Page 1

“Girl, you are in the wrong place”: En kvalitativ studie om kvinnors kontraomvändelser från kristen tro

Sofia Franzén Umeå Universitet VT 2013 Institutionen för idé- och samhällsstudier Kandidatuppsats, 15 hp Religionsvetenskap Handledare: Tomas Lindgren


“Girl, you are in the wrong place”: En kvalitativ studie om kvinnors kontraomvändelser från kristen tro

Abstrakt Det huvudsakliga syftet med den här studien är att analysera orsaker bakom före detta kristna kvinnors kontraomvändelser i ett urval av 20 självbiografiska berättelser. Vad säger berättelserna om de avgörande skälen för författarnas kontraomvändelser? Vilka indikationer finns det i berättelserna om att olika former av deprivation och sociala interaktioner orsakar kontraomvändelse? Metoden för dataanalys är meningskoncentrering. De teoretiska perspektiv

som

används

socialkonstruktionism.

för

Resultaten

att

analysera

visar

att

de

empirin

är

deprivationsteori

huvudsakliga

skälen

för

och deras

kontraomvändelser kretsar kring att religionen inte upplevs som sann, att den inte upplevs som etiskt rätt, att kristna beter sig illa, en negativ behandling på grund av könstillhörighet samt emotionellt lidande. Berättelserna visar tecken på etisk, social, existentiell och organisk deprivation, samt på kontakter med ickekristna. Dessa faktorer kan delvis förklara kvinnornas kontraomvändelser.

Sökord: Deconversion, Christianity, women, deprivation theory, social constructionism, psychology of religion, sociology of religion


“One woman shared that her husband was improving, but that he still listened to AC/DC when the kids were in the car. I almost chirped out that I liked some of their songs, when all the other women instantly chorused an ‘ewwwww!’ of disapproval. I thought ‘Girl, you are in the wrong place’.”


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION .............................................................................................................. 1 1.1. Bakgrund ........................................................................................................................... 1 1.2. Syften ................................................................................................................................ 2 1.3. Frågeställningar ................................................................................................................. 3 1.4. Begreppsbestämningar ...................................................................................................... 3 1.5. Avgränsningar ................................................................................................................... 4 1.6. Målgrupp ........................................................................................................................... 4 1.7. Disposition ........................................................................................................................ 5 2. METOD ............................................................................................................................... 6 2.1. Val av studieobjekt ............................................................................................................ 6 2.2. Val av forskningsdesign .................................................................................................... 6 2.3. Tillvägagångssätt ............................................................................................................... 7 2.3.1. Litteratursökning ....................................................................................................... 7 2.3.2. Urvalsmetod ............................................................................................................... 8 2.3.3. Metod för dataanalys ................................................................................................. 9 2.4. Reabilitet och validitet .................................................................................................... 10 2.5. Etiska överväganden ....................................................................................................... 11 3. MATERIAL ...................................................................................................................... 12 3.1. Beskrivning av materialet ................................................................................................ 12 3.2. Problematisering av materialet ......................................................................................... 13 4. TIDIGARE FORSKNING .............................................................................................. 15 4.1. Forskningsöversikt .......................................................................................................... 15 5. TEORETISKA REFERENSRAMAR ............................................................................ 18 5.1. Deprivationsteori ............................................................................................................. 18 5.2. Socialkonstruktionism ..................................................................................................... 20 6. ANALYS AV BERÄTTELSERNA ................................................................................ 22 6.1. Huvudsakliga skäl för kvinnornas kontraomvändelser ................................................... 22 6.1.1. ”Det var inte sant.” .................................................................................................. 23 6.1.2. ”Det gick emot min moral.” .................................................................................... 24


6.1.3. ”De kristna betedde sig illa.” ................................................................................... 25 6.1.4. ”Jag blev illa behandlad på grund av mitt kön.” ...................................................... 25 6.1.5. ”Jag mådde dåligt.” .................................................................................................. 27 6.2. Indikationer om olika former av deprivation .................................................................. 28 6.2.1. Etisk deprivation ..................................................................................................... 28 6.2.2. Social deprivation .................................................................................................... 29 6.2.3. Existentiell deprivation ............................................................................................ 30 6.2.4. Organisk deprivation ............................................................................................... 31 6.3. Indikationer om förklaringar utifrån sociala interaktioner .............................................. 33

7. DISKUSSION ................................................................................................................... 35 7.1. Reflektioner över resultaten ............................................................................................ 35 7.1.1. Utvärdering av deprivationsteorins relevans för studien ......................................... 36 7.1.2. Utvärdering av socialkonstruktionismens relevans för studien ............................... 37 7.1.3. Jämförelser med tidigare forskning ......................................................................... 39 7.1.4. Förslag för vidare forskning .................................................................................... 40 8. REFERENSER ................................................................................................................. 41


1. Introduktion

Det här kapitlet börjar med en kort introduktion av bakgrunden till studiens frågeställning. Efter det skriver jag om mina syften med studien, för att sedan med en frågeställning konkretisera vad den handlar om. Sedan förklarar jag hur några centrala begrepp definieras i studien. Därefter tar jag upp studiens avgränsningar. Till sist beskriver jag vilka slags läsare jag skriver för.

1.1. Bakgrund Det finns argument för att det pågår en sekulariseringsprocess i västvärlden.1 Danièle Hervieu-Léger skriver om att storheten hos institutionell religion har minskat i Västeuropa och Nordamerika, framför allt under de senaste 30 åren.2 Steve Bruce argumenterar för att individualism, diversifiering och relativism i en liberal demokratisk kontext underminerar religionens roll som sammanhållande och meningsskapande aktivitet.3 Å andra sidan finns det argument emot sekulariseringsparadigmet och för att religionens betydelse är större än någonsin. Peter Berger menar att det moderna samhället har tagit bort den säkerhet som många människor känner ett behov av och därför har alla rörelser som utlovar tydliga svar på livets frågor en stor genomslagskraft.4 Hur som helst råder en konsensus om att det moderna samhället präglas av pluralism och en allt större möjlighet att som sökare välja fritt bland olika livsåskådningar.5 Det händer som bekant att människor byter en livsåskådning mot en annan. Men varför sker detta egentligen? Många studier antyder att en sådan här så kallad kontraomvändelse har flera orsaker. När intellektuella tvivel, samvetsfrågor och bristande psykiskt välmående förekommer samtidigt som

det

sker

sociala

interaktioner

med

1

Bruce 2002: 1. Fenn 2003: 161. 3 Bruce 2002: 241. 4 Berger m fl. 1999: 7. 5 Furseth & Repstad 2005: 151. 2

1

utomstående

verkar

sannolikheten

för


kontraomvändelse öka.6 Studier har också visat att det är en ofta långdragen process det är frågan om. Dessa resultat gäller både kvinnor och män.7 Men forskningen om vad könstillhörigheten spelar för roll när det gäller kontraomvändelse är ännu begränsad och det anser jag är ett problem. Jag menar att det beror på en androcentrism där man förbiser könsskillnader och antar att könsblindhet är detsamma som neutralitet. Forskning har visat att könstillhörigheten spelar roll i människors religiösa engagemang, så det torde den göra också när det gäller upphörandet av religiöst engagemang. Därför har jag valt att studera kvinnors kontraomvändelser. Anledningen till att jag valde det här studieobjektet är att jag har en personlig erfarenhet av denna process. Min handledare har kommenterat att det är ett intressant ämnesområde som går bra att koppla till relevant teori, vilket uppmuntrade mig att gå vidare.

1.2. Syften Det huvudsakliga syftet med den här studien är att analysera orsaker bakom kvinnors kontraomvändelser. Fokuseringen på kvinnor är baserad på antagandet att kvinnors vägar bort från kristen tro ibland ser annorlunda ut jämfört med vad som gäller bland män, eftersom män och kvinnor i många sammanhang lever under olika sociala villkor. Linda Woodhead, en inflytelserik professor i religionssociologi, menar att medvetenheten om genusfrågor inte bara bör influera religionssociologins metodik, som den i allt högre utsträckning gör, utan också dess teorier.8 En förhoppning är också att kristna församlingar genom en ökad förståelse om kontraomvändelse kan hitta vägar att möta dem som kämpar med livet som kristen. Det finns också en önskan om att läsningen av före detta kristnas berättelser ska bidra till en ökad insikt hos kristna om den äkthet som kan finnas i deras före detta bröders och systrars religiösa engagemang. Till sist menar jag att en ökad förståelse av kontraomvändelse är viktig inom psykologin och beteendevetenskapen för att det troligen finns en och annan människa som söker

6

Zuckerman 2012: 165-166. Se forskningsöversikten i kapitel 4, s. 15. 8 Fenn 2003: 76. 7

2


samtalskontakt på grund av hans eller hennes upplevelser av att lämna sin religion. Dessa upplevelser kan ibland vara både psykiskt pressande och skrämmande.9

1.3. Frågeställningar I den här uppsatsen har jag för avsikt att analysera ett urval av tjugo kvinnors självbiografiska berättelser om deras kontraomvändelser från kristen tro. Analysen görs utifrån ett deprivationsteoretiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Frågeställningarna är: 1) Vilka huvudsakliga skäl ger kvinnorna för sina kontraomvändelser? 2) Ger berättelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvändelser kan förklaras utifrån: a) … olika former av deprivation? I så fall, vilka former? b) … sociala interaktioner? I så fall, på vilka sätt?

1.4. Begreppsbestämningar Här definieras några viktiga begrepp som används i den här studien:10 Religion. Religionsvetare har svårt att komma fram till en definition av religion som tillfredsställer alla forskares ambitioner11. Ska religion definieras utifrån sitt innehåll (en substantiell definition) eller utifrån sin funktion (en funktionell definition)? Den korta, substantiella definition som används i den här uppsatsen är hämtad ur en bok av Tomas Lindgren och den lyder: Religion är en mänsklig respons på en verklighet som uppfattas som transcendent12. Kontraomvändelse. När begreppet kontraomvändelse förekommer i den här uppsatsen menas ett frivilligt tillbakadragande (från religion). Det är alltså alltid ett tillbakadragande från en religion (som definierats ovan) och oftast, men inte nödvändigtvis, är det ett tillbakadragande från en religiös grupp man har tillhört. Här används ordet kontraomvändelse endast i relation till kristendomen. Jag valde denna term för att den är ett intuitivt motsatsord till det klassiska ordet omvändelse. 9

Zuckerman 2012: 173. För en fullständig beskrivning av teorier och begrepp, se kapitel 5, s. 18. 11 Lindgren 2009: 27. 12 Lindgren 2009: 28. 10

3


Alternation. Det var Peter Berger som först myntade begreppet och med alternation menade han i korta ordalag en nästan total förvandling av världsuppfattning (så nära en total förvandling det går att komma då en människa åtminstone alltid kommer att leva i samma kropp i samma fysiska universum)13. Det är så begreppet används i den här uppsatsen.

1.5. Avgränsningar Denna studie begränsar sig till att studera ett urval av tjugo berättelser som handlar om författarnas kontraomvändelser. Materialet kommer från en enda sida på internet där ett relativt lågt antal respondenter själva har valt att skriva sina berättelser. Avgränsningen ligger i att studien kan exemplifiera men inte generalisera. Det går alltså inte utifrån den här studien att dra några slutsatser om upplevelserna hos alla eller de flesta kvinnor som genomgår en kontraomvändelse.

