTE SÄTTET ATT SLÄPPA LÖS ETT UTTRYCK. DET TYCKER I ALLA FALL NYUTEXAMINERADE DESIGNERN TARANG BHARTI. EFTER TRE ÅR PÅ LONDON COLLEGE OF FASHION JOBBAR HAN NU PÅ ATT LANSERA SIN ANDRA KOLLEKTION, SOM PRECIS SOM DEN FÖRRA INSPIRERAS AV ÖVERLAPPNINGEN AV KONST, MUSIK, ARKITEKTUR OCH MODE. Text av Astrid Broberg

24

D

esign är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Då inkluderas också funktioner som teknik, användarvänlighet, miljövänlighet, utseende, affärslösningar och även marknadsföring. Det finns ingen allmänt accepterad definition av ordet design, då termen har olika konnotationer i olika områden (se designdiscipliner nedan.) I Sverige har det länge pågått en diskussion om designbegreppets bredd. Design kan i bredare mening betraktas som en skapandeprocess som omfattar alla stadier från problemformulering till lösning. Den mer begränsade definitionen för utformningen av gränssnittet mellan produktens funktioner och användaren, produktens utseende, kallas vanligtvis formgivning. Det finns otaliga filosofier för att styra design då värderingar gällande design och dess medföljande aspekter inom modern design varierar, både mellan olika skolutbildningar och bland utövande designers. Designfilosofier används vanligen för att bestämma målet med design. Ett designmål kan vara allt från att lösa den minst signifikanta individuella problem för det minsta elementet, till de mest holistiska inflytelserika utopiska mål. Designmål är vanligtvis till för att vägleda design, trots detta kan dessa mål, stora som små kan ibland motsäga syftet med designen, vilket då måste vägas upp mot förbättring av mål långsiktigt eller ett ultimat mål som stödjer designen. Filosofierna kan skilja sig för synen på design, det vill säga om brukaren utgår från exempelvis hållbar design eller ekologisk design. Inom designfilosofin finns det olika tillvägagångssätt för att styra det övergripande målet med designen. Några av de kändaste är KISS-principen, användarcentrerad design och kritisk design. Mode, (latin: modus), betyder sätt, fason, rytm, mått, gräns; något som är förenligt med tidens rytm och smak, alltså det som är modernt. Ordet används framför allt, men inte uteslutande, beträffande kläder. Jämför stil, trend och subkultur. Mode speglar den rådande tidsandan och dess ideal. Det kan ta sig uttryck i kläder,


”Med inspiration från nostalgi och kraften av uttrycket i nutida gotisk konst och det futuristiska tillvägagångssättet i Zaha Hadids arkitektur har jag försökt skapa en kollektion med balanserat kaos av assymetri och struktur.”

25

OVAN/utdrag ur Tarangs skissbok för examenskollektionen


26


PORTFOLIO/DESIGN

D

en europeiska föreställningen om att modet är ett uttryck för den individuella personligheten snarare än ett rent kulturellt uttryck tog sin början i Central- och Sydeuropa på 1500-talet: Tio olika porträtt av tyska och italienska män från samma tid kan visa tio helt olika hattar. Emellertid satte fortfarande den lokala kulturen gränserna, som Albrecht Dürer har visat i sina verkliga eller iscensatta bilder av skillnaderna mellan modet i Nürnberg och Venedig vid 1400-talets slut (se bilden till höger). Med upplysningstiden kom en ökad uppfattning om varje människas individuella värde, även om modet i perioder har varit fylld av många ”måsten” även sedan dess. Modet hos den europeiska överklassen kom med ett ökat kulturellt utbyte att bli mer synkroniserat under 1700-talet. Färger och mönster ändrades från år till år, men skärningen och längden på en herres rock förändrades långsammare, liksom skärningen på damernas klänningar. Männens mode påverkades av militära modeller och modeväxlingar har följt krigsskådeplatserna, där de adliga officerarna kunde iaktta utländska stilar: Ett exempel är slipsens ursprung. Modets växlingar började komma snabbare på 1780-talet när franska gravyrer, som visade de senaste trenderna i Paris, började spridas. Runt 1800 klädde sig alla i Västeuropa på samma sätt; lokala variationer kom att bli ett uttryck för provinsiell kultur och sedan ett uttryck för den konservativa bondebefolkningen.

27

K

lädmodet är ett sätt för människor att uttrycka olika känslor eller samhörighet med andra människor. I västerlandet av idag har folk stora möjligheter till variation vid valet av kläder, särskilt för kvinnor; för män är variationsmöjligheterna uppenbart mindre. Hur en människa klär sig kan återspegla personens personlighet eller särskilda preferenser. När personer som har kulturell status börjar använda vissa typer av kläder kan detta påverka modet och starta en ny trend. Folk som gillar eller respekterar dem tar ofta efter och klär sig i liknande kläder. På samma sätt tar modet ibland inspiration från gatorna och på så sätt går allting runt i en spiral. Modet kan variera inom samma samhälle, beroende på ålder, socialklass, generation, yrke och bostadsort hos dem som använder kläderna, på samma sätt som modet växlar över tid. En äldre person som klär sig enligt det rådande ungdomsmodet kan uppfattas som konstig i såväl äldres som yngres ögon. Uttrycket ”modeslav” används för att beskriva den som alltid ser sig tvungen att följa de allra senaste modetrenderna.


