Snabel-Posten 3-2012 by Snabel-Posten

Sn@belPosten Nummer 3 2012 Pris 25 kronor

Vi har träffat

Janne Loffe Carlsson

Dessutom: Presskonferens med Kent TV Fyris inviger

Jonathan Johansson

Inför sommar-OS

Älgpark i Heby

Invasiva arter

Jens och Muro

YRKESLIV En intervju med en TV-reporter Text: Mattias Persson Foto: Emma Eriksson

orsdagen den 12 Januari kom en reporter, Siri Amram, från TV-kanalen 24UNT, som är en del av Upsala Nya Tidning, och gjorde en lång inspelning, som handlade om Snabel-Posten och dess medarbetare. Det var intevjuer med medabetare och reportage från Snabel-a’s lokaler. Den inspelade filmen redigerades av 24UNT, så att den slutliga versionen blev cirka två minuter lång. Den sändes på 24UNT under den följande lördagen, 14 januari. Och den kan fortfarande ses på www.24unt.se.

Namn: Siri Amraml Bor: Uppsala Född: 1985 Yrke: Reporter Favoritmat: Grillat kött Favorit TV-serie: Många favoriter, Queers as folk, Mitt så kallade liv, Dexter, Seinfeld, Six feet under. Och självklart Gossip girl. Favorit-regissör(film): Susanne Bier. (Susanne Bier har gjort filmer som ”Hämnden”, ”Efter Bröllopet” och ”Livet är en schlager”.)

Hur länge har du jobbat på 24UNT? Sen kanalen startade i oktober 2010. Har du jobbat som journalist tidigare (på en tidning, till exempel)? Jag har jobbat som journalist på Bärgslagsbladet i Köping. Och även på Östgöta correspondenten i Linköping. Är det någon skillnad på att jobba på en tidning och att jobba med TV? Det är ganska stor skillnad. En artikel rymmer ofta mycket mer fakta och information än vad ett TV-inslag gör. Medan ett TVinslag oftast är mer kompakt och man måste vara väldigt hård när man väljer vilken information man tar med. När man gör TV så måste man också alltid träffa sina intervjupersoner och se till att man får sina citat på ”band” och det gäller att få ovana intervjupersoner avslappnande och pratiga framför kameran. Dessutom måste man hela tiden tänka hur man ska berätta nyheten i bilder.

Siri Amram på filmningsuppdrag

När du filmade oss på Snabel-a, så blev ju original-filmen en timme, men den slutliga versionen som sändes bara var två minuter. Hur sållade du ut vad du tyckte var viktigt? Jag ville ha många röster från er för att man skulle få en känsla för vilka ni är som jobbar där. Sen ville jag att man skulle få veta vad ni gör på tidningen utan att grotta ner sig i för mycket fakta om verksamheten. Men det är alltid svårt att välja och jag ”slängde” många bra intervjusvar som helt enkelt inte fick plats.

Hur tänker du när du redigerar ett inslag för att det ska bli kortare? Jag lyssnar på råmaterialet från intervjun och väljer de citat som jag upplever känns starkast eller på bäst sätt speglar nyheten. Sen får jag själv fylla på med de fakta som behövs för att göra inslaget begripligt och relevant.

Hur långa kan arbetsdagarna bli för en TV-journalist? Oftast är det vanliga arbetsdagar men ibland får man sitta över en del för att se till att inslaget blir klart.

Vilket är det längsta inslaget du har gjort, och hur långt var det? Oj. Det längsta nyhetsinslaget jag gjort är nog på sin höjd tre minuter långt.

Blir det mycket obekväm arbetstid? Nej inte så farligt, en del sena kvällar och helger, men inga nätter. Har du lyckats få ett scoop någon gång? Inget scoop med nationell genomslagskraft, men många viktiga lokala nyheter.

Varför ville du göra ett inslag om oss på Snabel-a? Det var UNT:s nyhetschef Roger Berglund, som kände till er verksamhet och tycke det skulle passa för att göra ett reportage för 24UNT som är UNT:S TV-kanal. På det stora morgonmötet fick jag information om tid och plats och en timme senare var jag hos er.

Vi tackar Siri Amram för svaren.

ust precis när jag skriver detta snöar det ute. Och det är snart sista april. Visst blir man glad?

Snabel-@

Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se. Ansvarig utgivare: Mari Ekh 018-727 71 57

Men glad på riktigt kan man ju bli av andra orsaker. Till exempel av att läsa nya numret av Snabel-Posten. I detta nummer får du möta Loffe Carlsson och besöka en älgpark till exempel. Samt ett nytt avsnitt av vår orginal-serie Jens och Muro. Något som gjorde mig glad igår var en TV-inspelning av Tack för musiken med Anna Ternheim. Det var spännande att se hur det gick till och massor av bra musik var det också. Kommer på SVT1 i höst någon gång.

Chefredaktör: Christer Arvidsson Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Vad blir du glad av? Hör av dig till oss här på redaktionen! Kanske kan det ge oss något bra uppslag till en spännande artikel.

