Page 1

Fredag kl 08

Rektor Hägglund: ”Var är skolans konstverk?” s. 6

100,3 MHz

Sug på livets goda med Prima och Kati Leuschel

Vädret i Helsingfors I dag

−13 I morgon

−14

Onsdag 23.2.2011

Foto: Michaela Rosenback

Ordningsvakternas paradox

Två kvinnor brottas med två ordningsvakter utanför en krog i Helsingfors. Det är minusgrader och kvinnorna har inga ytterkläder på sig. Då en man fotograferar händelserna beslagtas hans kamera av ordningsvakten från baren bredvid. Mannen har rätt att fotografera på allmän plats, men då han ber om att få tillbaka kameran får han istället ett slag i ansiktet. - Ingen visste något om någonting då polisen anlände, säger fotografen. s. 4-5

Kaurismäki-filmer populära i Berlin

Den finsk-litauiska dokumentärfilmen Barzakh har fått ett hedersomnämnande från den självständiga ekumeniska juryn vid Berlins filmfestival. Filmen följer med livet bland tjetjenska familjer som förlorat en familjemedlem. Barzakh belönades också med Amnesty Internationals filmpris på 5 000 euro. Aki Kaurismäki och det finska filmbolaget Sputnik har deltagit i produktionen av filmen. Mika Kaurismäkis dokumentärfilm blev andra i publikomröstningen i serien Panorama. FNB-Smocka

Jippo för nya studentbibban

Fiskeavtalet:

Foto: Sakari Pulkkinen.

Östersundom år 2021? Planerna för jättebygget i Östersundom tar form. Går allt vägen skall den forna landbygden i Sibbo på 10 år förvandlas till en livlig tätort. Ett helt nytt boendekoncept ska utvecklas och locka till sig tusentals invånare. Generalplanen presenterades på måndagen i Helsingfors och det är tänkt att miljöministeriet skall godkänna den i slutet av år 2012.

s. 3

Fiskeavtalsdiskussionen som Smocka tidigare rapporterat om fortsätter. Finland tog inte ställning då Europeiska rådet behandlade frågan. - Jag hoppas verkligen att parlamentet fäller förslaget, sägerEuropaparlamentariker Carl Haglund (SFP) .

s. 5

Helsingfors universitet presenterar sitt nya centrumbibliotek på onsdagen. Jippot Intellektuellt liv – biblioteket i KAISAhuset 2012 bjuder studerande och personal på en visuell rundvandring i det framtida lärocentret, som ska stå färdigt nästa år. På programmet står bland annat en paneldebatt om bibliotekets betydelse för studierna. Jippot börjar klockan 12 i universitetets huvudbyggnad. Smocka

Ledare Polisen gör allt mindre,väktarna allt mer. Var drar vi gränsen? s. 2


OPINION

Onsdagen den 23 februari 2011

”Oberoende av partiets snedvridna bild av islam och muslimer kan man undra hur långt medlemmarna går i sin “kamp” för individens frihet? Borde frihetspartiet i västeuropeisk anda kräva att den allmänna värnplikten slopas och jobba för en könsneutral äktenskapslag?”

Frilansjournalisten Jens Finnäs kommenterar den allmänna tron om ungdomarnas bristande språkkänsla i sin kolumn i Vasabladet.

Fredrik Wahlström ifrågasätter logiken i Frihetspartiets valprogram i sin blogg på svenska YLE

Zacharias Kullman

Statens tynande våldsmonopol

DAGENS FRÅGA

Staten har våldsmonopol i Finland. Det är en del av vårt rättssystem. Ändå har en tredje legitim våldsaktör uppstått vid sidan av polis och militär, de privata väktarna. Det är inte längre sant att staten har våldsmonopol. Sedan väktarna blivit allt fler, till och med fler än poliserna, har våldet också privatiserats. Väktarna och ordningsvakterna finns inte längre bara i de privata festlokalerna och på industritomter. Man hittar dem också på offentliga platser. Varje dag möter man väktare i metron, på järnvägsstationen eller på en krog. Nästan vem som helst kan efter en kort utbildning få lön för att hålla ordning på stan. Problemet är inte att väktarnas och ordningsvakternas befogenheter är för stora. Det är när befogenheterna överskrids som är problemen uppstår. I tidningen Voima (nr. 1 2011) kunde man läsa skräckhistorier berättad av såväl offer som väktare om hur väktarkåren misshandlar lite vem som helst på stan. Sedan skyddas de av kolleger och bortvända kameror. Våldet ökar och blir snart praxis då ingen ingriper. Grupp-

trycket ser till att praxisen inte ändras. Den antagna förseelsen från offrets sida kan vara något allvarlig, men också bara ett glåpord eller ett felaktigt utseende. Vad orsaken till våldet är spelar ingen roll. Misshandel är

