Page 1

-7

fredag

lördag

-0 söndag

SMOCKA - 17 januari nr. 4/2012 Svenska social- och kommunalhögskolan

Näsan gör inte clownen

Kvinnliga clowner firar för första gången en egen festival i Finland. En av dem som uppträder är Hanna Terävä med clownen Maija. Hon säger att alla clowner inte har röd näsa, det centrala är att dela kärleken med publiken. Terävä är magister i clowneri och har varit clown för barn runt om i världen. kultur s. 6

RAY lockar Konsumtionen av unga färdigmat fyrfaldigats Över hälften av finländarna anser att färdigmat inte är bra för hälsan. Ändå ökar försäljningen och utbudet av färdigmat ständigt.

Enligt specialforskare Marja-Leena emellertid av annan åsikt. Ovaskainen klarar matproduktio- – Vi har klarat oss utan tillsatnen inte sig utan tillsatsämnen. ser de senaste årtusendena. Varför Kostutbildare Jaakko Halmetoja är skulle vi inte göra det nu? samhälle s. 4

Penningautomatföreningen RAY vill ha en mer ungdomlig profil. RAY:s tv-reklam visar unga som spelar på kasinot. – Det är problematiskt att de visar unga i reklamen, säger forskare Antti Murto på Spelkliniken.

samhälle s. 4

Helsingforsbor söker mer skadestånd än någonsin tidigare samhälle s. 3

Flygresenärer Nya Svenska får nu njuta av Teatern har öppnats design kultur s. 7

kultur s. 6

Stadsbilden i centrum i finländsk film

Lyssna på Radio Smockas veckomagasin i dag klockan 8.00-9.00 på frekvensen 100, 3 MhZ

kultur s. 7

OPINION. kOmmuNvaPNet Påverkar INte kärlekeN tIll hemOrteN. s. 1

Källa: Meteorologiska institutet

-5


OPINION

2

17/2/2012

Men hårdare krav på sjuka och arbetslösa gjorde inte folk anställda och friska. Däremot har det blivit svårare att inte ha ett jobb. Och det var väl inte det som var meningen, eller?

Barn och unga är inte dumma i huvu-

Aftonbladet om Andres Borgs arbetslinje.

Borgåbladet om disciplinproblem i högstadiet.

Jag tycker det är outhärdligt, som om själva existensen nu förvandlats till en handelsvara, som om man likt Facebook kan göra pengar på det innersta och presentera det som rebelliskt.

det. Om vuxna verkligen ger sig tid att lyssna på dem visar det sig ofta att det gömmer sig verkligt fina individer under ytan.

Att tänja på gränserna

P

Ledare

ETC kommenterar Facebooks börsnotering och samhället i allmänhet.

å

Att vara gayvänlig är billigt och bra för business.”

..

Anna Nygård

M

an diskuterar kommunsammanslagningar runt om i Finland. Den vanliga invånaren oroar sig för att

Solidaritet är sexigt.”

mista jobbet som kommunalt anställd eller för att skolvä­ gen kommer bli mycket längre. Hos många väcker diskus­ sionerna en stark känsla för hemorten. Man vill försvara

The Economists Schumpenter blogg­ ­­ger goda råd.

det man kallar för hem. Många är rädda att känslan till Rebecka och Fiona på P3:s guldgala.

hemorten kommer att försvinna vid en kommunsam­ manslagning. Bara för att man tar ner kommunvapnet eller sätter upp nya vägskyltar känns väl inte hemorten mindre bekant? En fusion betyder väl inte att den kärleken man har till hemorten skulle avta?

I

IMF måste förstå att i Grekland är medicinen värre än sjukdomen.”

en sammanslagning av kommuner kommer fortfarande alla stadsdelar, förorter och byar finnas kvar. Gränserna mellan stadsdelarna kommer fort­

Professor Costas Douzinas kommenterar situationen i Grekland på the Guardians blogg.

farande att existera och likaså namnen på dem. Gränsen mellan tidigare kom­ muner har aldrig varit målade som ett rött streck ute i terrängen. Gränserna har varit osynliga för invånarna. Det enda som har talat om att här går en gräns är en vägskylt som berättar till vilken ort du anlänt. Varför skulle kärleken till he­ morten försvinna när en för ögat tidigare osynlig gräns försvinner från kartan?

D

Kroppen är ett mirakel som vi glömmer bort att uppskatta. ”

et som däremot händer vid en kommunsammanslagning är att de tidi­ gare enskilda kommunernas administrativa enheter slås ihop. Men det

man har varma känslor för är kanske inte hur protokollen förs under kommun­ fullmäktiges möten. En allvarligare förändring kan däremot vara om den gamla

Temat för Selma Rissanens utställning är självbild.

Vi skriver inte under det här avtalet.” 300 professionella journalister har meddelat att det inte går med på Sanoma Magazines avtal för frilansare.

skolan i byn läggs ner och eleverna flyttas till en annan skola. Eventuellt blir skolvägen längre, men nivån på undervisningen kan höjas och utbildningsmöj­ ligheterna utvidgas.

D

et växer hela tiden upp nya stadsdelar och bostadsområden. Om man

Siéva är vackert. Det känns bra att dansa.”

ser på många större städers förändring i storlek under en tid på 100 år

Åtgärden var tekniskt omöjlig att genomföra.”

är skillnaden enorm. Också de här nya platserna kommer att symbolisera ett hem för dem som lever där. Samtidigt försvinner orter som tidigare varit väl befolkade, så som gamla fiskebyar och jordbruksområden. Sådana platser har

Topi Tateshi kommenterar den finska dansstilen som föddes­i kurvan i Sörnäs.