28


”Jag fascineras alltid över överlappningen av konst, musik, arkitektur och mode.”

OVAN, MOTSATT SIDA / Utdrag ur Tarangs skissbok NEDAN, MOTSATT SIDA/Bilder från avslutnings fotograferingen av Tarangs Lookbook DETTA UPPSLAG/Delar av Tarangs avslutningskollektion, fotograferade för olika publikationer

29


Marian Bantjes:

Wonder Woman

Kvinnan som är expert på vacker

TYPOGRAFI

DET PERSONLIGA UTTRYCKET SKA LYSA IGENOM I GRAFISK DESIGN, SÄGER MARIAN BANTJES OCH BRYTER DÄRMED MOT EN AV DESIGNERNS BUDORD. MEN DÅ ÄR HON HELLER INGEN VANLIG DESIGNER. KÄND ÄR HON FÖR SINA DETALJERADE OCH NOGGRANT DEKORERADE TYPOGRAFISKA KONSTVERK. Text av Erika Månsson

D

et grundläggande typografiska arbetet börjar med att för den text som ska publiceras göra en lång rad val: lämpligt typsnitt, typgrad (storlek), stilsort (till exempel rak eller kursiv), spaltbredd eller radlängd, justering, radavstånd (även kallat kägel). Textens omfång balanseras då mot den yta den har att tillgå, så att marginalerna runt texten blir på lämplig nivå avsett för tillfället. En noggrann typograf lägger också omsorg på att justera mellanrummet mellan orden, liksom avståndet mellan grupper av bokstäver (knipning), eller mellan enskilda bokstavspar (kerning). Ännu fler detaljer gäller avstavningarnas utseende, att se till att rätta versioner av vissa specialtecken (t.ex. citationstecken) används, eller att överväga användningen av särskilda typografiska utsmyckningar, som anfanger. Utöver huvudtexten (ofta kallad brödtext) måste alla sådana val också göras för andra eventuella delar av texten: rubriker, underrubriker, bildtexter, titlar, fotnoter, innehållsförteckningar, register - och dessutom få alla dessa delar att bilda en sammanhållen och effektiv helhet. Här kan också linjer, färger och andra grafiska element komma till användning. (Så har till exempel rubrikerna på Wikipedia en tunn grå linje under sig, för att framträda på ett tydligt sätt.) På affischer, skyltar eller reklamtavlor kan å andra sida budskapet bara bestå av ett enda ord. Inte desto mindre ska det ordet få sin typografiskt bästa utformning. En högt specialiserad del av det typografiska arbetet är skapandet av nya typsnitt.

N

umera presenteras allt mer text för läsning på skärm. Dels på datorer (se nedan om webbtypografi); dels på otaliga andra produkter (kameror, mobiltelefoner, GPS-navigatorer med mera.) Sådan text får ännu sällan någon medveten typografisk utformning. Detta kan innebära onödig belastningar för användaren. I en taxibil har föraren ofta att läsa text från sex - sju olika displayer: GPS, taxameter, kommunikationsenheter, mobiltelefon, bilens informationsdisplay, bilradio, med mera. Det kan ge onödiga belastningar i arbetsmiljön och till och med säkerhetsproblem.

30


OVAN/Omslag fรถr ett korsordsspecial till the Guardians G2 den 24 december 2007

31


“Jag är en bra typograf, kanske till och med väldigt bra, men inte fantastisk. Det jag är bra på, kanske till och med fantastisk på, är att texta. Att skräddarsy ordbilder.”

OVAN TILL VÄNSTER/ Omslag för Creative Review. Numret har temat Dream Studios och är tryckt med text och detaljer i en speciell slags folie. 32

ÖVERST/utdrag ur Marians senaste projekt, boken Wonders. Boken tog 15 månader att skapa och alla bilder är specialdesignade för boken.


UTSTÄLLARE/PORTRÄTT

I takt med att elektroniska produkter blir allt mindre, blir det en stor utmaning att hitta goda typografiska lösningar även för mycket små skärmar. od läsbarhet har under lång tid varit ett viktig mål för det typografiska hantverket. En lång beprövad erfarenhet kring vad som ger en behagligare läsupplevelse har utvecklats inom typografin. Det finns också en hel del forskning på området. En gammal kunskap är till exempel att kursiv text och TEXT I VERSALER är något svårare att läsa än rak text med gemener. Viktigt är dock att kontexten och sammanhanget spelar stor roll. Enstaka kursiva ord stör inte märkbart läsprocessen, och versaler har bland annat ett större uppmärksamhetsvärde som gör det berättigat att använda dem ändå. Forskning kring läsning och läsbarhet ger inte heller entydiga resultat. Ett område är vilken färgkontrast mellan bokstäver och bakgrund som är optimal. Här har olika undersökningar kommit till rätt olika resultat.