Redaktion

Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Pavel Michnik; Lena Öhman; Alexandra Bivald; Malin Spångberg; Eva Wiik; Natalia Georges; Johannes Kjellström. Layout & redigering: Christer Arvidsson/ Christopher Lundgren Korrektur: Mattias Persson Tryck: X-O Graf Tryckeri AB

Vi vill ju att ni ska bli glada av att läsa vår tidning. Delad glädje är dubbel glädje och då finns det inga gränser för hur långt man kan nå utan endast

Himlen är gränsen! Christer Arvidsson

På webben www.snabelposten.se

Du vill väl läsa fler nummer av

Sn@belPosten

Finns det som vanligt nytt extramaterial • • • • • •

Bob Dylan Spelmässor Fåglar Brynäs svenska mästare Guldresan till Malmö Kent

Kontakta Snabel-@! Se redaktionsrutan

Helårsprenumeration kostar 150:Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@ Knivstagatan 6

Innehåll Yrke TV-reporter...........................2 Det går som på räls...................... 4 Kent på Berns.............................. 5 Sociala forum...............................6 Jonathan Johansson......................7 Janne Loffe Carlsson..................... 8 Invasiva arter..............................10 TV Fyris......................................11 När Yngve gjorde illa sitt ben.........12 Älgpark i Heby.............................13 OS i London................................14 Jens och Muro.............................16 Omslagsfoto: Christopher Lundgren

Prenumerationsvillkor: Prenumeration förnyas automatiskt om inte uppsägning sker senast 2 veckor efter du fått sista nummer

YRKESLIV

Det går som på räls

En intervju med lokförare Torbjörn ”tuff tuff” Wallin

ag hade tagit kontakt med Veronicas pappa, som heter Torbjörn Wallin och är lokförare. Vi bestämde tid och jag frågade om han kunde komma in till redaktionen och det var inget problem, sa han. Och det var ju bra för vår del eftersom då kan vi göra allt här och behöver inte åka någonstans. Han kom hit en solig vårvinterdag, och vädret var allmänt fint och härligt.

Kan du berätta lite om ditt yrkesval? Torbjörn berättar att han bor i Uppsala, men att han är anställd som lokförare i Stockholm, och där har han jobbat i hela sitt liv. Han tycker det är riktigt intressant att vara lokförare. Han gick och utbildade sig till lokförare i Mjölby, varpå han fortsätter att berätta att grundutbildningen för alla nya var på, sex veckor och sen följde en vecka med introduktion i Stockholm. Sen var man i Mjölby i 6 veckor för att vara hemma och åka i tio veckor, berättade han. Detta gjorde man med en instruktör, lärare, som visade hur man skulle göra. Sedan var det tillbaks till Mjölby, nu i 16 veckor. Vad var det med just det här jobbat som lockade dig? ”Friheten och variation på jobb”, säger han. Han berättar för oss att förr när han började, så körde han både gods- och pendeltåg, samt lokaltrafiken i Stockholm runt hela Sverige, men fortsätter att säga att man dessvärre nu för tiden bara kör persontrafik och det är allt från Malmö, Göteborg, Karlstad, Mora, Falun och Sundsvall. Vad gjorde att du blev lokförare? ”Slumpen”, sa” tuff tuff” Torbjörn. Kan du berätta något matnyttigt om tåg? ”Maxtyngden för godståg som jag har kört med var på 2 400 ton. Längden får vara upptill 650 meter och får ha 60 axlar, alltså 15 vagnar”, berättar Wallin. Det var siffror det, tyckte jag.

Namn: Torbjörn Wallin Född: 1953 Bor: Rasbo Yrke: Lokförare

Regina-tåg Foto:Jay Carlson Kör du tåg av yngre eller Vad är den längsta sträcka som du har äldre modell? kört? ”Det är blandat”, säger han och lägger till ”Stockholm Malmö och det är en sträcka att de tåg som går mellan Uppsala och på 60 mil som man kör i ett svep”, säger Stockholm kom 1967 och snabbtågen han. (x2000-tågen) kom 1990. Han berättar även att de dubbeldäckade tågen kom Anser du att det är roligare att arbeta 2004 och att Regina-tågen kom två år som lokförare än det är att jobba om innan, 2002. rallare? Han berättar att han har kört loken F-lok, Lokföraren frågar mig om jag med ralD-lok, M-lok, och fortsätter att säga att lare menar den som bygger rälsen och förr när man körde som lokförare så det menar jag ju, då säger han att det är växlade man mellan stationerna med en både och eftersom de bygger banan och växelmaskin, som hette UB och UD. jag kör sönder den. ”De bygger någonting för mig och det uppskattar man ju”, Här passar jag på att säga att jag tycker säger han. ”Tuff, tuff” säger att det enda de gamla bruna tågen är mycket finare än problemet är att rallarna bara ”hänger på de svarta tåg som vi har idag och det höll spaden”. Han förklarar lite skämtsamt att Wallin med mig om. banarbetare inte gör någon nytta utan att de bara står och hänger. Han säger att de Kör du mest i Uppsala eller Stockyrkena kompletterar varandra och att de holm? hjälper varandra. Lokföraren berättar att efersom han är anställd i Stockholm är det mest där han kör, men att han kör Uppsala Stockholm hela dagen och Uppsala hela kvällen.

KULTUR&NÖJE Kent på Berns

n morgon åkte jag och Christer till Stockholm. Innan vi gick på tåget mötte vi upp Andreas från Radio Fyris. När vi klev av på Centralen var det dags att gå till Berns. Inne på Berns fanns Kents tre viner och Boken ”Lägg er inte i!” av Kent Waldersten, som man kunde bläddra igenom om man ville se hur boken såg ut. Vi hamnade på första raden. Jag fick ställa två frågor.

