Page 1

Sn@belPosten Nummer 4 2011 Pris 25 kronor

Vi har träffat

Mika Kohonen Världens bästa innebandyspelare

Dessutom Almtunas Niklas Anger Ellinore Hollmer från Glada Hudik-teatern Först i Sverige med OCN Uppsala katthem LSS - en pluslag? 1


SENASTE NYTT

Sveriges första OCN-intyg inom daglig verksamhet Text & Foto: Christopher Lundgren

J

ag tillbringade en timme vid äldreboendet Aleris i Uppsala hos Glimmern, som är en arbetsplats inom Åmynningens dagliga verksamhet, där man firade Märjam Kuuisto. Märjam är den första personen i Sverige med beslut om daglig verksamhet, som får ett OCN-intyg. Såväl arbetstagare och arbetshandledare som personal inom administrationen för Åmynningen deltog.

Att Märjams intyg tog lång tid att få fram beror på att det inte tidigare funnits en färdig modell, men nu när det finns en modell att gå efter kommer andra arbetstagare som blir tilldelade ett OCN-intyg att få sina intyg betydligt snabbare.

Sedan gjorde jag en kort intervju med Märjam, som berättade att det var väldigt stort och roligt att få intyget. Att just hon fick intyget beror bland annat på att hennes arbetshandledare gick en utbildning som OCN-handledare då Märjam blev tillfrågad och hon svarade direkt ”ja”. Hon rekommenderar också andra arbetstagare att arbeta så gott de kan för att ha större chans att få ett OCN-intyg då det visar att personen är duktig och kan känna sig stolt över sitt arbete.

OCN, som står för Open College Network (kan översättas till: öppen skola genom nätverk), är ett intyg som beskriver vad en person är bra på i sitt yrke eller sysselsättning, utan att man har gått någon utbildning. En grupp människor som kan få ett sådant intyg är personer som deltar i daglig verksamhet då intyget främjar personen i fråga vid byte av arbetsplats eller förenklar vid ansökning om arbete utanför den dagliga verksamheten.

Märjam Kuuisto

Post & Musik

En intervju med Björn Pallin Text & Foto: Christopher Lundgren

B

jörn arbetar i gruppen Odin post inom Odins dagliga verksamhet, där han har jobbat sedan tjugotre års ålder och han trivs bra med sina arbetsuppgifter. En annan sak Björn sysslar väldigt mycket med, och som kan sägas vara hans andra jobb, är att sjunga i Esters orkester, som är ett av banden i Esters musikverksamheter på Hågabyvägen i Hågaby.

Namn: Björn Pallin Född: 1980 Bor: Bredgränd, Uppsala Jobbar: Odin post och är sångare i Esters orkester Intressen: Musik och TV-spel men jag gillar även Astrid Lindgren. Så simmar jag ibland. Favoritmat: Hamburgare och pizza, skräpmat. Favoritlag i ishockey: Brynäs. Annars är jag inte så intresserad av sport. Gör helst en varm sommardag: Tar det lugnt inne men tar också friskluft Det största för i år som Björn har varit med på med Esters är Esters festival som ägde rum vid Uppsala konsert och kongress i mars i år där både de egna banden och band från andra städer deltog. ”Det gick bra och det var mycket folk men själv var jag så nervös att jag fick ont i magen så jag kunde inte vara med och sjunga” berättar han. ”Det var så många som kom och många hejade på oss”.

På Odin post åker man ut till olika grupper inom Daglig verksamhet och dela ut post, exempelvis vid Trettiofyran och Teater Blanca samt äldreboenden. Gruppen hämtar posten på Knivstagatan och delar sedan ut den vid de olika grupperna. Esters orkester har uppträtt ett flertal gånger, vid såväl Grand som Uppsala konsert och kongress men har också haft julkonserter i Korskyrkan och Lötenkyrkan. Utöver uppträdena med orkestern spelar Björn gitarr i ett övningsband som också ordnas av Esters musikverksamheter.

Förutom att medverka i Esters orkester spelar Björn mycket musik själv då han tycker om att spela piano och gitarr men har även testat på att spela blockflöjt. ”Jag spelar efter siffror eftersom jag har svårt med noter”, berättar Björn. ”Jag spelar olika låtar från Astrid Lindgrens sagor men också musiken till Titanic”.

2


Arbetet har börjat igen Vi sparkar igång hösten direkt med ännu ett pangnummer. Vi hoppas att ni haft en skön och avkopplande sommar med mycket sol och bad och härliga upplevelser att ta med er in i det kommande arbetsåret. Själv har jag bland annat varit en sväng till Polen och Berlin, samt tillbringat en vecka på Österlen. Kultur, nya intryck, bad, en hel del regn och mycket god mat. Mycket sport i detta nummer, men även lte samhällskritik och en del annat. Arbetet med tidningen fortsätter som vanligt, men en del nya idéer för framtiden ruvar vi på, så visst kan man säga att

Snabel-@

Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se. Ansvarig utgivare: Mari Ekh 018-727 71 57 Chefredaktör: Christer Arvidsson Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Redaktion

Himlen är gränsen!

Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Pavel Michnik; Lena Öhman; Alexandra Bivald; Malin Spångberg; Natalia Georges; Matilda Erdtman. Layout & redigering: Christer Arvidsson/ Christopher Lundgren Korrektur: Mattias Persson

Christer Arvidsson

På webben www.snabelposten.se Nytt extramaterial på vår hemsida:

Tryck: X-O Graf Tryckeri AB

• Twinflower Band • En dag på Allsången 2011 • En dag på Johannisbergs flygplats

Du vill väl läsa fler nummer av

• Indien

Sn@belPosten

• Meditation • Tamgeten

Kontakta Snabel-@!