E

tt annat område, där resultaten inte är entydiga, är frågan om vilka typsnitt som är ”bäst” att använda. Det har hävdats att serif-typsnitt (till exempel Times) är mer lättlästa än linjärer (till exempel Helvetica). Denna forskning är dock över femtio år gammal. Även här är det viktigt att tänka på att text förekommer på så oerhört skiftande ställen och i så många skilda sammanhang. Ett typsnitt som är mer lättläst i ett sammanhang behöver inte vara det i ett annat.

33

Just webben innebär nya utmaningar för typografin. Kontrollen över de typografiska uttrycksmedlen på webbsidan är mer begränsad. Dessutom kan den som skapar en sida inte vara säker på att texten ser likadan ut hos mottagaren. Å andra sidan medger det en viss frihet för läsaren, som i någon mån kan anpassa texten efter sina särskilda behov, till exempel göra den större. Om traditionella typografiska regler gäller också när text presenteras på skärm har diskuterats. I början av webb-eran tenderade man att poängtera skillnaderna mellan att läsa från skärm och att läsa från papper. En allmän åsikt var att läsarna skumläste mer på skärm. Senare forskning har visat att det mycket väl kan vara tvärtom: nyhetskonsumenter läste längre när de besökte en nyhetssajt, och skummade mer när de läste samma nyheter i pappersutgåva. En vanlig åsikt har också varit att förhållandet när det gäller lättlästhet på skärm skulle vara det omvända mot vad man traditionellt hävdat gäller på papper: alltså att linjärer verkligen skulle vara mer lättlästa på skärm, än seriftypsnitt.


OVAN TILL VÄNSTER/Gigposter för the National, designad av Marian. Postern är gjord i självlysande bläck och varierar i utseende beroende på vilket ljus den ses i OVAN TILL HÖGER/i samband med GQ Italias 10-års jubileum valdes tio designers ut att skapa ett unikt omslag, Marian var en av dem TILL VÄNSTER/Modular, Marians bidrag i ett projekt för den årliga AGI kongressen

34


OVAN TILL VÄNSTER/ textilierna Centric, i sju olika färger, designade av Marian för textilfäretaget Maharam, och ursprungligen menade för sittmöbler OVAN TILL HÖGER/Marians textilier applicerade på ett par Nike-skor

35

TILL HÖGER/Omslag till Marians bok Wonders, en bok där Marian förenat typografi och bild och skapat en bok som är menad att skapa en känsla av under


Utdrag ur arkivet:

Systembolag SPRITBOLAG

&

Hur alkoholsynen påverkats av reklamen

ALKOHOL OCH ALKOHOLREKLAM ÄR ETT ÄMNE SOM DEBATTERATS MYCKET DE SENASTE ÅREN. ÄR DET RÄTT ATT ENDAST FRAMSTÄLLA DE POSITIVA SIDORNA AV ALKOHOLEN NÄR DEN HAR EN MÖRK BAKSIDA? HAR REKLAMEN BIDRAGIT TILL EN LÄTTSAM SYN PÅ FARORNA? Text av Emil Tullinger

36

I

Sverige är det olagligt att sälja alkohol till minderåriga och det är inget man har hittat på för att förstöra för tonåringar. Naturligtvis känner vi ju alla till att många tonåringar dricker alkohol. Få tonåringar är intresserade av att avnjuta ett glas gott vin till middagen. De flesta vill bli berusade och det är hela poängen med alkohol för dem. Men det finns många orsaker till att alkohol och tonåringar är en dålig kombination. I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast. Då måste man utveckla sin självkänsla när det gäller att exempelvis snacka, dansa, flirta och ha roligt – helst utan alkohol. Annars finns det stor risk att man alltid kommer att behöva alkohol för att göra de där sakerna. Alkoholen kanske underlättar i början men i längden kan drickandet leda till ett socialt handikapp. Vissa forskare anser till och med att alkohol låser in lärandet – så att den som lär sig något under berusning faktiskt bara kommer ihåg det under berusning. Tonåringar kan inte bedöma konsekvenserna av sitt drickande. Inte på samma sätt som de flesta vuxna kan. Dom har svårare att märka när de blir berusade och blir ofta alldeles för fulla alldeles för fort. Den som dricker väldigt mycket i tonåren kan bli beroende på bara några år. För vuxna tar det oftast längre tid, och då kan det vara lättare att se signalerna och själv dra i bromsen. Små människor tål alkohol sämre. En vanlig uppfattning är att en växande kropp tål alkohol sämre än en fullvuxen. Ett påstående som till och med små nätta mammor försöker hävda gentemot sina femtonåriga söner som närmar sig 2 meter och har 45 i skor. Sanningen är att det inte finns något magiskt alkoholhormon som slår till på 18-årsdagen och gör alkohol ofarligt för kroppen. Alkohol är skadligt både för unga och vuxna. En faktor som däremot har betydelse är kroppsstorleken, en liten kropp har inte så mycket kroppsvätska att späda ut alkoholen med vilket gör att det går snabbare att bli berusad. Nästan alla som prövar narkotika första gången är berusade. Om en tonåring inte dricker minskar alltså risken radikalt för att han eller hon prövar narkotika. Dessutom kan man se en tidig alkoholdebut som ett varningstecken på att allt inte står


