Issuu on Google+

IN EU-VFÖR ALET

7.3.2014

Paradigmskifte VÄLJARENS MAKT · ESKAPISM · LÖNEORÄTTVISA · CAFÉDISPYT


LEDARE & FOKUS

Rösta för att du kan Just nu representerar åtta kvinnor och

TEXT LILIAN TIKKANEN

fem män med medelåldern 55 år Finland i EU-parlamentet. Den yngsta ledamoten är 33 år gammal och endast två är födda efter 60-talet. Trots att det inte ser ungt ut nu kan det göra det i framtiden om du vill. Men då måste du rösta. Du kan identifiera dig med någon av de 160 kandidater som de olika partierna ställer upp i Finland. Det finns också unga EU-kandidater att välja bland. Du får välja en man eller kvinna. Ung eller gammal. Erfaren eller idealistisk. Nytänkande eller traditionell. Valet är ditt.

Du behöver inte vara expert på politik för

att kunna rösta. Du får rösta på vem du vill. Du kan pricka ett namn på måfå eller välja och vraka. Om du fyllt 18 är valet ditt. Bara var tredje ung EU-medborgare röstade i det senaste Europaparlamentsvalet. För få ungdomar utnyttjar sin möjlighet att rösta på vem de vill och att få sin röst hörd. Det är värt att dra sig till valurnan bara för att använda sin rösträtt. Det har inte alltid varit en självklarhet att

alla får rösta. I Finland fick kvinnor rösträtt år 1906. Frankrike och Italien införde nationell kvinnlig rösträtt först på 1940-talet. De som inte orkar rösta ska inte klaga på EU-beslut. Deras röst kan ge makt åt människor som fattar bättre beslut. Eller så kan de bidra till att den kandidat de gillar minst inte blir vald. EU-beslut som inte verkar beröra en själv kan ändå indirekt göra det. Vi som bryr oss om dem som påverkas av besluten och vill påverka våra gemensamma levnadsförhållanden röstar i EU-valet som äger rum den 22–25 maj.

Om man inget vet om kandidaterna finns

” För få ungdomar utnyttjar sin möjlighet att rösta på vem de vill och att få sin röst hörd.”

det snabba och enkla kandidattest på webben. Ärligt talat är jag inte heller insatt i kandidaternas ståndpunkter. Jag började med att svara på ett test med EU-politiska frågor på webbsidan Mitt val 2014. Trots mitt usla resultat tänker jag hitta en kandidat att ge min röst åt. Man behöver inte veta allt. Vem väljer EU-parlamentets ordförande?

EU-parlamentets medlemmar. Vem väljer EU-parlamentets medlemmar? Du och jag.

Populärast på smocka.fi De här bojkottar Sotji

423

Jämlik äktenskapslag upp i riksdagen

211

Smocka analyserar Oscarsgalan

Nördarna slår tillbaka

OS-idrottarna är hemma igen

0

100

2  SMOCKA 10/2014

205

189

Siffrorna visar antalet unika sidvisningar. Artikeln om stadsledare som bojkottar Sotji lockade också läsare tillbaka flest gånger, det totala antalet sidvisningar för den artikeln var 508. Statistiken är från perioden 3.2–5.3.2014, det totala antalet unika besökare var 4 270.

180

200

300

400

500


KROKEN

– Min arbetsplats är unik, det är härligt att hjälpa kunder och fixa kläder, säger Camilla Jakobson som jobbar i en vintagebutik på Fredsgatan.

Under fem veckors tid har Smockas övergripande

tema varit framtidens försörjare. Vi har sett på temat ur en ny synvinkel varje vecka: åldersstruktur, utbildning, invandring, ekonomi och beslutsfattande. Människorna på bilderna ger ett ansikte åt de olika vinklarna. Se flera bilder på smocka.fi!

Mati Karu har lärt sig finska av sina kolleger i byggnadsarbetet. – Jag jobbar gärna så mycket jag kan och besöker mitt hemland Estland bara ett par dagar om året.