Hur lång är den längsta bana som de har byggt och som du har kört? ”Från Sundsvall ner till Malmö 90 mil”, men fortsätter att säga att han har åkt med som turist till Narvik. Har kläderna påverkat ditt yrkesval? ”När jag började förr 30 år sedan behövde man bara ha en mössa med ett tjänstetecken som visar att man var i tjänst, men från och med 1987 blev det uniform, och jag kan inte säga att jag precis trivs i uniform”, säger Wallin, ”men man måste ha det”.

Snabel-Postens och Radio Fyris utsända reportrar på plats

De brukar få varianter på mat De tidigare turnéerna brukade de få varianter på varm hög, eller punkgryta som det kallas, det var deras diet. Sen har de sakta jobbat sig upp. När de gör gig själva har de nån som lagar mat, som U2 liksom, fast mycket sämre kockar. På festivalerna brukar de få väldigt bra mat som regel. Sen är det kul när man är ute och spelar att försöka åka till nån restaurang som är riktigt bra och ta en riktig middag nån gång, och det har man lärt sig uppskatta också. De kommer inte att signera den nya skivan eftersom de inte får för sin manager.

D-lok Foto: Fredrik Tellerup Beror alla förseningar, och att tågen kommer in senare till en anhalt, på frysskador? ”Det är delvis rätt”, säger Wallin, ”eftersom växlar och sånt där styrs av Stockholm och om det då regnar eller snöar i varenda växel är det värmeelement och så kommer det mera snö som smälter och blir till vatten och fryser till ännu mer, vilket leder till att det helt enkelt inte går att växla om som i sin tur leder till frysgrejor utefter spåret”, förklarar Torbjörn.

Kent brukar göra enskilda intervjuer, men den här gången väljer de att hålla en presskonferens för journalister, bloggare och fans – något som har mött kritik från journalisthåll.

Jag inflikar med att säga att det måste vara marigt då det fryser till helt,. Men Wallin säger att det inte är ofta det gör det.

Nu har Kents nya skiva, ”Jag är inte rädd för mörkret”, kommit. Jonas har recenserat den och ger den fyra i betyg. Recensionen kan ni läsa på www.snabelposten.se

SAMHÄLLE Sociala forum - deltagardemokrati Text: Magnus Sjöquist Bild: World Social Forum

exten ska handla om sociala forum, ett sätt att organisera sig, organisationer och personer träffas och diskuterar. I forum kan det bli lättare att göra sig hörd än i partier.

Nya organisationer och deltagardemokrati Nya organisationer kallar Wennerhag med flera dem som har kommit till efter andra världskriget. En tanke är att man gör nya former för politik/sätt att organisera. Nu är det färre personer i partier och deras ungdomsförbund enligt en statlig utredning från 2000 (Demokratiutredningen).

Demokratisyn Det finns olika sätt att se på demokrati, som att det gäller hela samhället, eller att det gäller att ha val, till exempel till riksdagen. Man kan se demokrati som ”… en process, där folkbildning och deltagande är grundläggande.” (Vera-Zavala, America, 2003) På 1970-talet började man att kritisera totalitarianism, man började se demokrati som mer än partier och liknande. På 1970- och 1980-talet hade man undersökningar om att vara med politiskt men inte i partier. Olika politiska system tycker man är bra om folk tycker att de är okej. Det finns tre sätt att se på det: 1. Man tycker att det är okej med det som systemet ger en i stort. 2. Hur det politiska systemet är uppbyggt. 3. Hur mycket man tycker att det är okej med hur olika saker i systemet är uppbyggda. Sätt att arbeta politiskt Personer kan använda: ”… sitt demokratiska politiska engagemang [i annat än] … politiska partier och andra traditionella [organisationer].” (Linde & Ekman, 2006) Man kan ha grupperingar som inte är etablissemang, som grupper eller nätverk. I jämförelse med 1960-talet och 1970-talet är de sociala rörelserna mer internationella, man koncentrerar sig mer på en motståndare – nyliberalismen, de är mer icke-hierarkiska.

Sociala forum och tankar om demokrati Det första moderna sociala forumet var World Social Forum (WSF) i Porto Alegre (Brasilien) 2001. Idén med forumet var ”… en mötesplats för rörelser, organisationer och aktivister från hela världen…” (Wennerhag, med flera, 2006) Porto Alegre hade länge försökt utveckla direktdemokrati i kommunpolitiken. I Sverige har forumen haft en tanke att vara öppna, det har varit seminarier, möten, och annat. Några saker man tyckte var bra var att man tyckte att partier var toppstyrda och tröga och att det var lättare att få saker gjorda på forumen. Man har haft forum i olika länder. Man vill att demokratin ska vara i större delar i samhället, man är emot elitpolitik, man vill ha mer deltagandedemokrati, och annat. I Göteborg var det ett socialt forum men det bestämde kommunpolitikerna att lägga ner. I stort tror de på forumen inte så mycket på att förändra saker med partier, staten, och liknande. Man tycker till exempel att partier har blivit mer som jobb och ett system av ledare och ledda. Arbetet i sociala rörelser är mer i vardagen/utanför elitorganisationer.