Sedan väktarna blivit allt fler, till och med fler än poliserna, har våldet också privatiserats ju olagligt i varje fall. Överdrivet våld i väktarjobbet är ingen slump. Våldet har blivit affärer. Väktarfirmorna får, precis som andra företag, kunder genom lågt pris och gott rykte. Det låga priset kan betyda dålig utbildning, låg lön och inga kräsna anställningsvillkor. Det goda ryktet kan betyda att man är känd för att sätta hårt mot hårt och avlägsna alla oönskade. Oönskade i form av t.ex. alkoholister, skräniga tonåringar eller tiggande romer. Allt så länge vinsten maximeras.

Har du någon gång upplevt att väktare och dörrvakter använt för mycket våld? Nej

(66 procent)

Ja

Röster totalt: 50

Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars Lundsten Journalistisk chef Julius Uusikylä

(34 procent)

Ändå är våldet ju inte alltid osynligt. Varför reagerar inte de förbipasserande? Svaret är ovetskap och tillit till auktoriteter. Det är lätt att tror att väktarna vet vad de gör och använder just så mycket våld som nöden kräver. Väktarna är proffs och polisen skulle väl ingripa om det behövdes, tycker man. Som man kan läsa på sidan fem i tidningen kan det också vara svårt att sätta sig upp mot väktarna och ordningsvakterna. Man kan få sin kamera beslagtagen eller få stå ute i kylan utan vinterkläder. Man måste kunna stå på sig ordentligt och känna sina rättigheter – och hoppas att det räcker. Om vi är beredda att acceptera väktarna som en våldsbrukande auktoritet har vi ett problem. Acceptansen betyder att vår syn på vem som får döma och straffa i vårt samhälle förändras radikalt. Om vi inte är försiktiga och slår vakt om våra värden kan det gå illa. Kanske vi någon dag accepterar privat fångvård, privat polis eller kanske en privat armé. Steget är inte så långt som det verkar.

Gå in på för att svara på dagens fråga.

VECKANS SAMTALSÄMNEN

”Till ungdomens sysselsättningar i dag hör att blogga. Med tanke på det väl kända språkliga förfallet kan detta tyckas något paradoxalt. Varför skulle människor med så uppenbart bristande språkkunskaper ägna så mycket tid åt att läsa och skriva dagböcker på nätet?”

LEDARE

WEBBKLIPP

2

23.2 Skid-VM i Holmenkollen inleds. De tolv dagar långa världsmästerskapen börjar med sprint och avslutas med männens 50 km masstart. Idrottarna varnas för alla tiders dopingjakt. Nya metoder kommer att användas och tester tas också på natten. De första artistnamnen för Ruisrock 2011 avslöjas. Nordens äldsta rockfestival går av stapeln 8- 10 juli på ön Ruissalo i Åbo. Yle Teema sänder en dokumentär om 40-åriga Ruisrock i vår.

Foto: Ski-VM 2011

23–24.2 Greklands premiärminister Georgios Papandreou besöker Finland på inbjudan av statsminister Mari Kiviniemi. Ministrarna träffas för att diskutera aktuella ekonomiskpolitiska EU-frågor. Den grekiska premiärministern ska också träffa riksdagen.

25.2

Sannfinländarna publicerar sitt valprogram. Den som inte orkar läsa igenom programmet kan lyssna till det i sångform på partiets Rokkaa kansalle-evenemang framför riksdagshuset senare på dagen. På plats finns även riksdagsvalskandidater från Helsingfors- och Nylands valdistrikt, bland annat ordförande Timo Soini och stadsfullmäktigeledamot Jussi Halla-aho.

”Jag kan avslöja att det kommer att bli ett uppträdande fyllt av humor en stojig sannsång”

Känner du att situationen i Nordafrika angår dig?

Producenter Johanna Metsämäki Christoffer Gröhn

Sångarbrodern Ilkka Aalto lovar verbal akrobatik då teknologkvartetten Hummeripojat tar sig an Sannfinländarnas valprogram.