TEXT & BILD LILIAN TIKKANEN & BJÖRN UDD

Raija-Liisa Jokinen är barndagvårdare. Hon besöker Ständerhusets park varje dag. – Parken kunde vara i bättre skick. Staden satsar inte tillräckligt på uppehåll av grönområden och parker i Kronohagen.

Erno Saarikoski är sjukskötare vid Maria sjukhus. Saarikoskis bransch är en av dem som ständigt behöver mera arbetskraft, bland annat på grund av Finlands förändrade åldersstruktur.

SMOCKA 10/2014  3


INBLICK

Trots en ny jämställdhetsplan är direktörslönerna på Helsingfors stad fortfarande ojämställda. BILD ISMO PEKKARINEN/LEHTIKUVA

Oklart om jämställdhet bland direktörer Helsingfors stad godkände en ny jämställdhetsplan i november 2013. Trots det visar en undersökning av gratistidningen Metro att lönerna på chefspositioner i staden inte är i närheten av jämställda. TEXT AXEL ÅHMAN

På listan över direktörernas lö-

ner kommer den första kvinnan eila ratasvuori på plats elva, med en lön som ligger 30 000 euro under ettan tapio korhonens. marju pohjaniemi, personaldirektör på Helsingfors stad, kommenterar den nya jämställdhetsplanen som togs i bruk i november. – Den är väldigt ny med lite annorlunda perspektiv än de tidigare men jag tror nog att den börjar fungera. Riktlinjerna om lika lön tycker Pohjaniemi överlag fungerar ganska bra. Löneskillnader finns inte mellan könen inom samma bransch. Det som är svårast är att jämföra hur krä4  SMOCKA 10/2014

vande olika arbetsuppgifter är och då också vilken lön arbetet är värt. Enligt Metros undersökning är

de manliga direktörers medellön 108 000 euro och kvinnornas 91 000 euro. Pohjaniemi kritiserar de uppgifterna eftersom de inte tar i beaktande hur krävande jobbet är och hur stora enheter de bestämmer över. De försöker nog åtgärda skillnaderna menar Pohjaniemi. – Vi har under de senaste åren gjort en undersökning om hur krävande arbetsuppgifterna är och då har vi hittat bland annat löneskillnader. Vi fixar dem när pengarna tillåter det. Staden har trängd ekonomi och man kan inte höja dem på en gång. När staden anställer försö-

ker de tänka på jämställdheten, men problemet är ofta bland ansökningarna. Andelen män som söker tekniska tjänster är högre och samma sak gäller för kvinnor som är överrepresenterade inom exempelvis vården. Viktigast är ändå kvalifikation,

kunnande och erfarenhet. Eila Ratasvuori, specialexpert för ledningen på Helsingfors stad, placerade sig som första kvinna på listan. Då hade hon en annan tjänst som ledningsdirektör. Hon påpekar att strukturändringar gjorts och att uppgifterna listan baserar sig på är från i fjol. Det finns flera stadsanställda kvinnor som tjänar mera nu. Hon känner inte att jämställdheten är något hon kan påverka från sin nuvarande post, det faller på personalav-

delningen och stadsdirektören. Ratasvuori efterlyser mer aktivitet från facket. – Fackföreningarna borde göra mer för jämställdheten. De är med i lönediskussionerna så de borde ta tydligare ställning. Enligt Marju Pohjaniemi har staden en strategi för hur jämställdhetsarbetet ska fortsätta. – Andelen kvinnliga direktörer ska öka. Det godkändes i en strategi förra våren.