Hilary Wainwright skriver att deltagardemokrati kan göra att folk blir mer aktiva och kan bestämma mer om demokratin. I São Paulo har den gjort att fattiga stadsdelar har fått det bättre för att fler fattiga personer är med och kan bestämma mer. En del forskare försöker ta fram förslag att man ska ha mer deltagardemokrati. Som America Vera Zavala skriver: ”Demokratier kan inte byggas uppifrån… utan måste för att de ska fungera byggas underifrån…” (Vera-Zavala, America, 2003) Böcker • Denk, Thomas: Politisk kultur (Malmö, 2009) • Linde, Jonas & Ekman, Joakim: Demokratiseringsprocesser – Teoretiska ansatser och empiriska studier (Lund, 2006) • Rosanvallon, Pierre: Demokratin som problem (Hägersten, 2009) • Sörbom, Adrienne (red.): Den tömda demokratin (Stockholm, 2004) • Vera-Zavala, America: Deltagandedemokrati – en resa till Latinamerika och tillbaka på jakt efter demokratins framtid (Stockholm, 2003) • Wennerhag, Magnus; Holm, Hilma; Lindgren, Johan; Nordvall, Henrik & Sörbom, Adrienne: Aktivister – sociala forum, globala sociala rörelser och demokratins förnyelse (Stockholm, 2006) • Wennerhag, Magnus: Global rörelse – Den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar (Stockholm, 2008)

KULTUR&NÖJE Jonathan Johansson Text:Jonas Bennemark Foto: Rikkard Häggbom

ag gjorde en telefonintervju med Jonathan Johansson. Första gången jag ringde honom så var det upptaget, men sen så svarade han till slut.

Jonathan Johansson är en 31-årig musiker och artist. Han är oftast en väldigt snäll kille. Hans musik tog sin början när ett skivbolag kontaktade honom. Han hade tidigare haft sin musik på Myspace, skivbolaget som hette Hybris signade honom. Sen så släppte de hans skiva. Hans första singel ”En hand i himlen” gick direkt upp på radio. Sen spelade P3 den jättemycket och sen har det bara fortsatt. Det var lite olika beslut som gjorde att han började satsa på musiken. Han var nämligen 22 år gammal, när han ringde hem till sin far och tvingade honom sätta upp pengar på ett konto så han kunde köpa en el-gitarr. Han var väldigt ung och fattig det var där nånstans han bestämde sig. Sedan två år senare gick han en skrivarlinje och han satt och försökte skriva en novell, men det gick inte bra, så han började skriva låtar istället. Han insåg då att det var det han ville göra. Det har varit väldigt många artister som har inspirerat honom när han har skrivit musik. Han är själv ett stort Dylan-fan från början och har alltid lyssnat på honom. För honom har han varit en stor inspirationskälla. När han var väldigt mycket yngre lyssnade han på svenska artister. Då lyssnade han på Kent, Håkan Hellström, mycket artister som skriver på svenska som han själv. Tidigare gjorde han en turné med Mando Diao, han tyckte det var intressant och kul, framförallt var det mycket större scener att spela på än vad han var van vid. Det var väldigt tidigt i karriären.

Han tyckte det var kul att få stå på stora scener som Scandinavium i Göteborg och få spela inför tusentals människor. Han tyckte killarna i Mando Diao var snälla också. I somras, innan han hade släppt den senaste plattan, var han förband till Veronica Maggio, han har varit förband till andra band också, som han inte riktigt kommer ihåg. Han har också haft huvudrollerna i electropopbandet The Knifes opera. Han tyckte det var kul, han fick då bo i Köpenhamn i två månader och göra nånting annat på teaterscenen och operascenen i hela Europa, det tyckte han var väldigt roligt. Han tyckte det var väldigt skönt att han inte var den där artisten och att han bara var en sångare i ett stort projekt Han hade inte tyckt att det hade varit så kul om kritikerna hade sågat hans skiva. Då hade han nog blivit ledsen på riktigt. Det varr väldigt skönt att få så bra recensioner. Det blir som ett litet kvitto att man duger. Han har inte en tanke på att hans musik ska låta Kent. Han vet att det finns de som drar den parallellen, det är okej. Han har aldrig haft en ambition att låta som dom på något sätt, han försöker att inte låta som nån annan än sig själv.

Namn: Jonathan Johansson Född: 1980 Bor: Hägersten Yrke: Musiker Favorit Mat: Fransk löksoppa Favorit Musik: Just nu War On Drugs

Jonathan själv beskriver sin musik som ”pop med svenska texter”. Hans texter handlar om kärlek och om vänskap och om gud, människor och svek. Han försöker få det att handla om livet helt enkelt. Den senaste skivan handlar mycket om en kärlekssorg och om människornas speciella relationer till droger och mediciner och att bevara ett hopp i en ganska hård värld. Den här sommarn ska han ut och spela med Veronica Maggio. Han tycker att hon är en trevlig person, så det tycker han ska bli jättekul. Det ser han framemot. Han blev väldigt glad när han blev nominerad på P3 Guld eller Grammisgalan. Han förväntade sig inte att vinna något, han blev bara glad över att vara nominerad. Han förstod att han inte skulle vinna mot dom andra, han var ganska säker på det. När han inte jobbar med musiken umgås han med sina vänner och spelar mycket badminton. På en lördagskväll lagar han en god middag till många vänner och bjuder in dom.

