Page 1

ÅRSREDOVISNING 2011

Självständig - Lokal - Personlig


Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag 2007 - 2011 Resultaträkning Balansräkning Förändring eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Underskrift av styrelsen Revisionsberättelse Bolagsstyrning Förteckning över huvudmän, styrelse, revisorer och förtroenderåd

1-2 3-4 5 6 7 8 9-33 34 35 36 37-39

Ordinarie sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum tisdagen den 15 maj kl 18.30 i sparbankens samlingssal.


Snapphanebygdens Sparbank

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Snapphanebygdens Sparbank, 537000-9598, med säte i Bjärnum, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 143:e verksamhetsår. Verksamhetens art och inriktning Snapphanebygdens Sparbank driver bankrörelse inom Hässleholms och Osby kommuner med inriktning på att ge kvalificerad bankservice åt privatpersoner, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och organisationer Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Affärsvolymen har under året ökat med 1,3 % och uppgick vid årsskiftet till 2.782 Mkr. Inlåningen från allmänheten uppgick vid årets slut till 947.318 tkr och har därmed ökat med 50.030 tkr (5,6%). Förmedlat fondsparande till Robur Fond uppgick vid årets slut till 148.151 tkr värdet har därmed minskat med 14,4 %. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 779.842 tkr och har därmed ökat med 37.352 tkr (5,0%) Förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick vid årets slut till 740.341 tkr och har därmed ökat med 10.906 tkr (1,5%). Kapitalbasen uppgick till 129.814 tkr. Med nuvarande regler om 25% av kapitalbasen som maximal gräns för enhandsengagemang, dvs placering i exempelvis lån till en och samma kund, uppgår gränsen till 32.453 tkr fr.o.m. 2012-01-01. Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,01. Rörelseresultatet för året blev 4.786 tkr. Räntenettot uppgick till 31.432 tkr en ökning med 14,6 %. Provisionsintäkter (netto) uppgick till 5.536 tkr en ökning med 342 tkr. Allmänna administrationskostnader och övriga kostnader har under året ökat med 148 tkr. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Snapphanebygdens Sparbank har under årett fått en invit om samgående. S h b d S b kh d å i it från f å Sparbanken S b k Göinge Göi å d HuvudH d männen har vid extra sparbanksstämma den 6 oktober beslutat att avslå denna och i samband med detta har styrelsen avgått. Ny styrelse har valts vid extra sparbanksstämma den 15 decmber. Sparbankens likviditet Bankens likviditet har under året varit god. Beträffande bankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen. Personal Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Bankens principer och processer för avsättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10. Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 13 personer, varav i banktjänst 12. Förväntad resultatutveckning 2012 Rörelseresultatet för år 2012 förväntas ligga på ungefär 13 mkr. Rörelseresultatet kan påverkas negativt beroende på omvärldssfaktorer som konjunkturavmattning. Känslighetsanalys Av tabellen framgår hur bankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras. Förändring Marknadsränta (procentenheter) Personalkostnader Övr. rörelsekostnader, exkl kreditförl Kreditförlustprocent

.+/-1% .+/-0,1% .+/-1% .+/-0,1%

1

Efffekt på rörelseresultat (tkr) 1 061 87 77 742


Snapphanebygdens Sparbank Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst är ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorer som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3. Förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktiga för bedömning av sparbankens resultat och ställning Arbetsmiljö I banken skall arbetsmiljön präglas av att medarbetarna trivs, utvecklas och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. För att uppnå detta sker en regelbunden genomgång av medarbetarnas arbetsmiljö. Miljöpolicy I såväl intern som extern verksamhet ska sparbanken bidraga till ett hållbart samhälle med minsta möjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets- och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas. Förslag till disposition av årets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belop disponeras enligt följande ,- anslag till allmännyttiga och därmed jämförliga ändamål ,- överföring till reservfonden

4.150 410 3.740

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,0 (2,1). Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,01 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,06). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 129.814 tkr (124.145) och slutligt minimikapitalkrav till 64.697 tkr (60.470 tkr). Specifikation framgår S ifik ti av posterna t f å av nott om kapitaltäckning. k it ltä k i Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedöming är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

2


Snapphanebygdens Sparbank Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

* 2011

* 2010

* 2009

* 2008

2007

2 782

2 747

2 518

2 314

2 245

1.3

9.1

8.8

3.1

14.5

14.2

15.0

14.7

14.1

16.7

2.0

2.1

2.1

2.1

2.1

2.9

2.7

2.8

2.9

3.1

1.4

1.2

1.5

1.0

1.5

0.2

0.2

0.6

Neg

0.6

2.6

2.3

7.2

Neg

7.1

0.43

0.52

0.44

0.74

0.47

0.88

0.85

0.63

1.00

0.58

61

78

63

71

40

1.1

0.6

0.9

0.5

0.7

2.3

1.5

1.0

0.9

0.6

12 1

12 1

11 1

10 1

11 1

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas/Kapitalkrav

Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor *Enligt lagbegränsad IFRS

