Page 1

E X TR A NUM TJOCKT MER

21.2.2014

Blicka tillbaka SIDAN 10

FONDPENGAR · BITCOIN · ÄKTENSKAPSLAG · MÄNNISKOHANDEL


LEDARE & OPINION

Vi vet inte vad som är bäst för oss TEXT BJÖRN UDD

Då vi går till EU-val i maj finns det en

stark oro för att partier negativt inställda till invandring och EU kommer att klara sig bra. Invandring är något som länder med minskande befolkningsmängd behöver. Länder som Finland. Det är alltså möjligt att vi får ett valresultat som i slutändan skadar väljarskaran. Då Schweiz röstade för att skapa immig-

rationskvoter för alla utlänningar var det många som tyckte att schweizarna sköt sig själva i foten. Schweiz har redan tidigare haft stränga immigrationsregler men nu skulle också EU-medlemmar beröras. EU har däremot en del att vinna på folkomröstningens resultat. Av skattetekniska skäl har unionen länge velat komma åt till exempel den schweiziska banksekretessen men Schweiz har inte haft något intresse att förhandla. Nu tvingas Schweiz ta initiativ till förhandlingarna och då kommer EU att ha ett överläge. Valet i Schweiz handlade ändå om nå-

got djupare. Det ställde egentligen landsbygden mot de urbana områden där de stora bolagen finns. För att kunna hål-

”Då Schweiz röstade för att skapa immigrationskvoter var det många som tyckte att schweizarna sköt sig själva i foten.”

las på topp har företagen insett att de behöver anställa experter och annan arbetskraft utifrån. De vanliga människorna känner sig däremot förfördelade. De är missnöjda med att lönerna som betalas i Schweiz försvinner ut ur landet med pendlare, till exempel till EU-länderna Italien och Tyskland. Det är ändå uppenbart att det inte är en slump att det finns områden i Schweiz där var fjärde anställd bor utanför landets gräns. Företagen behöver expertis och om rätt sorts kunnande inte finns inom landet måste man hitta den utomlands. Företagen hämtar ändå mer skatteintäkter än vad arbetarna gör. Det är intressant att över hälften av

Schweiz befolkning inte ser det hela resten av världen ser. Rädslan för att tvingas dela med sig av kakan man har vinner över möjligheten att kunna baka en större och finare kaka. Och det här är inte bara Schweiz problem. I EU-valet i maj kommer vi att tvingas ta ställning till samma frågor som schweizarna gjort. Det är viktigt att väljarna får tillräckligt med information så de kan fatta ett vettigt beslut. Så att det inte går som för Schweiz.

Men varför vill du vara jämlik? TEXT ANNA MORING

Det är så väldigt lätt att glöm-

ma, mitt i allt diskuterande om en jämlik äktenskapslag, att man faktiskt pratar om familjer som bor på samma gata, handlar i samma närbutik, vars barn går på samma dagis som just dina. Familjer som min. Jag lever i en regnbågsfamilj med två barn, och har följt med de olika diskussionerna om sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter i samhället i snart 20 år. Mitt liv, och lagstiftningen, har på sätt och vis gått hand i hand. När lagen om registrerat part-

nerskap godkändes 2001 hade jag just träffat min blivande registrerade partner (vi sade nog ”fru” då redan) och den andra mamman till mina kommande barn. När lagen om assisterad befruktning debatterades 2004 var min partner gravid med vår förstfödda. Och när lagen om 2  SMOCKA 6/2014

intern adoption debatterades 2009 hade jag just fött vårt andra barn. De här diskussionerna har rört mig på ett djupt personligt plan. Eller kan du tänka dig, kära läsare, hur det känns att vänta barn medan politiker och kändisar diskuterar det barnets existensberättigande? Eller att planera att gifta sig när en riksdagsledamot liknar det vid att gifta sig med en gris? Eller att vara förälder i ett samhälle där mitt föräldraskap av vissa anses vara skadligt för mitt barn? Jag kan berätta. Det känns skit.