“Systembolaget vill inte kännas vid ordet ’reklam’. Istället talar man om kampanjer. Dessa är inte menade att öka systembolagets intäkter utan ses som ett bidragande till samhället. Målet är att bygga goda relationer till systembolaget och att därigenom kunna hålla konsumtionen av alkoholhaltigadrycker på en hälsosam nivå.”

37


VERSALEN/ARKIV

rätt till. De som berusar sig tidigt är kraftigt överrepresenterade bland dem som begår brott några år senare. Fast det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Förmodligen finns det flera orsaker som ligger till grund för både den tidiga alkoholdebuten och det andra eländet.

F

ulla tonåringar kan råka väldigt illa ut. Våld och alkohol hänger ihop. I åtta av tio fall av våldsbrott finns alkohol med i bilden. Oftast är förövaren berusad och i hälften av fallen också offret. Risken för alla sorters olyckor ökar eftersom hjärnan inte fungerar lika bra som vanligt; trafikolyckor, fallolyckor, brandolyckor, drunkningsolyckor exempelvis. Men alkohol ger också relationsproblem som kan vara allvarliga. I undersökningar uppger många tonåringar att de har hamnat i gräl med sina kompisar, haft sex fast de egentligen inte ville eller haft sex utan att använda skydd när de varit berusade. Den som börjar dricka tidigt kan få problem längre fram. Det är alltid väldigt svårt att säga vad som orsakar vad. Men man kan ändå se i forskningen att de som börjar dricka alkohol tidigt oftare får problem med alkohol senare i tonåren. De allra flesta som dricker mycket under tonåren trappar ner när de blir äldre och dricker normalt. Men det finns studier som visar att risken att få alkoholproblem i vuxen ålder är större om man började väldigt tidigt och drack mycket när man var tonåring. Man kan också se att tonåringar som blir bjudna på alkohol hemma

38

dricker mer än de som inte blir det. ”Att lära tonåringar att dricka alkohol på ett naturligt sätt” ger i statistiken ingen annan effekt än att de dricker mer. Den alkohol de blir bjudna på läggs till den som de ändå skulle ha druckit med sina kompisar. e flesta av oss tror nog oss veta vad en alkoholist är: En rödnäst fullgubbe på en parkbänk. Men den definitionen är knappast solklar. Vi kan ha haft en ambitiös och kompetent arbetskamrat som ofta varit borta från jobbet på måndagar. Eller så har vi en kompis som vi brukade gå ut med, men som ofta blev för full och inte verkade kunna sluta dricka när han väl börjat. Världshälsoorganisationen WHO skiljer på missbruk och beroende. Missbruk kan exempelvis vara att upprepade gånger dricka sig så berusad att man dagen efter inte kan göra det man hade tänkt sig. Eller att fortsätta dricka på samma sätt trots att berusningen alltid leder till bråk.

D


39


“Synen på alkohol i reklamsammanhang har de senaste årtiondena genomgått en förändring där man nu har insett vikten av ett större fokus på de problem som alkoholen medför.”

40


MOTSATT SIDA/Deep Talk, reklam av Peter Fjäll från 1999 för Tuborgs alkoholfria öl DENNA SIDA/Fortsättning, Deep Talk

41


42


“Med humorn i behåll har systembolaget tagit ett ansvar när det gäller alkoholkonsumtionsrelaterade frågor. Sättet de behandlar ämnet är lyckat eftersom de visar ansvarstagande samtidigt som de gör det på ett underhållande sätt.” DETTA UPPSLAG/kampanj för Systembolaget, på deras karaktäristiska, lättsamma, sätt.

43


Martin Kann:

7

BOB HUNDS sjunde

HELSINGBORG, STOCKHOLM, VANCOUVER, FÅGELTOFTA, MALMÖ. EN DEL ÄR METROPOLER, ANDRA INTE. MEN FÖR FLERFALDIGT PRISBELÖNTE ART DIRECTORN MARTIN KANN HAR DE HÄR PLATSERNA EN SAK GEMENSAMT - EN ÄR, MEDAN DE ÖVRIGA HAR VARIT, HANS HEMVIST. Text av Astrid Broberg

