Page 1

I går tilldelades somaliska Saido Mohamed, årets flyktingpris.

Vädret i Helsingfors I dag

0

I morgon

+1

Sista sidan

Onsdagen 9.3.2011

Foto: Andreas Andersson

Ständigt surr i örat. Vanligt buller i staden når aldrig nivåer som skulle vara farliga för hörseln. Indirekt kan trafikbuller ändå ha svåra konsekvenser. Det fick Malin Lindholm erfara när hon åkte buss i Danmark i två månaders tid. Men det var inte bussen som var boven utan mp3-spelaren. s. 4-5

Bristfällig info om vaccin Bild: Flickr/gillesroy

År 2005 inträffade många allvarliga sjukdomsfall hos barn på grund av Calmettevaccinets biverkningar. Det ledde också till några dödsfall. Föräldrarna till de drabbade barnen kräver nu att någon ställs till svars. – Föräldrarna får bristfällig information om vaccinens risker. De måste vara medvetna om att vaccineringen är frivillig och läsa bipacksedeln på förhand, säger Linda Karlström, mamma till ett av barnen.

s. 3

Ledare

Novia på nya vägar?

Ögonblicksbilder som terapi

Utbildningen till kulturproducentskap kommer att förändras, men Leena Björkqvist, lektor på Novia tycker att en övergång till vuxenutbildning inte är rätt sätt. – Våra kulturproducenter får väldigt ofta jobb. Vi har en fungerande utbildning så varför ska man då ändra på det, säger Leena Björkqvist, som är kritiskt inställd till förslaget att kulturproducentskap enbart skulle vara en vuxenutbildning.

För unga som bor i skyddshus i Finland erbjuds bildterapi där de uppmuntras till att använda sin fantasi och i bilder beskriva sin berättelse. Företaget Canon, som sedan 2006 stöder verksamheten, har donerat kameror till skyddshusen. Tuula Colliander, som är ansvarig för medelanskaffning på Finlands Röda Kors, poängterar att samarbete och partnerskap är viktigt för Finlands Röda Kors.

s. 6

s. 3

“Ska barnen förvandlas till accessoarer ?”, frågar Annina Suominen i dagens ledare.

s. 2


Onsdagen den 9 mars 2011

OPINION

Att bolla med kön

Ska en människa ha rätt att bestämma över sin egen fysiska kropp? Nej, säger de läkare som sitter och slänger ihop tydliga kön åt nyfödda interkönade i Finland. Att födas som interkönad ses nämligen som en sjukdom här. Det föds årligen ett tiotal barn med könsorgan som inte går att definiera. Barnen plastikopereras direkt, oftast till att ha ett kvinnligt könsorgan. Operationen kräver också hormonbehandlingar som pågår i flera år. I vissa fall krävs även upprepade kirurgiska ingrepp senare i livet. Ingreppen angriper individens integritet. Det petas i det allra heligaste hos ett försvarslöst barn. Enligt de flesta finländska läkare är det dock enklare för alla inblandade om barn till utsidan har tydliga kön från början. Det ger ju onekligen oss finländare en möjlighet att utan avvikelser fortsätta i prydligt upptrampade spår. Hur farligt är det egentligen om interkönade får utvecklas i lugn och ro som alla andra? Det behöver ju inte ligga några personliga problem i att vara interkönad. Exempelvis är kirurgiska

ingrepp mot nyfödda interkönade förbjudna i Tyskland och Storbritannien. Problemet är väl snarare att vi andra gillar att prydligt stoppa in väldefinierade saker i specifika

Hur farligt är det egentligen om interkönade får utvecklas i lugn och ro som alla andra? fack på vår mentala hylla. Illusionen om att det bara kan finnas två sorters finslipade könsorgan i världen skapar problem för de som inte passar in. Det kan finnas en outtalad ångest, med orsak som bottnar i att man inte fick bli den man egentligen skulle ha blivit. Ytterst få stiger fram och berättar om sin känsla av att inte vara varken man eller kvinna. Det hjälper heller inte finländarna att utvidga sina tankevärldar.

