Page 1

GEOGRAFI

SOtSerien från Liber

SOtSerien från Liber

GEOGRAFI SO·S Geografi

Ñ Ämnesboken Ò

ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial.

GEOGRAFI Ñ Ämnesboken Ò

Till SO-serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

Best.nr 47-10385-0 Tryck.nr 47-10385-0

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

9789147103850c1c.indd 1

05/07/12 7:15 PM


Innehåll

7

Planeten jorden 4

Mat från mark och vatten 78

Vår planet 6 Solen och planeterna 7 Jorden rör sig 8 Hur mycket är klockan? 11 Ebb och flod 12 Uppgifter 13 Jordgloben och kartorna 14 Gradnätet 15 Kartor 16 Tematiska kartor 18 Geografi i datorn 20 Uppgifter 21

Den viktigaste maten 80 Baslivsmedel – vad är det? 80 Jordbruk i världen 84 Självhushåll eller odling för försäljning 84 Mer mark har odlats upp 85 Små och stora jordbruk 87 Mat från djuren 89 Mat från havet 90 Fisk är nyttig mat! 90 Var fiskar man? 91 Hur fiskar man? 92 Fisket idag och i framtiden 93 Fiskodling 94 Uppgifter 95

Klimat och väder 22 Klimat 24 Solen värmer olika 24 Stadiga vindar 26 Havsströmmar 28 Kust och inland 29 Väder 30 Högtryck och lågtryck 30 Väderprognoser 33 Jordens klimatzoner 34 Uppgifter 35

Människorna och maten 96 Människorna blir allt fler 98 Var bor alla människor? 98 Folkökningen 100 Flyttningar 103 Olika åldrar = olika behov 104 Kommer människorna att leva längre? 106 Uppgifter 107 Räcker maten till alla? 108 Mer mat till fler människor 108 Undernäring och svält 109 Varför blir maten dyrare? 112 Mer mat också i framtiden? 112 Uppgifter 113

Klimatzoner och växtlighet 36 Varmt och fuktigt i tropiska zonen 38 Hett och torrt i subtropiska zonen 42 Uppgifter 45 Växlande klimat i tempererade zonen 46 Isande kallt i polarzonen 51 Uppgifter 55

Vattnet och människorna 56 Jordens vatten 58 Salt och sött 59 Havet är aldrig stilla 60 Vattnets kretslopp 62 Människorna påverkar vattnets kretslopp 63 Alla måste ha vatten 66 För mycket vatten - översvämningar! 68 Vatten samlas i dammar 70 Brist på rent vatten 72 Internationella vattenkonflikter 74 Klimat, vatten och turism 76 Uppgifter 77

9789147103850b1-354c.indd 2

8

Landskapet omkring oss 114 Berg i Skandinavien och i andra länder 116 Island bildas fortfarande 117 Jordskorpan 118 Jordens inre 118 Kontinenterna rör sig 119 Bergarter och mineral 120 Världens högsta berg 121 Metaller i jordskorpan 123 Sverige – ett land rikt på malm 123 Att leta efter malm och mineral 124 Kirunavaara – världens största järngruva 126 Global malmbrytning 128 Jordytan bryts ner och berg blir till sand 131 Det geologiska kretsloppet 132 Uppgifter 133 Inlandsisen har format det nordiska landskapet 134 Istider 134 Spår efter isen 137 Grus och sand till nytta 142 Uppgifter 143

Skogslandskapet och trävarorna 144 Jordens skogar 146 Skogarna avverkas för hårt 147 Skogen och klimatet 148 Minskningen minskar 149 Skogen i framtiden 149 Skog i Sverige 150 Skogsregioner i Sverige 151 Att bruka skogen 152 Vad används träden till? 156 Skogen som råvara 156 Bränsle från skogen 157 Skogen ger jobb åt många 158 Orter med stor skogsindustri 159 När efterfrågan minskar 159 Internationell handel med skogsprodukter 160 Energiskog 162 Uppgifter 163

Jordbrukslandskapet och matvarorna 164 Jorden vi brukar 166 Jordarter 166 Jordmåner 167 Den bästa odlingsmarken 168 Svenskt jordbruk 169 Ett modernt jordbruk 170 Jordbruket förändras 172 Jordbrukslandskapet förändras 174 Mer om mat 176 Livsmedelsindustrin 176 Långväga handel med mat 178 Uppgifter 179

Fritidens landskap 180 Ut i naturen – utan att störa eller förstöra 182 Allemansrätten 183 Rörligt friluftsliv 186 Nationalparker, världsarv och fritidsanläggningar 188 Skydda och bevara 188 Våra fritidsvanor förändrar landskapet 190 Andra fritidsanläggningar 192 Uppgifter 193

05/07/12 2:58 PM


9

Staden 194

I-länderna 256

Sårbarhet 326

I stadens olika delar 196 Staden ”staden” 197 Boendemiljöer i staden 198 Planering i svenska tätorter 200 Kommunen gör kartor för planeringen 200 Industriområden 201 Var finns affärerna? 202 ”Vi ses i centrum!” 204 Bostäder och grönområden 205 Uppgifter 206 Resor 207 Trafik och trängsel 207 Långväga resor 208 Infrastruktur och planering 210 Städer i Europa 212 Gamla städer 212 Dominerande städer 213 Världsstäder 214 Städer som helt förändrats 215 Andra storstadsområden i Europa 216 Uppgifter 217

Europa 258 Europeiska unionen, EU 258 Europas jordbruk 261 Industri i Europa 262 Service i Europa 263 Europas miljö 264 Ryssland och den ryska handeln med EU-länderna 265 Uppgifter 266 Rika länder utanför Europa 267 Vilket är världens rikaste land? 267 USA – ”Biggest in the World” 268 Japan 270 Nya i-länder 271 Typiskt för i-länder 272 Uppgifter 273

Naturkatastrofer 328 Torra områden 328 Översvämningar 329 Jordbävningar 330 Bergskedjor bildas 333 Vulkanutbrott 334 Samhället är sårbart för stormar 336 Uppgifter 337