1.6. Målgrupp Den tilltänkta huvudsakliga målgruppen för den här uppsatsen är personer som är intresserade av frågeställningen och har vissa kunskaper om religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Men förhoppningen är också att allmänheten, framför allt personer som är knutna till kyrkligt församlingsarbete, ska kunna tillgodogöra sig innehållet. Därför är ambitionen att sänka trösklarna så gott det går genom ett okonstlat språk och förklaringar av centrala begrepp.

13

Berger & Luckmann 1966: 176.

4


1.7. Disposition Den här uppsatsen analyserar som sagt kvinnors kontraomvändelser från kristen tro, genom ett urval av 20 självbiografiska berättelser som är publicerade på en webbsida. Analysen14 görs utifrån följande tre frågeställningar:  Vilka är de huvudsakliga skälen kvinnorna ger för att lämna sin kristna tro? Dataanalysen utförs med hjälp av meningskoncentrering och resultatet visar fem huvudsakliga skäl: Att religionen inte upplevs som sann, att den inte upplevs som etiskt rätt, att kristna beter sig illa, en negativ behandling på grund av könstillhörighet samt emotionellt lidande.  Vilka tecken visar berättelserna på olika former av deprivation som orsaker till kontraomvändelse? Berättelserna visar tecken på etisk, social, existentiell och organisk deprivation bland kvinnorna, där den sociala deprivationen är direkt kopplad till det faktum att de är kvinnor.  Vilka antydningar visar berättelserna på att sociala interaktioner har betydelse för kontraomvändelseprocessen? Antydningarna handlar om att kvinnorna hade vänskapsband med icke-kristna, som bidrog till att skapa en ny plausibilitetsstruktur som ersatte den kristna plausibilitetsstrukturen.

14

Begreppen som används för att analysera kontraomvändelse är hämtade från deprivationsteori och socialkonstruktionism. För förklaringar av dessa begrepp, se kapitel 5.

5


2. Metod

Det här kapitlet börjar med en redogörelse för hur jag valde studiens ämnesinriktning. Efter det beskriver och motiverar jag den forskningsdesign som har använts. Därefter följer en detaljerad beskrivning av hur jag sökte tidigare forskning, hur jag samlade in materialet och hur jag analyserade det. Slutligen skriver jag om studiens validitet och reabilitet samt etiska överväganden.

2.1. Val av studieobjekt I den här rapporten studeras kvinnors beskrivningar av kontraomvändelse från kristendomen. Jag valde det här studieobjektet på grund av en personlig erfarenhet av kontraomvändelse från kristendomen. Intresset för berättelser om kontraomvändelse fanns dock redan när jag var kristen. (Det kan hända att mitt intresse av att läsa och identifiera mig med författarna till dessa berättelser indikerade att min kontraomvändelse hade börjat, men det var absolut inget jag var medveten om.)

2.2. Val av forskningsstrategi Den här studien är inriktad på att undersöka orsaker bakom kvinnors kontraomvändelser. Det görs genom att analysera och diskutera individers ostrukturerade beskrivningar. Deltagarnas egna uppfattningar tas på största allvar. Jag upplever en närhet till dem eftersom att jag har en personlig erfarenhet som i vissa fall liknar deras. Jag både kan och vill se det de beskriver utifrån deras perspektiv. Det handlar om mening, kontext och rika, fylliga data. Därför är kvalitativ metod enligt min uppfattning ett självklart val av forskningsstrategi.15 Denna metod

15

Bryman 2011: 371.

6


förknippas oftast med att teori växer fram utifrån insamlade data, men i den här studien används kvalitativ metod för att pröva befintliga teorier (vilket sker allt oftare).16

2.3. Tillvägagångssätt 2.3.1. Litteratursökning Litteratursökningen började med att jag läste forskningsöversikten i studie om kristen kontraomvändelse av Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards från 201117. För att hitta forskningen de hänvisade till letade jag i Umeå Universitetsbiblioteks databas. Sedan sökte jag vidare i samma databas med olika kombinationer av sökord, till exempel deconversion + women. Jag fann studier och via deras referenser hittade jag mer litteratur. Jag gör inte anspråk på att forskningsöversikten i teorikapitlet är uttömmande. Min ambition är endast att skissera variationen inom forskningsfältet och lägga grunden för en senare diskussion där jag jämför den här studiens slutsats med tidigare slutsatser.

2.3.2. Urvalsmetod Datakälla. Först formulerade jag en bred frågeställning: ”Varför lämnar kvinnor sin kristna tro?”. Utifrån denna frågeställning samlade jag in tjugo autobiografiska berättelser som beskriver författarnas kontraomvändelser. Insamlingen skedde genom en sida på internet där vem som helst kan skicka in sin berättelse. Man behöver inte vara medlem för att ha tillgång till texterna. Den datakälla som användes var alltså dokument som ”redan fanns där ute”. Denna typ av data har (uppenbarligen) inte skapats i något specifikt forskningssyfte. Fördelen med det är att datan inte kan ha påverkats av forskarens värderingar, uppfattningar och reaktioner, vilket höjer kvaliteten vad gäller validitet.18 Jag skriver mer om det längre fram. En annan faktor som gjorde att jag valde att använda dokument som datakälla är att det sparar mycket tid jämfört med att planera och genomföra intervjuer. Inom ramarna för denna uppsats genomförande valde jag att ägna så mycket tid som möjligt åt analysen och inte insamlingen av data.

16

Bryman 2011: 348. Wright m fl 2011. 18 Bryman 2011: 489. 17

7


Urvalsteknik. Berättelserna utvaldes i den ordningsföljd de var publicerade (bakåt i tiden, med början i mars 2013) och avsikten var att inkludera alla berättelser skrivna av kvinnor som jag fann tills jag hade tjugo stycken. Som tidigare nämnts är målet med studien att exemplifiera men inte att generalisera. De berättelser jag valde ut behövde inte vara något stickprov som var representativt för en större population, så därför användes inget s.k. sannolikhetsurval. Istället använde jag en typ av icke-sannolikhetsurval, nämligen bekvämlighetsurval. Bekvämligheten bestod i att jag valde en sida på internet som jag på förhand visste hade en stor samling välskrivna berättelser om kontraomvändelse. Denna sida råkade alltså finnas vältillgänglig för mig. Samtidigt menar jag att jag i en viss bemärkelse använde ett målinriktat urval i och med att jag aktivt valde ut berättelser som var skrivna av kvinnor. På den mest grundläggande nivån innebär nämligen ett målinriktat urval att det görs utifrån en önskan om att välja personer som är relevanta för forskningsfrågorna.19 Skillnaden mellan den här studiens urvalsteknik och målinriktade urvalstekniker som till exempel snöbollsurval är att man i snöbollsurval kontaktar ett fåtal människor för att sedan be om tips på andra relevanta respondenter.20 I realiteten anser jag att skillnaden inte är så stor. Den här urvalstekniken valdes därför att jag på ett bekvämt sätt önskade samla in relevant data. Urvalsproblem. Det dök upp två problem i samband med urvalsprocessen. I ett fåtal fall fanns inga uppenbara indikationer om könstillhörigheten hos författaren. I dessa fall lämnade jag en kommentar i kommentarsfältet där jag beskrev mitt ärende och frågade om de var en man eller en kvinna. Om jag inte fick något svar utelämnade jag berättelsen från studien. I ett fåtal andra fall var det svårt att avgöra om jag skulle använda berättelsen eller inte på grund av att den var väldigt kortfattad eller saknade någon egentlig information om själva kontraomvändelsen. Berättelser som valdes bort handlade till exempel om kontraomvändelser som just hade börjat eller enbart om livet efter kontraomvändelsen.

19 20

Bryman 2011: 434. Bryman 2011: 196.

8


2.3.3. Metod för dataanalys Metoden jag använde för att analysera datan var meningskoncentrering, så som den är beskriven av Steinar Kvale (2009). Jag valde den för att kunna fånga andemeningen i vad personerna sa, så att jag skulle kunna skapa teman som sammanfattade innehållet i berättelserna. Den här metoden har fem steg: 1. Att läsa varje text för att få ett intryck av helheten. Detta gjorde jag. Jag var särskilt intresserad av författarens före detta församlingstillhörighet, familjerelationer, romantiska relationer, reaktioner på stora livshändelser och intellektuella funderingar. För att få största möjliga närhet till de beskrivna upplevelserna undvek jag medvetet att lägga märke till författarens senare insikter. 2. Att fastställa meningsenheter. Jag läste texten igen och skrev ner meningsenheter som sammanfattade enskilda meningar eller stycken, exempelvis ”hyckleri bland folk i kyrkan”, ”uteblivet bönesvar” och ”kristen pojkväns dåliga beteende”. 3. Att formulera teman som tematiserar meningsenheterna. Detta utförde jag genom att titta på den första meningsenheten och tänka efter vad den handlade om. Jag insåg att det handlade om moraliska betänkligheter. Därefter letade jag efter fler meningsenheter som stämde in på det temat. När jag hade hittat alla jag kunde bestämde jag en färg med vilken jag skulle markera alla meningsenheter med tema moral. På samma sätt gjorde jag med resten av meningsenheterna tills jag hade fått en samling teman som täckte alla meningsenheter. 4. Att ställa frågor till meningsenheterna utifrån undersökningens specifika syfte. Jag gjorde detta genom att se om dessa teman kunde besvara studiens frågeställningar och det kunde de. 5. Att knyta samman teman i en deskriptiv utsaga. Detta steg utförde jag genom att skriva resultatdelen i den här uppsatsen. För att ytterligare fördjupa analysen av data valde jag också att följa ett råd från min handledare om att använda mig av ett metaperspektiv. Utifrån min observation om att det verkar finnas olika samverkande orsaker bakom kontraomvändelse beslutade jag mig för att

9


arbeta med två teorier: deprivationsteori och socialkonstruktivism. Jag menar att dessa två teorier kompletterar varandra i analysen av orsaker bakom kontraomvändelse.21

2.4. Reabilitet och validitet Det finns olika åsikter bland kvalitativa forskare om hur man ska bedöma kvaliteten i en kvalitativ forskningsprocess. De som är av en realistisk uppfattning, alltså de som menar att kvalitativ forskning kan fånga den sociala verkligheten, ansluter sig ofta till åsikten att reabilitet och validitet är meningsfulla begrepp i kvalitetsbedömningen. 22 Jag sällar mig till den skaran och därför utgår jag från dessa kriterier när jag gör ett försök att bedöma min egen studie. Reabilitet rör frågan om resultatet skulle bli detsamma om någon gjorde om den här studien med samma tillvägagångssätt.23 Då den här studien vill exemplifiera snarare än generalisera anser jag att reabiliteten är låg. En replikation av den här studien skulle kunna fånga en annan del av den sociala verkligheten än den här. Validitet har att göra med om man verkligen undersöker det som studien syftar till att undersöka.24 Det här menar jag att jag har gjort. Att använda dessa kvinnors berättelser som datakälla är relevant utifrån undersökningens syfte. Dessutom kan deras berättelser inte ha påverkats av mina värderingar, uppfattningar och reaktioner, vilket höjer kvaliteten vad gäller validitet.25 Generaliserbarhet (eller extern validitet) går ut på huruvida studiens resultat kan sägas gälla en större befolkning. Som sagt kan den här studien exemplifiera men inte generalisera. Detta beror på att jag inte har gjort något representativt urval av respondenter. Det går alltså inte utifrån den här studien att dra några slutsatser om upplevelserna hos alla eller de flesta kvinnor som genomgår en kontraomvändelse.

