Page 1

AVISERAT 2006|1 SNDS.ORG

Fire dage og 927 bud på godt nyhedsdesign Årets konkurrence afgjort | side 4-7

Store finske aviser i broadsheet

Kun én ud af 28 syvdagesaviser er i tabloid | side 10–11

Så skapar du god typografi

Ny bok: Ett liv i läsningens tjänst | side 12–13

Nyt grafisk ansigt til SNDS

Logo, blad, farve, website. Alt er redesignet | side 22–23


SVERIGE

FINLAND

DANMARK

Formand Anna Östlund Torggatan 9 C, S-784 44 Borlänge, Sverige Tel.: +46 70 209 52 31 E-mail: anna.ostlund@confetti.se eller anna_ostlund@hotmail.com

Næstformand/kommunikationsansvarlig Marita Granroth HUFVUDSTADSBLADET Mannerheimvägen 18, FI-00100 Helsinki, Finland Tel.: +358 9 125 31 Fax: +358 9 642 930 E-mail: marita.granroth@hbl.fi

Kasserer Frank Stjerne JP/POLITIKENS HUS Rådhuspladsen 37, DK-1785 København V Tel.: +45 33 47 23 99 Fax: +45 33 14 72 17 E-mail: frank.stjerne@jppol.dk

Seminarieansvarlig Anders Tapola SMÅLANDSPOSTEN, S-351 70 Växjö, Sverige Tel.: +46 470 770 686 E-mail: anders.tapola@smp.se

2

AVISERAT 2006|1

NORGE Sekretær Ingrid Meisingset ADRESSEAVISEN P.b. 7070, N-7003 Trondheim Tel.: +47 07200 Fax: +47 725 50 10 09 E-mail: ingrid.meisingset@adresseavisen.no

AVISERAT

SNDS.ORG

Redaktion: Jørgen Høg (redaktør) Lars Pryds (grafisk design/layout) Forsidefoto: Lars Aarø www.fokus-foto.dk Tak til skribenterne i dette nummer: Flemming Hvidtfeldt, Barbro Teir, Pelle Anderson, Svenåke Boström, Anders Tapola – og Anna Tryk: Svendborg Tryk www.svendborgtryk.dk Typografi: AVISERAT er sat med Myriad Pro Condensed og Adobe Jenson Pro ISSN 0909-1459

Jørgen Høg er Guide-redaktør på Morgenavisen Jyllands-Posten, Viby, Danmark

Sekretariat Lone Jürgensen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 08 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: lone.jurgensen@jp.dk

Lars Pryds er grafisk designer og art director på Morgenavisen Jyllands-Posten, København, Danmark

Bidrag til AVISERAT og/eller til snds.org modtages med stor glæde. AVISERAT udkommer fire gange årligt, i marts, juni, september og december. Næste deadline er 15. april 2006. AVISERAT udgives af: Society for News Design Scandinavia Sekretariat: Lone Jürgensen Morgenavisen Jyllands-Posten, Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J, Danmark Redaktionens adresse:

Society for News Design Scandinavia’s hjemmeside. Nyheder, konferencer, opslag, referater, konkurrencer, anmeldelser. Og meget mere. Web-redaktør Kartin Hansen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 07 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: kartin.hansen@jp.dk

Jørgen Høg MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 32 79 Fax: +45 87 38 31 99 Mob.: +45 28 86 71 28 E-mail: joergen.hoeg@jp.dk eller: jhoeg@stofanet.dk Lars Pryds Østerbrogade 158, 3. TH., DK-2100 København Ø, Danmark Tel.: +45 39 20 80 19 Mob: +45 30 53 87 14 E-mail: pryds@mac.com Web: www.pryds.com

Kartin Hansen er redaktionel webmaster på Internetavisen Jyllands-Posten, Viby, Danmark


Redaktøren

AVISERAT 2006|1

Välkommen! Tervetolua! Velkommen! Welcome! n  Aviserat er næsten, som det plejer. Først skal vi sige rigtig mange tak til Ingrid Lohne, der fra sit domicil i Oslo har redigeret dette magasin på forbilledlig vis. Det har hun gjort i 10 år, og nu måtte nye kræfter tage over. Som i mange af livets andre forhold skal der to mænd til at klare én kvindes arbejde, således også til at redigere og designe Aviserat. Undertegnede har sammen med art director Lars Pryds sagt ja til at overtage hvervet med at redigere bladet, som fortsat vil udkomme fire gange om året. Inde i bladet vil I kunne finde en udførlig beskrivelse af, hvordan SNDS’ nye grafiske linje er tænkt, og her skal jeg komme ind på nogle af de tanker, vi har gjort om indholdet. Vi har en hel masse ideer, og vil allerede nu opfordre alle medlemmer og læsere at komme med gode ideer og inputs til magasinet. Alle er velkommen. Vi vil først og fremmest fortsætte med at beskrive den løbende avisud-

vikling i særdeleshed og medieudviklingen i al almindelighed. Vi vil også gerne tegne portrætter af tegnere, grafikere, designere, fotografer, ikke blot fra avisverdenen, men også fra de øvrige medier. Fra hele Norden, så der må gerne komme forslag fra alle medlemslande i SNDS. Nu foregår redigering og trykning af Aviserat i Danmark, men det er vigtigt, at alle lande er repræsenteret hver gang med mindst ét indslag. Skandinavien har en lang medietradition, og emner som ”Nordisk skriftdesign”, ”Nordisk design generelt”, ”Industrielt design”, ”kunst” og ”brugskunst” kunne sagtens være emner i de kommende magasiner. Vores ambition er at gøre Aviserat mere bredt på indholdssiden. Magasinet skal læses som et specialmagasin om nyhedsmedier i almindelighed og medier i særdeleshed, ikke blot om aviser og avisdesign. Vi vil fx gerne have fat i grafik- og nyhedschefer fra tv, radio og internet.

Markedet flyder sammen, og derfor er det vigtigt at se på, hvordan man som mediearbejder kan lade sig inspirere af omgivelserne. Så vidt det kan lade sig gøre, vil vi skrive om nye bøger inden for journalistik, grafisk arbejde, internet, medier. Derfor er det vigtigt, at Aviserat-redaktionen får kendskab til al relevant litteratur, der bliver udgivet i Skandinavien. Vi vil tage kontakt til branchens forlag i de respektive lande og på den måde blive opdateret med nye relevante udgivelser ang. medier. Redaktionen håber, at læserne bliver tilfredse med det nye look, I kan alle være med til at udvikle indholdet. God fornøjelse! Jørgen Høg, redaktør, Aviserat joergen.hoeg@jp.dk jhoeg@stofanet.dk

Trondheim 11. - 13. mai 2006

Se mere på side 8–9 eller på www.snds.org/trondheim-2006

INDHOLD 02 Kolofon + kontaktinfo 03 Velkommen! Tervetolua! Velkommen! Welcome! 04–07 Fire dage og 927 bidrag til konkurrencen Årets Nordiske Nyheds Design 2006. Prisvinderne er fundet



AVISERAT 2006|1

08–09 Johan Kinnander. Cristóbal Edwards. John Grimvade. Christine McNeal. Mød dem i Trondheim til maj. 10–11 Bare de store kvar i storformat – i Finland 11 På rejse i John Barks redaktionelle verden

12–13 Så skapar du god typografi. Arne Heines livsværk i bogform 14 Mac eller Windows ? 15 Medborgarjournalistik 16 Vad gör vi nu med vora svenska tabloider? 17 Nye bøger til inspiration

17 Bästa omgjorda svenska nyhetstidning 2005 18–21 Årets Pressefoto i Danmark 2005 22–23 Verdenspremiere: En ny grafisk profil for SNDS 24 Anna Östlund – foreningens præsident får det sidste ord på bagsiden


927

Fire dage og

bidrag

Maraton-arbejde at vurdere og kommentere de mange bidrag til Årets Nordiske Nyheds Design 2006. 927 bidrag blev skåret ned til 72 præmier. Af Flemming Hvidtfeldt



AVISERAT 2006|1

n  »Er der enighed blandt juryen om, at dette bidrag skal have guld?«

Flemming Hvidtfeldt er chefredaktør på Ringkjøbing Amts Dagblad og formand for konkurrencekomiteen Årets Nordiske Nyheds Design E-mail: hvid@bergske.dk

Jurymedlemmerne i Årets Nordiske Nyheds Design 2006 kigger endnu engang op på den avisside, der er tale om. Siden er blæst op på et stort lærred i det største konferencerum på Hotel Legoland i Billund i Danmark, så alle kan få selv de mindste detaljer af siden med. Der tænkes, vurderes og overvejes endnu engang, hvorefter alle nikker bifaldende. »Så får den guld.« Det er torsdag middag - den sidste af knap fire dage med vurderinger af

de 927 bidrag, der blev sendt ind til

dette års konkurrence. Matheden er så småt ved at indfinde sig ovenpå timelange vurderinger og diskussioner af avisdesign, kvalitet i præsentation, netsites og detaljer – og ikke mindst erfaringsudvekslinger blandt juryen for trykte medier, der i år talte syv erfarne skandinaviske redaktionelle folk med blik for de selv de mindste grafiske detaljer. Arbejdet blev indledt fire dage forinden, hvor de syv var kommet flyvende ind til Billund fra Finland, Norge og Sverige. Danskerne tog toget