Industri och service 218 Arbete inom industrin 220 Antalet industriarbetare minskar 220 Stora och små industribranscher 220 Stora och små företag 221 Autoliv i Vårgårda 222 Industri och hantverk 226 Byggnadsindustrin 226 Utrikeshandel och godstransporter 228 Sveriges utrikeshandel 228 Godstransporter 229 Service – många olika slags jobb 230 Skolor och universitet 231 Sjukvård 232 Andra jobb inom servicesektorn 232 Uppgifter 233

Energi 234 Energi – vad är det? 236 Energi i världen 236 Energi i Norden 237 Ändliga energikällor 238 Fossila bränslen 238 Kärnenergi 242 Förnybara energikällor 244 Solenergi 244 Vattenkraft 245 Biobränslen 245 Vindkraft 246 Energianvändningen i Kina, Indien och Tyskland 248 Hur mycket energi behövs? 251 Framtidens energi 253 Uppgifter 255

9789147103850b1-354c.indd 3

U-länderna 274 De fattigaste länderna 276 Tanzania är ett mycket fattigt land 277 Fattiga länder exporterar råvaror 279 Vad ska de fattigaste länderna göra? 280 Länder på väg ur fattigdom 281 Indonesien 281 Utveckling i u-länder 284 Uppgifter 285 Brasilien, Indien, Kina – tre stora länder som märks allt mer 286 Brasilien 286 Indien 289 Kina 292 Uppgifter 295

Tema Arktis 338 Arktis 340 Isen smälter och tundran tinar 340 Naturtillgångar i Arktis 341 Kampen om Arktis 342 Inuiter och andra folkslag i Arktis 344 Grönland 344 Renskötsel i Norden 345

Register 346 Bildförteckning 351

Hållbar utveckling 296 Vad menas med hållbar utveckling? 298 Global uppvärmning – växthuseffekten 298 Klimatet har alltid varierat 299 Varför ökar temperaturen? 300 En varmare värld 302 Globalt miljöarbete 304 Uppgifter 307 Havsytan stiger 308 Den vackra döden 309 Föroreningar i haven 310 Övergödning och syrebrist 310 Ozon skyddar mot UV-strålning 312 Luftföroreningar känner inga gränser 313 Världens trafik 314 Jordens sopor 316 Det livsviktiga vattnet 318 Fattigdom 320 Än finns det hopp 324 Uppgifter 325

05/07/12 2:58 PM


STADEN

Stockholm med Globen och Nynäsvägen söderut.

194

9789147103850b1-354c.indd 194

05/07/12 3:34 PM


I

de flesta länder i Europa bor mer än hälften av

invånarna i städer, i gamla städer och nyare städer, i stora städer och små städer. Så är det ju också i Sverige. Men fastän städerna har så olika historia och ligger i mycket olika omgivningar så finns det många likheter dem emellan, sådant som är typiskt för städer. Det ska vi se närmare på i detta kapitel. I en stad ska det finnas utrymme för så mycket: för bostäder, arbetsplatser, kontor och affärer, fritidsområden och andra mötesplatser. Dessutom

STADEN måste det ju finnas trafikleder som knyter samman olika delar av ett stadsområde. För att allt detta ska fungera måste det finnas en stadsplanering, och vad det innebär kan du också läsa om här. Några städer i Europa är världsberömda genom sin uråldriga historia, för sin kultur eller sina lyxiga butiker, sitt nöjesliv och nyskapande arkitektur. Dit reser miljontals turister för att få nya upplevelser.

195

9789147103850b1-354c.indd 195

05/07/12 3:35 PM


I stadens olika delar KÖPCENTRUM

SMÅHUSOMRÅDE 1980-TALET

MOTORVÄG

BOSTADSOMRÅDE MED HÖGHUS/LÄGRE HUS

INDUSTRIOMRÅDE

CENTRUM FRITIDSOMRÅDE

RIN

GLE

D

SMÅHUSOMRÅDE

H SMÅ

USO

MRÅ

DE

MO

TO

RV

ÄG

INDUSTRIOMRÅDE

196 staden

9789147103850b1-354c.indd 196

05/07/12 3:35 PM


Staden ”staden” Bilden till vänster föreställer en typisk stad någonstans i Europa. Den finns inte, men kunde ha funnits. Vi ska se hur den här påhittade stadens olika delar ser ut och hur folk bor där. Samma stadsdelar och samma saker finns i de flesta städer, framför allt i Europa och Nordamerika. Gamla städer i andra delar av världen kan se annorlunda ut eftersom de vuxit fram under andra förhållanden. Centrum I stadens centrum möts bussar och tåg. Dit kan alla lätt komma, och på dagarna är det fullt med människor på gågator och torg. Centrum är det bästa läget för de flesta kontor, affärer och restauranger. I centrum är det stor konkurrens om marken, och där har man byggt nya, höga kontorshus för att många företag ska få plats. Hyrorna för lokalerna är mycket höga. Äldre hus med lägenheter Kvarteren närmast utanför stadens centrum består av sammanbyggda hus med en stor öppen gård i mitten. Husen är av sten och fyra till fem våningar höga. Där finns de äldsta lägenheterna i staden. Sådana hus kan vara hundra år gamla, och hyrorna är inte lika höga som i centrum. I utkanten kan också finnas kvarter med nästan lika gamla villor, omgivna av stora trädgårdar. Nyare bostadsområden med höghus För 50–60 år sedan började staden växa mycket snabbare. Allt fler flyttade dit från landsbygden, och det gällde att snabbt få fram många fler lägenheter. Stora bostadsområden byggdes i stadens ytterområden. Många av husen blev höga, ibland med tio våningar, men där byggdes också lägre hus med hyreslägenheter och ibland även radhus. I dessa områden anlades också stora centrum med affärer, skolor och service. Småhusområden Många vanliga familjer började tjäna mer pengar på 1960-talet och kunde skaffa sig bättre och rymligare bostäder. Allt fler köpte bil och behövde inte bo nära jobbet inne i staden. Många familjer ville bo i hus med trädgård där barnen kunde leka. Stora förorter med villor och radhus växte därför upp i stadens utkanter och även utanför staden de följande fyrtio åren. staden

9789147103850b1-354c.indd 197

197

05/07/12 3:35 PM


Boendemiljöer i staden Vad är en bra bostad? De flesta människor flyttar ganska många gånger under sitt liv. En del flyttar för att de fått arbete på en annan ort eller för att de vill börja på en utbildning som inte finns i hemorten. Men de flesta flyttar för att de vill ha en bättre bostad. Nästan alla ungdomar flyttar hemifrån när de blir vuxna. Många startar med ett andrahandskontrakt till en liten lägenhet. De som pluggar bor ofta i studentbostäder eller i hyresrum. Kanske får de flytta flera gånger innan de får en egen lägenhet. När de blir äldre och får barn behövs mer utrymme. Många vill då byta miljö och flyttar från lägenheten inne i staden till ett hus med trädgård. När deras barn i sin tur blivit vuxna och flyttat hemifrån, så flyttar kanske föräldrarna till en mindre bostad igen, som ligger närmare centrum. De är tillbaka där de startade. I Sverige flyttar många till servicehus när de blir gamla och har svårt att sköta städning och matlagning. Där ska de få den dagliga hjälp de behöver. Den äldre damen bor i Stockholm, i en servicelägenhet i huset till höger.