21

För visare läsning, se kapitel 5 på sidan 18. Bryman 2011: 360. 23 Bryman 2011: 49. 24 Bryman 2011: 50. 25 Bryman 2011: 489. 22

10


2.5. Etiska överväganden Jag samlade in berättelserna utan att interagera med respondenterna, vilket brukar kallas för att kommunikationen var asynkron.26 Detta betyder alltså att jag samlade in och använde deras berättelser i den här studien utan att tillfråga dem. Detta tillvägagångssätt ligger i linje med rekommendationer från The Association of Internet Researchers. Några studier visar att en överanvändning av webbsajter i forskningssyfte kan irritera medlemmarna.27 Jag ser dock ingen risk med att den här uppsatsen någonsin kan störa dem som använder webbsidan i fråga. Kanske någon enstaka medlem som pratar svenska av en osannolik händelse råkar hitta den, men de allra flesta kommer nog aldrig att känna till den eftersom att den inte kommer att publiceras i några internationella kretsar. (Inte ens om någon medlem hittar den är det säkert att det upplevs som störande.) Eftersom att jag valde det här studieobjektet på grund av mina egna erfarenheter av kontraomvändelse är medvetenheten om mina värderingars påverkan på forskningsprocessen särskilt viktig. Värderingarna speglar mina personliga åsikter och känslor. Dessa värderingar påverkar tematiseringen av data och analysen av data. De påverkar inte bara hur jag uppfattar saker och ting utan vad jag lägger märke till.28 Läsaren har rätt att veta att jag på förhand anser att kontraomvändelse är en ofta smärtsam process som orsakas av många faktorer. Jag tror att orsakerna ofta kan vara av både socialt, intellektuellt och emotionellt slag.

26

Bryman 2011: 586. Bryman 2011: 611. 28 Bryman 2011: 43. 27

11


3. Material

Det här kapitlet handlar om den insamlade data som jag har arbetat med i studien. Först beskriver jag materialet, sedan problematiserar jag det och till sist följer en kort analys av dess kvalitet.

3.1. Beskrivning av materialet Materialet består av tjugo kvinnors autobiografiska berättelser. De finns publicerade på http://new.exchristian.net/, som är en amerikansk webbsida där vem som helst kan skicka in sina texter. De är skrivna mellan maj 2012 och mars 2013. I genomsnitt är de nästan fyra sidor långa (teckensnitt Times New Roman, storlek 12, radavstånd 1,5). Längden varierar stort; den kortaste är en halv sida lång (cirka 200 ord) och den längsta är elva sidor lång (strax över 4000 ord). Personerna skriver i jagform om hur de blev kristna, vad som hände under deras liv som kristna och hur de sedan lämnade sin kristna tro. Återgivningarna av vilka händelser som ägde rum och vilka skäl de hade att lämna tron är kronologiska. De flesta författare ger en kombination av flera olika skäl till varför de inte längre identifierar sig som kristna. Berättartonen är oftast neutral, men ibland kommer det fram känslor av ilska, sorg och frustration över deras före detta kristna tro och före detta församlingar. Bara två av de tjugo författarna hade icke-religiösa föräldrar. Två av dem var uppväxta i traditionella kyrkor. En av dem specificerar inte sin barndoms kyrkotillhörighet. De övriga femton var uppvuxna i frikyrkliga miljöer som ibland beskrivs som fundamentalistiska eller fanatiska. Det är få av dem som anger hur gamla de är, men åldrarna varierar uppenbarligen. En av dem är 59 år och en annan är 23 år. De flesta berättar att de numera är agnostiker eller ateister. Ungefär en tredjedel av dem nämner inte om de har någon nuvarande livsåskådning. En av dem har övergått till att söka svaren i naturreligion och en annan till Wicca.

12


3.2. Problematisering av materialet John C. Scott har i boken A Matter of Record (1990) föreslagit fyra kvalitetskriterier för dokument som datakälla i samhällsvetenskaplig forskning: (1) Autencitet, (2) trovärdighet, (3) representativitet och (4) meningsfullhet.29 Eftersom att de var lättillgängliga beslöt jag mig för att använda dem i den här studien. När det gäller personliga dokument är autencitetskriteriet, alltså frågan om författaren är den hon utger sig för att vara, av stor betydelse.30 Min bedömning är att texterna i den här studien är autentiska. Varje författare förefaller nämligen vara en person, av den konsekventa och många gånger särpräglade stilen i varje berättelse att döma. Jag kan inte heller se några tecken på till exempel någon dold agenda om hur kontraomvändelse ska porträtteras på hemsidan där de hämtades ifrån. Med detta sagt vill jag ändå reservera mig för att det, trots en noga övervägd bedömning, naturligtvis alltid finns en risk att materialet inte är autentiskt. Trovärdighetskriteriet, det vill säga frågan om det som beskrivs är riktigt och om författarens sanna tankar och känslor återges, är däremot mer problematiskt. Det är den första delen om beskrivningarnas riktighet som ställer till det. Det föreligger säkerligen en viss skillnad mellan de angivna skälen och de faktiska orsakerna bakom deras kontraomvändelse. Skälen för kontraomvändelsen har formulerats efter att den har ägt rum. Det betyder att varje persons uppfattning om sin situation är påverkad av deras nuvarande livstolkning, selektiva minne och en vilja att presentera sig själva på ett visst sätt. Personerna kanske omedvetet beskriver sin kontraomvändelseprocess som mer intellektuellt inriktad än vad den egentligen är. Det är också fullt möjligt att de i den kristendomskritiska kontext de skriver uppmuntras att brodera ut sådant de upplevt negativt i kyrkan. Berger och Luckmann beskriver till och med omtolkningen av livet före kontraomvändelsen som en fullt nödvändig legitimering av själva alternationen.31 ”Då trodde jag … Nu vet jag …”. Respondenternas återgivningar av händelser kan alltså inte ses som objektiva faktaredogörelser. Däremot är min bedömning att det som återges är författarens sanna tankar och känslor, eftersom att jag inte ser något skäl för dem att inte berätta vad de själva tycker och tänker. Representativitetskriteriet, alltså frågan om materialet är typiskt för den kategori det tillhör, och om man vet i vilken grad det inte är typiskt, är också problematiskt. Jag vet till exempel 29

Bryman 2008: 489. Bryman 2011: 491. 31 Bryman 2011: 179. 30

13


inte om variationen av före detta församlingstillhörigheter i dessa berättelser är typisk. Femton av de tjugo personerna i studien var uppvuxna i frikyrkliga miljöer som ibland beskrivs som fundamentalistiska eller fanatiska. Det är mycket möjligt att det i urvalet finns en överrepresentation av personer med denna typ av uppväxt. Slutligen är kriteriet om meningsfullhet, alltså huruvida materialet är tydligt och begripligt, inte så problematiskt. Berättelserna är ofta skrivna med ett vardagligt språk. Jag upplever att läsningen av berättelserna många gånger är som att läsa urskriften till en vältalig ickeakademisk föreläsning. Andra gånger är det som att höra någon på ett lättfattligt sätt berätta om en händelse över till exempel ett telefonsamtal. Materialet har alltså sina brister. Inte desto mindre är berättelserna värdefulla för att försöka förstå författarnas subjektiva upplevelser så som de faktiskt är, vilket är en målsättning inom kvalitativ forskning. Dessutom behövs respondenternas egna utsagor för att möjliggöra typologier av det slag som Armand Mauss gjorde.32 Dessa typologier klassificerar olika typer av kontraomvändelse utifrån observationer av människor, på samma sätt som man klassificerar olika typer av religiositet. Jag menar att sådana typologier är användbara för att förstå kontraomvändelse.

32

Mauss 1969: 131.

14


4. Tidigare forskning

I det här kapitlet tar jag upp tidigare teori och relevant forskning i kronologisk ordning.

Som jag nämnde i kapitlet om metod är avsikten med denna översikt att ge exempel på relevant forskning och teori. Exemplen ges för att jag vill skissera variationen inom forskningsfältet och lägga grunden för en senare diskussion där jag jämför den här studiens slutsats med tidigare slutsatser. Jag gör inte anspråk på att översikten är uttömmande. Tyngdpunkten ligger i att presentera tidigare forskning om bakomliggande orsaker till kontraomvändelse, så att det ska ligga i linje med studiens övergripande frågeställningar. Det tål att sägas att det jag menar med kontraomvändelse beskrivs i tidigare studier med olika begrepp som ibland har olika innebörd. Jag nämner dem ibland kortfattat, men ambitionen är inte i första hand att reda ut definitioner av begrepp.

4.1. Forskningsöversikt I jämförelse med studier om religiös omvändelse var studier om kontraomvändelse ovanliga före 1980. Dagens forskning på området är spretig; det har tillämpats olika metoder och det har genererats olika teorier.33 Ingen av dem är förhärskande.34 Ett tidigt försök att konceptualisera kontraomvändelse och placera den i teorier om religiositet gjordes i en studie av Mauss35. Han såg tre dimensioner av religious disinvolvement som delvis motsvarade Glocks dimensioner av religious involvement. Han talade om den intellektuella, den sociala och den emotionella dimensionen och föreslog en typologi av ”avfällingar” utifrån dessa dimensioner.

33

Streib & Keller 2004: 181. Wright m fl 2011: 4. 35 Mauss 1969: 131. 34

15


På 1980-talet förklarades ofta kontraomvändelse i termer av kris och konflikt, menar Streib och Keller.36 Ett exempel är en studie gjord av Jacobs37. Hon intervjuade sjutton kvinnor som hade lämnat olika icke-traditionella religiösa rörelser, däribland karismatiska kristna församlingar. Kontraomvändelsen förklarades som ett resultat av att kvinnorna behandlades mycket illa av männen i sammanhangen och att kvinnorna därmed inte såg någon annan utväg än att lämna rörelserna. Brinkerhoff och Burke38 undersökte vad de kallade fundamentalistiska sekter och förklarade religiöst utträde som en social process. Den börjar med tecken på otro eller avvikande beteende, vilket stämplar personen som ”det svarta fåret” i gruppen. Detta får personen i fråga att bete sig i enlighet med sin tilldelade roll och det får dem till slut att avvika helt från gruppen. Albrecht och Bahr39 intervjuade ca 30 före detta mormoner och menade att kontraomvändelse generellt sett har en kombination av orsaker, men ofta finns tydliga sociala orsaker. Ganska ofta var det religiösa engagemanget relativt litet före kontraomvändelsen. Detta berodde bland annat på att familjen inte var religiös eller på giftermål med icke-mormoner. Albrecht och Bahr använde grundad teori för att få fram sina resultat och rekommenderade den för vidare studier av kontraomvändelse. Barbour40 analyserade en varierande samling historiska och nutida självbiografier som behandlade författarnas kontraomvändelse. Han såg etiska skäl som framträdande; författarna ansåg ofta att religiösa trosföreställningar och handlingar var intellektuellt oärliga, skadliga eller skenheliga. Han urskiljde fyra kännetecken för kontraomvändelse: (1) intellektuella tvivel, (2) moraliska betänkligheter, (3) emotionellt lidande och (4) utträde ur en religiös grupp. Streib m fl.41 gjorde en enkätundersökning med 1200 respondenter i USA och Tyskland. De 100 personer som deltog i djupare intervjuer karaktäriserades bland annat av öppenhet för upplevelser, autonomi, personlig mognad och låga poäng på fundamentalismskalan.