Elisa Oy svarar i domstolsfallet om att begränsa åtkomsten till Pirate Bay i Finland.

också en gång i tiden betytt mycket för invånarna som levde där.

K

ärleken som finns för hemorten avtar inte genom att man tar ner kom­ munvapnet eller sätter upp nya vägskyltar. Det är inte symbolerna för en

kommun som representerar kärleken till hemorten. Det är de bekanta vägarna,

S

Är Långa bron ännu en mur som skiljer åt stadsborna?

torgets kullerstenar, kaféerna och människorna som gör orten till ett hem. I workshopen som Photo Do ordnar för proffsfotografer hoppas de på ett svar på frågan, i bild.

ansvarig utgivare

producenter

redaktörer och fotografer

lars lundsten

maria uusikylä, lena mäntymaa

anna nygård, lucas dahlström, jemima backman, heini

journalistisk chef

martin määttänen

rautoma, jonny öhman, katarina von renteln, tea

teemu kiviniemi

layout

mäkelä, terese von knorring, niklas evers

anna ekström, sara sundman,

illustratör

staffan björkell, joanna österblom

benjamin knopman


S

SAMHÄLLE

17/2/2012

Kommunerna vill själva ha makten när det bestäms om kommunsammanslagningar.

Totalt 417193 €

Totalt 344687 €

Fallolyckor

2011

Fastighetsskador Övrigt Bilskador

Källa: Byggnadskontoret

Snörika vintrar höjer skade­ ersättningarna Helsingforsborna sökte mer skadeersättning av staden år 2011 än någonsin tidigare. De två senaste vintrarnas stora snömängder har höjt mängden ersättningskrav i Helsingfors. Bygg­ nadskontoret i staden har under åren 2005-2009 fått runt 500 skade­ ersättningsansökningar per år. År 2010 steg siffran till 719 och år 2011 var ersättningsansökningarna 1158 till antalet. Halkolyckor är den största orsak­ en till ersättningskrav. – Av de skadeersättningar by­ ggnadsverket betalade ut år 2011 gick 76 procent till olyckor där någon halk­ at, säger keijo kuoppala, jurist på

byggnadskontoret i Helsingfors. Statistik från år 2005 visar att halkolycksersättningar sedan 2005 alltid hållits över 65 % av alla er­ sättningar som byggnadsverket betalat ut. År 2011 betalade byggnadsverket ut över 70 000 euro mer än år 2010. Under vintermånaderna var mar­ ginalen också stor. En orsak till detta kan vara att olyckor som hänt år 2010 först behandlats av byggnads­ verket år 2011. – Problemet med att hålla årlig statistik över skadeersättningar är att

olyckan, ersättningsansökningen och beslutet inte alltid sker under samma­år, säger Kuoppala. År 2010 gjorde man 649 be­ slut om skadeersättningar och 255 stycken ansökningar fick avslag. År 2011 hann man med 946 beslut och då fick 410 er­ sättningssökanden avslag på sin ansökan.

text lucas dahlström

Netta Suomi 12.5.1988 – 7.2.2012 Förra fredagen nåddes flera vänner på Soc&kom av ett sorgebud vi vägrade tro att var sant. Netta Rita Elisabeth Suomi hade somnat in hemma i sin lägenhet natten mellan måndagen och tisdagen den 7 februari. Netta sörjs av sin familj, hennes mamma Benita, pappa Ilpo och tre syskon - Kati, Mikko och Hanna samt nära vänner och bekanta. Många kommer säkert ihåg henne som en av de mest livs­ glada personerna som stud­ erade på Soc&kom. Som tredje årets statskunskapstud­ erande hade hon hunnit med mycket. Hon var aktiv inom olika för­eningar och i univer­ sitetsvärlden. Bara i Soc&kom hade hon hunnit sitta i utbild­ ningsrådet och fungerat som skattmästare i StudentOrgan­ isationens styrelse 2010-2011. Vid sidan om det var hon flerårig medlem i Svensk Ung­ dom och det senaste förtroen­ deuppdraget hon tog emot var ordförandeskapet för Helsingin nuorten ja opiskelijoiden YKyhdistys HYKY ry. Ni vet alla hurudan en färg­ stark person är – det är en

person­ som är vidsynt och in­ spirerar andra. För flera inom StudOrg fungerade hon som drivande motor. Hennes breda vänskara speglade hennes karak­ tär. De flesta av oss kommer också ihåg henne som en ivrig de­battör. Ifall man hade en åsikt och re­ flekterade över något, kunde man slå sig i backen på att Netta kunde belysa problemet ur en annan synvinkel. En annan grej som var typiskt för henne var att svaren alltid var väldigt ärliga. Oberoende om det var en vän el­ ler främling som hon samtalade med gav hon en väldigt spontan och äkta bild av sig. Nettas bortgång är en påmin­ nelse för oss alla som kände henne. En påminnelse om att ta vara på dem som står oss när­ mast, för vi kan inte veta när vi lämnar denna plats. Om vi ännu fick en chans, tror jag de flesta av oss vänner skulle tala om för

3

Kommunerna ska få påverka själva

Skadestånd för snöröjning

2010

5

henne hur högt vi uppskattade henne. Något vi inte, mänskligt nog, kom på att göra när hon fanns bland oss. På sin FB-profil hade Netta bland annat lagt upp följande ci­ tat:

“You don’t get to choose how you’re going­ to die. Or when. You can decide how you’re going to live now.”

