Issuu on Google+

Onsdag 27 februari 2013 www.smocka.fi

Puls • Nerv • Sinne

Öborna skyr stressen på fastlandet – miljön är trevlig på Sveaborg. Det är en trygg omgivning. Man skulle tro att olyckor, då någon faller ner från murarna, skulle vara vanligare, men det finns oftast någon bekant i närheten som kan se efter barnen

som leker här, säger Hannu Leidén som själv bor på Sveaborg. Bostäderna på Sveaborg är eftertraktade. Ett par gånger om året blir någon bostad ledig och det skickas in kring 50 ansökningar

per bostad. Men staden skär ner på mycket av den service som funnits där. Räddningsstationen och tandläkaren har försvunnit. Den lilla skolan har länge varit hotad och ungdomslokalerna är i farozonen. sidan 4

”Vi förstår varandra trots att vi talar olika språk.” Helen Õunas på sidan 6.

Cityrävar raskade vid universitetet

2

Poker: snabba cash 5 eller beroende?


PULS

x2

27.2.2013

Redaktionskommentar

En kort dans kring elden ”’Dö inte’ var hälsningen till mig då jag for iväg…”

robert eklund

att vi har tillgång till medier tjugofyra tim-

mar om dygnet är något som vi tar för givet i dag. Det har medfört att produktionen måste gå på löpande band, som i en fabrik. På Smocka har jag fått uppleva tempot, den eviga deadlinen som skriker efter mera. Det är nyttigt i all nyhetsproduktion, ja, men det grämer mig att mycket insikt faller bort. Ta nu t.ex. Syrien. Vad berättar nyheterna? ”50 döda i Aleppo”, ”striderna fortsätter i Damaskus”, ”FN fördömer massakern i Homs”. Det är viktigt att rapporteringen finns men var blir analyserna?

Att si och så många dödats här och där blir till slut kalla fakta, statistik, som man blir immun för. Tragiskt är det som händer. Det som är ännu mer tragiskt, ur ens eget perspektiv, är att man knappast orkar bli berörd längre. Samma sak med Gaza. Rapporteringen är en kopia på sig själv, år in, år ut. Mera analys och insikt tack! Det skadar inte att upprepa bakgrunden till problemen. Informatörs- och folkbildarrollen hör ihop. De som vill vara insatta hittar nog sina fakta på nätet men den breda allmänheten som lever på att konsumera nyheter i snabb takt gör det inte.

Ändå har alla åsikter. Och det krävs väldigt lite för att skapa dem. Jag hade privilegiet att besöka Libanon, landet som är inklämt mellan Israel och Syrien, på en studieresa ifjol. Det är också ett land som skärrats av oroligheter och ett inbördeskrig som varade i femton år (Syrien är på sitt andra år). Det Libanon jag påträffade var ett vackert land med de trevligaste invånarna jag mött. I nyheterna får jag dock sällan läsa något gott om Libanon, bara negativt, bara uppblossad hatretorik. Negativitet, trots att verkligheten inte bör slöjas, är något som säljer. Vi skapar även våra fördomar via det vi läser. ”Dö inte” var hälsningen till mig då jag for iväg… Alla kan inte vara experter på allting eller förväntas ha ett universalintresse. Men det verkar som om blicken likriktas på enbart det som intresserar en. Också

mediernas rapportering förvandlas till ett endimensionellt ytskrap i många fall. Därför uppskattar jag reportage. De tar agendan till marknivå. På sommaren dammade jag av gamla nummer av National Geographic och läste dem sittandes vid brasan på en tältstol. Bland annat en artikel om dåvarande Nord- och Sydjemen. Trettio år gammal grej men relativt tidslös. Reportage ger djup och förlänger minnet. Jag efterlängtar helheter med små guldkanter. Reportageelement kunde fogas in i mera vardagliga artiklar. Större ramar, mera allmänbildande fakta är något att sträva efter. Okunskap skapar mindre tolerans och mindre förståelse. Vi behöver mera långsamma nyheter vars eko bär längre. Det förflutna, nuet och framtiden, de är alla lika viktiga element.