44

medlem

M

artin Kanns betydelse för bob hund har jämförts med Andy Warhols för Velvet Underground, men är mer omfattande och långtgående. Martin Kann har sedan 1993 formgivit gruppens alla skivomslag fram till årets kritikerrosade Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk; skapat logotypen med den berömda rökande hunden, scendekorer, merchandise, regisserat presskonferenser och producerat en dokumentärfilm om gruppen tillsammans med Dan Sandqvist. Martin Kann har ibland kallats bob hunds sjunde medlem. Han visualiserar gruppens musik och texter, eller snarare själ, ofta med hjälp av fotografier av dess karismatiska medlemmar, men även gamla kanadensiska vykort och egensinniga collagetekniker, material som formbröd, skinnfäll och mossa. Det kanske mest iögonfallande är hans handskrivna texter på omslagen, som ersatt traditionellt satta texter och erövrat skivbolagets logotyper, skivnummer etc. Martin Kann har själv varit närmast osynlig, med undantag för bob hunds tredje skiva Omslag: Martin Kann, med ett svartvitt lumparfoto av Kann på omslaget. Skivomslaget förekommer i Lukas Moodyssons film Fucking Åmål och är kanske den mest spridda bob hund bilden tillsammans med den rökande hunden. Omslaget tilldelades Silverägget 1996. Den utgör också en slags ingång till utställningen, genom att presenteras i en ”antikvarisk” version på utställningsaffischen. Patrik Andersson från Emily Carr University i Vancouver, som tidigare samarbetat med konstnärer som Rodney Graham, Terence Koh, Kathy Slade och T&T, har av naturliga orsaker inte kunnat följa bob hunds karriär på nära håll, vilket möjliggjort intressanta och uppfriskande infallsvinklar. Hans medverkan ger en konceptuell udd åt projektet, som annars präglas av den lekfullhet som utmärker Martin Kanns samarbete med bob hund. Liksom vid antikvariatets tidigare utställningar kan det vara svårt att avgöra var utställningen börjar och slutar. Kanske följer den med besökaren hem.


”Jag kom på idén att man skulle göra någon blandning av valaffisch och extraprisaffisch. Så vi tog hjälp av en kille som kunde skriva på det sättet som man skriver i ica-affären. Han skrev två splaschar, vi kammade bandet som fick gå till fotografen och helt plötsligt hade vi affischer! Sen kom omslaget bakvägen”

45


OVAN TILL VÄNSTER/ Omslag för Bob Hund i den typiska grunge stilen som Martin gjort sig känd för OVAN TILL HÖGER/Omslag för Bergman Rock, även detta går i samma hemmagjorda anda

46


UTSTÄLLARE/PORTRÄTT

För familjens skull är Fågeltofta en fantastisk plats att bo på. Visst, med bilen till Tomelilla och därifrån vidare med pågatåget tar det en timme och tjugofem minuter till kontoret i Malmö. Men jag jobbar på tåget - och egentligen är min pendlingstid inte längre än vad den är för väldigt många stockholmare, säger Martin Kann. Kontrasterna attraherar honom - vilket valen av bostadsorter avslöjar. Eller som hans hemsida på nätet, vit text på svart bakgrund. Kanske ska det vara så i reklambranschen - kontrastrikt. Möjligen har detta bidragit till att hans kreativitet belönats med reklambranschens Guldbagge (en styck) och Silverbagge (två stycken). Eller då han förra året uppmärksammades internationellt av designmagasinet Communication Arts som gav honom prestigefyllda ”2004 Award of Excellence”. Ett pris Martin Kann fick ta emot för designen av Bergman Rocks första album. Bandet är Bob Hunds engelskspråkiga alter ego. Martin Kann är helsingborgare i grunden. Han bodde i Malmö under en period, sedan i Stockholm i elva år och därefter i fyra år i Vancouver i Kanada.

S

kivnörd, reklambyråägare - och egensinnig formgivare. Begåvningen bakom The Soundtrack of Our Lives nya hyllade skivomslag heter Martin Kann. Känd för att ha skapat samtliga omslag för Bob hund.The Soundtrack of Our Lives maffiga boogiepsykedelia har den här gången klätts svalt och ledigt. Omslaget till nya ”Communion” är en pastellexcess av lyckligt tandblekta,

47

solbrända, framgångsklichéer. Genomblanka människor. Noll gråskala. Skivan handlar om masskommunikation. Och vad är det, jo, sådant som till exempel globaliseringen med dess enorma likriktning. Det finns ju ett världsspråk numera. Ett obehagligt formspråk som drar in en massa människor i något de kanske inte vill vara, påpekar Kann. Jag ville hitta bilder som just masskommunicerande företag som banker, företag, försäkringsbolag, moderna kyrkor använder - ja, de är faktiskt inte långt till de politiska partierna heller. ormgivaren Martin Kann är djupt förknippad med rockgruppen Bob hund, inte minst för att han satte sitt eget ansikte på omslaget till gruppens andra skiva, ofta kallad just ”Omslag: Martin Kann”. Jag har haft den här idén i tio år, säger Pekka Särkiniemi på Rönnells antikvariat. Jag gillar Bob hund och de där omslagen väldigt mycket. För mig är Martins omslag lika mycket Bob hund som Bob hunds musik. Det är något med de handskrivna texterna och de lantliga miljöerna. Det känns inte som bara ett dekorativt omslag utan han tar över hela produktionen, från logotyp till skivnummer, så det känns som en del av Bob hund.