En annan sida av samma problem är att vi redan från första början lär oss att kunna skilja på det som kallas manligt och kvinnligt. I ett barns första bilderbok märks genast skillnaden mellan hunden med rosa luddväska och hunden med blåa skor. En viss färg och ett visst namn innebär ett visst beteende och en viss roll. Dessa beteenden och roller kan vara svåra att slita sig från, och det får barnet minsann veta. Att man dessutom utan att veta av det har blivit placerad i ett av facken, gör inte saken lät�tare. Det är till stor del samhällets ansvar att barnet känner att det får utvecklas enligt sina medfödda förutsättningar. I många fall lyckas detta uppenbarligen inte. Ska barnen förvandlas till accessoarer som prydligt matchar allmänhetens korrekt sydda dräkt, eller till något de själva väljer? Att aktivt uppmuntra barn att diskutera och fundera kring identiteter är bland det viktigaste som finns. Utgångspunkten ska vara det fria valet. Det är väl åtminstone tänkt att människorna i Finland ska ha ett sådant?

VECKANS SAMTALSÄMNEN

Peppe Öhman funderar kring vegetarianism i sin blogg Livet och Helsingfors.

Sofia Ekstam Annina Suominen

DAGENS FRÅGA

Om jag fick bestämma skulle folk äta kött lite mer sällan och istället betala lite mer för ekologiskt och närproducerat kött. De flesta av oss överlever utan att äta djur varje dag.

LEDARE

WEBBKLIPP

2

9.3 ONSDAG

Sensationen Le Corps Mince de Françoise, som nuförtiden går under namnet LCMDF, uppträder i kväll onsdag tillsammans med Zebra & Snake på LeBonk Music Machine, Georgsgatan 24. LCMDF, som består av systrarna Emma och Mia Kemppainen, har nyligen givit ut sitt första album Love & Nature. Biljetterna kostar 12 euro på Tiketti och 14 euro vid dörren.

Skivan är som en mixgodispåse. Varje karamell har en ny och överraskande smak, men eftersom det är Malaco som tillverkat dem alla, har de trots allt en alldeles speciell och egen arom som gör att de alla passar i samma påse utan att skära sig med varandra.

Janne Wass recenserar Love & Nature på det finlandssvenska rockforumet zxcmusik.com

Korgbollslaget Honka spelar mot Moskva CSKA i den internationella VTB serien i Barona Areena, Esbo. Biljetter säljs vid dörren, samt i förväg på Piletti. Matchen börjar klockan 18.30 och kostar 20 euro för vuxna och 10 euro för barn och studerande.

10.3 TORSDAG

Bild: Andreas Schmelas & Stefan Stubbe

Är du rädd för att skada hörseln på konserter? Nej

(6 procent)

Ja

(94 procent)

Festivalen för elektronisk konst, Pixelache 2011, drar igång på Sveaborg på i morgon torsdag. Pixelache har ordnats sedan 2002 och kombinerar konst, design, teknologi och forskning. Festivalpasset kostar 35 euro och tillställningen pågår till söndag.

Gå in på på vår webbsida för att svara på dagens fråga!

På konstmuseet Sinebrychoff firas fotografen CarlGustaf Hagströms 50-årsjubileum med en utställning från och med torsdagen. In Memoriam-utställningen presenterar en samling på sammanlagt 120 bilder, med porträtt av bland andra Tove Jansson, Tommy Tabermann och Adolf Ehrnrooth.

Borde kirurgiska ingrepp på nyfödda interkönade barn förbjudas i Finland?

Röster totalt: 31

Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars Lundsten Journalistisk chef Julius von Wright

Producenter Sofia Ekblom Hanna Rönnqvist

Redaktörer och fotografer Fanny Fröman, Miranda Panula, Annina Suominen, Andreas Andersson, Isabella Mattson och Nina Lindqvist.

Layout Jenni Tuovinen, Jenny Jägerhorn, Mirka Larjomaa

Tidningen SMOCKA görs av journalistikstuderande vid Svenska Social- och kommunalhögskolan


Onsdagen den 9 mars 2011

NYHETER 3

Eventuell vuxenutbildning väcker missnöje Förslaget om att ändra utbildningen i kulturproducentskap till en vuxenutbildning låter befängt tycker Leena Björkqvist, lektor i kulturproducentskap på Novia.