Smockaplock jenny blomqvist

”Jag är ingen fotograf, eller filmare, jag skriver. Därför har jag inga bilder från idag då jag gick igenom Johannesburg och förbi en parkeringsplats, där en man sålde kodelar. Jag har inga bilder på de flådda kohuvudena som låg uppradade på marken, ingen film på hur jag hoppade över blodpölarna.” Hanna Nordenswan – Soc & koms utsända i Afrika blogg: http://hannanordenswan.wordpress.com/

Soc&kom fick besök av två rödrävar i början av veckan. Rävarna väckte stor uppmärksamhet bland de nyfikna stadsborna. Först läser man något på twitter. Någon timma senare läser man det igen när en journalist twittrar det. Dagen efter står det i tidningen. Andreas Tassinari, informatör för Svenska Kyrkan, på Twitter.

VI ÄR SMOCKA kontakta oss smocka.fi@gmail.com

utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

ansvarig redaktör Alexander Uggla

producent för tidningen Amanda Mannström

Jaha, Ikea också. Skulle det kanske vara enklare om alla som INTE har blandat hästkött i sin mat räcker upp handen? Marcus Rosenlund, journalist på Yle twittrar.

”Hur man än smakade på namnet kändes det främmande och tanken att ringa folk och inleda konversationen med ”Hej, jag ringer från Smockas redaktion” kändes konstig och något genant.” Nina Lindqvist, redaktionsbloggen på smocka.fi.

producent för smocka.fi Daniel Donner layout Andreas Andersson Nina Lindqvist

redaktörer & fotografer Petter Blomqvist Sebastian Backman Robert Eklund Erik Sandström Amanda Mannström


PULS

X27.2.2013

3

Ny ämnesförening för studerande samman

petter blomqvist

Magisterprogrammet i kultur och kommunikation vid Helsingfors universitet har fått en egen ämnesförening. Studerandena tog saken i egna händer och grundade föreningen Skald. De aktiva vill att den ska fungera som en mötesplats för alla vid studieprogrammet. den pinfärska föreningens första ordförande är julia von boguslawski. Hon säger att det länge funnits behov av en egen ämnesförening. – Vi har tre olika huvudämnen vid magisterprogrammet. Även om de på egen hand haft ämnesföreningar så har det inte funnits något som knyter samman dem som studerar med varandra varje dag, säger Boguslawski. De huvudämnen som samsas på magisterprogrammet är nordiska språk, nordisk litteratur och historia. Trots detta är de mesta av studierna gemensamma och studerandena har nära kontakt med varandra. – När vi är en så här sammansvetsad grupp så är alla villiga att lära känna varandra och folk var positivt inställda till en ny förening. Det finns saker man inte kan göra som grupp ifall det inte finns en organiserad verksamhet, till exempel ansöka om understöd för att ordna seminarium. Hon berättar dessutom att hon ofta fått förfrågningar av nya stude-

rande ifall det finns någon gemensam verksamhet. Magisterprogrammet antar varje år 15 studerande, vilket innebär att det totalt finns omkring 30 studerande på programmet. Detta låter kanske som en ganska liten skara för att grunda en egen förening men Boguslawski är inte oroad. – I stort sett alla studerande är aktiva inom föreningen, och inte behövs det sist och slutligen fler för att kunna ordna roliga och intressanta aktiviteter. Brist på idéer finns det inte. Verksamhetsprogrammet är redan fullspäckat. Skald inleder med ett seminarium om att skriva pro gradu-avhandling på universitetets huvudbibliotek idag. Men Boguslawski säger att det inte är den enda sortens program som ordnas. – Självklart kommer vi också att fixa fester och andra roliga saker. Vi kommer nog att ordna allt det en ämnesförening traditionellt sysslar med.

ledare.

Julia Boguslawski är den första ordföranden i den nya ämnesföreningen Skald.

Magisterprogrammet i Kultur och kommunikation

petter blomqvist

”I stort sett alla studerande är aktiva inom föreningen”

vad?

Tvåårigt studieprogram på magisternivå. Omfattar 120 studiepoäng. Antar varje år 15 studerande. när?

Startade 2008.

till vem?

Riktar sig till personer med lägre högskoleexamen i till exempel historia, nordisk litteratur och mediekultur. ämnesföreningen?

Skald grundades den 7 februari 2013. Skald har omkring 30 medlemmar. I styrelsen sitter fem personer och två suppleanter.