• Hedmans äventyr på Mallorca

Se redaktionsrutan

Med mera

Helårsprenumeration kostar 150:inklusive moms

Innehåll

Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@ Knivstagatan 6

Senaste nytt............................... 2 Uppsala katthem..........................4 LSS - En pluslag...........................6 Ellinore Holmer.............................7 Mika Kohonen.............................. 8 Invandringspolitik........................10 Grottor.......................................11 Niklas Anger................................12 Malibro Cup................................ 14 Eddie Cochran.............................15 Skåne........................................16 Omslagsfoto: Christer Arvidsson

3


DJUR&NATUR Uppsala katthem Föreningen Samvetet

J

ag var och intervjuade Miranda och Leila som arbetar på Uppsala katthem som ligger i Uppsala. Samvetet har funnits sedan sommaren 2007, men själva föreningen har funnits sedan 2004. De som jobbar på Uppsala katthem är Leila och Miranda och sen är det också volontärer.

Samvetet som är en förening startade 2004. Sedan 2004 har Samvetet tagit hand om 1 300 katter. Sommaren 2007 i juni utökade de verksamheten och öppnade Uppsala katthem. På Uppsala katthem kan man ha upp till 18 katter. Uppsala katthem har katter utplacerade i olika jourhem också. Om man vill vara ett jourhem åt katter då hjälper man katter som inte har något hem. Under den tiden tar man hand om katten som om den vore sin egen tills den blir adopterad.

En del boxar kan två katter vara i. Det kan ju vara bra om en katt är rädd för människor. Då kan den andra katten som inte är rädd för människor visa att människor inte är farliga. Katterna kan ha råkat ut för olika saker. På vintern får de in katter som har förfrysningsskador på svansen och öronen. Det kan till och med hända att dom kan tappa öronen och svansen för att skadorna är så illa. De får också in katter på vintern som har skadat sina tänder för att dom har inte hittat mat och då försöker dom äta fryst mat och is. Det är vanligt med skabb också. En del katter har också råkat ut for olika trauman.

Leila börjar jobbar klockan 8.00 sen dröjer det en timme innan Miranda kommer och sen gör dom sina sysslor under dagen. När klockan blir 15.00 slutar Miranda för dagen och sen dröjer det en timme innan Leila slutar för dagen. Sen är det också volontärer som hjälper Miranda och Leila.

Katter som kommer till katthemmet brukar ofta placeras i olika jourhem Katterna kan vara i olika åldrar. De flesta är 3 till 4 år eller kattungar. Kattungar brukar vara lättare att hitta hem till. Äldre katter går det inte lika lätt att hitta hem till som kattungar. Det ringer människor hit och säger att dom har sett hemlösa katter. ”Om vi har fullt då frågar vi om dom kan fortsätta att mata katten tills vi kan ta hand om den.”

När det är som mest katter på Uppsala katthem då är det 15 till 16 katter. Då har dom mycket att göra under den tiden.

4


Det kan också komma in katter som inte är vana med människor och då kan dom vara rädda. De kan också få in katter som har varit tillsammans med människor och sen har varit vildkatt ett tag. De vänjer sig med människor väldigt snabbt. Om man skulle hitta en katt som har sprungit bort, kan man kolla om den har en tatuering i örat. Eller man kan ta katten till en veterinär och då kan man läsa av med en chipläsare. Man kan också kolla om katten har en spole på halsbandet med ett meddelande. Då kan man hitta ägaren till katten. Om man går och handlar kan man sätta upp en lapp om att man har hittat en katt. Man kan också ringa till katthemmet om att man har hittat en katt. Det har hänt att det har kommit in en katt som man tror har sprungit bort, fast egentligen har den inte gjort det. ”Det finns katter som har varit borta i flera år som har kommit till Uppsala katthem och när vi ringer till ägaren och säger att vi har hittat deras katt, då blir den väldigt glad.”

Om man vill hjälpa till att vara jourhem åt en katt då kan man ringa det här telefonnumret: 0708 – 11 86 17.

5


DEBATT LSS -

en pluslag som inte följs på grund av politiska skäl Den som har ett LSS-beslut har rätt till olika insatser som godeman, personlig assistent, kontaktperson eller ledsagare, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelser, boende med särskild service samt daglig verksamhet. Man ska ha goda levnadsförhållanden och de personer som inte klarar av sin livsföring på egen hand får i regel ett LSS-beslut av en biståndshandläggare, men stödet och insatserna varierar från individ till individ. Dessutom är alla insatser som individen söker genom LSS kostnadsfria, till skillnad från om man söker motsvarande insats via socialtjänstlagen där man själv kan få stå för kostnaderna som insatsen innebär.

Text: Christopher Lundgren Foto: Christer Arvidsson

F

ör en tid sedan blev det stor debatt kring LSS då anhöriga till funktionshindrade ifrågasatte denna pluslag då många med LSS-beslut fått avslag från insatser som de tidigare blivit beviljade trots att förutsättningarna hos individerna inte har förändrats överhuvudtaget.

Verkligheten skiljer sig från LSS grundläggande principer och tidigare bestämmelser Oavsett vilket stöd man behöver för att klara sin vardagliga livsföring ska man få den hjälpen genom LSS. Behöver man ledsagare eller kontaktperson för att kunna göra aktiviteter ska man enligt lagen få denna insats. Klarar man inte av att sköta hand om sitt eget hem finns bostad med särskild service.

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, är en pluslag som trädde i kraft den 1 januari 1994. Denna lag omfattar personer som har utvecklingsstörning, autism och autismlikande tillstånd samt personer med bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder, exempelvis efter en olycka eller till följd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

6


Grundprincipen för LSS är att man ska ha goda levnadsförhållanden och det är individen som ska prioriteras då pengar eller politik inte får påverka beslut som tas genom denna pluslag. Dock ser det annorlunda ut i verkligheten, främst genom de senaste årens neddragningar av ledsagare och kontaktpersoner, vilket i praktiken har lett till att allt fler personer blivit av med denna insats och inte har kommit ut på aktiviteter lika mycket längre eftersom boendestödjare eller anhöriga måste hjälpa dem, trots att de inte har tid. Därmed har flera personer som har ett LSS-beslut inte fått den hjälp som lagen egentligen säger att individen har rätt till, vilket många tycker är fel.

