Page 1

SnabelPosten Nummer 4 2010 Pris 25 kronor

Claes Ljungmark Lisette Östblom Pelle Wikström Malena Lazlo Frösunda LSS

Esters musikverksamheter

Vi har träffat

Peter Boivie från

Viba Femba 1


Samhälle LSS - En lag för

funktionshindrade Text: Christopher Lundgren

F

unktionshindrade personer har inte alltid haft de rättigheter som de har idag. Bara de senaste decennierna har denna grupp människor kunnat delta och komma ut i samhället, bland annat genom socialtjänstlagen och LSS, lagen om service och stöd för vissa funktionshindrade. Bakgrund Redan under 1980-talet kom en ny socialtjänstlag, SOL, som bland annat innehöll insatser för personer med funktionsnedsättning. Dock kunde kommunerna inte riktigt ge de nödvändiga insatser som behövdes. Därför tillsattes en utredning i slutet av 1980-talet där man försökte utreda förutsättningarna för en pluslagstiftning som sedan trädde i kraft år 1994. Det blev lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, som skulle säkerställa att funktionshindrade personer skulle få det stöd de behövde. LSS är en pluslag och det är skillnad på det och till exempel socialtjänstlagen, där socialtjänsten bara är en rättighetslag, säger Lars Persson, som jobbar på Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO som är handikappombudsman. I socialtjänstlagen står det att ”människor ska ha skälig levnadsnivå”, men i LSS står det att man ska ha ”goda levnads-förhållanden”, och det är det som är skillnaden. Att man ska garantera goda arbetsförhållanden genom de här insatserna som finns i LSS. Vad är LSS, och vilket stöd ger lagen? Det finns tio insatser vilka är ”Rådgivning och annat personligt stöd”, ”Personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans”, ”Ledsagarservice”, ”Kontaktperson”, ”Avlösarservice i hemmet”, ”Korttidsvistelse utanför det egna hemmet”, ”Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år”, ”Boende i familjehem eller bostad med särskild service” samt ”Daglig verksamhet (endast personkrets 1 och 2)”.

De personer som omfattas av LSS är dels personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd samt personer som har drabbats av bestående hjärnskada vid vuxen ålder vid t ex sjukdom eller våld. LSS omfattar även personer med andra psykiska funktionsnedsättningar samt fysiska funktionshinder som dövhet, blindhet, rullstolsburenhet med mera. ”Man ska ha stora och varaktiga funktionshinder. Punkt slut”, säger Lars Persson. Fördelar med LSS. Funktionshindrade personer har lättare att komma ut på olika aktiviteter med ledsagare, kontaktperson eller personlig assistent. De funktionshindrade får mer stöd i sin vardag jämfört med tidigare. Dessutom är alla insatser enligt LSS kostnadsfria så det är kommunerna som står för kostnaderna, och inte personen som behöver insatsen. Dock kan man få betala för samma insatser om man prövar dem genom andra lagstiftningar som exempelvis genom SOL. Många som har ett LSS-beslut får aktivitetsersättning från Försäkringskassan och det är samma summa pengar oavsett var i landet man bor. Detta är också en trygghet för individen. Skillnaden mellan ”Goda levnadsförhållanden” och ”Skälig levnadsnivå” Om man tänker i termer av pengar, då har staten gått in och bestämt vad som är skälig levnadsnivå. Socialbidrag är en summa pengar som garanteras av samhället vilket man säger är skälig levnadsnivå, säger Lars Persson. När det gäller allting annat så är det mycket svårare och det har varit mycket diskussioner i Uppsala om vad goda levnadsvillkor är för någonting. En nämnd som hanterar det här med LSS drog för några år sedan riktlinjer där man försökte tala om vad de båda begreppen var. Då sades det också att man skulle få ledsagare vid semester vart fjärde år vilket HSO inte tyckte att man kunde bestämma utan att man måste bedöma från den enskilde individen vid varje tillfälle. Länsrätten gav HSO rätt och menade att man inte kan göra sådana bedömningar. Vad man skyller på är att pengarna inte räcker, men HSO tycker inte att en sådan bedömning får göras. Lars säger att den tolkning av LSS som gjordes på 90-talet och som man fortfarande gör är att har man insatser enligt LSS så är det prioriterat som

2

nummer ett. En kommun ska egentligen inte spara pengar, att göra inskränkningar i rättighet för då är man inne och tummar på det här med skäliga och goda levnadsvillkor. Brister med LSS som bör åtgärdas. Det har funnits en kommitté som har lagt nya förslag, som HSO dock inte har sett. Bland annat så ville kommittén utvidga så att sysselsättningen Daglig verksamhet även ska gälla personkrets 3. En annan brist med LSS är också att lagstiftningen är lite omodern. Det har hänt mycket under de sexton åren som lagen har funnits. Andra lagar utöver LSS som gäller funktionshindrade. Alla lagar gäller även funktionshindrade. Oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte så är man lika inför lagen, säger Lars Persson. En mer specifik lag är naturligtvis färdtjänstlagen som många med LSS-beslut har god nytta av även om färdtjänsten inte går under LSS, och att många äldre utan LSS-beslut också använder sig av färdtjänst. Hur mycket pengar som behövs för att möjliggöra de åtgärder som genomförs via LSS går inte att svara på, det finns ingen statistik över detta. Det dyraste är dock personig assistans. Att ha Daglig verksamhet i Uppsala kommun innebär att man får så kallad habiliteringsersättning för utfört arbete vilket inte alla kommuner har. I vissa kommuner får man 20 kronor om dagen medan man i Uppsala kommun får 40 kronor om dagen om man jobbar heldag eller 30 kronor om man jobbar halvdag, alltså mindre än fem timmar. Det som är gemensamt i hela landet är att Daglig verksamhet ska vara avgiftsfri. Det är inte alla länder som har en sådan lag som stödjer funktionshindrade. I vissa länder får funktionshindrade personer inte ens komma ut och de har inte samma rättigheter som alla andra. I vissa länder är folk bara på gatan och har inte ens något hem. Därför skulle liknande lagstiftningar som LSS även vara ett behov i dessa länder. Finland brukar ligga tio år efter Sverige vad gäller lagstiftning vilket betyder att de har det ganska bra ställt även om de kan hjälpa sina funktionshindrade ännu mer.


Ett fullspäckat nummer Hur många artiklar och intervjuer som helst. Redaktörerna har varit otroligt flitiga. Jag blev till och med tvungen att stuva om här på första uppslaget för att få plats med allt. Det är nog tur att vi hade semester, innan detta nummer gick till tryckeriet. Så without further ado (utan vidare krusiduller) överlämnar jag utrymmet till redaktionen.