INTERVJU Ett dussin frågor Loffe svarar

Namn:Janne ”Loffe” Carlsson Född: 1937 Yrke: Skådespelare och musiker Bor: Skåne

är jag skulle intervjua Janne Loffe Carlsson fick vi ringa honom på telefon. Efter vi hade gjort det kom vi på att han var i Uppsala. Då fick jag och en kollega rycka ut fort för att knäppa kort på honom. Det var lite tidspressat, men det gick bra. 1 Hur kommer det sig att du heter Loffe? Jag var med i en TV-serie och min rollfigur hette Loffe, och på så sätt blev jag kallad Loffe av hela svenska folket. 2 Vilka TV-program har du varit med i? Jag har varit med i en massa TVprogram. Mina egna har varit fyra stycken. Jag har varit med i ett tiotal TV-filmer. Sen har jag varit med i en massa andra tokprogram på TV, ungefär 40 eller 50 kanske.

3 Vilka filmer har du gjort? Jag har inte gjort så många filmer, men jag har varit med i rätt många filmer. Jag har varit med i 43 stycken långfilmer. Jag har gjort många reklamfilmer och PR-filmer och fått väldigt många fina priser för det, varit svensk mästare och europamästare i sån här försäljningsfilm. 4 Varför ville du vara med i TV och film? Man väljer inte själv utan det liksom blir så. Det ena ger det andra, man är konstnär och spelar musik och spelar lite teater och då hamnar man på TV och på film hur man än bär sig åt. Det är ingenting man siktar på, en del gör det, men jag tar det bara som det kommer.

5 Vilken är den bästa av Götakanal-filmerna som du har varit med i? Den första, den var bäst. Den sista var väldigt roligt att göra. 6 Hur tycker du att det är att se dig själv på TV? Inte särskilt roligt, he-he-he. Jag brukar inte titta på mig själv. 7 Du börjar som musiker, när började du med det och varför trummor? Jag har spelat ända sedan jag var liten. När jag var fem år kunde jag spela lite dragspel men sen gick det sönder så tog den karriären slut. Sedan spelade jag lite trombon och basun i skolan. Så spelade trumpet ett tag också. Men jag var egentligen konstnär och målade. Jag började spela trummor för att jag skulle kunna spela lite musik på kvällarna och så kunde jag måla på dagarna. Sen blev jag så bra på att spela musik så att då tog det överhanden. 8 Vilka har du spelat med? Jag har spelat med en väldigt massa människor. Dexter Gordon, Don Ellis, Bosse Hansson i Hansson och Karlsson, Jimi Hendrix och väldigt många andra.

9 Spelar du fortfarande? Ja det gör jag. 10 Varför flyttade du från Stockholm till Skåne? För att Stockholm är inte längre det Stockholm som jag växte upp i. Det finns ingen likhet längre. Det är rörigt och bökigt i Stockholm. Därför flyttade jag till Skåne, till en mindre stad. Det är mycket trevligare där. 11 Har du någon favoritmat? Nja, jag har många olika sorters favoritmat. Osso buco tycker jag är gott och rimmad lax tycker jag är väldigt gott också. 12 Vad gillar du göra på fritiden? Vila mig, he-he-he. På fritiden då vilar jag mig. Andra som arbetar med annat, på fritiden försöker dom lära sig spela trummor eller något annat, men det gör jag när jag arbetar. Så egentligen när jag är ledig skulle jag gå och jobba som städare eller nånting sånt där. He-he-he. Jag vilar istället.

DJUR&NATUR Invasiva arter När djur och växter hamnar där de inte hör hemma Text: Mattias Persson Illustration: Eva Wiik

bland händer det att djur eller växter förs från sin ursprungliga levnadsplats till en annan plats, det kan vara medvetet eller av misstag, eller helt naturligt. Människor kanske vill ta med sig de djur och växter som de känner till, när de flyttar långt bort, eller också följer de med som fripassagerare. Ibland kan vindar eller vatten föra bort en organism till ett nytt ställe. Sådana här omflyttningar är inte alltid problemfria, och många exempel finns när de har orsakat stora problem för de djur och växter som redan finns på det nya stället. Ett bra exempel kommer från Australien, en jättelik ö-kontinent, som varit skild från övriga världen i många miljoner år, tills den upptäcktes av européer på 1700-talet. När européerna, mest engelsmän, flyttade till Australien, tog de med sig sina älskade djur. Ett av dessa djur var kaninen. Invandrarna släppte ut kaniner, som de skulle kunna jaga. Men i Australien hade kaninerna inga fiender, och när de förökade sig, så överlevde de flesta ungarna, och till slut blev de för många, eftersom de få rovdjur som finns i Australien inte jagade kaninerna. Människorna försökte då införa rävar, men rävarna började jaga de australiska djuren, som var långsammare än kaninerna (rävarna blev helt enkelt lata!) istället. Nu hade man alltså två problem i stället för ett.