- Joan Baez

text joel sjögren Familjen önskar meddela vän­nerna på Soc&kom att jordfäst­ningen äger rum 3.3.2012 kl. 13:30 i Sandudds krematoriekapell (Nya kapellet).

Genom att skära ner kommun­ fullmäktigeledamot i Kuopio, anser antalet till 85 hoppas regeringen få att stora reformer är nödvändiga, en livskraftig kommunstruktur som men att beredningen är bristfällig. representer­ baserar sig på starka baskommuner. –Tjänstemännen Men i kommunerna ses detta som ar klart vissa politiska riktlinjer. en svår ekvation. I Kommunförbun­ Basservicen och näringslivet har det vill man betona kommunernas glömts bort även om de utgör en viktig del av helheten, säger Pollari. egen roll och frivillighet. – Allra bäst reformeras kommun­ förvaltningen genom att kommuner­ När flera kommuner slås samman na själva aktivt letar fram lösningar finns en rädsla att samhörigheten på frivillig basis, säger Kommunför­ minskar. jouko kajanoja, docent i bundets verkställande direktör kari­ socialpolitik, anser att det viktigt att beakta samhörighet och gemenskap -pekka mäki-lohiluoma­. Enligt Kommunförbundet är det och att här kunde tredje sektorn ha viktigt att klarlägga hur närser­vicen, en aktiv roll. närdemokratin och de språkliga –Risken för marginalisering ökar rättigheterna ska tryggas. De här när kommunerna blir större, säger frågorna är viktiga. Det är nöd­ Kajanoja. vändigt att trygga också servicen på landsbygden och landsbygdens livskraft. I samband med kommunsam­ manslagningen anser Kommunför­ bundet att man borde fundera hur utbildningen ska skötas. – Utbildningens struktur ska inte beredas separat från kommunrefor­ men, säger Mäki-Lohiluoma. Kommunförbundet har uppmanat kommunerna att komma med sina kommentarer som ska ges till Fin­ ansministeriet i april. Därefter fast­ ställer regeringen kriterierna för en stark kommun, genomförandet av strukturlagen och fortsättningen på kommunreformen. Den kommer att också att påverkas av den utredning som social- och hälsovårdssektorn ger.

Det är viktigt att klarlägga hur närservicen, närdemokratin och de språk­liga rättigheterna ska tryggas.

Det finns en oro inom social- och hälsovården att stora kommuner inne­bär sämre villkor för kom­ munerna. pekka pollari, special­ läkare inom allmän medicin och

text katarina von rentlin


SAMHÄLLE

4

Vi frågade några ungdomar vad de tycker om färdigmat. 1. Tänker du mycket på vad du äter? 2. Köper du ofta färdigmat? 3. Kollar du upp hur mycket tillsatsämnen varorna innehåller då du är i butiken? text niklas evers

Minja Koskela, studerande 1. Jo, ganska mycket. Jag är vegan av etiska orsaker och funderar ofta över olika lösningar gällande mat. 2. Nej, jag kollar bara upp om produkten innehåller något som inte passar veganer. 3. Ibland, efter att jag försäkrat mig om att det inte finns ­ani­­malier i maten.

Konsumtionen av färdigmat har fyrfaldigats under de senaste 20 åren, skriver Atria på sin webbplats. Ändå anser två tredjedelar av befolkningen att färdigmat inte är bra för hälsan. Dessutom tror drygt hälften att kosten lätt blir för ensidig ifall man endast äter färdigmat. Detta framkommer i en undersökning gjord av forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. marja-leena ovaskainen, doktor i livsmedelsvetenskap och ­specialforskare på Institutet för hälsa och välfärd, säger att männi­ skor i allmänhet väljer färdigmat av bekvämlighetssjäl. – Färdigmaten går snabbt att tillreda och värma upp. Vi har också upptäckt att allt yngre köper fär­ digmat. Speciellt studerande köper ­sällan färska råvaror, och tillreder sin mat själva bara då och då. Kostutbildare, jaakko halme­ toja, säger att han redan som fattig studerande började tillaga maten själv och köpa färska råvaror. – Jag började fundera hur alla till­ satsämnen påverkar mig och ville äta hälsosammare. I början var jag skeptisk mot ekologisk mat och att laga maten själv kändes främmande. Ganska snabbt började jag ändå märka att det påverkade mig på alla levnadsområden. Jag hade mycket mer energi och kände mig fysiskt och mentalt piggare.

Ovaskainen är inne på samma linje och förtydligar att den fysiska och mentala orken hänger ihop med vad vi äter. Hon anser ändå att ­färdigmat är nödvändigt och att vi i dagens västerländska samhälle inte klarar oss utan tillsatser eftersom de underlättar vardagen. – Mat som innehåller tillsats­ ämnen är också fördelaktigare för butiker eftersom den håller längre. Hyllorna behöver heller inte ständigt ses över eftersom produkterna inte

Jaan Siitonen, studerande

smocka granskar

1. Ja, jag försöker alltid äta så hälsosam mat som möjligt. 2. Kanske en gång i veckan. Högst två. 3. Oftast inte. Man vet nog vad som är hälsosamt utan att läsa.