KULTUR&NÖJE Ellinore Holmer från Glada Hudik

Text:Jonas Bennemark Foto: Privat

Vissa personer har, trots oförändrade förutsättningar, även blivit av med insatser som boende med särskild service och daglig verksamhet trots att de har haft rätt till dessa insatser under flera år.

J

Det är politiken som styr och nu när det inte finns allt för mycket pengar väljer de att bespara på vissa områden då såväl sjukvård, äldreomsorgen och LSS berörs, vilket innebär att de svaga i samhället drabbas. Det är beslut om ledsagare, kontaktpersoner, boende med särskild service och daglig verksamhet som politikerna har blivit hårdare med. En person som för några år sedan beviljades 15 timmars ledsagning i veckan kan i vissa fall numer få avslag trots att förutsättningarna inte har ändrats överhuvudtaget.

Namn: Ellinore Holmer Född: 1989 Hon började uppträda Bor: Hudiksvall nån gång när hon gick i skolan, hon tror det var i Favoritmat: Mammas köttgryta lågstadiet, hon minns inte Favoritmusik: Rock och soul. Tycker om att träna till punkrock riktigt.

ag har gjort en intervju med Ellinore Holmer, som spelar en i Tjejgänget Funny Girls på Glada Hudikteatern

Ellinore stod på scenen med Glada Hudikteatern för första gången på Cirkus i maj 2008. När hon fick rollen så frågade dom om hon ville vara med, så då åkte hon dit på studiebesök och det slutade med att hon fick vara med.

Med tanke på åtgärder som regeringen har vidtagit har LSS grundprinciper mer eller mindre raderats då man likaväl skulle kunna säga att vi inte har en fungerande pluslag för funktionshindrade längre. Självklart kan man dra in på insatser för personer som utnyttjar systemet och egentligen inte har sådana funktionsnedsättningar som de påstår att de har. För alla andra som är ärliga och verkligen har svårigheter och som behöver hjälp ska inte regeringens hårdare tag påverka och göra det svårare för dem.

Hon tyckte det var kul att spela på Glada Hudikteatern för fullsatta arenor och tyckte det också var roligt att hon fick spela tystlåtna och skönsjungande Katarina i filmen ”Hur många lingon finns det i världen”. Hon tyckte det var kul och häftigt att åka och få göra Elvis-föreställningar i New York och bara att bara få komma dit var häftigt. Hon tyckte de nya skådespelarna i filmen ”Hur många lingon finns det i världen” var snälla och trevliga.

De utförsäkrades situation Under de senaste åren har även många sjukskriva och andra personer med nedsatt arbetsförmåga, och som tidigare fått stöd av Försäkringskassan numer utförsäkrats. För dessa människor har livet blivit betydligt svårare och de tvingas söka arbete trots att de inte kan arbeta. Även där finns en bakgrund vilket lär vara att regeringen dels vill spara in pengar och dels vill komma åt folk som fuskar och påstår att de är sjuka fast de vid sidan om sin sjuk- eller aktivitetsersättning arbetar svart. Istället för denna metod bör man göra individuella bedömningar och kontroller så rätt personer för rätt ersättning och de som faktiskt klarar av att arbeta måste göra det.

De brukar få träna en gång i veckan innan varje Elvisföreställning. Hennes drömsemester skulle vara att få åka till Tyskland. När hon inte uppträder på Glada Hudikteatern så gillar hon att sjunga och så gillar hon motorsport. I höst så fortsätter hon showen med Glada Hudikteatern då ska hon spela i Uppsala, Umeå, Örebro och Stockholm.

7


SPORT Världens bästa innebandyspelare

Mika Kohonen Text: Jonas Bennemark Foto: Christer Arvidsson

Namn: Mika Kohonen Född: 1977 Yrke: Innebandyspelare Bor: Knivsta Ser helst på TV: Idrott Lyssnar helst på: Heavy, 80-tal och dans Innebandyklubba: Unihock

M

ika Kohonen började med fotboll och hockey när han var 4 år. De sporterna spelade han länge. Innebandy började han med väldigt sent, när han var 17 eller 18 år. Han började direkt på elitnivå hemma i Jyväskylä. Han lärde mig att åka skridskor innan jag kunde gå. Hans pappa var en hockemålis och fotbollsmålis, så det ligger i släkten. Ishockey slutade han med i 20-årsåldern och fotboll slutade han med när han var 23 år. Hans dåvarande lag Balrog i Stockholm tyckte inte att de var skojigt att han spelade fotboll på sommaren. Skaderisken var då ganska hög.

Det var stort att vinna SM-guld med Storvreta två år i rad. Det krävs ju någonting extra. När det blev klart att de hade vunnit blir han ganska lugn och glad. Han bara njuter och tittar runt och sådär direkt efter matchen, det blir kalabalik och cirkus och en massa människor och alla vill ju prata. Så första dan blir lite kaos. Dan efter börjar det sjunka in. Han börjar då fatta vad de har gjort. Då vill han bara vara med lagkompisarna och nära och kära och dela glädjen. Precis efter slutsignalen och själva dom här prisutdelningarna och blanketterna, då är kaos rätt ord.

Det var en ren slump att han började spela innebandy. En kompis frågade om han ville följa med och spela på helgens junior SM slutspelsturnering och han hade ingen hockeymatch den helgen. Han kunde då inte alla reglerna och innebandy var inte så stort så han följde med och de fick silver. Det gick ganska bra. Sedan ville hemstadens elitserielag ha med honom, så han började spela med dom. Han tackade nej några gånger och sen på hösten tackade han ja. Han tyckte det var en otroligt härlig sport med all fart och teknik. Den är ganska lik hockey också. Alla bollsporter är lika varandra. Han blev kär i sporten ganska snabbt och då blev dom här två andra sporterna nummer två och nummer tre och så innebandy nummer ett. Han hade inte ångrat en dag ens.