Juryen i færd med at vurdere bidrag indsendt i den europæiske konkurrence, Fra venstre Jacek Utko, Michael Agar, Per Christian Helme, Anders Enström , Pekka Kukkonen og yderst til højre Nina Andersen. Foto: Søren Stidsholt Nielsen  eller bilen. Dertil kom den specielle netjury, der består af en netkyndig fra hvert skandinavisk land. Halvdelen af jurymedlemmerne er udpeget af SNDS – den anden halvdel af de fire udgiverforeninger i Norden. Indledende øvelser Mandag aften blev indledt med at vurdere de indsendte bidrag til den europæiske konkurrence, hvortil den skandinaviske jury blev suppleret af to europæiske jurymedlemmer. Det var kun en langsom opvarmning til de følgende tre dages intense arbejde med

at vurdere, registrere, kommentere, fotografere og atter vurdere de mange bidrag. Der blev gået mange kilometer de følgende dage. Langs de mange borde, hvor hvert bidrag blev lagt op. Og der blev skrevet mange kommentarer af de enkelte jurymedlemmer og formænd for de 12 kategorier, konkurrencen er inddelt i. Registrering og fotografering Sideløbende med, at juryen vurderede, hvilke bidrag, der skulle gå videre til den afgørende votering torsdagen, blev alle de udvalgte bidrag registreret og

fotograferet, så det forberedende arbejde med den årlige bog over vinderne i konkurrencen blev allerede indledt under voteringen. Heri indgår også de kommentarer til de vindende bidrag, som juryens medlemmer kom med under selve vurderingen i Billund. Dette års konkurrence var præget af mange bidrag – flere end året før – og standarden var generelt højere. I alt modtog konkurrencekomiteen, der står bag konkurrencen, 927 bidrag fra 73 forskellige mediehuse og aviser. Det var 147 bidrag flere end sidste år. Juryens arbejde betød, at 72 bidrag fik en

Fotos: Lars Aarø

AVISERAT 2006|1

*


Netjuryen er placeret for sig. Her ses nærmest Carsten Gregersen i samarbejde med Geir Terje Rud, Jari Jurkka og Åsa Drakenberg. Foto: Lars Aarøe



AVISERAT 2006|1

* præmie. Også her er tale om en stigning. I alt syv sammenlignet med seneste konkurrence. Så stakken af kasserede bidrag var som altid langt større en stakken med vindere, da juryen havde gjort arbejdet færdigt. Best of Show »Er der enighed om at dette bidrag er Best of show?« De syv jurymedlemmer nikker som på kommando. Ingen tvivl længere. Og så er det med at få fat i kufferten og ud til bilen, der bringer jurymedlemmerne til lufthavnen og flyet, der skal bringe

dem hjem efter knap fire dages hårdt og intenst arbejde. Hvem det var, der blev ”Best of Show”, og hvem der løb med de andre præmier, må du vente med at finde ud af. Vinderne offentliggøres nemlig først den 11. maj om aftenen. Ved et stort show i forbindelse med SNDS’s årlige konference, der i år holdes i Trondheim. Be there….  n 


Årets Nordiske Nyheds Design 2006 Jurymedlemmer – trykte medier Anders Enstrom, Nya Wermlands-Tidningen, Sverige Søren Rødkjær, JydskeVestkysten, Danmark Helle Madsen, NORDJYSKE Medier, Danmark Pekka Kukkonen, Helsinkin Sanomat, Finland Nina Andersen, VG, Norge Per Christian Helme, Nyhetsgrafikk.no, Norge Ari Kinnari, Aamulehti, Finland

Jurymedlemmer – netjury Jari Jurkka, Pohjalainen, Finland Carsten Gregersen, Berlingske.dk, Danmark Geir Terje Ruud, VG.no, Norge Åsa Drakenberg, Dagens Industri AB, Sverige

Konkurrencekomiteen Flemming Hvidtfeldt, Ringkjøbing Amts Dagblad, Danmark Gottfred Tunge, Stavanger Aftenblad, Norge Søren Stidsholt Nielsen, Fyns Amts Avis, Danmark Lone Jürgensen, SNDS / Morgenavisen Jyllands-Posten, Danmark



AVISERAT 2006|1

Ari Kinnari nærstuderer et bidrag mens Pekka Kukkonen i baggrunden får et større overblik. Foto: Lars Aarøe

Der skal også skrives. I baggrunden Søren Rødkjær i gang med at kommentere bidrag, mens Ari Kinnari i forgrunden ligeledes er dybt optaget af at fælde dommen ned. Foto: Lars Aarøe Fotos: Lars Aarø


perjantaina 6. tammikuuta 2006

muoti

su|asiat

Ilmoitusliitteenä Aamulehdessä tiistaina 4.4.2006.

www.helsinginsanomat.fi

urheilu b 9

ei olekaan rätti muiden joukossa. Jarmo Aaltosen Keskellä kämmentä d 2

Pekka Vuoristo

helsingin sanomat

� Hieman useampi kuin joka viides suomalainen on käyttänyt tai on aikeissa käyttää jotakin internetissä olevista vaalikoneista testatakseen ensi viikon presidentinvaalien ehdokkaita. HS-Gallup kertoo, että päättyneen vuoden lopulla kuusi prosenttia vastaajista oli jo käyttänyt näitä vaaleja varten vaalikonetta. Kuusitoista prosenttia oli aikeissa. Kolme neljästä ei ollut aikeissakaan käyttää vaalikonetta. Joka neljännellä oli kokemusta vaalikoneiden käyttämisestä joissakin vaaleissa.

kotimaa a 4

Terroriaalto yltyi yhä Irakissa ap–reuters

BAGDAD. Noin 120 ihmistä kuoli terrorihyökkäyksissä Irakissa torstaina. Tämä oli kuukausiin verisimpiä päiviä miehitetyssä maassa. Itsemurhaterroristi iski shiiamuslimien pyhässä kaupungissa Kerbalassa. Toinen tappaja hyökkäsi Ramadissa jonoon, jossa ihmiset pyrkivät poliisin tai armeijan palvelukseen.

Ariel Sharonin ei uskota enää palaavan virkaansa � Leikattu

pääministeri pidetään nukutettuna jopa useita vuorokausia � Jerusalemilaisella torilla kiitettiin Sharonin luonnetta ja sotilasansioita

Minna Nalbantoglu helsingin sanomat

JERUSALEM. Israelin pääministeri Ariel Sharon pidettiin torstaina lääkärien määräyksestä syvässä nukutuksessa sen jälkeen kun hänet oli leikattu vakavan aivoverenvuodon takia. Israelin hallitusta neljä viime

vuotta johtanut Sharon, 77, ei toivuttuaankaan todennäköisesti enää pystyisi palaamaan tehtäviinsä, sanoivat hänen avustajansa ja häntä hoitavan Hadassah-sairaalan johtaja. ”Minusta tuntuu kuin meillä ei olisi nyt johtajaa lainkaan”, sanoi Eti Ahituv jerusalemilaisella torilla.

kotimaa, kaupunki A sää

Lax hoitaisi Venäjä-yhteyksiä Natossa

Rkp:n presidenttiehdokas Henrik Lax on huolissaan Suomen Venäjän-suhteista ja pohjoismaisesta yhteistyöstä. Nato-jäsenyys parantaisi Laxin mukaan suhteita Venäjään. kotimaa a 5

Rokote ehkäisee lasten ripulin

Suomalaisten kehittämä rotavirusrokote estää sairaalahoitoa vaativan vakavan ripulin. kotimaa a 6

Tietoturva-aukon päivitys julkaistiin

Microsoft julkaisi myöhään torstai-iltana päivityksen, joka korjaa viikko sitten havaitun tietoturva-aukon. kotimaa a 7

Repputyömies asuu leirintäalueella

Helsingin Rastilassa asuu vakituisesti parikymmentä repputyöläistä. He ovat kotoisin eri puolilta maata ja asuvat työviikot vaunussa. Osa on viettänyt asuntovaunuelämää jo vuosia. kaupunki a 11

Ariel Sharon

ulkomaat, talous B urheilu

Lennart Meri sairaalassa

Viron entisen presidentin Lennart Meren kerrottiin torstaina olevan sairaalassa. Perhe pyysi, että tiedotusvälineet jättäisivät Meren rauhaan. ulkomaat b 3

Lintuinfluenssa surmasi lapsia Turkissa

Lintuinfluenssa vaati jo toisen ihmishengen Turkissa, kun 14-vuotias tyttö menehtyi torstaina. Tytön veli kuoli lintuinfluenssaan viime sunnuntaina. ulkomaat b 4

Öljydollarit jäävät tuottajamaihin

Yhdysvallat on suurin öljydollarien sijoituskohde, mutta öljysheikit sijoittavat yhä enemmän Lähi-itään. talous b 5

Pikkuleijonille yllätyspronssia

Suomen nuorten jääkiekkomaajoukkue voitti Yhdysvallat maalein 4–2 MM-kisojen pronssiottelussa. urheilu b 9

Monet muut torin asiakkaat ja myyjät ylistivät entisen kenraalin sotasankaruutta ja tiukkaa luonnetta. Sharonilla on takanaan yli kuuden vuosikymmenen ura sotilaana ja kiisteltynä poliitikkona. Pääministerin vuoteen äärellä Jerusalemin Hadassah-sairaalassa valvoivat lääkärien lisäksi lähimmät perheenjäsenet ja kaksi rabbia. Hengityskoneeseen kytketyn Sharonin pupillit reagoivat valoon, mikä osoittaa lääkärien mukaan hänen aivojensa toimivan. Sharonia aletaan herätellä hänen tilansa täsmällisemmäksi arvioimiseksi aikaisintaan perjantai-iltana, mahdollisesti vasta sunnuntai-

ulkomaat b 1–b 2 pääkirjoitus a 2

kulttuuri, mielipide tänään, minne mennä C nimiä

Irina Krohn palaa ”normaaliin työhön”

Krohnista tulee kesällä Suomen elokuvasäätiön uusi toimitusjohtaja. Mitkä ovat hänen suosikkielokuviaan, ja mikä on rakkain elokuvateatteri? kulttuuri c 1

Kisu, Elsa, Vilma ja Vipsu ovat kodittomia Helsingin Eläinsuojeluyhdistyksen tiedottaja Marja Blomster tuntee Löytöeläintalon kissat nimeltä. Osa on odottanut jo kauan pääsyä uuteen kotiin. nimiä tänään c 6

Krp tutkii vanhat henkirikokset uudelleen Jukka Harju Santtu Parkkonen helsingin sanomat

� Pääkaupunkiseudulla katoaa vuosittain yli 400 ihmistä. Heistä suurin osa löytyy. Keskusrikospoliisissa aloitettiin viime vuonna hanke, jossa tutkitaan kaikki Suomen selvittämättömät henkirikokset vuodesta 1950 lähtien. Samalla yritetään selvittää kadonneiden kohtaloita.

kaupunki a 9

koti & tyyli, lapset & televisio D radio

Käsiala tallentuu nyt päiväkirjoihin Mistä tulevat sukupolvet löytävät enää edeltäjiensä käsialaa, kun kirjeiden kirjoittaminen hiipui kokonaan sähköpostien ja tekstiviestien myötä? Ehkäpä uudelleen muotiin tulleista päiväkirjoista, joita täytetään nyt toisten selattaviksi eikä lukkojen taakse salattaviksi. koti & tyyli d 1

Päiväkirjan tekijälle on olemassa yhä kunnon mustetta ja vanhanajan mustekyniä.