Olika boendemiljöer i staden Boendemiljöerna i staden och runt staden passar olika bra för människor i olika åldrar och med olika vanor och önskemål. I städernas centrum är det nära till affärer och nöjen, men all trafik och alla människor som kommer hit under dagen kan göra centrum till en förorenad och bullrig boendemiljö. Där finns inte så många lägenheter, men desto mera av kontor och affärer. Nästan inga familjer med barn bor i de större städernas centrum. I centrum är hyrorna mycket höga, eftersom det är störst efterfrågan på utrymme i den delen av staden. I de gamla kvarteren nära centrum är miljön lugnare. Inne på gårdarna finns träd och planteringar, och där kan barnen leka och slippa trafiken utanför. En del av lägenheterna är slitna och mörka, medan andra har renoverats och moderniserats. Ungdomar som söker sin första egna bostad kan ha tur och hitta en liten billig lägenhet i den här delen av staden. Här bor också många gamla. De kan ha bott i samma hus i hela sitt liv.

198 staden

9789147103850b1-354c.indd 198

05/07/12 3:35 PM


De flesta lägenheterna i städerna finns i höghusområdena. När de byggdes var det mest unga familjer som flyttade dit. En del lägenheter ägs av byggföretag och hyrs ut till de boende, andra lägenheter ägs av de boende som har bostadsrätt. En fördel med att bo i ett stort flerfamiljsområde är att det också finns ett stort affärscentrum med olika slags service och fritidslokaler. En nackdel är att det kan vara långt in till stadens centrum. Då är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar bra. De som bor i småhusområden i stadens utkanter har längre avstånd till affärer och annan service. Men i stället har de större utrymmen och mer grönska. Det är en lugn miljö för många, men en del ungdomar kan tycka att det är alltför lugnt där.

KOLLEKTIVTRAFIK – VAD ÄR DET? Kollektivtrafik är ett samlingsnamn för trafik med buss, tunnelbana, spårvagn och tåg. Kollektiv betyder tillsammans, gemensamt. Också färjetrafik och flyg kan kallas kollektivtrafik.

Fler bostäder behövs! Men var? Förr växte städerna med nya bostadsområden i ytterkanterna. Numera bygger man inte längre jättestora höghusområden och vidsträckta villaförstäder. Bebyggelsen är mer blandad och numera byggs det först och främst på lediga tomter inne i de äldre stadsdelarna, till exempel där man har rivit gamla fabriker. Det kallas att förtäta stadsbebyggelsen. En fördel med det är att de nya invånarna kan använda de affärer som redan finns där i närheten. De kan också använda den kollektivtrafik som finns och behöver kanske inte ta bilen till jobbet. Då sparas också energi i samhället.

S A M M A N FAT T N I N G I stadens centrum är marken dyrast och där finns de största affärs- och kontorshusen. Stadsdelar som byggts under olika tider ser mycket olika ut. Tidigare växte städerna allt längre ut från centrum, men numera förtätas i stället bebyggelsen närmare centrum. Olika stadsdelar passar olika bra som boendemiljö för olika människor: Ungdomar, barnfamiljer och gamla har olika krav på sitt boende.

staden

9789147103850b1-354c.indd 199

199

05/07/12 3:35 PM


Planering i svenska tätorter

Plankarta över Örkelljunga, som är en tätort i norra Skåne.

Kommuner En kommun kan omfatta endast en stad, som i Stockholm, medan andra kommuner kan ha landsbygd och flera tätorter inom sina gränser.

Tätort En ort med samlad bebyggelse och minst 200 invånare.

Kommunen gör kartor för planeringen Alla städer, tätorter och byar förändras. Gamla hus blir öde eller rivs, nya hus byggs för nya verksamheter. Gamla arbetsplatser försvinner. På vissa ställen minskar befolkningen, men på andra ökar den. Där öppnas nya affärer, trafiken ökar och nya vägar måste byggas. Olika människor har olika idéer om hur deras hemort bör förändras för att passa dem bättre. Många gånger är det så att en del invånare tycker att det är bra att det byggs nytt, medan andra uppfattar det som en försämring. Vem bestämmer hur det ska bli? Kan vanliga människor påverka besluten? I varje kommun finns planer som i stora drag visar vad som ska byggas i städerna och de andra tätorterna. Planerna finns både som skriven text och som en plankarta. Kartan visar hur marken används och vad politikerna vill förändra. På kommunkontoret, på kommunens hemsida och på biblioteken finns planerna och plankartorna, så alla ska kunna se de idéer som finns och vad som beslutats.

200 staden

9789147103850b1-354c.indd 200

05/07/12 3:35 PM


Är man missnöjd med planerna och vill föra fram andra idéer så finns olika sätt att göra det. Man kan skriva insändare i tidningen eller skriva på nätet eller samla ihop en grupp som tycker likadant och sedan träffa en politiker i kommunen. Den som har rösträtt kan rösta på det parti som verkar ha de bästa idéerna för framtiden.