Det är en ära att bli utsedd till världens bästa innebandyspelare. Det är klart att han blev glad. Han har aldrig haft såna målsättningar att han själv skulle få såna individuella utmärkelser. Det är många duktiga spelare i världen. Sen tycker han det är ganska svårt att utse en spelare. Det finns backar och målvakter också. Det brukar hamna hos dom som gör massa poäng framåt och syns på det sättet. Men nu var det ju tredje gången. Det är ju klart att han uppskattar det redan nu. När han har slutat spela och blivit äldre och sitter i gungstolen hemma kan han skryta för sina barn att pappa gjorde nånting bra i alla fall.

Det var stort att vinna VM-guld i Helsingfors. Han tror det handlar om hysteri som hans land har gått igenom att Finland har varit en del av Sverige en gång i tiden och en del av Ryssland. Hans förfäder har fått kriga för sin själständighet, så alltid när det är något stort sportmässigt eller vad som helst blir man ganska patriotiska. Trycket dom hade i hallen när de mötte Sverige i finalen det är någonting ofattbart.

Vad som gjorde honom till världens bästa innebandyspelare var först och främst att han har älskat idrott och bollsporter sen han var liten. Mycket kommer från den tiden han var liten och spelade landhockey på gatan med kompisarna två mot tre. Det var samma med fotboll. Man lekte och spelat idrott så grunden kommer därifrån. Sen har han tränat jättemycket först hockey och sen fotboll och sen innebandy. Det krävs också att lagen når framgångar, så det kommer via dom.

”Det spelar ingen roll var någonstans vi vinner det blir ju mäktigt och speciellt när man får göra det hemma.” Han är stolt att Storvreta har en egen Storvreta cup. Han har aldrig själv spelat innebandycupen som junior, men han har spelat massor av fotbollscuper och hockey. Han tycker det är häftigt att de har en otroligt stor turnering. Han brukar vara i hallarna och kolla när barnen spelar.

8


Det blir roliga matcher att spela derbyn mot Sirius. Han känner många av spelarna där. Det är många som har spelat med oss och många har börjat med innebandyn i Storvreta. Nästa säsong är det premiär match, derby direkt, så han hoppas att dom matcherna alltid skulle vara fullsatta. Det är speciella matcher det är lite mer känsla och känslor inblandade, man vill ju alltid vinna. ”Jag har fattat att dom vill vinna lite extra och knäppa oss på näsan.” Den häftigaste upplevelsen han har varit med om är Gabriels och Maximilians (hans barn) födelse. Ingenting kommer ens i närheten av det. Idrottsmässigt är nog att han har fått hålla på med detta varje dag. Det kan variera förstås hur många matcher de spelar per vecka och vilken tid om året. Som nu på somrarna när man inte har några matcher tränar man lite annorlunda. När det är slutspel tränar man lite mindre, man försöker vila och återhämta sig ändå mera, men nånstans där mellan 5-8 gånger per vecka.

”Det är jättehäftigt, jag känner mig lycklig.” Han tror att Storvretas chanser nästa säsong är minst lika bra som tidigare år. De har byggt fram någonting som är starkt. ”Det är klart att alla vill slå oss vi har ju vunnit två år i rad och man vann Europacupen. Vi är starka så det blir spännande att se.”

Det han längtar till mest just nu, är att hans familj ska ha semester ihop. Kanske skulle de åka till Finland och hemstaden som de brukar göra innan midsommar. Han ser framemot att hela familjen får vara tillsammans och ha semester.

Det roligaste laget att möta är AIK. Det var speciellt när han spelade 4 år i Balrog i Stockholm och de mötte AIK. De mötte dem i Play off varje gång. Och att möta svenska landslaget.

Målet han sätter på sig själv den kommande säsongen är att de i Storvreta spelar på den nivån som de kan. Det är den målsättningen att de blir lite bättre. Att ta ett steg till liksom som man gör varje år som ett lag och då tror han att det räcker ganska långt.

”Det är dom tuffaste matcherna det är såna man vill uppleva.” När karriären är över kommer han hålla på med idrott eller vara med barnen. Han tränar med laget 4-5 gånger per vecka och mellan 1 till 3 egna individuella pass som han kör och sen matcherna.

Hans främsta egenskaper som spelare är spelsinne, tekniken och passningar det är dem som han lever på. Hans intressen är att han brukar spela lite golf. Annars är det mycket med familjen och träffa vännerna när han har möjlighet och tid. Mycket går via barnen förstås, dom är viktigast i hans liv och skjutsa till fotbollsträningar och innebandyträningar och leka med dom hemma och såna grejer. En lördagskväll, när de inte spelar matcher, är det han helst gör att laga någon god mat, vara med familjen och vänner eller nära och kära och njuta. Det är perfekt. Det var häftigt att spela i Malmö Arena. Alla finalerna har ju tidigare gått i Globen och Malmö Arena är ju en fin arena. Det var ju lite mer innebandy-aktig arena. Läktarna är närmare, hallen är lite mindre, det blir mer tryck, det var en häftig upplevelse. Det gjorde inget att det var 65 mil dit och hemåt när de vann. Det var häftigt, det var en bra hall för innebandy. Ganska lik Hartwall Arena i Helsingfors. Det var roligt att vara där tycker han.

Snabbfrågor: Diska eller städa: Diska TV eller bio: TV Innebandy eller golf: Innebandy

9


DEBATT

Invandringspolitik & integration i Sverige och EU

Jobb och EU’s inställning till invandring Många invandrare får inte komma till en anställningsintervju då de har annorlunda namn.