Redaktörer och fotografer Zacharias Kullman, Sonja Schalin, Jenny Råman, Rea Ristola, Jonas Johnhem, Tobias Petterson, Michaela Rosenback, Daniel Donner

Tidningen SMOCKA görs av journalistikstuderande vid Svenska Social- och kommunalhögskolan

Layout Jael Nyman, Nora Rinne, Eva Ekholm


Onsdagen den 23 februari 2011

NYHETER 3

Kompromisser och nytänk skapar framtidens Östersundom Ekologiskt, naturnära och mellaneuropeiskt. Dessa är ett par av ingredienserna i Östersundoms framtid. Området ska vara modernt och trivsamt och locka speciellt småbarnsfamiljer. Husen i Östersundom ska ändå inte vara de typiska egnahemshusen eller radhusen man kan se lite varstans i tätorterna. Istället ska man satsa på så kal�lade townhouses, som är villaliknande byggnader som ofta förekommer i till exempel England och Holland. Projektledaren Matti Visanti tycker det är hög tid för Finland att pröva på nya metoder när det kommer till boende. ­ – I många år har vi velat introducera flera typer av boende till den finska befolkningen. I Östersundom ser vi nu en chans att bli mångsidigare. Visanti tror att husen kommer att tilltala vanliga medborgare, bara man ser

Projektledare Matti Visanti. Foto: Tuulikki Holopainen

till att bygga på rätt ställe. Speciellt gatorna kommer att försöka stöda townhouse-konceptet. – I Finland planeras gatorna ofta utgående ifrån trafik och trafiksäkerhet. Det här är en svag punkt. I Östersundom ska vi därför satsa på nära kontakt mellan bostäderna och gatorna. Generalplanen för själva området är dock bara en början. Stadsplaneringsnämnden söker ännu områdets karaktär och mycket kan hända inom de närmsta månaderna.

Ekonomisk tillväxt för med sig människor Inom de närmaste 40 åren förväntas 150 000 människor flytta till Östersundom. Men om det faktiskt kommer hända beror på flera saker. Tanken är att de flesta skall komma från Helsingfors och närliggande orter, så nära som 3-4 kilometer. – Vi har en ekonomisk tillväxt som borde främja en ökad befolkning i Östersundom. Ser man bakåt 50 år har Helsingforsregionen växt snabbt, och allt tyder på att det kommer finnas en halv miljon människor mer i Helsingfors inom 40 år, säger Visanti. Han medger ändå att om den ekonomiska tillväxten inte fortsätter, kommer heller inte människor att flytta till Östersundom

som planerat.

Utmaningar att vänta Östersundomprojektet står inför många utmaningar. Privata markägares roll och speciellt frågan om öppna strandtomter har varit aktuella. – Det är en fråga om en kulturkrock. I Helsingfors är man van vid öppna stränder där alla kan röra sig, medan de flesta stränderna i Sibbo är privatägda och således slutna. Vi har redan köpt några strandtomter, men vi har inte råd att köpa många, säger Visanti. Regionalutvecklingsarkitekt Sirkku Huisko i Sibbo säger att det ändå är frågan om en unik möjlighet för Sibbo och att mark-

Östersundom

Helsingfors, Vanda och Sibbo har skakat av sig meningsskiljaktigheterna och ställer sig nu bakom en gemensam generalplan för Östersundom. Tanken är att området på 10 år skall växa från landsbygd till ett tättbefolkat småhusområde, olikt något annat i Finland. • Östersundom är ett område i östra Helsingfors som före år 2009 hörde till Sibbo. • En ny generalplan presenterades på måndagen. Planen lades fram gemensamt av Helsingfors, Vanda och Sibbo. • Generalplanen behandlar planer på markanvändning och kollektivtrafik. • I planen ingår också att 150 000 människor skall flytta till Östersundom inom de närmaste 40 åren. • På torsdagen presenteras förslaget för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors. I mars behandlar Sibbo och Vanda förslaget.

ägare vinner i längden. – I Majvik har de ett avtal med en grupp markägare om hur de skall utveckla området. Genom att diskutera olika möjligheter och hur man kan utnyttja dem på bästa sätt håller alla sig på samma linje. Men det är klart, det finns

alltid de som tycker att förändringen blir för stor. Andra utmaningar är naturskydd, trafiksystem och samarbete med olika människogrupper. Matti Visanti tror ändå att det går att hitta en lösning. – Viktigt är ändå att komma ihåg att vara ob-

jektiv då man planerar. Det man själv inte tycker att är väsentligt är kanske viktigt för någon annan. Endast genom att lyssna på alla kan man nå det bästa slutresultatet. Jenny Råman smocka.fi@gmail.com