Ytterst kränkande. Förskräckligt. Och att det går ut över mina barn, att min dotter frågar mig varför Timo Soini inte gillar vår familj, det är mer än vad jag riktigt väl kan bära. Så snälla ni, visa lite respekt. Människor är vi ju alla. Och vill våra barn väl. Skribenten är fil.mag. som arbetar för regnbågsfamiljer.

Vår kolumnist Anna Moring är trött på att hennes rätt till en familj ifrågasätts.


KROKEN – EU måste bli mer demokra-

tiskt. Den fria rörligheten hotas av de nationalistiska partierna, säger alina böling (bilden) som ställer upp för Svenska folkpartiet i EU-valet. Böling tror att de stora frågorna i unionen kommer att handla om flyktingpolitik och grön ekonomi. Även maria tolppanen, som ställer upp för Sannfinländarna, vill tänka över flyktingskvoterna. Tolppanen säger att de kommer att satsa på att motarbeta att Europa blir en federation. Läs mer om Bölings och Tolppanens tankar om EU på Smockas webb. BILD SARA ÖSTMAN

SMOCKA 6/2014  3


INBLICK

Ett av de två öppna spåren i Helsingfors finns i Svedängen.

Uselt sportlov för skidåkare I Helsingfors finns endast två öppna skidspår. Stensböle skidhall stängde för säsongen redan tidigare i år. TEXT AXEL NURMI BILD LEHTIKUVA

För skidfantasten i huvudstadsregionen

har det varit ett dåligt sportlov. Det milda vädret i februari har smält bort den snö som föll i början av året. – Det dåliga vädret innebär att vi kan ha spår öppna på endast två ställen, säger idrottsanläggningsmästare matti soini, som har hand om spåren i Helsingfors. Svedängens spår är kring fyra kilometer långt, medan Svarta backens spår är ungefär en kilometer långt. Soini säger att spåren i Svedängen varit mindre populära i år än tidigare. Trots det har spåren haft en hygglig mängd besöka4  SMOCKA 6/2014

re. En varvräknare på banan har mätt cirka 5 000 varv per dag. – Räknaren är ändå inte alldeles pålitlig, eftersom den också räknar personer som skidat flera varv, påpekar Soini. Skidåkning inomhus är inte heller ett al-

ternativ då Stensböle skidhall har stängt för säsongen. Hallen stängde tidigare i år på grund av sjunkande besökarantal. Snön i hallen skyfflas redan ut, för att sedan sparas till nästa säsongsöppning. Processen är redan så långt gången att hallen inte kan öppnas på nytt. Enligt risto hietanoro, vikarierande avdelningschef för utomhusidrott i Helsingfors, är en annan orsak till att stängningen inte kan avbrytas att det kan äventyra nästa säsongsöppning. Hietanoro säger också att kundresponsen angående stängningen har varit obefintlig. – Det är ju lite konstigt med tanke på

snöläget, säger Hietanoro. Kanske folk helt enkelt förstår att vintern är slutskidad. Men helt slutskidat behöver det ändå inte

vara. I Esbo finns tre öppna skidspår. Banan i Oitans är 2,8 kilometer lång, i Alberga finns det 2,7 kilometer spår och i Bolarmaren finns det en flat familjebana på 1,5 kilometer. petri forsman har hand om skidspåren i Esbo. Han säger att de tre spåren borde hålla i ett par veckor till. Andra underhållna spår finns inte i Esbo. På motionsslingan Hanikka i Esboviken brukar ett skidspår underhållas om vintern. Här brukar björn holm, senior i Sökö, åka skidor om vintrarna. Nu måste han lämna skidorna hemma och dra på joggingskorna istället. – För en och en halv vecka sedan gick det ännu att skida här, säger han. Somliga vintrar är det bara så här.