Kuusankoskeen kuuluvan Voikkaan raitti on hiljainen. Ensi vuonna lakkautettavan lukion vanhempainillassa tunnelma on apea ja lamaantunut. UPM-Kymmenen synkkä keskiviikko vei toivon kaikilta. Sunnuntai Asiat, 16-19

POLITIIKKA: Suomi oli saada Baltian puolustaakseen

Piispa Juha Pihkala haluaa taivaalle

Asiat, 14–15

Ihmiset, 16

POLIT IIKKA | Paula PUHEEN Lehtom 12. maa AIH äki ei hal liskuuta 2006 ua enä 12 KYSYM E | Blogikansa ä puolue lähettä YSTÄ johtaja isi Suv | Alko a presid i-Anne kiristää Siimeks enttieh ikärajo dokkaa en Bry jen valv sseliin ksi » 12 ontaa tai nun viinaka naksi upoissa » 22 » 30

Ihmiset, 20

MIELIPIDE: Heidi Hautala äänesti toisella kierroksella Halosta

Asiat, 20–21

YHDESSÄ: Kangasalla uitiin kuutamolla Ihmiset, 4 KASVOT: Susanna Levosella on ennätysnivelet Ihmiset, 12 PERHE: Anopin tulikoe Ihmiset, 23 Viikko 10

N:o 70 (40 146) 125. vuosikerta

Sunnuntai 12. maaliskuuta 2006

▼▼▼ 2,5 €

Viranomaiset:

Valokuva koneesta on taidetta � Kehystetty valokuva maansiirtokoneen moottorista on taidetta, mutta Lenin-paperipaino ei. Näin päättivät toimittaja Antti Kaijalainen, kuvataiteilija Vappu Rossi ja taidemuseon johtaja Päivi Kiiski-Finel, kun he kokoontuivat tarkastelemaan taide-esineitä. Nyt-liitteen suuressa kuvataidenumerossa kerrotaan myös muun muassa, millä taiteilija elää ja millaista on taidenäyttelyn avajaisissa.

Tuire Sipilän Finlandia-hiihto vaarassa

Sorsapuiston ankat ja hanhet lähtivät

Milosevic ei tehnyt itsemurhaa

Lintuinfluenssavaara karkottaa linnut Tampereen Sorsapuistosta ja Särkänniemestä. Vesilinnuista suurin osa lopetettiin. Kotimaa, A 5

� Ummikoiden hiihtokoulussa opiskeleva Tuire Sipilä kaatui jouluna Lapissa ja revähdytti reitensä. Hän toipuu keväthangille, mutta ummikoiden tavoite, helmikunn lopussa hiihdettävä Finlandia-hiihto, saattaa jäädä väliin. nyt-liite 44

Ulkomaat, A 17 Sunnuntai | Asiat, 4

Kysely:

Viiniä ja lääkkeitä ruokakauppoihin

Jos sunnuntaiaukioloa lisättäisiin, kävisittekö nykyistä useammin sunnuntaisin kaupassa?

Ei 55 %

Kyllä 42 %

Kuvakooste viime vuoden tärkeimmistä uutisista

3% Ei vastausta/ eos

20-vuotiaasta 10-vuotiaaksi?

Kuollut joutsen. Lintuinfluenssa on todennäköisesti tulossa Suomeen muuttolintujen matkassa. Puolan viranomaiset korjasivat torstaina Vistula-joen jäältä Torunista tutkittavaksi joutsenen, jonka epäiltiin sairastuneen H5-viruksesta.

Asunnot D 5 Autot D 6 Koulutus D 7 Työpaikat D 5

Ilman viimeaikaisia paukkupakkasia pelätty lintuinfluenssa olisi todennäköisesti jo täällä. Kansanterveyslaitoksen laboratoriojohtaja Reijo Pyhälä ennakoi H5N1viruksen rantautumisajaksi Suomeen

maaliskuun loppua. Hän kertoo saavansa Porkkalanniemeltä jatkuvasti lintujen muuttotietoja, ja niiden mukaan kevätmuutto on tällä hetkellä sananmukaisesti jäissä. Pakkanen on antanut myös viranomaisille aikalisän. Hallitus, valmiuspäälliköt ja viranomaiset pääkaupungissa ja Länsi-Suomessa pääsivät torstaina pitämään kriisiharjoituksensa

Kauppapaikka B 4 Kotikulmilla C 3 Kuolleita C 7 Matkailu B 8 Syntyneitä C 7 Tavarat D 7 Vapaa-aika D 7 Vihittyjä C 7

Syöpä on elämysmatka, sanoo Mikael Jungner

��� P

A8

Kotipihallakin saa pitää kirpputoria

A 15

Aamulehden menosivu vaihtoi paikkaa

B 42

Pirkanmaan sää

vielä pelkkänä harjoituksena. Mukana olleet vakuuttavat nyt, että testi meni hyvin ja valtakunta on valmiina. Parin viikon kuluttua harjoitellaan jo pandemian varalta. Jos virus oppii ihmiseen ja alkaa tarttua normaalin influenssan tavoin, voidaan torjuntatöihin kutsua kaikki alle 50-vuotiaat eläinlääkärit ja eläinlääketieteen opiskelijat.

Sunnuntain Asiat jäljitti vaarallisen viruksen hidasta matkaa Suomeen. Ilmeni, että virus osaa muuttua ja sopeutua. Silti se on myös sen verran tumpelo, että ihminen ehtii ainakin Euroopan oloissa rakentaa puolustuksensa sitä vastaan. Sunnuntai | Asiat, 6–11

Voihan takaripustus! Räikkönen viruu viimeisessä lähtöruudussa A Pekka Mikkonen SAKHIR

Kuluttaja, A 15

muut ilmoitukset

Tampereen filmijuhlilla vieraileva Matthias Müller sekoittaa upeita kuvallisia cocktaileja käytetyistä elokuvista. Kulttuuri, B 30

H5N1-virus: Pelätyn taudin odotetaan rantautuvan Suomeen loppukuusta A Ilkka Timonen A Matti Mörttinen A Matti Posio

Yksi tuote lupaa, että hiukset alkavat kasvaa hurjasti, toinen lupaa nuorentaa kasvot, kolmas vie ylipainon ja neljäs vakuuttaa tuovansa mieskuntoa. Esitimme asiantuntijoille kymmenen tuotteen markkinointiväittämät. He arvioivat, onko lupauksissa perää.

oikotie

Kokoaja. Matthias Müller kierrättää vanhaa kuvamateriaalia räjäyttävällä tavalla.

Müller mullistaa merkityksiä

Pakkanen on pitänyt lintuinfluenssan poissa

A Tiina Ellilä

Tänään 46 sivua

12. maaliskuuta 2006

ANOPIN HAASTE: UUSI MINIÄ » 23

A Antti Hatvala

Tuotelupaukset:

www.helsinginsanomat.fi

SI

Tässä muistutus häitä suunnitteleville: Finlaysonin kirkkoa Tampereella peruskorjataan koko ensi vuosi. Kotimaa, A 10

KUVAPÄIVÄKIRJA TARHALAPSET IKUISTIVAT PÄIVÄNSÄ » 22

Sunnuntaina kauppaan?

� On monta hyvää syytä, miksi joulua kannattaisi viettää vasta joulun jälkeen: lahjat, suklaat ja laatikot saa alennusmyynneistä halvalla, kauppahalleissa ei ole ruuhkaa ja elokuviin pääsee normaalisti. Jeesuksen syntymäpäivästäkin on epätietoisuutta, joten hänkään ei varmasti loukkaantuisi joulun siirrosta. nyt-liite 5

1

Finlaysonilla ei vihitä 2007

Slobodan Milosevic

Kotimaa, A 5

Hyöty & Huvi D 4 Kaupunki A 9 Koti & Tyyli D 1 Kotimaa A 4 Kulttuuri C 1 Lapset D 10 Mielipide C 4 Minne mennä C 8 Nimiä tänään C 6 Pääkirjoitukset A 2 Radio D 11 Raha B 6 Sarjakuvat D 9 Suurristikko D 10 Sää A 12 Talous B 5 Televisio D 11 Ulkomaat B 1 Urheilu B 9

Susijahti alkaa tänään Längelmäen ja Kuhmoisten metsissä. Viimeksi hukka on kaadettu seudulla 51 vuotta sitten. Kotimaa, A 7

Entinen serbijohtaja kuoli muutamaa kuukautta ennen, kuin hänen pitkäksi venynyt oikeudenkäyntinsä olisi päättynyt Haagissa. Milosevicin äkillinen kuolema herätti maailmalla sekä kiukkua että toivoa sopuisammasta tulevaisuudesta.

Itsehoitolääkkeet ja viinit pitäisi saada ruokakauppoihin. Aamulehden Taloustutkimuksella teettämässä kyselyssä miehistä 68 ja naisista 52 prosenttia vapauttaisi lääkkeiden ja viinien myynnin tavallisiin kauppoihin. Kyselyn vastaajista enemmistö eli 55 prosenttia ei kävisi kaupassa sunnuntaisin nykyistä useammin, vaikka aukioloaikaa pyhisin lisättäisiin.