Potentiella pristagare samlas i Rektorer sam- Uni får ny manstrålar kansler i dag Helsingfors i Helsingfors Åtta kända nordiska författare är universitetets högsta reNordiska rådets litteraturpris detorsdag och fredag samlas universitetsrektorer från hela Norden i Helsingfors. De ska tala om nordiskt universitetssamarbete, nätundervisning och lärarresurser. Över 70 universitetsrektorer från alla nordiska länder deltar i det första nordiska rektorsseminariet den 28.2 -1.3. Under seminariet kommer rektorerna att diskutera den nordiska forskningens styrkeområden. De kommer också att fundera på nya samarbetsmöjligheter. Prokansler alan bassindale från brittiska Open University introducerar nätundervisning och distansstudier. På Helsingfors universitet kan man redan delta i webbkurser, så kallade MOOCS, i matematik och datavetenskap. Helsingfors universitets rektor thomas wilhelmsson är ordförande för de nordiska universitetens samarbetsnät NUS. smocka på

kanslern

presentant i samhälleliga och statliga sammanhang. I år är första gången kanslern utses av universitetskollegiet. Tidigare har kanslern utnämnts av presidenten men på förslag av universitetskollegiet. Universitetets kansler väljs alltid för en femårig period. Nuvarande kanslern heter ilkka niiniluoto. Överdirektören för forskningsärenden vid Finlands Akademi marja makarov och universitetets nuvarande rektor thomas wilhelmsson har sökt platsen som Niiniluotos efterträdare. Anställda och studerande vid universitetet kan bekanta sig med kandidaterna under en frågetimme kl. 12.15 i universitetets solennitetssal på Unionsgatan 34. Frågetimmen leds av universitetskollegiets ordförande professor markku kulmala. Den nya kanslern presenteras på smocka.fi under eftermiddagen!

samtalar i dag på Kulturkontakt Nord i Helsingfors. Författarna är alla nominerade för Nordiska rådets litteraturpris. Rosa Liksom som skrivit romanen Kupé nr. 6 deltar i tillställningen.

amanda mannström

rådets litteraturpris har delats ut varje vår sedan 1962, men i år har prisutdelningen överraskande flyttats till hösten. Årets pristagare klarnar först i slutet av oktober enligt Kulturkontakt Nord. ole robert sunde och nils-Øivind haagensen från Norge, kim leine och josefine klougart från Danmark, sollaug sargon från det samiska språkområdet, mariane petersen från Grönland och jóanes nielsen från Färöarna deltar också i författarkvällen. Samtliga författares nyaste verk är nominerade till priset. nordiska

las årligen ut till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska språken. I fjol gick priset till den norska författaren merethe lindstrøm för romanen ‘’Dager i stillhetens historie”. sofi oksanen fick priset för romanen ”Utrensning” år 2010. Förutom Liksom är också finlandssvenska ulla-lena lundberg nominerad. Författarkvällen börjar kl. 18 på Kaisaniemigatan 9. Tillställningen är gratis och öppen för alla.

Nordiska rådets litteraturpris. med priset är att öka intresset för grannländernas litteratur och språk. avsikten

ligger på omkring 47 000 euro. prissumman

roman, ett drama, en dikt-, en novell- eller en essäsamling kan nomineras till priset. en

samlad nordisk bedömningskommitté utser litteraturpristagaren. en

exempel Väinö Linna (Finland), Ivar Lo-Johansson (Sverige), Einar Már Guðmundsson (Island), Dorrit Willumsen (Danmark) och Jan Kjærstad (Norge) har fått priset. till


4

“Dagen är förstörd om man måste lämna Sveaborg.” - Hannu Leidén

erik sandström

andreas andersson

dagHem.

erik sandström

På Sveaborg bor ungefär 850 invånare och det finns kring 400 arbetsplatser. Det finns bland annat daghem, skola och bibliotek.