3


Snapphanebygdens Sparbank

Resultat- och balansräkning

* 2011

* 2010

* 2009

* 2008

2007

31 432 5 536 306

27 418 5 194 -1 179

26 487 4 839 1 541

27 031 4 279 -11 418

25 650 4 423 -228

1 102 38 376 -13 492

75 31 508 -13 220

3 353 36 220 -12 986

1 781 21 673 -13 104

1 642 31 487 -11 727

tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader[1] Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner Summa skulder och avsättningar Eget kapital Summa skulder, avsättningar g kapital p och eget

-2 985

-3 158

-3 131

-2 894

-3 137

-17 113 -33 590 4 786 -636 4 150

-10 256 -26 634 4 874 -1 423 3 451

-6 721 -22 838 13 382 -2 774 10 608

-5 738 -21 736 -63 -2 197 -2 260

-3 267 -18 131 13 356 -3 344 10 012

5 592 134 494 779 842 149 033 29 361 9 054 7 030 1 114 406 8 947 318 7 661 667 955 654

5 623 169 916 742 490 91 330 34 179 9 768 8 163 1 061 469 18 897 288 5 592 645 903 543

5 726 164 628 687 064 96 311 26 471 10 531 7 126 997 857 200 845 036 4 911 563 850 710

5 845 87 315 698 616 84 100 13 874 10 495 7 060 907 305 950 768 325 9 315 335 778 925

5 213 130 525 641 783 63 818 35 765 9 897 5 860 892 861 996 735 713 6 883 395 743 987

158 752 1 114 406

158 571 1 062 114

147 147 997 857

128 380 907 305

148 874 892 861

*Enligt lagbegränsad IFRS [1]

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

4


Snapphanebygdens Sparbank Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr

Not

2011

2010

48 685 -17 253 31 432 1 009 7 723 -2 187 306 93 38 376 -13 492

34 484 -7 066 27 418 0 7 338 -2 144 -1 179 75 31 508 -13 220

-714 -2 271 -16 477

-763 -2 395 -16 378

21 899 -17 113 4 786 -636 4 150

15 130 -10 256 4 874 -1 423 3 451

1 januari - 31 december tkr

2011

2010

Årets resultat

4 150

3 451

-2 374 -2 374 1 776

8 452 8 452 11 903

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader

4 5 6 7 8 9 10 18 11

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat

12 13

Rapport över totalresultat

Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

5


Snapphanebygdens Sparbank Balansräkning Per den 31 december tkr

2011

2010

5 592 134 494 779 842 149 033 29 361

5 623 169 916 742 490 91 330 34 179

Not

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

14 15 16 17 18

19 20

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Övriga Avsättningar Summa skulder och avsättningar

737 1 176 8 317 8 592 3 098 2 698 3 932 5 465 1 114 406 1 061 469

21 22 23 24

8 947 318 4 523 3 138

18 897 288 3 051 2 541

25

667 955 654

645 903 543

141 500

138 509

Bundet eget kapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

13 102 16 611 4 150 3 451 158 752 158 571 1 114 406 1 062 114

Poster inom linjen Övriga ställda säkerheter kapitalförsäkring för pensionsåtagande Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga Åtaganden

27 28

667

645

29 460

42 354

73 077

76 460

29

6


Snapphanebygdens Sparbank Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Reservfond

Årets resultat

2010 Tkr Ingående eget kapital 2010-01-01 Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Årets resultat Årets övrigt totalresultat

128 380 10 608 -479 0 0

8 159

10 608 -10 608

0 8 452

3 451 0

147 147 0 -479 3 451 8 452

Utgående eget kapital 2010-12-31

138 509

16 611

3 451

158 571

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Reservfond

Årets resultat

2011 Tkr Ingående eget kapital 2011-01-01 Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Årets resultat Årets totalresultat

138 509 3 451 -460 0 0

16 611

3 451 -3 451

0 -3 509

4 150

Utgående eget kapital 2011-12-31

141 500

13 102

4 150

7

158 571 0 -460 4 150 -3 509

158 752


Snapphanebygdens Sparbank Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

tkr Följande delkomponenter Följ d d lk t iingår å i likvida lik id medel d l Kassa Utlåning till kreditinstitut Clearingskulder Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen

8

2011-12-31

2010-12-31

4 786

4 874

2 969 33 714 17 111 -636 24 977

422 763 10 264 -1 423 14 900

-37 352 4 128 50 030 10 1 133 2 091 45 017

-55 426 -8 452 52 252 0 -1 600 682 2 356

25 000 -105 000 -80 000

24 000 -20 509 3 491

-460 -460

-480 -480

-35 443 175 521 140 078

5 367 170 154 175 521

2011-12-31

2010-12-31

5 592 134 494 -8 140 078 140 078

5 623 169 916 -18 175 521 175 521


Snapphanebygdens Sparbank

Noter till de finansiella rapporterna.