Viisas siirtää joulua

su|

Sadan miehen susipartio

A, AFP, AP, Reuters, STT

■ Syntyi 29.8.1941 Jugoslaviassa. ■ Serbian presidentti 1989–2000. ■ Kuoli 11.3. 2006 Haagissa Hollannissa.

ulkomaat b 3

na. Nukutuksen on määrä vähentää kallonsisäistä painetta. Aivoverenvuoto saatiin tyrehdytetyksi torstain vastaisen yön ja aamun tunteina kahdella pitkällä leikkauksella. Sharonin äkillinen sairastuminen torstain vastaisena yönä jätti Israelin politiikan huipulle valtatyhjiön. Varapääministeri Ehud Olmert otti pääministerin tehtävät hoitaakseen sadan päivän ajaksi, kuten laki määrää. Maaliskuun 28. päiväksi suunnitellut parlamenttivaalit aiotaan pitää aikataulun mukaan.

Voikkaan tyrmäys

asiat & ihmiset

HS -GALLUP

Joka viides käyttää vaalikonetta presidenttiehdokkaiden testaukseen

Israelin virkaatekevän pääministerin Ehud Olmertin vieressä oli Ariel Sharonin tyhjä tuoli, kun hallitus kokoontui torstaina kriisi-istuntoon Jerusalemissa.

P Ä I VÄ L E H T I H E L S I N G I N S A N O M AT

Peter Andrews – Reuters

lior mizrahi / reuters

Reese Witherspoon yritti ottaa lopputilin Oscarroolistaan

Miika Kainu

äänesi kurille vai hoivalle? Juha Suorannan Vieraskynä c 5

� Alusvaate

Pääministerin sairastuminen jätti Israeliin valtatyhjiön

1889 2006

Eriika Ahopelto – Aamulehti

� Annatko

miesten on pakko riisuutua. Kirsikka Moringin Alaviite c 1

Carmen Jaspersen – EPA

� Kylmässä

Rami Hanafi – Aamulehti

Klaus Alisen unelma askeleen lähempänä

vaalitenttien kauhistelu virkistää. Martta Niemisen Vallan liikkeet a 4

Eetu Pietarinen – Aamulehti

koti & tyyli d 4

� Ylen

anssi keränen

Elvis-koira nauttii sen ehdoilla tehdystä kodista

Kolmipyöräinen. Kimi Räikkösen McLaren petti ensimmäisellä aika-ajokierroksella.

Nopein aika ensimmäiselle sektorille ja sitten pam! Kimi Räikkösen takaripustus petti ja McLaren syöksyi ulos Sakhirin radalta Bahrainin GP:n aika-ajossa. Takaisin ei ollut enää asiaa. Räikkönen starttaa päivän formula ykkösten kauden avauskilpailuun viimeisestä lähtöruudusta.

– Takaripustus petti, siinä oli joku valmistusvika, pettynyt Räikkönen mutisi. Uusi aika-ajojärjestelmä sopi ainakin Ferrarille.Viime kaudella kärjen vauhdista pudonnut italialaistalli miehitti eturivin paikat. Michael Schumacher kaasutti paalulle ja sivusi Ayrton Sennan ennätystä. Viereen ehti yllättäen tallikaveri Felipe Massa.

Sää, A 22

A Pääkirjoitus . . . . . . . . . . . . .2 Mielipiteet . . . . . . . . . . . . . .4 Kotimaa . . . . . . . . . . . . .5–10 Kuluttaja . . . . . . . . . . . . . .15 Talous . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Matkailuilmoitukset . . . .19–21 Ulkomaat . . . . . . . . . . .17–18 Sää . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

B Urheilu . . . . . . . . . . . . .23–29 Kulttuuri . . . . . . . . . . . . . . .30 Seniorit . . . . . . . . . . . . . . . .31 Ostoksille-ilmoitukset . . . . . .32 Luokitellut ilmoitukset . .32–41 Tänään . . . . . . . . . . . . . . . 42 TV&radio . . . . . . . . . . . .43–44

Sunnuntai

Urheilu, B 23–24

www.aamulehti.fi

Voitto piti Kallen kiinni kristallipallossa

4

000174-6-10

SYDÄN KYLM ÄNÄ

LINTU

INFLU

ENSSA

| Tässä

se on:

UVAT SARJAK ÄT TEHTÄV

H5N1.

Muutt

REESE olinnut tuovat sen WITHERSPOON tullessaan. » 6 TEESKENTELEE, ETTEI OLE KUULUISA » 20 SUSANNA LEVONEN HANKKI NIVELILLEEN DIPLOMIN » 12 KUNNON KEKKERIT JUUPAJOKI, KANGASALA JA TAMPERE » 4

VALMIINA LENTOON HENKILÖ | PIISPA JUHA PIHKALAN

MIELESTÄ LENTÄMINEN ON KUIN ELÄMÄ PIENOISKOOSSA » 16

Urheilu, B 25

Bara de stora kvar i storformat 10

AVISERAT 2006|1

Det går inte. Annonsintäkterna skulle minska dramatiskt. Och dessutom är det här en traditionell kvalitetstidning! Af Barbro Teir n  Nej, tabloiden står inte högt i kurs bland de stora finska dagstidningsförläggarna. Av sjudagarstidningarna är det bara Hufvudstadsbladet som (sedan två år tillbaka) är tabloid. Iisalmen Sanomat, med en upplaga om 14358 ex, blir tabloid i oktober. Tre sjudagarstidningar utkommer i eurotabloidformat: Itä-Savo, LänsiSavo och Österbottningen. De övriga 26 sjudagarstidningarna är broadsheet. Men visst finns det mängder av finländska dagstidningar i tabloidformat. Statistiken i Finlands Press (5/05) visar att av de 6 sexdagarstidningarna är hälften broadsheet, av de 12

Barbro Teir er chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare vid Hufvudstadsbladet. E-mail: barbro.teir@hbl.fi

femdagarstidningarna är 3 broadsheet, och av de cirka 150 andra tidningar som klassificeras som dagstidningar av Tidningarnas Förbund är inte ens 10 broadsheet. Korrelationen mellan små tidningar och mindre format har gällt länge i Finland. I de stora tidningshusen värnar man detta något förlegade arv och håller fast vid broadsheet som en garant för tidningens storlek också när det gäller upplaga och utgivningsfrekvens – även om finländska läsare uppskattar ett hanterligt format. Olika formatscenarier Det finns ändå ett klart intresse för tabloid också bland sjudagarstidningarna. Alma Media-koncernens landsortstidningar utreder sedan något år tillbaka möjligheterna att minska format, ett utvecklingsarbete som sägs ha tappat fart sedan Hannu Olkinuora lämnade koncernen för ett knappt år sedan. Flaggskeppet Aamulehti i Tammerfors förnyar sin veckoslutsläsning som bäst och låter den utkomma i två tabloidbilagor. Keskisuomalainen i Jyväskylä gav på nyårsdagen ut tidningen i tabloidformat för en dag för att testa responsen hos

TIINA LYMI KIRJOITTAA JUORUISTA » 13

läsarna. Den uppges vara positiv. (Hur mycket som berodde på att det var en glad överraskning att överhuvudtaget få en tidning på den hittills helt tidningsfria dagen är svårt att veta.) Helsingin Sanomat, Nordens största morgontidning och dominerande aktör i Finland, jobbar med olika formatscenarier där en smalare broadsheet ryktas vara ett alternativ vid sidan av (euro)tabloid. HSS Media diskuterade i fjol att byta format på Vasabladet och Jakobstads Tidning. Redaktionerna var positiva, marknadsavdelningen sade nej. De stora finländska dagstidningarna skyller sin formatkonservatism på annonserna. Prissättningen av annonsutrymmet bygger fortfarande huvudsakligen på spaltmillimeter-principen. För att en övergång till tabloid ska lyckas kommersiellt bör modultänkandet förankras på marknaden, något som de stora dagstidningarna inte tror att lyckas snabbt. I Finland säljer bolaget Kärkimedia en stor del av de stora dagstidningarnas annonsutrymme. Enskilda tidningar hänvisar gärna till att det blir problem med den delen av försäljningen ifall man ensam byter format.


Nordens største morgenavis Helsingin Sanomat og Tammerfors’ Aamulehti beholder indtil videre broadsheetformatet (bortset fra til weekendtillæg), mens HBL er den eneste finske syvdagesavis i Tabloidformat. KFIJ;8>0D8IJ)''- ● ) Ë @EBC%DFDJ  ;8>9FB<E

*+

BLCKLI

)-

<c\^`jbXjk€de`e^Xi

C`ej\ijbX[\kmX C`cc`JlblcX$ C`e[Ycfdjc`ej$ jfggXkf^_\d ]ijkXgi`j\k` ?Yc1jk€mc`e^ fd^f[X# jdXcXi€kk\i%

JXi`GlldX$ cX`e\e_i k`cc[\djfd ^\efd^‚ibi`$ k`jbXlgg^$ i\cj\i`I\bf Cle[}ejepX ga€jg‚BXejXc$ c`jk\Xkk\i`%

John Bark

På rejse i den redaktionelle verden B8ICM@C?AÚCDJJFE

;{;J;FD%GXgg\ijdXjb`eeldd\i.`Bpd`_Xi`ek\d‚e^Xd‚eX[\ibmXi%@^‚id\[[\cX[\LGDXkk[\ec€^^je\[%;\kjXddX^€cc\i_\cX^iXee]XYi`b\e#Mf`bbXX%=ijkX[\e BlljXebfjb`€iY\jb\[\k\ebXkXjkif]%<bfefd`e€i[‚c`^]i‚e]iifZ_eljk`^\iXiY\kjcj_\k\epkk\ic`^Xi\%

GXgg\ijdXjb`e\ikpjkeXi

11

Af Anders Tapola anders.tapola@smp.se

AVISERAT 2006|1

LGDmXijcXifdXkk*'''afYYjbXYfikÆ[\ejkijkXlggj€^e`e^\e`=`ecXe[j_`jkfi`X a‚k'Bg`^g[krklb`hfoZ]lhfa‚g]^k ehdZem%l‚`^kDZkbAZZkZhcZ' AZg‚kanon]_’kmkh^g]^fZgi„_Z[kb& d^g b OhbddZZ b DnnlZgdhldb lhf ldZ lm‚g`Za^em'LmZ]^g]kZ[[Zla„kmZog^]& ld‚kgbg`ZkgZ' AZgh\af„g`ZZg]kZi„hkm^g_k„`Z&