”Vaccinens risker döljs för föräldrarna” År 2007 hittade Linda Karlström en stor tumör på sin dotter Saga. Läkarna tolkade symptomen som cancer, men de visade sig bero på Calmette-vaccinet som Saga fått vid födseln. Saga är inte det enda barnet i Finland som drabbats. Flera barn som fick Calmette-vaccinet mot tuberkulos har blivit sjuka. Föräldrarna fick ingen information om vaccinets risker på förhand. – Föräldrarna måste vara medvetna om riskerna. De ska veta att alla vaccineringar är frivilliga och ha tillräcklig och allsidig information för att kunna ta ett beslut, säger Karlström. Då föräldrar frågade om vaccinets biverkningar fick de svaret att barnet kan få feber och att man kan ge en Panadol. Ingen berättade om att barnet kan få hjärnskador, insjukna i själva sjukdomen eller till och med dö. När föräldrarna till de drabbade barnen försökt få tag på någon ansvarig har de alla fått samma svar: eftersom de inte skriftligen har förbjudit att deras barn vaccineras är de själva ansvariga. Nu vill de drabbade familjerna samt Rokotusinfo att vaccinets risker undersöks. Föräldrarna vill att Institutet för hälsa

och välfärd (THL) kommer med ett offentlig ställningstagande om vaccinet. Även Rokotusinfo förhåller sig kritiskt till vaccineringar. Enligt ordförande Jyrki Kuoppala har Rokotusinfo försökt få igenom förändringar men ännu har ingenting hänt. Klassades som cancer

När Karlströms dotter Saga var två år upptäcktes en knöl på hennes kropp. Läkaren hittade ingen förklaring och efter många undersökningar skickades familjen till Uleåborgs sjukhus. – När vi kom dit väntade de på oss med ett färdigt rum. Jag undrade varför vi skickades till canceravdelningen. Ingen hade berättat för oss. Föräldrarna fick beskedet att allt pekade på aggressiv cancer och att cellgiftbehandlingar skulle inledas. Familjen blev tillsagd att åka hem över helgen och packa med sig sina saker. Sjukhuset skulle bli deras hem på obestämd tid då behandlingarna påbörjades.

FAKTA Tuberkulos drabbar främst lungorna och kan leda till döden. Om tuberkolos hittas i tid kan den botas med medicin.

I bilen ringde överläkaren och frågade om Saga fått Calmette-vaccinet. – Då visste jag genast. Min moderliga intuition sa att Saga inte hade cancer. Det visade sig vara rätt. Saga fick gå på regelbundna kontroller men förutom infektioner i operationssåret klarade hon sig utan komplikationer. – I dag är Saga återställd men oron över att bakterierna ska komma tillbaka och att en ny tumör ska uppstå finns alltid. Karlström har efter händelsen engagerat sig i frågan om vaccineringar. Enligt Karlström ska föräldrarna inte få läsa bipacksedeln i efterhand eller samma dag, utan månader i förväg. – Hade jag haft all den här informationen för fem år sedan hade jag inte låtit något av mina barn bli vaccinerade, säger Karlström.

år 2005 ändrade THL sitt vaccinprogram. Hanna Nohynek, vaccinsäkerhetsläkare vid THL, säger att situationen i början av 2000-talet såg mycket annorlunda ut jämfört med i dag. Vaccinering vid födseln sågs som en självklarhet av många och diskussionen om vaccin var inte lika öppen som i dag. – På den tiden var tuberkulos vanligare och då var det motiverat att använda vaccinet. Då riskerna blev större än nyttan förnyade vi vaccinprogrammet. Enligt Nohynek är vaccinet i dag strikt begränsat till dem som hör till riskgruppen, till exempel barn som flyttar till ett tuberkulostätt område. Nohynek säger att det är viktigt att minnas att THL endast planerar vaccinprogrammet. Vården som sköts av kommunen har THL inte någon rätt att ingripa i.