36

Streib & Keller 2004: 186. Jacobs 1984: 155-171. 38 Brinkerhoff & Burke 1980: 41-54. 39 Bahr & Albrecht 1989: 180-200. 40 Barbour 1994. 41 Streib m fl 2009. 37

16


Zuckerman42 intervjuade 87 amerikaner som hade tagit avstånd från sin religion. Han konstaterade att de flesta kontraomvändelser var utdragna processer som varade i upp till fem år. Vanligtvis kunde personerna inte peka på något avgörande som fick dem att lämna tron, utan de gav oftast ett flertal skäl till varför de gjorde det. Zuckerman påpekade att de objektiva orsakerna bakom kontraomvändelser är svåra att komma åt. Han menade dock att ju fler skäl en människa har, desto större sannolikhet är det att kontraomvändelsen sker. Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards43 analyserade 50 berättelser tagna från en webbsida för före detta kristna. De fann att människor stöttes bort snarare än drogs bort från kristendomen. Förklaringarna för kontraomvändelse som de fann i berättelserna delades upp i fyra kategorier (i storleksordning): (1) intellektuella tvivel, (2) frustration med Gud, (3) frustration med kristna och (4) kontakter med icke-kristna. Den sistnämnda kategorin var alltså den minsta.

42 43

Zuckerman 2012. Wright m fl 2011.

17


5. Teoretiska referensramar

I det här kapitlet beskriver och motiverar jag de teoretiska referensramar jag använder mig av i den här uppsatsen: deprivationsteori och socialkonstruktionism.

I analysen av data kommer jag att använda mig av begrepp hämtade från både deprivationsteori och socialkonstruktionism. Jag har valt att arbeta med båda teorierna för att jag menar att de kompletterar varandra när det gäller att analysera orsaker bakom kontraomvändelse. Med det menar jag inte att de tillsammans ger en komplett förklaring av orsakerna, men att de tillsammans åtminstone täcker ett antal signifikanta orsaker.

5.1. Deprivationsteori Deprivationsteorin säger att människor söker sig till religion därför att de lider brist på något, vilket beskrivs som att de är depriverade. Redan Karl Marx religionsteori handlade om det, men den person som i störst utsträckning systematiserade dessa tankar under 1900-talet är sociologen Charles Glock.44 Han och kollegan Rodney Stark definierade deprivation som ”… any and all of the ways that an individual or group may be, or feel, disadvantaged in comparison to other individuals or groups or to an internalized set of standards”.45 De typer av deprivation som Glock utformade är ekonomisk deprivation, social deprivation, organisk deprivation, etisk deprivation och psykisk deprivation. Ekonomisk deprivation handlar om att man har för lite av materiella resurser; att man är fattig, helt enkelt. Social deprivation innebär att man lider brist på vissa egenskaper och tillgångar som andra människor värderar högt i ett samhälle. Exempel på sådana egenskaper är att vara ung, att vara man och att vara utbildad.46 De tillgångar som följer med dessa egenskaper kan vara

44

Furseth & Repstad 2005: 152. Christopher m fl 1971: 385. 46 Furseth & Repstad 2005: 152. 45

18


karriärmöjligheter, materiella ägodelar och social prestige.47 Även ensamhet och social isolering är sådant som Glock troligen räknade in här, menar Furseth & Repstad.48 Organisk deprivation innebär att man är sjuk eller har något funktionshinder. Etisk deprivation drabbar den som känner att de egna värderingarna och omgivningens värderingar står i konflikt, så att man inte får genomslagskraft för sina åsikter. Psykisk deprivation betyder att man inte har något tolkningssystem för att orientera sig i tillvaron.49 Den norske sociologen Jon P. Knudsen (1994) har argumenterat för att det bör läggas till ytterligare en typ av deprivation i listan: existentiell deprivation. Denna typ av brist handlar om att man känner sig otillfredsställd i frågor som rör livets mening.50 I den här uppsatsen kommer denna typ av deprivation att inkluderas i analysen. Enligt deprivationsteorin kan religionen ge tröst och kompensation för människor som känner sig otillfredsställda. Det kan både handla om en tröst som återfinns i den religiösa tron i sig, men också i hur religionen utövas. Ofta finns ett nära samband mellan dem.51 Till exempel kan den som är ekonomiskt, socialt eller organiskt depriverad finna tröst i bibelordet om att de första ska bli de sista när Jesus kommer med sitt rike. Den som är etiskt depriverad kan i kyrkan finna ett sammanhang som står i samklang med ens egna värderingar, när samhället utanför präglas av en allt större konsumism och materialism. Den som är psykiskt depriverad kan i kristendomen finna en livsåskådning som kan göra att världen känns begriplig och meningsfull. Deprivationsteorin utvecklades alltså för att förklara religiöst engagemang, men jag finner det motiverat att använda den i den här studien för att förklara upphörande av religiöst engagemang. Anledningen till det är att jag i samband med tematiseringen av materialet såg att kvinnorna lämnade sina religiösa sammanhang därför att de upplevde brister av olika slag.52 Däremot upplevde de att deras behov tillfredsställdes i högre grad utanför dessa ordningar. Jag menar att det är intressant att vända på teorin på det här sättet. Ett exempel på en tidigare studie som också använde sig också av existerande religionssociologisk teori är

47

Christopher m fl 1971: 385. Furseth & Repstad 2005: 152. 49 Ibid. 50 Ibid. 51 Furseth & Repstad 2005: 153. 52 För vidare läsning om detta, se kapitel 6.2. 48

19


Mauss53 studie om kontraomvändelse. Han använde sig av delar ur Glock & Starks fem dimensioner av religiositet.

5.2. Socialkonstruktionism Socialkonstruktionismen är en kunskapssociologisk inriktning som säger att våra föreställningar om verkligheten är sociala konstruktioner.54 Det är till exempel därför människor i olika samhällen kan uppleva ”kulturkrockar”; det som uppfattas som självklart i en kultur kan betraktas som märkligt eller till och med avskyvärt i en annan kultur. Denna teori har utvecklats av sociologerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann.55 Enligt socialkonstruktionismen skapar vi människor samhället med våra sociala interaktioner, våra vanor och de roller vi tillskriver varandra. Detta samhälle behöver sedan förklaras och rättfärdigas (legitimeras) för att kunna upprätthållas. Det viktigaste instrumentet för legitimering är språket. Genom samtalet kan vi tillskriva samhället en status av objektiv verklighet. Den högsta formen av legitimering är ett symboliskt universum. Det ger mening åt allt och sätter allt på sin plats. Ofta fungerar religionen som denna objektiva verklighet.56 Ett symboliskt universum bör vara förankrat i en social struktur för att kunna vidmakthållas. En sådan social struktur kallas plausibilitetsstruktur. Denna struktur gör det symboliska universumet trovärdigt (plausibelt). Vi socialiseras in i denna verklighet genom primär och sekundär socialisation. Primär socialisation får vi i barndomen genom närstående så kallade signifikanta andra. Dessa personer definierar roller och attityder som vi använder för att skapa en identitet. Den sekundära socialisationen börjar vanligtvis i grundskolan. Socialisationen innebär att vi internaliserar den objektiva verkligheten så att den bildar en subjektiv verklighet. Vi tar alltså till oss föreställningarna i vår omgivning och gör dem till våra egna. Sammanfattningsvis menar Berger och Luckmann att detta skeende har tre delar: (1) samhället är en mänsklig produkt, (2) samhället är en objektiv verklighet och (3) människan är en social produkt.57

53

Mauss 1969: 131. Geels & Wikström 2006: 59. 55 Berger & Luckmann 1966. 56 Geels & Wikström 2006: 59. (Källan gäller hela textstycket.) 57 Geels & Wikström 2006: 59-60. (Källan gäller hela textstycket.) 54

20


Beskrivningen ovan inkluderar de flesta viktiga begrepp i teorin och den är inriktad på en samhällsnivå. Men den här studien fokuserar på individers upplevelser av att byta verklighetsuppfattning,

jag

ska

i

det

följande

sammanfatta

den

del

av

socialkonstruktionismen som behandlar detta. En nära nog total förvandling av den subjektiva verkligheten kallas alternation. En lyckad alternation kräver förnyad socialisation. Individen måste få starka känslomässiga band till nya signifikanta andra i en process som liknar primärsocialisation.58 Hon måste identifiera sig med dem.

Dessa

personer

behöver

därefter

genom

samtal

förmedla

en

effektiv

plausibilitetsstruktur. Det är inte nödvändigtvis så att själva omvändelsen, eller kontraomvändelsen, kräver kontakt med en ny grupp av signifikanta andra. Men bevarandet av

denna

nya

verklighetsuppfattning

kräver

en

sådan

grupp,

alltså

en

ny

plausibilitetsstruktur.59 Den måste ersätta alla andra världar, särskilt den som individen i fråga ”bodde i” före sin alternation. Det betyder att individen idealt sett inte ska interagera med dem som fortfarande bor i den gamla plausibilitetsstrukturen.60 En framgångsrik alternation behöver också ett koncept som legitimerar förvandlingen av verklighetsuppfattning. Vad som behöver legitimeras är inte bara den nya verkligheten, utan också nedbrytningen av den tidigare subjektiva verkligheten. Den tidigare verkligheten måste alltså omtolkas inom ramen för den nya. Detta innebär att det blir en gräns mellan ”den jag var förr” och ”den jag är nu”. Skillnaden är att ”förr trodde jag, men nu vet jag”. Det blir som en skiljelinje mellan det dåvarande mörkret och det nuvarande ljuset.61 Dessutom måste specifika viktiga händelser och personer omtolkas. Detta skulle göras mest effektivt genom att man glömmer dem, men det är lättare att uppfinna saker än att glömma. Vad som måste uppfinnas är händelser och motiv som kan göra det lättare att omtolka det förflutna. Uppfinnandet sker i god tro; det man hittar på verkar trovärdigt eftersom att det ligger i linje med den sanning som nu omsluter både förr och nu.62 Jag anser att begreppet alternation så som det beskrivits ovan är ett användbart verktyg även för att analysera kontraomvändelse. Berger & Luckmann tar upp omvändelse som det klassiska exemplet på alternation, men jag förväntar mig att även kontraomvändelse delvis ska

kunna

förklaras

utifrån

socialkonstruktionism

58

Berger & Luckmann 1966: 176. Berger & Luckmann 1966: 177. 60 Berger & Luckmann 1966: 178. 61 Berger & Luckmann 1966: 179. 62 Berger & Luckmann 1966: 180. 59

21

och

begreppet

alternation.


6. Analys av berättelserna Som jag nämnde i inledningen är min avsikt med den här uppsatsen att analysera tjugo kvinnors självbiografiska berättelser om deras kontraomvändelser från kristen tro. I det här kapitlet besvaras studiens frågeställningar, alltså: 1) Vilka huvudsakliga skäl ger kvinnorna för sina kontraomvändelser? 2) Ger berättelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvändelser kan förklaras utifrån: a) … olika former av deprivation? I så fall, vilka former? b) … sociala interaktioner? I så fall, på vilka sätt?

6.1. Huvudsakliga skäl för kvinnornas kontraomvändelser Jag fann fem teman som sammanfattar de huvudsakliga skälen i berättelserna. Jag har själv formulerat fraserna inom citationstecken för att sammanfatta andemeningen i varje tema: 1. ”Det var inte sant.” 2. ”Det gick emot min moral.” 3. ”De kristna betedde sig illa.” 4. ”Jag blev illa behandlad på grund av mitt kön.” 5. ”Jag mådde dåligt.”

I vissa fall är gränserna mellan olika teman flytande. Till exempel är det svårt att åtskilja de meningsenheter som handlar om hur religionen praktiseras och de som handlar om hur kristna beter sig illa. Det beror alldeles på vad man har för uppfattning om vad som är uttryck för religiositet och brist på religiositet. Det är en fråga som jag inte avser att försöka behandla här, men det tål i alla fall att förtydligas att gränsen mellan teman vissa gånger inte är glasklar.