Industriområden Förr fanns industrierna inne i staden Förr fanns fabriker och bostäder intill varandra, men det är ovanligt nu för tiden, åtminstone i större orter. Helt nya tekniker inom industri och transporter har gjort att gamla fabriksområden inte längre fungerar. I de flesta gamla svenska städer finns det kvar gamla fabriker, men vad ska de nu användas till? En del används på helt andra sätt än vad de en gång byggdes för. Nu är de kontor, skolor eller utställningshallar. Anda fabriker har rivits och gett plats för nybyggda hus med lägenheter eller kontor. Men var ska de nya fabrikerna nu byggas? På kommunens plankarta kan du se vilka områden som nu är avsatta för industrier. Nu läggs industrierna i stadens utkant De nya, stora industriområdena planeras nu in i städernas ytterområden, intill ringvägar runt städerna eller vid andra breda vägar. Där finns gott om svängrum för stora lastbilar, och då går det snabbt för företaget att få hem råvaror och att leverera stora mängder med varor med bil till kunder i alla riktningar. Där finns också plats för stora bilparkeringar för de anställda. Ett industriföretag kräver nu för tiden mycket större utrymmen, en mycket större tomt, än förr.

I den gamla yllefabriken i Norrköping finns nu lokaler för universitetsundervisning.

staden

9789147103850b1-354c.indd 201

201

05/07/12 3:35 PM


Var finns affärerna? Affärer med dagligvaror Nästan varje dag har du eller någon i din familj ärende till en affär. Mjölk, frukt, bröd och grönsaker vill vi ha färska. Glass och läsk behövs också, särskilt på sommaren. Helst ska affärer med sådana dagligvaror ligga i närheten. Man vill ju inte åka långt för att köpa några få varor. Det är inte heller så viktigt om det finns olika märken att välja mellan när man köper glass eller frukt. Det räcker med att det finns just glass eller någon frukt som man gillar. Affärer med sådana varor kan man räkna med att finna både i små samhällen och i bostadsområden i större orter. De varorna kan också köpas på bensinmackar vid stora vägar. Veckoinköp på stormarknaden De flesta av alla de livsmedel och andra varor som vi dagligen behöver kan vi lagra. Därför kan det räcka med att göra storinköp en eller två gånger i veckan. Då vill vi välja mellan olika varianter och olika märken. Kanske vill du ha ett speciellt pålägg till smörgåsarna eller en särskild sorts frukostmüsli. Den som ska laga middagarna behöver många olika ingredienser. De flesta kunder gör därför veckoinköpen i en stor affär, en stormarknad som har ett brett sortiment. Där kan finnas trettio olika slags leverpastej och fyrtio olika slags ost! Det blir tunga matkassar att ta hem från veckoinköpen på stormarknaden, så de allra flesta kunderna använder bil. Stormarknaderna ligger vid stora vägar i städernas utkanter eller vid motorvägsavfarter längre ut på landsbygden, och de har stora parkeringsområden. Kunder utan bil har svårt att dra nytta av stormarknadernas mycket omfattande utbud. Men det finns också något mitt emellan. Det finns stora matvaruaffärer i centrum av stora bostadsområden, och de ligger inom cykel- och gångavstånd för de flesta hushåll som bor där. De affärerna har nästan alla livsmedel som en kund kan önska, fast inte så många varianter av varje.

202 staden

9789147103850b1-354c.indd 202

05/07/12 3:35 PM


ETT EXTERNT KÖPCENTRUM Detta är en del av en medelstor stad. I stadens utkant ligger dels en stormarknad med två mataffärer, dels en stormarknad med en mängd butiker som säljer många andra varor. I området har också byggts många stora fackhandelsvaruhus. Vart och ett av dem säljer ett speciellt slags varor, till exempel byggvaror eller elektronikvaror eller möbler eller bilar. Nästan alla dessa varuhus ingår i någon fackhandelskedja (som Elgiganten, Sängvaruhuset, Sportex, Bilia, Matthuset). Det betyder att varuhus inom

Förråd

Motell

samma kedja finns i många andra orter i Sverige, kanske också i utlandet. Här är det bara en enda fackhandel som inte ingår i en sådan omfattande kedja. I det här exemplet finns flera varuhus som säljer samma slags varor. De konkurrerar med varandra, och för kunderna betyder det att det är lätt att gå runt i näraliggande varuhus och jämföra priser och modeller. Ett externt köpcentrum ligger alltid vid stora utfarter och har tusentals parkeringsplatser. 

Kontor Mack

Förråd

Stormarknad med livsmedel

Bostadshus

Parkeringsplatser

Fackhandel som ingår i en kedja av varuhus

Restaurang

Annan fackhandel

Stormarknad med 75 butiker under samma tak. De säljer kläder, skor, böcker, musik m.m.

staden

9789147103850b1-354c.indd 203

203

05/07/12 3:35 PM


Varför är det så långt till stormarknaden? En fördel med att bygga utanför staden är att marken är mycket billigare. Det är den viktigaste orsaken till att köpcentrum och stormarknader med olika sorters butiker växer upp i ytterområdena. Där träffar vi också på bilfirmor med stora verkstäder och visningshallar, och där finns de stora möbelvaruhusen. Affärsägarna räknar med att det ska komma kunder från ett mycket större område än bara från själva staden. Utanför staden ligger också partihandelsfirmornas ytkrävande lagerlokaler med varor som ska köras ut till affärerna. Det är även ett bra läge för ett tidningstryckeri med krav på stora dagliga transporter.

”Vi ses i centrum!”

Gallerian mitt i Stockholm.

Centrum i en ort har alltid varit en mötesplats och en handelsplats. Numera lockar stormarknader och externa köpcentrum mängder av kunder till städernas utkanter. De mindre affärerna i centrum har svårt att konkurrera med ett sådant köpcentrum, där affärer och matställen vanligen är större och ligger under samma tak. Där är det varmt och skönt att gå omkring, särskilt när det är regnigt och blåsigt. Dessutom är varorna oftast billigare i ett köpcentrum, eftersom lokalhyrorna är mycket lägre där. De som bor i staden och dess omgivningar åker inte så ofta in till centrum för att handla och för att träffas, och affärsägare, planerare och politiker är bekymrade över det. En åtgärd kan då vara att bygga tak mellan affärskvarteren. Då bildas inomhusgator med kaffebarer och serveringar ”utomhus” året om. Där kan man ströva runt i en mysigare miljö och kanske träffa bekanta, och då kan det vara lönande för affärerna där att ha öppet också på kvällar och helger. Sådana centrala affärsgator ”inomhus” kallas gallerior och kan också finnas vid stora underjordiska tunnelbanestationer.