Förnyade vaccinprogram

Miranda Panula

Vaccinets biverkningar har också lett till ett par dödsfall hos barn. Efter de allvarliga sjukdomsfallen

smocka.fi@gmail.com Hör mer om ämnet på smocka.fi.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd (www.thl.fi)

Fram till 2006 vaccinerades spädbarn i Finland mot tuberkulos redan vid födseln.

Finland var då det enda landet förutom Portugal som använde BCGvaccinet för andra än riskgrupper.

2006 övergick man till att endast vaccinera riskgrupper. 2002 ändrades tillverkningen av vaccinet. Efter det har biverkningarna ökat kraftigt.

BAKGRUND

Linda Karlströms dotter blev sjuk av Calmette-vaccinet. Enligt Karlström får föräldrarna inte all information de behöver. Foto: Miranda Panula

– Vi har en fungerande utbildning, så varför ändra på det, säger Leena Björkqvist. En vuxenutbildning skulle ändra på hela målgruppen eftersom man då skulle vara tvungen att planer in undervisningen under kvällar och veckoslut då de flesta arbetar vid sidan om studierna. Då skulle de studerande inte komma in i studiegemenskapen. Björkqvist utesluter inte helt och hållet en vuxenutbildning. Enligt henne skulle det på svenskt håll kunna finns en utbildning för vuxna vid sidan om grundutbildningen. Pontus Johansson studerar kulturproducentskap för första året och säger bestämt nej till en vuxenutbildning. – Det skulle vara som dag och natt. Att studera under kvällar och veckoslut skulle inte kännas som riktiga studier. För att få studera en på en vuxenutbildning krävs en 24 månaders arbetserfarenhet, något som Johansson inte har. – Troligtvis skulle jag ha tappat gnistan för utbildningen om jag först hade varit tvungen att arbeta i två år för att få börja studera.

Enligt Björkvqvist är ett stort problem med vuxenutbildningar att de inte syns i gymnasiernas gemensamma ansökan. – Hur andra stadiets studerande då ska hitta hela utbildningen är en intressant fråga. Man måste vara övertygad om att man verkligen vill bli det här i så fall. Vi måste börja marknadsföra utbildningen på ett helt annat sätt. Förslaget om att flytta utbildningen till Jakobstad övertygar inte Björkqvist. – Jag ser ingen möjlighet att utbilda kulturproducenter i Jakobstad. Där finns inte en enda professionell kulturinstitution. Enligt mig är det bästa alternativet att Arcada skulle ta över utbildningen. Fältet bryr sig inte om eleverna studerar i Arcada eller Novia, det enda de vill ha är välutbildade kulturproducenter. Novias rektor Örjan Andersson ser inte en flytt till Arcada som sannolik. –Kulturproducentskap passar bra i Novia på grund av skolans andra konstubildningar. Isabella Mattsson smocka.fi@gmail.com

Novia har inte koncession att utbilda kulturproducenter i Helsingfors, så som utbildningen nu ser ut. Ett alternativ som diskuterats är att omvandla utbildningen till vuxenutbildning, ett annat är att flytta hela linjen till Jakobstad. Det har också talats om att Arcada skulle ta över linjen, men man har inte kunnat enas om frågan. I dag samlas representanter för Arcada och Novia för att diskutera saken. Källor: YLE, HBL

Stort intresse för musikalepos Svenska Teatern har sålt över 15 000 biljetter till musikalen Kristina från Duvemåla som har premiär den 29 februari nästa år. – Det är en jättestor produktion som väldigt många redan från början visat intresse för, säger Ellen Ödahl, biljettansvarig på Svenska Teatern. Kristina från Duvemåla är en svensk musikal som bygger på Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Musiken är producerad av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, tidigare kända från ABBA. Musikalen har tidigare endast spelats i Sverige. Två av de fyra huvudrollerna spelas av de finländska artisterna Birthe Wingren och Maria Ylipää. Annina Suominen smocka.fi@gmail.com