1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per den 31 december 2011 och avser Snapphanebygdens Sparbank med säte i Bjärnum. Adressen till huvudkontoret är Norra vägen 2, 280 20 Bjärnum.

2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 mars 2012 .

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. och är historiska som under k t d Uppskattningarna U k tt i h antagandena t d ä baserade b d på å hi t i k erfarenheter f h t och h ett tt antal t l andra d faktorer f kt d rådande åd d förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.

9


Snapphanebygdens Sparbank Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntekostnader inklusive premie för insättningsgarantin samt avgift till stabiliseringsfonden. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa provisioner hör ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa provisioner hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som ockskå inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss del av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader P i i k t d Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

10


Snapphanebygdens Sparbank Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar, och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassifiering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkrings- redovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

11


Snapphanebygdens Sparbank Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fasställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget avsikt i någon nära Fö t t har h ingen i ikt att tt avyttra tt de d onoterade t d aktierna kti å ä framtid. f tid Det D t redovisade d i d värdet ä d t på å onoterade t d aktier kti vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 166 tkr (214tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

12


Snapphanebygdens Sparbank

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter - markanläggningar - inventarier, verktyg och installationer

50 år 20 år 5 år

Komponentavskrivning på fastigheten tillämpas inte då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra någon väsentlig påverkan. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

13


Snapphanebygdens Sparbank Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi För pensioner i egen regi dvs när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek i stället för att tillämpas IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förutbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resutaträkningen när de uppstår. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att t li t att tt ett tt utflöde tflöd av resurser kommer k tt krävas. kä 3 Risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

14


Snapphanebygdens Sparbank Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Dessa rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering, brutto och netto 2011

Total kreditriskexponering (före nedskrivning)

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA Summa Övrigt Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

0

0

0

0

0

211 951 38 311

0 0

211 951 38 311

201 353 32 564

10 598 5 747

62 696

0

62 696

56 426

6 270

159 283 151 441 232 447 0 856 129

0 13 190 617 0 13 807

159 283 138 251 231 830 0 842 322

135 390 69 126 185 464 0 680 323

23 893 69 125 46 366 0 161 999

149 033 149 033

0 0

149 033 149 033

0 0

149 033 149 033

10 597 29 460 40 057 1 045 219

0 0 0 13 807

10 597 29 460 40 057 1 031 412

0 0 0 680 323

10 597 29 460 40 057 351 089

15


Snapphanebygdens Sparbank

Kreditriskexponering, brutto och netto 2010

Total kreditriskexponering (före nedskrivning)

Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritids4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA Summa Övrigt Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

0 197 115 38 811 58 547 143 491 174 541 210 536 0 823 041

0 0 0 0 0 16 220 685 0 16 905

0 197 115 38 811 58 547 143 491 158 321 209 851 0 806 136

0 187 259 32 989 52 692 121 967 79 161 167 881 0 641 949

0 9 856 5 822 5 855 21 524 79 160 41 970 0 164 187

91 330 91 330

0 0

91 330 91 330

0 0

91 330 91 330

12 814 42 354 55 168 969 539

0 0 0 16 905

12 814 42 354 55 168 952 634

0 0 0 641 949

12 814 42 354 55 168 310 685

1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 2

6

I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating

Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar g förfallna > 180 dgr g - 360 dgr g Fordringar förfallna > 360 dgr Summa

tkr Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor

Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor

Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

16

2011

2010

0 3 071 1 904 2 829 894 8 698

0 2 978 501 93 1 075 4 647

2011

2010

0 399 477 390 764 146 394 3 408 793 649

0 393 397 361 486 139 586 4 512 759 395

8 699 6 429 2 270

4 647 3 976 671

22 506 19 619 2 887

21 552 20 311 1 241

13 807 13 190 617

16 905 16 220 685

0 386 287 390 147 146 394 3 408 779 842

0 377 177 360 801 139 470 4 512 742 490


Snapphanebygdens Sparbank

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

17


Snapphanebygdens Sparbank Likviditetsexponering, 2011 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde)

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån mån men år men år högst 1 år högst 5 år

På anfordran

Summa redovisat värde

Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar o eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad

5 592

0

0

0

0

0

5 592

134 494

0

0

0

0

0

134 494

622 911

43 275

84 561

28 497

598

0

779 842

0

15 288

10 086

114 116

9 543

0

149 033

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0

9 055 32 458

9 055 32 458

0

0

0

0

0

3 932

3 932

762 997

58 563

94 647

142 613

10 141

45 445

1 114 406

8

0

0

0

0

0

8

843 203 0

68 218 0

30 455 0

5 442 0

0 0

0 4 523

947 318 4 523

0

0

0

0

0

3 138

3 138

0

0

0

0

0

159 419

159 419

843 211 -80 214

68 218 -9 655

30 455 64 192

5 442 137 171

0 10 141

167 080 -121 635

1 114 406 0

18


Snapphanebygdens Sparbank Likviditetsexponering, 2010 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde)

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån mån men år men år högst 1 år högst 5 år

På anfordran

Summa redovisat värde

Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar o eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad

5 623

0

0

0

0

0

5 623

169 916

0

0

0

0

0

169 916

615 245

38 289

45 214

43 742

0

0

742 490

0

20 078

10 103

56 149

5 000

0

91 330

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0

9 768 37 522

9 768 37 522

0

0

0

0

0

5 465

5 465

790 784

58 367

55 317

99 891

5 000

52 755

1 062 114

18

0

0

0

0

0

18

853 006 0

15 715 0

25 301 0

3 266 0

0 0

0 3 051

897 288 3 051

0

0

0

0

0

2 541

2 541

0

0

0

0

0

159 216

159 216

853 024

15 715

25 301

3 266

0

164 808

1 062 114

-62 240

42 652

30 016

96 625

5 000

-112 053

0

Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna på sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.062 Tkr.

19


Snapphanebygdens Sparbank 2011 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering

Högst 1 mån

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 år mån men högst mån men högst mån men högst men högst 3 år 3 mån 6 mån 1 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering

0

0

0

0

0

0

0

5 592

5 592

134 494

0

0

0

0

0

0

0

134 494

614 776

12 362

18 447

33 849

100 408

0

0

0

779 842

0 0 749 270

15 288 0 27 650

5 016 0 23 463

5 070 0 38 919

50 011 0 150 419

64 105 0 64 105

9 543 0 9 543

0 45 445 51 037

149 033 45 445 1 114 406

0

0

0

0

0

0

0

8

8

842 280 0 0

68 218 0 0

0 0 0

30 455 0 0

5 442 0 0

0 0 0

0 0 0

923 8 328 158 752

947 318 8 328 158 752

842 280

68 218

0

30 455

5 442

0

0

168 011

1 114 406

-93 010

-40 568

23 463

8 464

144 977

64 105

9 543

-116 974

-93 010

-133 578

-110 115

-101 651

43 326

107 431

116 974

0

20


Snapphanebygdens Sparbank 2010 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering

Högst 1 mån

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 år mån men högst mån men högst mån men högst men högst 3 år 3 mån 6 mån 1 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering

1&2

0

0

0

0

0

0

0

5 623

5 623

169 916

0

0

0

0

0

0

0

169 916

615 245

38 289

8 099

37 115

43 742

0

0

0

742 490

15 064 0 800 225

5 014 0 43 303

0 0 8 099

10 103 0 47 218

26 027 0 69 769

30 122 0 30 122

5 000 0 5 000

0 52 755 58 378

91 330 52 755 1 062 114

0

0

0

0

0

0

0

18

18

850 775 0 0

15 715 0 0

0 0 0

25 301 0 0

3 266 0 0

0 0 0

0 0 0

2 231 6 237 158 571

897 288 6 237 158 571

850 775

15 715

0

25 301

3 266

0

0

167 057

1 062 114

-50 550

27 588

8 099

21 917

66 503

30 122

5 000

-108 679

-50 550

-22 962

-14 863

7 054

73 557

103 679

108 679

0

Nominellt värde

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -1 062 tkr ( 149) ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 440 (330) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 2 tkr för året som slutar 31 december 2011 (2 tkr) samt påverka eget kapital med 285 tkr (330 tkr). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroende- mässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

21


Snapphanebygdens Sparbank 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Summa

2011 3 239 41 617 3 829 48 685

2010 1 435 30 170 2 879 34 484

-16 877 741 -376 -17 253 31 432

-7 066 597 0 -7 066 27 418

2011

2010

2.64

2.58

2.92 5.56 2.05

2.70 4.99 1.35

2011 1 009 1 009

2010 0 0

2011 752 3 191 200 166 1 751 846 817 7 723

2010 866 2 691 182 223 1 852 744 780 7 338

2011 -1 739 -313 -135 -2 187

2010 -1 598 -369 -177 -2 144

tkr Aktier Räntebärande värdepapper Orealiserat resultat av aktier Valutakursförändringar Summa

2011 1 582 -1 716 0 440 306

2010 -324 -1 087 -98 330 -1 179

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar Summa

2011 -1 716 1 582 440 306

2010 -1 087 -422 330 -1 179

Räntekostnader In- och upplåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Summa räntenetto

% Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

5 Erhållna utdelningar tkr Aktier och andelar Summa

6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner P i i d utställda t tälld fifinansiella i ll garantier ti Provisioner avseende Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa

7 Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

22


Snapphanebygdens Sparbank 9 Övriga rörelseintäkter tkr Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa

2011 57 36 93

2010 59 16 75

2011 -5 370 -1 642 -1 055 -146 -516 -8 729

2010 -4 995 -1 594 -1 137 -106 -675 -8 507

-170 -2 629 -127 -454 -619 -764 -4 763 -13 492

-225 -2 483 -178 -346 -671 -810 -4 713 -13 220

10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2011

tkr

Sparbankens ledning

Löner Sociala kostnader Summa

1 036 677 1 713

2010 Övriga anställda

Sparbankens ledning

4 334 2 020 6 354

Övriga anställda

1 002 656 1 658

3 993 2 075 6 068

Med sparbankens ledning avses styrelsen och VD. Av sparbankens pensionskostnader på 1.055 tkr (1.137) tkr avser 352 (341) tkr sparbankens ledning 1 (1) person. Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 667 (645) tkr.

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.

Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av resultatandel som baseras på av styrelsen fastställda mål samt styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören för 2011 har beslutats av styrelsen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Anders Andreasson, ordförande Kjell Nilsson, v ordförande Lars Lindbeck Tommy Larsson Emma Johansson Anders Jakobsson Annelie Teng Lund Verkst. direktören Summa

Grundlön / styrelse-arvode

39 25 2 5 5 5 5 723 809

Rörlig ersättning

68 26 7 22 18 18 25 43 227

2011 Övriga förmåner

Pensionskostnad

0 0 0 0 0 0 0 0 0

23

0 0 0 0 0 0 0 352 352

Vinstandels stiftelse

0 0 0 0 0 0 0 11 11

Övriga ersättningar

Summa

0 0 0 0 0 0 0 0 0

107 51 9 27 23 23 30 1 129 1 399

Pensionsförpliktelse

0 0 0 0 0 0 0 667 667


Snapphanebygdens Sparbank Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Anders Andreasson, ordförande Kjell Nilsson, v ordförande Lars Lindbeck Tommy Larsson Emma Johansson Anders Jakobsson Annelie Teng Lund Rolf Månsson Paul Dring Verkst. direktören Summa

Grundlön / styrelse-arvode

32 16 5 5 5 3 3 16 2 680 767

Rörlig ersättning

65 27 14 19 20 15 15 18 4 38 235

2010 Övriga förmåner

Pensionskostnad

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 341 341

Vinstandels stiftelse

Övriga ersättningar

0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 8

Summa

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

97 43 19 24 25 18 18 34 6 1 067 1 351

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. VD har rätt att avgå med pension vid 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pensionsavtal. Pensioner Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om tolv månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör Styrelseledamöter Summa

96 35 484 35 580

108 1 653 1 761

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 406 (145) Tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 406 (145) Tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap. lämnas på bankens hemsida, www.snapphanebygdenssparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt

2011

2010

6 6 12

6 6 12

Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män

2011

2010

2 6

2 6

0 1

0 1

Arvode och kostnadsersättning till revisorer PWC Revisionsuppdrag Övriga tjänster

2011

2010

167 287

129 217

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

24

Pensionsförpliktelse

0 0 0 0 0 0 0 0 0 645 645


Snapphanebygdens Sparbank 11 Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

2011 -421 -122 -301 -1 358 -69 -2 271

2010 -368 -117 -258 -1 585 -67 -2 395

12 Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)

2011

2010

20 185

4 016

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets nedskrivning för kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Årets nettokostnad för kreditförluster

-8 184 5 234 -2 -120 17 113 17 113

-772 7 020 -8 0 10 256 10 256

tkr

2011

2010

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Totalt redovisad skattekostnad

-618 -18 -636

-1 423 0 -1 423

2011

2010 %

13 Skatter Redovisat i resultaträkningen

Avstämning av effektiv skatt tkr

2011 %

Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Redovisad effektiv skatt

26.3% 0.8% -14.2% 0.4% 13.3%

4 786 1 259 40 -681 18 636

26.3% 3.0% -0.1% 0.0% 29.2%

2011

2010

82 546 474 51 474 134 494

102 412 899 66 605 169 916

2011

2010

793 649 793 649 22 506 13 807 779 842

759 395 759 395 21 552 16 905 742 490

14 Utlåning till kreditinstitut tkr Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa

15 Utlåning till allmänheten tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa Varav: osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto

25

2010 4 874 1 282 148 -7 0 1 423


Snapphanebygdens Sparbank Individuellt värderade osäkra lånefordringar

Förändring av nedskrivningar, tkr Ingående balans 1 januari 2011 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2011