RAY vill locka unga spelare

är färska, säger Ovaskainen. När man tillverkar färdigmat raffineras den och många av de ­ursprungliga näringsämnena av­ lägsnas. Färgen, smaken och flera av de farmaceutiska kombinationerna försvinner och läggs sedan till på syntetisk väg för att maten ska sma­ ka. Halmetoja tycker att färdigmat är väldigt långt från något naturligt och hälsosamt. Han påpekar att äta färska råvaror är en investering för

1. Jo, lagom mycket. Jag försöker att inte stressa över vad jag äter. 2. Inte så ofta. Kanske en eller två gånger i månaden. 3. Ytterst sällan, men ibland läser jag hur mycket socker en produkt innehåller

antti murto som är forskare på Spelkliniken och expert på un­ gas spelberoende, säger att han är tudelad inför RAY:s reklam. – Jag förstår att kasinot vill göra reklam för spelandet som ett nöje. Samtidigt har jag inom mitt arbete sett glamourens bak­ sida. Det är problematiskt att de visar unga i reklamen, eftersom det är just hos män i åldern 18 till 27 som spelberoendet är värst. Också Studenthälsan lyfter fram ungas spelberoende som ett tema för i år. martti sillanmäki, du är PRansvarig för Penningautomatföre-

ningen RAY:s kasino i Helsingfors, varför har ni valt att rikta er tevereklam till unga? – Vi vill locka en ny kundkrets till kasinot. Sedan september har vi satsat på åldersgruppen 20-45. Vi vill ge en avslappnad och ungdom­ lig bild av kasinot. Vi vill förändra bilden av att kasinot är dyrt, och att man måste komma uppklädd dit. Vi vill också visa att kasinot erbjuder

resten av livet. – För tillfället satsar vi mindre pengar på maten än någonsin tidi­ gare. Uttryckligen studerande ser maten som något man vill ha undan så snabbt och billigt som möjligt, exempelvis genom att kasta i sig en färdiglagad makaronilåda. Ovaskainen förklarar att män­ niskor är vana med att inte behöva anstränga sig i fråga om mat. En färdigpackad produkt hamnar lätt i matkorgen.

av kundkretsen på helgerna. Har ni märkt att fler unga börjat besöka kasinot? – Sedan vår kampanj startade, har vi märkt en ökning av kunder mellan 25 och 45 år. Unga män besöker kasinot oftare än unga kvinnor.

Penningautomatföreningen RAY har sedan hösten velat profilera sig mera ungdomligt­ än tidigare. RAY gör nu ­reklam för sin kasinoverksamhet på teve. I reklamerna­ figurerar unga personer som spelar på k ­ asinot.

Ina Kauranen, studerande

S

Allt fler unga

smocka frågar

Hur ­­hälsosamt äter du?

17/02/2012

underhållning och är en plats där man kan träffas. Tycker ni inte att reklamerna är problematiska med tanke på ungas spelberoende? – Det är såklart något vi alltid måste tänka. Enligt lagen får vi inte göra reklam för själva spelen. Det vi vill föra fram är trivseln på kasinot. Tevereklamen ger en realistisk bild

Personerna i reklamen är snyggt klädda och stylade. På den svenskspråkiga versionen av er webbplats står det också att man gärna får komma iklädd ”mörk kostym och slips eller den lilla svarta”. Hur väl överrens stämmer det med er ­slogan ”kom som du är”? – Kasinot har ingen strikt kläd­ kod. Det räcker med att man har hela och rena kläder. Man kan jämföra oss med Operan gällande klädkoden. Man får gärna klä upp sig om man vill, men det är inget måste. På den finskspråkiga webbplatsen står det att en snygg klädsel räcker. Jag beklagar om den svenskspråkiga versionen på webbplatsen ger ett felaktigt in­ tryck, det måste vi se över. text anna nygård


SAMHÄLLE

17/02/2012

S

5

väljer färdigmat

Kulturspårvagn ur bruk till mars På onsdag kväll började kultur­ spårvagnen som trafikerar på rutt 7B brinna. Enligt Informatör Tu­ ija Ruoho kan det räcka ända till slutet av mars innan spårvagnen är reparerad och kan tas i bruk igen. Det är fortfarande oklart varför branden bröt ut. Räddningsverket uppgav att den förmodligen star­ tade i en elapparat. Kulturspårvag­ nen finns nu på spårvagnsdepån i Vallgård, där skadorna undersöks grundligt. smocka

Fickstölderna har ökat i Helsingfors I januari har Helsingfors polis fått 551 anmälningar om fick­ stölder. I fjol var antalet betydligt lägre, enligt statistiken till och med 100 fall färre. Under hela året 2011 anmäldes nästan 7500 fickstölder. Året innan var antalet nästan 1000 anmälningar färre. smocka

Poliserna orkar dåligt i sitt arbete Mat som innehåller tillsatsämnen är fördelaktiga för butikerna men kan ha negativ inverkan på vår hälsa.

Studerande köper sällan färska råvaror. Marja- Leena Ovaskainen

– Urvalet av färdigmat blir hela tiden bredare. Det beror på att efter­ frågan ständigt ökar och produktio­ nen är lönsam, säger Ovaskainen. Att med massproduktion dra ner priset och kvaliteten på födan för att kunna mata flera är en tankegång Halmetoja inte riktigt håller med om. Han tycker att massproduktion och genteknisk förädling är riska­ belt. Att varje år pumpa in tusentals kemikalier i naturen rubbar eko­

systemet och är inte hållbart i fort­ sättningen. – Vi har klarat oss utan tillsatser de senaste årtusendena. Varför skulle vi inte göra det nu, frågar Halmetoja. Ovaskainen motsätter sig tanken och anser att tillsatser behövs. – Det är helt klart att vi behöver tillsatsämnen i dagens matproduk­ tion.