Flera år senare gjorde man om samma misstag. Man hade börjat odla sockerrör, och när växterna blev angripna av skalbaggar, så hämtade man en stor padda, agapaddan, som egentligen hör hemma i västra delarna av Nord- och Sydamerika, och satte ut för att den skulle äta upp insekterna, men precis som med rävarna, så blev paddorna lata, och fångade australiska djur i stället för insekterna. Paddorna trivdes mycket bra i Australien, och blev snart ett stort problem, eftersom de dessutom är giftiga. När de Astraliska djuren, som inte hade sett paddan tidigare, förökte fånga den, blev de förgiftade och dog. Dessutom är paddorna glupska, och äter massor av andra djur. Men Australien är inte unikt. Sådana här så kallade invasiva arter förekommer överallt, också här hemma i Sverige. Den kanske mest ökända främmande arten i Sverige är Jättebjörnlokan, som är en jättestor växt med vita blommor. Den är imponerande, och odlades som prydnadsväxt i trädgårdar. Som nästan alla växter, bildar den frön när den har blommat, och de sprids med vinden. Snart växte växten lite här och var, och eftersom den är så stor, så tränger den bort andra växter. Dessutom upptäckte man snart att människor, som rör vid växten får stora fula brännsår, som gör väldigt ont. Nu är det förbjudet att odla växten, och när den upptäcks, försöker man utrota den.

En annan välkänd illa omtyckt invandrare är mördarsnigeln, eller Spansk skogssnigel, som den egentligen heter. Den kommer från Spanien, som hörs på namnet, och har förmodligen kommit hit med jordklumpar på importerade växter. Den är glupsk, och äter nästan alla växter. Eftersom den är stor och slemmig, är det inte många djur som vill äta den, och alltså kan den sprida sig ordentligt, eftersom den dessutom lägger många ägg. Ytterligare exempel: fiskar, och andra vattenvarelser, kan ibland följa med båtar, i deras så kallade ballastvatten (som båten har för att inte kapsejsa eller gunga för mycket), kan föras runt utan att människorna upptäcker det. Dessa varelser kan bli riktigt svåra problem. Ett färskt exempel från medelhavet är en alg, Caulerpa taxifolia, som man hade i ett akvarium på Oceanografiska Muséet nära havet i Monaco. Bitar av algen följde med vattnet när man gjorde rent akvariet. Vattnet spolades ut i havet, och där fastnade algbitarna på bottnen och började växa. Växten spred sig fort och trängde bort de vanliga algerna som djuren var vana med, varefter djuren försvann.

Ett annat djur som spridit sig på samma sätt är Kungskrabban, som är en stor krabba, som ursprungligen kommer från norra Stilla Havet. Den planterades ut utanför Murmansk (på Kola-halvön i nordvästra Ryssland) under 1960-talet, och har sedan spridit sig av sig själv till Lofoten i Norge. I några av Nordamerikas floder har man släppt ut karp-fiskar från Kina. Trots att de är växtätare, trängar de bort alla andra fiskar, och de har nu blivit ett stort problem. På samma sätt har fisken pacu, en växt-ätande släkting till de välkända pirayorna, blivit förflyttad från sitt hem i Sydamerika, till floder i USA och Indonesien, där den trivs utmärkt, och har blivit ett problem, på grund av att den tycks kanna anpassa sig till nya förhållanden, och dessutom blir fiskarna större än i Sydamerika. Det verkar också som att pacu-fiskarna har lärt sig att äta kött. När de har ätit upp alla växter, börjar de jaga till exempel krokodilungar och fisk. Det finns också exempel på tillfällen där människor har blivit bitna, ofta på ”olämpliga” ställen. Man tror att den skyldige i många av dessa fall är pacu-fiskar.

Ett annat djur som orsakar problem i Amerika, är den burmesiska pytonormen, som numera finns i Florida, en av de sydligaste delstaterna i USA. Ormen kommer ursprungligen från södra och sydöstra Asien, och har inga fiender i Florida. Antagligen är det husdjur, som ägarna har tröttnat på, och släppt ut, som har blivit vilda. Den burmesiska pytonormen blir stor, ofta runt fyra meter lång (man har hittat ormar som har varit nästan ända upp till sex meter långa). Eftersom ormarna blir så stora, orsakar de mycket problem, eftersom de äter så många av de djur som finns naturligt i Florida, och dessa djur har inte lärt sig hur man undviker ormarna. En del av dessa djur är sällsynta, och man är rädd för att ormen ska utrota dem. I Tyskland och Österrike finns numera den nordamerikanska tvättbjörnen i ganska stora mängder. Den är en allätare, som gärna kommer in i våra städer, där de ställer till oreda, bland annat genom att välta soptunnor, när de letar efter mat. I det här fallet är det förmodligen förrymda djur från pälsfarmer, som har överlevt och klarat sig. Eftersom

tvättbjörnens naturliga miljö liknar den miljö, som finns i de centrala delarna av Europa, är det inte så konstigt att den trivs bra här. Det finns till och med rykten om att det skulle kunna finnas vilda tvättbjörnar i Sverige. Naturligtvis händer det också att en nykomling inte lyckas etablera sig, utan försvinner av sig själv. Så blir det till exempel om tropiska djur rymmer från en djurpark här i Sverige. Om djuren inte blir infångade, så fryser de ihjäl när det blir vinter. Men under sommaren kan till exempel en krokodil mycket väl klara sig i Sverige, åtminstonme i södra delen av landet. Det har till och med hänt att tropiska sköldpaddor och ormar lyckats föröka sig som vildlevande i Sverige. Både i Sverige och i Finland har känguruer från Australien rymt, och kunnat leva några veckor som vilda, innan de åter fångats och förts tillbaka till den djurpark där de hörde hemma.

