9789147107865

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-CLASSIC Samhällskunskap är avsedd för den gymnasiala utbildningens kurs 1b i GY 2011

Z-CLASSIC

Z-CLASSIC Samhällskunskap betonar samband och sammanhang i en tydligt uppbyggd pedagogisk struktur

Kurs

Z-CLASSIC Samhällskunskap

1b

är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-KONKRET Z-RAPPORT Till Z-familjen hör även lärarhandledningen

Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågorna till texten i Z-classic kan också hämtas direkt på www.liber.se/Zfamiljen

Femte upplagan Best.nr 47-10786-5 Tryck.nr 47-10786-5

Z-Classic_omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-CLASSIC Samhällskunskap Kurs

1b

Femte upplagan

2012-05-16 13.03

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z Z

-CLASSIC Samh채llskunskap Kurs

1b i GY 2011

L I B ER

1-6 rom i-vi ny.indd 1

2012-05-16 14.04

ISBN 978-91-47-10786-5 © 2002 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Lena Borgström Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Marianne Adolfsson FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB

Femte upplagan 1

REPRO Repro 8 AB, Stockholm TRYCK Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

1-6 rom i-vi ny.indd 2

2012-05-25 14.37

FÖRORD Denna upplaga av Z-classic är avsedd för gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens samhällskunskap, kurs 1b i GY 2011.

Liksom i övriga Z-böcker har vår strävan varit att åstadkomma ett så tydligt och väl strukturerat läromedel som möjligt.

Stoffet i detta kvalificerade alternativ för kurs 1b är sorterat i åtta olika block, vilka i sin tur består av kapitel av skiftande antal och omfattning.

Varje block är avsett som ett sammanhängande och avgränsat studieområde, dvs en delkurs, inom ramen för kursen.

Varje block (delkurs) inleds med ett kapitel som tar upp vissa – för sitt sammanhang – grundläggande begrepp, ofta placerade i någon typ av helhetsbild eller översiktlig modell. Först efter en sådan blockinledning ägnas texten åt de delar som ingår i helheten.

Som komplement till läroboken Z-classic finns Z-material Lärarservice.

Denna lärarhandledning innehåller mängder av undervisningsmaterial i form av bl a: 씰 extra texter, såväl breddande och fördjupande 씰 uppgifter av varierande omfattning och svårighetsgrad 씰 stordiaunderlag om hjälper till att strukturera olika kunskapsområden 씰 instuderingsfrågor till texterna i Z-classic.

Till sist vill vi nämna att instuderingsfrågorna i Z-material Lärarservice också finns tillgängliga för var och en som önskar på adressen www.liber.se/Zfamiljen.

Mycket nöje med studierna!

Författare och förlag

1-6 rom i-vi ny.indd 3

2012-05-16 14.04

BILDLEVERANTÖRER 1 Tor Johnsson/SvD/Scanpix 7 Malin Hoelstad/SvD/Scanpix 9 Emelie Asplund/Scanpix 17 Able Images/NordicPhotos 22 Anette Nantell/Scanpix 29 Stuart Westmoreland/IndexStock/Scanpix 31 Anna Molander 34 Laura Leyshon/Scanpix 37 Johan Wingborg/Scanpix 38 Roger Turesson/DN/Scanpix 42 (1) Mohammed Abed/AFP/Scanpix 42 (2) Roger Turesson/DN/Scanpix 44 Gleb Garanich/Reuters/Scanpix 47 Jessica Gow/Scanpix 53 Indranil Mukherjee/AFP/Scanpix 57 Bettman/Corbis/Scanpix 61 Petter Lorentzon/Snits bilder 69 CH. Viuojard/Gamma/IBL 72, 73 Mary Evans/IBL 75 Nationalbiblioteket Paris 77 Arnold H. Drapkin/Time Life/Getty Images 80 IBL 93 Thanassis Stavrakis/AP/Scanpix 93 95 Bartholomew/Gamma/IBL 97 Fredric Reglain/Gamma/IBL 101 GHT/Kamerareportage/Scanpix 106 PA Wire/Scanpix 107 Saul Loeb/Reuters/Scanpix 109 Johan Främst/Scanpix 111 Alexey Druzhinn/AFP/Scanpix 114 Scanpix 117 Janerik Henriksson/Scanpix 120 Pontus Lundahl/Scanpix 122 Dan Hansson/Scanpix 124 Anders Wiklund/Scanpix 129 Henrik Montgomery 131 Scanpix 139 Hans Runesson/Scanpix 144 Sandels saml/IBL 151 Lars Berg/Tiofoto/NordicPhotos 156 Per-Anders Pettersson/Scanpix 161 KB 162 Volvo 165 Stan Hunter/Scanpix 168 Viollet/IBL 170 Lasse Fredriksson/Scanpix 172 Stewen Q Fotografer och Producenter 174 Claudio Bresciani/Scanpix 178 Claes Löfgren/Scanpix 181 Fredrik Sandberg/Scanpix 182 Kate Holt/Eyevine/IBL 184 Leif R Jansson/Scanpix 186 Jan Halaska 191 Scanpix 198 Erik Svensson/Scanpix 201 Tomas Oneborg/Scanpix 205 Bertil Eericson/Scanpix

Register 423-434.indd 434

208 Robert Ekegren/Scanpix 212 AFP/Scanpix 215 Scope Features/IBL 217 Janerik Henriksson/Scanpix 224 REX Features/IBL 225 Janerik Henriksson/Scanpix 230 Hans E Ericson/Scanpix 235 Everett/IBL 245 Richard Drew/AP/Scanpix 252 Nils Petter Nilsson/Scanpix 268 Rolf Broberg/Scanpix 271 Ulf Palm/Scanpix 274 Bertil Ericson 275 Anders Wiklund/Scanpix 276 Mark Earthy/Scanpix 279 Johan Bävman/Sydsvenskan/IBL 281 Anna Molander 284 Lars Andersson/Scanpix 285 Björn Lindgren/Scanpix 286 Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL 292 Kinga Lezanska/Scanpix 296 Lotta Jarlsdotter/Scanpix 299 Tobias Röstlund/Scanpix 309 Camilla Cherry/Scanpix 316 Malin Bondeson/Scanpix 319 Bela Szandelszky/AP/Scanpix 321 Carmen Taylor/AP/Scanpix 328 Cornelius Poppe/Scanpix 332 Bill Swersey/Gamma/IBL 334 Stan Honda/AFP/Scanpix 335 Ciro Fusco/EPA/Scanpix 338 (1) Gilles Bassignac/Gamma/IBL 338 (2) Walter Dhladhla/Scanpix 339 Ho/AFP/Scanpix 340 Bertil Ericson/Scanpix 343 Scanpix 344 AP/Scanpix 348 UPI/Scanpix 351 AFP/Scanpix 354 Peter Hudec/EPA/Scanpix 357 Stefan Korshak/Scanpix 362 Lars Nyman/Scanpix 364 © Hallabaloo 366 Stefan Wilson/Försvarsmakten 370 Georges Gobet/AFP/Scanpix 375 Axel Seidemann/AP/Scanpix 379 Jean-Marc Loos/Reuters/Scanpix 381 Bloomberg/Getty Images 383 Georges Gobet/AFP/Scanpix 391 Mark Earthy/Scanpix 393 Linus Meyer/Scanpix 395 Fredrik Sandberg/Scanpix 401 Erich Stering/Scanpix 408 Marc Garanger/Corbis/Scanpix 412 Emelie Asplund/Scanpix 417 Pascal Parrot/Getty Images 421 Mario Lopez/AP/Scanpix

2012-05-16 14.51

INNEHÅLLS FÖRT EC KN I N G

BLOCK

BLOCK

BLOCK

BLOCK

A B C

Att studera samhällskunskap 1 1 2 3 4 5

Kommunikation 29 6 7 8 9

Kommunikationsmodellen – några grundläggande begrepp 30 Påverkan pågår ständigt 33 Massmedier når en massa mottagare 40 Massmedierna måste följa vissa spelregler 55

Ideologier och partier 61 10 11 12 13

Riktningar och färger – några grundläggande politiska begrepp 62 Ideologierna formades under 1800-talet 65 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 79 Partierna har sina rötter i olika ideologier 85

D Statsskick 14 15 16 17 18 19

BLOCK

Delarna och det hela – några grundläggande begrepp 2 Samhällskunskap – kunskaper om samhället 5 Analyser av samhällsfrågor – steg för steg 11 Forskningsprocessen – moment för moment 14 Källkritik – att bedöma sanningshalten 21

E

1-6 rom i-vi ny.indd 4

95

Makt och demokrati – de grundläggande begreppen 96 Statens maktorgan i den västerländska demokratin 103 Statens maktorgan i Sverige – del I: grundlagarna 116 Statens maktorgan i Sverige – del II: statschefen och folkrepresentationen 120 Statens maktorgan i Sverige – del III: regeringen och den statliga förvaltningen 131 De svenska kommunernas maktorgan 143

Resurser 151 20 21 22 23

Produktionsfaktorerna – de grundläggande begreppen 152 Bruttonationalprodukten 155 Den ekonomiska tillväxten 160 Världshandeln 177

2012-05-16 14.04

BLOCK

BLOCK

F

Ekonomi 191 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33

G Sociala frågor 34

35 36

BLOCK

281

Människan är en social varelse – några grundläggande sociologiska begrepp 282 Brott och straff 289 Flyktingar och invandrare 308