16 905 5 206 -120 -8 184 13 807

16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper tkr

2011 Verkligt värde

Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - icke finansiella företag - finansiella företag - utländska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs

110 197 24 912 13 924 0 149 033

2010

Redovisat värde

Verkligt värde

110 197 24 912 13 924 0 149 033 149 033

30 690 50 445 10 045 150 91 330

17 Aktier och andelar tkr Finasiella tillgångar som kan säljas Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

2011 29 361 29 361 28 528 166

Företag Aktier - Swedbank AB - Swedbank AB, preferensaktier - Sveland - Övriga Kapitalförsäkring Summa

Antal

Börsvärde

226 265 93 735 255 50

20 172 8 356 Ej noterad Ej noterad 667 29 195

2010 34 179 34 179 33 965 214 Redovisat värde

20 172 8 356 116 50 667 29 361

18 Materiella tillgångar tkr

Byggn. och mark

Inventarier

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2010 Utgående balans 31 december 2010

13 401 13 401

15 766 15 766

29 167 29 167

Ingående balans 1 januari 2011 Utgående balans 31 december 2011

13 401 13 401

15 766 15 766

29 167 29 167

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2010 Årets avskrivningar Utgående balans 31 december 2010

-11 746 -479 -12 225

-6 890 -284 -7 174

-18 636 -763 -19 399

Ingående balans 1 januari 2011 Årets avskrivningar Utgående balans 31 december 2011

-12 225 -439 -12 664

-7 174 -275 -7 449

-19 399 -714 -20 113

Redovisade värden Per 1 januari 2010 Per 31 december 2010

1 655 1 176

8 876 8 592

10 531 9 768

Per 1 januari 2011 Per 31 december 2011

1 176 737

8 592 8 317

9 768 9 054

26

Redovisat värde

30 690 50 445 10 045 150 91 330 91 330


Snapphanebygdens Sparbank 19 Övriga tillgångar tkr Förfallna räntefordringar Fordran akutell skatt Övriga tillgångar Summa

2011 157 2 777 164 3 098

2010 45 1 972 681 2 698

2011 0 2 126 1 806 3 932

2010 67 2 432 2 966 5 465

2011

2010

8 8 0 0

18 18 0 0

20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

21 Skulder till kreditinstitut tkr Swedbank AB - svensk valuta Summa Beviljad limit hos Swedbank Varav: kontokredit

22 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

2011

2010

946 850 468 947 318

896 394 894 897 288

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Summa

0 169 173 778 145 221 368 947 318

0 155 443 741 845 208 355 897 288

2011 3 176 253 1 094 4 523

2010 1 223 251 1 577 3 051

2011 773 2 233 132 3 138

2010 669 1 688 184 2 541

2011 667 667

2010 645 645

23 Övriga skulder tkr Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

25 Övriga avsättningar tkr Pensionsavsättning Totalt

27


Snapphanebygdens Sparbank 26 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sidan 7.

27 Ställda säkerheter tkr Kapitalförsäkring för pensionsåtagande Summa ställda säkerheter

2011 667 667

2010 645 645

2011

2010

12 378 17 082 29 460

23 127 19 227 42 354

2011

2010

10 597 62 480 73 077

12 814 63 646 76 460

28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

29 Åtaganden tkr (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa

30 Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner Tkr

Närståenderelation Till sparbanken närstående personer och företag

År

2011

F Fordran d på å närstående per 31 december

Sk ld till Skuld närstående per 31 december

35 580

13 667

Betald ränta

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga vilkor.

28

Erhållen ränta

758

367

10.


29

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

2010

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter o övriga tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder o avsättningar Upplupna kostnader Summa

2011

31 Finansiella tillgångar och skulder

Innehav för handelsändamål

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 91 330 0 0 0 91 330 0 0 0 0 0

Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategor Innehav för handelsändamål

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

g g värderade Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

0 0 0 149 033 0 0 149 033 0 0 0 0 0

Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

5 623 169 916 742 490 0 0 5 465 3 343 926 837 0 0 0 0 0

Lånefordringar g och kundfordringar

5 592 134 494 779 842 0 0 7 030 926 958 0 0 0 0 0

Lånefordringar och kundfordringar

0 0 0 0 34 179 0 0 34 179 0 0 0 0 0

Finansiella tillgångar som kan säljas

0 0 0 0 29 361 0 29 361 0 0 0 0 0

Finansiella tillgångar som kan säljas Innehav för handelsändamål

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori

Innehav för handelsändamål

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

0 0 0 0 0 0 0 0 18 897288 3051 2541 902 898

Andra finansiella skulder

0 0 0 0 0 0 0 8 947318 5190 3138 955 654

Andra finansiella skulder

5 623 169 916 742 490 91 330 34 179 5 465 3 343 1 052 346 18 897288 3051 2541 902 898