En by med en knapp miljon årliga besökare Hyresnivån på Sveaborg är under marknadsnivå och det är väldigt svårt att få bostad där. Samtidigt försvinner allt fler tjänster från Sveaborg då staden skär ner. erik sandström

– sveaborg är en förtjusande liten byagemenskap, men jag skulle inte vilja flytta hit, säger Jari Puolakka. Här är allt för små kretsar för att både bo och jobba här. Jag kommer in i en kiosk i ett avlångt ljusrött hus alldeles vid hamnen. Där sitter en äldre dam med sitt kaffe och en kvinna står vid en spelautomat och prövar sin lycka. Några turister kommer in för att se på Finland-souvenirer. jari puolakka äger

kiosken, som också fungerar som café, post och apotek. – Antalet kunder ökar varje år, säger Puolakka, men kundantalet är helt beroende av vädret. Också de som bor på ön kommer oftare till kiosken om det är vackert väder. Själv bor Puolakka på fastlandet. I samma hus finns Seawolf studios. hannu leidÉn jobbar där och bor på Sveaborg. För tillfället håller han på med inspelningen av Michael Monroes nya CD. erik sandström

– Jag lämnar ön kanske en gång i månaden, säger Leidén. Vi brukar säga att dagen är förstörd om man måste lämna Sveaborg. Att ta sig till fastlandet och tillbaka tar väldigt lång tid och stämningen där är väldigt stressig. Hannu Leidén flyttade hit för 14 år sedan. Han hade tur, som råkade ha barn i skolåldern och skolan hade för få elever. På Sveaborg finns dryga 300 bostäder och ett par gånger om året blir en bostad ledig. I medeltal skickas kring femtio ansökningar in per ledig bostad. – Jag känner de flesta som bor här och det är ett väldigt trevligt område, säger Leidén. De stora mängderna turister stör inte mig. Det händer att de kommer in hit, då de tror att här finns toaletter. Det är förstås skönare här på vintern, då det är lugnare. en tredjedel av bostäderna hyrs åt försvarsmaktens personal. Förvaltningsnämnden för Sveaborg, som är underställd undervisnings- och kulturministeriet, beslutar om vem som får hyra största delen av bostäderna. Lägenheterna väljs så att så många olika åldersgrupper och yrken som möjligt skall vara representerade. Hyran är enligt förvaltningsnämnden för Sveaborgs hemsida 10-14 euro per kvadratmeter. – Hyrorna stiger, säger Leidén. Samtidigt har biljettpriserna för färjan stigit. Jag tycker att de som bor här borde få åka gratis, inte kostar

färjorna i Åbolands skärgård någonting. – Som värst kostar en enkel biljett 85 euro, skämtar mika mylläri , som har slutit sig till diskussionen. Han är jazzmusiker och jobbar på Seawolf studios. Staten äger byggnaderna på Sveaborg, men området räknas ändå som en vanlig stadsdel i Helsingfors. Mylläri och Leidén säger att staden verkligen inte satsar lika mycket på Sveaborg som andra stadsdelar. – Sveaborgs räddningsstation har lagts ner, säger Leidén. Här finns inte heller tandläkare längre och skolan har länge hotats av nedläggning. Biblioteket får vi hålla än så länge.

De tror att allt skulle bli bättre ifall Sveaborg räknades som skärgård. – Till exempel skulle det vara lättare att få EU-understöd för projekt. Då skulle restaurangerna också kunna köpa fisk direkt av fiskarna. Nu måste vi följa Helsingfors stads regler, säger Mylläri. Jag lämnar byborna och går mot färjan. Dags att ta farväl av lugnet och återvända till Smockas redaktion på det stressiga fastlandet.

erik sandström


27.2.2013

NERV

5 grafik andreas andersson

foto flickr/play among friends

vinstkurva.

Grafen är en ungefärlig jämförelse mellan antalet spel som Kalle Åberg deltagit i och hur mycket han vunnit. Källa: Sharkscope.com.

Vann hundratusen över en natt För drygt ett år sedan vann han över hundratusen dollar på en natt. Han har också förlorat åttatusen på ett pass. Nu jobbar tjugoåriga Kalle Åberg deltid i en matbutik i Helsingfors för att trygga inkomsten. sebastian backman