Grönt. Såhär ser Östersundom ut idag.. Foto: SkyFoto Group

Metron bästa alternativet – just nu Helsingfors vill inte utesluta några alternativ och planerar därför nya Östersundom både för metro och spårvagn. En förutsättning för att Östersundom ska bli populärt är att kollektivtrafiken i den nya stadsdelen fungerar förtjänstfullt. Många alternativ har diskuterats, främst snabbspårnvagn och metro. Av dessa två ses metron som ett bättre alternativ eftersom Vanda och Sibbo inte tycker att de har lika stor nytta av snabbspårvagn som av metro. Förslaget är att för-

länga metronätverket med sex nya stationer från Mellungsbacka i Helsingfors till Majvik i Sibbo. Tanken är att metrolinjen skall vara symmetrisk med västmetron, det vill säga sträcka sig 20 km på var sin sida om Helsingfors järnvägsstation. Kostnaderna för metrobygget uppges röra sig kring 700 miljoner euro även om projektledare Matti Visanti medger att dessa siffror inte alls är säkra. – Vi vet inte ännu vad den kommer att kosta eller vem som skall betala. Det bestäms först om några månader. Om staden växer finns det pengar.

Sibbos regionalutvecklingsarkitekt Sirkku Huisko uppger att kostnaderna är en stor fråga, men kan ännu inte specificera vilka följder det har för Sibbo. – Hur vi skall möjliggöra projektet finansiellt är en stor utmaning. Det återstår att se vad kostnaderna blir och hur vi sköter dem. Planerna för en snabbspårvagn finns ännu med ifall något skulle komma upp som man inte räknat med. Går allt enligt planerna skall metrobygget sparka igång år 2015. Jenny Råman

Byggområde

Grönområde

Industriområde

Havsområde

Borgåleden och Ring III

Vision. Så här kan Östersundom se ut om 40 år om stadsplanerarna får sin vilja igenom. Foto från Sibbo kommuns hemsida


Onsdag 23 februari 2011

FOKUS

ORDNINGSVAKT

VÄKTARE

4

• Är en privatanställd civilperson. Ska bära arbetsuniform och väktarkort.

får bara användas i självförsvar.

• Får på privat område:

• Avlägsna en person.

• Avlägsna en person som inte får vara där eller som blivit tillsagd om att lämna platsen.

• Förhindra att någon rör sig på allmän plats.

• Gripa en person som begår ett brott, men måste tillkalla polis omedelbart.

• Får inte på allmän plats:

• Gripa någon. • Kontrollera eller beslagta någons egendom.

• Ta till kraftmedel endast om personen gör motstånd. Våldet

• Be om att få se identifikation.

• Övervakar enligt lagen ordningen och säkerheten på ett område. Har genomgått en utbildning godkänd av inrikesministeriet.

• Får kontrollera och konfiskera egendom som kan hota ordningen eller säkerheten.

• Ska bära bricka eller väst med texten Järjestyksenvalvoja – ordningsvakt. Security kan också tilläggas. Västen eller brickan ska vara gul med svart text. • Får förhindra att en person tar sig in på ett område om personen är berusad, beter sig störande eller farligt, har farlig utrustning med sig eller inte uppfyller krav som ställts av ett evenemang – men lagen om diskriminering måste beaktas. • Får avlägsna en person som inte följer order om ordning och säkerhet som ordningsvakten gett.

• Får hålla en person i förvar endast om personen inte direkt kan överlåtas till polisen, i fyra timmar, i ett sådant utrymme som på förhand granskats och godkänts av polis eller tills ett fartyg kommer i hamn. • Får använda kraftmedel då uppmaningar och order inte räcker för att upprätthålla ordningen eller då en person som ska avlägsnas eller föras till förvar gör motstånd. • Får inte gripa någon vid ett allmänt möte. • Får inte i onödan bära verktyg för krafthandlingar, och de får inte bäras synligt.

Foto: Michaela Rosenback

Vem bevakar ordningsvakterna? Ett våldsbrott utfört av ordningsvakter bevittnades under onsdagtorsdag natten för en vecka sedan. Ordningsvakter är tvungna att bedöma hotande situationer själva, vilket ofta verkar skapa oklara situationer. En man som var på väg hem från jobbet lite efter ett på natten hade märkt att två ordningsvakter brottades med två unga kvinnor utan jackor på Norra järnvägsgatan utanför klubben Yk. – Det såg ut som ett slagsmål, säger vittnet som vill förbli anonymt. Enligt vittnet blev kvinnorna utlåsta av ordningsvakterna vid dörren utan sina ytterkläder. När kvinnorna inte gick sin väg knuffade väktarna kvinnorna på gatan så att de föll omkull. Kvinnorna var berusade och ögonvittnet säger att de betedde sig våldsamt redan inne i klubben. Mannen fotograferade situationen, varefter ordningsvakten från baren bredvid gick fram och tog hans kamera. – Jag sa åt ordningsvakten att jag vet att jag har rätt att fotografera på en allmän plats och bad honom ge kameran tillbaka, säger mannen. Då fotografen följde ordningsvakten mot dörren slog vakten mannen i ansiktet, och när han