DE TJÄNAR MEST 1. Tapio Korhonen, finansdirektör på Ekonomi- och planeringscentralen: 145 932 € 2. Matti Toivola, verkschef på Social- och hälsovårdsverket: 145 890 € 3. Pekka Manninen, vd för Helsingfors energi: 141 097 € 4. Rauno Jarnila, utbildnings direktör på Utbildningsverket: 135 472 € 5. Jaakko Stauffer, verkschef på Fastighetskontoret: 134 133 € ... 11. Eila Ratasvuori, förvaltingsdirektör på Förvaltningscentralen: 112 720 €


INBLICK

Traditionen trängd i Saluhallen I juni 2014 ska Helsingfors Gamla Saluhall öppnas efter en grundlig renovering. Staden vill i samband förnya hallens koncept och utveckla verksamheten. Hallens gamla företagare är missnöjda.

skulle ordnas. – Vi fick själv ta reda på vad som pågick, vi blev inte i något skede informerade om de nya planerna, säger Snellman. Eftersom Snellman tycker att staden förfarit fel i ärendet deltog hennes företag inte i tävlingen.

TEXT LAURA KLINGBERG

Snellman var inte den enda

– Jag är besviken och känner

att min verksamhet inte uppskattas, säger anja snellman. Snellman har drivit kaférestaurangen i Gamla Saluhallens mittdel i tiotals år. Hennes släkt har bedrivit torg och kaféverksamhet i Helsingfors i mer än hundra år. Som bäst renoveras Saluhallen och Snellman hade fått ett muntligt löfte om att få fortsätta på samma plats efter ombyggnaden. När Snellman kontaktade staden för att få beskedet svart på vitt fick hon höra att det inte alls var säkert att hennes företag skulle få fortsätta på sin gamla plats. En anbudstävling

som undrade, raija kattari deltog i anbudstävlingen och är inte nöjd. – Jag tycker det hela verkar som om beslutet gjorts redan innan anbudsförfarandet. Hon samarbetade med en inredningsarkitekt specialiserad på restauranger och bifogade ritningar i ansökningen för att klargöra sin plan. – Dessutom erbjöd vi en betydligt högre hyressumma än de andra i tävlingen, säger Kattari. När vinnaren offentliggjordes blev Kattari förbryllad. Hennes företag hade fått väldigt låga poäng och hyressumman stod endast för 20 % av bedömningen. – Det kan hända att juryn

inte gillade min plan men hur kan staden säga nej till en betydligt större hyra? Det vinnande förslaget hade nästan fulla poäng även om det bestått endast av två sidors skriftliga förklaringar om den ansökandes visioner. Både Kattari och Snellman undrar också över hur det vinnande förslaget under processen gick från företaget Zugu Oy till ett icke namngivet företag som ännu inte finns. Staden har nu beslutat att av-

slå besvären och hålla sig till sitt ursprungliga beslut. Enligt timo taulavuori som är verkställande direktör för Helsingin Tukkutori har inga muntliga löften getts, utan alla hyresavtal uppsades då saluhallen började renoveras. Han säger att alla bedömningskriterier varit offentliga och förfarandet i anbudstävlingen gått rätt till. Hallen ska få en ny skepnad och mittdelen lämpade sig bäst till förnyelserna. – Vi har erbjudit Anja Snellman nya utrymmen och hon

har fått en längre betänketid, säger Taulavuori. Jan-Erik Helenelund är universitetslektor i socialrätt och ämnesföreståndare för rättsvetenskap i Svenska social- och kommunalhögskolan. – Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt, men tyvärr låter det som om det kanske inte fanns något sådant om staden inte gett en skriftlig bekräftelse om överenskommelsen. I ärendet ligger bevisbördan på Snellman, alltså borde hon kunna bevisa att ett löfte getts i ärendet. – Bedömningskriterierna borde ha varit klara innan anbudstävlingen började, säger Helenelund. Företagen borde ha fått veta enligt vilka grunder anbuden värderades.

Finns det något man kan göra nu? – Man kan anföra ett besvär om beslutet till Förvaltningsdomstolen, säger Helenelund.