DENNA SIDA/Kampanj för BC Childrens Hospital som ger vård till barn med de allvarligaste åkommorna, däribland spädbarn MOTSATT SIDA/Reklam för magasin från 2002 för det amerikanska Caboodles Cosmetic Organizers

48


49


OVAN TILL VÄNSTER/ Förpackningsdesign för Derma-3, ett vitamintillskott som ska ge välmående inifrån, från 2006 OVAN TILL HÖGER/ Förpackningsdesign för Panto-3, ett örtbaserat vitamintillskott som ska ge en snabbare hårutväxt, från 2006 TILL VÄNSTER/Reklam för Kia Rio, magasinreklam i Danmark, där Kia under ett par år var den billigaste bilen MOTSATT SIDA/Reklam för BCAA (British Columbia Car Assosiation) från 2002, magasinannons som promotar presentkort

50


51


VERSALEN/SEMINARIUM

Seminarium:

KONSTIG REKLAM:

Reklamen som

konstform

I SAMBAND MED VERSALENS NYLANSERING BJUDS LENNART GÄRDSBO IN FÖR ATT PRATA OM REKLAMENS ROLL I KONSTVÄRDEN, EN ROLL SOM STÄNDIGT IFRÅGASÄTTS. SEMINARIET HÅLLS MÅNDAGEN DEN 13 SAMT ONSDAGEN DEN 15 NOVEMBER KLOCKAN 19 I VERSALENS LOKALER PÅ LANDSKRONA MUSEUM. Text av Erika Månsson

52

Konst är ett begrepp som omfattat en rad olika företeelser, och som definierats mycket olika, vid olika tidpunkter och platser. Det svenska ordet härstammar ifrån forngermanskans kunst vilket härstammar från ”können” och som betyder ”kunnande”. Det engelska ordet för konst, art härstammar istället ifrån latinets ars vilket ungefär betyder ”arrangemang” eller ”att arrangera”. Idag används oftast begreppet i anknytning till vad som förr benämndes de sköna konsterna, som bland annat omfattar bildkonst, arkitektur, konsthantverk, skulptur och musik, det vill säga skapande verksamhet som syftar till emotionella eller expressiva uttryck, eller resultatet av en sådan verksamhet. Denna användning av begreppet är en utveckling ifrån den antikens tanken om de sju fria konsterna (på latin septem artes liberales) vilka var akademiska ämnen som exempelvis grammatik och retorik men även musik. Konsten var då starkt förknippat med ett hantverk. Utifrån detta perspektiv omfattade begreppet konst även senare mer handfasta företeelser som ingenjörskonst eller stridskonst. I samma anda som den senare användningen brukas begreppet exempelvis fortfarande för cirkuskonster och kampsport som på engelska kallas martial arts. Begreppet ”konst” har haft olika betydelser under olika epoker. Tolkningen och användningen av begreppet skiftar heller inte bara över tid, utan också mellan individer och kulturer. I antikens Grekland stod konstbegreppet för praktiskt kunnande, satt i kontrast till teoretiska kunskaper. Man skilde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting. Ända fram till 1700-talet kallades sådant avbildande för just konst. Under 1700-talet fick konstbegreppet gradvis en ny innebörd. Nu omtalades även själva konstobjekten som konst, inte bara kunnandet. 1900-talets postmodernism förkastade idén om att konsten skulle ha ett egenvärde eller ”inre kärna och mening”. Detta har förändrat synen på konstens ”äkthet” och frågan om ”god” och ”dålig” konst. Ett samtida konstbegrepp är det så kallade institutionella konstbegreppet, som bygger på cirkelargumentet, att det som konstvärlden behandlar som konst är konst.


53


Ur samhället:

En kvinna

i KÖKET

ska ha sin PLATS

KVINNAN I REKLAMEN ÄR FORTFARANDE FAST I DEN GAMLA SCHABLONEN. GER HON SIG UT PÅ SKOTERUTFLYKT GLÖMMER HON INTE BABYN OCH BLÖJPAKETET. NUMERA ÄR SÄTTET KVINNOR DISKRIMINERAS PÅ MER SUBTILT ÄN FÖRR MEN SÄTTET MAN SER PÅ KVINNAN ÄR PÅ MÅNGA SÄTT DET SAMMA SOM FÖRR. Text av Erika Månsson