H Internationella relationer 37

38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

1-6 rom i-vi ny.indd 5

Både smått och stort – några grundläggande ekonomiska begrepp 192 Samhällsekonomiska översiktsbilder – fågelperspektivet 195 Privatekonomiska väsentligheter – grodperspektivet 200 Samhällsekonomiska frågeställningar 210 Konkurrens 214 Prisbildning 222 Konjunkturer 233 Ekonomisk politik 247 Beskattning 259 Arbetsmarknad 267

317

Internationell politik och ekonomi – några grundläggande begrepp i en modell 318 Staterna – de viktigaste aktörerna 325 FN – aktör för en bättre värld 330 Krig och fred – tre synsätt 337 Öst–väst: frostiga relationer som tinade upp 342 Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 358 EU – aktör för europeiskt samarbete 367 Sverige i EU och EU i Sverige 387 De rika länderna i nord och de fattiga i syd 399 Nord–syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 404 Nord–syd: helt olika befolkningspyramider 410 Utveckingsvägar i syd 415 Från nord till syd: det svenska biståndet 420

2012-05-16 14.04

1-6 rom i-vi ny.indd 6

2012-05-16 14.04

A

B LO C K

Att studera samh채llskunskap

B L O C K

A

Instuderingsfr책gor finns p책 www.liber.se/Zfamiljen

A 001-028 ny.indd 1

2012-05-16 14.07

1

KAPITEL

Delarna och det hela – några grundläggande begrepp

I

detta inledande kapitel ska vi börja med att presentera ett enkelt experiment. Därefter formuleras några slutsatser som har med kunskapssyn att göra.

Det behövs klister för att hålla ihop lösa delar till något helt Se till att du har papper och penna framför dig! Titta på figuren här under i fem sekunder! Täck över figuren eller vänd på boken och försök rita ner vad du minns!

Hur blev resultatet? Troligen inte särskilt likt förebilden. Nu ska du titta på en ny figur. Du ser den här under. Täck över den efter fem sekunder och rita ner din minnesbild!

Hur nära förebilden kom du nu? Säkerligen lyckades du rita av den ganska väl. Antagligen fick du med såväl rätt form som rätt antal linjer.

Båda figurerna består av 16 lika långa linjer. Den första är nästan omöjlig att komma ihåg, men man minns den andra ganska lätt. Varför?

2

A 001-028 ny.indd 2

2012-05-16 14.07

B L O C K

Jo, svaret är väl tämligen givet. De 16 delarna i den första figuren ger tillsammans ett rörigt intryck. Man ser inget samband eller sammanhang mellan dem. De verkar utslängda på måfå. Det tycks inte finnas något ”klister” som håller ihop dem till ett begripligt mönster.

A

I den andra figuren däremot hänger de 16 delarna ihop på ett sätt som man förstår. HELHETEN utgör helt enkelt något mer än summan av delarna!

Låt oss nu formulera några slutsatser av betydelse såväl för skolans undervisning som för livet utanför skolan. Och det är förstås inte bara vårt enkla experiment som ligger till grund för dessa slutsatser. Åtskilliga forskningsresultat pekar i samma riktning: Det är mycket lättare att lära in och att komma ihåg sådant som hänger ihop på ett fattbart sätt.

Delkunskaper får sitt värde först när man förstår i vilket större sammanhang de ingår.

Men tyvärr är det nog ofta så i skolan att enskilda delar inte hänger ihop. De behandlas isolerade från varandra. Man kommer i kontakt med många olika ämnen och kurser utan synbara sammanhang. Och man möter uppstyckningar i smådelar av varje ämne eller kurs. De kunskaper man tillägnar sig består då av ett uppräknande av enskildheter.

Man ser inte att saker och ting utgör delar av något HELT. Man ser inte skogen för alla träd.

Det finns olika sätt att se på kunskap Det går alltså att urskilja två ytterligheter när det gäller synen på kunskap. Vi tänker bl a på den inställning man kan träffa på i skolan hos t ex lärare, schemaläggare eller läroboksförfattare.

Atomistisk kunskapssyn

Å ena sidan har vi den atomistiska kunskapssynen. Skolfolk som har en sådan tenderar att betona många små detaljer, ”bitar”, på helhetens bekostnad. Uppfattningen och verklighetsbilden hos den som försöker lära sig något, dvs hos eleven, riskerar att bli fragmentarisk eller snuttifierad – de olika delarna formar sig inte till något sammanhängande helt.

Holistisk kunskapssyn

Å andra sidan finns den holistiska synen på kunskap. För exempelvis en lärare blir följden av denna inställning att i första hand betona företeelsers helhet och att helheten inte alltid kan betraktas som summan av delarna.

Förhoppningsvis framgår det av rubriker och innehåll vilken kunskapssyn som ligger bakom denna Lärobok. Vi som arbetat med Z-classic har dessutom formulerat våra holistiska avsikter redan i bokens förord. Läs igenom det och studera därefter illustrationen och bildtexten på nästa sida, innan du på allvar sätter igång med dina samhällskunskapsstudier!

3

A 001-028 ny.indd 3

2012-05-16 14.07

20 21 22 23

Att studera samhällskunskap

G

13

34 35 36 Sociala frågor

EU

Kalla kriget

18 19

Statsskick

Krig och fred

H

Begrepp

" , / # +

FN Staterna

r

14 15 16 17

mune

Kom

SVERIGE

Begrepp

D

Begrepp

" , / # +

Ideologier och partier

" , / # +

33

Brott & Straff

10 11 12

Skatt

24 25 26 27 28 29 30 31 32 Ekonomi

PA R T I E R

1900-talet

Begrepp

1800-talet

C

Priser

F

Kommunikation " , / # +

Konkurrens

9

" , / # +

PRIVAT

8

6 7

Resurser

Begrepp

SPELREGLER

B

Massmedia

Begrepp

" , / # +

Handel

E

BNP

5

Tillväxt

4

" , / # +

Begrepp

Källkritik

R

3

2

FORSKNING

LY S E

1

ANA

A

Kunskap

Begrepp

" , / # +

37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48

49

Internationella relationer

Om varje enskild kunskapsbit i samhällskunskap liknas vid en bok, så skulle kurs 1b kunna ses som en uppsättning böcker. Den som inte förstår att vissa böcker hör ihop och ger stöd åt varandra bryr sig säkert inte heller om i vilket sammanhang de placeras. I sådana fall blir nog konsekvensen att böckerna hamnar i osorterade högar eller att de sprids ut huller om buller på ett fragmentariskt sätt.

Ambitionerna med Z-classic är dock av holistiskt slag. Bokhyllans indelning i skilda hyllplan är minst lika viktig som innehållet i de enskilda böckerna. Eller uttryckt i klartext: Block och kapitel

Hela Z-classic är strukturerad i åtta block (A – H), vilka inrymmer kapitel av vari-

erande antal och omfång.

I varje block finns ett inledande kapitel, som tar upp de för blocket mest grundläg-

Begrepp

gande begreppen. Även respektive blocks betydelsegivande översikts- eller helhetsbild (t ex kommuni-

Helhetsbilder

kationsmodellen i kapitel 6) har placerats i inledningskapitlet – eller i det därpå följande kapitlet.

NYCKELORD

Kunskapssyn

Holism

Helhet och sammanhang

Block och kapitel

Atomism (fragmentisering,

Grundläggande begrepp

“snuttifiering”)

Betydelsegivande helhetsbilder

4

A 001-028 ny.indd 4

2012-05-16 14.07

2

KAPITEL

B L O C K

Samhällskunskap – kunskaper om samhället

A

N

är man försöker skaffa kunskaper om samhället studerar man sin omgivning, både den allra närmaste och den som ligger tusentals mil bort.

I det här kapitlet ska vi dela på det sammansatta ordet samhälls-kunskap. Vi tar först upp begreppet kunskap och därefter samhälle. Slutligen ges några tunga argument för att skaffa goda kunskaper i samhällskunskap.

Kunskap är inte samma sak som information!

Informationssamhälle

Informationsteknik (IT)

Vi lever i informationssamhällets tidevarv, hävdas det ofta. Fakta, åsikter, reklam, nyheter, musik, underhållning – allt sköljer över oss i en ständigt växande ström och i ett accelererande tempo. Det som verkar nytt, hett och fräscht den ena dagen kan vara hopplöst ute den andra.

De gamla massmedierna böcker, tidningar och tidskrifter kompletterades för inte så länge sedan med radio och television. Under de senaste årtiondena har informationstekniken (IT) gjort ytterligare framsteg.

Med hjälp av bl a datorer och mobiltelefoner kan vi numera informera oss och meddela oss till andra på ett mycket enklare sätt än tidigare.

Mot den bakgrunden vill vi ställa frågan: Har informationssamhället gjort oss enskilda människor kunnigare?

Många skulle nog svara ett spontant Ja, om de avkrävdes ett rakt svar.

Men vår fråga är inte så enkel att besvara som man kanske kan tro. Om man tänker efter en aning inställer sig nämligen ytterligare en fråga: Vad menas egentligen med kunskap?

Tyvärr ger varken uppslagsverk eller litteraturen i övrigt någon enhetlig uppfattning om innebörden. Experterna är helt enkelt inte överens.

Inom olika vetenskaper finns vitt skilda åsikter och ordet kunskap ges därför mycket varierande översättningar.

Det är faktiskt enklare att reda ut vad kunskap inte är. På många ställen betonas nämligen att kunskap inte är samma sak som information!