Snabel-@

Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se. Ansvarig utgivare: Mari Ekh Åmynningens DV 018-727 71 57 Chefredaktör: Christer Arvidsson Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Och som ni förstår så är det förstås så att Himlen är gränsen!

Redaktion

Christer Arvidsson

Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Erica Westerlund; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Eleonor Belin; Lena Öhman; Alexandra Bivald; Josefin Tenefors; Natalia Georges. Layout & redigering: Christer Arvidsson

På webben www.snabelposten.se Nytt extramaterial på vår hemsida:

Tryck: Fenomentryck · X-O Graf Tryckeri AB

• Mer om studiebesöket från Tyskland • Charlotte Perrelli • Zereshk - ett användbart matlagningsbär • Black Jack

Du vill väl läsa fler nummer av

• DIKT - av Alexandra Bivald

SnabelPosten

• Författaryrket • Sydafrika

Kontakta Snabel-@!

Med mera

Se redaktionsrutan

Innehåll

Helårsprenumeration kostar 150:inklusive moms

LSS - En lag för funktionshindrade..2 Viba Femba................................. 4 Liselotte Östblom......................... 5 Claes Ljungmark.......................... 6 Esters musikverksamheter............. 8 Pelle Wikström............................ 10 Minnet....................................... 11 Malena Lazlo...............................12 Carolina Klüft..............................13 Frösunda....................................14 Månar.........................................15 Tysklandsbesök........................... 16 Omslagsfoto: Alexandra Bivald

Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@ Knivstagatan 6

3


KULTUR&NÖJE Viba Femba

Vi intervjuar Peter Boivie från Uppsalagruppen Text: Erica Westerlund/Christopher Lundgren Foto: Alexandra Bivald/Erica Westerlund

V

iba Femba bildades i mitten av 1980-talet av några före detta elever som tidigare hade sjungit i skolans kör. ”Så tittade vi på varandra och sa att vi bildar en liten sånggrupp istället”, berättar Peter, som var en av de tre gruppmedlemmar som var med i gruppen från början.

Namn: Peter Boivie Född: 1964 Yrke: Musiker Bor:Uppsala Medlemmar i Viba Femba: Gunnar Axelson-Fisk, Peter Boivie, Henrik Ekman, Erik Lindman, Sebastian Rilton, Johan Schinkler Antal släppta album: Sju stycken Singlar: Vi har släppt en julsingel! Favoritmat: Jag gillar långkok, svensk långkok, köttgrytor och så där Favoritårstid: Hösten Favorit TV-program: Boston Tea Party Favoritdryck: Det är nog kaffe Drömjobb som liten: Astronaut

Men sedan har det varit ytterligare två personer i gruppen, så det har alltid varit fem medlemmar, vilket också hörs på namnet Viba (Fem)ba. Eftersom det är en vokalgrupp som aldrig använder instrument tycker gruppen att det är bra med fem personer (fem stämmor). ”det behöver man ha för att det ska bli ett bra sound”, förklarar han.

Man kan också beställa låtar av Viba Femba mot betalning. Till exempel så har dom skrivit låtar till reklamfilmer. Även privatpersoner kan skicka in förfrågningar om specialskrivna låtar, så det händer att dom även skriver låtar åt privatpersoner. Viba Femba åker periodvis på turnéer. ”Ja, ibland så åker vi ute jämt och ibland så är vi hemma ett halvår”, berättar Peter. Varför det blev just Peter Boivie, Henrik Ekman och Gunnar Axelson-Fisk som var med i gruppen är för att dom kände varandra redan under gymnasietiden. Dessutom är det inte så många som är intresserade av att läsa och skriver noter och skriva musik för enbart röster som Viba Femba gör.

Den bästa spelningen dom har haft är under en konsert som ägde rum i höstas på Uppsala konsert och kongress där de hade med sig Tomas von Brömsen.

Ungefär hälften av låtarna har dom skrivit själva medan resten är olika arrangemang av andras låtar. Men för Peter är det viktigt att även andras låtar arrangeras på ett sätt så att det ska kännas som att Viba Femba själva har skrivit låtarna.

Det är att uppträda och stå på scen som också är det roligaste för honom att vara med i gruppen. Som de flesta artister och grupper har Viba Femba en del planer för framtiden. Det dom just för tillfället planerar är en krogshow tillsammans med Ulla Skoog på Katalin.

Dom skriver och framför all slags musik men det blir ofta låtar åt pop- eller jazzhållet.

4


KULTUR&NÖJE

Från Limelights till Lovsång Liselotte Östblom Text: Jonas Bennemark Foto: Tati Palestro

E

n tidig eftermiddag åkte Tati och jag tåg till Stockholm och fortsatte sedan till Café Rival, där vi träffade Liselotte Östblom, som tidigare var med i Lilla Melodifestivalen och spelade i gruppen Limelights för 6 år sedan. Hon tror att hon har sjungit hela livet. Hennes mamma är musiklärare så hon har sjungit med henne så fort hon lärde sig prata. Hennes intresse för musik började för att det fanns många i hennes släkt som är musiker och att det fanns i hennes gener eller någonting, hon vet inte, men hon har alltid älskat musik. Redan när hon var liten ville hon blir musiker.

med gitarr och två sångerskor. De har haft lite spelningar och hon har sjungit i andra popband, men det är inget stort sedan Lilla Melodifestivalen. Så var hon och med och skrev en låt till

Namn: Liselotte Östblom Född: 1992 Bor:Stockholm Aktuell: Har ett projekt i Lovsång och spelar i ett band som heter Selamtrio Karriär: Syntes i TV för första gången 2004 då hon var med i Lilla Melodifestivalen i bandet Limelights och framförde ”Varför jag” tillsammans med Anna Jalkeus Favoritartister: Tingsek, Salem Al Fakir, Fibes oh Fibes, Stevie Wonder och Toto Lyssnar på: Soul, R&B, Jazz, HipHop och Pop Favorit TV-serie: Glee och Mia & Klara Favoritmat: Allt med chevre

Hon var liten också när hon var med i Lilla Melodifestivalen för sex år sedan, men hon tröttnade lite på det livet eftersom hon var så liten. Hon ville vara med sina kompisar och vara barn, inte vara på turné varje helg. Om hon hade varit med i Lilla Melodifestivalen nu kanske hon skulle vilja bli artist eller sett annorlunda på frågan, eftersom hon har fått uppleva det så ville hon prova på lite andra vägar att bli musiker.

en låttävling i Borås som hette Rätt låt vinner. Då var hon och Anna med och uppträdde med den och de vann den tävlingen och fick 25 000 kronor till sin klass. Det tyckte hon var kul.