INBLICK

Klartext om sexualitet – Det går varken att tiga eller hota ihjäl oss. Brister i lagen eller attityder får inte oss att försvinna, säger Jeanette Östman, redaktör för en färsk antologi om sexuella minoriteters vardag. TEXT & BILD LILIAN TIKKANEN

Den nya antologin Klartext (med

all respekt). Ord om sexualitet och kön gavs ut i går, då riksdagen inledde behandlingen av den jämlika äktenskapslagen. – Lagen har fått en väldigt stor symbolisk betydelse – en delorsak till att den inte godkändes i fjol. Motståndare upplever kanske att tanken om en kärnfamilj eller det traditionella äktenskapet skulle förstöras, säger jeanette östman, som har två barn med sin partner. De vigdes i magistraten då kyrkan inte kändes välkomnande. I Klartext berättar tretton per-

soner som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet om hur de har upplevt sina liv i Finland, bland dem ted urho. – Vi tilldelades begrepp vi skulle diskutera kring. Jag fick humor, ett bekant sätt att hantera min homosexualitet, säger Urho. Han anser att hbt-personer

också kunde synas mera i vanliga situationer som inte enbart fokuserar på sexualitet, som till exempel familjeliv och skola. – Berättelserna tar upp universella teman – våld, kärlek, familj och hem – som de flesta kan känna igen sig i, och ger insyn i hur lagstiftning eller attityder påverkar vår vardag, säger Östman. Hon och författaren johanna korhonen upplevde att det fanns behov av en bok där hbt-personer får tala till punkt utan att bli ifrågasatta, kritiserade eller värderade. En av dem som intervjuas i

Klartext är mirkka rekola som gick bort innan boken kom ut. Enligt lagstiftningen var hon kriminell under hälften av sitt 80-åriga liv på grund av den sexuella identitet hon föddes med. – Det är gripande men nyttigt att läsa, säger Östman som är stolt över att Rekola fick en chans att bli hörd. Enligt Östman behandlar lagstiftningen i Finland fortfarande minoriteterna orättvist. – Tvångssterilisering av transkönade borde förbjudas omedelbart. Om samkönat äktenskap godkänns medföljer rättigheten att bli prövad som adoptivförälder. Men det sker inte om vi tystnar, säger Östman.

Vi ber inte om ursäkt för vår identitet. Nu är det vi som har ordet, säger bokaktuella Jeanette Östman.

Marsch rör om i trafiken TEXT AXEL NURMI BILD BJÖRN UDD

Spårvagnstrafiken och busslinje 16 kommer att påverkas

Snellmansgatan, som spårvagnslinje 1 trafikerar på vardagarna, är delvis avstängd på lördag.

av en militäruppvisning på lördag, då Finlands försvarsmakt hedrar veteraner från luftvärnet som försvarade Helsingfors under bombräder för 70 år sen. I Kronohagen kör spårvagnslinjerna 7A och 7B från klockan 10 till klockan 13 via Kajsaniemigatan och Brunnsgatan. Också linjerna 2, 3 och 4 kör undantagsrutter då Alexandersgatan och Snellmansgatan delvis är avstängda. Busslinje 16 kommer att köra via Hagnäskajen, Broholmsgatan och Unionsgatan till Kajsaniemigatan i stället för att köra via Norra kajen och

Elisabetsgatan. Undantagsrutten gäller från 9.30 till 11. I Försvarsmaktens evenemang ingår bland annat en marsch som uppvisar såväl modern som historisk krigsutrustning och en flyguppvisning av ett övningsjaktplan. Rekryter vid Gardesjägarregementet och Helsingfors luftvärnsregemente deltar i uppvisningen genom att svära krigsmannaed. I år är det 70 år sedan det finländska luftvärnet försvarade Helsingfors från sovjetiska storbombningar. Under tre nätter släpptes kring 16 500 bomber över Helsingfors. Tack vare de finländska piloterna lyckades endast fem procent av bomberna träffa sina mål. SMOCKA 6/2014  5


INBLICK

Behöver du pengar? I fjol delade fonder och stiftelser ut över 330 miljoner euro. Även i år delas en motsvarande summa ut av de 153 medlemmarna i Delegationen för stiftelser och fonder. SÅ HÄR MYCKET DELAR FONDERNA UT:

Att tänka på när man söker stipendium TEXT SOFIA STRÖMGÅRD

Utgångspunkten för att lyckas få

ett stipendium är naturligtvis att man uppfyller kraven som ställs på en mottagare. Kontrollera vilka förutsättningarna är för att söka ett bidrag, och kolla också när ansökningstiden går ut. Nu för tiden kan man oftast lämna in sin ansökan på webben. Stipendier för studerande är i regel skattefria men det lönar sig att kolla upp saken i förväg. Trots att stipendierna är skattefria ingår de ändå i de inkomster som påverkar studiestödet. Alla stipendier beviljade av offentliga samfund som till exempel staten och kommunen är skattefria. Däremot får de bidrag som beviljats av en enskild eller privatperson inte överstiga 19 728,90 euro (år 2013). På skatteverkets webbsidor hittar man de färskaste uppgifterna. Hör man till de lyckliga som beviljas stipendium måste man komma ihåg att redovisa för sitt bidrag vid årets slut enligt de anvisningar man får från organisationen. För tillfället kan man ännu ansöka om många stipendier. På webbsidorna www.fyrk.fi och www.aurora-tietokanta.fi kan man söka bland olika stipendier och understöd under olika ämnesområden. Det lönar sig också att undersöka vad fonderna skriver på sina egna webbsidor för att försäkra sig om att man har de rätta uppgifterna.

6  SMOCKA 6/2014


INBLICK

Om du vill ha finansiering för:

Studier • Svenska studiefonden beviljar stipendier åt svenskspråkiga heltidsstuderande vid högskolor och universitet.

Fortbildning

• Föreningen Konstsamfundet och Svenska kulturfonden erbjuder stipendier för obligatorisk praktik för journalistik- och fotostuderande. Också yrkesverksamma journalister kan ansöka om stipendier för fortbildning.

• Svenska folkskolans vänner stöder evenemang inom bildning och kultur samt fortbildning på mässor och kurser.

• Svenska kulturfonden erbjuder praktikplatser vid kulturinstituten i bland annat Berlin, Oslo, Madrid och Bryssel.

• Stiftelsen Pro Juventute nostra understöder personer som arbetar med barn i skolor och daghem

• Finland-Amerika Föreningarnas Förbund beviljar stipen dier för studier och forskning i USA.

• Svenska kulturfonden erbjuder resestipendier för kulturarbetare, konstutövare, journalister och personal inom utbildning. • Patricia Seppäläs stiftelse beviljar stipendier för att befrämja bildjournalistik och pressfotografi.

Kultur • Konstsamfundet erbjuder stipendier inom bildkonst och konstindustri, musik och teater • Finska Konstföreningen utdelar stipendier till utexaminerade bildkonstnärer under 35 år.

Forskning • Finska Vetenskapsakademin understöder flera olika vetenskapsgrenar inom forskning. • Professorspool är en gemensam stipendiepool för 17 stiftelser som erbjuder forskningsstipendier för professorer. • William Thurings stiftelse främjar vetenskapens, konstens, folkupplysningens och hälsovårdens utveckling i Finland. • Jane och Aatos Erkkos stiftelse beviljar bidrag till forskning inom teknik, ekonomi, medicin, kulturella projekt och andra projekt som främjar psykiskt och fysiskt välmående.

• Undervisnings- och kulturministeriet beviljar understöd till konstnärer, filmproducenter och musiker. • Stiftelsen Greta ja William Lehtisen säätiö understöder bildkonstnärer, industriella formgivare, tonkonstnä- rer och arkitekter. • Museiverket understöder innovativa museiprojekt

• Stiftelsen Tre Smeder delar ut stipendier för kultur, idrott och samhällsnyttig verksamhet

• Börsstiftelsen i Finland understöder forskning om börsbranschen och fortsatta studier efter magisterexamen.

Fondernas och stiftelsernas uppgifter är från 2013 och representerar inte de sex största i Finland. GRAFIK JENNY RÅMAN & NANNA STENBERG

SMOCKA 6/2014  7


PÅ DJUPET

SVÅR ATT STYRA, SVÅR ATT HÅLLA TRYGG OCH OMÖJLIG ATT SPÅRA. MEN DEN VIRTUELLA VALUTAN BITCOIN BLIR POPULÄRARE, ÄVEN I FINLAND.