54

F

eminismens rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden, men det var i slutet av 1700-talet som fröna till den tankeriktning som skulle bli feminismen såddes. Enstaka skrifter med feministiska förtecken skrevs före 1700-talet. En av dessa är Christine de Pizans Damernas stad (1405) där hon skarpt kritiserar kvinnofientlighet och argumenterar för att män och kvinnor har samma förmågor på det själsliga planet. 2002 upptäcktes ett manuskript, Kvinnans värde, i Wigan i norra England som visade sig vara det första feministiska dokumentet på engelska. Skriften stöder sina påståenden om kvinnan med bibelcitat.En gestalt som blivit tolkad och omtolkad är Jeanne d’Arc, Jungfrun av Orléans, som under 1400-talet tog befälet över den franska armén, och sedan brändes på bål för häxerier. En del ser henne främst som en figur i ett religiöst spel, andra som en av de första stora feministerna. Preciositeten och blåstrumporna var andra tidiga feministiska rörelser. Under 1700-talets upplysningsperiod så föddes tanken om alla människors lika värde, kvinnan var dock exkluderad ur detta och det var genom detta i kombination med dessa nya tankegångar som feminismen föddes. Många av upplysningens politiska filosofer ansåg att kvinnor var mer känslostyrda än männen och saknade mannens förnuftskapacitet. Upplysningsfilosofen Rousseau skrev i Émile om sina för sin tid radikala idéer om barnuppfostran. Som en reaktion på att Rousseau förespråkade en helt annan uppfostran för kvinnor skrev Mary Wollstonecraft den klassiska skriften Till försvar av kvinnans rättigheter (1792). Hon skrev att kvinnan inte var skapad till mannens behag utan hade samma rätt som han att utveckla sina dygder och förmågor. Tanken om människan som en varelse av förnuft är något som Wollstonecraft tar fasta på och hävdar att det är omoraliskt att neka kvinnan möjlighet att utveckla förnuftet. Wollstonecraft kunde till viss del hålla med om att kvinnor var irrationella men hon ansåg också att det berodde på att deras liv var så kraftigt begränsade. Under de franska och amerikanska revolutionerna hade upplysningens idéer om mänskliga rättigheter tillämpats. Till stor del hade det dock bara kommit männen


“Kvinnorna identifierade sig och kände sig behövda och uppskattade genom hushållsarbetet. Sysslorna blev en del i den sociala kulturen för kvinnor.”

55


OVAN TILL VÄNSTER/ Reklam för Original Royal’s bakpulver OVAN TILL HÖGER/Reklam för General Electrics kylskåp TILL HÖGER/Reklam för vegetable croquettes från Snowdrift

56


UR SAMHÄLLET

till del. Olympe de Gouges skrev om deklarationen om de mänskliga rättigheterna så det också kom att omfatta kvinnorna i Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter. Den nya regeringen vände sig dock snart mot kvinnliga aktivister och Olympe de Gouges avrättades för högförräderi 1793.

U

nder 1950-talet återhämtade sig västvärldens ekonomi efter andra världskriget och blev gradvis stabilare. I populärkulturen frodades en bild av kvinnan som kvinnlig och huslig. Men nu publicerades också en bok som kom att omdana mycket av det feministiska tänkandet och kom att förändra den riktning som feminismen tog i framtiden. Det var Simone de Beauvoirs Det andra könet som gavs ut på franska 1949 och översattes till engelska 1953. Titeln på verket syftar på det synsätt som ger att mannen är normen medan kvinnan är negationen, det andra, den som inte är en man. Kvinnan definieras i förhållande till mannen, inte till sig själv.[20] Hon tillskrivs därför de egenskaper som männen inte vill ha och formas på så sätt till att låsas i sin könsroll. Tidigare feminister anklagades för att vilja skapa ett system där mannen var det eftersträvansvärda. Under det sena 60-talet och tidiga 70-talet kämpade många i USA för medborgerliga rättigheter för den svarta befolkningen. Många protesterade mot USA:s inblandning i Vietnamkriget; många länder i Asien och Afrika kämpade för att göra sig fria ifrån kolonialmakterna och mycket i samhället omvärderades. Tidens radikala rörelse var den

57

som senare kom att kallas hippies. Men många upptäckte snart att könsrollerna förblev de samma även inom alternativrörelsen; männen stod för talandet, skrivandet och tänkandet medan kvinnor fick ta sin traditionella roll med att lyssna, städa, laga mat och vara sexpartners.

U

nder det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet började en ny kvinnorörelse växa fram. Begreppet feminism användes inte så mycket; många talade istället om kvinnlig frigörelse. Man kämpade för att påverka lagar och folks attityder. Kvinnorörelsen som började växa fram hade inga centrala personer och startades inte av någon särskild händelse utan sammanfogades av gemensamma frågor. Rörelsen kan delas upp i en radikalare minoritet och en moderatare majoritet. Den radikala minoriteten försökte skaffa sig nya kopplingar till vänstern och förespråkade ett system som var grundat på kvinnans behov även om det innebar ett uteslutande av männen. Under sextiotalet utvecklades en öppnare syn på sex generellt i samhället. Den vetenskapliga utvecklingen innebar säkrare och pålitligare preventivmedel och födelsekontroll. År 1960 introducerades p-pillret.


58


“Då kvinnan stod för skötseln av hemmet föll det sig naturligt att reklamen vände sig till henne, trots att den som stod för det faktiska köpet var mannen.”