Efter Lilla Melodifestivalen så fortsatte de med turnéer och efter det har hon dubbat en del. Hon har bland annat dubbat High School Musical och lite andra grejer på Disney Channel. Sedan har hon gjort sina egna musikprojekt, inte sångare i Limelights då, utan bland annat en trio

Under det här året har hon kommit med i ett projekt som heter Lovsång, där hon har skrivit två stycken lovsånger. Det är genom organisationen equmenia, som ska skicka ut den till församlingar över hela Sverige, så de kan få använda deras låtar. Det är också jättekul att hennes låtar och hennes musik får synas.

Hon var jättenervös när hon skulle stå på scen och sjunga. Det kändes som hon inte riktigt visste vart hon skulle ta vägen. Men sedan när hon väl stod på scenen så släppte allting. Hon bara njöt av att stå där.

5

Låten ”Varför jag” handlar om mobbning. De sjunger som att de är en person som frågar varför har det här hänt mig. Hon har inte gjort någonting mot de andra, men de andra är dumma mot henne. Oftast är de inte offret som gjort nånting fel, det är de andra som är dumma. De kände att det var ett ämne som de ville ta upp och prata om. De ville inte skriva en låt om kärlek, de ville skriva en låt om nånting som var viktigt. Den som skrev texten och musiken var hon och Anna Jalkéus och de framförde låten tillsammans. Läs mer om Liselotte på vår hemsida www.snabelposten.se


KULTUR & NÖJE Claes Ljungmark -

skådespelare och röstskådespelare Text: Christopher Lundgren Foto: Erica Westerlund

Namn: Claes Ljungmark Född: 1954 Bor: Stockholm Yrke: Skådespelare

Familj: En dotter som är 24 år och så har jag ett förhållande med en tjej som heter Hanna. Teaterproduktioner i urval: ”Modet att döda”, ”Orphans”, ”Slangbellan”, ”Utsikt från en bro”, ”Svensson, Svensson” . Filmer i urval: ”Lilla Jönssonligan & stjärnkuppen”, ” Skenbart – en film om tåg”, ”Det enda rationella”. Som röstskådespelare: ”Shrek”, ”Shrek 2”, ”Shrek den tredje”, ”Kung Fu Panda”, ”Madagaskar”, Tycker du om hästar? Jo, jag tycker faktiskt om Ardenner, Riktiga arbetshästar. De är balla. Om du ej var skådespelare? Jag skulle kanske ha blivit läkare. Dricker helst på krogen? Det brukar bli öl. Den godaste ölen är oftast den som görs av så kallade Mikrobryggerier. Favoritdryck? Min absoluta favoritdryck är vatten. Ett stort kallt glas vatten är fantastiskt Gör helst på fritiden? Dels umgås jag med mina vänner, dels pysslar jag med min båt. Jag har en båt i Stockholm som jag har bott på i över tjugo år, Men inte officiellt, för man får inte bo på båt i Stockholm.

Bakgrund

N

är Claes Ljungmark gick i gymnasiet var tanken att han skulle utbilda sig till läkare. Samtidigt som han studerade tyckte han att det var kul med skapande dramatik där man höll på med teater på fritiden. Efter att Claes pappa dog tappade han lusten till att studera och började satsa på teatern och kom sedan in på scenskolan. Sedan 1980-talet har han spelat in filmer, TV-serier och stått på scen. De tio sista åren har han även varit röstskådespelare, då han har lånat ut sin röst till tecknade och animerade filmer.

6

Favoritgrönsak? Det är lite olika. Solmogna tomater är grejer det. Annars älskar jag broccoli med en liten klick smör till. Blomkål med lite smör och knäckebröd är gott. Eller babyspenat med lite olivolja och vinäger. Gör helst på sommaren? Tycker om att vara nära vatten. Oftast har jag pysslat med min båt. Jag önskar att jag hade ett hus på västkusten, där jag var som barn. Favoritinstrument? Jag spelar lite gitarr. Det tycker jag är himla kul. Annars gillar jag tenorsax och cello. Men skulle jag välja så skulle det bli gitarr. Favoritseriefigur? Arne Anka, en svensk seriefigur. Favoritbok? Böcker av Jules Verne. Favorithögtid? Jag är inte bra på högtider men kanske andras födelsedagar. Om han vann tio miljoner? Då skulle jag ge bort det mesta av pengarna till kompisar. Jag skulle älska att kunna hjälpa dom att betala deras skulder. Sedan skulle jag åka på en bra resa med Hanna och kanske vänner och jag skulle bjuda på allt.


Allmänt om Claes som skådespelare

Jag var även nyfiken på Claes medverkan i Andra avenyn och därför bad jag honom berätta lite grann hur det var att spela Hästen, som var en gangster och ofta återkommande karaktär i serien. För det första tog han ut svängarna och lät sin ursprungsdialekt, göteborgska, framträda i sin karaktär. ”Jag började mejsla ut honom som en skrämmande typ som skrämmer folk”, säger Claes. I de första säsongerna medverkade han enbart då och då men från och med säsong tre var han en av huvudpersonerna i serien. ” Han var som en liten figur vid sidan om. Så att han blev mer och mer involverad, så att till slut hade jag en ganska stor roll”, säger Claes.

Vilken roll som Claes är mest känd för är enligt han själv beroende på vilken period man pratar om. ”Hade du frågat mig det här för femton år sedan, då hade jag sagt Klassliv i Bullen, där jag spelade en lärare som heter Rolf Ryckert”, säger Claes. Nu för tiden är han kanske mest känd för att ha fått guldbagge för ”bästa manliga huvudroll 2010” i filmen Det enda rationella, samt i hans medverkan i Andra avenyn. Trots att han har medverkat i många produktioner tycker han att hans namn inte är så känt som exempelvis Robert Gustafsson, och han vill inte heller vara jättekänd. Det finns många roller som har betytt mycket för Claes. ”Inom teatern så är det några roller av uppsättningar som jag har jobbat med som betyder otroligt mycket för mig. En av dom är den första pjäsen av Lars Norén som heter Modet att döda ”, säger Claes. Sedan har han jobbat med Johan Wahlström, känd från TV-programmet Parlamentet, som har regisserat pjäsen Orphans, som skrevs av den amerikanska författaren Lyle Kessler. Inom film är det den film han fick guldbagge för, Det enda rationella, som har betytt mycket för Claes. Apropå att få guldbagge så tycker han att det var roligt att få priset med tanke på att det gjordes över tjugo svenska filmer det året. ”Det är som att få en guldstjärna”, säger han.