M<:B8(' EI-- ''(*+.$-$('

doZkaZk^gl‚d^kZk[^mlieZml'=^[‚lmZ ^ga^m^kgZldZ[ebdhgdnkk^gldkZ_mb`Zk^ `^ghflmhkZbgo^lm^kbg`Zk' K^`^kbg`^g[^le’m`kng]Z^gdhhk]b& g^kbg`l`kniilhfnmk^]^kankfZgdZg ebg]kZ_’ec]^kgZZog^]ld‚kgbg`ZkgZ' J@;FIE8)F:?(/À)'

EpXd\[c`e^jjmXi`kiXegfikkm`jk\e`[X^

\^kZ>N3lgrZ`kng]eZ`bggZg?bgeZg]mZk’o^k >N&hk]_’kZg]^ldZi^m]^g*cneb'Dhglmbmnmbhgl& nmldhmm^m‚kb?bgeZg]_’kZmmfZkdgZ]l_’kZ^g kZmbÖ\^kbg`h\aIZZohEbiihg^g[^]’f^kZmm kbdl]Z`^g‚kfh`^g_’k^mm[^lenm'J@;8E/

ebdgbg`lfZgCnaZgbLZehgbnlloZki„]^m dhfie^mm^kZg]^f^]ebg`l[n]_’kmkZglihkm& lmk^cd^glhfaZg`Zol^gmb`„kdo‚ee'Hf ]^m`h]d‚ggldZgmkZÖd^gd’kZb`„g`k^]Zg bdo‚ee'J@;8E.

G F C @ K @ B  K^`^kbg`^gaZk[^k^]ldZiZmmkZmbÖ&

nnn%_Yc%Ô ★★

]^lb`b`„koZkNIF3llZfa‚eelZgloZk Öggl'=^Ö\dlm’]Zol]i3liZkmbhk]_’& kZg]^>^khA^bg‚enhfZlhfng]kZ]^ lZffZlZd' NIF3lo]CnllbI^lhg^gdhgmkZkf^] Zmm_’k^mZ`^moblZklbmmlh\bZeZZgloZk`^& ghfZmml^mbeeZmm]^Zglm‚ee]Zlhf[ebk

=`ecXe[gfj`k`mkk`cc<L1jepX^ile[cX^

@ E I @ B < J Deh\dZg*1o‚gmZklb`kbdl_’k&

Lki`b\j(+ ;X^Yfb\e *) <bfefd`(/ Jgfik */ ;\YXkk  )+ <]k\ik\ok  +* Blckli  )- M€[i\k  +, 8^\e[X *' KmiX[`f+-

Andra projekt på gång som förläggare eller författare? – Jag håller på att skriva en ny bok som handlar om kreativitet. Sedan hoppas jag att detta förlag kan växa, att jag kan förlägga böcker som handlar om samtiden. Den typ av böcker jag själv skulle vilja göra och läsa. De ges ut som pocket, lika enkelt att läsa som dagstidningen, och de ska förstås vara snygga.

Hur skulle du själv beskriva boken? – Det är en personlig version av vad som har hänt under mitt arbete. Vad som sedan växte under resans gång var att det blev så pass personligt som det blev, och att så många namn dök upp.

Vad önskar du mest just nu? – Jag hoppas att denna bok snabbt kan lämna tryckeriet så att så många som möjligt ska kunna läsa den.

I boken ”Från ett tidningshuvud” tar John Bark med dig på en personlig resa i den redaktionella världen. I bokens 12 kapitel får du bland annat besöka redaktioner mitt under brinnande omgörning, tjuvlyssna på interna samtal, lära dig handla upp konsulter, beställa illustrationer, välja typsnitt, stjäla idéer och upptäcka att det oftast lönar sig att tänka lite mindre: det vill säga i tabloid.

Ja, många av mötena med alla dessa personer känns ju ganska mycket som skrönor. Hur mycket av de historierna är dina egna minnesbilder och hur mycket är egentligen förenligt med verkligheten? – Detta är min del av sanningen. När jag gjorde research insåg jag att man minns ganska mycket fel. Men allt jag skriver är kopplat till händelser som kan knytas fast i verkligheten. Oavsett det så är detta mina egna tolkningar av vad som faktiskt hände: Så här gick det till. Jag tar mig rätten att berätta personligt. ”Tidningsunderhållning och utbildning för tidningsfolk. ’Bakom rubrikerna’ kunde varit en annat titel för John Barks bok. Boken kittlar min nyfikenhet med skvaller som snyggt blandas med fakta och goda råd. Ett ’måste läsas’ för varje nybliven chefredaktör och för oss som vill veta hur det egentligen gick till!” ”Debatt och råsopar, intressanta erfarenheter och roliga inblickar bakom okända kulisser … allt gediget kompetent och tecknat med lättflytande penna. En bok för folk som gör tidningar, men också för åtskilliga av oss som läser dem.”

"Äntligen en skildring av vad som sker bakom kulisserna inom tidningsvärlden, annars en av de mest slutna. Dessutom måsteläsning för alla som redan befinner sig i denna märkliga värld. Synnerligen konkreta råd i dessa posttabloidtider om alltifrån redesign och organisationsfrågor till användandet av typsnitt och illustrationer. Massor av dråpliga historier ochsynnerligen färgstarka profiler porträtteras av en av landets mesta tidningsmakare.” anders tapola, society for newsdesign scandinavia och smålandsposten

www.barkingdp.se

rekommenderat pris 145 sek

HUVUD nicklas mattson, chefredaktör, tidningen entreprenör

bo hagskog, reklamguru

John Bark är redaktionell formgivare utbildad i usa och Sverige. Han har arbetat med över hundratalet tidningar, såväl dagspress som magasin och tidskrifter. Han har vunnit många internationella utmärkelser för sin formgivning. John skriver och föreläser i ämnet grafisk kommunikation och driver det nystartade förlaget Barking Dog Publishing.

JOHN BARK FRÅN ETT

TIDNINGS ”Jag läste febrigt och febrilt om hur design, redigering och journalistik måste hänga ihop i praktiken. Skitkul, lättsmält och insiktsfullt.”

gunilla holma, vd, sveriges uppdragspublicister

Barking Dog Publishing

Det blev en tabloid Det mindre formatet tas försiktigt i bruk av de stora förläggarna; i bilagor, i nya och befintliga lokala tidningar. Man vill liksom äta kakan och ha den kvar genom att låta marknaden vara delad: Ge läsarna det mindre format de efterfrågar medan man tar ut allt av annonsörerna i det större formatet. Men när Tidningarnas Förbunds medlemstidning Finlands Press vid årsskiftet bytte format var förläggarna i förbundets styrelse eniga. Det blev en tabloid.  n

En personlig resa i den redaktionella världen, heter det om Från ett tidningshuvud. Hur kom det sig att du skrev den här boken? – Jag har samlat erfarenheter under årens lopp och såg ett behov av att uttrycka erfarenheterna. Det finns något att berätta. Dessutom gillar jag det skrivna ordet. Någon frågade till exempel en gång hur jag tänkte när jag valt en viss färg under en redesign: ”Kan du inte beskriva det?”. Processen var redan över och jag insåg förstås att det finns en hel del att berätta.

JOHN BARK – FRÅN ETT TIDNINGSHUVUD

Hufvudstadsbladets två år i tabloidformat visar att argumenten inte håller. Prissättningen kan gå från spaltmillimeter till moduler på bara några månader. Kunderna låter sig övertygas av att observationsvärdet för till exempel helsidor i en tabloid är högre än i en broadsheet – bättre effekt för mindre pengar har lockat nya annonsörer till Hbl. Kärkimedia-försäljningen har dessutom för Hbl:s del ökat under tabloidåren. Att anpassa ett material för ett mindre format är med dagens teknik inte en hög tröskel.

Förhandsrecensionerna är riktigt upplyftande (inklusive undertecknads). Vem är läsaren? – Alla som är det minsta medieintresserade och alla de som är på väg in i denna värld, till exempel de som studerar. Bland allmänheten finns det också en stor del som intresserar sig för vad som händer inom mediavärlden.

n “Från ett tidningshuvud” heter boken som sammanfattar John Barks erfarenheter av att arbeta som tidningsmakande konsult. Den ges ut på hans nystartade förlag Barking Dog Publishing.