5

A 001-028 ny.indd 5

2012-05-16 14.07

Information kan omvandlas till kunskap

För att den information vi människor utsätts för ska bli till kunskap krävs att det händer något med den ”i våra hjärnor”. Informationen måste med andra ord behandlas och bearbetas hos oss på något sätt innan den kan omvandlas till kunskap.

Man kan därför betrakta information som erbjuden kunskap eller som ”ett råmaterial av vilket den enskilda människan – eleven, tidningsläsaren, forskaren – kan tillverka sin egen kunskap”, för att använda en känd professors (Lars Ingelstam) ord.

Men det viktiga är alltså att man inte sätter likhetstecken mellan begreppen kunskap och information, eftersom kunskap har ett mervärde i jämförelse med information.

Specialister har kunskap på djupet

Informationsstress

Information och kunskap är alltså inte samma sak. Men i det ständigt svällande informationsflödet ges vi människor onekligen ökade möjligheter – allt fler erbjudanden – att bearbeta information till kunskap.

Samtidigt skapas svårigheter för oss just genom den tilltagande mängden, eftersom vår förmåga är begränsad – liksom vår tid. För att undvika informationsstress tvingas vi alla att i allt större utsträckning göra urval.

Därför kan informationssamhället också beskrivas som specialistsamhället.

Samma tendens kan man se inom alla möjliga områden. Tänk bara på den egna omgivningen! Säkert finns det där specialister av allehanda slag – på matematik, politik, fotboll, rockmusik, teater, aktier, datorer, matlagning eller vad det nu kan vara. Och den utvecklingen finns det förstås både fördelar och nackdelar med.

Visst är det positivt att människors kunskaper fördjupas. Men riskerna är uppenbara. Dataexperten, bilmekanikern, mikrobiologen och historikern – förstår de varandra? Talar de över huvud taget samma språk?

Har ”vanligt folk” en aning om vad t ex en börsanalytiker sysslar med?

Förstår våra politiker följderna av komplicerade medicinska forskningsresultat?

Generalister har kunskap på bredden Enligt vår uppfattning blir det, i informations- och specialistsamhället, allt mer nödvändigt med kunskaper över ämnesgränserna. Alla kan inte vara enbart ”fackidioter”.

6

A 001-028 ny.indd 6

2012-05-16 14.07

B L O C K

A

Varje yrke har sina speciella kunskapskrav. Den som jobbar med besiktning på Bilprovningen måste förstås först och främst ha djupa kunskaper om bilar.

Visst kräver vi t ex att den kirurg som opererar oss ska vara specialist.

Och visst måste läraren i matematik kunna räkna bra. Men vilken slags kunskap behöver en företagsledare eller en riksdagsman? Vilken sorts kunskap behöver vi själva för att fungera i samhället och klara alla krav som ställs på oss?

Varken företagsledare eller riksdagsledamöter kan vara specialister inom alla de hundratals områden som de bestämmer över. Sådana supermänniskor finns inte. Men avgöranden måste fram. De måste fatta beslut för att verksamheter ska fungera.

Medborgarkunskap

På flera sätt är det likadant för var och en av oss. Vi måste ha kunskaper som spänner över många områden. Vi måste med andra ord vara generalister eftersom arbetsgivare, myndigheter, skolor, kamrater och andra hela tiden ställer krav på oss, liksom vi gör på dem. Vi behöver medborgarkunskap – dvs kunskaper om samhället – för att klara oss i en allt mer komplicerad och specialiserad omgivning.

7

A 001-028 ny.indd 7

2012-05-16 14.07

Helikopterseende ger överblick Låt oss anta att man på en lektion i samhällskunskap diskuterar försurningen av våra sjöar och vattendrag. Vilka blir konsekvenserna av försurningen? Vad finns det för orsaker? Går det att göra något åt saken?

Var och en inser tydligt att en sådan diskussion säkert måste bygga på kunskapsbitar från olika ämnesområden: kemi, biologi, ekonomi, politik. Det räcker inte att begränsa sig till en specialitet. Vi behöver hämta kunskaper från flera håll.

Tvärvetenskap

Universitetsämnen

På motsvarande sätt är det allt som oftast när man studerar samhällskunskap. Man måste kunna se över snäva ämnesgränser och arbeta tvärvetenskapligt. Bara då kan man skaffa sig överblick – helikopterseende – över det samhälle vi lever i.

Men trots att samhällskunskap bygger på kunskaper och arbetssätt från flera olika vetenskaper, så är det ändå vissa universitetsämnen som bidrar med mer än andra: statskunskap / statsvetenskap nationalekonomi / samhällsekonomi historia sociologi kulturgeografi juridik.

Samhälle har med sammanhållning att göra Det vanliga ordet samhälle kan enklast översättas med ”något som hålls samman”. Sammanhållning är närbesläktat. Enligt ordböckerna är samhälle en ”helhet bestående av större grupp individer som lever tillsammans på ett organiserat sätt” eller ”de människor som delar samma kultur”.

Storheter av varierande slag

Samhälle kan följaktligen användas för att beteckna helt olika storheter.

De kan vara sammansatta och styrda på helt olika sätt. De kan ha helt olika syften.

I närsamhället bor vi. Där finns de människor vi känner igen och kanske umgås med dagligen. Där hittar vi (ofta) serviceinrättningar av olika slag: post, butiker, busshållplats etc.

Kommunen är ett större samhälle. Sveriges kommuner har invånarantal från ca 4 000 till över 800 000 (Stockholm). I genomsnitt handlar det om 30 000 människor.

Staten Sverige är också ett samhälle, som bl a kan sägas bestå av nästan 300 kommuner.

8

A 001-028 ny.indd 8

2012-05-16 14.07

B B L L O O C C K K

A

I Stockholm och flera andra svenska kommuner hålls det varje år – på Sveriges nationaldag den 6 juni – speciella välkomstceremonier för nyblivna svenska medborgare. Dessa människor kan säkert, liksom andra nya och gamla svenskar, räkna upp rader av skäl för att man behöver gedigna kunskaper om det samhälle man lever i.

Man brukar också tala om ett världssamhälle eller ett världssamfund.

I det spelar förstås Sverige en ganska liten roll. Vi tillhör verkligen inte de stora bland jordens ca 200 stater, men vi påverkas mer och mer av händelser i omvärlden.

Samhällskunskap behövs!

Rubrikens påstående kan verka onödigt. För de allra flesta är det en självklarhet att skaffa kunskaper om det samhälle man lever i. Trots det finns det tyvärr en och annan som ifrågasätter detta. Kan man inte lika gärna strunta i allt vad samhällsfrågor och politik heter? Är det inte bättre att bara bry sig om sådant som direkt angår en – ”att sköta sig själv och strunta i andra”?

Vi påstår att en sådan inställning är både felaktig och farlig. Detta inser också var och en som tänker efter en smula.

9

A 001-028 ny.indd 9

2012-05-16 14.07

För det första är kunskaper om det samhälle vi lever i nyttiga för vårt eget bästa. Liksom samhället ställer en massa krav på oss har vi rätt att kräva prestationer av samhället. Men alltför ofta förblir den enskilda människan villrådig och passiv. Vilka regler gäller? Vem bestämmer?

Vart vänder man sig? Man måste helt enkelt ha en ”karta” över samhället. Först då kan man orientera sig i det som många upplever som en svårgenomtränglig snårskog.

För det andra lever vi i det s k informationssamhällets tidevarv. Att inte förstå och inte kunna hänga med, när radio, TV, databaser och tidningar rapporterar, måste kännas hopplöst. Den som inte har nödvändiga baskunskaper känner sig säkert utanför. Kunskaper om samhället hjälper oss att sortera och placera i rätt fack. Det blir lättare att skapa ordning i det kaos av information som vräks över oss.

För det tredje bor vi i ett land där vi går till demokratiska val vart fjärde år och då utser våra förtroendepersoner (till riksdagen samt kommunoch landstingsfullmäktige). Men demokratiska val förutsätter att vi förstår sammanhang och känner till de alternativ som finns.

För det fjärde ger ämnet samhällskunskap en bred allmänbildning, vilket ofta är en förutsättning för framgångsrika universitets- och högskolestudier. Det är ingen tillfällighet att det finns ett samband mellan bra betyg i samhällskunskap och höga poäng på högskoleprovet.

NYCKELORD

Kunskap

Tvärvetenskap

Informationssamhälle

Helikopterseende

Informationsteknik

Universitetsämnen

Informationsstress

Samhälle

Information som erbjuden

Närsamhälle

kunskap Specialistkunskap Generalistkunskap Medborgarkunskap

Kommun Stat Världssamhälle (världssamfund)

10

A 001-028 ny.indd 10

2012-05-16 14.07

3

KAPITEL

B L O C K

Analyser av samhällsfrågor – steg för steg

A

A

tt analysera innebär att göra en noggrann undersökning av en företeelses olika beståndsdelar. I det här kapitlet vill vi visa hur man kan gå tillväga när man analyserar samhällsfrågor.

Den metod vi rekommenderar är faktiskt enklare än man kan tro vid ett första påseende. Det viktiga är att man tar ett steg i taget.

Ett tankeschema skapar ordning och reda

Modell = tankeschema

Självklart har varje situation (varje fenomen, problem, händelse osv) sina speciella beståndsdelar. Men det blir mycket lättare att genomföra analysen om man utgår från ett tydligt tankeschema – en modell – och arbetar sig framåt, steg för steg.