204 staden

9789147103850b1-354c.indd 204

05/07/12 3:35 PM


I höghusområdena i städernas utkanter finns ofta grönområden nära husen.

Bostäder och grönområden Det mesta av marken i en ort behövs för bostäder, arbetsplatser, affärsområden och trafikleder. Men det måste också finnas områden där alla kan vara och röra sig fritt och platser där man kan träffas utan att det kostar något. Det kan vara mötesplatser som torg och andra allmänna (offentliga) öppna platser, och det kan vara områden med grönska, kanske också vid öppna vattenytor mitt i den täta bebyggelsen. De flesta tycker att grönska gör miljön mer hälsosam, lugnare och samtidigt mer stimulerande. Forskare har funnit att det faktiskt stämmer. I de flesta orter vill man ha mer av gröna stråk genom bebyggelsen. Stora markområden behövs också för olika fritidsområden. Men det är inte självklart att det går att ordna. Marken behövs ju till så mycket annat som olika grupper i samhället kan tycka är viktigare. S A M M A N FAT T N I N G Marken i ett område ska planeras för många viktiga verksamheter, men olika grupper av invånare har olika idéer om vad som är viktigast. I en kommun måste det finnas planering och plankartor. Fabriker och köpcentrum byggs nu i städernas ytterområden. Affärer med dagligvaror finns av olika storlek, i olika delar av en större ort. Stormarknader och externa köpcentrum ligger långt utanför centrum, eftersom de kräver stora områden med billig mark. De små butikerna i centrum kan ha svårt att konkurrera med alla de stora affärerna i ett externt köpcentrum.

staden

9789147103850b1-354c.indd 205

205

05/07/12 3:35 PM


UPPGIFTER Frågor på texten 1. I vilken del av en stad är hyrorna högst? 2. När började man bygga de stora villaförorterna utanför städerna?

13. Hur kan kommunens invånare påverka kommunens planer för nya fritidsanläggningar?

4. Vad visar en plankarta?

14. En del anser att det inte alls är så bra att så mycket av våra inköp sker i stormarknader och externa köpcentrum. Nämn några tänkbara nackdelar med att så många av stadens affärer finns där.

5. Var kan man studera kommunens plankartor?

Ta reda på mer

6. Ge två exempel på vad gamla fabriker i en stads centrala delar kan användas till nu för tiden.

15. Gå in på din kommuns hemsida och ta reda på planerna för olika delar av kommunen.

7. Nämn tre olika slag av kollektivtrafik.

16. Om du bor i en större ort känner du nog till något grönområde. Beskriv hur det är där, med fördelar och kanske också med något som inte är så bra där.

3. Vad menas med att bebyggelsen förtätas?

8. Vad är typiskt för ett externt köpcentrum? Nämn minst tre förhållanden.

Arbeta med texten 9. Varför finns så många banker, kontor och affärer med dyra varor i centrum av en stor stad? 10. Vilka är fördelarna med att förtäta bebyggelsen i stadens inre delar i stället för att bygga nytt i stadens yttersta delar och i förorterna? 11. Nämn tre olika orsaker till att människor flyttar mellan olika bostadsområden i en stad. 12. Vad kan vara fördelarna och nackdelarna med att vara tonåring och bo a. i ett hus byggt i början av 1900-talet nära centrum i staden, b. i ett höghusområde från 1960-talet, c. i ett småhusområde från 1970-talet? Gör en lista över för- och nackdelar.

17. I det här kapitlet har du läst om var gamla och nya industriområden brukar ligga i en ort. Se närmare på den tätort som du känner bäst till och se om det stämmer med förhållandena där! 18. Intervjua en familj (ett hushåll) i någon av nedanstående grupper och ta reda på varför de bor just där de bor, vad de anser vara fördelar och kanske också nackdelar med det bostadsområdet och om de egentligen skulle vilja bo i en annan del av orten ( och vad som i så fall skulle vara fördelen med det). a. småbarnsfamilj, b. pensionärer,     c. ett hushåll utan bil.

= lite mer krävande uppgifter

206 staden jorden – den blå planeten

9789147103850b1-354c.indd 206

05/07/12 3:36 PM


Resor

Essingeleden är den stora genomfartsleden genom och runt Stockholm. Sedan vägtullar införts för att dämpa innerstadstrafiken har leden, som är avgiftsbefriad, fått ta emot ännu mer trafik. I rusningstid kan bilarna ibland röra sig i snigelfart.

Trafik och trängsel Förr gick de stora genomfartslederna för bilarna rakt genom städernas centrala delar. Så är det sällan numera: Motorvägar dras utanför städerna, och ringvägar gör att biltrafiken minskar inne i centrum. Ändå blir det ofta trångt där inne. Det är många som vill in till stan. Bilköerna rör sig långsamt och luften blir förorenad. De som har ärende i centrum kör runt och letar efter parkeringsplatser. Parkeringshus behövs i centrum, men var ska kommunen bygga dem när det inte finns några lediga tomter? Om bussarna går tätt och busslinjer finns i alla riktningar behöver inte så många ta bilen in till stan. Men kollektivtrafiken kan aldrig bli så bra att den passar alla. Att ordna gågator är ett sätt att förbättra trafikmiljön i centrum. Men en del affärsägare tycker att det är en försämring, för då kan de kunder som vill ta bilen inte parkera nära affärerna. Det är nödvändigt att hela tiden tänka på hur trafiken kan underlättas och trafikmiljön på samma gång bli bättre. Det är ett arbete för kommunens trafikplanerare och en viktig uppgift för politikerna.