9 7 8 9 1 9 7 6 09 0 0 5 >



 

    

NIF&Drff^g^lZg^kZka„km'B`„kik^& l^gm^kZ]^ldh`l[heZ`^m^mmliZkikh`kZf lhfe^]^kmbeeZmm,/))Zk[^mlieZml^kldZ [hkmÈZo]^f,)))b?bgeZg]'Dhg\^k& g^gf„lm^`’kZlb`Zof^]’o^kdZiZ\b& m^m_’kZmm[ebe’glZf' È=^m‚k`eh[Zebl^kbg`^glhf`’k]^m

John Bark: “Från ett tidningshuvud”

Barking Dog Publishing www.barkingdp.se Pris: 145 SEK

Specialpris for SNDS-medlemmar: 99 SEK+moms och fragt

Bestil bogen på www.barkingdp.se, der opdateres med bonusmateriale, kommentar- og diskussionsblogg, kortkrönikor (Jonathan Hoefler lægger ud) og podcasting fra bogen.


typo g Så skapar du god typografi

Arne Heines lärdomar från ett liv i läsningens tjänst Av Pelle Anderson

Läs mer, och titta på Arne Heines bok, på www.typografiboken.se

12

AVISERAT 2006|1

n  De flesta teknikskiften i historien innebär att vunnen kunskap går förlorad, och folk tvingas lära om. När städernas gasljus ersattes med elektricitet saknade ändå knappast lykttändarnas expertis, och när ångloken byttes mot diesellok blev koleldarnas yrkeskunnande överflödig utan några större åthävor. Men under de senaste 30 årens teknikskiften i tidningsbranschen har återkommande fackliga konvulsioner och bitvis hiskelig tidningstypografi strött törnen på vår väg. Och ingen kan förneka att den kunskap som försvann med handsättare, maskinsättare och de andra yrkesgrupperna som klumpades ihop under den något missvisande beteckningen “grafiker” väcker en viss saknad. Från blyet (“hot type” som man målande säger på vår tids franska) till filmsättningen var den första teknikövergång jag upplevde, då som typograflärling. Senare, under min tid på Dagens Nyheter, såg jag de omskolade maskinskriverskorna som satt och skrev om (!) manusen som journalisterna redan skrivit på maskin. “Inskriverskor” kallades de, var medlemmar i grafikerfacket, och inga man satte sig på. Typografiskt kunnande

var det i allmänhet skralt med, men de gamla maskinsättarna kunde inte tävla i snabbhet med tjejerna och hamnade på undantag. I slutändan gick duktiga maskinsättare på DN och utförde låtsasjobb, som en slags överbetalda vaktmästare. Vad det betydde för deras självkänsla kan jag bara ana mig till, men kul var det nog inte. Digital ombrytning Nästa teknikövergång gick från filmsättning och pappersmontering till digital sättning och ombrytning på skärm. Då försvann också inskriverskorna. Plötsligt var billiga programvaror som PageMaker och Quark Xpress (numera också InDesign) på PC eller Mac i var mans hand. Till sist var också tidningarna tvungna att ta dem till sig, och därmed var det bara tryckarna kvar av grafikerna som hade jobben tryggade på tidningarna. Och så blir det väl tills papperspriserna och distributionskostnaderna gör webbpublicering det enda ekonomiskt möjliga. Facit av tidningarnas teknikskiften i slutet av 1900-talet: kunskapen gick förlorad, men också folket, och de som tog över, journalisterna, trodde att

datorerna och programvarorna ersatte kunskapen. Ett fall på eget grepp. Jag försökte i all blygsamhet göra något åt saken, med nyhetsbrevet/fanzinet ”Design Typografi Produktion”, som kom ut under några år på 90-talet. Med den försökte jag och några vänner råda bot på kunskapsunderskott och digital förvirring. Men andra gjorde, och gör, en mer bestående insats. Christer Hellmark är välkänd för sin ”Typografisk Handbok” (Ordfront). Det är en bok som borde ingå i varje typografiskt intresserad persons bibliotek – jag förutsätter att den är ett dagligt arbetsverktyg på Nordens tidningsredaktioner. Et yrkesliv i bokform Nu kommer Arne Heines bok om typografi, passande döpt till ”Arne Heines bok om typografi” (Bild och kultur, 320 sidor, 995 kronor). Arne Heine har jobbat med bokprojektet från 1997, men det är ett helt yrkesliv som funnit plats mellan de sobert grå pärmarna med det vita skyddsomslaget. Och för oss som gärna vill ha ett gesällbrev och räknas in i konstförvanternas led är det svårt att tänka sig en bättre introduktion.


o grafi 13

Här ryms mycket: hur man väljer typsnitt, bredder, kerning, ligaturer och andra typografiska specialiteter, bok- och tidningstypografi, anfanger och tabelltypografi, en diskussion om ojämn högerkant, läsbarhetstester, negativ text (här ryms nödvändig information för Expressen-redigerare och andra dramaturger), layout och ombrytningsregler. Bonus: visste du att EAN-koden, detta alla formgivares gissel, kan skäras ned till 10 mm höjd, och tryckas på orange, gul eller röd bakgrund utan problem? Gnäll: boken är satt i Jean-François Porchez ”Le Monde Journal”, och jag tycker valet av typsnitt är tveksamt. Det är skuret (som jag uppfattar det) för att svälla mer i kontakten med pappret, och det sobra satinpapper som valts till boken låter det inte komma till sin rätt. Det ser helt enkelt för tunt ut. 135-gramspappret ger dock en härligt lyxig känsla, och ökar livslängden. I mitt exemplar är också misspasset i den gröna texten en påminnelse om vådan av att färgblanda textelement. Arne Heine är en typograf i Beatrice Wardes tradition. ”Typografin kan stimulera till läsning genom sin grafiska

form, men budskapet är alltid det väsentliga, och typografin ska vara innehållets lydiga tjänare.” Det skriver jag gärna under på. Det viktigaste i boken är det som Arne Heine understryker gång efter annan: det är alltid ögat som avgör vad som är bra och mindre bra, inget annat. Tekniken får effekter på såväl skrivande som form; det är ett problem att allt ser så färdigt ut när man skriver ut första versionen av en artikel eller sidlayout på en laserskrivare. Före datorn såg skisser och utkast ut som just det. Nu ser det klart ut, och det är lätt att bli lurad, att inte skriva om, eller prova en annan grafisk lösning. Prova, gör om, testa igen – träna ditt seende, det är Arne Heines budskap, och det är värt att lyssna på.  n 

Pelle Anderson. er journalist og designer og en af initiativtagerne til gratisavisen Metro E-mail: pelle@a4.se

AVISERAT 2006|1


Dan Berghult, Infomaker (i mitten), demonstrerar redaktionssystemet Newspilopt för intresserade deltagare. Foto: Svenåke Boström 14

AVISERAT 2006|1

Mac eller Windows ?

Pfeiffer Consulting presenterade en undersökning kring kostnader och produktivitet. En rapport som visar stora fördelar i produktivitet, säkerhet och ekonomi när det gäller Mac OS X i grafisk produktion. Av Svenåke Boström n  Ett hett ämne på Dagsvara var en fråga som engagerat redigerare, fotografer, designers och IT-avdelningar en hel del de senaste åren. Nämligen om det verkligen är någon skillnad mellan att jobba med grafisk produktion i Mac eller Windows. Andreas Pfeiffer från parisbaserade Pfeiffer Consulting presenterade en undersökning kring kostnader och produktivitet. En undersökning som fastslog några mycket tydliga slutsatser. Q Det finns en stor fördel både när det gäller produktivitet och kostnader när det gäller grafisk produktion på Mac OS X jämfört med Windows XP.

Q Skillnaden i kostnaden mellan hårdvaran för de båda operativsystemen är i det närmaste försumbar, men däremot är supportkostnaden för Mac betydligt lägre. Q Ur säkerhetssynpunkt finns det stora fördelar för Mac, både när det gäller stabilitet i klientdatorer och servrar, men framför allt när det gäller virus. Q För de administrativa avdelningarna eller de som enbart jobbar med texter har valet av plattform ingen betydelse. Möjligen då undantaget att det generellt sett blir högre support-

kostnader och licenskostnader med Windows. Hur kommer det sig då att vissa tidningar ändå slängt ut sina Macar? Jo, därför att man i första hand lyssnat till teknikernas krav på en enhetlig plattform och inte tagit hänsyn till helheten. Undersökningen har även gått på djupet när det gäller olika typer av arbetsmoment i grafisk produktion. Här är en del av resultaten överraskande tydliga. ”När man som på tidningar jobbar mot en bestämd deadline kan 15 minuter ha stor betydelse mot slutet av dagen”, konstaterade Andreas Pfeiffer.  n


Svenåke Boström er kvalitetsutvecklare i Sundsvalls Tidning E-mail: svenake.bostrom@st.nu

Medborgarjournalistik Konferensen Ifra/Dagsvara-konferens på Globen i Stockholm hade en bra mix av innehåll kring journalistik, marknadsfrågor och teknik. Av Svenåke Boström 15

Pfeiffer Consulting gav en förhandstitt i den rapport som släpps i april. En rapport som visar stora fördelar i produktivitet, säkerhet och ekonomi när det gäller Mac OS X i grafisk produktion. Pfeiffer Consultings seneste rapporter er tilgængelige i pdf-format på webadressen: www.pfeifferreport.com

n  Medborgarjournalistik och bättre webbpublicering, det kan vara en del av lösningen på dagstidningarnas kris. I alla fall om man får tro några talare på årets Ifra/Dagsvara-konferens på Globen i Stockholm. ”Om ni förnyar tidningen på olika sätt och upplagan ändå sjunker, har ni då aldrig dragit slutsatsen att det kan vara något fel på produkten?” Det frågade Robert S Cauthorn, Citytools i inledningen av konferensen. En konferens som för övrigt hade en mycket bra mix av innehåll kring journalistik, marknadsfrågor och teknik.

talet, menade Robert Cauthorn. Han pekade också på det märkliga faktum att de produkter som vi satsar mest på, nämligen helgtidningarna, sjunker snabbast i upplaga. ”Sluta prata varumärke och börja fokusera på produkten!” var hans råd. ”Framförallt gör en produkt som folk vill ha!” Han menade att om folk inte är beredd att betala för tidningen så uppfyller den helt enkelt inte läsarnas krav och förväntningar. ”Jag är övertygade om att om ni fattar rätt beslut så kommer också upplagan att öka” sa han.

Enligt Cauthorn är första steget att verkligen ta webben på allvar. I USA har han mött marknadschefer som lyckat strypa webbpubliceringen, genom begränsningar i publiceringen eller genom avgifter, och vad hände då? Jo, man förlorade läsare både på webben och i tidningen. Hans recept är att dels öka närvaron på nätet och dels stärka sambandet papper webb. Men det behöver inte göras genom parellellpublicering. San Francisco Cronicle återfick de läsare man tidigare tappat när man började publicerade olika innehåll på papper och webb. Sedan Cauthorn lämnade SF Cronicle har utvecklingen åter igen stagnerat. Detta skyller han på en allt för konservativ nyhetsdesk. Den stoppade utvecklingen mellan papper och webb. ”Man behöver inte vara rädd för att papper och webb har olika profil. De stärker varandra genom att uppfattas som två produkter under samma varumärke”, avslutade han.