Den traditionella Gamla Saluhallen ska få en ny skepnad på insidan. BILD LEHTIKUVA

SMOCKA 10/2014  5


EU-VALET

Unionen väljer väg Om drygt två månader är det dags att välja de EU-parlamentariker som ska representera finländarna i Europaparlamentet under de kommande fem åren. Unionen står inför fler utmaningar än någonsin förut.

25

maj

201 4

PETER SUNDE, 34 år, Piratpartiet

– Mänskliga rättigheter ska gälla också på nätet. Medborgare måste få veta vilka rättigheter de har på nätet innan skyldigheterna bestäms. För ett friare internet behövs lagar som reglerar övervakningen. peter sunde tycker inte att det viktigaste med EU-valet är att bli invald utan att få stora partier att ta ställning till frågor om digitala rättigheter. Han tycker att väljarna måste få veta var kandidaterna står i frågan.

SAARA ILVESSALO, 24 år, De gröna

– EU har inte en dröm längre, åtminstone vet inte jag vad den är. För mina morföräldrar var det

ett fredsprojekt, för mina föräldrar ett ekonomiskt välfärdsprojekt och för mig skulle jag vilja det skulle vara ett projekt som tar hand om miljön och som stärker demokratin. Miljöfrågor är det som fick sara ilvessalo att börja med politik och det är även den fråga som hon tycker är viktigast i det kommande EU-valet. Hon tycker också att det behövs mer direkta påverkningsmöjligheter kandidaterna står i frågan. NIKLAS ANDERSSON, 35 år, Kristdemokraterna

– Värdegrunderna och vilken sorts EU vi vill se i framtiden är det viktigaste. Det började som ett

projekt för fred och frihet och jag tycker det är den linjen vi måste komma tillbaka till, det visar händelserna i bland annat Ukraina. En enskild parlamentsledamot kan påverka genom utskotten och med en stark grupp bakom sig både i parlamentet och i hemlandet. niklas andersson hoppas att valdeltagandet blir högre och att folk förstår hur viktigt EU-valet är. SILJA BORGARSDOTTÍR SANDELIN, 29 år, Svenska folkpartiet

– Valet och de kommande fem åren i parlamentet kommer att handla mycket om ekonomi och

då är det lätt hänt att frågor om utbildning hamnar i skymundan. Jag tycker de frågorna måste lyftas fram. Om silja borgarsdottír sandelin skulle bli invald i parlamentet skulle hon försöka komma med i utskottet för just utbildning och få en aktiv roll där. Hon tror att ekonomi och flyktingfrågor kommer ta en större roll i kampanjen och i parlamentet. NASIMA RAZMYAR, 29 år, Socialdemokraterna

– Att skapa arbetsplatser är det viktigaste för mig. Situationen för unga på arbetsmarknaden är

rent av skrämmande. Via fler arbetsplatser kommer välfärden, folk vill ha jobb. nasima razmyar säger att hon och hennes familj har fått mycket från Finland. Den nordiska välfärdsmodellen är ett bra exempel och hon vill sprida den till resten av Europa. Trots att Finland är ett litet land i EU-sammanhang tycker hon att det finns goda möjligheter att påverka.

6  SMOCKA 10/2014


EU-VALET

Koll på parlamentet Vad gör egentligen parlamentet? Hur kan en ledamot påverka? Vilka frågor kommer att vara de viktigaste under nästa mandatperiod? Varför ska du rösta? Pekka Nurminen, chef för Europaparlamentets infokontor i Finland, har svaren. TEXT AXEL ÅHMAN

Europaparlamentet är ett av EU:s viktigas-

te beslutsorgan. Tillsammans med ministerrådet beslutar parlamentet om alla EU:s lagar, om budgeten och godkänner internationella avtal. Europeiska kommissionen är de som ger lagförslagen som sen behandlas av ministerrådet och parlamentets olika utskott innan ärendet tas upp i plenum. En ensam ledamot kan påverka ganska mycket enligt Nurminen. I parlamentet finns inget sånt som regering och opposition. Med en stark politisk grupp bakom sig eller i utskotten kan en ledamot som är kunnig, har förtroende, kan kompromissa 194