foto: joanna österblom Källa: http://www.mtt.fi/mtts/pdf/mtts174. pdf http://www.lamk.fi/material/mari_ nivan_alustus.pdfPå http://www.atria.fi/IdeastaInspiraatioon/arkeen/Sivut/Arkiruokailussa_ ei_ole_kahta_samanlaista_paivaa. aspx

text jemima backman

Företagsinvesteringar är livs­viktiga för den finländska ekonomin. För att förbättra situationen krävs snabba och målmedvetna åtgärder som gör Finland mer attraktivt för investe­ rande företag. Utredningsman jorma eloranta föreslår i sin rapport en investerings­ strategi och ett handlingspro­ gram för Finland. Avsikten är att öka förutsättningarna för sådana ­investeringar som stärker företag­ ens konkurrenskraft och utveck­­l­ ar­ ­affärsverksamheten. Rapporten ­innehåller fem strategiska teser och 40 åtgärdsförslag för att snabbt råda bot på situationen. – Det begärda förslaget till investerings­strategi och ett han­ dlingsprogram för att öka Finlands attraktionskraft som investerings­ objekt har nu lagts fram. Förslaget

smocka

Campusbiblioteken förbereder sig för flytt

Finland vill ha nya investerare

Finlands ekonomi försämras hela tiden strukturellt. Särskilt industrins fasta investeringar har minskat snabbare än i de övriga EU-länderna. Också forsknings- och utvecklingsinvesteringarnas andel av brutto­nationalprodukten förväntas­ sjunka kraftigt inom de närmaste­åren.

Äldre poliser klassar sin arbets­ förmåga sämre än den arbetsföra befolkningen i genomsnitt. det visar en färsk undersökning som Polishögskolan har utfört. Enligt Polishögskolans special­ planerare Matti Vuorensyrjä är det bland annat ledarskap och oklara arbetsuppgifter som ökar stressnivån bland poliser. Jämfört med den tidigare ­undersökningen från 2002 har polisernas uppfattning om sin arbetsförmåga ändå blivit bety­ dligt bättre.

Under våren och sommaren kommer tio campusbibliotek i centrum att stängas. Endast en enhet stannar kvar och håller öppet hela sommaren. Nerpackningen av böcker påbörjas redan i mars. Böck­ erna som är nerpackade kan inte lånas ut innan de packats upp i det nya biblioteket. Bibli­ oteken som flyttar kommer att hålla öppet med förkortade öp­ pethållningstider så länge som möjligt. Det nya huvudbiblioteket som ska ersätta campusbibli­ oteken öppnas på Fabiansgatan i Kajsaniemi.

kan genomföras som sådant. Nu handlar det om viljan att fatta beslut, betonar bergsrådet Eloranta. Elorantas första tes är att invest­ eringar är en viljesak. De viktigaste målen som regeringen bör ställa upp för sig är hållbar ekonomisk tillväxt, främjande av inhemska och utländska företagsinvesteringsförut­ sättningar och skapande av 200 000 arbetsplatser i Finland inom den privatiserade sektorn fram till slutet av 2020. Enligt Eloranta bör regeringen redan i samband med strategi­ översynen och ramhandlingarna i ­februari-mars ta ställning till de viktigaste förslagen i rapporten och bereda ett förslag till statsrådet. Förslaget bör godkännas senast i juni 2012. Till stöd för det ska det upprättas ett nationellt utvecklings­ program, som sträcker sig fram till år 2020.

smocka

Smocka rättar I onsdagens tidning (15.2.2012) i artikeln om Dragsvik skulle trupp­förbandet givetvis heta Nylands brigad, inte Nylands nation.

text katarina von renteln

foto: flickr


KULTUR

6

17/2/2012

S

Skrattets kvinnliga ambassadörer festar loss För första gången ordnas en festival för kvinnliga clowner i Finland, Den röda pärlan. Clownen Hanna Terävä är glad över att ha internationella stjärnor på plats och hoppas på att finländarna ska bli mer nyfikna på clowner. Festivalen pågår fram till i morgon. text heini rautoma Den röda pärlan ordnas för att upp­märksamma kvinnliga clowner från olika länder. Festivalen ordnas av Esbo stadsteater, Tanssiteatteri Hurjaruuth och Reginateatern från Sverige. En av dem som uppträder på festi­ valen är Hanna Terävä. När jag träf­ far henne kommer hon direkt från en festivalworkshop med Angela de Castro. Brasilianskan de Castro är världsberömd och hon är en av Teräväs idoler. – Det är inte ofta vi får interna­ tionella clownstjärnor till Finland, säger Terävä. Clown är ganska litet här, i andra länder är clownverk­ samheten mer organiserad. Jag kän­ ner mig som en clownpionjär. Enligt Terävä vet många i Finland inte vad clown går ut på. En clown är inte bara någon som har en röd näsa på sig. – En clown är kärleksfull. Den kanske har en röd näsa eller så inte. Chaplin, som kanske är den mest kända clownen, är ett bra exempel på en clown utan röd näsa. Att vara clown innebär att dela kärlek med publiken. Det är som Angela de Cas­ tro sa under workshopen: clown är inte teknik, det är ett tillstånd (state of mind). Terävä tycker att det är bra att de kvinnliga clownerna uppmärksam­ mas med en egen festival. – Det är fint med uppmärksam­ het, men man ska inte göra skillnad på manliga och kvinnliga clowner. Kvinnor kan göra manliga clowner och män kvinnliga. Clowner är överlag neutrala och osexuella. Terävä är magister i clowneri från Stockholms teaterhögskola. Hon och Janna Haavisto är de enda clown­ magistrarna i Finland. I Finland kan man inte utbilda sig till clown på hög nivå. Många finländare som studerar utomlands stannar också utomlands. – Vi skulle behöva en clownut­ bildning i Finland, säger Terävä. Då skulle clownerna få ett större fotfäste i Finland.

heini rautoma

riku virtanen

Hanna Terävä uppträder på festivalen som clownen Maija. Hon erkänner utan omsvep att det som clown är lätt att stå framför kameran. “När jag är bara Hanna vet jag inte riktigt hur jag ska vara”, säger hon med ett skratt.