FAKTA


FOKUS

Onsdagen 9 mars 2011

5

Buller i staden kan vara obehagligt – Har du någonsin funderat på hur mycket buller du har omkring dig hela tiden? För att få en liten överblick på bullernivåer i centrum kontaktade Smocka en ljudtekniker, som med decibelmätaren i högsta hugg kom och mätte ljudnivåer i centrala Helsingfors. – När vi pratar vid mätaren är röstens ljudnivå 70-75 dB, säger ljudteknikern Janne Sivonen. Vi står vid Tre Smeder där bakgrundsljudet är jämnt, kring 60 decibel. När vi står på en halv meters avstånd är nivån på vårt tal alltså högre än bakgrundsljudet. Bakgrundssuset är märkbart på stan, särskilt när vi rör oss på allmänna platser med trafik och människor omkring oss. Ibland når ljudet mycket högre nivåer, till exempel på byggarbetsplatser eller när spårvagnshjul gnisslar till. Med hjälp av en decibelmätare mäter vi bullernivåer i centrum och når mätaren nivåer på över 80 decibel. Sådana ljudnivåer kan kännas obehagliga, men de är inte farliga för hörseln ifall man inte regelbundet utsätts för dem. – Många vet inte vet vad decibel egentligen betyder. Decibel SPL, Sound Pressure Level, som vi mätte, är en jämförelseskala som mäter ljudtryck i luften.

Om ett rockband spelar riktigt högt en stund kan de sedan ta en paus så att man kan vila öronen. Det är helt okej. När Sivonen mäter använder han sig av en så kallad a-kurva, som är anpassad till att ange ljudnivåer så som människoörat uppfattar dem. Det är viktigt att specificera vad det är man anger, eftersom man till exempel mäter medeltalet under en längre tid då man bestämmer ljudnivån för en konsert.

Glasklirr högsta ljudet I centrum är trafikljud det vanligaste bullret, och det är inte alls

konstigt om man tycker att trafikljud är störande. Bilar som passerar på nära håll har en ljudnivå på 75 dB och både metro och spårvagn uppnår 80 dB ifall man står mindre än två meter från fordonet. Ifall normalt tal är kring 70 dB låter det inte som om 80 dB vore värst mycket, men där tar man fel. – En höjning på 10 dB är betydlig, säger Sivonen. Decibelskalan är logaritmisk, vilket innebär att en höjning på tio decibel gör att energin i ljudet ökar hundrafalt. Därför är trafikljud tydligt buller som måste överröstas, fastän det inte är mer än tio decibel högre än tal. Den högsta ljudnivån vi mäter är 86 decibel. Det känns redan i känsliga öron, främst för att ljudet är så klart. Den ljudnivån kommer inte från något ständigt buller utan från glasklirr vid diskmaskinen på en studentrestaurang.

Ljudteknikerns ansvar Sivonen har erfarenhet av konserter och festivaler där ljudnivån är betydligt högre än 86 decibel och enligt honom är det okej om ljudnivån ibland blir riktigt hög. – Om ett rockband spelar riktigt högt en stund kan de sedan ta en paus så att man kan vila öronen. Det är helt okej. På konserter är ljudnivån oftast 95 decibel vid mixerbordet. Det är ett medelvärde för hela spelningen, som till exempel kan vara fyra timmar lång. Det innebär att ljudnivån stundvis kan bli riktigt hög. Det är ljudteknikerns ansvar att trygga publikens hörselsäkerhet och anpassa ljudnivån till publiken. Om publiken inte använder öronproppar ska ljudnivån vara så låg att ljudteknikern inte heller behöver skydda sin hörsel.

– På en rockkonsert kan ljudnivån inte vara lägre än publikens buller, men på en barnkonsert får man inte ha så hög ljudnivå att barnens hörsel kan skadas, konstaterar Sivonen.

Vanligaste hörselskadan Enligt överläkare Hans Ramsay kan hörselskador förekomma av olika anledningar, men

buller är den vanligaste orsaken. När energin i ljudet som kommer in genom örongången blir för stor skadas innerörats hörselceller. Efter en konsert kan man känna pipande i öronen men de repar sig oftast. En långvarigt hög ljudnivå eller riktigt kraftiga impulser kan leda till celldöd, och eftersom hörselcel-

lerna inte förnyar sig blir hörselskadan permanent. – Den vanligaste hörselskadan som orsakas av buller är tinnitus, då det ringer eller susar i öronen, säger Ramsay. Olyckor, till exempel explosioner, kan ge upphov till så höga ljudnivåer att hörseln skadas. Men även långvarigt buller på lägre nivå under en längre tid

Mp3-spelaren gav bestående tinnitus Trafikbuller kan leda till hörselskada, åtminstone indirekt. Malin Lindholm höjde volymen på mp3-spelaren för att stänga ut bussens oljud – med tinnitus som följd.