58

och har förståelse påverka mycket. – Ingen frågar vilket land man kommer ifrån. Politisk grupp, sakkunnighet och kompromissvilja spelar mycket större roll, säger Nurminen. Nästa mandatperiod på fem år kommer att ha några tydliga frågor tror Nurminen. Ekonomin är den största och självklaraste. Men även invandring, miljöpolitik och en gemensam säkerhets- och utrikespolitik kommer att vara huvudpunkter. Pekka Nurminen tycker alla borde rösta. – Vi väljer de som fattar beslut om våra lagar och liv för fem år i taget. Man måste inte vara någon expert på EU, det finns en kandidat för var och en. Använd din rösträtt.

85

LAGSTIFTANDE INSTITUTIONER Europaparlamentet Företräder unionens medborgare. Parlamentet godkänner eller förkastar lagförslag tillsammans med Europeiska unionens råd. Parlamentet godkänner också Kommissionens sammansättning och övervakar dess arbete.

Kommissionen Har ensamrätt på att lägga fram lagförslag. Kommissionen representerar EU utåt och utses av parlamentet. En ny kommission tillträder hösten 2014 på basen av resultatet i parlamentsvalet.

Europeiska unionens råd Består av ministrar från EU:s medlemsländer och kallas också för ministerrådet. Ministrarnas uppgift är att representa medlemsländernas regeringar, fastställa unionens politik och godkänna lagar tillsammans med parlamentet.

Europesika folkpartiets grupp, (kristdemokrater)

274

I gruppen ingår Samlingspartiet med 3 ledamöter och Kristdemokraterna med 1.

Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet I gruppen ingår Socialdemokraterna med 2 ledamöter.

Alliansen liberaler och demokrater för Europa I gruppen ingår Svenska folkpartiet med 1 ledamot och Centern med 3.

De gröna/Europeiska fria alliansen

2009 – 2014 35

I gruppen ingår 2 ledamöter från De gröna.

Europeiska konservativa och reformister 57

31

32

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster

Finlands plats i parlamentet

Vänsterförbundet är medlem, men har inga mandat i parlamentet.

Finland har 13 av totalt 766 platser i Europaparlamentet. Av Finlands riksdagspartier

Gruppen Frihet och demokrati i Europa

är det bara Vänsterförbundet som inte varit representerat i Europaparlamentet den här mandatperioden. Efter valet 2014 kommer det att finnas 751 mandat i parlamentet i enlighet med Lissabonfördraget.

Sannfinländarna har en ledamot i gruppen.

Grupplösa

Källor: Europaparlamentet, Wikimedia

SMOCKA 10/2014  7


EU-VALET Anna Backström och Jasmin Kulla vet inte om de kommer att rösta i Europaparlamentsvalet.

Unga känner inte till valet EU-medborgare bryr sig ganska lite om Europaparlamentsvalen. I valet 2009 röstade endast runt 40 procent av befolkningen. I åldersgruppen 18 – 24 röstade endast 21 procent av finländarna. TEXT & BILD BJÖRN UDD

Anna Backström, 20, och jasmin kulla,

23, studerar vid Yrkeshögskolan Arcada och hade inte hört om valet ännu. – Jag såg ett Svensk Ungdom-halarmärke där det stod 25.5. Handlar det här om

det? frågar Backström. EU känns inte nära och information är svår att få. – Man har så mycket annat att göra att man inte söker aktivt. Kampanjerna skulle gärna få komma till skolorna. Kandidater kunde komma hit så att vi ser dem. Jag hoppas också se kampanjer på sociala medier. Backström och Kulla skulle gärna se

inte beslut i EU känns så intressanta. – Hellre röstar jag i kommunal- eller presidentval. De besluten påverkar mig mer, säger Backström. Det är mycket möjligt att Backström och Kulla inte röstar i vårens val. – Fast större sannolikhet är det nu efter att du kom och frågade frågor. Nu har vi ju funderat på saken och vet om att valet ska vara.