En tidning som verkligen gett läsarna vad de vill ha är Rheinische Post, Düsseldorf, Tyskland. Deras satsning på så kallad medborgarjournalistik har blivit en stor succé. Det hela började som en idé kring communities för läsarnas bilder och reseberättelser. Detta utvecklade sig snabbt till ett inflöde av artiklar och bilder av mycket hög kvalitet. Därför lanserades avdelningen Opinion. En dag i veckan i tidningen bjuder RP på helt och hållet läsargenererat innehåll. Dessutom publiceras ett magasin varje månad med det bästa materialet.

Många tidningar jobbar efter en affärsplan som har sin förankring i 1800-

Utifrån det läsarna skriver och de bilder man skickar in väljer redaktionen att publicera på webben, i tidningen och i månadsbilagan. Det är proffsigt redigerat och välskrivna artiklar som till 95 procent lämnas via webben. En utvärdering visar att detta material tas emot som relevant av läsarna. Det skapar nya kontakter mellan läsarna, erbjuder kompletterande information och konkurrerar inte med ”riktig” journalistik.  n 

AVISERAT 2006|1


Anna Valentinsson på Norrköpings Tidningar visar hur NT jobbar med sin whiteboard. Till vänster Morten Postrup på A4. Fotos: Anders Tapola Lotta Ek, Dagens Nyheter, Gun Råberg-Kjellerstrand, Östersundsposten, Benjamin Peetre, Sydsvenska Dagbladet samt Mats Widebrant, Göteborgsposten bläddrar i och diskuterar tabloider.

Vad gör vi nu med våra tabloider? 16

AVISERAT 2006|1

Vilka erfarenheter har de svenska dagstidningarna dragit av tabloidiseringen? För att få svar på frågan bjöd A4 in formgivare för att diskutera saken. Av Anders Tapola

Anders Tapola är redigerare på Smålandsposten. Han är också seminarieansvarig i SNDS’s styrelse E-mail: anders.tapola@smp.se

n Det blev en helt öppen och förutsättningslös diskussion om bland annat hur man bäst planerar tidningen, hur man utnyttjar en whiteboard och hur man blir ännu bättre på att närma sig läsaren. Tabloidvågen sköljde raskt över Sverige. De senaste två åren har så gott som varje svensk dagstidning bytt format från broadsheet till tabloid. Det ställer förstås nya krav och nya frågor inför framtiden. Vi blev alla tabloid – och vad gör vi nu? På A4 ville man veta mer om erfarenheterna av övergången. Och de som varit med i processen på tidningarna ville också gärna diskutera och byta erfarenheter. Två saker verkade vara något som de flesta ville diskutera: planering och effektivare sätt att tilltala och engagera läsarna. En av de största skillnaderna mellan fullformat och tabloid verkar vara att den senare kräver betydligt bättre planering och för det krävs en något annorlunda organisation. Whiteboard verkar ha blivit det nya visuella planeringsverktyget på många

av tidningarna. Här ska alla medarbetare kunna se hur morgondagens tidning förhoppningsvis kommer att se ut. Klarare regler för olika artikeltyper följer också av att planeringsverktyget ska kunna användas så effektivt som möjligt. Planeringen är en sak. Tilltalet till läsarna en annan. Det verkar som om de flesta nya tabloiderna har börjat utforma mer medvetna strategier för hur man i ännu högre grad ska lyckas engagera läsekretsen. Interaktivitet är därför ett annat nyckelord för de nyblivna tabloiderna. Deltagarna var överens om att ett sådant här diskussionsforum var mycket värt. Just att få träffa kollegor och byta erfarenheter i dessa posttabloidtider. Deltagarna var för övrigt: Lotta Ek, Dagens Nyheter, Anders Enström, Nya Wermlandstidningen, Benjamin Peetre, Sydsvenska Dagbladet, Gun RåbergKjellerstrand, Östersundsposten, Anders Tapola, Smålandsposten, Anna Valentinsson, Norrköpings Tidningar och Mats Widebrandt, Göteborgsposten. n


NYE BØGER Flemming Svith (red.): “Inspiration til journalistikken”

Bidrag fra bl.a. Henrik Dahl om måder at forbedre journalistikken på. Pris: 198 DKK (udkommer april) Forlaget Ajour, Danmarks Journalisthøjskole, www.forlagetajour.dk

Ole Lind: “Avanceret Photoshop – helt enkelt” Efterfølger til storsælgeren ”Photoshop my way” Ca. 130 sider, pris: 298 DKK (udkommer april) Forlaget Ajour, Danmarks Journalisthøjskole, www.forlagetajour.dk

Tom Buk-Swienty: “Det sidste hus på prærien – Fortællinger fra Amerika”

Östgöta Correspondenten bäst. Chefredaktör Ola Sigvardsson, Lena Grape Lilliehorn och Åke Alvin tar emot diplom efter vinsten i A4 Redesign Award. Foto: Anders Tapola

En række bearbejdede reportager fra Weekendavisens korrespondent gennem 10 år. 142 sider, pris: 198 DKK Forlaget Ajour, Danmarks Journalisthøjskole, www.forlagetajour.dk

A4 prisvinner

Ebbe Grunwald (red.): “Den årvågne ordsamler”

n Östgöta Correspondenten vann A4-priset som bästa omgjorda svenska nyhetstidning under 2005. »Vi är jätteglada förstås och känner oss väldigt stolta över en sådan utmärkelse,« säger Lena Grape Lilliehorn, som tillsammans med Åke Alvin har varit internt ansvariga för arbetet. Prispengarna på 10 000 kronor gick till formgivarna Jacob Nordström och Rickard Frank, som anlitats som konsulter för Correns omgörning. A4 Redesign Award delades ut den 27 januari i samband med ett seminarium i Kungliga biblioteket i Stockholm. Det är fjärde året i rad som priset delas ut. Juryns motivering lyder: ”Här presenterar sig en nyhetsladdad morgontidning i fräsch grafisk dräkt utan att förlora något av fullformatstidningens auktoritet och trovärdighet. Tvärtom bidrar den nya designen till den grafiska förnyelse som svensk dagspress så väl behöver. När man bläddrar i nya Östgöta Correspondenten ser man hur långt vi idag har kommit från den gamla föreställningen om att tabloidformatet står för en sämre sorts tidning. Nya Östgöta Correspondenten är välgjord och genomtänkt planerad i stort såväl som noggrant utförd och ansad in i minsta typografiska detalj.” Pris delades också ut till bästa redesignade magasin. Förra året föll inget av bidragen juryn på läppen, så i år blev det istället två priser: Till klassiska magasinet Vi och till fotbollsmagasinet Offside. Juryn bestod av: Ludvig Grandin, A4, Ulrica Ambjörn, Vår bostad, Barbro Forsberg, grafisk formgivare, Ulla Jerndin, Hallands Nyheter samt Cecilia Laurén, Ny Teknik. n

Om at skrive, af bl.a. Nils Thorsen, Stig Olesen og Lasse Ellegaard 147 sider, pris: 188 DKK Forlaget Ajour, Danmarks Journalisthøjskole, www.forlagetajour.dk

Dorte Nielsen og Kiki Hartmann: “Inspired - how creative people think, work and find inspration”

38 interviews med europæiske AD’ere, designere, arkitekter og fotografer om, hvad der inspirerer dem, hvordan de tænker og arbejder. Hvert interview suppleres med fotos af de pågældendes atelier, scrapbøger, arbejdsnotater og kruseduller, og øvrige inspirationskilder. Format 21 x 29,7 cm, indbundet 212 sider, pris: 365 DKK + forsendelse Forlaget Grafisk Litteratur www.grafisk-litteratur.dk (Herover: opslag fra bogen – afsnittet med Andy Altman)

Av Anders Tapola 17

AVISERAT 2006|1


Årets pressefoto 2005 er taget af Jacob Ehrbahn, Politiken. I byen Matara i Sri Lanka blev 20 kirkegængere i Skt. Marias Kirke dræbt under katastrofen i Asien. Kun armene af en Jesus-figur hænger tilbage på et kors i kirken.

18

AVISERAT 2006|1

Årets Pressefoto i


19

AVISERAT 2006|1

Danmark 2005

E


Årets pressefoto i kategorien “Årets sport – action” – taget af Lars Krabbe, Morgenavisen Jyllands-Posten, ved et internationalt stævne i ridebanespringning i Bernstorffparken.

Årets Pressefoto i Danmark… 20

AVISERAT 2006|1

Af Jørgen Høg joergen.hoeg@jp.dk

Hvert år kårer en komité de bedste billeder fra danske fotografer, og især Dagbladet Politikens fotografer gjorde sig bemærket med flere af de eftertragtede og prestigefyldte priser. n Således kunne pressefotograf Jacob Ehrbahn fra Politiken med sit billede fra Sri Lanka symbolisere hele tsunamikatastrofen så overbevisende, at billedet af blev kåret som Årets Pressefoto ved kåringen i Odense 3. marts. 2. juledag 2004 ramte tsunamien store dele af Sydøstasien og slog over 200.000 mennesker ihjel. Jakob Ehrbahns billede symboliserede katastrofen så overbevisende, at en enig jury ikke var i tvivl. Symbolik Flodbølgen kom midt under julemessen i Skt. Marias Kirke i Matara på det sydlige Sri Lanka. Den dræbte 20 kirkegængere og en nonne og efterlod kun armene af Jesusfiguren på korset. Dommerne var derfor fascinerede af, at Jacob Ehrbahn med sit billede viste,

at flodbølgen havde været så stærk og nådesløs, at den i sin ubarmhjertighed havde revet Jesus - selve symbolet på barmhjertighed - ned af korset. Hvis den kunne gøre det, hvilke katastrofale følger havde det så ikke for alle de almindelige mennesker, der blev ramt? mente juryen. Pressefotograf Peter Hove Olesen fra Politiken blev kåret som Årets Pressefotograf for en billedserie med fotos fra både Danmark og udlandet, mens Morgenavisen Jyllands-Postens pris gik til fotojournaliststuderende Christian Als for Årets Sportsbillede Feature. Christian Als har taget en række billeder af kommende russiske tennisstjerner, et af dem af den blot ni-årige Lena Kuznetsova, der træner tennis, mens et hold kloakarbejdere graver ud til en ny kloak.