22


6.1.1. ”Det var inte sant.” På detta tema finns kommentarer om att religionen inte stämde överens med verkligheten så som den uppfattades av författarna. Påståendena handlade om följande: Gud helar inte och hör inte bön. Den heliga Anden finns inte på riktigt. Tungotalet är påhittat. Kristendomen ger en felaktig förklaring av universum och livets uppkomst. Det finns inga bevis för att kristendomen är sann. Bibeln är motsägelsefull och den stämmer inte. Kristendomen ger en oriktig bild av vad en människa egentligen är; hon är ingen ömkansvärd syndare och hon är värd kärlek. Det är inte alltid en glädje att få barn. Kunskap är ingen synd. Det som ska vara gudomligt inspirerade profetior, vilka uttalas av pastorer, slår inte in. Att ha en relation med Jesus ger inte frid. Det sägs att depression beror på synd, men den har psykologiska och medicinska orsaker. Trendiga leksaker från Japan är inte demoniska. En kvinna som ger intellektuella skäl för sin kontraomvändelse har smeknamnet Jodi. Hon växte upp i en konservativ kristen familj där man inte fick inte lyssna på rockmusik. Som barn gick hon i en kristen skola. Hon fick lära sig att bara goda kristna kom till himlen och alla andra kom till helvetet. Jodi beskriver sin kontraomvändelse som en väldigt långsam process. Hon hade väldigt många frågor, men att hon bara fick höra att hon ”bara skulle tro”. Hon kunde inte göra det. Hon hade frågor om vetenskap, om varför det finns så mycket grymhet och lidande i världen, om sexualitet, om motsägelser i Bibeln, om Bibelns historia och om de olika uppfattningarna i alla olika kristna samfund. Listan kan göras lång, menar hon. Allt eftersom åren gick insåg Jodi sakta att det inte finns några bevis för kristendomen eller för någon annan religion. Hon kom till insikt om att världen inte verkar vara så ond och att den kristna världen inte verkar vara så god. Hon avslutar med att säga att hon numera är agnostiker och att hon är tillfreds med det.

23


6.1.2. ”Det gick emot min moral.” Det här temat handlar om att religionens dogmer och sättet på vilket religionen praktiserades inte överensstämde med vad som enligt författarna är moraliskt. Kommentarerna som inkluderades här handlade om att Bibelns Gud inte är god, att Bibelns Gud befaller folkmord och våldtäkt, att helvetet är orättvist och grymt, att homosexuella ska ha rättigheter som alla andra och att människor bör få tillåtas att ha sex före äktenskapet. En av kvinnorna som ger moraliska skäl kallar sig för Lilly Black. Hon berättar att hon växte upp med kärleksfulla föräldrar och en underbar bror. Hela familjen var med i Pingstkyrkan. Hon gick en Bibelskola och träffade där sin nuvarande man. När de hade gått klart skolan reste de ut tillsammans med ett gatuförkunnande evangelisationsteam. Väl hemma igen fick de anställning som ledare i en kyrka. Tyvärr var det en negativ erfarenhet, då medlemmarna i styrelsen pratade illa om dem istället för att hjälpa dem bli bättre ledare. De brottades med finansiella problem och hälsoproblem, så till den grad att de inte orkade vara aktiva i kyrkan. De fick dock inga frågor om vad som stod på, utan pastorn skickade bara ett brev som anklagade dem för att ha lämnat kyrkan. Det var då Lilly började ifrågasätta saker. Hon hade alltid besvärats av kyrkans behandling av homosexuella. Nu ifrågasatte hon det öppet och chocken och misstron hon fick som svar störde henne. Detta fick henne att ifrågasätta andra saker. Hon återbesökte bibeltexter som hon hade försvarat förut, texter som handlade om hur den Gud hon tillbad befallde folkmord och våldtäkt. Hon hade alltid bortförklarat dem, men nu kändes det svårt att göra det. Texter om helvetet såg hon också med nya ögon: What kind of father would give his child an ultimatum like that? I used to teach that people chose to go to hell by ignoring God; God didn't send them there and didn't want them there. But is it truly free will if there is a gun pointed at my head? "Sure, you can CHOOSE not to give me your money. But if you don't, I'll shoot you." That isn't a choice. That is forcing someone to do what you want.

Lillys slutsats blev att kristna egentligen inte tillber Bibelns Gud. Han är inte konsekvent, han är inte god och han är inte emot att döda barn, så alltså kan han inte av principskäl vara emot abort. Han motsätter sig inte slaveri eller våldtäkt och han låter miljoner människor komma till helvetet. Han är inte värd hennes tillbedjan. Om det finns en Gud tror hon inte att det är Bibelns Gud. Åtminstone hoppas hon inte det. Hennes man hade dessa tankar långt före henne, så hon är glad att de nu har lämnat sin kristna tro tillsammans.

24


6.1.3. ”De kristna betedde sig illa.” Det här temat kretsar kring kristna och deras beteende, både i familjen och i församlingen. Det handlar om hur kristna inte levde upp till det ideal de sade sig stå för. Kristna människor var fördömande och ville styra för mycket över andra. Kristna var hycklare och pastorer svek dem. Kristna reflekterade inte över sin tro utan utförde blint religiösa ritualer. En kristen mamma betedde sig galet. Religiösa föräldrar slog och på andra sätt misshandlade sitt barn. Någon som har negativa upplevelser av kristna är Denise Borum. Hennes föräldrar och hon var med på möten i Pingstkyrkan både söndagar, tisdagar och torsdagar. Hennes pappa kände för att öppna och stänga kyrkan varje gång, så de var där länge vid varje tillfälle. I kyrkan trodde man på, och citerade: ”Spare the rod and spoil the child”. I hennes hem slog de henne så hårt att hennes blödande sår fick behandlas för att undvika infektion. Denna misshandel fortgick under flera år. Ibland blev hon slagen även av andra medlemmar i kyrkan. Hennes föräldrar såg inget fel med det. Då och då fick barnen i kyrkan gå fram till altarringen och få syndernas förlåtelse. Denise skriver att hon disassocierade under en period. Hon kommer ihåg att hon blev kyrkoorganist, men hon kan inte förstå varför. När hon blev vuxen blev hon vid ett tillfälle behandlad med total nonchalans av pastorns fru och pastorn skrattade åt det. En man som var medlem i kyrkan tafsade på henne. Denise lämnade kyrkan och återvände inte dit, men hon har ännu inte berättat för sina föräldrar eller kompisar att hon inte längre är kristen. I dag söker hon andlighet i naturrreligoner och säger att de människor hon har mött där är några av de finaste hon har träffat.

6.1.4. ”Jag blev illa behandlad på grund av mitt kön.” Det här temat har att göra med att personen i fråga blir illa behandlad för att hon är kvinna. Kommentarerna på detta tema handlade om: En religiös pojkvän som sa ”det är bättre för en man att döda sin fru än att skilja sig från henne” och ”kvinnor kommer inte till himlen om inte de har en man som hjälper dem”, bibelord om att kvinnor skulle vara tysta, en kristen äkta man som utövade psykisk misshandel, mannens förväntningar på att en kvinna ska tjäna sin man, pastorer som blev upprörda över kvinnors klädval, en kvinna som blev utsatt för våldtäkt men som varken fick tröst av Bibeln eller av själavårdare och en annan kvinna som blev sexuellt ofredad i kyrkan.

25


En berättelse på det här temat är skriven av Tracey. Hon var uppväxt i Pingstkyrkan. Vid tjugo års ålder hade hon just utbildat sig till stridspilot. Det var vid den tidpunkten hon blev tillsammans med ”en väldigt gudfruktig man”. Han hette David och det blev snart klart att han ville gifta sig med henne. Detta gjorde de, bara ett halvår efter att de hade träffats. Hela hans familj var Presbyterianer och han insisterade på att de gick till hans kyrka. På grund av hennes uppfostran trodde hon att hon skulle följa hans ledning. Han insisterade även på att de skulle vänta med sex tills de hade gift sig och återigen gick hon med på det, på grund av att hon kände att hon skulle göra som han ville. Deras äktenskap var av det värre slaget. David hade en stor känslomässig och fysisk distans till henne och fick henne på olika sätt att känna sig värdelös. En gång hade han skrivit en lista till henne där han beskrev allt hon gjorde fel och som hon skulle rätta sig efter. Tracey passade inte in i kyrkan eftersom att kvinnorna förväntades prata om hushållssysslor medan männen diskuterade teologi. En gång gick hon in till männen där de diskuterade, men hon fick gå när hon ställde en fråga. Kvinnor var tydligen inte tillåtna att prata där. Efter en tid bad hon David att de skulle gå i parterapi. Han gick med på det, förutsatt att terapeuten skulle vara en god vän till honom som var pastor. Under terapisessionerna kom det fram att han hade gift sig med henne för att ha henne som en trofé. Han var egentligen inte attraherad av henne. Han trodde att hans ärlighet inte skulle förändra någonting eftersom att han var övertygad om att hon inte skulle skilja sig från honom. Men det gjorde hon, speciellt efter att det kom fram att han varit otrogen. Tracey blev kallad för att arbeta med flygvapnet i Afghanistan och där såg hon vilka slags handlingar som män kan rättfärdiga med sin religion. I samband med detta började hon ifrågasätta sin kristna tro eftersom att Gud uppenbarligen inte hade gjort något för hennes äktenskap och att hennes så kallade ”gudfruktiga” exman var den värsta tänkbara typen av människa. Hennes närmaste har påpekat att hennes exmake uppenbarligen inte var någon ”riktig” kristen. Men, skriver hon, ”I have no desire to ever go back into a situation where I am looked down upon for having a job or an opinion, and I have no desire to be expected to serve a man’s every wish.” Tracey avslutar sin berättelse med att hon numera är gift med en underbar gudlös man som verkligen får henne att känna sig älskad som den person hon är, med sina många starka åsikter och allt.