unga kandidater som driver social- och hälsovårdsfrågor, de homosexuellas rättigheter och svensk service. De tycker

Tydliga val lockar fler väljare EUROPAPARLAMENTSVAL

RIKSDAGSVAL

2011 2009 2007 2004

Av alla politiska val är det EU-valet som har lägst deltagande. De senaste valen har valdeltagandet legat på runt 40 procent. Det populäraste valet, presidentvalet, har aktiverat över 70 procent av alla röstberättigade finländare. Riksdagsvalet är säker tvåa och på tredje plats kommer kommunalvalet med ett valdeltagande på nästan 60 procent.

*Finland anslöt sig till EU 1995 och

ordnade därför ett extra val mitt i en pågående mandatperiod.

2003 1999 1999 1996*

0% 8  SMOCKA 10/2014

20%

40%

60%

VALDELTAGANDE

80%

100% Källa: Statistikcentralen


EU-VALET

Europaparlamentets plenisal i Strasbourg. BILD LEHTIKUVA

EU:s framtid i vågskålen – Det finns ingen perfekt lösning, bara olika alternativ. Det var budskapet professor Maria João Rodrigues hade under ett seminarium om Europeiska unionens framtida utveckling. EU står inför många svåra utmaningar och befinner sig i en alldeles speciell situation då flera avgörande val måste göras inom en snar framtid. TEXT SOFIA STRÖMGÅRD

Frågan är om Europa befinner sig i en dju-

pare kris än någonsin tidigare. Ekonomin är i ett bedrövligt skick, arbetslösheten högre än någonsin, britterna röstar om EU-medlemskap och i Grekland lever många på svältgränsen. Hur ska problemen lösas och hur ser framtiden ut för EU? Frågorna var fler än svaren då deltagarna i projektet New Pact for Europe samlades, men arbetsgruppen hade i alla fall utarbetat fem alternativa framtidsscenarier. De viktigaste frågorna som diskutera-

des under seminariet var det faktum att

EU-medborgarna är mycket fjärmade från beslutsfattandet. christina gestrin (SFP) anser att EU måste förstärka medborgarnas förtroende för institutionen och att de ungas perspektiv är viktigt. – Man borde ordna debatter som utgår från de ungas intressen som till exempel arbetslöshet och studier. Ungdomar måste våga ställa frågor och kräva svar av kandidaterna i EU-valet, säger Gestrin. Försvarsminister carl haglund (SFP) ansåg liksom flera andra debattörer att det inte är den gemensamma valutan som är skyldig till den ekonomiska krisen. Däremot är det viktigt att alla medlemsländerna följer EU:s gemensamma spelregler. Haglund betonade att det är viktigt att öka samarbetet inom skattefrågor. – EU har en inre marknad men saknar ett fungerande skattesystem. Ingen borde få undvika att betala skatt. Med situationen i Ukraina i bakhuvudet

var deltagarna ivriga att diskutera EU:s utrikespolitik. Ska EU i framtiden allt mer satsa på att agera enhälligt och i politiska kriser tala med en mun? I dagsläget är flera

av de större medlemsländerna mer intresserade av att främja sina egna intressen. Dialogen med Ryssland borde EU också satsa mer på, ansåg Gestrin.