På frågan om att se sig själv på TV svarar Claes att det var väldigt svårt i början. ”När man tittade på sig själv så började man se sig själv in i minsta por. Det gör man inte när man ser på film. Man råstirrar inte på någons näsa. Det gör man på sig själv”, säger Claes och säger att han var självkritisk och borde ha låtit sig själv vara mer i fred. Sedan vande han sig och tur är väl det.

Om Claes som röstskådespelare Man kan säga att Claes blev röstskådespelare genom yrket som skådespelare. Under de tio år som han har varit röstskådespelare har han lånat ut sin röst till bland andra Shrek, Kung Fu panda, Kalle och chokladfabriken, Madagaskar och Kogänget. Så här går det till när man lånar ut sin röst till en tecknad eller animerad film . Först har en person översatt de engelska rösterna till svensk text. Texten har man tillsammans med en tidskod i ett manuskript, skrivet på ett papper. Framför sig har man en tv-skärm med originalet, och med den tidskod som passar perfekt ihop med den svenska texten. ”Jag gör ju kungen som John Cleese gjorde i original, och när han då börjar prata, då började jag prata på svenska, och sedan ska jag sluta precis samtidigt som han slutar, och det är oftast tajmat genom att dom har skrivit texten”, förklarar Claes. Men det gäller också att använda känslor och att hitta en karaktär som man tycker passar.

Någon favoritgenre som Claes helst spelar i har han inte. ”Jag tycker om blandning, säger han, men betonar att han just för tillfället tycker att psykiskt sammansatta svåra roller är mest spännande att göra. Han skulle också vilja göra mer komedifilmer. ”Det skulle vara roligt”, säger han. Vad han minns mest från sin karriär kan han inte riktigt svara på. Däremot tycker han att det han har gjort har varit kul, framförallt inspelningen av ”Det enda rationella”. Någon skådespelare som Claes vill spela tillsammans med eller emot har han absolut. Stellan Skarsgård skulle han gärna vilja jobba tillsammans med. Han skulle även vilja jobba tillsammans med Örjan Ramberg. ” Vi är lite lika varandra. Vi kommer ifrån Göteborg båda två”, säger han. Annars så skulle Dustin Hoffman vara ett bra exempel, även om Claes tycker att han är lite gammal.

Intervjun i sin helhet finns att läsa på www.snabelposten.se under Xtra, på sidan med extramaterial. Där finns fler frågor om Andra avenyn och lite annat som inte framgår i artikeln.

7


KULTUR & NÖJE Esters musikverksamheter Text: Tati Palestro Foto: Tati Palestro & Alexandra Bivald

E

sters musik är en studiecirkel för folk med funktionshinder. Det är Studieförbundet Vuxenskolan som driver det här. Där kan man vara med i olika studiecirklar. Själv är jag med i ett band som heter Baby Chickens. Man kan träffa olika folk och spela och sjunga tillsammans. Några andra grupper som finns heter Esters orkester och Phil’s Riders.

Intervju med Ted Dluzewski Vem kom på idén med att starta Esters orkester? Den idén kom på av en man som hette Kennet Jansson som jobbade som cirkelledare Hur får ni in pengar till verksamheten? Den drivs av Studieförbundet vuxenskolan Hur många grupper har ni ? Oj, jag tror väl 13 grupper Hur många medlemmar? Ungefär 80 medlemmar Namn: Ted Dluzewski Född: Det är klart att jag är född Yrke: Musiker och cirkelledare Bor: Hågaby i Uppsala

Minns du det roligaste repet du gjort ? Nere i Sävsjö. Vi har gjort många roliga spelningar Har ni någon spelning i höst? Näää inte någon färdig, vi ska spela lite på äldreboende i kommunen Vad gör du när du inte jobbar ? Skojar du? Du menar när jag är ledig, då är jag med familjen

8


Vad tycker du om för musik? Jag tycker om väldigt mycket olika sorters musik som är äkta. Favorit mat Vilka frågor Tati, jag tycker om indisk mat, thai mat. Jag vet inte, det är inte så viktigt med mat. Berätta något om dig som ingen vet. Nää du det kan du glömma, (skratt). Jag kan avslöja en sak Frugan svarar: Ted var en stjärna i skolan på handboll, skitbra betyg på gymnasiet Spelar du i andra band? Jag spelar i Rain Dogs, och jag spelar i en trio med Maria (frun) och Daniel som heter Trio D sen spelar jag i familjebandet Hur många år har du spelat med Esters? 10 år

9


SPORT

Pelle Wikström - simtränare

Namn: Pelle Wikström Född: 1961 i Borlänge Bor: Skogstibble utanför Uppsala Yrke. Simtränare Familj: Hustrun Eva, dottern Jessica och sönerna Christoffer, Victor och Sebastian Favoritmat: Seafood, äter inte kött Favoritfärg: Röd

Text: Alexandra Bivald Foto: Sabine Jansson

P

elle har som simmare gjort ett OS, VM, två EM en världscup. Och som tränare har han gjort ett tiotal mästerskap med OS, VM och kortbane-EM, två OS har han gjort som tränare 1992 och 2008. När Pelle gick i skolan var han rätt så utsatt. Han var väldigt tillbakadragen och inte så duktig i bollsporter. Han är uppvuxen i vatten, har fortfarande sommarstuga vid samma sjö, Siljan. Har badat mycket och det såg läraren och tog med honom på simkurs, just för att hitta självkänsla och självförtroende. Det var anledningen till att han började simma och det som också hjälpte honom mycket inom skolan, då var han tio år. Som plattfot och rätt dålig på bollsporter blev det ett enkelt val. Pelle och hans familj har tre resväskor med medaljer på vind. Pelle har själv 20-22st svenska mästerskapsmedaljer, internationellt egentligen allt utom OS medalj, har EM, VM medalj, världscups-medalj i lagsim. Första kärleken är hans fru, dom träffades inom simningen. Pelle jobbade med simning och hans fru inom sjukvården. Hon jobbade då tre helger av fem och Pelle jobbade fyra av fem helger. Barnen var med Pelle så ofta att det blev naturligt att börja simma. Dom kunde ligga i 28 timmar under en tävling och bada. Det gjorde att dom blev väldigt duktiga tidigt. Ingen av Pelles fyra barn har gått på simskola utan dom är självlärda. Sedan växte intresset. Alla har simmat i någon form. Det blev lite av det sociala arvet eftersom dom var i vattnet tidigt. Pelle har själv inte haft den önskan att barnen skulle bli simmare utan det blev ganska naturligt för dom.