26


6.1.5. ”Jag mådde dåligt.” Det här temat handlar om att kristen tro hade en negativ inverkan på kvinnornas känsloliv och/eller psykiska hälsa. Det kunde till exempel vara så att ens tendenser till oro och ångest fick spelrum på ett metafysiskt plan; Guds dom och krav på perfektion tolkades som väldigt pressande och skrämmande och hela livet började kretsa kring att inte synda. Det kunde handla om att man som litet barn fick höra att man skulle skära av sig kroppsdelar för att inte hela kroppen skulle hamna i helvetet och att den bilden skapade en osund inställning till sin egen kropp. Det kunde också vara att självkänsla uppfattades som något negativt eftersom att man egentligen är en eländig syndare som inte förtjänar Guds kärlek. Det kunde vara att man upplevde att man av principskäl måste förlåta alla för allting, till och med när man är ett ungt våldtäktsoffer. Det kunde också handla om att man växte upp i en fanatisk miljö där barnen fostrades till att tänka på världen i svartvitt och att deras främsta uppgift var att hindra folk från att komma till helvetet när de dör. Det kunde också vara rädsla för uppryckningen, vilket innebär att vissa människor direkt kommer till himlen och de andra lämnas kvar att plågas i den allra sista tiden inför domedagen. Det kunde slutligen handla om att man inte fick hjälp för sin depression för att det sades att depressionen hade sin rot i ens egen synd. Ett exempel på en person som mådde dåligt av sin kristna tro är Pantophobia. Hon växte upp i kyrkan (men hon nämner inte vilken kyrka det var). Så småningom fick hon ett stipendium för att kunna gå en privat kristen high school. Där blev det tydligt för henne att skolans ledning och personal hade stora moraliska brister. Det fanns en ovilja att inse sina brister och ett hyckleri bland personalen som fick henne att känna avsmak. Men hon höll ändå fast vid sin tro. Det var inte Jesus som var problemet, utan de kristna, tänkte hon. Grunden för hennes liv var den kristna tron. Ända sedan hon var liten hade hon fått höra att om hon släppte in Jesus i sitt hjärta skulle hon få uppleva en kärlek och frid som övergår allt förstånd. Problemet var bara att hon inte kände den där friden. Istället kände hon en tilltagande ångest över sin kristna verklighetsuppfattning. Hon skriver att det hon upplevde var skuld, rädsla, skam, depression och en livshämmande osäkerhet som nästan förstörde henne totalt. ”Det jag lärde mig av kristendomen fick mig att må dåligt”, menar hon. ”Ta bara tanken om att ’jag är en arm och fattig syndare’. Jag förtjänar inte sådant som nåd, barmhärtighet, kärlek eller frälsning, men Gud, i hans storhet, skänker mig dessa saker i alla fall. Att tro något annat var stolthet och om jag var stolt skulle Gud se till att knäcka mig för att lära mig ödmjukhet. Sedan har vi tanken om att min kropp och allt den vill ha är dåligt. 27


Nej, all min glädje måste komma från Gud och om jag glömmer var alla välsignelser kommer ifrån kommer Gud att straffa mig genom att ta bort dem från mig. Inget jag gör är tillräckligt bra. Jag kan aldrig bli perfekt, men jag måste fortsätta försöka bli perfekt, som Kristus. Jag misslyckas ständigt i Guds ögon. Jag får inte säga att jag älskar min mormor mer än någon annan, för det är en synd. Guds svar på mina böner är ofta att lära mig en läxa. ’Om man förlorar allt man äger eller om en förälder dör i cancer är man utvald för ett speciellt syfte.’ Verkligen? Hur kan jag då leva utan att vara rädd för att Gud ska göra något hemskt för att lära mig något? Självförtroende är dåligt och jag måste hela tiden ge av mig själv. Jag får inte vara arg utan jag måste förlåta allt. Att tänka är dåligt. Att ifrågasätta är dåligt. ’Var som herdens fårshjord! Bara följ honom!’. Gud prövar oss konstant, men vi får inte pröva honom.” Pantophobia är i dag agnostiker, akademiker, feminist och en taleskvinna för homosexuellas rättigheter. Hon upplever dock fortfarande att dessa tankar plågar henne.

6.2. Indikationer om olika former av deprivation Finns det i kvinnornas berättelser några indikationer om att deras kontraomvändelser kan förklaras utifrån olika former av deprivation? I så fall, vilka former? För att finna svaren på dessa frågor, låt oss återigen titta på några av de huvudsakliga skäl för kontraomvändelse som fanns i berättelserna. Jag menar att det finns fyra former av deprivation som känns igen bland dessa skäl, och de är av etiskt, socialt, existentiellt och organiskt slag. Låt mig upprepa att Glock & Stark definierar deprivation som ”… any and all of the ways that an individual or group may be, or feel, disadvantaged in comparison to other individuals or groups or to an internalized set of standards”.63

6.2.1. Etisk deprivation ”Det gick emot min moral” är en typ av skäl som uttrycker etisk deprivation. Etisk deprivation utmärks som sagt av att man känner att de egna värderingarna och omgivningens värderingar står i konflikt, så att man inte får genomslagskraft för sina åsikter. Men istället för att konflikten ligger mellan människan och samhället hon är en del av, ligger konflikten i dessa berättelser mellan människan och det religiösa sammanhanget hon är en del av. Det 63

Christopher m fl 1971: 385.

28


handlar om att religionens dogmer och praktik står i konflikt med personens egna moraliska omdömen. Hon kan inte få genomslag för sina åsikter därför att hon går emot inte bara gruppens normer, utan det som gruppen anser vara normer som kommer från Gud själv. Det blir ett omöjligt uppdrag för henne att vinna den striden. Antingen måste hon acceptera att lida av denna etiska deprivation, eller så måste hon lämna sammanhanget. Det finns antydningar om etisk deprivation i berättelsen om Lilly och hennes man. De blev illa bemötta av kyrkans ledning. Det provocerade henne till att öppet ifrågasätta kyrkans behandling av homosexuella, eftersom att hon alltid hade besvärats av den. Hennes försök till att diskutera blev bemött av chock och misstro. Även om hon inte hade uttryckt att hon tyckte annorlunda var det som om de andras negativa reaktioner gjorde konflikten uppenbar. Det förelåg en konflikt för att hon överhuvudtaget ifrågasatte gruppens etiska norm. Detta fick henne att ifrågasätta fler saker. Hon förstod att hon aldrig skulle kunna få genomslag för sin kritik av Bibelns Gud i det sammanhang hon var med i. Detta tolkar jag som en av orsakerna till att hon lämnade kyrkan. För Lillys och hennes mans del innebar det att de också lämnade sin kristna tro. I andra berättelser finns det också antydningar om etisk deprivation. Det rör sig om kommentarer om att författarna inte höll med om Bibelns eller kyrkans moral. De ska dock inte ses som avgörande orsaker bakom kontraomvändelserna då berättelserna domineras av andra skäl.

6.2.2. Social deprivation ”Jag blev illa behandlad på grund av mitt kön” är en typ av skäl som uttrycker social deprivation. Social deprivation innebär som sagt att man lider brist på vissa egenskaper och tillgångar som andra människor värderar högt i ett samhälle. De tillgångar som följer med dessa egenskaper kan vara karriärmöjligheter, materiella ägodelar och social prestige. Här handlar det om att kvinnorna upplevde sig begränsade just på grund av att de var kvinnor. Tracey är ett gott exempel på någon som lider av social deprivation på grund av sitt kön. Hon var tillsammans med en man som behandlade henne illa. Hennes sociala deprivation har inte bara att göra med kyrkans norm om att mannen i alla lägen ska ha rätt att bestämma i förhållandet, även om redan det är tydligt ofördelaktigt för kvinnan. Hon fick inte heller diskutera teologi med männen, utan hon skulle hålla sig till spörsmål som rörde hem och 29


familj. Detta upplevde hon som mycket begränsande. Hennes berättelse fokuserar på detta skäl till varför hon lämnade kristendomen, så jag finner det rimligt att social deprivation delvis kan förklara hennes kontraomvändelse. Joanne skriver: “Our church did not allow women to speak, pastor, or teach, so that really messed up my beliefs on gender roles, because I knew I'd never fit them. I could never be the homemaker that ‘God’ supposedly wanted me to be as a good little woman.” Detta uttrycker förvisso en slags etisk deprivation, eftersom att det handlar om en norm för kvinnors uppträdande. Men det finns något mer där: Hon upplever att hon själv är ofördelaktigt behandlad på grund av denna norm på grund av sitt kön. Hennes berättelse slutar med att hon upplever att varken Bibeln eller själavårdare hade någon tröst för henne som våldtäktsoffer, så till slut lämnar hon sin kristna tro. Lizardlady skriver: “The bible's misogyny was really starting to disturb me, especially Paul's admonition to women to be quiet in church. It was like kindergarten all over again. Speaking in church was the boys' toy, working in the kitchen was the girls' toy.” Hon är en kvinna och kvinnor får inte tala i kyrkan. Det störde henne. Det är ett bland flera skäl hon ger till varför hon lämnade kyrkan. Återigen handlar det om en kvinna som upplever sig ofördelaktigt behandlad på grund av sitt kön.

6.2.3. Existentiell deprivation Som jag nämnde i kapitel 5 definieras existentiell deprivation som ett missnöje i förhållande till frågor som rör livets mening. Vissa av kvinnorna uttrycker att de var alltifrån otillfredsställda till i det närmaste plågade över vad som var livets existentiella villkor och mening enligt deras kristna världsbild. Skäl av typen ”Jag mådde dåligt” ger ofta uttryck åt existentiell deprivation. Ett exempel är Lily D. Hon växte upp med vad som beskriver som en paranoid, bipolär och verbalt misshandlande pappa, som brukade kontrollera och skrämma barnen i familjen med hotet från Guds vrede. I den ena stunden var de ”toppen ungar”, och i den andra stunden var de så onda att han inte kunde titta på dem. Hennes bild av Gud var till stor del formad av hennes fars personlighet, skriver hon. I kyrkan undervisades hon om en bättre bild av Gud, men den nyckfulla och skrämmande gudsbilden satt fortfarande djupt i hennes psyke. Vartenda misstag hon gjorde i livet gjorde henne rädd och förtvivlad. På ett undermedvetet 30


plan var hela hennes livsstil präglad av utmaningen att hålla sig inom den ”säkra zonen”, alltså inom ramarna för vad som var tillåtet. När hon upplevde att hon misslyckades med det mådde hon oerhört dåligt. Detta liv blev för mycket för henne att klara av, så hon sökte hjälp. Till sist fick hon ta en medicin som egentligen är avsedd för personer som har ADD. Den fungerade. Hennes plågsamma upplevelser försvann av några piller och det fick hennes destruktiva religiositet att kännas overklig. Numera vet hon inte vad hon ska tro. Hon hoppas i alla fall att det finns en god och kärleksfull Gud som det inte finns en gnutta svartsjuka, vrede och krigsvilja i. Den gudsbilden hade hon fått bekanta sig med under en lycklig tid i kyrkan. Men, tillägger hon, det kan inte vara Bibelns Gud. Den röda tråden i berättelsen är att hon upplevde att hennes religiositet inte kunde erbjuda någon konstruktiv mening med livet och därför lämnade hon den. Carolyn skriver att hennes upplevelser av kristendomen var till stor del präglade av ångest, skam och rädsla för en gud som hade helvetet i beredskap om hon inte gjorde allt hon kunde för att bli räddad. Allt handlade om osäkerhet inför evigheten, menar hon. Att leva under sådana existentiella villkor var skrämmande och det tog en lång tid innan hon kunde bryta sig fri. Men i dag är hon fri tack vare många människor och platser där hon har lärt sig nya saker. Det som allra mest influerar hennes världsbild i dag är vetenskap i allmänhet och kvantfysik i synnerhet, skriver hon. Även i den här berättelsen är temat att hennes kristna livsåskådning upplevdes destruktiv och att hon därför sökte sig bort från den.

6.2.4. Organisk deprivation I berättelserna finns vissa indikationer om att organisk deprivation ledde kvinnor till att lämna sin kristna tro. Mer specifikt handlade det om psykiska sjukdomstillstånd som upplevdes starkt i den kristna miljön, men som kunde hanteras och behandlas bättre när personerna hade sökt sig därifrån. Det är inte nödvändigtvis så att religionen orsakade sjukdom, men religionen gjorde att sjukdomarna fick ett större spelrum. Alexis skriver att hon växte upp i en miljö av religiös extremism. Som barn fick hon inte formulera egna åsikter eller ta egna beslut. Hon kände sig som en robot. Hon menar att hon blev bestulen på sina rättigheter och att hon blev kontrollerad av sina föräldrar, som i sin tur blev kontrollerade av det religiösa ledarskapet. Hon visste inte någon om sex i mellanstadiet och det hade varit en synd att se en naken kropp eller att tala om normala kroppsfunktioner 31


som till exempel menstruation. De vuxna sa att hon inte skulle hinna bli vuxen innan uppryckningen kom, och att hon förmodligen skulle hinna dö före det på grund av förföljelse. Hon ville vara som andra barn men det var svårt. Hon blev mobbad för att hon var annorlunda. Hon ville gärna gå med i skolans hejaklack, men det skulle aldrig komma på fråga: sättet de tjejerna pratade på, deras kläder, deras flirtighet och deras danser var ”onda”, ”sataniska” och ”pojktokiga”. Världen utanför kyrkan var på många sätt en fiende och allt sågs i svart och vitt. Som tonåring led hon av ett svårt nervöst sammanbrott på grund av skräcken för helvetet. Effekterna stannade kvar i flera år efteråt. Hon led av vanföreställningar, svår ångest, depression och självmordstankar. Hon skriver att hon i dag sakta har börjat lära sig att älska kläder, icke-religiös musik, böcker och människor utan att bry

sig

om

vilken

religion

de

har.