Text:Magnus Sjöquist

I

nvandring tycker personer olika om. Med Sverigedemokrater i riksdagen har jag bestämt mig att skriva om det. Jag hoppas att ni tycker att artikeln är intressant.

EU-kontroll och integration Eurodac är ett EU-system för att använda regeln om första asylland - en som söker asyl i ett land bara kan vara i EU om landet bestämmer det. Systemet har kritiserats, till exempel att asylsökande kontrolleras som man har behandlat personer som varit misstänkta för brott. European Council of Refugees and Exiles räknade ut att 90 procent av dem som söker asyl i EU måste resa olagligt. EU har gränser mot Afrika där man tycker att för många personer försöker ta sig in genom Spanien, personer som har försökt ta sig till Europa har drunknat, med mera.

”… de murar som EU reser… illegala invandrare som kommer in… ofta förblir osynliga. EU erbjuder inte… många möjligheter för dem att legalisera sin närvaro.” (Arnstberg, 2008). Hansen skriver att EU är motsägelsefullt om invandring. Ett dokument skriver att invandrare diskrimineras och ett annat att invandrare med disciplin ska anpassa sig till Europeiska värden (som inte är bra förklarade) och att det är deras fel att de inte vill anpassa sig till det. En dubbelhet visar sig: invandrare är nödvändiga för att ekonomin i EU ska fungera samtidigt som de anses ge ”… sociala och politiska problem…i EU som … EU:s politiska liv [inte verkar kunna göra något åt].” (Hansen, 2008) EU har använt olika övervakningssystem för att få mindre invandrare. Maastrichtfördraget betydde att EU bekämpade illegal invandring och asylfusk och ville minska de som sökte asyl i EU. I fördraget står att de som försöker invandra till EU är problem men inte rakt ut, man behandlade invandrare som brottslingar.

1995 gick Sverige med i EU och påverkas av EU-beslut. I EU-samarbetet har länder gett bestämmandet om flyktingpolitik och invandring till EU som organisation.

Man kan undra hur det utvecklas, vad tror du? Vilken värld vill du ha?

Lissabonfördraget är ett förslag - där står det att man ska göra något åt personer som söker asyl. Om det är många och skulle påverka trygghetssystem i en EU-stat kommer EU påverka det. EU har bestämt om mer överstatlighet i flyktingpolitiken. Sverige accepterade överstatlig flyktingpolitik i EU, t ex att det ska vara fritt i EU men starka gränser utåt. Man kan tänka sig vad det innebar.

Kort Historik I slutet av 1930-talet fick inte många tyska judar komma till Sverige, men man visste vad som hände i Tyskland. På 1940-talet började Sverige ta emot lite fler flyktingar. Sverige 1960-tal: det var bra ekonomi, industrin behövde fler jobbare, invandrare ansågs vara bra/ de kunde ge pengar till företagen.

Sverige är ett av de länder där det är svårast för invandrare att få jobb. En del kommuner vill inte ha flyktingar. Då Sverige inte tar emot många flyktingar blir många barn apatiska, handlingsförlamade. Falsafi skriver att vad invandrare har gemensamt är att de annars är olika (man kan säga att personer delar mycket gemensamt, men det var en intressant fundering). Det kan vara svårt att ha kvar sin individualitet (det som gör en till den man är) i samhället, till exempel om man har kommit från ett annat land. Integration kan ses som ett måste och beroende av samband, och som psykologi. Om tolerans skriver Falsafi att det är viktigt att se att det finns en gräns för att sedan kunna bli tolerantare.

Runt 1970-talet var det många personer som invandrade till Sverige från andra länder i Norden. Sedan blev det sämre ekonomi, många tyckte att invandrare var problem. På 1980-talet var det diskussioner om flyktingar. Lasermannen sköt invandrare på tidigt 1990-tal, då var det dålig ekonomi i Sverige och rasismen ökade. Under samma tid tog man tog in mindre flyktingar i Sverige. På 1990-talet tyckte man att den bästa lösningen var att invandrare i olika länder skulle resa hem. Nu bor många invandrare i storstäder, i Malmö är en fjärdedel födda i ett annat land. Sverige är ett av de mest segregerade (delade) länderna i Europa.

Böcker:

Andersson, Hans: Överstatlig flyktingpolitik (Umeå, 2008) Arnstberg, Karl-Olov: Sverige och invandringen (Lund, 2008) Elenius, Lars (doc.) (red.): Är vi inte alla minoriteter i världen? Rättigheter för urfolk, nationella minoriteter och invandrare (Stockholm, 2009) Falsafi, Leili: Frysboxen i sovrummet - eller - integrationsfällan som slog igen (Sundbyberg, 2008) Hansen, Peo: EU:s migrationspolitik under 50 år - Ett integrerat perspektiv på en motsägelsefull utveckling (Lund, 2008) Hedetoft, Ulf (red.); Petersson, Bo (red.) & Sturfelt, Lina (red.): Bortom stereotyperna? Invandrare och integration i Danmark och Sverige (Göteborg, Stockholm, 2006) Johansson, Christina: Välkommen till Sverige? – Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft (Malmö, 2005) Senker, Cath: Rasism och främlingsfientlighet (Stockholm, 2005)