1985 blev Pelle ”tvingad” till att vara tränare då tränaren slutade. Då sa Pelle att han kunde lösa träningen i några månader, sedan ville han fortsätta simma själv. Det var ingen som ville flytta till Borlänge så då blev han tränare och har utbildat sig inom det. På en OS-tävling är det oerhört långa dagar. Man får sitta på buss fyra, fem timmar per dag, man slussas igenom olika säkrhetszoner. Har man inte rätta papper får man åka hem. Det är mycket planerande, mycket tid till att bara hänvisas runt, som simmare är man bara en underhållare som bara slussas in och sen ut därifrån.

Om man vinner SM så får man medalj och kanske ett par strumpor, vinner man en världscup och slår världsrekord vinner man en hel del pengar, men det är inte många som gör det. För 25 år sen, 1985, slutade Pelle själv simma sedan dess är det ett helt annat träningsprogram. Det krävs mycket mer träning för att hålla sig i världseliten. Det har kommit mycket mer material i simning, på hans tid skulle badkläderna vara så små som möjligt idag ska dom var så stora som möjligt. Badkläderna idag har mindre motstånd i vattnet än vad skinnet har och man har flythjälp. Bara på materialet simmar man nog 1-1½ sekund snabbare på hundra meter.

10

Simstilar Det finns fyra simstilar. Ryggsim, fjärilsim, frisim och bröstsim som nog är det svåraste simsättet. Sedan finns en blandning av alla 4 som heter medley, då simmar man lika stor del av varje simsätt. Pelle var bäst på frisim och fjärilsim som han tävlade i. Pelle var den typen som älskade och simmade alltid bäst när han simmade i lag och inför mycket publik i tajta situationer. Christoffer och Sebastian är som sin far, dom har simmat bäst när det har varit riktigt häftigt och gärna i underlägen och liksom få kriga ordentligt. När Christoffer och Sebastian var små, framförallt Sebastian, ville dom alltid prata simning. För att det inte skulle bli för mycket simning och idrott och att dom skulle kunna vara en normal familj, så fick dom prata simning tills dom passerade Shellmacken i Enköpingstull när man åker ut från Uppsala. Sedan fick dom inte prata mer simning. Så när dom kom hem var det inget simsnack, annars hade dom kunnat prata simning hela tiden och då blir det en ganska onormal tillvaro. Så där förändrades Pelles roll från tränare till pappa och det var ett ganska sunt förhållande. Då var Sebastian 10-11 år. Pelle hade turen att sluta när han fortfarande tyckte simningen var kul. Han har fortfarande kärlek till idrotten, simmar fortfarande så ofta han kan på motionssim. Han är fortfarande en del av idrotten han älskar och fortsätter jobba med ungdomar och det tycker han är jättekul.


MEDICIN

En stimulerande omgivning med till exempel diskussioner, musik, och korsordslösning utvecklar hjärnan och minnet. Böckers helhetsintryck är viktigt då man ska lära sig, inte enstaka fakta (roliga böcker ger bättre inlärning?). Om man läser fler men korta stunder är det bättre än om man läser några långa stunder. Stress och att inte vara koncentrerad gör det svårare att lära sig, det är bättre om det är avslappnat och härligt och gärna med en bra bakgrundsmusik.

Minnet

Text: Magnus Sjöquist Bild: Wikimedia commons

M

an kan säga att minnet är det som nervsystemet använder för att lagra information. Inlärning och minnet behövs för att man ska kunna lära sig. Det finns en del av hjärnan som kallas Hippocampus, den är viktig då man ska minnas. Ofta sparar vi information och tar fram det då det behövs för att lösa problem. När man ska minnas måste man välja vilken information man behöver just nu. Man kan definiera det som ”… information som individen kan hålla i sitt medvetande under en kort stund…” Frontalloberna, långt framme i hjärnan, behandlar information som man måste använda för tillfället – detta kallas arbetsminnet. Frontallober verkställer saker. Arbetsminnet är nära sammankopplat med den betydelse frontalloberna har när man ska göra något för att de ska göras i rätt ordning. Innehållet i arbetsminnet växlar hela tiden och om man har stora problem med det är det risk att planer kraschar. Man behöver arbetsminnet även i vardagssituationer, till exempel då man ska klä på sig på morgonen. Det finns olika delar i hjärnan som är med då man ska använda arbetsminnet. Ett klassiskt exempel på närminnets funktion är att kunna minnas vilka siffror någon har sagt under en tid, exempelvis att någon rabblar upp några siffror och så går det en tid och så ska den som är med att försöka att berätta vilka siffror som man räknade upp och i vilken ordning. Ett sätt som man kan hålla något i primärminnet är att rabbla upp vad som just har hänt. I arbetsminnet har vi information som man använder när man ska ta ett beslut eller lösa ett problem. Korttidsminnet beror på att det finns så kallad elektrisk aktivitet i en del nervceller och långtidsminnet beror på förändringar i cellerna som kan vara fysiska eller kemiska. Man kan ta hand om ny information för att man har tidigare minnen, de erfarenheter man har. Den som man inte anser

viktig tas bort och det man anser vara viktigt behålls. Personens minnen förs vidare till det limbiska systemet och upplevs olika känslomässigt. Minnet ”… hanteras, sorteras, kategoriseras i känslohjärnan, limbiska systemet”. Olika delar av hjärnan tar hand om minnen. Våra minnen ligger inte i en del av hjärnan, de ligger i flera. De minnen som är påverkade av starka känslor minns man bättre. Det finns ett sekundärminne, som man kan kalla långtidsminne, där har man information som man kommer ihåg under en längre tid (som att cykla eller att 3 + 5 = 8, med mera). Sekundärminnet kan man definiera som det man har lagrat som minne och som man troligen inte kommer att glömma, även om man tror att man har gjort det. Långtidsminnet innehåller i princip hur mycket information som helst. Om något blir ett långtidsminne från att ha varit ett korttidsminne beror på uppmärksamhet och motivation. Hjärndelen Hippocampus är viktigt då ett korttidsminne blir ett långtidsminne. Man kan dela in det i flera olika sätt, som detta: Hur får man in ny information i minnet och vilka sätt använder man för att minnas? Vad händer med information då den finns i minnet? Hur gör man då man plockar fram information som man behöver? Om man har problem med minnet har det tagits fram mediciner som man kan använda.

Kan man träna upp minnet? Man kan försöka se vilken typ av minne som naturen har gett oss. Steget efter detta är att använda en inlärningssätt som passar personen, repetition är viktigt. Det blir lättare att minnas om man inte använder alkohol och tobak, promenader, frisk luft, och läsning gör att minnet blir bättre och nervcellerna får mer grenar.