Malin Lindholm har haft tinnitus i högra örat i fyra år. Foto: Andreas Andersson

– På lågstadiet gick alla omkring och trodde att de hade tinnitus när det pep lite i öronen efter ett skoldisco, men nu vet jag vad det på riktigt betyder, säger Malin Lindholm. Lindholm, som studerar på Arcada som bäst, har haft tin-

nitus i högra örat i fyra år. När det exakt började vet hon inte. Pipandet kom smygande på. Lindholm bodde i Danmark och åkte buss till Köpenhamn varje dag. – Bussarna förde väldigt mycket ljud, så för att undvika bullret hade jag mp3-spelaren på hög volym. I två månader åkte Lindholm i samma buss med mp3spelaren på full volym. Efteråt märkte hon att det pep i örat – och den här gången upphörde pipandet inte. Hörselskadan uppstod troligtvis på grund av att hon i långa


Onsdagen 9 mars 2011

men det är inte farligt

FOKUS

VISSTE DU DET HÄR OM TINNITUS? Tinnitus betyder att man hör ett ljud i örat fastän det inte hörs något i omgivningen.

Risken att få tinnitus minskar om man undviker att vistas länge i högljudda omgivningar.

Ljudet kan vara hög- eller lågfrekvent. Man kan också höra flera tinnitusljud samtidigt.

Man ska också använda öronproppar om volymen är högre än 85 dB och hålla händerna för öronen då man går förbi tryckborrar.

Nästan hälften av finländarna upplever kortvariga tinnitussymtom. Var tionde har ständiga symtom, varav cirka två procent har symtom som klassificeras som störande. Tinnitus är lika vanligt bland män och kvinnor.

För tillfället finns det inte något botemedel mot tinnitus, men många lär sig hantera sin sjukdom, bland annat genom musikterapi. Vitaminer, sömnmedel eller lugnande medel kan också hjälpa en del människor.

Grafik: Mirka Larjomaa

De vanligaste orsakerna till tinnitus är höga ljud, skador i rygg och nacke, sjukdomar, vaxproppar, tumörer och käkproblem.

Akuta bullerskador kan lindras med trycksyrebehandling.

På studentrestaurangen uppmätte Janne Sivonen så höga ljudnivåer som 86 decibel. Foto: Andreas Andersson

kan vara skadligt. Enligt Ramsay är gränsen 85 decibel under åtta timmars arbetsdagar. Vid högre ljudnivåer måste man skydda hörseln. En ljudstyrka på 85 decibel kan låta som ganska mycket, då till exempel metrotåg och spårvagnar endast för ljud på 80 decibel. Det är klart att så höga ljudnivåer kan kännas

obehagliga och störande, men de är inte farliga. Ramsay säger att vanligt omgivningsbuller inte kan ge bestående skador. Däremot är han orolig för unga som utsätter sin hörsel för väldigt mycket musik. Att lyssna på musik hela tiden eller gå på konsert ofta kan leda till hörselskador, även om

det inte känns obehagligt för stunden. – Långa perioder med en hög ljudnivå kan ge bestående skador på hörseln, säger Ramsay.

perioder utsatte hörseln för musik på hög ljudnivå. Nu har hon vant sig, men särskilt i början var det jobbigt. Då ledde tinnitusen till sömnbrist och i dag har Lindholm lätt för att få huvudvärk av hög volym.

Men mest störande är vetskapen om att tinnitus inte går om.

högt ljud då man har tinnitus. Då hör man tjutandet hela tiden. Det kan därför kännas bättre att vara i en omgivning med en del bakgrundsljud så att man inte märker pipandet. Lindholm hoppas att hon inte får tinnitus också i andra örat. Nu hör hon med ena örat och säger att hon därför inte ”känner sig helt instängd”. Numera tänker hon ändå inte så mycket på sin hörselskada. – Man måste lära sig leva med det, säger hon.