ringde nödcentralen knuffade ordningsvakten till honom i sidan. Då polisen anlände nekade Yk:s ordningsvakter att de sett den andra barens ordningsvakt ta kameran. Ordningsvakten vid den andra baren å sin sida nekade att han skulle ha varit framför Yk:s dörrar. Enligt Petri Juvonen, som ansvarar för polisens utredning, hade ordningsvakten försökt avlägsna ett sällskap på tre som betett sig dåligt inne på klubben då de två kvinnorna hade attackerat ordningsvakterna. – Den ena kvinnan var i så dåligt skick att hon fördes till sjukhus, säger Juvonen. Den andra kvinnan följde med. Mannen var i häkte över natten. Polisen undersöker två olika fall: misshandel och motstånd mot ordningsvakt samt stöld och lindrig misshandel. Ordningsvakten bedömer situationen

Ordningsvaktens uppgift att upprätthålla ordningen och säkerheten samt förebygga brott och olyckor. Från sitt ansvarsområde har en ordningsvakt befogenheten att avlägsna en person om personen stör den allmänna ordningen eller säkerheten genom att bete sig hotfullt, stökigt eller aggressivt. Ordningsvakter får ta till kraftmedel då det är nödvändigt och enbart efter att de gjort försök att genom uppmaningar och or-

Utredning pågår. Nattklubben Yk ger inga kommentarer om händelserna, utan håller på att utreda vad som hände. Foto: Michaela Rosenback

der upprätthålla ordningen. Med tanke på situationens brådska, motståndets kraft och en bedömning av helheten får man ta till behövliga kraftmedel. – Väktare är tvungna att ta beslut om avlägsnande självständigt, säger Jarmo Mikkonen, ordförande för branschorganisationen för bevaknings- och säkerhetsbranschen Suomen Vartioliikkeitten Liitto. Oftast räcker det

med instruktioner, uppmaningar och order, men man borde även bedöma tillräckligheten av väktarnas rättskydd. Enligt polisen fungerar samarbetet med ordningsvakter och väktare bra. – Ordningsvakten har befogenheter att behandla situationen på plats, men när man tar fast en person kallas polisen, säger Tom Packalén, jourhavande kommis-

sarie. Mikkonen tycker också samarbetet fungerar bra. Han anser att den privata säkerhetsbranschen ska stöda polisens verksamhet. – I praktiken kan det dröja länge för polisen att komma på plats, och då får väktaren klara situationen på egen hand, säger han. Ingen vid branschorganisationen Järjestyksenvalvojien ammattiliito var anträffbar för kommen-


Onsdag 23 februari 2011

KOMMENTAR

En journalistisk paradox Revolutionerna i arabvärlden har än en gång visat att det är omöjligt att stoppa informationsgången i dagens värld. Trots att den libyska regimen har satt stopp för utländska medier har det inte varit någon brist på information från landet. På Twitter och Youtube har informationsflödet inte kunnat stoppas. Personer på plats har aktivt twittrat om händelserna och lagt ut videoklipp på webben. Trots det är det svårt att egentligen veta vad som är på gång - för att inte tala om att förstå det som sker. Det här är nämligen något av en journalistisk paradox. Trots information i överflöd behövs journalister fortfarande. För att förstå hela händelseförloppet i arabvärlden gäller det som förut att vara på plats och med egna ögon och öron dokumentera och analysera skeendena. Det här går inte att göra genom att kolla videoklipp eller läsa Twitter-meddelanden. Jag vill till och med påstå att journalister som rapporterar på plats behövs mer än någonsin tidigare. Christoffer Gröhn smocka.fi@gmail.com

tarer.

Mer bevis på webben – Enligt Yk:s ordningsvakter är det osannolikt att jag får tillbaka kameran om inte situationen syns på övervakningskamerornas film, berättar mannen som försökte fotografera misshandeln av de två kvinnorna utanför nattklubben. Norra järnvägsgatan, precis som alla andra gator, är allmänna platser. En väktare eller polis har inte rätt att förbjuda fotografering på allmän plats, vilket tryggas av grundlagen. Däremot får inte allt material publiceras. Vittnet kände till webbplatsen Vartijavahti (vartijavahti. wordpress.com) och skriver om händelserna där. Webbplatsen samlar texter och bilder av situationer där väktare har betett sig störande eller våldsamt. Ett nytt inlägg har redan kommit sedan fallet Yk. – Förutom att man ofta hör om situationer där väktare eller ordningsvakter gått över gränsen för sina befogenheter har jag en gång tidigare själv varit i en hotande situation med ordningsvakter, berättar mannen vid Yk. Det handlade om att baren vägrade att ge tillbaka min jacka.