Faktum är att en enkel modell kan användas för att analysera de allra flesta situationer inom ramen för ämnet samhällskunskap: arbetslösheten, en internationell konflikt, en omdiskuterad social fråga etc.

En sådan modell kan också användas vid analyser av massmedierapporter av skilda slag. Här är några exempel på tidningsrubriker, som var och en för sig skulle kunna vara utgångspunkt för studier i samhällskunskap: ”Kommunens ekonomi allt bättre”, ”Fotbollshuliganer i bråk efter derbyt”, ”Demonstrationer för mänskliga rättigheter i X-land”.

När det gäller turordningen i analysen, enligt analysmodellen på nästa sida, bör man sträva efter att följa den röda texten i figuren – och alltså börja med steg 1 för att avsluta med steg 4. Med pilarna och rutornas placering vill vi visa: att orsakerna i de flesta händelsekedjor kommer före själva situationen och att konsekvenserna kommer efter att åtgärder av skilda slag kan riktas såväl mot orsakerna till som mot konsekvenserna av den situation man analyserar.

11

A 001-028 ny.indd 11

2012-05-16 14.07

Analysmodellen

ORSAKER

KONSEKVENSER SITUATION

(SYMPTOM)

(FENOMEN) (PROBLEM) Steg 3 Steg 3 Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Steg 1

ÅTGÄRDER

Steg 2 För • samhället • grupper av människor • enskilda individer

(HANDLING)

Steg 4 Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Det blir enklast om man gör en sak i taget 1. Situation

Hur förhöll/förhåller det sig? Vilka fakta är kända? Vad vet man säkert?

Det vanliga är att en analys inleds med att man så att säga ringar in den situation, det fenomen eller det problem som ska undersökas. Ibland kan det vara enkelt att gräva fram något så när säkra fakta (t ex arbetslöshetssiffror). I andra fall får man kanske förlita sig på mer osäkra vittnesuppgifter (t ex om huliganernas bråk).

2. Konsekvenser

Vilka var/är/blir följderna? Vad kan resultatet bli för enskilda individer, för olika grupper, för hela Sverige – eller rentav för flera länder?

Ett andra steg i analysen är att försöka uppskatta konsekvenserna av det fenomen eller den situation man studerar. Visserligen kan det vara svårt att skilja fakta från åsikter redan vid beskrivningen av en företeelse. Men från och med detta steg i analysen måste man räkna med att värderingarna – egna och andras – spelar in.

3. Orsaker

Varför var/är/blir det så? Vilka förklaringar kan tänkas?

Ett tredje steg kan alltså handla om att undersöka orsaker av olika slag.

Sådana bedömningar skiftar dock alltid från person till person. Därför är det både ofrånkomligt och naturligt att åsikt möter åsikt.

4. Åtgärder

Vad bör göras? Hur kan man som enskild individ agera? Hur ska samhället handla?

12

A 001-028 ny.indd 12

2012-05-16 14.07

B L O C K

Om den studerade situationen uppfattas som ett problem är det naturligt att man vill föreslå åtgärder och kanske t o m göra något själv. Åtminstone i teorin kan åtgärder vidtas både för att påverka orsakerna till problemet och för att minska negativa konsekvenser (symptomen).

Det behöver väl knappast sägas att olika uppfattningar om orsakerna också leder till delade meningar om lämpliga åtgärder.

A

Man kan alltid ta ett eller två steg bakåt När man ägnar sig åt att analysera och diskutera samhällsfrågor är det naturligtvis aldrig förbjudet att ta ett eller flera steg bakåt. Ibland kan det faktiskt vara nödvändigt med sådan växelverkan för att komma vidare. Det viktiga är att man alltid vet var man befinner sig, vilket moment man ägnar sig åt.

Den beskrivna analysmetoden används naturligtvis inte bara inom ämnet samhällkunskap. Så arbetar t ex också en läkare när hon/han undersöker en patient: Vilken är sjukdomen? Hur yttrar sig symptomen? Hur ska behandlingen gå till – kan man göra något åt orsakerna, roten till det onda, eller måste man nöja sig med att lindra värken?

NYCKELORD

Analys

Konsekvenser

Modell

Orsaker

Analysmodellen

Åtgärder

Situation

13

A 001-028 ny.indd 13

2012-05-16 14.07

KAPITEL

4

Forskningsprocessen – moment för moment

E

tt viktigt mål för den gymnasiala utbildningen är att eleverna ska närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Detta gäller i synnerhet de högskoleförberedande programmen.

I Svensk Ordbok översätts begreppet vetenskap med ”system av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten”.

Avsikten med det här kapitlet är att ge några praktiska råd, som har med sådana beprövade metoder att göra. Det innebär att texten också handlar om s k problembaserat arbete.

Frågor och avgränsningar Vårt syfte med kapitlet kan också uttryckas med hjälp av ett antal frågor (frågeställningar), som vi ska försöka ge svar på: Vad gör man när man tänker och arbetar ”vetenskapligt” i gymnasieskolan?

Vilka formella krav kan en samhällskunskapslärare ställa på resultatet av ett sådant arbete?

Hur kan man tolka ordet ”problembaserat”?

För tydlighets skull vill vi, innan vi går vidare, reda ut innebörden i ytterligare några ord: Med begreppet forskning menar vi ”vetenskapligt arbete”.

Vi låter utredning – liksom utforskning och undersökande arbete – betyda ungefär samma sak.

14

A 001-028 ny.indd 14

2012-05-16 14.07

B L O C K

Fyra olika arbetsmoment De prestationer som hör till ett undersökande arbete eller ett forskningsprojekt kan beskrivas och systematiseras på skilda sätt. Tydligast blir det nog om man föreställer sig det hela som en process, bestående av vissa avgränsade arbetsmoment (arbetsinsatser): problemformulering – uppdragets syfte måste klargöras informationsinsamling (datainsamling) bearbetning och analys – forskaren gör något eget av den insamlade informationen presentation av resultatet.

Forskningsprocessen

PROBLEMFORMULERING

A

De uppräknade fyra momenten kan länkas samman i en figur, där de olika delarna tillsammans utgör en helhet. Den helheten har vi valt att kalla forskningsprocessen:

INFORMATIONSINSAMLING

BEARBETNING OCH ANALYS

PRESENTATION AV RESULTATET

För undvikande av missförstånd vill vi redan här påpeka att ovanstående figur kan föra tankarna fel i ett viktigt avseende. Att pilarna pekar framåt innebär inte att det skulle vara förbjudet att ta ett eller två steg bakåt i processen. Tvärtom! Den som bearbetar sin insamlade information kan t ex upptäcka att han/hon behöver skaffa ytterligare data eller kanske t o m ändra i sin problemformulering för att kunna fullfölja arbetet.

Arbetsmoment 1: problemformulering I skolans vardag är nog flertalet utredande uppgifter av det slaget att en lärare, eller kanske en lärobok, mer eller mindre tydligt anger vad uppdraget går ut på. Men om förutsättningarna någon gång skulle vara ”vagare” och uppgiften opreciserad måste man som elev själv formulera problemet.

Problembaseratarbete

Ordet ”problem” har – i det här sammanhanget – ingenting med ”bekymmer” att göra. Snarare handlar det om att se möjligheter. Forskaren ska nämligen i problemformuleringsfasen gå igenom och välja bland alternativa utgångspunkter, för att så småningom komma fram till själva basen för sin utredning. Det är därför som ett undersökande (utforskande, utredande) arbetssätt sägs vara problembaserat.

Vi föreställer oss ett öppet utredande uppdrag i skolan, t ex en större fördjupningsuppgift i samhällskunskap.

15

A 001-028 ny.indd 15

2012-05-16 14.07

När man då befinner sig i arbetets inledning gäller det först att komma fram till vad man i stora drag vill uppnå.

Problemformuleringstratten

Sedan ställer man in siktet med allt större noggrannhet. Detta arbetsmoment beskrivs därför tydligast med hjälp av den s k problemformuleringstratten, som presenteras på nästa sida. Tratten består av fyra nivåer.

1. Nyfikenhet

Först gäller det att koppla på sin inneboende nyfikenhet. Funderingarna måste tillåtas gå i många olika riktningar och vara oprecisa.

Sedan försöker man ringa in och avgränsa sin uppgift med hjälp av en första materialgenomgång. Efter det att man sökt på Internet och i andra databaser (t ex uppslagsverk) kan man ge sig på fler källor: läsa innehållsförteckningar, baksidestexter etc. Det viktiga är att man skaffar sig en överblick över sitt ämnesområde.

2. Översikt över möjliga källor

Att precisera sitt problem innebär att så exakt som möjligt ange syftet med arbetet. Och det gör man enklast genom att formulera de frågor, som undersökningen ska ge svar på. Det viktigaste här är att vara realistisk och inte gapa efter för mycket, dvs att ta hänsyn till begränsningar i form av tid, källor och – inte minst – den egna förmågan!

3. Syftet med undersökningen

4. Tidsplan för arbetet

Uppläggning = ansats

Innan problemformuleringen avslutas måste man göra en tidsplan för hela arbetet. Det är en allt för vanlig egenskap att vilja skjuta upp alltför mycket alltför länge!