11

Om man använder sig av så kallad kognitiv träning förändras hjärnan. Ifall man inte tränar den så förtvinar den, det man kan minskas och hjärnan minskas. När man undersökte möss som stimulerades (fick en bra tillvaro) visade det sig att de fick mer nervceller och blev mer intelligenta. Hjärnan hos vuxna kan utveckla nya celler, och om man tränar hjärnan kan man förbättra hur personer hanterar information. Genom försök har man visat att hjärnan växer hela livet. Ju mer äggvita det finns i den mat man äter, ju nyttigare för minnet är det. När man blir äldre kan det vara bra att försöka leta i minnesarkivet för att se om man hittar det som man har lärt sig. Det kan vara bra att kunna värdera saker och kunna komma fram till nya sätt att hantera hinder, och komma på nya lösningar. Om man känner sig stimulerad, tycker att man har ett bra liv, kan man få nya neuroner i hjärnan enligt test på möss. Så kallad intellektuell stimulans kan ändra utformningen på hjärnan, det kan ske nya kopplingar mellan nervceller och det kan bli nya hjärnceller. Det finns tekniker som man kan använda då man ska leta upp ett minne, varje minne är ett återskapande av vad som har hänt. Andra knep kan vara att koppla av på kvällen, ha en bra temperatur i sovrummet, att ta en kort promenad kan vara bra, koppla av och ta bort stress innan vi ska sova. Det är bra att sova fasta tider, cirka 7-8 timmar. Material för denna artikel • Carlsson, David och Carlsson, Lena: Hjärnans budbärare (Lund, 2001) • Carper, Jean: Mirakelhjärnan (Smedjebacken, 2001) • Goldberg, Elkhonon: Den civiliserade hjärnan – Frontalloberna och människans exekutiva funktioner (Danmark, 2003) • Nyman, Håkan & Bartfai, Aniko (red.) : Klinisk Neuropsykologi (Polen, 2007) • Simonson, Nisse: Hjärnbruk (Östersund, 2007) • Strand, Olav, Øystein V. Sjaastad, Haug, Egil. : Människans fysiologi (Finland, 2009)


KULTUR & NÖJE Malena Lazlo

- musikalartist Text: Erica Westerlund Foto: Christopher Lundgren

E

n måndag förmiddag åkte jag och min kollega Christopher till Stockholm för att intervjua sångerskan, musikalartisten och skådespelerskan Malena Laszlo. Vi hade bestämt att mötas vid Ringen inne på centralstationen klockan 13.00 men hon hade glömt bort tiden så vi träffade henne omkring halvtre istället. Vi gjorde intervjun i närheten av centralstationen och den var både snabb och rolig.

Namn: Malena Lazlo Född: 1970 Yrke: Musikalartist Bor: Stockholm Höjdpunkter: Ja, jag har ju mina små höjdpunkter därmed nobelfesten, mitt storband älskar jag ju. Stora orkestrar som Radiosymfonikerna i Berwaldhallen. Det är såna kickar som är svåra så det skulle jag vilja göra igen. Kommentarer på stan: Ja det har jag fått. Mest av tonåringar som tycker att det är jättekul. Sen får jag av äldre damer som ropar ”elaka apa” till mig. Det händer väldigt ofta faktiskt Kinamat eller sushi?: Sushi Favoritsysselsättning: Äta god mat, gå på jazzklubbar, resa, fotografera, yoga och sjunga.. Favoritläsk: Jag dricker inte läsk Favoritpizza: Jag äter inte pizza. (Skratt, skratt) Instrument: Klassiskt piano och gitarr. Stolt över: Att jag faktiskt fortsätter kämpa gör det jag tror på. Det är inte så lätt i den här branschen. Att jag valde det här yrket så tidigt för att jag brann för det och att jag fortfarande håller på.

Som musikalartist och sångerska Malena Laszlos karriär som musikalartist och skådespelerska började år 1995. Som musikalartist har hon både medverkat i Liza Minnelli, Guys amd dolls, Cats, Grease med flera. Eftersom hon har varit med i många musikaler undrade jag vilken musikal som har varit roligast att medverka i. Hon säger att hennes drömjobb var att göra Liza Minelli som hon gjorde år 2000 på Dramaten. Hon delade rollen med Malena Ernman. ”Men den roligaste rollen jag har gjort är i Guys amd dolls som jag gjorde på Östgötateatern” berättar hon, Jag undrade också om det är svårt att vara musikalartist. På den frågan svarar hon att det svåra kan vara att inte ge upp och att alltid ha projekt på gång. Som sångerska har hon varit med på flera album och för några månader sedan släppte hon en singel som var med i Andra avenyn. Så håller Malena på med ett skivprojekt just nu. Hon har också varit med i Så ska det låta där hon tyckte att det var stressigt. ”Som artist vill man göra bra ifrån sig och man hade inte så mycket tid och det var mycket väntan, berättar hon. Dessutom frågade jag vilken artist Malena skulle vilja göra en duett med. Då svarade hon att Salem Al Fakir är en mycket begåvad kille bland svenska artister. Bland utländska artister skulle hon ha velat gjort en duett med Michael Jackson men tillägger att det är lite sent påkommet. Däremot tycker hon att Justin Timberlake är en bra ersättare. Stevie Wonder skulle hon också kunna göra en duett med.

Som skådespelerska Som skådespelerska har Malena bland annat arbetat med Ingmar Bergman och varit med i Andra avenyn. Att träffa Ingmar Bergman var en väldig utmaning och det var lärorikt. ”Jag lärde mig väldigt mycket under dom åren”, säger hon. Eftersom Andra avenyn var en av mina favoritserier frågade jag hur det kom sig att hon medverkade där. ”Jag blev uppringd och gjorde en provfilmning och fick en erbjudan att göra en rolig utmanande roll och det gick väldigt snabbt faktiskt”, säger hon. ” Jag bestämde mig för att jag har alltid velat sysslat med film och det var en väldigt bra skola för mig att få filma varje dag i fem månader”.

12


SPORT

De avsnitt som Malena medverkade i spelades in för ungefär ett och ett halvt år sedan och visades under våren. I serien spelade hon Katarina Björn-Lion. Så undrade jag hur hon tycker det är att se sig själv på TV. Då svarade hon att det är lika jobbigt varje gång. Att se sig själv i de inspelade avsnitten av Andra avenyn nu tycker hon är jättekonstigt. Jag undrade också vad Malena tycker är roligast, att vara skådespelerska eller sångerska och musikalartist. ”Det roliga är kombinationen när man får använda sig av sin röst på olika sätt och sin kropp”, svarar Malena. ”Så jag gillar kombination”.