– På sätt och vis är det bra att vi inte är så många, jag har jobb så det räcker. Men jag hoppas att festivalen blir en årlig tradition och att int­ resset för clown växer i Finland. Terävä har bland annat jobbat som clown i Tanssiteatteri Hurjar­ uuth och i Clowner utan gränser. Clowner utan gränser ordnar upp­ trädanden på olika håll i världen, till exempel på flyktingläger. Hon har ett speciellt minne från en beduinby i Sinai. – Barnen där hade aldrig sett teat­ er. De förstod inte vad en scen är. Vi

försökte förklara att det är lite som en teve, och det förstod de. – Så gjorde jag tricks med pap­ persfigurer och de flög överallt. Efteråt hjälpte barnen mig att plocka upp allt papper. Det var en fin stund, då kändes det att vi delar något. Se­ dan blev jag så besviken när en liten pojke sträckte fram handen och ville ha pengar för att han samlat ihop skräpet. Efteråt har jag förstått att det inte lönar sig att bli arg, sådan är deras kultur. Terävä tänker fortsätta med Clown­ er utan gränser bara finansieringen

ordnas. Man får inte lön, men man kan söka stipendier och får boende och mat betalt. – Det är så fint med olika kulturer. Det är ingen skillnad om du kom­ mer från Finland eller Afrika eller varifrån som helst, alla har rätt att skratta. Allt blir lite lättare och man mår bättre. Clowner är skrattets am­ bassadörer! Under festivalen uppträder hon med clownen Maija, som hon be­ skriver som en luffarsjäl som har lätt för att få nya vänner. – Det sägs att din clown är dina

bästa och sämsta sidor. När jag dricker för mycket rödvin så kan jag säga att det är Maija som gör det, säger hon. På torsdag kväll är det Teräväs tur att uppträda på festivalen. – Nu är de stora stjärnorna här. Jag är så nervös att uppträda inför dem att jag inte har ätit ordentligt på flera dagar, säger hon. Läs hela reportaget på

SMOCKA.fi

Svenska teatern är tillbaka i nya och stiligare kläder Efter en verkligt omfattande renovering på ett och ett halvt år invigs nu det nya teaterhuset. Svenska Teatern har fått två nya scener och stora salongen har utökats med 200 sitt­platser. Den här veckan invigdes Svenska teatern på den nya Amosscenen, som är en av de två scener som motsvarar gamla Miniscenen. Tea­ terchef Johan Storgård var på plats och tackade alla som medverkat i arbetet. – Vårt mål var att skapa en fun­ gerande och modern teater som är anpassad till tiden, säger Storgård. Det har vi lyckats med och vi har till och med klarat av att hålla oss inom budgeten och den utsatta tiden. Teatern fick en budget på 50 mil­ joner euro för projektet. Den gamla teatern var inte anpassad för dagens teknik. Då teatern ännu använde sig av tvådimensionella fonder

fungerade rumsplaneringen, men att transportera dagens tredimen­ sionella dekor från verkstäderna till scenen var tidskrävande. Före renoveringen samlade Storgård in personalens önskemål om hur de vill att teatern ska se ut och enligt Storgård har så gott som alla dessa önskemål blivit uppfyllda. Teatern har vuxit med tusen kvadratmeter och fått nya verk­ städer under Skillnaden. En hiss går genom hela byggnaden, teatern har fått två nya hissar för besökare, kapputrymmena har förstorats och publikutrymmena är anpassade för rörelsehindrade. Stefan Ahlman, arkitekt och ansvarig för Svenska teaterns renovering är på plats och berättar om de två nya scenerna som byggts, Amos och Nicken. Amosscenen invigs den 18 februari då Joakim Groths pjäs Remont har premiär. Det är också den första pjäsen som visas på teatern efter renoveringen.

– Amosscenen är min stolthet, säger Ahlman. Scenen och pub­ likläktarna kan flyttas enligt behov. Stora fönster vetter mot gatan så det finns en möjlighet att använda hela Esplanaden som fond. Titus Poutanen, som är en av skådespelarna i Remont, är nöjd med Amosscenen. Han tycker ändå att akustiken är svår. – Man måste ha en hög röst för att höras till de bakersta raderna, säger Poutanen. Det är svårt, efter­ som jag ska spela en tystlåten ung dataspelarnörd. Utanför Amos finns en stor glas­ målning av Ulrika Ferm. Ferms målningar pryder också bland an­ nat hissarna. Stora scenen har utökats med 200 platser och invigs med den stora satsningen Kristina från Duvemåla den 29 februari. text terese von knorring

terese von knorring

Arkitekten Stefan Ahlman är stolt över att ha fört projektet med teaterns renovering i hamn utan att ha åstadkommit en ekonomisk, politisk eller kulturell skandal.