Dommerne ved Årets Pressefoto 2005 var gennem 3.431 indsendte billeder fra 217 fotografer samt 11 produktioner af visuel journalistik til internettet og 15 tv-indslag.  n

Mere om Årets Pressefoto på www.pressefotografforbundet.dk Årets Pressefoto i Finland: www.vuodenlehtikuvat.fi Årets Bilde i Island www.pressphoto.is Årets Bilde i Norge www.fotojournalisten.com Årets Bild i Sverige: www.aretsbild.com


Semifinalen i 200 meter løb for kvinder ved VM i atletik i Helsinki, Finland er fotograferet af Jens Dresling, Politiken. Et af i alt 144 billeder taget af 72 fotografer på udstillingen “Årets Pressefoto”, der indtil den 14. april vises på Museet for Fotokunst i Odense og derefter forskellige steder i hele Danmark.

21 Årets pressefotograf Peter Hove Olesen, Politiken, har fotograferet drenge fra boligkvarteret Mjølnerparken på Nørrebro i København, mens de spiller fodbold.

Årets Pressefoto 2005 Dommerkomiteen Jan Grarup, pressefotograf på Politiken Tao Lytzen, freelancefotograf, Hjørring Bjarke Myrthu, chefredaktør for Magnum in Motion, New York Anette Claudi, redaktør på TV-avisen Marianne Leth, journalist og videofotograf Michael Lindebjerg, tv-fotograf.

Årets pressefotograf Peter Hove Olesen, Politiken, har fotograferet gadebørn i Bisjkek, hovedstaden i den centralasiatiske republik Kirgisistan. Drengen Senja, der lever på gaden året rundt, forsøger at slippe fra en politibetjent.

Vinderne Årets Pressefoto, 1. præmie 2005/2006: Jacob Ehrbahn, Politiken (Årets Pressefoto) Peter Hove Olesen, Politiken (Årets Pressefotograf) Hans Ravn, Nordjyske (Årets tv-fotograf) Tine Harden, freelance (Årets Portræt) Jens Astrup, freelance (Åben Klasse) Peter Hove Olesen, Politiken (Årets Danske Hverdagsbillede) Mads Greve, freelance (Årets Nyhed - Udland) Mogens Flindt, B.T. (Årets Nyhedsbillede - Danmark) Christian Als, freelance (Årets Sport - Feature) Lars Krabbe, Morgenavisen Jyllands-Posten (Årets Sport - Action) Miriam Dalsgaard, Politiken (Årets Feature) Thomas Nielsen, freelance (Visuel journalistik på internettet)

AVISERAT 2006|1


Grafisk oprydning

Ny grafisk profil for SNDS – det første skridt er taget med Aviserat! Af Lars Pryds pryds@mac.com n Det har længe været et ønske hos styrelsen i SNDS at friske foreningens grafiske profil op og skabe større sammenhæng mellem de forskellige dele af organisationens kommunikation. Det sker nu, ved overgangen til ny redaktion, og i forlængelse af beslutningen om at opgradere foreningens website,

snds.org. Målet er, at snds.org bliver både mere overskueligt og mere funktionelt. Designet og opbygningen af sitet er i fuld gang, og den nye version vil blive lanceret i forbindelse med konferencen i Trondheim i maj, så derfor må vi vente med at smugkigge på det nye udseende.

S

O

C

I

E

Første skridt i harmoniseringen og forenklingen af SNDS’ grafiske profil er dog allerede synlig – i form af nytegnet logo samt dette Aviserat i nye klæder. Linien følges op i katalog, brevlinie og øvrige tryksager i fremtiden. Herunder er de mest fundamentale grafiske ingredienser beskrevet. n

T

Y

F

O

R

22

AVISERAT 2006|1

Logo Det redesignede logo for SNDS findes i to udgaver. Én besår af øjet + bogstaverne SNDSCANDINAVIA i to forskellige snit – Myriad Pro Black og Myriad Pro Condensed Semibold. Dette er hovedlogoet, og det kan benyttes i sammenæng med det fulde navn – Society for News Design Scandinavia. Den lille udgave består af øjet + bogstaverne SNDS. Her er alle fire sat med Myriad Pro Black Condensed.

Typografi To skriftfamilier er valgt til al trykt kommunikation i regi af SNDS: Adobe Jenson Pro samt Myriad Pro Condensed. Jenson anvendes primært til brødtekst, mens Myriads 10 snit anvendes til stort set alt andet i både tryksager, Aviserat og de kommende kataloger for Årets Nordiske Nyheds Design konkurrencer. Bemærk: kun Condensed-varianten af Myriad Pro skriften benyttes.

Farver Den dybrøde farve (25,100,100,25) er SNDS’ nye hovedfarve. Hvor det er muligt, skal foreningens logo(er) altid vises i denne farve. Til sort-hvid gengivelse og som supplement anvendes 60% sort (0,0,0,60). Yderligere støttefarver er en mørk blå (100,100,0,30) og sjældnere en rødlig gul (0,20,100,0). Den gule vil primært blive anvendt i den nye udformning af websitet, snds.org, samt som accentfarve i tryksagerne.

SNDS SNDS.ORG

N


C5 posekuvert

SNDSCANDINAVIA SNDSCANDINAVIA SNDSCANDINAVIA SNDSCANDINAVIA Society for News Design Scandinavia

rt

M65 Rudekuve

Sekretariat: Lone Jürgensen Morgenavisen Jyllands-Posten Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J, Danmark

AVIA SNDSCANDIN AVIA SNDSCANDIN AVIA SNDSCANDIN AVIA SNDSCANDIN Society gn for News Desi Scandinavia

Jürgensen n Sekretariat: Lone Jyllands-Poste Morgenavisen DK-8260 Viby J, Danmark Grøndalsvej 3,

Visitkort

SNDSCANDINAVIA SNDSCANDINAVIA SNDSCANDINAVIA SNDSCANDINAVIA

Anna Östlund President Society for News Design Scandinavia

E

W

S

D

E

S

I

G

N

S

C

A

N

D

Torggatan 9 C, S-784 44 Borlänge, Sverige Tel.: +46 70 209 52 31 E-mail: anna.ostlund@confetti.se or: anna_ostlund@hotmail.com

I

N

A V

I

A 23

AVISERAT 2006|1

Myriad Pro Condensed 36 pt Rød: 25,100,100,25

Grå: 0,0,0,60

Myriad Pro Light Condensed Italic Myriad Pro Condensed Italic Myriad Pro Semibold Condensed Italic Myriad Pro Bold Condensed Italic Myriad Pro Black Condensed Italic fi fl ff ffi ffl fj ffj 901234567890

Adobe Jenson Pro 36 pt Blå: 100,100,0,30

Gul: 0,20,100,0

Adobe Jenson Pro Light Italic Adobe Jenson Pro Regular Italic Adobe Jenson Pro Semibold Italic Adobe Jenson Pro Bold Italic fi fl ff ffi ffl fj ffj Th 012345


AVISERAT 2006|1

Ordföranden har ordet Anna Östlund er fotograferet af Berit Djuse

niskor borde vara på väg till jobb, skola eller dagis. Så hörde jag ett välbekant svischande ljud efterföljt av ett lätt skrapande. På andra sidan järnvägsspåren kom en skidåkare i eget majestät. Det var tur att min bror ringde precis då och bröt min tystnad för det började bli lite overkligt. Femtio meter längre bort väntade den vanliga brusande vardagen. Bilar överallt som varvade, sladdade, bromsade och bökade sig fram på vägen. Vilket larm.

När fan blir gammal blir han religiös, sade alltid min mormor. Nej, jag har inte gått med i någon sekt. Jag har bara börjat lyssna på tystnaden. Jag vet inte om det är ett ålderstecken eller bara ett simpelt utslag av en synnerligen hektisk och brusande vardag? Härom morgonen på min väg till arbetet. Solen var på väg upp och det var helt stilla. Mitt i stan. Och jag njöt av tystnaden. Det var trots allt en helt vanlig tisdagmorgon och massor av män-

Livet kan te sig aningen surrealistiskt ibland. Men för det mesta är det bara fantastiskt. Alla dessa människor som vi möter på vår väg. I år fick jag äntligen möjlighet att åka till Billund och träffa juryn för Årets Nordiska Nyhetsdesign. Och se årets bidrag till tävlingen. Nästan tusen bidrag från 73 tidningar deltog. Även om jag inte deltog i själva bedömandet, så kunde jag inte låta bli att ta del av de tävlande sidorna. Och imponeras av kreativiteten, hantverksskickligheten, kvaliteten och alla intressanta och läsvärda stories. Läsarna står i centrum. Det är för dem tidningen finns till. Det är också en kritisk framgångsfaktor till varför vi fortfarande

har så många dagstidningar här i Norden. En annan är vår känsla för god form, rakt igenom från papperskvalitet till griden på notisrubriken. Så vad jag skulle komma fram till är att även om det är för tidningssidornas skull vi samlas, så tror jag att behållningen ligger i att vi träffas, samtalar, diskuterar, argumenterar, utbyter erfarenheter och kunskap. Det är i mötet med andra som vi får bekräftelse och växer. Därför är stora sammankomster som vårt årliga seminarium – i år i Trondheim – inte bara en hett efterlängtad händelse utan också något att hämta kraft och ny energi ur. Alla dessa yrkeskunniga, kloka, roliga, ödmjuka och fascinerande människor samlade på samma ställe under ett par hektiska dygn. Det är nästan bättre än att fira födelsedag. Så vad är konklusionen? Jo att även om årets program ser ovanligt exotiskt ut med föreläsning och utställning av Cristobal Edwards från Chile, så är det främst alla möten med er som jag ser fram emot allra mest. Vi ses i Trondheim 11.–13. maj! Anna Östlund ordförande, SNDS anna.ostlund@confetti.se


Aviserat 2006|1  

First issue of SNDS Magazine in new design ­ however, still under the old name "Aviserat"

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you