staden

9789147103850b1-354c.indd 207

207

05/07/12 3:36 PM


Långväga resor Enklast, snabbast, billigast, mest miljövänligt? De korta resorna som vi gör nästan varje dag behöver vi inte tänka genom så noga. Då gäller det mest att passa tider och att ha biljett. När det är dags för längre och ovanligare resor kan det bli mer att fundera över. Ofta finns det då olika alternativ, olika sätt att resa. Så är det särskilt om man ska resa mellan stora orter, som mellan Stockholm och Malmö. Det är två tättbefolkade områden med täta förbindelser och olika transportsätt att välja mellan. Här kommer ett exempel på hur olika faktorer kan ha betydelse när man planerar en resa: Resplanering Det är sommarlov, och Hanna och Mattias ska resa till sin farmor som bor i södra Skåne. De sitter nu och planerar resan tillsammans med pappa vid köksbordet hemma i Nacka utanför Stockholm. ”Vi flyger väl”, säger Mattias. ”Det tar bara en timme mellan Stockholm och Malmö.” ”Det tar mycket längre tid”, säger Hanna. ”Först måste vi ta bussen till tunnelbanan och sedan måste vi byta inne

i Stockholm och ta tåget till Arlanda. Och sedan är det nog lika krångligt i Skåne. Det är inte alls enkelt och snabbt om man tänker på hela resan.” ”Det brukar vara billigare att ta tåget”, säger pappa som lovat att betala resorna. ”Och tågresan tar bara fyra och en halv timme.” ”Mellan Stockholms Central och Malmö, ja. Men vi ska ju vidare i Skåne”, säger Hanna. ”Farmor brukar väl åka buss när hon reser hit till oss. Hon säger

att det är billigast”, säger Mattias. Hanna far upp från stolen: ”Men nej! Det tar ju hela dagen! I alla fall mer än åtta timmar. Det blir för trist! Den som ändå hade körkort och bil.” Förr körde pappa ofta bil mellan Stockholm och Skåne. ”Att köra bil tar nästan lika lång tid som att åka buss”, säger han. ”Man kan inte köra i ett sträck utan fikapauser. Och att köra bil så långt är egentligen inte så bra om man tänker på miljön.”

Olika färdsätt konkurrerar allt mer, och de utvecklas för att bli bättre. Tågen blir snabbare för att locka till sig fler resenärer. Flyget blir billigare för att behålla sina kunder. Bilar utvecklas för att bli mindre miljöstörande. Men i stora delar av Sverige är det i stället svårt att planera en resa, eftersom förbindelserna är dåliga. De områdena är glesbefolkade, och det är därför mycket långt till flygplatser, tågstationer och hållplatser för långfärdsbussar. Lokalbussar går kanske bara ett par gånger om dagen. Där är det nödvändigt för hushållen att ha bil.

208 staden

9789147103850b1-354c.indd 208

05/07/12 3:36 PM


NÄR BIL-SVERIGE VÄXTE FRAM För hundra år sedan var det ovanligt att göra långväga resor. De flesta bodde och arbetade på landsbygden. De gjorde inköpen i byn eller i närmaste lilla stad, och de hade sin släkt och sina andra bekanta i trakten. Semester var något okänt. Om man någon gång gjorde en längre resa tog man tåget. Först efter andra världskriget började det bli mera vanligt att resa och ha bil. Resandet har sedan ökat kraftigt för varje år, och hela samhället har förändrats. Allt fler bor inte nära arbetsplatsen utan i en helt annan ort. De måste varje dag åka med bil eller kollektivtrafik. Bilägandet ökade mycket snabbt på 1960- och 1970-talet. Lönerna steg, och hushållen fick råd att köpa både bil och bättre bostad. Alla anställda hade då flera veckors semester. Vägarna blev allt bättre och motorvägar byggdes för att biltrafiken skulle bli snabbare. När bilismen ökade så kraftigt så minskade i stället tågresandet. Järnvägslinjer lades ner och det blev nödvändigt för ännu fler att ha bil. I många avlägsna samhällen minskade befolkningen. Där fick affärerna färre kunder och många affärer tvingades

stänga. De som stannade kvar i glesbygden fick mycket längre väg när de skulle handla och måste ha bil. Bilägandet fortsatte att öka, också i slutet av 1900-talet. Då hade vi verkligen fått ett Bil-Sverige. I genomsnitt finns nu ungefär 500 bilar per 1000 invånare i Sverige. Vårt land är ett av världens mest biltäta. Bara i USA, Japan, det lilla Luxemburg och i Island är siffran högre. (Island saknar järnvägar.) Vårt bilåkande fortsätter att öka, både i det dagliga livet och på semestrar och långhelger. Men under de senaste åren har allt fler människor blivit medvetna om att det inte är bra att bilismen ständigt ökar. Det är ett slöseri med ändliga resurser, och det påverkar miljön. Det kan finnas bättre alternativ för många resor än att använda färdmedel som drivs med fossila bränslen. Sedan 1990 har antalet personresor fortsatt att öka, men bilresornas andel är densamma som 1990. Andelen som åker buss har minskat något medan andelen tåg- och flygresenärer har ökat något. Ett diagram för år 2008 skulle alltså vara större men ha precis lika stor blå sektor.

1990

PERSONRESOR MED OLIKA FÄRDMEDEL Under 1900-talet ökade antalet resor hela tiden. De olika cirklarnas storlek motsvarar antalet resor under året. 1960 Bil

Järnväg

Buss spårvagn

Båt

Flyg

Övrigt

1900

staden

9789147103850b1-354c.indd 209

209

05/07/12 3:36 PM


Infrastruktur och planering VAD ÄR INFRASTRUKTUR? Till ett lands infrastruktur räknas alla tekniska system som behövs för att förflytta människor, varor, information och energi. Dit hör vägar och järnvägar, flygfält och hamnar, telelänkar och kraftledningar.

CITYBANAN I STOCKHOLM Det tar lång tid att planera och bygga infrastruktur. I slutet av 1900-talet märkte man att det snart skulle bli för trångt i tunneln under Stockholms innerstad för alla tåg som skulle in till Stockholms centralstation. År 2000 bestämde regeringen att man skulle börja planera för en tunnel till. Den ska bli sex kilometer lång och kallas Citybanan. År 2009 kunde man börja bygga den. Om inga problem uppstår under