Carolina Klüft - en mail-intervju Text: Erica Westerlund Foto: Morgan Larm

C

arolina började med friidrott när hon var 11 år gammal och nu när hon är 27 år så har hon hållit på i 16 år.

Lite annat I Grease spelade Malena mot Pernilla Wahlgren. Utanför scenen är dom vänner, och Pernilla bjöd in Malena till hennes julprogram förra julen (2009). Med tanke på att dom både uppträder tillsammans och är vänner frågade jag hur hon tyckte om det. Då svarade hon att det är samma sak. ”Man är lika sprallig med att stå på scen”. Dessutom frågade jag om Malena är duktig på matlagning med tanke på hennes medverkan i Pernillas julprogram. ”Det är ett stort intresse jag har. Jag älskar att laga mat”, säger hon.

Hon tränar 9 pass utspritt på 5 dagar per vecka. Hon har hållit på med många grenar genom sin karriär men just nu koncentrerar hon sig bara på en gren, längdhopp. Hon tycker att längdhopp är favoriten just nu. Carolina har tre systrar och alla tre har hållit på med friidrott, även hennes mamma har varit friidrottare. Just nu är det bara Carolina och hennes lillasyster Olivia som håller på. Hon är med i IFK Växjö. Carolina säger att hon har vunnit guld några gånger. Hon kommer inte att hålla på med elitidrott så länge till. ”det går inte”, säger hon. ”Kroppen klarar inte att hålla på med elitidrott så länge. Jag kommer nog hålla på ca två år till sedan kommer jag att ägna mig åt annat”. Carolinas bästa tävling hon minns är OS i Aten som hon tyckte var fantastiskt. Dels för att OS är så stort och speciellt för att hon vann guld där. Hon har även varit med i många olika galor och hon minns speciellt DN-galan som hon tycker är väldigt speciell och rolig. Carolinas ville börja med friidrott för att hennes lillasyster ville börja och då följde hon med. Innan man börjar en tävling så ska man tänka på att ha roligt och göra sitt bästa. Att ha en fadder i ett annat land är roligt och spännande. Man får lära sig om hur det är att leva i ett annat land än Sverige och så får man en vän på andra sidan jordklotet. Det man får göra när man är fadder man bidrar med pengar till en organisation som i sin tur gör en massa bra saker för människorna som lever i byn. Man får skriva brev och ge presenter ibland.

13


SAMHÄLLE Frösunda

Text: Magnus Hedman & Christopher Lundgren Foto: Erica Westerlund

F

rösunda, som det är idag, grundades 1994, men går vi lite längre tillbaka i tiden så fanns ett centrum som hette Frösunda center. Det är många som känner till Frösunda center. Det grundades i början på 80 – talet. Det var där allting startade. Frösunda center var ett rehabliteringscentra för barn och ungdomar med ryggmärkssbroblematik och man öppnade det av den anledningen att det behövdes helt enkelt. Frösunda har 30 stycken assistanskontor.”men vi har andra verksamheter inom Frösundas vingar också såsom daglig verksamheter och gruppbostäder” berättar Stefan Jangenheim som Snabelposten var och intervjuade. Vi har våra dagliga verksamheter och våra gruppverksamheter och en skola. Utanför det har Frösunda lite andra verksamheter. Frösnda har coachning och ledsagning. Coachning innebär att man får olika uppdrag. Alla skall få den hjälp man har rätt till. Allt grundar sig på att en insats. Frösunda säger att de inte har något med det att göra, men att de kan hjälpa till med med ansökningar och så. Frösunda säger till Snabelposten att besluten nästan alltid tas av kommunen. Vår värdegrund ligger i att bidra till att alla människor skall få högsta möjliga livskvalité. Oavsett hur ens arbetssituation ser ut. Vi skall hjälpa till att få individen att växa och må bra i sin situation. Det handlar om vem man är och vad man vill ha. Jag får väl hoppas att så många som möjligt känner till Frösunda Detta är inom personlig assistans, omsorg eller rent av om man känner ett barn/ungdom som har ett beslut inom Frölsunda.

Stefan Jangenheim Jag är säker på att har man någonting att göra med gruppbostäder och daglig verksamhet så känner man också till oss på Frösunda. Vi sätter oss ned med personen det gäller som begärt ledsagning och gör en kravprofil. Där kunden helt enkelt kräver vilken person han eller hon vill ha i fråga om ålder kön eller politiska verderingar. Sedan ligger det på oss att skaffa fram den personen som har de önskvärda egenskaperna.

Frösundas huvudkontor ligger i Frösundavik och vår största sponsor är vägverket som helt gratis slänger upp vägskyltar. Kommer du norrifrån står det Frösunda till höger och kommer du från söder står det Frösunda till vänster. Det här är ett levande företag. Där det händer saker hela tiden. Man skulle kunna säga att det är ett företag som har flyt. På Frösunda har vi olika roller. Om vi utgår från kontoret här i Uppsala är vi fyra stycken uppdragschefer vilka förvaltar Frösundas och Uppsalas kunder och medarbetare. Deras dag kan se ut lite olika ut. Ser de att de har en lucka att fylla klockan två börjar de dagen med att fylla den luckan hos den kunden. Sedan jobbar de mycket med bemanning, planering och rekrytering. Det jag tycker är absolut viktigast är att komma ut och träffa folk. Det kan vara folk som är samarbetspartners i idrottsföreningar eller handikapsföreningar eller liknande. Men det kan också handla om ett möte med en privatperson för första gången och då är det en annan sak.

14

Det är kul at träffa nya människor. Jag vet inget bättre. Vi är 3 700 medarbetare över hela Sverige som arbetar inom Frösunda, inom Uppsala tror jag det är 160 stycken som arbetar inom Frösunda. Frösundas uppgift ligger i att göra människor nyfikna på oss på olika sätt. Anders Olsson som höll en föreläsning i Misionskyrkan har kontakter till Frösunda. Jag har föreläsningar två gånger per halvår som äger rum i min region. Utöver det är det många föreläsningar lite varstans över hela landet. Prat om ledsagning och kontaktperson hålls inne på kontoret. Jag träffar folk som överhuvudtaget inte har med det att göra. Som inte har rätt till ledsagning och assistans. Vi försöker dock hjälpa dessa personer vidare så gott det går. Jag har ett stort nätverk av personer jag kan anförtro mig åt med de sakerna. Frösunda har en egen VD, sedan har vi en styrelse. Det är en lång radda chefer, stor som liten. Här sitter fyra uppdragschefer som förvaltar allas uppdrag. Ovanför dem finns det chefer och ovanför dem finns det chefer så man stöter på en chef vart man än vänder sig. Här gäller sekretessen rakt igenom utan undantag. Det är en väldigt stark lag. Jag tror alla har personalmöten och det som sägs där angående ens arbetsplats det stannar där och förs inte vidare. Ta ett exempel det kommer in en person som har beslut om ledsagning. Då är det vårt jobb att finna den personen. Alla får göra sin röst hörd oavsett vad saken gäller. Oberoende vad man behöver hjälp med. Våra kunder skall få det så bra som det bara går. Det gäller likadant för våra anstälda. De måste och har så även rätt att få sina röster hörda.