FEM ALTERNATIV FÖR FRAMTIDEN 1. Börja om från början. EU kommer aldrig att bli en politisk och ekonomisk union utan de nationella parlamenten ska ha makten. 2. Hantera krisen och lösa problemen men utöka inte EU:s befogenheter. 3. Gör mer och gör bättre. En fördjupad integration för att lösa problemen. 4. Fullständig europeisk integration är den enda lösningen. 5. Omforma EU eftersom det är omöjligt att uppnå samhörighet och överkomma klyftorna mellan medborgarna och beslutsfattarna. Källa: New Pact for Europe

SMOCKA 10/2014  9


PÅ DJUPET

ROLLSPELAREN STIGER IN I EN FIKTIV VÄRLD FÖR ATT FÅ UPPLEVA DEN GENOM NÅGON ANNANS ÖGON. LAJV ÄR INGEN VANLIG HOBBY, MEN BLIR ALLT VANLIGARE.

Alternativ verklighet TEXT & BILD SARA ÖSTMAN

In i caféet kommer en till synes van-

lig tjej. Men om man tittar lite närmare ser man att en svärdliknande dolk sticker upp ur hennes tygkasse. – Jag fick den av en vän som flyttade utomlands. Till sommaren planerar jag också att beställa efter en läderrustning. hanna liljekvists hobby är rollspel. Det är en sorts improvisationsteater utan manus och publik. Hur spelen ser ut är ganska öppet. Rollspelet kan man sitta och spela runt ett bord och då utgår man från färdiga karaktärer och spelsituationer där tärningar får avgöra spelets gång. Det går också att spela rollspel i så kallade ”lajv” där spelplanen består av en fysisk plats, en ”360 graders illusion”, och spelarna går in i rollen med full kostym. Det som utmärker rollspelet är att

det alltid utspelar sig i en fiktiv värld. Varje spelomgång är unik eftersom allt grundar sig på spelarnas improvisation och spelledarens egna regler. De vanligaste genrerna är medeltida fantasy, cyber- och steampunk och modern fantasy. Det finns också rollspel som kretsar kring teman, till exempel Harry Potter-världen eller något helt annat som inte har med fantasy att göra, som politiska lajv. Liljekvist har flyttat till Helsingfors för att arbeta men brukar på fritiden leda bordrollspel och försöka delta i så många lajv som möjligt. Hon började med rollspel i högstadiet när en kompis introducerade henne till Svenskfinlands största rollspelsförening Eloria. Enligt henne är det att få ta del av en annan verk10  SMOCKA 10/2014

lighet som gör att rollspel tilltalar människor. – Man får ta del av någonting som inte finns i verkligheten. I medeltida lajv får man till exempel pröva på att klara sig utan elektricitet. För många kan det vara verklighetsflykt. Det är skönt att för stunden få slippa att tänka på räkningar och arbetsturer. Mike Pohjola har utformat spelet

Myrskyn Sankarit, ”Stormens hjältar”, och vill med det locka unga till att spela rollspel. Han säger att den typiska personen som sysslar med rollspel är 25 till 35 år gammal och har spelat en längre tid. – Under nittiotalet hade Finland en rollspelsboom. De flesta som är aktiva spelare nu började spela då, säger Pohjola. I Helsingfors har svenskspråkigt rollspel ännu inte etablerat sig så stadigt. Även om Eloria har öppnat upp sin verksamhet i Helsingfors, så ordnas de flesta lavjen fortfarande i föreningens hemstad Vasa. I Helsingfors finns ändå en hel del föreningar där man kan spela på finska, bland annat föreningen Alterego vid Helsingfors universitet. Utöver det så ordnas det också spel av privatpersoner. Rollspel är en så billig hobby som

man gör det till. Avgiften för ett lajv är mellan noll och fyrtio euro beroende på hur långt lajvet är. Det finns lajv som tar två timmar och de som håller på i en vecka. Kläderna kostar också en del. – Loppis är lajvarens bästa vän. Min kompis sydde upp en klänning för 200 euro, men jag brukar sätta högst 20 euro på dräkterna, säger Liljekvist.

” För många kan det vara verklighetsflykt. Det är skönt att för stunden få slippa att tänka på räkningar.”