Bitcoin växer långsamt TEXT HANNA RISKA BILD JESSICA BRANDER

Ville Juurinen hörde om bitcoin för

första gången 2011 och blev intresserad. – Jag har inte köpt något direkt. Främst samlar jag bitcoin genom att ”mina”, alltså utvinna, och växlar dem till euro, säger Juurinen. Jag skaffar bitcoin vartefter och har gjort en vinst på flera hundra euro. Att köpa bitcoin i investeringssyfte är kanske inte så bra, bedömer Juurinen. Valutans värde påverkas av hur människor säljer och köper, och bubblan kan spricka. I Finland finns uppskattningsvis 20 000 bitcoin-användare, enligt henry brade, vd för bolaget Prasos. Företaget upprätthåller webbportalen bittiraha.fi och handlar med bitcoin. De som köpt större mängder bitcoin kommer att vilja använda pengarna, tror Brade. Det leder till att fler företag erbjuder möjligheten att använda valutan. – Det är lättare att använda bitcoin direkt än att växla dem till euro först, säger Brade. För tillfället tar ett tjugotal före-

tag i Finland emot bitcoin. Webbutiker och företag som erbjuder tjänster inom sport och IT är mest representerade. Restaurangen Kynsilaukka i Rödbergen tog i bruk bitcoin som betalningsmedel för ungefär en vecka sedan. rasmus berg, restaurangchef och vd, ser betalningsmedlet som ett bland flera andra. – Jag ser ingen orsak till att vi inte skulle erbjuda möjligheten att betala med bitcoin, säger Berg. Investering8  SMOCKA 6/2014

arna och riskerna är små. Kunden får räkningen i euro och betalar den genom sin digitala plånbok i mobiltelefonen. Inköpen går via en utomstående serviceleverantör och redovisas till restaurangen i euro. Hittills har en kund betalat med bitcoin. Finlands första bitcoin-automat

finns på järnvägsstationen i Helsingfors och togs i bruk i december 2013. Automaten är placerad i skivbutiken Levykauppa Äx. oskari kivimäki, butikschef för skivaffären, beräknar att fem till sex personer använder automaten dagligen. Butikens kunder kan betala sina inköp med bitcoin direkt, men tillsvidare är det högst en person i veckan som valt det alternativet. Om man har en digital plånbok kan man köpa bitcoin med kontanter i automaten. Företaget Prasos upprätthåller automaten och till fördelarna hör att den är enkel att använda och att man får bitcoin direkt, enligt Brade. För att använda bitcoin säkert måste

användaren förstå den tekniska biten. – Säkerhetsaspekten är tudelad, säger Brade. I princip är det ett säkert system, men utan starkt IT-kunnande är det besvärligt att förstå sig på. Alternativen är att ta i bruk en så kallad pappersplånbok, som kan användas utan nätuppkoppling, eller låta ett företag förvalta valutan, enligt Brade. Ville Juurinen håller med om att säkerheten är ett problem. – Det är säkrast att spara valutan på sin egen dator, men om till exempel datorns hårddisk går sönder försvinner allt. Man måste veta vad man gör.

”I princip är det ett säkert system, men utan starkt IT-kunnande är det besvärligt att förstå sig på.”

Trots vissa säkerhetsproblem ser

Brade positivt på framtiden. Enligt honom är det digitala valutafenomenet här för att stanna och han tror också på en vidareutveckling av tekniken. Berg tycker det är svårt att sia om framtiden, men konstaterar att om efterfrågan finns så ökar utbudet. Han tycker att Finland med sitt tekniska kunnande kunde gå i täten för utvecklingen. Juurinen tycker det är dåligt att det finns flera olika virtuella valutor som tävlar om att vara störst och bäst. – Framtidsutsikterna skulle förbättras om de virtuella valutorna koncentrerades till en valuta, säger Juurinen.

VAD ÄR BITCOIN? • En virtuell valuta skapad 2009 av pseudonymen Satoshi Nakamoto. • Valutan är decentraliserad, ingen centralbank övervakar. • Efterfrågan och utbud avgör valutans värde. En bitcoin var på torsdagen värd 436,40 euro. • Bitcoin överförs direkt mellan personer eller företag utan tredje part i ett P2P-nätverk av datorer. Transaktionerna är krypterade och hemliga. • Så kallad mining betyder att ett installerat datorprogram, eller en köpt tjänst på webben, gör matematiska beräkningar som utvinner nya bitcoin. Källor: Financial Times, bittiraha.fi, bitcoin.se, Wikipedia


PÅ DJUPET

Restaurangchefen Rasmus Berg vid restaurang Kynsilaukka tror att möjligheten att betala i bitcoin kan locka turister.