10


FAKTA Grottor Text:Mattias Persson Foto: Emery

D

et finns grottor lite varstans på jorden, och i många fall är människor interesserade av dem av olika orsaker. På stenåldern bodde människor i grottor, för att få skydd mot regn, blåst och rovdjur.Förmodligen är det sedan den tiden, som grottor lockar till undersökningoch äventyrliga upptäcksfärder. Med ordet grotta, menar de som håller på med grott-forskning, ett naturligt hålrum (oftast ganska djupt nere) under marken eller i ett berg. Detta hålrum ska vara stort nog för att en människa ska kunna ta sig in,och minst 2 meter långt, gärna större. Konstgjorda hålrum kallas ibland för grottor, men det är mindre vanligt, och inte heller korrekt. Sådana hälrum bör beskrivas med ord som bergrum, gruva, eller liknande, beroende på hur och varför de har tillkommit. Många tycker att hålet ska ha en så kallad mörkerzon, det vill säga att det blir helt mörkt någonstans inne i hålet, på grund av att dagsljuset inte når in, för att hålrummet ska vara en äkta grotta, medan andra tycker att det räcker med att det är ett hål i marken, till exempel en urgröpning i klippor vid havet, som vågorna har skapat. De människor som forskar om grottor kallas grottkrypare. Om de är professionella vetenskapsmän, kallas de för speleologer. Det finns sex olika typer av grottor: Lavagrottor är så kallade primära grottor, som bildas samtidigt med det omgivande berget, när en vulkan får ett utbrott, och lava rinner ut. Lavan stelnar på ytan, och ibland händer det att lavan innanför hinner rinna bort innan den stelnar, så att långa stenrör bildas. Dessa rör kallas lavatunnlar, och är en sorts grottor. Övriga sorter bildas efter att det berg de bildas i skapades, de kallas därför sekundära grottor. Karstgrottor, som nog är vad de allra flesta först tänker på när de hör ordet ”grotta”, bildas i kalkstensberg, när surt vatten rinner igenom sprickor i berget, och löser upp det på kemisk väg (surt vatten är vatten som innehåller koldioxid eller svaveldioxid). Namnet ”karst” kommer från det tyska namnet på en plats i Slovenien, Kras.

Inside Cave of the Mounds

Strandgrottor finns vid branta klippiga stränder, och bildas när vågorna slår mot klipporna. De bildas på helt mekanisk väg, alltså bara på grund av vågornas kraft, och blir oftst inte så stora. De saknar oftast mörkerzon. Ibland kan man hitta tydliga strandgrottor långt från havet. De har då bildats nära havet, och sedan flyttats på grund av landhöjning. Sprickgrottor bildas, som namnet antyder, när berget spricker, och ”sätter sig”, det vill säga, spänningar i berget löser ut. De blir sällan speciellt stora. Blockgrottor bildas mellan nedfallna stenblock, eller när berg spricker på grund av landhöjning orsakad av att inlandsis har smält bort. Horisontella jättegrytor är ovanliga grottor, som påminner om strandgrottor. De bildas genom att en stor sten snurras runt mot stranden av en flod, och då nöter ett runt hål i strandväggen. Ibland händer det att taket i en grotta rasar in. Då bildas ett hål i marken som kallas dolin, eller ibland, felaktigt, slukhål. Detta kan bero på flera olika saker. Taket kan ha blivit för tunt, så att det inte orkar bära upp sin egen vikt, eller också har vatten underminerat taket. I en del kända grottor finns grottmålningar på väggarna. Dessa målningar har gjorts av förhistoriska människor. Den mest kända är nog Lascaux i Frankrike, med bilder av bison, hästar och andra djur, och människor. I sagor förekommer ganska ofta grottor, där det bor till exempel drakar, dvärgar eller troll. Ofta sägs det att det finns stora skatter i dessa grottor. Om man ska använda den moderna vetenskapliga definitionen på sagornas hålrum, så är drakgrottor vanligen äkta grottor (Karst- eller blockgrottor, ibland strandgrottor), medan dvärgarna oftast hugger ut sina boningar själva, varför dvärg-”grottor” inte är äkta grottor, utan bergrum, som dock påminner mycket om karstgrottor, enligt olika filmer och illustrationer i böcker. Trollens ”grottor” är för det mesta inte mer än fuktiga hål i marken, och brukar vara rätt små.

11


SPORT

Niklas Anger Hockeyspelare i Almtuna

J

ag har gjort en intervju med Almtunas nyförvärv Niklas Anger. Jag bestämde en tid inne på Gränby, där jag träffade honom och gjorde en intervju på ett café inne vid entrén. Vi pratade om höstens hockeysäsong och gamla hockeyminnen. Det var kul att göra en intervju med honom. Han kände också igen mitt efternamn eftersom min brorsa Kjell hade varit målvakt i AIK och Almtuna sen tidigare. Niklas började spela hockey när han var 6 år. Då började han spela i IFK Täby i Stockholm och det var 28 år sen. Vad han känner av att spela i Almtuna i höst vet han inte riktigt eftersom han inte har börjat ännu. Men han tycker det ska bli jättekul och han tror det är någonting på gång med Almtuna. Han tycker det ska bli roligt och intressant. Vad han tror om Almtunas chanser i vinter så siktar de på kvalserien tippar han, men han vet inte exakt vad målet är. Men han tycker truppen ser rätt intressant ut och med mycket bra forwards. Men de siktar på kvalserien hoppas han och där kan allting hända. Vilka lag han tror går från Allsvenskan till Kvalserien är Malmö, Rögle, Södertälje och Almtuna. Dom chansar han på. Han har inte riktigt börjat bekanta sig med staden riktigt än, han har varit uppe här en gång bara, det här är andra gången som han är här uppe. Han kommer komma upp i början på Augusti och då kommer han bekanta sig med staden, han känner till staden lite grann, han tycker att Uppsala är en otrolig vacker stad, så han tycker det ska bli intressant.

Namn: Niklas Anger Född: 1977 Yrke: Ishockeyspelare Bor: Stockholm Klubbar: Täby, Vallentuna, Djurgården, AIK, Brynäs, Sierre i Schweiz, Basel i Schweiz, Timrå, Alleghe i Italien och nu Almtuna. Favoritmusik: Allätare. Gärna hårdrock och 60-tal. Äter till frukost: Gröt Favoritmat: Biff Rydberg

Han känner inte någon av spelarna sedan tidigare men han känner en som heter Mattias Guter som han känner lite grann sedan tiden som junior i Djurgården. Däremot känner han ledarstaben desto bättre. Martin Öhrstedt, Silverplatz och Marcus Ragnarsson, alla har han spelat med och mot. Han visste lite grann om klubben när han skrev på. Han vet lite grann var dom hamnade förra året och vad spelarna har för positioner, men inte så jätte mycket.