S

KULTUR

17/2/2012

7

Designen bakom finska filmer Utställningen ”Mer funkis, Reino”- Design i Helsingforsfilmer lyfter fram legendariska filmscenografer och designers arbete i finska filmer från 1930–1960-talet. Utställningen arrangeras på Helsingfors stadsmuseum och är en del av programmet för World Design Capital Helsinki 2012. Då man kommer in på den nyöpp­ nade utställningen möts man av en stor skärm där klipp från en svartvit finsk film spelas upp. Längs väggar­ na hänger svartvita fotografier och runt om i rummet finns klänningar och föremål som använts i klassiska finska filmer från 1930-talet. – Vi har planerat utställningen så att den första våningen repre­ senterar filmer från 1930-talet, medan våning två tar oss genom 1940–1960-talet, säger Anna Finnilä, museilektor och en av dem som arbetat med utställningen. Utställningen, som är en del av programmet för Helsingfors design­ huvudstadsår 2012, är gjord i sa­ marbete med Nationella audiovis­ uella arkivet KAVA. Utställningens kurator Minna Santakari, prisbelönt filmscenograf och filmhistoriekän­ nare, är upphovsmakare och har by­

ggt upp ramarna för utställningen. Namnet ”Mer funkis, Reino” är en replik från filmen Lyckosparken från år 1936. Utställningen ger en inblick i den visuella världen i in­ hemska filmer från 1930–1960-talet. Filmscenografers, kostymdesign­ ers, filmfotografers och regissörers arbete står i centrum och utställn­ ingen visar stadsbildens stora be­ tydelse i filmerna och hur den spe­ glar stadskulturen under tiden. – Vi ville lyfta fram de inom film­ industrin som lätt blir bortglömda, men som har en otroligt viktig roll i filmskapandet, säger Finnilä. Vi pre­ senterar mindre kända filmskapare och designers, men också de riktigt stora och etablerade designproffsen från filmstudiorna i Helsingfors. Scenografin, arkitekturen och designen i filmerna kommenterar verkligheten och ger oss en bild av terese von knorring

hur man såg på samtida fenomen under tiden. Många filmer från 1930–1940-talet filmas i Tölö, som ansågs vara trendigt och funkkis. Art deco stilen tas tydligt fram i inredningen och på utställningen finns stålmöblerna som använts i fil­ men Så tuktas en kvinna från 1936. Andra kända inredningsdetaljer är Marimekkotygerna och de luftfyllda Blow-stolarna som används i fil­ men Rosornas tid från 1961. Filmen är en framtidsvision över år 2012. Flera filmer är filmade i Helsingfors och visar upp stadsbilden. – En av mina absoluta favoriter är SF-paraden från år 1939, säger Finnilä. I filmen åker en turistbuss omkring till de största sevärdheter­ na i huvudstaden. Det är som att gå på en guidad rundtur i Helsingfors i slutet av 1930-talet.

helsingfors stadsmuseum

Kompletterande program ordnas i samarbete med utställningen, bland annat en modeshow där man lär sig om filmstjärnornas skönhetsknep från 1930-talet och dramarundor där hemligheter från filmstudiorna avslöjas. Filmer med anknytning till utställningen visas på KAVA:s bi­ ograf Orion hela året. Utställningen ”Mer funkis, Reino” är öppen till den 13 januari 2013 och inträdet är fritt. text terese von knorring

Till vänster. Museilektor Anna Finnilä har varit med och arbetat med utställningen och hon är nöjd med resultatet. Till höger. Utställningen ger en inblick i hur Helsingfors såg ut under 1930–1960-talet.

Flygplatsen blir designgalleri I går öppnade ett av många kommande designgallerier som ska liva upp Helsingfors-Vanda flygplats. Tanken bakom projektet som går under namnet Art Port är att skapa en helt ny flygplatsmiljö där resenärerna får ta del av design och konst i alla dess former i väntan på sitt flyg. Projektet lanserades av Fina­ via. Kimmo Ruotsalainen som är marknadschef för företaget tror att satsningen kommer att innebära revolutionerande följder. – Vi kommer att stärka vår posi­ tion som den ledande flygplatsen för fjärrtrafik i Nordeuropa. Kon­ stkonceptet är ett steg i en helt ny riktning, ett steg ingen flygplats i världen tidigare tagit. Gallerierna kommer att placeras bredvid avgångsportarna så att re­ senärerna lätt kan besöka dem och fly från den hektiska atmosfären som i allmänhet råder på flygfältet. Anna Forsman som ansvarar för planeringen av gallerierna berättar hur utställningen skiljer sig från det man annars förknippar med ordet ”designgalleri”. – Tanken är att besökarna aktivt får delta och uppleva utställnin­ gen och inte enbart vara åskådare. Vi försöker även undvika att skapa en allt för förnäm stämning så att tröskeln för att delta ska vara så låg som möjligt. Utställningen som inleder kon­ sthelheten fokuserar på finländsk

jonny öhman

jonny öhman

formgivning och tituleras ”Sit down and seize the moment”. Totalt sex­ ton finländska designers har skapat varsin unik stol. Idén är att besökar­ na fritt får slå sig ner i vilken stol de behagar och sätta på sig ett par hör­ selskydd, för att under total tystnad unna sig en stillsam stund. Efter upplevelsen kan man sedan skriva ner sina tankar på en lapp och fästa den på väggen, om allt går som planerat kommer galleriväggarna att fyllas med små vita lappar fyllda med tankar och reflektioner. Formgivaren Yuki Abe med rötter från Japan berättar att hans kreation inspirerades av japanska fyrverk­ erier, men att själva materialet han använde sig av gör stolen ännu int­ ressantare. – Stolen består mest av styrox men jag lyckades ändå skapa både något unikt och bekvämt, säger Abe medan han lutar sig tillbaka på sin egen stol. Gallerierna kommer till en början att finnas på terminal ett. Från och med juli kommer de även att öppnas vid terminalen för långdistansflyg. Utställningarna kommer sporadiskt att byta plats på flygfältet. text jonny öhman

Ovan till vänster. Besökarna får bära hörselskydd medan de slappnar av i en skön fåtölj. Ovan till höger. Formgivaren Yuki Abe är nöjd med sin fyrverkeriinspirerade stol. Nedan. Flygplatsens första designgalleri ”Sit down and seize the moment” ger besökaren möjlighet till avkoppling. jonny öhman


FINAL

8 Fotokonstnären Fredrika Biström:

17/2/2012

S

Missa inte!