Hon

har

slutat

evangelisera.

Hennes

kontraomvändelseprocess beskrivs som en resa från bundenhet till frihet och hon menar att hennes psykiska ohälsa bara kunde bli bättre utanför kyrkan. Hon kämpar fortfarande för att processen ska fortsätta, men för första gången i sitt liv känner hon att hon förtjänar en gnutta lycka. Andrea beskriver att hon redan som elvaåring hade tvångssyndrom, men med åren blev det värre. I hennes tonårsgrupp fanns en kvinna som började predika om helvetet. Det var vid tiden för terrorattacken den 11 september 2001, och kvinnan sa att hon hade en vision om att alla som dog där inte skulle få komma till himlen. ”Och vi vill ju inte sluta våra liv och vara oförlåtna som dem, så Jesus äger att vi ska omvända oss medan vi ännu har tid”, sa hon. Andrea hade redan tvångssyndrom innan hon kom dit, så för henne var de orden som att slänga matolja på en köksbrand. Vad kunde vara mer skrämmande än att tänka sig att de som redan hade dött i elden av terrorattackerna skulle brinna igen, fast för evigt, när de hade dött? Som barn är det en instinkt att tro på de vuxna, menar hon, men för henne blev det värre än för de andra barnen. Hon blev som besatt av att läsa Bibeln och kunde inte koncentrera sig i skolan. Hon kunde inte fungera socialt. Efter sex månader kom hon in i ett tillstånd av frånvaro av sjukdomsaktivitet. Hon menar att religiöst tvångssyndrom är som ”tvångssyndrom på crack-kokain”. Diagnosen är nog svår som den är, men till råga på allt kommer rädslan för att synda emot en allsmäktig Gud. Andrea menar att religionen gjorde hennes sjukdom värre och hennes kontraomvändelseprocess gick ut på att söka sig därifrån på grund av detta. ”Needless to say, I will never be Christian again”, skriver hon.

32


6.3. Indikationer om förklaringar utifrån sociala interaktioner Ger berättelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvändelser kan förklaras utifrån sociala interaktioner? I så fall, på vilka sätt? Jag ska gripa mig an dessa frågor med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Lilly, som lämnade kristen tro av etiska skäl, beskriver att hennes ifrågasättande började med att hon öppet vågade diskutera om homosexualitet verkligen var så fel. Men varför diskuterade hon det? Jag menar att förklaringen finns i hennes samtal med homosexuella. Tidigare i sin berättelse nämner hon att hon under sin uppväxt såg flera personer ”komma ut ur garderoben”. De blev avvisade av alla de kände utom just henne, fick hon senare höra. Under hennes tid som kristen ansåg hon visserligen att homosexualitet är en synd, men hon behandlade dem aldrig annorlunda för det. De förblev vänner under hennes tid som kristen. Den kontinuerliga kontakten med de homosexuella fungerade som sprickor i hennes kristna plausibilitetsstruktur. I dessa kontakter fanns en potential till att riva sönder hela strukturen, vilket också skedde. I slutet av sin berättelse skriver hon: ”Ironically, my gay and atheist friends have been the most supportive of me. They are the only ones I have been truly honest with because I know these declarations will not scare them. They have loved me and been there for me.” Uppenbarligen hade hon starka känslomässiga band till dem efter sin alternation, och eftersom att hon hade känt dem länge är det troligt att deras band var starka sedan långt tillbaka. Sådana känslomässiga band är nödvändiga komponenter för att kunna ta del av en ny plausibilitetsstruktur. Lizabeth, som var uppväxt i en traditionell kyrka men som under tonåren lämnade den för pingstkyrkan, berättar att hon som 18-åring flyttade till England för att studera medicin. Hon skriver: ”I came to this country realizing how different it was to home, especially in the religion department.” Där träffade hon nämligen nya vänner som var ateister och agnostiker, eftersom de bodde i samma hus. De ställde bra frågor om kristendomen, vilket skrämde henne. Hon berättar att hon därefter medvetet sökte sig till kristna kretsar i England som påminde om hennes gamla kretsar hemmavid: ”I just wanted to find a safe place in a country that was so unlike my own.” Hon träffade en kristen pojkvän, vilket hon berättade för sina föräldrar. Problemet var bara att han var en blek engelsman. Hennes föräldrar ville att hon skulle vara tillsammans med någon med hennes egen mörka hudfärg, så de ville att hon skulle göra slut. Hon försökte lyda eftersom hon var uppfostrad till att hedra sina föräldrar i Herren, men det gick inte. De fortsatte att träffas och ha intimt umgänge. Det fick henne att inse att 33


hon inte kunde döma dem som hade sex före äktenskapet, eftersom att hon nästan gjorde samma sak själv. Hon fortsätter: Then there was the homosexual thing. In my country, practicing homosexuality is against the law. The only gay friend I had back home was trying to hide it in Christianity. In England, I have so many gay friends. How can it be wrong for them to love the people of the same sex in that way? Also I now have so many friends who are not Christians. They are so nice and caring. Why would God possibly send them to hell unless he was a sick bastard?

Notera att hon skriver att hon har så många vänner som är homosexuella och/eller ickekristna. Det är troligt att samtalen med dessa vänner har format hennes föreställningar. I Lillys berättelse finns alltså antydningar om att hennes sociala interaktioner spelar en roll i kontraomvändelseprocessen. Carolyns kommentar om sociala interaktioner är kort och kärnfull: I'm conscious of how different my life is today from the decades when I was snared in terrorizing Christianity. I appreciate the people, books, articles, PBS specials, conferences, synchronicities, conversations, websites, forums, activities, and thinking and writing I've done, which were my journey to the freedom I feel today.

Hon uppskattar alltså bland annat människorna, konferenserna, konversationerna, forumen och andra aktiviteter som har lett henne dit hon är i dag. Det är uppenbart att hon har deltagit i många sociala aktiviteter som har fungerat som delar av en ny plausibilitetsstruktur, och som har hjälpt henne att byta verklighetsuppfattning. Kathlene Marie växte upp i en kristen familj. Hon fick som barn börja i en kristen skola, men senare började hon i en kommunal skola. Hon skriver: ”Luckily for me, I was enrolled in a public high school where I was allowed to speak my mind, and be with others who weren't brainwashed, including my longtime partner, who ultimately revealed the "light" of atheism to me.” Hon kom alltså till ett nytt socialt sammanhang genom sin nya skola. Där kunde hon interagera med ickekristna och samtala om naturvetenskap och religion, vilket ledde henne dit hon är i dag. Återigen ser vi alltså ett fall som kan bekräfta att sociala interaktioner har betydelse för kontraomvändelseprocessen.

34


7. Diskussion

Jag för en diskussion om resultatet samt utvärderar här de teorier som jag har använt. Till sist jämför jag resultaten med tidigare forskning och föreslår inriktningar för framtida studier.

7.1. Reflektioner över resultaten Har studiens frågeställningar besvarats? Kort och gott: Ja, jag anser att de har besvarats. Jag skulle visserligen här kunna sammanfatta resultaten för att styrka min slutsats, men jag hoppas att läsaren kan ha överseende med att jag bara hänvisar till de olika delarna av analysen i det föregående kapitlet istället. Där framgår det förhoppningsvis tydligt nog att frågeställningarna är besvarade. Det huvudsakliga syftet med den här studien är som sagt att studera orsaker bakom kvinnors kontraomvändelser. Har detta syfte uppnåtts? Ja, det menar jag. Denna studie ger ett bidrag, även om det bara är litet, till förståelsen av kontraomvändelse bland kvinnor. Studiens fokusering på kvinnor baserades på antagandet att kvinnors vägar bort från kristen tro ibland ser annorlunda ut jämfört med vad som gäller bland män, eftersom män och kvinnor i många sammanhang lever under olika sociala villkor. Till min glädje, men inte till min förvåning, kan studien uppvisa resultat som styrker detta antagande. Hur dessa vägar ser ut är dock inte så glädjande. I några av kvinnornas berättelser kan vi skönja social deprivation som grundar sig i det faktum att de är kvinnor, då kvinnor på olika sätt begränsas i dessa kyrkliga miljöer. De upplever detta som en minst sagt ofördelaktig situation. Detta verkar vara en del av anledningen till att de slutligen lämnar sitt religiösa sammanhang för att söka sig till ett sammanhang där de har en större frihet. Ett resultat som förvånar mig är att vissa av berättelserna handlade om diagnosticerad psykisk ohälsa och misshandel. ”Jag mådde dåligt” blev ett tema med en relativt stor variation. Ibland kunde det röra sig om rätt extrema exempel, som i Andreas och Alexis fall64. Det rör sig om rätt dramatiska och mörka berättelser. Jag antar att det beror på att det är en viss sorts före 64

Se kapitel 6.2.4. på s. 31-32.

35


detta kristna som tar sig tid att skriva en berättelse på ett internetforum. De som bara råkar tappa tron helt odramatiskt (om det nu finns sådana) känner förmodligen inte att deras historia är tillräckligt intressant för att skriva ner.

7.1.1. Utvärdering av deprivationsteorins relevans för studien Som jag ser det finns det både för- och nackdelar med att använda deprivationsteori i analysen av kontraomvändelse. Till nackdelarna hör att vissa personer lämnar sin religion av skäl som inte grundar sig i någon form av deprivation. De intellektuella funderingar kvinnorna hade är ingen typ av brist enligt teorin, och inte heller missnöjet med kristna. För det andra märks det att deprivationsteorin inte är utformad för att förklara beteendet hos religiösa personer. Psykisk deprivation handlar om att man inte har något system för att orientera sig i tillvaron, och därför kan det väl knappast finnas någon med ett religiöst tolkningssystem som lider av psykisk deprivation. Dessutom är deprivationsteorins relevans för den här studien är beroende av hur man tolkar de olika formerna av deprivation. Med en för snäv definition av existentiell deprivation är det tveksamt om den förekommer i kvinnornas berättelser. Definitionen blir snäv om den bara ska avgränsa sig till när människor frågar om det här är allt: Går livet verkligen bara ut på att äta, jobba, sova och dö? Människor som ställer den frågan upplever en brist på mening. Men existentiell deprivation handlar som sagt om att man är otillfredsställd i förhållande till vad som är meningen med livet. Existentiell deprivation omfattar alltså inte bara upplevelser av bristande mening med livet, utan också upplevelser av en otillfredsställande mening med livet. Jag tolkar det som att det kan handla om att man känner att det som ska föreställa livets mening, till exempel att man med varje handling i fruktan ska behaga Gud, är otillfredsställande. Därför tog jag med den typen av deprivation i analysen, och den kom till god användning. Fördelarna med att använda deprivationsteorin i analysen av kontraomvändelse är att den uppenbarligen kan fånga upp ganska stora delar av hur kvinnorna upplevde sin religiösa tillvaro. Det går faktiskt att finna etisk, social, existentiell och organisk deprivation i berättelserna. Det är inte så illa med tanke på att urvalet bara inkluderar 20 berättelser. Jag förväntade mig faktiskt inte att finna organisk deprivation. När den förekommer är det en fråga om diagnosticerade mentala sjukdomar. Det heter förvisso att ”kom till mig, ni som är 36