Summa redovisat värde

5 592 134 494 779 842 149 033 29 361 7 030 1 105 352 8 947318 5190 3138 955 654

Summa redovisat värde

5 623 169 916 742 490 91 330 34 179 5 465 3 343 1 052 346 18 897288 3051 2541 902 898

Verkligt värde

5 592 134 494 779 842 149 033 29 361 7 030 1 105 352 8 947318 5190 3138 955 654

Verkligt värde

Snapphanebygdens Sparbank


Snapphanebygdens Sparbank Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2011 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa

Nivå 1 149 033 28 528 177 561

Nivå 2 0 0 0

Nivå 3 0 167 167

Summa 149 033 28 695 177 728

2010 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa

Nivå 1 91 330 33 965 125 295

Nivå 2 0 0 0

Nivå 3 0 214 214

Summa 91 330 34 179 125 509

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehavet i Sparbanken Kort och Kreditgarantiföreningen Skåne redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Innehavet i Sveland Sakförsäkring AB är är redovisat till ett uppskattat värde enligt senaste säljkurs. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.

30


Snapphanebygdens Sparbank 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen.

31


Snapphanebygdens Sparbank 34 Kapitaltäckning Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på -

sparbankens riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s k stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.snapphanebygdenssparbank.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; tkr tk Primärt kapital Kapitalbas netto

2011 129 814 129 814

2010 124 145 124 145

59 362 59 362 5 305 30 64 697

55 970 55 970 4 470 30 60 470

2011

2010

Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Avgår: - Anslag - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa primärt kapital

158 752 -410 -13 102 -15 426 129 814

158 571 -460 -16 611 -17 355 124 145

Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)

13 102 -13 102

16 611 -16 611

0

0

129 814

124 145

Summa kapitalkrav kreditrisk - varav Schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk Summa kapitalkrav

Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. tkr

Summa supplementärt kapital Total kapitalbas

32


Snapphanebygdens Sparbank

Kapitalkrav tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 2. Institutsexponeringar 3. Företagsexponeringar 4. Hushållsexponeringar 5. Exponeringar med säkerhet i fastighet 6. Oreglerade poster 7. Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker

tkr Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker tkr Valutarisk och råvarurisk Valutarisk Summa kapitalkrav för valutarisker Totalt minimikapitalkrav Kapitaltäckningskvot

2011

2010

11 2 760 27 462 18 807 7 626 1 890 806 59 362

13 2 185 25 201 19 958 6 944 750 919 55 970

2011

2010

5 305 5 305

4 470 4 470

2011

2010

30 30

30 30

64 697

60 470

2.01

2.06

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den ä fö åtminstone å å interna kapitalutvärderingen genomförs årligen.

52 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym av 740 Mkr erhållen provisionsersättning för 2011 på 2 508 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp av innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 148 Mkr och försäkringssparande på 21 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 1 530 Tkr respektive 121 Tkr i provision. Provisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisioner under övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

33


Snapphanebygdens Sparbank Bjärnum den 15 mars 2012 Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 mars 2012.

34


Snapphanebygdens Sparbank

35


Snapphanebygdens Sparbank

Bolagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan upp- komma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Sexton av dessa väljs avHässleholms kommun,fyra väljs av Osby kommun medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utöver sitt inflytande på sparbanksstämman. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 37. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bengt Troedsson ordförande samt ledamöterna Kristine Karlström, Helena Malje och Kjell-Erik Nilsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter.Av styrelsen ledamöter är 1 kvinna. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 38. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordningen. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 14 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter. Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen . Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enligt med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande Lars Lindbeck, styrelsens vice ordförande Mats Flink och VD.

36


Snapphanebygdens Sparbank Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning. Huvudmän Valda av Hässleholms kommunfullmäktige Lindbeck, Linda Bengtsson, Kent Jacobsson, Kenneth Nilsson, Bengt-Arne Lindell, Helén Andersson, Alf Larsson, Stefan Kennethsdotter, Susanna Delcomyn, Rose-Marie Olofsson, Mats Bernsheim, Richard Erlandsson, Ulf Strömberg, Michael Karlsson, Agneta Aronsson, Kenneth Lood, Ingemar

Ort Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Vittsjö Hässleholm Bjärnum Bjärnum Vittsjö Bjärnum Bjärnum Bjärnum, Vittsjö Bjärum

Valda av Osby kommunfullmäktige Petersson, Jerker Lindberg, Jarl Petersson, Mikael Bejvel, Lennart