Vad händer honom när karriären är över är ingen som vet exakt, han har lite grejer just nu på gång. Han vill börja ett nytt arbete. Förmodligen kommer han börja jobba på bank som det ser ut idag. Men det är ingenting klart, han pluggade lite grann med CNA men som det ser ut idag så kommer han börja jobba på bank. Han kommer inte ihåg sin första match, tyvärr. Tiden i Italien tyckte han var fantastiskt bra. Det bästa som han har gjort. Han tog med sin dotter och hans fru var mammaledig och de åkte ner dit och hade fantastiskt kul. Det var bra hockey och det var en allsvensk nivå och fantastiskt liv vid sidan av med skidåkning och mat. Han stormtrivdes verkligen. Maten där var jätte god. Han älskar italiensk mat, både mat och dryck ska tilläggas,.Det var fantastiskt, sju månader av helt otrolig mat.

Han har lite rutin nu när han börjar komma till åren, så förhoppningsvis är han relativt duktig offensivt. Där tränaren vill ha mig hjälper jag till så vi får se lite grann. Han hoppas att han har några kvalitéer som är okej i alla fall.

Han tränar nästan varje dag i veckorna. Från måndag till fredag blir det ett eller två pass om dan så är han ledig på helgerna. Han tränar löpträning, styrketräning, lite isträning. Allt för att vara igång när säsongen börjar i augusti.

12


Han förbereder inget speciellt före en match, han har inga jätterutiner, några små grejer, men det vill han inte riktigt avslöja här. Man tränar på morgonen, åker hem, sover middag, äter lite grann och sen match. Vad vi supportrar kan förvänta oss av att få se av honom den här säsongen är en lagspelare som kommer göra sitt yttersta för att hjälpa Almtuna att gå till kvalserien. Vad han längtar efter mest just nu är att han håller på och letar hus i Stockholm. Han skulle jättegärna vilja ha ett hus, så känner du någon som har ett hus, så är det bara att säga till. Det fanns andra klubbar som ville ha hans namnteckning, men han valde Almtuna för att han tror på Almtuna, och för att han känner några i tränarstaben och att det ligger nära Stockholm. För han tänker bo kvar i Stockholm. Det var några klubbar utomlands och några i allsvenskan, men det blev Almtuna så han är glad att vara här. Tiden i Djurgården var jättebra. Han hade några år där som junior och senior och sen så var han borta 7-8 år. Sen kom han tillbaka dom sista två åren och då var det jättebra. Vi gick till slutspel ett år och torskade. De hade jättekul det var jätte roligt. Han gjorde sin bästa säsong någonsin. Sista året i Djurgården gjorde han 23 mål.

Vad de lyssnar på musik i spelarbussen vet han inte riktigt, han har inte börjat spela än men dom flesta har iPhones så det är nog ingen speciell musik i bussen längre utan alla har sin egen musik, eller sin egen telefon eller iPad eller nånting sånt. På en lördagskväll brukar han gå ut med sina vänner och äta middag och dricka en glas vin och äta en god mat med sina kompisar och ha en trevlig kväll. På sommaren tycker han det är trevligt att umgås med vänner och familjen.

Snabbfrågor Diska eller Städa? Diska Film eller Bio? Bio Hockey eller Fotboll? Hockey

Hur det gick till när han blev klar för Almtuna gick det till så att hans agent pratade lite grann med andra sportchefen som heter Martin, och ett tag tillbaka så ringde han upp Martin och sa: Nu sätter vi oss ner och får det här klart och sen blev det klart, ungefär så är det. Han har inga speciella mål för den kommande säsongen. Han tycker det är viktigare att det går bra för Almtuna som klubb, än att han ska göra massor av poäng, utan han är här för att han ska hjälpa så mycket han kan med sin offensiv. Han vill framförallt att kanske att unga spelare som t.ex. hans kompis Mattias Guter att det ska gå bra för honom och kanske gå bra för Almtuna som det ska gå bra speciellt för honom. Det är klart om han spelar bra så är det bra för Almtuna. Några speciella mål har han inte själv. Jag frågade vad som är Almtuna för honom. Just nu är det en allsvensk klubb som han nyss kommit till och han har inte hunnit bekanta sig med klubben, men han hoppas att de kommer att ha ett långt och framgångsrikt förhållande. Han har inte hunnit bilda sin uppfattning tyvärr. Hans främsta egenskaper som spelare tror han är skridskoåkningen, passningsspelet och så ska han försöka göra lite mål och skjuta. Det är väl några utav dom som är hans styrkor i spelet.

13


SPORT Malibro-Cup 2011n Text & Foto:Tati Palestro

L

ördagen den 27 maj var det Malibro–Cup 2011 i Markaryd i Småland. En pingistävling som höll på hela dan. Jag gjorde en intervju med Jimmy Andersson, en av spelarna som var med. Själv var jag i kiosken hela dan och sålde saker. Det var en lång och jobbig dag, men rolig på samma gång. 1. Vem startade den här pingisturneringen? Sven – Arne Markeborn. 2. Hur vart du intresserad av pingis? Jag hängde med kompisar. 3. Hur gammal var du när du började spela? Jag var 7 år gammal. 4. Hur många tävlingar har du fått pris för? En eller två. 5. Vill du spela pingis resten av ditt liv? Ja, som det ser ut i dag.