Av problemformuleringstratten framgår alltså att syftet med ett forskningsprojekt enklast uttrycks med hjälp av frågeställningar. Genom sina frågor avgör forskaren också vilken uppläggning (ansats) undersökningen ska ha:

Nästan alla arbeten på gymnasienivå har en deskriptiv (beskrivande) ansats. Syftet är alltså att beskriva ett eller flera fenomen på ett eller annat sätt – t ex politiska idéer, maktpersoner, konflikter, organisationer, statsskick.

Vissa arbeten har ambitionen att reda ut varför något förhåller sig si eller så. Ansatsen är i sådana fall förklarande – ett begrepp vi återkommer till när vi behandlar det tredje arbetsmomentet i forskningsprocessen.

16

A 001-028 ny.indd 16

2012-05-16 14.07

B L O C K

Arbetsmoment 2: informationsinsamling Om problemformulering till en början kan kännas som något nytt och främmande i gymnasiestudierna, så är säkerligen forskningsprocessens därpå följande arbetsmoment desto mer bekant. Vi är nämligen övertygade om att alla har åtskilliga erfarenheter av att, på olika sätt, samla in information (data).

Sekundärdata = dokument

A

Det finns två huvudmöjligheter i det här momentet. Först och främst kan man utnyttja sådan information som andra redan tagit fram (t ex skrivit eller ritat eller spelat in) för andra ändamål. Sådant material brukar på fackspråk kallas sekundärdata eller dokument.

Som dokument räknas sedan gammalt skriftlig information i tryckt form, inte minst böcker och tidningar. Men i vår tids informationssamhälle har ordet fått en vidare betydelse. Även foton, filmer, ljudupptagningar och allehanda Internetbaserad information räknas numera som dokument.

Primärdata

Den andra huvudmöjligheten vid informationsinsamling är att förlita sig på primärdata, dvs information som samlas in för första gången för just den egna undersökningen. Den vanligaste typen av primärdata får man genom intervjuer. Personliga möten, telefon, brev eller e-post är de viktigaste kontaktformerna mellan den som intervjuar och den intervjuade.

Med begreppet intervju brukar man mena ”utfrågning i undersökande syfte”. Det är viktigt att den som genomför en sådan utfrågning är väl förberedd. Bl a måste man veta vilken information man är ute efter, hur frågorna ska formuleras och på vilket sätt svaren ska registreras.

17

A 001-028 ny.indd 17

2012-05-16 14.07

Källkritik

Alla som arbetar på ett undersökande sätt måste dock vara vaksamma.

Det är oerhört viktigt att vara källkritisk, dvs att granska sanningshalten i den information man har tillgång till. Därför ägnar vi hela nästa kapitel åt källkritik. Men redan här följer fyra viktiga källkritiska frågor, som man ofta bör ställa sig:

Från vem kommer informationen? Försök ta fram fakta om uppgiftslämnaren (den muntliga källan, författaren, tidningen, bloggaren etc).

Till vem riktas informationen? Vänder den sig till ”folk i allmänhet” eller främst till personer med ett särskilt intresse eller en särskild åsikt?

Vad handlar informationen om? Ger den ett trovärdigt intryck? Verkar den innehålla mest fakta eller lyser åsikterna igenom? I så fall, hur då?

Varför lämnas informationen? Om syftet är att propagera för t ex en politisk uppfattning kan det vara bra att även ta reda på vad ”den andra sidan”, dvs meningsmotståndarna, tycker.

Arbetsmoment 3: bearbetning och analys av insamlad information Forskningsprocessens tredje arbetsmoment innebär alltså att bearbeta de data man skaffat fram, dvs göra något eget av materialet. Bl a måste man avgöra vad som ska citeras och vad som ska refereras: Citat

Att citera innebär att exakt återge vad någon sagt eller skrivit. I en skriftlig rapport måste varje citat omges med citationstecken (” ”).

Vid en muntlig redovisning räcker det med att tala om för åhörarna när man citerar.

Referat

Om man i stället väljer att referera innebär det att man med egna ord – men så rättvist som möjligt – återberättar vad man läst, sett eller hört.

Sortera med hjälp av frågeställningarna

Det bästa sättet att få ordning och systematik vid bearbetningen av informationen är att låta frågeställningarna styra själva sorteringen av materialet. Det blir då också naturligt om rubrikerna i den skriftliga rapporten (och/eller den muntliga presentationen) sedan följer den sorteringen.

Förklara med hjälp av analysmodellen

Om undersökningens syfte, som ju ska framgå av problemformuleringen, är att förklara bör man utnyttja analysmodellen (som ju presenteras i föregående kapitel). Gör man det blir det mest logiska att varje steg i analysen lyfts fram i den kommande presentationen.

18

A 001-028 ny.indd 18

2012-05-16 14.07

B L O C K

Arbetsmoment 4: presentation av resultatet Pricken över i:et i en forskningsprocess är förstås när resultatet av ansträngningarna ska presenteras. Det är ju den avslutningen som allt föregående arbete egentligen syftat till. Så några allmänna uppmaningar blir därför: Slarva inte på slutet! Försök vara både igångsättare och fullföljare!

A

Av praktiska skäl har vi valt att placera våra råd under två olika rubriker.

Först ges några tips beträffande den muntliga redovisningen. Därefter följer några krav, som en skriftlig rapport bör leva upp till.

Den muntliga redovisningen Ta reda på givna förutsättningar

När man planerar en muntlig redovisning av ett skolarbete måste man utgå från de givna förutsättningarna. Ta därför alltid reda på själva ramen i form av: den tid man har till sitt förfogande de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå.

Skriv ett manus

Ett manus (manuskript) kan utformas på olika sätt och göras mer eller mindre detaljerat. Begränsar man sitt manus till stolpar och stödord blir framställningen ofta mer naturlig. Men den som använder talspråk bör sträva efter att undvika upprepningar av vissa vanliga ord, typ ”typ” och ”liksom”.

Presentera din disposition

Om presentationen är lite mer omfattande kan det vara bra att inledningsvis visa någon form av enkel disposition för åhörarna. En kort punktuppräkning på en tavla eller ett blädderblock duger gott. Glöm inte att förstärka den röda tråden genom att återkoppla till dispositionen när du avslutat en punkt för att övergå till nästa!

Den skriftliga rapportens källförteckning Som elev i gymnasieskolan måste man ibland räkna med arbetsuppgifter som ska redovisas i form av skriftliga rapporter. Kraven på sådana rapporter varierar från tillfälle till tillfälle. Emellanåt läggs ”ribban” lågt, t ex när uppgiften är tydligt avgränsad och tiden kort. Vid andra tillfällen kan kraven vara högre.

Alla redovisningar, både muntliga och skriftliga, bör avslutas med en samlad förteckning över samtliga källor som utnyttjats i arbetet. En sådan lista över den information man använt sig av kan systematiseras på olika sätt. Att särskilja de sorter som räknas upp på nästa sida är en möjlighet:

19

A 001-028 ny.indd 19

2012-05-16 14.07

Till kategorin otryckta källor hör egna anteckningar liksom kopierat material, t ex rapporter som skrivits i skolan.

Som tryckta källor räknas alla böcker. En bok uppges bäst så här: författarens (författarnas) efternamn och förnamn / utgivningsår inom parentes / bokens titel inom citattecken eller med kursivstil / bokförlagets namn och ort.

När det gäller tidningar och tidskrifter uppger man tidningens/tidskriftens namn och datum (ibland nummer och år).

Bland övriga källor kan nämnas muntlig information och ljudupptagningar (med uppgift om vem som sagt vad och när). Hit kan man också föra Internetdokument (som helst ska finnas sparade i någon form och innehålla uppgift om vem som är ansvarig skribent, bloggare etc).

Den skriftliga rapportens noter Nothänvisning

Om kraven på en skriftlig rapport närmar sig den ”vetenskapliga” nivån bör rapporten också innehålla nothänvisningar. Syftet med sådana hänvisningar är att den som läser rapporten hel tiden, utan krångel, ska kunna hitta svar på frågan: ”Varifrån har rapportförfattaren (rapportförfattarna) hämtat just den här informationen?”

Observera att forskaren ska nothänvisa till sin källa (sina källor) både i samband med citat och referat! Ingenting hindrar dock en rapportförfattare från att föra fram personliga åsikter. Men man ska alltid försöka skilja sina egna värderingar från det man citerar eller refererar till, exempelvis genom att skriva så här: ”I sin blogg om gymnasieskolan hävdar N N att … Jag delar inte den uppfattningen, utan tycker i stället att…”

Noterna kan användas för fler ändamål än att hänvisa till citat och referat. De kan också ge hänvisningar till andra sidor eller andra noter i rapporten. De kan dessutom ge extra information.

Notplacering

När det gäller placeringen av noterna finns flera möjligheter. Ofta lägger man dem längst ner på varje sida. Men det duger också att samla dem i slutet av respektive kapitel eller i en enda följd i slutet av rapporten.

NYCKELORD

Vetenskap och vetenskaplighet

Primärdata

Forskning och utforskning

Citat

Forskningsprocessen

Referat

Problemformulering

Bearbetning och analys

Problemformuleringstratten

Analysmodellen

Problembaserat arbete

Muntlig redovisning

Deskriptiv ansats

Skriftlig rapport

Förklarande ansats

Källförteckning

Informationsinsamling

Nothänvisningar

Sekundärdata (dokument)

20

A 001-028 ny.indd 20

2012-05-16 14.07

5

KAPITEL

B L O C K

Källkritik – att bedöma sanningshalten

A

L

äroplanen för såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen påpekar hur viktigt det är med tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och att kunna stå emot negativ påverkan.