– de som säger att poker är ett turspel vet inte vad de talar om, säger Kyrkslättbon kalle åberg . För drygt ett år sedan nådde han toppen på sin pokerkarriär hittills. På datorrutan stod meddelandet ”Du har vunnit turneringen, grattis! Tack för att du spelade.” Kalle Åberg, då 19 år gammal, hade precis vunnit 110 498 dollar på en enda turnering. – Det var en helt obeskrivlig känsla. Jag bara satt och stirrade på rutan. Efter en stund började jag ringa upp vänner och föräldrarna och berättade om vinsten, säger Åberg. Då Åberg spelade som aktivast kunde han tillbringa 30 timmar i veckan framför datorn. Det handlar ändå inte om ett regelrätt pokerberoende. – På ett sätt är jag beroende, på ett sätt inte. Jag spelar inte för att jag måste göra det. Det beror på hur man ser på saken. Är inte du beroende av ditt jobb? säger Åberg. för spelet i gymnasiet. Efter några turneringar med vänner på veckosluten bestämde han

åberg fattade tycke

sig för att pröva lyckan på nätet. I början spelade han gratisturneringar, men efter en stund tyckte han det var dags att satsa riktiga pengar. Efter ett år och förluster på några hundra euro började Åberg vinna. Den första betydande vinsten var på drygt tusen dollar. Åberg har varit en vinnande spelare redan länge men det var den stora vinsten som övertygade föräldrarna om att nätpoker inte är humbug. – De trodde tidigare att pokern mest är turbaserad. Men de har alltid litat på mig, i början spelade jag under pappas namn, säger han. Efter den stora vinsten år 2011 vågade Åberg söka sig till spel med högre insatser än vanligt. Det var ett misslyckat projekt. – Jag förlorade åttatusen på en dag. Men det var fråga om en engångsföreteelse. Jag hade bra med pengar och ville pröva på en högre nivå. Man ska aldrig spela då det inte känns rätt för då går det dåligt, säger Åberg. Han ska inom kort resa till Spanien och bo där en tid. Där tänker han satsa mer på livepoker. Tidigare har han spelat turneringar bland annat i Tjeckien.

är något som Åberg inte utesluter. Ingenting är hugget i sten. För tillfället jobbar Åberg ungefär fyra gånger i veckan i en matbutik i Helsingfors centrum. Under militärtiden blev han van vid rutiner och att göra arbete för lite pengar, så omställningen är inte så stor. Dessutom handlar det inte om långa dagar. att bli proffsspelare

”Det gäller att ha en säkerhet att falla tillbaka på.” – Det gäller att ha en säkerhet att falla tillbaka på, säger Åberg. Ekonomistudier finns i planerna för framtiden. Det mesta av pengarna från den stora vinsten har Kyrkslätt-

bon fortfarande kvar. De har kommit väl till pass under militärtiden och då han flyttat bort hemifrån. Att satsa på en karriär inom nätpokern är ingenting Åberg rekommenderar. – Pokern har gått otroligt mycket framåt de senaste åren och spelarna är i dagens läge mycket bättre än tidigare. Det krävs mycket satsning för att nå toppen. En ny pokerboom skulle vara välkommen för att locka sämre spelare, säger han. poker är en beroendeframkallande spelform. mari pajula , utvecklings-

chef på spelproblemtjänsten Peluuri, säger att nätpoker är den mest beroendeframkallande spelformen på nätet. – Det snabba tempot i samband med lätt tillgänglighet och skicklighetsfaktorn gör att människor lätt fastnar för spelet, säger Pajula. Den typiska problemspelaren är en man i tjugoårsåldern. – De köper lätt mediernas bild att poker är ett lätt sätt att snabbt vinna pengar på. är poker ett turspel?

– Visst finns det proffsspelare som kan livnära sig på spelet och konstant vinner, men faktum är att de flesta ändå är förlorande spelare, säger Pajula.

POKER Det finns otaliga spelformer. Texas hold’em, som uppkom i Texas i början av 1900-talet är den mest populära. form

Chris Moneymaker från USA vann VM i poker och 2,5 miljoner dollar år 2003 efter att ha kvalat in för 39 dollar. Startskott för pokerboomen och ”Moneymakereffekten”. boom

År 2008 deltog 8 773 spelare i poker-VM, jämfört med 295 deltagare tio år tidigare. Första pris var över 12 miljoner dollar. utveckling

I juli 2012 vann amerikanen Antonio Esfandiari 18,3 miljoner dollar, det största förstapriset i en turnering någonsin. Det kostade en miljon att spela i turneringen som lockade 48 deltagare. största vinsten


SINNE

6

27.2.2013

Tusen och en kebabnatt Du vet känslan. En veckoslutskväll, klockan är mycket. Ögonlocken sluts med jämna mellanrum och det vore bäst att gå hem. Samhället sover, men för vissa är småtimmarna bästa tiden för business. Till dessa hör kebabrestaurangen Chilli i Hagnäs. robert eklund

robert eklund på andra sidan kassan står helen Õ unas , 22, och jobbar för fullt.