Demokrati är ingen självklarhet i Libyen Fyrtio år av sluten diktatur i bagaget gör det svårt för libyerna att bygga upp sitt land på nytt. Den som kan organisera sig kan också ta makten, då folket söker efter en ny politisk ledning.

En som med speciellt intresse följer med händelserna i Libyen är Kaija Ilander. Hon är bekant med landet genom sitt uppdrag som Finlands ambassadör för området Libyen, Tunisien och Algeriet åren 2003-2007. I början av Ilanders ambassadörsperiod befann sig Libyen mitt i en stor förändringsprocess. FN hade infört internationella sanktioner mot landet i början av 1990-talet, som följd av terroristdåd som Libyen vägrade reda ut med västländerna. Efter tio år av sanktioner ändrade Libyen 2003 dramatiskt sin politik gentemot västvärlden och ansträngde sig för att normalisera förbindelserna till EU och USA. När Kaija Ilander blev ambassadör var de internationella sanktionerna redan historia och olje- och gashandeln blomstrade. - Det blev en internationell rusning till Libyen då isolationen bröts. Tidigare hade landet varit i ett stillastående läge och isolerat från resten av världen. Nu bytte Libyen sitt socialistiska system mot ett kapitalistiskt, berättar hon. Trots att olje- och gasindustrin

FOKUS

5

Fixa ny logga för UniSport UniSport söker sin visuella stil genom en öppen tävling. Uppgiften går ut på att skapa en logga och en visuell helhet för det nya gemensamma idrottsverket för Helsingfors universitet och Aalto-universitetet. Tävlingstiden går ut den sista februari. Det vinnande förslaget belönas med 1000 euro. Andra och tredje plats tilldelas gymkort. UniSport inleder sin verksamhet den 1 september i år. Smocka

Lev länge på fullkorn

Långvarig ledare. Muammar al-Gaddafi har varit ledare i Libyen sedan han var 27.

mådde bra lyckades reformerna ändå inte få fart på den övriga ekonomiska tillväxten. - Missnöjet med det ekonomiska läget är en möjlig utlösare till de nuvarande oroligheterna. Speciellt utsatta är ungdomarna, som samhällsutvecklingen inte lyckats placera. En annan sak som påverkat Libyen är såklart utvecklingen i grannlandet Tunisien. De två länderna är kulturellt väldigt nära varandra, säger Ilander.

Gaddafis svaga punkt En egendomlig ledare som lyckats hålla landet under kontroll i över 40 år med sitt avvikande sätt att regera. Så skildrar Ilander Libyens diktator Muammar al-Gaddafi. Han var endast 27 år då han steg till makten som följd av en statskupp. Enligt Ilanders erfarenhet har libyerna varit så vana vid att inte ha yttrandefrihet eller demokrati att de tagit det som en självklarhet. Det hörde inte till att öppet kritisera ledaren eller hans familj. - Gaddafis akilleshäl har ändå alltid varit staden Benghazi. Där har det ofta tidigare förekommit

oroligheter. Där finns kanske också en orsak till de nuvarande oroligheterna. Protesterna i Benghazi svallade över när missnöjet i hela övriga landet vuxit sig tillräckligt starkt, förklarar Ilander.

Svårt att bygga nytt Kaija Ilander förhåller sig fundersamt till Libyens framtid. Hon tror på en förändring, men den kommer inte att vara lätt. - Gaddafis system har varit så annorlunda och unikt, att det blir svårt köra in ett nytt. Någon självklar efterföljare till Gaddafi finns inte. Det spekuleras kring om extremislamismen kan vinna fotfäste i de arabländer som genomgått omvälvningar. Ilander har en känsla av att extremrörelserna inte väcker så stora sympatier i Libyen som i några av grannländerna. Den som är organiserad kan ta makten, men det blir svårt att bygga upp ett nytt Libyen, anser hon. Rea Ristola smocka.fi@gmail.com

En ny undersökning visar att fibrer, och speciellt fullkornsfibrer, förlänger livet. Upptäckten har gjorts av ett forskarteam vid USA:s nationella cancerinstitut. I forskningen undersökte man kost- och levnadssvanor hos en halv miljon amerikanska pensionärer. Resultatet visar att dödligheten var 22 procent lägre bland de människor som åt rikligt med fibrer. Fibrer minskade inte bara dödligheten överlag, utan även risken att dö i hjärt-, infektions - och luftvägssjukdomar. Hos män minskade risken att dö i cancer. Under den nioåriga uppföljningstiden avled drygt 20 000 män och 11 000 kvinnor ur undersökningsgruppen. Smocka

Tv-avgift för nätet förbereds Snart kan det börja kosta för den som ser på Tv på webben och i sin mobiltelefon. Det anser Sveriges televisions vd Eva Hamilton i en debattartikel i Dagens Nyheter. – Det viktiga är att avgiften tas ut för möjligheten att ta emot public service-innehåll oberoende av vilken teknisk utrustning som används, skriver Hamilton. Smocka

Finland röstade blankt om fiskeavtal

Sonja Schalin smocka.fi@gmail.com

Diskussionen fortsätter. EU-kommissionen föreslår en förlängning av fiskeavtalet med Marocko.