Men samhällskunskap är ett ämne med inbyggda spänningar. Människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Åsikt står mot åsikt och konflikter är oundvikliga. Stridslinjer uppstår: moderater mot socialister, företagsledare mot strejkande, poliser mot globaliseringskritiker eller opinionsgrupper mot kommunala myndigheter.

I det här kapitlet ska vi därför ta upp en del förhållanden, som man bör känna till om ”sanningen” ska fram. Vi ska behandla begreppen påståenden och värderingar och vi ska fråga oss om man verkligen helt och fullt kan lita ens på ett ögonvittne.

Finns det någon sanning?

Studera bilden på nästa sida! Med utgångspunkt från den vill vi formulera några viktiga frågor. Är det möjligt att avgöra vad som är sant om man inte själv har varit på platsen? Hur bär man sig åt om man vill bedöma tillförlitligheten i en tidningsartikel? Kan man lita på nyhetsrapporteringen? Vilka fallgropar kan man riskera att hamna i? Finns det över huvud taget någon absolut sanning? Måste man inte ibland nöja sig med vad som kan vara möjligt, troligt eller sannolikt?

Källkritik

I sin bok ”Är det verkligen sant?” ger författaren Torsten Thurén en intressant inblick i den svåra konsten att kritiskt granska sanningshalten i information. Detta kallas källkritik.

En del av de fackord och exempel som vi presenterar i det här kapitlet bygger på Thuréns bok. I den nämner han en första förutsättning för att kunna pröva om den information man möter innehåller någon sanning: 21

A 001-028 ny.indd 21

2012-05-16 14.07

”Kan det som sägs eller skrivs över huvud taget vara sant eller osant?”

Det är faktiskt inte alls självklart att så är fallet. Man måste därför försöka skilja mellan påståenden (verklighetsomdömen) och värderingar (värdeomdömen).

Från en dramatisk händelse i Stockholm för några år sedan: Två poliser släpar bort en motståndare till ett vägbygge. I protest mot påbörjade sprängningsarbeten hade några demonstranter kedjat sig fast i en bänk på en tunnelbaneperrong …

Detta foto skulle kunna åtföljas av helt olika bildtexter och kommentarer – bl a beroende på skribentens åsikter och det medium som publicerar bilden.

22

A 001-028 ny.indd 22

2012-05-16 14.07

B L O C K

Påståenden eller värderingar?

Påstående = verklighetsomdöme

Ett påstående är något som är sant eller osant. Någon annan möjlighet finns inte. Exempel: ”Det är 20 grader varmt.” ”Det är olagligt att stjäla.”

A

Det går att kolla temperaturen genom att se på en termometer och man kan läsa i lagboken för att ta reda på om stöld är olagligt. Men även följande sats är ett påstående: ”Universum är oändligt.”

Om detta är sant eller inte kan visserligen ingen kontrollera. Men poängen är att det måste vara antingen sant eller osant, oavsett om det kan bevisas eller ej. Ett påstående säger alltså något om hur verkligheten är, har varit eller kommer att bli. Ett påstående ger därför kunskap – om det är sant.

Värdering = värdeomdöme

Med värderingar förhåller det sig på ett annat sätt. De är uttalanden om vad som är bra eller dåligt, vackert eller fult, gott eller ont etc. Exempel: ”Det är en behaglig temperatur.” ”Det är orätt att stjäla.”

Värderingar uttrycker alltså känslor eller åsikter. Det är därför helt poänglöst att försöka bevisa om de är sanna eller falska. Det som är gott, vackert eller rätt för en människa kan uppfattas precis tvärtom av en annan.

Både och – i en salig blandning!

Nu är det tyvärr sällan så enkelt att påståenden och värderingar alltid är helt åtskilda. De uppträder tvärtom i många fall så inflätade i varandra att det kan vara näst intill omöjligt att avgöra vad som är det ena och vad som är det andra.

Ordval

För det första är språket fullt av ord som är både påståenden och värderingar på samma gång. Om man t ex beskriver en person som ”terrorist” eller som ”frihetskämpe”, så gör det knappast någon skillnad i sak. Men valet av ord avslöjar tydligt användarens åsikter.

Här följer några fler exempel på ordpar som har ungefär samma innebörd, men som samtidigt innehåller olika värderingar: ekonomisk snål arbetsovillig lat principfast tjurskallig kriminalvårdsanstalt fängelse mentalsjukhus dårhus generös slösaktig graffiti klotter.

23

A 001-028 ny.indd 23

2012-05-16 14.07

Ögonvittnen

För det andra är det inte ovanligt att det som (i god tro) presenteras som påståenden om fakta i själva verket är uttryck för värderingar. Vi är i händerna på våra värderingar även när vi inte är medvetna om det.

Ofta finns det därför anledning att vara kritisk t o m mot ett ögonvittnes berättelse. Det vet inte minst erfarna jurister.

Vi ska i fortsättningen av det här kapitlet visa ett antal brister som vittnesmål kan ha. Tänk på hur ofta vi är hänvisade till sådana via radio, TV och tidningar för att få en bild av vår omvärld.

Huvudpoängen i all källkritik

En oerhört viktig slutsats av det följande vill vi formulera redan här: Olika människor uppfattar och beskriver samma verklighet på olika sätt. Man kan också uttrycka det mera bildlikt: Verkligheten kan ses genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor! Detta är själva huvudpoängen i all källkritik.

Exempel 1: vittnet talar sanning – men ljuger ändå Ärkebiskopen av Canterbury (i England) skulle åka till New York. Av sina biskopskolleger varnades han före avresan för de amerikanska journalisterna. ”De är bara ute efter sensationer! Tänk väldigt noga på vad du säger! Vakta dina ord!”, rådde man honom.

Redan på Kennedy Airport mötte ärkebiskopen en uppsjö av reportrar med sensation i blicken och välvässade pennor i handen. ”Tänker ärkebiskopen gå på porrklubb här i New York?”, var den första fråga han uppfattade.

Varningsorden från kollegerna ringde i skallen. ”Här gäller det att svara undvikande och försiktigt”, tänkte ärkebiskopen.

24

A 001-028 ny.indd 24

2012-05-16 14.07

B L O C K

”Finns det några porrklubbar i den här sta’n?”, svarade han och tyckte därmed att han glidit förbi den fräcka frågan.

A

Men döm om hans förvåning och skräck när han dagen därpå fick se följande (helt sanningsenliga) tidningsrubrik:

Ärkebiskopen av Canterbury i New York. Hans första fråga:

Finns det några porrklubbar i den här sta’n?

Urvalsförfalskning

Detta visar att den som verkligen är ute efter att förvränga och skandalisera har stora möjligheter att göra det utan att direkt behöva ljuga.

Med lite fiffighet går det att ge nästan vilken bild som helst av vad som helst enbart med hjälp av sanna fakta. Och företeelsen är minsann inte enbart amerikansk. Tänk bara på somliga svenska veckotidningars rubriker! Om man enbart väljer ut sådana uppgifter som passar en själv måste förstås urvalet ifrågasättas. Ovanstående exempel kan beskrivas som en direkt urvalsförfalskning.

Exempel 2: vittnet tolkar – utan att veta om det Vi tänker oss två personer som samtidigt besöker Grekland. Den ene är västeuropé och den andre från ett fattigt afrikanskt land. De ser en äldre grekisk kvinna som med stor noggrannhet samlar upp alla brödsmulor från golvet.

Om västeuropén beskriver vad han ser blir det väl ungefär: ”Kvinnan är mycket ordentlig och håller golvet rent från skräp.”

Afrikanen kanske säger: ”Kvinnan är sparsam och tar reda på alla matrester.”

Båda tror säkert att de enbart beskrivit vad de sett. De har iakttagit att kvinnan samlade ihop brödsmulor, men de har olika åsikter om varför hon gjorde det. Båda har faktiskt fel!

Kvinnan visade varken ordentlighet eller sparsamhet. Hon visade gudfruktighet. Motivet för att samla upp brödsmulorna var att ingen skulle komma att trampa på dem. Det skulle ha varit ett helgerån, en grov synd, enligt hennes grekisk-ortodoxa religion.

Omedveten tolkning

Exemplet visar att mycket av det vi beskriver (eller får oss beskrivet) innehåller tolkningar, som lätt kan föra oss vilse. Vi ser verkligheten genom olika glasögon beroende på att vi har olika erfarenheter, kunskaper och värderingar.

25

A 001-028 ny.indd 25

2012-05-16 14.07

Exempel 3: vittnet lägger bara märke till vissa saker Den här gången ska vi föreställa oss tre personer som får en gemensam upplevelse. En skogvaktare, en yrkesmilitär och en konstnär gör tillsammans en skogspromenad och får därefter till uppgift att berätta vad de sett.

Förmodligen blir deras skildringar mycket olika. Trots att de gått samma väg och varit lika uppmärksamma har de säkert noterat helt olika saker. Skogvaktaren kan ge noggranna besked om trädens kvalitet och storlek. Yrkesmilitären kan redogöra för möjliga skytteställningar och gömställen. Konstnären kan berätta om naturens form och färg.