Planering för lång tid framåt Vägar och järnvägar förbättras och byggs ständigt i olika delar av Sverige. Det är ofta mycket stora byggnadsprojekt som pågår i flera år och kostar många miljoner, kanske miljarder kronor. De ingår i landets infrastruktur, och de är anläggningar som ska fungera under många år. De ska också kunna användas av framtida fordon. Politiker som omkring år 2012 bestämmer om pengar till ny infrastruktur måste också försöka sätta sig in i hur trafiktekniken kommer att utvecklas i framtiden. Det gäller kanske byggande som inte blir klart förrän om 15 år och som sedan ska fungera på bästa sätt under femtio år framåt. Det kan vara fråga om att bygga järnvägar för höghastighetståg (tåg som går dubbelt så fort som nu). Storstädernas växande trafikproblem kanske kommer att kräva att bilarna måste ledas ner i tunnlar eller att det byggs stora kringfartsleder. Fler städer måste kanske ha tunnelbanor om 15 år, och då måste man snart börja bygga dem. Det är inte bara personresorna som hela tiden har ökat, som du kan se i diagrammen på föregående sida. Minst lika mycket ökar godstransporterna, framför allt på vägarna. För varje år blir det fler flerfiliga motorvägar med stora rondeller och avfartsvägar i olika riktningar. Järnvägsstationerna utvidgas, och de största flygplatserna blir ännu större med fler och längre landningsbanor. Trafiken kräver allt större markområden, och då ska det ju vara mark som finns nära där de flesta människorna finns. Sådan mark är mycket efterfrågad och den är dyr, som du tidigare har läst. Ett sätt att spara mark är att samla flera trafikslag (färdmedel) i samma byggnad, att bygga en terminal eller knutpunkt. Då blir det också lätt att byta mellan olika färdmedel. På nästa sida kan du se hur en sådan terminal kan se ut för dem som reser med tåg, båt, bil, fjärrbuss och lokalbuss, och även för cyklister och gående.

byggandet blir tunneln klar för trafik tidigast år 2017.

Långväga förbindelser Vägar och järnvägar som ska knyta samman olika delar av Sverige är ingenting som en enskild kommun kan planera och bygga. Eftersom det berör många kommuner måste staten bestämma och bekosta sådan infrastruktur. Det planeras på ett av departementen i Stockholm och betalas med pengar som staten fått in som skatt.

210 staden

9789147103850b1-354c.indd 210

05/07/12 3:36 PM


En terminal

4 Här inne i den stora byggnaden finns biljettförsäljning, flera kiosker, några andra butiker och flera restauranger. Dessutom finns många kontor, bland annat för de olika trafikföretagen.

2

5

1

Tågen stannar vid den underjordiska stationen

2

Våningen ovanför, i markplanet, stannar de gula regionoch fjärrbussarna

3

På gatan utanför stannar de gröna stadsbussarna

4

Tar man hissen några våningar upp kommer man till passagerarutgången till färjan

5

Bilarna som ska ta färjan har en egen infart och uppfart till båten

3

1

När det gäller trafikleder mellan länder så är det förstås nödvändigt att staterna är överens om var de ska byggas och hur de ska fungera. Sådana förbindelser har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena. Nu finns ett nät av Europavägar som knyter samman norra, södra, östra och västra Europa, och på liknande sätt underlättas tågresorna mellan länderna. Ett exempel på en internationell förbindelse är Öresundsbron som år 2000 öppnades mellan Malmö och Köpenhamn. Den består av en motorväg och därunder en järnväg. Varje dygn kör omkring 20 000 personbilar, lastbilar och bussar över bron, och både dag och natt går tåg mellan Sverige och Danmark, under dagtid var tjugonde minut. S A M M A N FAT T N I N G Olika färdsätt har olika fördelar och nackdelar. De flesta personresor sker med bil. Det tar många år att bygga ny infrastruktur.

staden

9789147103850b1-354c.indd 211

211

05/07/12 3:36 PM


Bildförteckning V34 Spacescapes/Photodisc 4 Husmofoto/IBL 9   Lennart Hyse/Scanpix 10   Mark Mecklenburgh/Headline Photo Agency/ Scanpix 12   Bård Ek/Scanpix Norway 22   Lennart Hyse/Scanpix 24   Husmofoto/IBL 25   Dinodia/AGE/NordicPhotos 27   Robin Strand/Billedbyrået/NPS/IBL 29   Rolf Nyström/Tiofoto/NordicPhotos 31 (1) Björn Larsson Ask/Scanpix 31 (2) Andrew Syred/Science Photo Library/IBL 33   Michael Folmer/Lucky Look 36   Tore Hagman/Naturfotograferna/IBL 39   Ola Jennersten/Naturfotograferna/IBL 40   Konrad Wothe/LOOK-foto/IBL 41   Kim Naylor/Tiofoto/Nordicphotos 43   Georg Gerster/Rapho/IBL 44   Trond Hillestad/IBL 47   Oliver Berg/DPA/Scanpix 48   Viking Olsson/Naturfotograferna/IBL 49   Bengt S Eriksson/Naturfotograferna/IBL 50   Lars Lindberg 52 (1) Kristoffer Sahlén/Naturfotograferna/IBL 52 (2) Lars Lindberg 53   Gerald Kooyman/Corbis/Scanpix 54   Svensson Tommy/DN/Scanpix 56 (1) Seelam Noah/AFP/Scanpix 56 (2) Kerstin Fröberg/Lucky Look 59   Andrew Biraj/Reuters/Scanpix 68   Cor Mulder/ANP/Scanpix 69   Philippe Lafond/Rapho/IBL 73   Robb Kendrick/Aurora/Getty Images 78   Mark Kolbe/Getty Images 82   Philip Gould/Corbis/Scanpix 83   George Flynn/Rex Features/IBL 84   Simon Fraser/Science Photo Library/IBL 86   Charles & Josette Lenars/Corbis/Scanpix 88   Tommy Svensson/Scanpix 91   ChinaFotoPress/IBL 92   Joseph Sohm/Corbis/Scanpix 94   Jens Büttner/DPA/Scanpix 96   Kim Naylor/Tiofoto 102   André Maslennikov/Scanpix 106   Kjell-Arne Larsson/IBL 114   Jonas Forsberg/Naturfotograferna/IBL 116   Lee Frost/Robert Harding World Imagery/ Getty Images 117   Lars Lindberg 120 Morgan Warren/Corbis/Scanpix 121   J. A. Kraulis/Masterfile/Scanpix 122   Fredric Alm/LKAB 124   Esais Baitel/Gamma/Scanpix 126   LKAB 127   Bettmann/Corbis/Scanpix 128   Ernie Mastroianni/The Milwaukee Journal Sentinel/AP/Scanpix 136   Ola Jennersten/Naturfotografern/IBL 137 (1)