Finland lade ner sin röst i frågan om EU:s fiskeavtal med Marocko. Sverige, Danmark och Storbritannien röstade mot. - Att Finland röstar blankt visar att man insett att förslaget är ruttet. Jag tycker det är synd att de inte vågar ta sitt ansvar och utnyttja sin röst, säger europaparlamentariker Carl Haglund (SFP). EU-kommissionen har föreslagit en förlängning av det omstridda fiskeavtalet med Marocko. De flesta av länderna röstade för ett förlängt avtal. Fiskeriråd Markku Aro vid Jord – och skogsbruksministeriet förklarar orsaken till att Finland röstade blankt. - Det fanns inte tillräckligt med information om att avtalet

bryter mot mänskliga rättigheter, säger Aro. Det ursprungliga avtalet från år 2005 löper ut den sista februari. Kommissionen föreslår en förlängning med ett år. EU betalar 144 miljoner euro för att få fiska i vattnen utanför Marocko. Problematiken ligger i att rättigheterna som Marocko säljer till stor del inkluderas av det ockuperade Västsaharas fiskevatten. - Först då Västsahara exkluderas ur avtalet kan jag ställa mig bakom det, säger Haglund. FN godkänner inte Marockos ockupering av Västsahara. Michaela Rosenback smocka.fi@gmail.com


Onsdagen den 23 februari 2011

6 SISTA SIDAN

Moderat laestadian bryter fördomar De får inte ha gardiner, tvättmaskiner med fönster eller se på film. Annars hamnar de i helvetet med oss andra. Det finns många fördomar gällande laestadianism. Jakob Ventin är 25 år gammal, studerar geomatik i Otnäs och gillar Star Wars. Men han är också laestadian och tänker inte hamna i helvetet. Jakob Ventin är född i Malax.

livet är ju inte att kröka på krogen varje veckoslut. Det är inget fel med att gå på krog, men Ventin anser att det egentligen inte finns någon poäng med det. Han antar att den största skillnaden är att han inte bor ihop med sin fästmö. De ska inte heller flytta ihop före bröllopet. Hon är inte laestadian.

Hans far arbetade inom den evangelisk¬-lutherska kyrkan och familjen flyttade därför ofta. Ventin har bott i Malax, Pedersöre, på olika orter i Norge, i Jakobstad och bor nu i Helsingfors. – Att jag är en laestadian som ser på filmer beror säkert på det att vi flyttade omkring så ofta i min barndom. Jag ser ju inte på alla slags filmer, utan lever mitt liv först och främst till Gud. De mest konservativa laestadianerna anser ju att filmer i sig själv är synd. Men jag tycker inte att de är bort från Gud. Det är självklart att man får förverkliga sig själv med måtta.

Fönster i tvättmaskin okej Ventin upplever inte att han blivit offer för några fördomar på grund av sin religiositet. Ibland kan någon förhöra honom om rykten, som att laestadianer inte får ha gardiner eller så vidare, är sanna. De flesta förhåller sig nog med vett och etikett. Ingen har ändrat sitt förhållande till Ventin efter att de fått veta att han är laestadian. På måndagen 21 februari var det 150 år sedan Lars Levi Laestadius dog. Jakob Ventin hade inga speciella planer för dagen och tänkte inte heller uppmärksamma dagen på något sätt. Han tror också dagen bara var en vanlig måndag för de flesta laestadianer. – Laestadius syns väldigt lite inom rörelsen. Själv ville han ju inte att någon skulle börja

Vad hände med alla som levde före Laestadius?

Frimodig. Jakob Ventin är övertygad om att hans kärlek till filmkonsten inte har dömt hans själ till evig plåga. Foto: Jonas Johnhem

kalla sig laestadian. Sen blev det hur det blev. Men det är ju inte personen Laestadius som är det viktigaste, eftersom han var en människa. Det är Bibeln som har Guds lära i sig. Det radikala budskapet är att Gud offrade sin son för våra synder och därför kommer man till himmelen. Om nå-

gon råkar tro att man inte får se på filmer, för att det är på något sätt bort från Gud, så är det ju deras egen sak.