Restaurang Kynsilaukka tog emot den första betalningen i bitcoin på onsdag kväll.

SMOCKA 6/2014  9


TILLBAKABLICK Vy längs Västra kajen (nuvarande Södra kajen) mot Senatstorget. I dag domineras samma gatubild i hög grad av bilar och trafik. Bild: Gustaf Sandberg

Nostalgitripp DÅ MAN FOTOGRAFERAR DAGENS HELSINGFORS EN GRÅDASKIG FEBRUARIDAG ÄR DET SVÅRT ATT NÅ UPP TILL CHARMEN I GAMLA FOTOGRAFIER. ÄNDÅ BERÄTTAR ALLA BILDER HISTORIER BILDER CA 1890–1910 SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND (www.flickr.com/photos/slsarkiva/sets/) FRÅN SIN TID. NYA BILDER CAMILLA BERGHÄLL Järnvägstorget med Nationalteatern. Bild: Gustaf Sandberg

10  SMOCKA 6/2014


TILLBAKABLICK

Gamla studenthuset. Bild: Gustaf Sandberg. Svenska Teatern i Helsingfors ca 1906. Bild: K.E. Ståhlberg

SMOCKA 6/2014  11


RECENSION Anna Hultin och Niklas Åkerfelt spelar okonstlat och skippar förskönande omskrivningar.

Rått och gripande TEXT ERIKA LINDROOS BILD SVENSKA TEATERN

Ibland blir det nästan så obehagligt att jag

vill stiga upp och gå ut. Kvinna till salu liknar ingen pjäs jag sett förut. Det är precis som det står på Svenska teaterns webbplats, det är rått, rakt och nära. Det är märkligt hur bara ord kan åstadkomma den effekten. Pjäsen är skriven av journalisten jeanette björkqvist och bygger på bakgrundsintervjuer och material från finländska rättegångar som behandlat människohandel. Stora delar av pjäsen, regisserad av marcus groth, är baserad på verkliga händelser medan en del scener är konstruerade trots att de bygger på bakgrundsarbete. Ingen som ser pjäsen går hem oberörd och om någon har tänkt se den för att få en trevlig “feel good-kväll” kommer den personen att ångra sig. Det här är så långt ifrån det man kan komma. Samtidigt som det är obehagligt och man gärna skulle vilja hålla för öronen ibland är det en väldigt ansvarig utgivare Lars Lundsten

producent Isabella Mattsson

chefredaktör Tino Oksanen

Paradbild SLS

12  SMOCKA 6/2014

layout Jenny Råman Nanna Stenberg Nathalie Holmgren Tobias Pettersson

bra pjäs. Den gör det den ska. Den provocerar och skapar debatt. När niklas åkerfelt spelar en man som köpt sex och säger att det är fråga om en ”gemensam manlig erfarenhet”, ”det ligger i mannen natur” och att ”när kuken står slutar hjärnan att fungera” skulle man nästan vilja ställa sig upp och protestera direkt. Här används inga milda ord. De säger som det är rakt ut hur hemska och äckliga orden än är och det är kanske just det den här debatten behöver. Vi vill inte tänka på att sådant här förekommer också i Finland och förtränger det hellre än diskuterar det. Pjäsen består av fyra olika delar. Publiken får ta del av Katjas historia (spelad av anna hultin) om hur hon lämnar sin hemby i Östeuropa för att få ett bättre liv, men slutar som prostituerad i Helsingfors. Katjas historia varvas med citat av män från olika rättegångar i Finland, upplästa texter där kvinnorna berättar sin historia och rena fakta bitar där skådespelarna diskuterar med publiken. Kvinna till salu har premiär på Svenska teatern i dag. redaktörer Sofia Strömgård Axel Nurmi Björn Udd Hanna Riska

Camilla Berghäll Erika Lindroos Sara Östman Jessica Brander

utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet www.smocka.fi

Smocka 6 2014  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you