9789147103850b1-354c.indd 351

Lars Lindberg 137 (2) Göran Hansson/Naturfotograferna/IBL 138 Björn Röhsman/Naturfotograferna/IBL 139   Martin Borg/Bildhuset/Scanpix 140   Klas Rune/Naturfotograferna/IBL 142   Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 144   Tim Laman/Nature Picture Library/IBL 147 (1) Helena Larsson/Naturfotograferna/IBL 147 (2) Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 147 (3) Jianan Yu/Reuters/Scanpix 149   Joakim Berglund/Scanpix 150   Johan Gunséus/Scanpix 153 Lars Jarnemo/Naturfotograferna/IBL 154   Alf Linderheim/Naturfotograferna/IBL 155   Lars Lindberg 156   Fredrik Sandberg/Scanpix 157   Yvonne Åsell/SvD/Scanpix 160   Jessica Gow/Scanpix 161   Jan Töve/N-Naturfotograferna/IBL 164   Staffan Andersson/sydpol.com/IBL 168   Karlo Pejsak 170–171   Floris Leeuwenberg/The Cover Story/Corbis/ Scanpix 173   Marie Birkl/Scanpix 176 Stefan Lindblom/Scanpix 177   Lennart Hyse/Scanpix 178   Anna Simonsson/Scanpix 180   Trons/Scanpix 182   Rolf Höjer/Scanpix 184   Claes Grundsten/Bildhuset/Scanpix 185   Fredrik Funck/Scanpix 186 (1) Anders Good/IBL 186 (2) Per Klaesson/Bildhuset/Scanpix 187   Claes Grundsten/Bildhuset/Scanpix 189   Malcolm Hanes/Scanpix 190   Thomas Nilsson/Scanpix 191   Lennart Hyse/Scanpix 192   Johan Bjurer/Scanpix 194   Pontus Lundahl/Scanpix 198   Jeppe Gustafsson/Scanpix 201   Roger Turesson/Scanpix 204   Erik G Svensson/Scanpix 205   Sara Moritz/DN/Scanpix 207   Javier Larrea/AGE/Getty Images 212   Lucas Schifres/Bloomberg/Getty Images 213   Alan Copson/Robert Harding World Imagery/ Getty Images 214   Urs Kuester/Photographer’s Choice/Getty Images 215   Jan Nordén/IBL 218 (1) Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL 218 (2) Autoliv 222-224 Tore Hagman/Scanpix 229   A Wagenzik/Archiv Berlin/IBL 234   Torbjörn Andersson/Scanpix 237   John Moore/AP/Scanpix 240   Martin Bond/Science Photo Library/IBL 244   Lennart Hyse/Scanpix 245 (1) Göran Billeson/Scanpix 245 (2) Jørgen Skytte/BAM/Scanpix 246  

Nicholas Bradley/AFP/Scanpix 249 Sebastian Willnow/AFP/Scanpix 250   Stefan Sjödin/TT/Scanpix 253   Mahlum/Wikipedia 254   Lars Ruecker/Flickr/Getty Images 256   Martin Rugner/AGE/Scanpix 264   Eddie Seal/Bloomberg/Getty Images 268   Jo Yong-Hak/Reuters/Scanpix 271   Catherine Desjeux/Corbis/Scanpix 274   Steen Agger/Biofoto/Scanpix 277   Jochem D Wijnands/Stone/Getty Images 278   Bob Low/AFP/Scanpix 282   Bay Ismoyo/AFP/Scanpix 283   Paulo Whitaker/Reuters/Scanpix 287   Nelson Almeida/AFP/Scanpix 288   Dave Amit/Reuters/Scanpix 289   Richard Lui/Sipa/Scanpix 292   Bertil Ericson/Scanpix 296   James Balog/Aurora Creative/Getty Images 302   Romeo Gacad/AFP/Scanpix 303   Niklas Larsson/Scanpix 304   Andreas Hillergren/Scanpix 305   Sakis Papadopoulos/The Image Bank/ Getty Images 308   Waterframe/Getty Images 309   KBV/Scanpix 311   Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix 312   Ajit Solanki/AP/Scanpix 315   Rafiqur Rahman/Reuters/Scanpix 318   Jorma Valkonen/IBL 319   Anders Gunnartz/Scanpix 320 (1) Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva/ Scanpix 320 (2) Gaetan Bally/Keystone/Scanpix 321   Neil Cooper/ITDG 322   Jim West/Topfoto/Scanpix 323   John W Banagan/Photographer’s Choice/ Getty Images 326   Eco Images/Universal Images Group/Getty images 328   Rafiqur Rahman/Reuters/Scanpix 329   Ryan Remiorz/The Canadian Press/AP/ Scanpix 331 (1) Orlando Barria/EPA/Scanpix 331 (2) The Asahi Shimbun/Getty Images 332   Marcus Luconi/LatinContent/ Getty Images 333   Fabrizio Villa/AP/Scanpix 334   Tom Hanson/AP/Scanpix 336   Ralph Lee Hopkins/National Geographic Creative/Getty Images 338   Explorer of Sweden/Scanpix 341   Carl Obling/Polfoto/Scanpix 344   Bengt Olof Olsson/Scanpix 345   Omslag: Jo Yong-Hak/Reuters/Scanpix (1) Robb Kendrick/Aurora/Getty Images (2) Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL (3) Sara Moritz/DN/Scanpix (4)

05/07/12 3:51 PM


ISBN 978-91-47-10385-0 © 2012 Lars Lindberg, Solveig Mårtensson och Liber AB Redaktörer: Christian Laring och Magnus Andersson Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus och Anna Lindsten Bildredaktörer: Christina Hållbus, Nadia Boutani Werner och Mikael Myrnerts Tecknare: Leif Eriksson, Margareta Jacobson (växterna) och Johnny Dyrander (diagrammen) Kartor: Leif Eriksson och Liber Kartor Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

352

9789147103850b1-354c.indd 352

05/07/12 3:51 PM


GEOGRAFI

SOtSerien från Liber

SOtSerien från Liber

GEOGRAFI SO·S Geografi

Ñ Ämnesboken Ò

ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial.

GEOGRAFI Ñ Ämnesboken Ò

Till SO-serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

Best.nr 47-10385-0 Tryck.nr 47-10385-0

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

9789147103850c1c.indd 1

05/07/12 7:15 PM

9789147103850