Selektiv perception

Utan att tänka på det har de bara noterat sådant som de är intresserade av. De har sett verkligheten genom olika glasögon och beskrivit den med olika pennor. Så fungerar vi alla. Ingen människa klarar av att ”ta in” allt hon ser och hör. Denna företeelse kallas selektiv perception (utväljande varseblivning) och innebär att man bara lägger märke till sådant som man vill lägga märke till, har intresse för eller nytta av.

26

A 001-028 ny.indd 26

2012-05-16 14.07

B L O C K

Exempel 4: vittnet ser vad det väntar sig att se Berättelserna från 1600-talets Sverige om häxfärder till Blåkulla borde enligt normala källkritiska regler anses sanna och trovärdiga. Uppgifterna är nämligen många och oberoende av varandra; de kommer från olika trakter och olika tidpunkter; de finns som vittnesmål i domböcker.

Men trots allt detta tror vi inte på häxberättelser.

A

I slutet på 1940-talet började det dyka upp en modern variant av häxberättelser, med USA som ursprungsland. De iakttagna föremålen kallades först flygande tefat, senare UFO (Unidentified Flying Objects).

Många var övertygade om att det rörde sig om besök från främmande planeter. Ryktena och rapporterna fick en sådan omfattning att forskare vid Coloradouniversitetet gavs uppdraget att göra noggranna undersökningar av tiotusentals inkomna rapporter. Forskarnas slutsats var förstås att det inte finns några flygande tefat.

När 1600-talsmänniskan såg något på himlen som hon inte förstod, trodde hon att det var en häxa. 1900-talsmänniskan, som vuxit upp med science fiction, trodde sig se UFO.

Förväntningar

Vi människor har en stark tendens att omvandla otydliga och svårbegripliga sinnesintryck till något känt. Vi fyller ut det oförklarliga med sådant som vi hört talas om eller tror att vi känner till. Förväntningar, kunskaper, erfarenheter och åsikter spelar oss spratt. Vi ser det vi väntar oss att se.

Varför försöka skilja mellan påståenden och värderingar?

Vi har alltså visat att det kan vara oerhört svårt att skilja påståenden från värderingar. Är det då över huvud taget meningsfullt att försöka?

Vi ska peka på tre skäl för det.

Det första skälet är att många konflikter kan undvikas om man gör klart vad som är tvister om fakta och vad som är uttryck för skilda värderingar. Fakta går ju alltid att stödja med sakargument. Men om man intar olika ståndpunkter på grund av olika värderingar, så urartar eventuella diskussioner lätt till att parterna allt mer aggressivt upprepar sina argument. Man kommer inte någon vart. Då kan det vara bättre att konstatera att man har olika värderingar och övergå till att prata om något annat.

27

A 001-028 ny.indd 27

2012-05-16 14.07

Det andra skälet är att vår inställning till oliktänkande påverkas av hur vi ser på värderingar. Anser vi att värderingar kan vara ”sanna”, så tycker vi att en person med andra värderingar är okunnig eller felinformerad.

Konsekvenserna blir förstås att en sådan person måste omskolas eller omvändas till de ”rätta” åsikterna (t ex i religiösa eller politiska frågor).

Det tredje skälet är att vår uppfattning om verkligheten påverkas av våra värderingar. Vi ser, som vi tidigare gett flera exempel på, verkligheten genom olika glasögon. Men är vi alltid slavar under våra värderingar? Är det över huvud taget möjligt att beskriva något utan att det präglas av värderingar? De flesta som forskat i saken anser att det – åtminstone i viss mån – är möjligt. Om allt som vi uppfattar av verkligheten beror på värderingar, skulle det ju vara omöjligt att ge sakliga beskrivningar. Och så illa får det bara inte vara!

NYCKELORD

Källkritik

Tolkning

Påstående (verklighetsomdöme)

Selektiv perception

Värdering (värdeomdöme)

Förväntningar

Urvalsförfalskning

28

A 001-028 ny.indd 28

2012-05-16 14.07

B

B LO C K

Kommunikation

Instuderingsfr책gor finns p책 www.liber.se/Zfamiljen

29

B 029-060 ny.indd 29

2012-05-16 14.11

KAPITEL

6

Kommunikation – några grundläggande begrepp

O

rdet kommunikation har två betydelser. Det kan innebära transporter av personer eller varor och då bäst översättas med ”trafikförbindelser”.

I detta block ska vi emellertid ägna oss åt den andra innebörden, dvs överföring av information från sändare via vissa kanaler till mottagare. Sådan kommunikation kan illustreras med hjälp av en kommunikationsmodell.

Tusentals budskap Vi läser tidningar och tidskrifter. Vi lyssnar på radio och tittar på TV. Vi pratar i telefon. Vi surfar på Internet och vi skickar e-post. Varje människa deltar dagligen i kommunikationsprocesser av många slag.

Budskapen varierar: radionyheter, tidningsrubriker etc. Enskilda individer fungerar både som sändare (prat med bekanta m m) och som mottagare (lyssnare, tittare, läsare) av information. Medierna är av skiftande typ: prat, reklamskyltar, radio, Internet, telefon, film. Och det förekommer också feedback, dvs återföring från mottagare till sändare, i form av exempelvis svar på tilltal.

Kommunikationsmodellen

Låt oss studera dessa delar i en sammanlänkad helhet, den s k kommunikationsmodellen:

Någon försöker ge information …

SÄNDARE

… om något …

BUDSKAP tor)

(= kommunika

(= meddelande)

… med hjälp av en viss ”budbärare” … ium)

KANAL (= med

… till någon …

MOTTAGARE

… och får någon form av reaktion tillbaka

Å TERFÖRING (= feedb

ack)

30

B 029-060 ny.indd 30

2012-05-16 14.11

Personlig kommunikation – en eller några få mottagare Förr i tiden – innan det fanns radio, TV, Internet eller välspridda tidningar – var de flesta människor hänvisade till personliga kontakter när de skaffade sig kunskaper om sin omvärld. Och då var det förstås inte så många som visste så mycket om vad som försiggick utanför den egna byn.

Talspråk och kroppsspråk

Vid personlig kommunikation av detta ”gammaldags” slag har sändare och mottagare ofta ögonkontakt med varandra. Det vanligaste mediet då är förstås prat, även om kroppsspråket kan vara nog så talande. En gest, en blinkning eller sättet att gå säger ibland mer än tusen ord...

B L O C K

B

Vid personlig kommunikation är det talade ordet ofta det vanligaste mediet. Men visst kan kroppsspråket vara nog så talande, även om både dess uttryckssätt och dess innebörd varierar från kultur till kultur och från land till land.

31

B 029-060 ny.indd 31

2012-05-16 14.11

E-post och mobiltelefoner

Så har det alltid varit – och kommer att förbli – i åtskilliga av vardagslivets situationer. Men teknikens utveckling har onekligen bidragit till att överbrygga avstånd och utöka antalet personliga kontakter. Vi tänker på ”nya” medier som e-post och mobiltelefoner.

Kommunikationen är alltså personlig när sändaren vänder sig till en eller några få mottagare, som har samma möjligheter som sändaren att sända budskap i den motsatta riktningen. Vid sådan kommunikation kan det t o m vara oklart vem som är sändare och vem som är mottagare.

Masskommunikation – en massa mottagare Massmedia

Det moderna samhället kännetecknas emellertid också av masskommunikation. Informationstekniken (IT) har gjort det möjligt för vissa sändare att nå en massa mottagare. Med hjälp av massmedia – vår tids budbärare – går det att vräka ut samma budskap över väldigt många människor. Som mottagare upplever man ofta sådant som att bli översköljd eller som att drunkna i ett överflöd av meddelanden.

Till massmedia återkommer vi i kapitel 8. Här nöjer vi oss med att punkta fyra egenskaper som skiljer masskommunikation från personlig kommunikation: 씰 Sändarna når, som nämnts, många mottagare med samma budskap vid masskommunikation. 씰 Masskommunikationen är för det mesta enkelriktad, dvs utan feedback. 씰 Det finns ett avstånd mellan sändare och mottagare vid masskommunikation; detta avstånds övervinns med hjälp av massmedier som Internet, radio, TV, tidningar, tidskrifter, video, film och direktreklam (reklam i brevlådan). 씰 Masskommunikationen är opersonlig i den meningen att sändarna aldrig kan veta exakt vem eller vilka som är mottagare.

NYCKELORD

씰 Kommunikation

씰 Återföring (feedback)

씰 Kommunikationsmodellen

씰 Personlig kommunikation

씰 Sändare (kommunikator)

씰 Masskommunikation

씰 Budskap (meddelande)

씰 “Gamla” och “nya” medier

씰 Kanal (medium)

씰 Massmedier

씰 Mottagare

32

B 029-060 ny.indd 32

2012-05-16 14.11

7S

KAPITEL

Påverkan pågår ständigt omliga människor verkar ha mycket bestämda meningar om det mesta; andra ger ett mer sökande intryck. Men de allra flesta tycker någonting i åtminstone någon samhällsfråga.

B L O C K

O

B

Hur går det egentligen till när våra värderingar skapas eller ändras? Vem eller vad är det som formar våra åsikter?

Det enda säkra svar man kan ge i dessa frågor är att det inte går att ge något enkelt eller heltäckande svar. I det här kapitlet nöjer vi oss därför med att presentera några viktiga begrepp som har med opinionsbildning att göra (opinion = gemensam åsikt hos större grupp människor).