Bussarna var väldigt högljudda, så för att undvika bullret hade jag mp3spelaren på hög volym.

Måste leva med det – Jag måste undvika höga ljudnivåer och kan till exempel inte gå på bodypump och liknande träning där musikvolymen är så hög att jag inte klarar av det, säger Lindholm. Hennes tinnitus är ett konstant tjut och av hög volym blir det bara värre. När hon går på krogen använder hon numera öronproppar, något hon inte gjorde förra sommaren då hon jobbade på en krog i England. Det ångrar hon nu. – Jag kunde inte ha öronproppar, för jag behövde förstå vad människorna sade. Det var inte så bra, tinnitusen var värre hela sommaren. Enligt Malin Lindholm kan tystnad vara mycket värre än

Källor:

http://www.ata.org/ http://www.gcaudio.com/ http://www.tohtori.fi

Andreas Andersson smocka@gmail.com

Andreas Andersson smocka@gmail.com

”Det räcker inte att det finns ett allmänt offentligt ansvar. Tjänsterna måste också produceras offentligt”. Thomas Wallgren (SDP) vill att välfärdstjänsterna för funktionshindrade ska fortsätta produceras inom den offentliga sektorn. Marie Bergman-Auvinen (SFP) tycker däremot att den privata sektorn fyller en funktion i att ge god service på svenska. I går kväll deltog de i en valdebatt som Samarbetsförbundet kring funktionshinder höll på Svenska social- och kommunalhögskolan. Femton procent av finländarna lider av funktionshinder. Ska den offentliga sektorn bära huvudansvaret för servicen också i fortsättningen? Eller borde ansvaret allt mer ges över till den privata sektorn?

Läs mer och diskutera på

5


Onsdagen den 9 mars 2011

6 SISTA SIDAN

Årets flyktingkvinna kommer från Somalia

i Finland. Hon säger att hon aldrig mött en flykting som kommit till Finland bara för att leva på socialbidrag. Även flyktingar vill ha utbildning och arbete. – Ofta glömmer man bort vad en flykting egentligen är, påpekar hon. En flykting har inte frivilligt valt att flytta till ett främmande land, utan har varit tvungen att lämna sitt hem på grund av till exempel krig. Men flyktingar har samma drömmar om säkerhet, hem, utbildning och arbete som alla urfinnar. Hon vill också göra ett slut på frågorna om när hon ska åka tillbaka till Somalia. – Mitt hem är här nu och jag är stolt över att Finland känns som ett hem, säger Mohamed.

Fanny Fröman smocka.fi@gmail.com

Tidigare vinnare Saido Mohammed vill arbeta för att förbättra de unga flyktingkvinnornas situation. Foto: Fanny Fröman

Finlands Flyktinghjälp har valt Saido Mohamed till Årets flyktingkvinna. I år tilldelades priset en kvinna som gjort en stor insats inom frivilligarbetet. – Jag är så rörd att jag har svårt att finna ord, utbrister Saido Mohamed medan fotograferna trängs runt henne. Jag vill nästan gråta, för frivilligarbetet är väldigt viktigt för mig och jag är glad över denna utmärkelse. Den 36 år gamla Mohamed arbetar som expert på Förbundet för mänskliga rättigheter. Hon är utbildad specialsjukvårdare och är med i projektet KokoNainen, som strävar efter att stoppa

kvinnlig omskärelse. Mohamed är också ordförande för Sahed rf, som arbetar med utvecklingssamarbete, samt vice ordförande för Suomen Somalia-nätverket. Som 14- åring tvingades Mohamed lämna sitt hem i Mogadishu i Somalia. Hennes familj flydde inbördeskriget ut till landsbygden och därifrån vidare via Kenya till Finland år 1992. I år efterlyste Finlands Flyktinghjälp en flyktingkvinna som

varit aktiv inom frivilligarbete. Enligt föreningens vice ordförande Ulla-Maija Tuura var det flera medborgarorganisationer som föreslog Mohamed till utmärkelsen och valet var lätt att göra. – Styrelsen var nästan enhällig i sitt val av Mohamed till årets invandrarkvinna, säger Tuura. Mohamed har verkat som frivillig bland annat i Kanava Nuoriso rf, vars verksamhet går ut

på att vuxna med somalisk bakgrund på kvällar och veckoslut övervakar områden där somaliska ungdomar skapat oroligheter. Hon har också arbetat frivilligt i Somaliföreningen och som stödperson och kulturtolk för barnskyddsmyndigheterna.