FAKTA Månar Text: Mattias Persson Foto: Luc Viatour

J

ordens måne har varit känd sedan urminnes tid, och det är säkert många som tycker om dess lite romantiska sken.Till skillnad från stjärnorna, så lyser inte månar av sig själva, utan ljuset vi ser från vår måne kommer från solen. Solen skiner på månen, och ljuset kastas tillbaka till oss på jorden.

Titan är den enda kända måne i vårt solsystem som har en atmosfär, alltså ett lufthölje, precis som Jorden har. Titan är allltså en märklig måne, som påminner lite grann om Jorden. Titans atmosfär består av kväve, som också finns i vår atmosfär här på Jorden. En stor skillnad är att Titan är mycket kallare än Jorden. Precis som på Jorden, finns det sjöar på Titan, men de består inte av vatten, som våra sjöar. Man tror att de består av metan och etan, som är två olika kolväten som påminner om bensin, när det är så kallt som det är på Titan, minus 180 grader Celsius. (Här på Jorden, vid normal temperatur, är både metan och etan gaser, som lätt exploderar.)

) 06

Man har länge vetat att också Mars, Uranus och Neptunus har månar. Mars har två små månar, som förmodligen är så kallade asteroider, små planetbitar, som det finns många av i banor som ligger mellan Mars' bana och Jupiters bana. Mars har någon gång för länge sedan fångat in dem År 1610 upptäckte man att det finns m a H o ( i med sin tyngdkraft, så att de nu cirklar s n , e i 7 g okto månar som cirklar runt andra pla, B el e b kring Mars istället för kring solen, n er neteri vårt solsystem, och under må 20 l l som de andra asteroiderna gör. åren som har gått sedan dess, Fu Mars är mindre än Jorden, har man upptäckt över 300 men Mars-månarna är så olika månar mycket mindre än vår i solsystemet. måne, att de ändå inte Det var stjärnforskakan anses som stora ren Galileo Galilei, jämfört med Mars. som upptäckte att De är inte heller runda den stora planeten bollar, utan ser mer ut Jupiter har minst som knöliga potatisar, fyra månar, som en eftersom de är så små. annan forskare, Simon Marius, döpte Planeten Uranus till Ganymedes, Calhar minst 27 månar, listo, Europa och Io. men bara sex av dem Man har senare uppär så stora att de har blivit täckt att jupiter har ytkända. De har fått namn terligare ett antal månar, tagna från William Shakesminst 59 stycken, som alla peares teaterpjäser, de sex sörre är mindre än de fyra första. månarna heter Puck, Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon. Vår måne är mycket stor i förhållande till Jorden, men när det gäller de flesta Neptunus har minst tretton månar, men bara två andra månarna i vårt solsystem, är skillnaden i storlek av dem är allmänt kända. De kallas Triton och Nereid. mycket större mellan månarna och de planeter de cirklar Triton är så stor att den skulle betraktas som en dvärgplarunt. net, om den hade cirklat runt solen för sig själv, och inte Så fast både Ganymedes, Titan (en Saturnus-måne, runt Neptunus. Även vår måne, de fyra stora Jupiter-måse nedan), Callisto och Europa är större än vår måne, narna och Titan skulle kunna betraktas som dvärgplaneter så är Jupiter och Saturnus så mycket större än Jorden, att månarna ändå ser ut att vara väldigt små. Pluto, som länge betraktades som den yttersta planeten i vårt solsystem, men som numera kallas för dvärgplanet, År 1655 upptäckte forskaren Christiaan Huygens, har också månar. Den största av dem, Charon, är ännu att planeten Saturnus också har minst en måne. större i förhållande till Pluto, än vår måne är i förhållande Denna måne kallas numera Titan. till Jorden, medan de båda andra är mycket små.

15


Senaste nytt

Studiebesök från Tyskland Text: Christopher Lundgren Foto: Christer Arvidsson

R

edan för två år sedan fick vi studiebesök av personal från Daglig verksamhet i Tyskland. Dom besökte olika grupper i Daglig verksamhet i Uppsala kommun, däribland Snabel-a och Ordbild. Året därpå var några personer från Snabel-a och Ordbild till Stuttgart i Tyskland för att besöka deras dagliga verksamhet och boenden. Så nu i år var det åter vår tur att ta emot tyskarna.

Information på Teater Blanca

Några dagar i juni i år var ett gäng tyskar på besök i både Uppsala och Enköping. Det var personal och arbetstagare från Daglig verksamhet i Tyskland som bland annat besökte Daglig verksamhet och kommunala boenden för funktionshindrade personer. Både vid denna resa och tidigare resor har Bo Lerman och Bengt Finn från Regionförbundet i Uppsala arrangerat studiebesöken.

På eftermiddagen samlades alla på Teater Blanca där dom spelade upp en kort variant av pjäsen Herr As Pengar. Lite senare på kvällen samlades alla för att först gå in på Uppsala konsert och kongress och därefter äta en god tvårättersmiddag på Park inn.

På morgonen den 10 juni tog några personer från Daglig verksamhet emot tyskarna och ledde dom till Teater Blanca där dom fick en presentation om hur Daglig verksamhet fungerar. Sedan blev besökarna indelade i tre grupper som besökte några olika arbetsplatser, dock med en gemensam lunch på Café Nyman mitt på dagen.

Den 11 juni fick tyskarna besöka några kommunala boenden. Sedan åt vi lunch på Katalin och vi från Uppsala tackade av tyskarna och vi fick presenter. Efter deras fina besök i Uppsala åkte dom vidare till Enköping. Mer detaljer om studiebesöket finns att läsa under Xtra Xtra på www.snabelposten.se

Tack för ert stöd

Nästa nummer: Vill du vara med och stödja oss? Kontakta Snabel-@!

Kommer 15 oktoberr 2010

16

Snabel-Posten nr 4 - 2010  

En tidning från Åmynningen, Uppsala kommuns daglig verksamhet. Vi som skriver i denna tidning är personer med olika funktionsnedsättningar....