Namn: Jimmy Andersson Född: 1979 Bor: Markaryd i Småland Yrke: Städare

6. Vad tänker du nu inför tävlingen på lördag? Jag tänker gå in göra mitt bästa försöka vinna allt. 7. Vilken nivå spelar du på? I år spelar jag i Klass fyra, för något års sen spelade jag i Klass tre.

9. Vad gör du på fritiden? På fritiden gillar jag att gå på bio gå ut och äta mat. 10. Vad gillar du för musik? Techno och lugn musik.

8. Har du någon förebild i pingis? Ja det har jag faktiskt. Jörgen Persson, det är en härlig spelare att åka och titta på.

11. Har du någon favoritmat? Min favoritmat är makaroner och köttfärssås. 12. Gillar du en annan sport utom pingis? Ja, jag spelade fotboll som ung, och löpning. 13. Har du något favoritlag i hockey? Ja faktiskt, Skellefteå. 14. Om du skulle vilja resa någonstans, vart reser du då? Då skulle jag vilja resa till ett varmt land, till exempel Thailand.

14


KULTUR&NÖJE Summertime Bluesn Text:Magnus Hedman

R

ay Edvard Eddie Cochran föddes i 3 oktober 1938 i Albert Lea, Minnesota, USA. Han dog 17 april 1960 i Chippenhamn, England. Eddie Cochran blev 21 år gammal. Dödsorsaken var en bilolycka när han var på väg till Londons flygplats, Heathrow. Eddie Cochran kom att bli en pionjär, en riktig gigant inom rock’n’roll med låtar som C’mon Everybody, Something Else, Sumertime Blues och Twenty Flight Rock. Som av en händelse kom hans sista låt han spelade in att bli ”Three Steps To Heaven” som spelades in 8:e januari 1960. Det var den simpla olyckan som kom att sätta stopp och blev slutet för Eddie Cochran som är en musiker vi egentligen borde hylla mer än vad vi gör. Eddie Cochran avled omedelbums efter att en ordinär taxi hade krockat. Han var i Englands huvudstad London tillsammans med sin vän, Gene Vincent, och sin flickvän Sharon Sheeley. Gene Vincent och Sharon Sheeley satt i samma taxi som Eddie, men de överlevde kraschen. Han började med musiken väldigt tidigt. Han hade en hit med singeln Mr Fiddle/Two Blue Singing Stars. Han spelade in den på ett litet lokalt skivbolag, som hette något så passande som The Local Ekko Label. Eddie hade hjälp av vännen Hank Cochran, men de var inte bröder. Däremot lirade de tillsammans som the Cochran Brothers. Detta skedde under en begränsad tidsperiod. Efter det åkte så herr Cochran till Memphis för att där spela in sin musik. I samma studio som Elvis hade haft sin första hit ”That’s all right” spelade Eddie Cochran nu in sin första. Sun records grundare Sam Phillips hjälpte Eddie Cochran att bli en stor stjärna. Vi pratar alltså här om tre låtar, ”Summertime Blues, Sittin’ In The Balcony & C’mon everybody”. De hitsen gav världen ett rockabillymanifest. Dessa låtar är just vad Cochran stod för, snabba och vilda rocknummer. De låtarna kom att slå omkull det mesta som kan kallas rockmusik. Artister som Eddie Cochran, Buddy Holly & Gene Vincent gav rockmusiken en något coolare inramning än vad den hade haft tidigare. Sålunda lämnade eller smått övergav Cochran countryn för att nu uppgå i den skara rockabillies som var våra hjältar som verkligen ger oss den rätta känslan av riktig och äkta rockmusik. Den låter precis som vi vill ha den. Rå, men fullt tillgänglig för en musikälskande publik. Nu finns det en liten dubbelsidig platta med namnet ”Summertime Blues” som kom ut 2009 plus de låtar som Eddie Cochran gjorde med Hank Cochran. Då under deras gemensama namn the Chochran Brothers. Plattan är välmatad till fullo med låtar från Eddie Cochrans allt för korta musikkarriär.

15


Skåne Populära sevärdheter i Skåne. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Brösarps backar Foto: Kavelgrisen

N

Ales stenar i Kåseberga. Sofiero slott i Helsingborg. Kullabergs naturreservat. Skånes djurpark i Höör. Citadellet i Landskrona. Kulturen i Lund. Glimmingehus i Hammenhög. Stenhuvuds nationalpark. Söderåsens nationalpark. Hovdala slott i Hässleholm.

I Skåne finns det vida vidder med blommande rapsfält, kust med vita sandstränder, konstrundor varje påsk, fagra trädgårdar, ett sjuttiotal golfbanor, aktiviteter för både familjer och äventyrare, storstadsshopping, 200 slott och herresäten, charmiga småbyar och mat i massor.

u ska jag skriva om Skåne.

Skånes största stad är Malmö. Hasse Alfredsson och Tage Danielsson har ett eget museum i Skåne.

Glimmingehus reser sig som en riddare redo att beskydda sina ägor mot allehanda hot. I Wannås finns en av Skånes mest berömda konstsamlingar. Vid Trollenäs finns det trädgårdsanläggningar och vattendrag. I en del slott kan man övernatta. Torups slott var ett kulturcentrum under 1900talet.

I Skåne kan man bo på hotell, vandrarhem, på en camping eller på ett Bed & Breakfast. På Österlen kan man odla äpplen. I Skåne äter man spettekaka. I Höör kan man besöka djurparken. I Malmö finns Aqvakul och där finns också Pildammsparken. I Helsingborg finns Sofiero. I Lund finns Domkyrkan och där finns det också ett universitet.

Skånes kust är lång och varierande. Det var allt om Skåne.

Tack för ert stöd

Nästa nummer kommer 15 oktober 2011

Vill du vara med och stödja oss? Kontakta Snabel-@!

16

Snabel-Posten 4 2011  

En oberoende och personlig tidning som hela tiden växer. Gjord av människor som i sitt arbete själva växer och utvecklas. En tidning från Åm...

Advertisement