MOTSATT SIDA/Have soup for lunch, reklam för Cambell’s Soup

OVAN TILL VÄNSTER/ Illustration av kvinnor som arbetar i köket, tidstypiskt från 1957 OVAN TILL HÖGER/Reklam för Prof. Horsford’s bakpulver

59


Konstform

VAD? Vernissage för Börje Lundahls senaste projekt Konstform VAR?Landskrona Museum NÄR? 17 augusti (utställningen pågår till 25 september)

Till vernissagen bjöds det på skumpa i som kunde avnjutas i solen på terassen.

60

Bitte och Harry Granlund

Nike Felldin

Sofia Dahlén ikom med Linus Hallsénius

Tove och Willhem Andersson

Carolina Gynning med sällskap

Johan Lindeberg kom ensam

Micael Bindefeld med Jörgen Eriksson

Ingmari Lamy


PÅ GÅNG/MINGEL

Ett års jubileum

VAD? Reklambyrån Kaj-Posh firade ett år med mingel och musik VAR? Ginger Bar & Restaurang, Landskrona NÄR? 25 augusti

Sebastian Stubbe med John Forte

Janne Marje och Martin Bergström matchade i boots

Birgitta Örne Pihl med veteranen Ove Pihl

Pingis Hadenius

Christan Swedmark kom med Elin af Klintenberg

61

Marcella Mravec

Josef Matschiner med Susanne Tirziu

Anna Nordell kom med Peter Westling

Helena Åkerlind och Stephanie Smitt

Mattias Ekberg och Andreas Löwenstam


VERSALEN/PROFIL

REKLAM JAG INTE KAN GLÖMMA Vem kommer inte ihåg ”hipp hipp hurra för Swiffers”? Den där moppen, eller vad det var, som gjorde städningen så fantastiskt rolig! Men ska vi prata reklam som jag faktiskt gillar, och inte sådan där som man minns bara för att den var så fjantig, så är If:s skadeförsäkringsreklam en stor favorit! Speciellt den som börjar med en baseboll och slutar i kraschad bil, båt, rullstolsfall från balkongen och slutligen en eldsvåda!

Karolin Brangerup

HEJ! JAG HETER KAROLIN OCH JAG ÄR EN TOTAL MEDIANÖRD SOM ÄVEN ÄR ANSVARIG FÖR ATT HITTA NYA SPÄNNANDE OCH INSPIRERANDE UTSTÄLLNINGAR TILL VERSALEN.

5 FAVORITER Återupplivandet av den gamla sherrybaren, nylanserad som Kapitälen, det perfekta stället för en after work! www.thedesigninspiration.com, roligt tidsfördriv för designnörden! Ginger bar & restaurang, för en trevlig kväll med familj och vänner. Gebomshop.se, för alla med ett öga för retro inredning! VERSALENs nya arkivsök på hemsidan! Jag kan sitta i evigheter!

62

REKLAM JAG FÖLL FÖR Oj, vad svårt! När man arbetar så tätt inpå reklamen är det svårt att inte ifrågasätta allt. Men något som jag alltid faller för är ju träningsreklam. Varenda vår tror jag att de senaste skorna och de senaste kläderna ska få mig att tycka att det är roligt, men så är det ju inte. Jag borde lärt mig vid det här laget, men det har jag inte. Det är nog något som många svenskar faller för inom reklam, träningsredskap och sånt där. Sen går man väl ofta på sånt där när en viss del av vinsten går till välgörenhet. Det rättfärdigar väl en orimlig konsumtion på något mentalt sätt.

Hej Karolin! Hur är läget? Hej! Jodå, saker och ting börjar komma i ordning inför premiären nu! Vad roligt att du kommit tillrätta med allting! Berätta, hur hamnade du här på VERSALEN? Oj, den långa eller den korta versionen? Nej, men det var inte så komplicerat. Jag har läst konstvetenskap i Lund men har alltid varit intresserad av saker som ligger och väger på gränsen till konst. Reklam är ett ett sånt gränsfall och därför sökte jag under min utbildning kontakt med det dåvarande Rum för Reklam och brukade komma upp hit på helgerna och hjälpa till ibland. Utan lön såklart. Så när jag utexaminerades lagom till Rum för Reklams nylansering som VERSALEN var jag väl ett naturligt val, antar jag. Du har ju lyckats få hit tre fantastiska premiärutställare, var det svårt att hitta rätt person? Ja, det var det. Vi har både fått in många ansökningar och själva skickat ut förfrågningar och intresset var stort. Men jag tycker vi fick ihop ett härligt och dynamiskt gäng som kompletterar varandra väl. Min förhoppning är att alla ska kunna hitta något som intresserar dem hos oss, för reklam är ett ämne som jag tror alla kan relatera till, och jag hoppas att vi lyckats. Vi får snart se!


L K

M A

E R

63


64

ocular ocular ocular ocular ocular ocular ocular ocular ocular ocular ocular

nummer 2 2014

nummer 1 2014

nummer 4 2013

nummer 3 2013

nummer 2 2012

nummer 1 2013

nummer 4 2012

nummer 3 2012

nummer 2 2012

nummer 1 2012

nummer 1 2011


65


66


67


68


Ocular