Visseltofta Visseltofta Visseltofta Visseltofta

1983 1983 2003 2003

2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015

Valda av huvudmännen Troedsson, Bengt Nilsson, Kjell Delcomyn, Rolf Karlström, Kristine Lundberg, Inge Lindbeck, Lars Persson, Tord Cederberg, C d b Anne-Lie A Li Malje, Helena Kristensson, Zidon Flinck, Mats Eldonson, Henrik Månsson Ulmfelt, Eva Malje, Per Johansson, Roger Olsson, Ingvar Persson, Ingvar Caesar, Nils-Åke Larsson, Bo-Göran Nilsson, Kjell-Erik

Bjärnum Visseltofta Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjä Vittsjö Bjärnum Bjärnum Bjärnum Bjärnum Vittsjö Bjärnum Bjärnum Visseltofta Osby Bjärnum Hässleholm

1988 1996 1998 2009 2010 1986 2004 2005 2006 2008 1989 2004 2011 2011 2011 1978 1994 1995 2006 2008

2008-2012 2008-2012 2008-2012 2009-2012 2010-2012 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009 2013 2009-2013 2009-2013 2010-2014 2010-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015

37

Vald första Mandatperiod gången per årsstämma 1993 2011-2015 1996 2011-2015 1999 2011-2015 2003 2011-2015 2003 2011-2015 2004 2011-2015 2004 2011-2015 2007 2011-2015 2007 2011-2015 2007 2011-2015 2009 2011-2015 2011 2011-2015 2011 2011-2015 2011 2011-2015 2011 2011-2015 2011 2011-2015


Snapphanebygdens Sparbank

Mandatperiod Vald första per årsstämma gången Styrelsen Ordinarie ledamöter Lindbeck, Lars Flinck, Mats Thorson, Anders Bernsheim, Richard Caesar, Nils-Åke Delcomyn, Rolf Larsson, Stefan Månsson Ulmfelt, Eva

Ordförande V ordförande Verkst dir

2011-2014 2011-2012

2011 2011 2003 2011 2011 2011 2011 2011

2011-2012 2011-2013 2011-2013 2011-2014 2011-2014

Revisorer Valda av huvudmännen Ordinarie Christiansson, Åke, auktoriserad revisor

2008

2008-2012

Suppleant Andersson, Dan, auktoriserad revisor

2003

2010-2013

Utgående mandatperioder I tur att avgå bland huvudmånnen är Bengt Troedsson, Kjell Nilsson, Kristine Karlström, Rolf Delcomyn och Inge Lundberg. I tur att avgå ur styrelsen är Mats Flinck och Richard Bernsheim. Valberedning Ordinarie Bengt Troedsson, ordf., Kristine Karlström, Helena Malje och Kjell-Erik Nilsson S Suppleanter l t Kent Bengtsson, Tord Persson, Kenneth Aronsson och Zidon Kristensson.

38


Snapphanebygdens Sparbank

Styrelse vid lokalkontoret i Visseltofta Ordinarie ledamöter Petersson, Jerker Persson, Ingvar Caesar, Nils-Åke Jönsson, Mats

Ordförande V ordförande

Förtroenderåd vid lokalkontoret i Visseltofta Troedsson, Alice Jönsson, Mats Andersson, Henric Reimer, Jeanette Persson, Robert Winkvist, Jan-Olle Stensby, Börje Troedsson, Roger Svensson, Ulla Karlsson, Anders Eek, Jan Gunnarsson, Bengt Olofsson, Ingvar Isberg, Alf Gullberg, Ingela Andersson, Jörgen Nilsson, Joakim Troedsson, Magnus

2009-2012 2011-2014 2010-2013 2010-2013

2009-2012 2009-2012 2009-2012 2009-2012 2009-2012 2010-2013 2010-2013 2010-2013 2010-2013 2011-2013 2011-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2014 2011-2014

39


Snapphanebygdens Sparbank

40


Norra vägen 2, 280 20 Bjärnum Telefon 0451 - 77 56 60 www.snapphanebygdenssparbank.se hk@snapphanebygdenssparbank.se

Öppettider Bjärnum Måndag - fredag Torsdagar även Visseltofta Torsdag

9.30 - 15.00 16.00 - 17.30 14.00-17.30

Vision

Snapphanebygdens Sparbank skall vara en lokalt förankrad, stark och självständig bank. Kunderna skall känna förtroende och trygghet genom bankens kompetens och långsiktighet. Banken skall aktivt stödja kultur och fritid samt utvecklingen av bygden.

Affärsidé

Snapphanebygdens Sparbank är en självständig fullservicebank med bas i Hässleholm och Osby kommuner. Banken är det naturliga valet för privatpersoner, föreningar och företag i bygden. Vi erbjuder våra kunder prisvärda produkter och en hög grad av personlig service.


www.snapphanebygdenssparbank.se

Årsredovisning 2011  

bankens årsredovisning 2011

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you