Lever som alla andra Jakob Ventin berättar att hans liv inte skiljer sig nämnvärt från andra studerandes liv. Studerande-

– Vi har likadana värderingar. För det första vill jag fråga vad det där begreppet laestadian betyder. Jag är född in i laestadianism men jag ser mig själv först och främst som kristen. Det finns lika många åsikter om vad laestadianism innebär som det finns laestadianer. Själv har jag aldrig trott att alla ickelaestadianer automatiskt hamnar i helvetet. Tror man så, så måste man ju undra att vad hände med alla som levde före Laestadius. Hamnade de i helvetet? Det hör ju inte till mig att säga om någon hamnar hit eller dit. Det gör Bibeln. Bibeln förbjuder inte heller filmer. Jonas Johnhem smocka.fi@gmail.com

Var dröjer Soc&koms konstverk? Konstverket som skulle stå färdigt för ett och ett halvt år sedan, lyser fortfarande med sin frånvaro i Soc&koms aula. Statens konstverkskomission viftar bort förseningen med att skapande får ta tid.

När Svenska social- och kommunalhögskolans nya byggnad invigdes hösten 2009 var det meningen att matsalen skulle lysas upp av färgsprakande, genomskinliga akrylpelare. Nu, ett och ett halvt år senare, lyser konstverken bara med sin frånvaro. Statens konstverkskommission beställde verken av skulptören Hans-Christian Berg, årets unga konstnär i Finland 2007. – Vi blev naturligtvis glada över beställningen säger högskolans rektor Henrik Hägglund. HansChristian Berg är ju en internationellt erkänd konstnär. Hägglund är besviken över att projektet dragit ut på tiden så mycket. Han hoppas ändå fort-

Konstpelare. De planerade konstverken ska bli två meter höga, genomskinliga pelare med granna färginslag. Foto: Jonas Sundström

farande att konstverken ska levereras. – Nog kommer de väl förr eller senare. Vi har kontaktat både konstverkskommissionen och konstnären själv flera gånger. Men det är väl så med konstnärer att de måste skapa sina verk när det känns rätt.

Upptagen konstnär Berg säger att han helt enkelt inte haft tid att ta itu med uppdraget. – Det har varit en sådan internationell extas kring mitt arbete de senaste åren. Uppdragen har haglat tätt och jag har varit tvungen att prioritera andra sa-

ker, meddelar Berg. Berg lovar ändå att konstverken är på väg. – Absolut, inget snack om saken. Jag hoppas de blir färdiga till våren eller till sommaren, men jag vågar inte längre komma med någon exakt tidtabell. Jag beklagar förstås förseningen.

Vem var Lars Levi Laestadius? Lars Levi Læstadius föddes år 1800 i byn Jäckvik i svenska lappland. Han började på gymnasiet i Härnosand år 1816 och finansierade sina studier med att sälja växter till växtforskare. Biskopen i Härnösand prästinvigde Læstadius och rekommenderade honom till tjänsten som kyrkoherde i Karesuando, Sveriges nordligaste församling. I Karesuando lärde sig Læstadius fort finska och de olika samiska språken i trakten. Han stötte också på utbrett alkoholmissbruk och misär.

Väckelseledare Där inledde han sin kamp för nykterheten. På en arbetsresa till Åsele träffade Læstadius Lappmarkens Maria, Milla Clemensdotter, och hans syn på religion förändrades. Læstadius blev väckelseledare. År 1853 bestämde biskop Israel Bergman att læstadianer skulle ha skilda gudstjänster. Læstadianismen blev då en egen rörelse i den nordiska kyrkan. Lars Levi Læstadius dog 1861. Nu har den læstadianska rörelsen splittras till olika riktningar och spritt sig till Norden, Europa och USA.

Enligt Heli Ahmio, amanuens vid statens konstverkskommission, har Berg kunnat ange adekvata orsaker till förseningen – Det är förstås tråkigt att projektet skjutits upp, men i det här fallet har konstnären haft så många andra engagemang att dröjsmålet är förståeligt. När det gäller offentliga verk som beställs av staten får konstnären inte hela sin lön förrän verket är färdigt. En del av sitt arvode fick Berg emellertid redan då skisserna för konstverken godkändes. Vilka summor det rör sig om uppger kommissionen inte. – Det är inte så hemskt ovanligt att sådana här projekt drar ut på tiden lite, säger Ahmio. Dessutom är det bättre att konstnären gör ett gott arbete i lugn och ro än att han stressar fram någonting bara för att hålla tidtabellen . Tobias Pettersson smocka.fi@gmail.com

Tidningen 23.2  

Tidningen 23.2

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you