tyngda av bördor, och jag ska skänka er vila”. Människor genom alla tider har upplevt att de har blivit tröstade av detta budskap. Men här är det frågan om motsatsen; bördorna fanns i religionen. Denna studie får exemplifiera den sidan av religiositeten. Jag menar naturligtvis inte att det är religionen som gör folk sjuka, utan att sjukdomarna upplevs som värre inom ramarna för författarnas tro. I Alexis65 berättelse beskrevs religionen förvisso som en orsak till sjukdom, men oftast handlade det om att religionen gjorde att sjukdomarna fick ett större spelrum. Ur ett kristet konfessionellt perspektiv går det naturligtvis att diskutera i vilken mån kvinnorna tar avstånd från ”riktig” kristendom. Är det verkligen sann religion om den har en negativ inverkan på livet? Det är en intressant fråga. Men för det första är frågan vad som är ”riktig” kristendom svår att besvara utifrån religionsdefinitionen i den här uppsatsen. Religion definieras här en mänsklig respons på en verklighet som uppfattas som transcendent. Dessa mänskliga responser, i form av tankar, ord och handlingar, ser väldigt olika ut. För det andra är det ovidkommande att i detta sammanhang fråga vad som är ”riktig” kristendom. Det viktiga är att de tar avstånd från sin kristna tro och sitt eget kristna sammanhang – ett sammanhang som skiljer sig från många andras.

7.1.2. Utvärdering av socialkonstruktionismens relevans för studien Ett resultat som gjorde mig något förvånad är att det finns ett skapligt utbud av exempel på hur sociala interaktioner var betydelsefulla för kvinnornas kontraomvändelser. Min förvåning upplevs kanske oväntad av läsarna därför att jag ju själv valde att analysera empirin utifrån det perspektivet. Men jag hade inte tänkt använda den här teorin överhuvudtaget efter den första genomläsningen av berättelserna. Jag tog mig an att försöka använda den ganska sent i uppsatsskrivandet utifrån ett råd av min handledare, om än jag var skeptisk till rådet. Min initiala tanke var nämligen att eftersom skälen inte explicit uttryckte något om sociala interaktioner skulle inte detta vara något fruktbart perspektiv i analysen. På den punkten finner jag mig själv gladeligen motbevisad. Det är ingen av författarna som explicit nämner sociala kontakter som skäl för att lämna sin tro, men jag insåg snart att detta är helt i sin ordning om det har skett en alternation i en socialkonstruktionistisk mening, vilket jag menar att det har. Berättelserna speglar kvinnornas självbiografier så som de ser ut efter att alternationen har ägt rum. Allt som de skriver är tolkningar utifrån sin nya 65

Se kapitel 6.2.4. på s. 31.

37


verklighetsuppfattning, vilket är att de förr levde i mörker men att de nu har undkommit mörkret och i de flesta fall funnit ljuset. Detta ljus beskrivs inte som samtalet med nya signifikanta andra, men det är åtminstone i vissa fall rimligt att anta att det är resultatet av dessa samtal. Tecknen på sociala interaktioner med dem som nu är dessa kvinnors signifikanta andra kan vi alltså snarare finna bakom skälen de anger. Orsaken till det är att samtalen med nya signifikanta andra har inspirerat författarna till en ny verklighetsuppfattning med vilken de vänder tillbaka och kritiserar sin före detta kristna tro. I samband med detta vill jag påminna om att eftersom att den här studien är av kvalitativt slag ligger tyngdpunkten inte i att visa upp kvantitativa data över hur stor del av dem som lämnar sin tro som gör det på grund av relationer med människor med andra livsåskådningar. Därför kan den här studien inte heller visa hur viktig denna anledning är, om man med viktig menar detsamma som utbredd. Det intressanta i den här uppsatsen är inte hur många som visar något; det intressanta är att exemplifiera på vilka sätt sociala interaktioner kan orsaka kontraomvändelse. Det visade sig alltså att sociala interaktioner verkar på outgrundliga sätt i kulisserna bakom berättelserna om kontraomvändelse. De verkar ibland vara en sorts utlösare av något självständigt som redan finns latent i individen. Detta självständiga (som vissa människor skulle kalla för heretiska) frö kan med hjälp av en ny plausibilitetsstruktur planteras och växa, det vill säga integreras och manifesteras, i något som så småningom blir individens nya verklighetsuppfattning. Det här är ett intressant tema som förtjänar att utforskas ytterligare. Tanken med att använda både deprivationsteori och socialkonstruktionism var underordnad ett ännu högre perspektiv, vilket är att en religiös tro består av så många olika delar att man inte blir av med den bara för att någon eller några komponenter faller samman. Jag håller alltså med Zuckerman om att det måste till att tillräckligt många delar faller samman för att en kontraomvändelse ska äga rum.66

66

Zuckerman 2012: 165-166.

38


7.1.3. Jämförelser med tidigare forskning Som jag nämnde är forskningsfältet om kontraomvändelse tämligen spretigt. Många av de studier jag tog upp i forskningsöversikten nämner dock att det finns flera samverkande orsaker bakom kontraomvändelse, vilket den här studien bekräftar. Den här studien är intressant att jämföra med den som gjordes av Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards eftersom att den är en relativt ny studie som också använde sig av webbmaterial i form av berättelser för att analysera orsaker bakom kontraomvändelse. Skillnaden är att deras urval av författare var överrepresenterat av unga, välutbildade och datorintresserade män.67 Deras resultat visar att respondenterna stöttes bort snarare än drogs bort från kristendomen. För att komma fram till den slutsatsen studerade de endast skälen i berättelserna. Det är möjligt att de hade kunnat uppvisa ett annat resultat om de hade haft mer av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i analysen, där de letade efter tecken på sociala interaktioner med utomstående. Deras resultat visar heller ingen emotionell dimension av orsakerna bakom kontraomvändelse, vilket också är anmärkningsvärt annorlunda jämfört med resultatet i den här studien. Detta bevisar dock inte att män i en mindre utsträckning har emotionella orsaker bakom kontraomvändelse, eftersom att det är kvalitativa studier med okänd extern validitet det är frågan om. Dessutom är Mauss68 studie ett exempel där den emotionella dimensionen ses som en huvuddimension i kontraomvändelsen, och hans respondenter var både kvinnor och män. Jacobs69 fann ett tema av kvinnomisshandel i sin studie av kvinnors avhopp från karismatiska rörelser. En av hennes respondenter lämnade religionen på grund av ett destruktivt äktenskap med sin kristne make. Hon fann också att kvinnorna misshandlades i kyrkomiljön. Hon beskrev kontraomvändelse som en fråga om kris och konflikt. Den här studien kan visa liknande resultat. Studien kunde inte bekräfta Brinkerhoff och Burkes teori om att kontraomvändelse är en social process, men det beror troligen på begränsningar i materialet snarare än på att teorin inte är lämplig för att förklara denna företeelse. Om jag hade använt mig av intervjuer hade jag kunnat ställa frågor för att utforska om det finns tendenser till denna typ av sociala process

67

Wright m fl 2011: 14. Mauss 1969: 131. 69 Jacobs 1984: 163-165. 68

39


där de som lämnar tron agerar i samspel med sin religiösa grupp i ett rolldrama med temat ”avfällingen ska bort”. I likhet med studien som gjordes av Barbour kan den här studien uppvisa etiska skäl för kontraomvändelse. Dock är inte de etiska skäl som förekom i berättelserna särskilt framträdande eller dominerande. Däremot kan den här studien bekräfta Barbours teori om att kontraomvändelse kännetecknas av intellektuella tvivel, moraliska betänkligheter, emotionellt lidande och utträde ur en religiös grupp.

7.1.4. Förslag för vidare forskning Den här studien visar fascinerande exempel på kontraomvändelser, vilket gör mig nyfiken på att veta hur vanligt förekommande sådana här exempel egentligen är. Det vore intressant att se en kvantitativ studie där resultatet analyseras med hjälp av socialkonstruktionism för att komma fram till i vilken utsträckning den är gångbar. Dessutom skulle det vara bra att kunna generalisera angående förekomsten av de teman som framkom i denna studie. Det skulle kunna göras genom en enkätundersökning baserad på dessa teman. Det vore även intressant att se en kvantitativ studie av samma typ av berättelser där resultatet analyseras med hjälp av deprivationsteori för att undersöka i vilken utsträckning olika former av deprivation är förekommande, framför allt när det gäller social deprivation som grundar sig i det faktum att respondenterna är kvinnor. Kvinnors utsatthet i vissa typer av religiösa miljöer är ett ämne som definitivt torde vara nödvändigt att undersöka närmare i framtida forskning.

40


8. Referenser

Bahr, Howard M. & Albrecht, Stan L.: Strangers Once More: Patterns of Disaffiliation from Mormonism. Journal for the Scientific Study of Religion 28: s. 180-200. 1989. Barbour, John D.: Versions of Deconversion: Autobiography and the Loss of Faith. Charlottesville: University of Virginia Press. 1994. Berger, Peter m fl.: The Desecularization of the World: Resurgent Religion and World Politics. William B. Eerdmans Publishing Co. 1999. Berger, Peter & Luckmann, Tomas: The Social Construction of Reality. Penguin Books Ltd. 1966. Brinkerhoff, Merlin B. & Burke, Kathryn L.: Disaffiliation: Some Notes on “Falling from the Faith”. Sociological Analysis 41: s. 41-54. 1980. Bruce. Steve: God is Dead: Secularization in the West. Blackwell Publishing Ltd. 2002. Bryman, Alan: Samhällsvetenskapliga metoder, andra upplagan. Liber AB. 2011. Christopher, S., Fearon, J., McCoy, J., Nobbe, C.: Social deprivation and religiosity. Journal for the Scientific Study of Religion, No 4. 1971. Fenn, Richard K. (editor): The Blackwell Companion to Sociology of Religion. Blackwell Publishing. Ltd. 2003. Furseth, Inger & Repstad, Pål: Religionssociologin – en introduktion. Liber AB. 2005. Geels, Antoon & Wikström, Owe: Den religiösa människan. Natur och kultur, Stockholm. 2006. Jacobs, Janet: The Economy of Love in religious Commitment: The Deconversion of Women from Nontraditional Religious Movements. Journal for the Scientific Study of Religion 23: s. 155-171. 1984.

41


Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend: Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB Lund. 2009. Lindgren, Tomas: Fundamentalism och helig terror. Studentlitteratur AB, Lund. 2009. Mauss, Armand: Dimensions of Religious Defection. Review of Religious Research, Vol. 10. 1969. Streib, Heinz m fl: The Bielefeld-Based Cross-Cultural Study. Vandenhoeck & Ruprecht. 2009. Streib, Heinz & Keller, Barbara: The Variety of Deconversion Experiences: Contours of a Concept in Respect to Empirical Research. 2004. Wright, Bradley R. E. m fl: Explaining Deconversion from Christianity – A Study of Online Narratives. Journal of Religion and Society 13. 2011. Zuckerman, Phil: Faith No More: Why People Reject Religion. Oxford University Press. 2012.

42

Kandidatuppsats Sofia Franzén  

A bachelor´s essay on Christian deconversion

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you