– Berusade kunder säger en massa skämt som egentligen är ganska roliga att lyssna på. Ibland får jag höra att det går för långsamt. När tjugo kunder står i kö är det inte mycket jag kan göra, jag har bara två händer, säger Helen, som på hösten jobbade varje natt under tre månader. hon är hemma från Rakvere, 100 km öster om Tallinn. Till Finland kom hon för ett och ett halvt år sedan. Familjen är i Estland och här umgås hon bara med finländare på fritiden. – Även om jag är est, har jag inte estniska vänner här. När jag hör estniska skriker jag inte av glädje, ibland får jag skämmas för mina landsmän. Hon har jobbat i åtta månader med att laga kebab. Hon trivs med sitt jobb, men längtar efter att få förverkliga sig själv. – Jag skulle vilja gå i skola och studera t.ex. mode och design. Min framtid är i Finland, här trivs jag bra. På hösten tänker jag satsa på att få en studieplats och göra något som för mig vidare, säger hon.

undantag.

Helen Õunas bransch är starkt mansdominerad.

Bara i Helsingfors finns det 180 restauranger, i hela landet ca 1200. Köttstången som grillas i Hagnäs väger 35 kg. Fettet som rinner ner smörjer de lägre lagren och gör köttet mört. I Finland är det inhemskt

”Har dina rädslor makt över dig?”

”Är du fånge i din kropp?” ”Njuter du av att andra har makt över dig?”

Fredag 1.3 kl. 9-10

www.smocka.fi

218 kcal 13,2 g fett (varav 5,3 mättat) 24, 9 g protein 0 g kolhydrater

källa:

Kebabille.com, Chilli.fi/historia, Fineli – Enheten för nutrition vid Insitutet för hälsa och välfärd

kebabsuget är stort.

”Har Nalle Wahlroos makt över Svenskfinland?”

Lyssna på Kontroll!

”Det nästan bränner i ansiktet när man står och skär, så hett är det. Tre till fyra timmar tar det att skära upp hela biten.”

Näringsvärde i kebabkött (/100g)

KONTROLL

till den mest framgångsrika kebabsorten hette Iskender Efendi, han dog 1934 men hans arv lever vidare, bland annat vad gäller namnet på klassiska Iskender kebab men även hur köttet framställs. Ursprungligen värmdes köttet på långsidan. Framställningssättet förbjöds dock eftersom det medförde för mycket rök och luktbesvär när fettet droppade på kolen. Iskender föreslog till sin far att stången skulle vändas, upp och ner för att slippa problemen. I dag, 150 år senare, fungerar det på samma sätt.

fadern

helen Õunas bransch är starkt mansdominerad. Många kommer från Turkiet, kebabens hemland. Hennes engelska är för tillfället starkare än finskan. Det här är fallet också med männen som står bakom disken. Den finskspråkiga kebabjargongen är mycket lättare att behärska än språket i en annan kontext. Lite turkiska har hon även fått lära sig; ”hej”, ”hur går det” och ”kan jag få en öl” räcker för tillfället. – Atmosfären på Chilli är multikulturell. De andra här är ju lika mycket utlänningar som jag. Vi förstår varandra trots att vi talar olika språk. Jag vet vad de tänker och vad de reagerar på.

nötkött som står på spetten. På en dag går det åt två stänger. På vardagar uppskattar Helen att det går åt ca 150 portioner, på helgerna dubbelt så många. – Det nästan bränner i ansiktet när man står och skär, så hett är det. Tre till fyra timmar tar det att skära upp hela biten. Doften av kebab genomsyrar hela hennes arbetsdag. – Om jag vill får jag äta det varje dag, men det vill jag inte. Man blir immun till sist när man jobbar mycket med det. När det är färskt skuret så är det nog väldigt gott, säger Helen.


Tidningen Smocka onsdag 27.2.2013