MEDIA

Radio Fyris har invigning av nya lokaler Text& Foto: Christopher Lundgren

redagen den 4 maj hade Radio Fyris invigning av de nya lokalerna och för den nya TV-studion och webbTV-kanalen TV Fyris där det är tänkt att den som vill ska kunna göra tv. På måndagar och tisdagar i åtta veckors tid har jag praktiserat på Radio Fyris vilket har varit väldigt roligt och spännande eftersom jag har radio som ett intresse. Dels har jag fått recensera en CD-skiva i programmet Musikjournalen. Dels har jag gjort min egen programserie som heter ”Bli en bättre människa”. Eftersom den intilliggande restaurangen Lena på taket stängdes ner på grund av konkurs fick Radio Fyris breda ut sig och fick då även en egen TV-kanal vid namn TV Fyris. Hur de nya lokalerna inreddes och all flytt med teknik och utrustning har jag också

Invigningen av den nya TV-kanalen TV Fyris blev mycket lyckad, med både många besökare och härliga uppträdanden. De över hundra besökarna välkomnades med ett glas alkoholfri cider och salta pinnar. Dessutom medverkade reportrar från bland annat Sveriges Radio, SVTABC Upsala Nya Tidning och Uppsalatidningen. Underhållaren och skådespelaren Niclas Buskenström var konferencier och presenterade programmet som bestod av underhållning med komikerna Filip & Fredrik (Filip Hammar och Fredrik Wikingsson), poeten och artisten Kung Henri, Elvisimitatören Daniel Andersson, ett uppträdande av Teater Blanca, matlagnings-TV i det portabla köket och en avtäckning av Maria Paronens tavla ”Den du inte trodde…”.

Filip och Fredrik underhåller I pauserna kunde man mingla då det bjöds på godsaker som salta pinnar, vindruvor, snittar och smakprov på TVkockens franska gryta som var så god att det definitivt kommer bli mer matlagnings-TV. Invigningen direktsändes via www. radiofyris.se och går fortfarande att se på deras webbsida. Kanalen har redan många tittare och på deras Facebook-sida fick över 1300 besök efter evenemanget.

DJUR&NATUR

12 12

DJUR&NATUR Älgpark i Heby

SPORT Inför Sommar OS i London 2012 27 juli – 12 augusti så är det Sommar OS i London Text:Malin Spångberg

om olympiska grenarna i OS kommer att avgöras i arenor som ligger i Olympic Park, i centrala London och utanför London. Olympic Park

OS-byn, där dom aktiva bor, kommer att ligga i Olympic Park, med gångavstånd till dom närliggande arenorna.

Där kommer det att avgöras i vattensporter, basket, handboll, landhockey, friidrott, bancykling och BMX.

London – OS i siffror

Londonarenor Många av grenarna kommer att avgöras på klassiska och oväntade arenor som ligger mitt inne i London. * Beachvolleyboll kommer att avgöras till exempel på Horse Guard Parade som ligger mitt emot Buckingham Palace. * I Hyde Park så kommer triathlon att avgöras. * Bågskyttet är på Lord`s Cricket Ground och i Regents Parks kommer landsvägscyklingen att avgöras. * På Wembley kommer man kunna titta på rytmisk gymnastik och badminton. * Tennisen spelas såklart på klasiska Wimbledon. På andra Londonarenor så kommer också volleyboll, boxning, fäktning, judo, bordtennis, taekwondo, tyngdlyftning, brottning, ridsport, modern femkamp, gymnastik och skytte att avgöras. Utanför London * Kanotslalom körs cirka 30 km från Olympic Park. * Rodd kommer att avgöras på Eton Dorney nära Windsor Castle. * Fotbollen spelas på klasiska fotbollsarenor runt omkring i Storbritannien: Coventry, Glasgow, Cardiff, Manchester och Newcastle upon Tyne. * Mountainbike körs i Essex. * Seglingstävlingarna kommer att hållas i Weymouth och Portland.

Olympic Park Dom här idrotterna står på programmet * Badminton * Basket * Bordtennis *Boxning * Brottning * Bågskytte * Cykel ( bana, BMX, landsväg och Mountainbike) * Fotboll * Friidrott * Fäktning * Gymnastik ( artistisk, rytmisk och trampolin) * Handboll * Judo * Kanot ( slalom och sprint) * Landhockey * Modern Femkamp * Ridsport ( dressyr, fälttävlan och hoppning) * Rodd * Segling * Skyttesport * Taekwondo * Tennis * Triathlon * Tyngdlyftning * Vattensporter ( konstsim, simhopp, simning och vattenpolo) * Volleyboll ( inomhus och beachvolleyboll)

* 26 Olympiska idrotter * 34 venues * 10. 500 aktiva * 20.000 press och media * mer än 9 miljoner biljetter

Heja Sverige, i sommar-OS hoppas på många medaljer till Svenskarna London har funnits ända sen romarriket, men från början så hette staden Londinium. Kungariket London startade med en kröning av Vilhelm Erövaren 1066 i Westminster Abbey. En av dom mest kända regenterna var nog Henrik VIII av Huset Tudor under 1500 – talet. Han var en mäktig kung, men det var nog för sina sex fruar som han mest var känd för. Han var även far till Englands mäktigaste Drottning Elisabeth I. För er alla som gillar historia så är London en intressant stad att besöka. Det har hänt en del där som har satt sin prägel på staden. London är huvudstaden i både Storbritannien och England. Det bor cirka 14 miljoner personer i London. Dom ligger en timme efter Sverige i tiden (en timme efter svensk tid). London är egentligen ett ghetto med flera små cities, där London City är en av dessa. En annan av dom mer kända är Westminster. Det vanligaste sättet att ta sig fram i London är via tunnelbana och taxi.