Den personliga kommunikationen i gruppen …

Väldigt få av våra åsikter är egentligen helt och hållet våra egna, även om vi gärna vill tro att det är så. Det är snarare i umgänget med andra som våra värderingar formas. Familjen, gänget, skolklassen, arbetsgruppen eller medlemmarna i föreningen lär oss vad vi ska tycka och tro.

I dessa miljöer påverkas vi genom personlig kommunikation.

Socialisation

Företeelsen går under beteckningen socialisation och pågår utan avbrott hela livet. Det är mycket tydligt att det är på det viset, men varför är vi så osäkra och lättpåverkade?

Grupptryck

Svaret på frågan kan faktiskt sammanfattas i ett enda ord: grupptryck!

För att bli uppskattad i en grupp måste man godta de åsikter och den stil som råder där. Den som gör det kan ibland få ”belöningar” i form av beröm och komplimanger. Men toleransen mot avvikare är sällan stor.

Mobbning

Om man t ex uppför sig eller klär sig annorlunda ”bestraffas” man på olika sätt av de andra. Kompisarna ger gliringar, klasskamraterna vräker ur sig förolämpningar – ibland kan det handla om regelrätt mobbning.

Varje grupp har sina metoder. För det mesta räcker det att gruppmedlemmarna känner till att ”straffen” finns för att de ska rätta in sig i ledet.

33

B 029-060 ny.indd 33

2012-05-16 14.11

Begreppen socialisation och grupptryck kan illustreras och beskrivas på många sätt. En möjlighet är den här bilden.

… färgar våra glasögon Den personliga kommunikation och inlärning som vi beskrivit leder alltså till att våra glasögon färgas på ett visst sätt. Grupperna vi tillhör har med andra ord stor betydelse för de åsikter och fördomar vi med åren skaffar oss. Familjen är den viktigaste påverkaren. Redan från tidig barndom utsätts vi ju för uppfostran. Två tredjedelar av förstagångsväljarna röstar t ex på samma parti som någon av föräldrarna.

Selektiv perception

Färgen på våra glasögon har betydelse inte bara för hur vi uppfattar omvärlden. Den spelar in även när vi väljer ut vad vi uppfattar. Ingen av oss klarar nämligen av att ”registrera” alla intryck, varför vi alltid gör ett omedvetet urval. Som nämns i kapitel 5 kallas detta selektiv perception (utväljande varseblivning) och innebörden är alltså att vi bara lägger märke till sådant som vi har intresse för och nytta av eller sådant som passar vårt tycke och vår smak.

Masskommunikationen …

Det vanliga när det gäller masskommunikation är att den går i enbart en riktning. Genom olika medier kan budskap – i form av t ex text, bild eller ljud – nå många olika mottagare. Någon återkoppling till sändaren sker sällan, även om en hel del tidningar har insändarspalter och radion har sina telefonväkterier.

34

B 029-060 ny.indd 34

2012-05-16 14.11

Sändarna kan förstås ha väldigt olika syften med masskommunikationen. Ibland försöker man skilja mellan information, underhållning och opinionsbildning. Men gränserna mellan dessa tre är i högsta grad flytande.

B L O C K

Alla massmediaexperter är dock medvetna om att konkurrensen om mottagarnas uppmärksamhet är stenhård. Ingen människa kan ju ta emot mer än en liten bråkdel av alla meddelanden som sänds ut i informationssamhället.

Propaganda

En form av opinionsbildning är propaganda, dvs medveten strävan hos en sändare att sprida åsikter och därigenom få människor att tänka eller handla på ett visst sätt. Budskapen spelar på känslor eller fördomar, upprepas ofta och uttrycks på ett enkelt språk.

Reklam

Propagandan kan vara religiös, politisk, kommersiell (t ex reklam) eller av annat slag. Men för det mesta förknippar vi den nog med politik. Så används t ex psykologisk krigföring som ett medel att försvaga försvarsviljan hos befolkningen i en ”fientlig” stat.

Psykologisk krigföring

B

… fungerar främst som förstärkare Slutsatsen är alltså att det är den personliga kommunikationen som är viktigast när det gäller att forma människor åsikter. Men vilken betydelse har masskommunikationen? Påverkas inte vårt tyckande och vår smak också av den?

Forskarna inom området resonerar ungefär så här: Svårt att ändra …

Massmediernas möjligheter att ändra mottagarnas värderingar är ganska små. Det är snarare så att värderingarna i sig fungerar som filter på våra glasögon eller för våra öron. Och nästan bara sådana budskap som stämmer med de värderingar vi redan har kan tränga igenom dessa filter.

Om man t ex lyssnar på en politiker man sympatiserar med, så uppfattar man och minns ganska väl vad han eller hon säger. En annan politiker, vars idéer man ogillar, får inte samma chans. Man bryr sig inte om att höra på och lägger förstås ingenting på minnet – såvitt det inte kan användas som motargument. Så fungerar nämligen den selektiva perceptionen.

… men lätt att förstärka värderingar

Helst lyssnar man alltså till (eller läser eller tittar på) sådant som redan stämmer överens med ens åsikter och smak. En följd av detta blir därför att massmedierna i första hand fungerar som förstärkare av de värderingar som finns hos oss som mottagare sedan tidigare. Och så verkar det inte bara i partipolitiska sammanhang.

35

B 029-060 ny.indd 35

2012-05-16 14.11

Enligt forskarna är det lika tillämpligt inom alla områden där vi människor har bestämda åsikter: musik, konst, kläder eller vad det nu kan vara. Detta är förstås även reklammakarna medvetna om. Genom reklambudskapen försöker de därför sällan skapa några nya trender. Snarare hakar de på och förstärker trender som redan finns. Effekterna av sådan kommersiell propaganda går inte att mäta exakt, men alla företag vet att försäljningssiffrorna stiger om reklamen är skickligt gjord.

Budskapen når oss ofta via förmedlare …

Massmediernas förmåga att ändra våra åsikter är, som nämnts, begränsad. Men det konstaterandet är bara till hälften sant. En hel del klassisk forskning tyder på att masskommunikationen fungerar i två steg.

Tvåstegshypotesen

Redan på 1940-talet presenterade nämligen några amerikanska experter den s k tvåstegshypotesen (hypotes = antagande). Med en viss förenkling kan denna illustreras på det här sättet: OPINIONSLEDARE

Steg 1: påverkan via massmedia

OPINIONSFÖRMEDLARE

Steg 2: påverkan via personlig kommunikation

Opinionsförmedlare

Opinionsförmedlarna har en nyckelroll i den personliga kommunikation som sker i steg 2. Dessa människor kännetecknas av att de mer aktivt än andra skaffar sig information genom massmedia. De har dessutom, på grund av sin personlighet, ett stort inflytande i grupper av olika slag – t ex på arbetsplatser eller i skolan.

Genom samtal och diskussioner, eller bara genom att klä sig på ett visst sätt, påverkar de sina vänner, arbetskamrater, elever eller andra gruppmedlemmar. Omgivningen har helt enkelt ett stort förtroende för deras omdöme. Den litar på deras urval och tolkning av informationssamhällets många budskap.

36

B 029-060 ny.indd 36

2012-05-16 14.11

B L O C K

B

Den personliga kommunikationen (steg 2 i tvåstegshypotesen) är ett viktigt inslag i all opinionsbildning. Men vi har förstås ingen aning om vem som eventuellt kan vara opinionsförmedlare vid det här tillfället i den här arbetsgruppen.

Opinionsledare = opinionsbildare

Opinionsförmedlarna i sin tur tar intryck av den stil och de åsikter som förs fram i radio, TV, tidningar och kanske på Internet av opinionsledarna. Dessa trendskapande personer framträder både ofta och gärna i våra massmedier.

Flera svenska tidskrifter och tidningar utnämner varje år de främsta opinionsledarna i vårt land. Bland dem som brukar komma med på topplistor av olika slag finns TV-kändisar, toppchefer i storföretag, ministrar, partiledare, idrottsstjärnor, journalister, skådespelare och andra viktiga stil- och åsiktsbildare.

Men enligt tvåstegshypotesen påverkas alltså vi ”vanliga” människor i huvudsak indirekt, genom personliga kontakter med opinionsförmedlare. Den direkta påverkan från opinionsledare spelar mindre roll.

… men många gånger påverkas vi direkt Tvåstegshypotesen är dock omtvistad. Det är ofrånkomligt, menar åtskilliga experter, att vi också påverkas direkt genom massmedierna.

Inte minst gäller detta TV-reklamen.

Så gör bl a opinionsundersökningsföretaget TNS SIFO årliga undersökningar av hur människor kommer ihåg olika former av reklam. Och den kartläggningen visar att svenska folket lägger TV-reklamen mer på minnet än både annonser i tidningar och den reklam vi får hem i brevlådan.

37

B 029-060 ny.indd 37

2012-05-16 14.11

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-CLASSIC Samhällskunskap är avsedd för den gymnasiala utbildningens kurs 1b i GY 2011

Z-CLASSIC

Z-CLASSIC Samhällskunskap betonar samband och sammanhang i en tydligt uppbyggd pedagogisk struktur

Kurs

Z-CLASSIC Samhällskunskap

1b

är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-KONKRET Z-RAPPORT Till Z-familjen hör även lärarhandledningen

Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågorna till texten i Z-classic kan också hämtas direkt på www.liber.se/Zfamiljen

Femte upplagan Best.nr 47-10786-5 Tryck.nr 47-10786-5

Z-Classic_omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-CLASSIC Samhällskunskap Kurs

1b

Femte upplagan

2012-05-16 13.03