En dålig bild av flyktingar I egenskap av årets invandrarkvinna vill Mohamed lyfta upp en positivare bild av flyktingarna

2010 Nasima Razmyar, Afghanistan, planerare på MonikaNaiset liitto ry och riksdagsvalskandidat för SPD. 2009 Fatbardhe Hetemaj, Kosovo, studerande vid Hanken och riksdagsvalskandidat för Samlingspartiet. 2008 Sambeau Sam-Koskitanner, Kambodja, kulturambassadör och tolk. 2007 Emina Arnautovic, Bosnien, skolgångsbiträde, hemspråkslärare och närvårdarstuderande.

Canon tror på bildterapi för unga För unga som bor i skyddshus i Finland erbjuds bildterapi där de unga uppmuntras till att använda sin kreativitet och dokumentera sin utveckling. Det är företaget Canon som donerat kameror till skyddshusen.

I Sierra Leone är Finlands Röda Kors och Canon Finland med i kampen mot malaria. Foto: Natalia Baer/Keksi

Enligt Erja Anttola, chef för skyddshusverksamheten i Finland, kan bilder fungera som en form av terapi. – I skyddshusen finns olika grupper som leds av frivilliga. Vi beaktar de ungas individuella behov och intressen och skapar grupperna därefter. Bildterapi är en del av vår verksamhet. Den unga kan fotografera ett visst tema som berör den ungas utveckling och livssituation.

Bildterapin är väldigt varierande och den används ïndividuellt.

Japansk filosofi vägleder Irma Majander, informatör på Canon Finland, säger att Canon har en långvarig tradition av samarbete med välgörenhetsorganisationer och att det samhälleliga ansvaret är mycket viktigt för Canon. – Canons samarbete med naturvårdsorganisationen WWF har pågått i tio år. Kyosei-filosofin utgör kärnan i Canons varumärke och sponsring. Kyosei är japanska och betyder ”leva och arbeta tillsammans för den gemensamma nyttan”. – Kyosei-filosofin förespråkar samarbete och harmoni mellan teknologin, naturen och människorna. Canons samarbetspartners väljs utgående från Kyoseifilosofin, berättar Majander. – Vi inledde inte samarbetet för pengarnas skull och Canon har inga ambitioner att göra en massa reklam för samarbetet. Men genom samarbetena får

Canons produkter synlighet. Tuula Colliander, som är ansvarig för medelanskaffning på Finlands Röda Kors, poängterar att samarbete och partnerskap är viktigt för Finlands Röda Kors. – Allt går inte att genomföra ensam. Tid, resurser och kunnighet behövs. För oss är det viktigt att hitta en gemensam värdegrund med vår samarbetspartner och med Canon har detta lyckats. Genom samarbetet har vi fått ett ökat medvetande om vår verksamhet, fler frivilliga och pengar förstås. Enligt Colliander har ofta bilderna en central roll i de olika kampanjerna. – Vi vill föra fram på vilka olika sätt man kan berätta en historia med bilder och vikten att kunna uttrycka något visuellt.

Nina Lindqvist smocka.fi@gmail.com

Samarbetet mellan Canon och Röda Korset Internationella Rödakorsfederationen och Canon Europa inledde sitt samarbete år 2005. Skyddsbehandlade malarianät är ett billigt sätt att undkomma sjukdomen. Foto: Natalia Baer/Keksi

Sedan år 2006 stöder Canon Finland skyddshus verksamheten i Finland tillsammans med Finlands Röda Kors.

Canon Finland och Finlands Röda Kors har även samarbetat i Sierra Leone i kampen mot malaria.

Smocka 9.3.2011  

Nyaste versionen av Smocka, som görs av Soc&koms journalistikstuderande.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you