Storbritannien har vänstertrafik. Man ska vara extra försiktiga vid korsningar och rondeller. Det är lag på att använda bilbälte både i fram och bak. Det är förbjudet att prata i mobiltelefon när man kör bil.

Innan man åker till London som turist så är det nog bra att känna till lite fakta om London. • • • • • • • • • • •

Man kan köpa frimärken i dom flesta tidnings och tobakskiosker. Det finns brevlådor lite överallt precis som i Sverige. Skillnaden är att dom är röda istället för gula.

Befolkningen i England är drygt 50 miljoner. Befolkningen i Greater London med stadsdelar är ca 7,5 miljoner. Befolkning i London med förorterna är cirka 14 miljoner. Valutan är Brittisk pund, tt pund är lika med hundra pence. Statsskick är Monarki Religion i landet är Protestant . Englands nationaldag är den 23 april. Landskoden är 44. Riktnummer till London är 020. Tidsskillnaden är 1 timme. Det allmänna nödnumret är Storbritannien är 999, men 112 går också bra.

Hello/Hi – Hej I am lost – Jag är vilse Excuse me, can you help me? - Ursäkta mig kan du hjälpa mig? Thanks – Tack Where is the Olympic Park? – Var ligger Olympic park? Where are the buses from? – Var går bussarna från? The police – Polisen I am sick, where is the hospital? – Jag är sjuk, var ligger sjukhuset? I`m from Sweden – Jag är från Sverige My name is / What`s your name? – Jag heter/ Vad heter du? Bye bye/ good bye – Hej då

OS-Historik •

Text: Pavel Michnik • • • • •

• • • • • •

1896 var det sommar OS i Aten. 1900 kommer jag inte ihåg. 1904 kommer jag heller inte ihåg. 1908 var det sommar OS i London. 1912 var det sommar OS i Stockholm. En rolig händelse var när det var maraton. En japan sprang vilse och hittade inte tillbaka förrän många år senare. Jag vet inte om den historien är sann. 1916 var det inget sommar OS för då pågick första världskriget. 1920 var det sommar OS i Antwerpen. 1924 var det sommar OS i Paris. 1928 var det sommar OS i Amsterdam. 1932 Var det sommar OS i LOS Angeles. 1936 var det sommar OS i Berlin. Hitler som var där hade bestämt sig att han skulle ta vinnaren i hand. Slutstriden pågick mellan en färgad amerikan och en tysk.

• • • •

• • • • • • • • • • • • •

Amerikanen vann men Hitler han tyckte att tysken hade vunnit.

1940 var det inget sommar OS för då pågick andra världskriget. 1944 pågick andra världskriget fortfarande. 1948 var det sommar OS i London. 1952 var det sommar OS i Helsingfors. 1956 var det sommar OS i Melbourne. Det skulle bli vattenpolo mellan Sovjet och Ungern. Det här året hade Sovjet invaderat Ungern. Det blev slagsmål i bassängen mellan dom sovjetiska och dom ungerska spelarna. 1960 var det sommar OS i Rom. 1964 var det sommar OS i Tokyo. 1968 var det sommar OS i Mexiko City. 1972 var det sommar OS i München. En palestinsk terrorist sköt ihjäl några israeliska idrottsmän. 1976 var det sommar OS i Montreal. 1980 var det sommar OS i Moskva. Det bojkottades av USA för att Sovjet hade invaderat Afganistan året före. 1984 var det sommar OS i LOS Angeles. Det bojkottades av Sovjet som svar på USA:s bojkott mot Moskva OS 4 år tidigare. 1988 var det sommar OS i Söul. Ben Johnson vann, men han hade dopat sig och fick lämna ifrån sig medaljen. 1992 var det sommar OS i Barcelona. 1996 var det sommar OS i Atlanta. Muhammed Ali tände OS facklan. 2000 var det sommar OS i Sydney. 2004 var det sommar OS i Aten. 2008 var det sommar OS i Peking.

SERIE

Jens & Muro Förra gången jag var i parken såg jag en grön drake med lång svans flyga förbi. Men drakar finns inte på riktigt.

Titta, där är en nu.

Gör dom ju. Nej.

Ser du?

? Ah.

rakflygar-konsten tros komma från Asien, förmodligen Kina. Den äldsta omnämningen av drakar i skrift är en 3 800 år gammal text från Kina. Man kan använda drakar till mycket. De är vackra att titta på och roliga att styra, och i många länder är det en populär sport att ha ”drak-kamp” där målet är att skära av motståndarens lina med en speciell lina täckt med glas eller annat vasst. De kan användas ungefär som ett segel för att dra båtar, slädar och skidåkare. Forskare använde förr dem för att undersöka luften högt uppe i atmosfären, och exprimentera med radio-antenner.

Tack för ert stöd

Nästa nummer kommer 1 september 2012

Vill du vara med och stödja oss? Kontakta Snabel-@!