Enligt Liljekvist är lajvande inte den vanligaste hobbyn, men hon tycker att allt fler blir medvetna om att det finns. Det är också en stor variation på vilka sorts människor hon har träffat via rollspelandet. – Lajvaren är inte en speciell personlighetstyp. Det är allt från män i fyrtioårsåldern med fru och barn till fantasyintresserade tonåringar. Det viktiga är att man är öppensinnad, säger Liljekvist. Mike Pohjola säger att det viktigaste med rollspel är att man får uppleva världen ur någon annans ögon. Det hjälper en att förstå sin egen verklighet och sätta saker i perspektiv. – Jag har fått leva många liv, till exempel har jag spelat en muslimkvinna. Genom rollspel kan man få prova på hur det känns att leva i en annan tid eller att ha en annan sexualitet, säger Pohjola. Vissa händelser man är med om i

rollspelet leder ibland till vad lajvare brukar kalla en ”bleed”. Bleed är ett uttryck för när karaktärens känslor överförs till spelaren och vice versa. Liljekvist menar att det i stunden kan vara otrevligt men att man som person vinner mycket av att ha rollspel som hobby. Man får arbeta med hur man själv och andra fungerar. – Som spelledare lär man sig att organisera och leda, vilket man kan ha nytta av också i sitt yrke. När man går in en karaktär får man arbeta med sina egna känslor och bearbeta sådant man har varit med om. Om karaktären upplever något som man själv inte har upplevt så kan man få verktyg för att hantera liknande situationer i framtiden, säger Liljekvist.


PÅ DJUPET

Hanna Liljekvist trivs i sina rollspelskläder och säger att det är skönt att ha dem på sig när det är en tid sedan man har lajvat.

SMOCKA 10/2014  11


SISTA ORDET

BILD SEBASTIAN GRANSKOG

De ohörda rösterna EU-valet närmar sig och det är både histo-

riskt och en utmaning. I år kan populisterna vinna och få fler röster än någonsin förut. Jag har länge undrat över hur viktigt det egentligen är för oss finländare att påverka och rösta i EU-valet. I Europa sker både politiska och ekonomiska förändringar och många européer oroar sig över EU:s framtid. Den största utmaningen är ekonomin och hur vi lyckas få den i rätt rikting. Prognoserna visar att ekonomin återhämtar sig sakta. Alla har möjlighet att påverka, men valdeltagandet bland finländare med invandrarbakgrund är oroväckande lågt. Allra lägst är det hos unga. För mig är det intressant att följa Europeiska Unionens framtid aktivt trots att jag själv varken är född i Finland eller Europa. Jag växte upp med både den finska och den europeiska kulturen, alltså tillhör jag kategorin första generationens finländare och kan både rösta och påverka i EU-valet. www.smocka.fi

chefredaktör Simon Karlsson

ansvarig utgivare Lars Lundsten

producent Hanna Nordenswan

12  SMOCKA 10/2014

layout Sofia Ekstam Niklas Evers Isabella Mattsson

Mitt budskap är att det finns andra potentiella röster som är som min – röster som är inte är hörda eller deltar i valet. Hur ska man mobilisera och övertyga den minoriteten och få den att rösta? Det spelar ingen roll vilken kandidat eller på vilket parti man röstar, viktigast är att delta i valet och visa motkraft till populistiska partier. En lyckad integration innebär att invandrare deltar i samhällslivet i sitt nya hemland. Avgörande faktorer är att lära sig det språk som talas i det mottagande landet, att få tillgång till sysselsättning och utbildning samt att ha socioekonomisk kapacitet att försörja sig själv. Hittills har integrationen av invandrare inom EU inte varit särskilt framgångsrik. En lyckad integration är också nyckeln till att finländare med invandrarbakgrund ska rösta och påverka sin framtid i Finland. Ahmed Hassan, företagare och SFP:are redaktörer Sebastian Granskog Laura Klingberg Sofia Strömgård Lilian Tikkanen

Björn Udd Axel Åhman Sara Östman

utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet


Smocka 7.3.2014