”Hyschande leder ingen vart”

17.2.2012 De gamlas dans. Gymnasietvåorna blir äldst i skolan och firar med de gamlas dans runtom landet. 17.2.2012 MC Ruudolf & Karri Koira @ Fantasy Club. Rap-FM vinnaren Ruudolf och Karri Koira uppträder kl. 22 på Fantasy Club i Östra centrum. 18.2.2012 Powder surf 2012 @ Sinebrychoffparken. Gratis vinterevenemang tillsammans med bl.a. Eero Ettala och Miik­ ka Hast, Duudsonit och Ari Koivunen. Kl. 17-20.

21.-27.2.2012 Festivalen UrbanApa @ Stoa. En konst­ festival för unga med bl.a. dansföreställningar och gratis workshops på Östra Helsingfors kulturcentrum Stoa. 21.2.2012 Fastlagstisdag @ Brunnsparken. Studenternas traditionella fastlagstisdag med pulkaåkning i Brunnsparken.

Biströms julkort där Lucior pussas fick flera att hoppa i taket .

Fredrika Biström har alltid varit en mångsysslare. Hon kämpar för tolerans och mångfald i Finland. Biström har studerat fotografering i både Helsingfors, Nykarleby och Stockholm. På Aalto-universitetet i Helsingfors läste hon sig till Konst­ magister. Hur väcktes ditt intresse för fotografering? Mitt intresse för konst väcktes rätt så tidigt och som liten ritade och målade jag mycket. När jag upp­ täckte att man med kameran kan fånga ett ögonblick på en sekund visste jag att fotografering är något som passar mig. Du har haft flera olika jobb, hur kommer det sig? Jag tycker om tempo och har gått efter vad som verkat vara roligt

och intressant. Jag är anställd som verksamhetskoordinator för Regn­ bågsankan, men för tillfället är jag mammaledig. Som verksamhets­ koordinator ordnar jag information­ stillfällen och olika tillställningar för de som är med. Sedan har jag också gått runt i skolor och haft så ka­ llade sexsnack i samar­ bete med Folkhälsan. Jaha, hur har det varit? Det har nog alltid varit roligt! Man går ut med sin sexsnackväska och berättar hur saker och ting egentligen är. Det är jätteviktigt att unga ska kunna ställa frågor då man på nätet hit­ tar allt mellan himmel och jord. Hyschande leder ingen vart och jag tror faktiskt att öp­ pen diskussion tonar ner sexhypen lite.

Vill du berätta lite om dina senaste utställningar? I oktober hade jag en utställning på Luckan med temat heterosexualitet. Idén var att regnbågsaktiva männi­ skor fick ta heterosexuella roller. Bil­ derna är en vari­ ation av vilka föreställ­n ingar man har om heterosexualitet. Sist och slutligen blev de nog gan­ ska stereotypa.

Finns det något speciellt fotografi som ligger dig nära hjärtat? Luciorna som pussas tycker jag nog om. Idén startade från att göra ett gay lu­ ciatåg. Sist och slutligen blev det ändå jul­kort. Fredrika Biström vill bryta normer. Men jag hade

nog ingen aning om att bilden skulle få så mycket publicitet och väcka så starka åsikter. På Hufvudstadsbladet fanns till exempel flera ilskna kom­ mentarer om att ”skymfa Lucia”. Är det något du absolut ännu vill göra? Hitta på smarta och roliga saker och skapa konst som får folk att tänka till. Jag är inte den som gör väldigt vacker konst. Det behöver inte vara så snyggt, det viktigaste är att tanken kommer fram. Ett exempel är då jag klädde ut mig till ett gult Galna Da­ gar spöke som tigger vid Stockmann. Jag frågade mig varför tiggarna får så mycket mer uppmärksamhet än reklam och kampanjer som är mycket synligare. Därför bestämde mig för att kombinera dessa två och se hur människor reagerar.

13.-19.2.2012 Clownfestival. Teater Hurjaruuth, Esbo stadsteater och Reginateatern i Uppsala arrangerar en festival där clowner från bl.a. Brasilien, England, Österrike, Sverige och Finland uppträder.

text jemima backman foto fredrika biström

Webbfrågan:

Lyssna på Radio Smockas veckomagasin med Isabella och Annina!

Frågan ställdes på smocka.fi. Röstningen ägde rum torsdagen den 16 februari. Röster totalt: 29.

“Bryr du dig om tillsatsämnen?”

52%

Inte särskilt mycket, jag äter vad jag får på tallriken.

Idag klockan 8.009.00 100, 3 MhZ Tema: Kärlek till hembygden.

Ja, jag läser innehållsförteckningen noggrannt innan jag stoppar i mig något. Nej, bara det smakar gott.

31% 17%

Tidningen 17.02.2012  

Tidningen Smocka, den 17 februari 2012.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you