Page 1

– en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare Skolutvecklingsprojektet Modellskolan bygger på en pedagogisk idé: om lärare integrerar vetenskaplig kompetens i sin didaktiska skicklighet ökar kvaliteten i elevens lärande. Grunden för de mycket goda resultaten av detta projekt på avancerad nivå är det kollektiva och ­kollegiala lärandet på arbetsplatsen. Boken ger en ingående beskrivning av det systematiska arbetet inom projektet, t.ex. grupphandledning, den dialogiska reflektionsmodellen och skuggning som ett sätt att synliggöra det osynliga. Den beskriver 3O-modellen för kompetensutvecklingen liksom dess tillämpning och förut­sättningar. Utöver detta tillhandahåller boken en kritisk analys och diskussion av modellens potential att förbättra elevers lärande. Modellskolan – en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare vänder sig till lärare och rektorer verksamma i barn- och ungdomsskola, skolpolitiker och till studerande vid lärarutbildningarna.

  | Modellskolan

Modellskolan

Tomas Kroksmark (red.)

Tomas Kroksmark är legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping. Han leder forskningsprojektet En skola på vetenskaplig grund med forskande lärare. Övriga med­verkande författare är: Kerstin Bladini, Eva Dahlqvist, Anki Wennergren, Marie-Helene Zimmerman Nilsson, Karin Åberg och Pia Åman.

Modellskolan

– en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare

Tomas Kroksmark (red.)

Art.nr 38677

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10295-5_01_cover.indd 1

2014-04-28 10:57


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38677 ISBN 978-91-44-10295-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Perutskyi Petro/Shutterstock.com Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-10295-5_01_book.indd 2

2014-04-28 08:37


INNEHÅLL

Författarpresentation 7 Förord 9 Tomas Kroksmark Kapitel 1 Modellskolan – på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 13 Tomas Kroksmark Modellskolans bakgrund  15 Modellskolan i ljuset av Pisa-undersökningarna  16 Modellskolans tillblivelse  20 Modellskolans organisatoriska idégrund  24 Forskande lärare i Modellskolan  36 Tid för kompetensutveckling  39 Hur går det för Modellskolan?  41 Referenser 43 Kapitel 2 3O – en modell för kollektiv kompetensutveckling 45 Karin Åberg Kollektiv kompetens  46 Kollegialt lärande  48 3O-modellen 50 Input 52 Bearbetning 54 Integrering 55 3O-modellens genomförande  57 Varaktighet och hinder för hållbarhet  57 Referenser 60 ©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 3

3

2014-04-28 08:37


Innehåll

Kapitel 3 Input – för inspiration 63 Tomas Kroksmark & Ann-Christine Wennergren Inspiration 64 Till vad och för vem?  65 Input – en förutsättning för Modellskolan  68 Vetenskaplig grund – och beprövad erfarenheten  70 Från input till egna studier  74 Förhållningssätt och attityder  75 Avslutande reflektioner  78 Referenser 79 Kapitel 4 Litteraturseminarium med förutsättningar för lärande? 81 Ann-Christine Wennergren & Marie-Helene Zimmerman Nilsson Lärandemiljö 83 Lärande loop  84 Litteraturseminarier 85 Tankar bakom seminariernas genomförande  86 Lärande i seminarier  87 Avslutande reflektioner  93 Referenser 96 Kapitel 5 Den dialogiska reflektionsmodellen 99 Karin Åberg Handledningens syfte   100 Struktur och metoder  103 Anknytning till tidigare handledningstillfälle  104 Val av handledningsfråga  108 Grupphandledning 114 Handledaren 116 Avslutande reflektioner  117 Referenser 118

4

978-91-44-10295-5_01_book.indd 4

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


Innehåll

Kapitel 6 Grupphandledning – en forskningsstudie  121 Kerstin Bladini, Eva Dahlqvist & Karin Åberg Forskning på Modellskolan  123 Hur skapas lärande och utveckling i samtalen?   126 Konsekvenser av samtalen   131 Avslutande reflektioner  136 Referenser 140 Kapitel 7 En skola på vetenskaplig grund 143 Tomas Kroksmark Vetenskaplig grund i skolan  148 Vetenskapsbegreppet – i skolan  151 Forskningens inriktning – i skolan  155 Forskningsprocessen i skolan   161 Referenser 164 Kapitel 8 … och beprövad erfarenhet 167 Tomas Kroksmark Evidensbegreppet i skolan  173 Referenser 176 Kapitel 9 Forskande lärare 179 Tomas Kroksmark Lärarna och forskningen  181 Vad är en forskande lärare?  186 Livsvärldsfenomenologi och -fenomenografi  188 Forskningsintervjuer i skolnära forskning  190 Hermeneutiken i skolnära forskning  192

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 5

5

2014-04-28 08:37


Innehåll

Videodokumentation i skolnära forskning  195 Vad forskar lärare på?  197 Referenser 203 Kapitel 10 Skuggning för att synliggöra det osynliga 207 Ann-Christine Wennergren & Pia Åman Skolutveckling inifrån  209 Skuggning   209 Skuggning i Modellskolan   211 I praktiken  212 Skuggningens kritiska aspekter  215 Avslutande reflektioner  218 Referenser 220 Kapitel 11 Kritisk summering av Modellskoleprojektet på Ribbaskolan 223 Tomas Kroksmark & Karin Åberg Inledande analys   225 Kollektivet kontra individen  226 Helhetstanken behöver förtydligas  228 Full måluppfyllelse – ett realistiskt mål?  229 Vad krävs för hållbar utveckling?   232 Hur ska tiden räcka till?  234 Rektors roll  236 Spridning 238 Avslutande reflektioner  239 Referenser 243 Person- och sakregister 245

6

978-91-44-10295-5_01_book.indd 6

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


FÖRFAT TARPRESENTATION

Kerstin Bladini, fil.dr i pedagogik och lektor i specialpedagogik vid Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som förskollärare och specialpedagog. Hennes forskningsintresse rör handledning och kvalificerade samtal med ett särskilt intresse för etiska och demokratiska aspekter i samtalen. Bladini undervisar i kurser om samtal, i speciallärarprogrammet samt i rektorsprogrammet. Eva Dahlqvist, grundskollärare och utvecklingsledare i Jönköpings kommun med en masterexamen i utbildningsvetenskap med inriktning handledning vid Högskolan i Jönköping. Hon är handledare inom Skolverkets projekt Handledning för lärande och är verksam inom mattelyftet. Dahlqvists forskningsintresse ligger inom området transformationer i kompetensutvecklingsprocesser i skolan. Tomas Kroksmark, legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han har tidigare varit professor i pedagogik respektive didaktik vid universiteten i Umeå och Göteborg. År 1999 utnämndes Kroksmark till Göteborgs universitets bästa lärare. Hans forskning ligger inom didaktikens idéhistoria, digitaliseringen av lärandet samt skol- och kompetensutveckling av lärare. Ann-Christine Wennergren, lektor i utbildningsvetenskap, är verksam som lärare och forskare vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskningsintresse är skolutveckling och då särskilt riktat i kombination med redskap för lärares och skolledares lärande. Forskningsarbetet utgår från aktionsforskningens grundprinciper, oftast som kombinerade projekt där kompetensutveckling, ©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 7

7

2014-04-28 08:37


Författarpresentation

skolutveckling och forskning går hand i hand. I Modellskolan har AnnChristine initierat och gett stöd i den undersökningsbaserade skolutvecklingen, d.v.s. att lärare och skolledare varje läsår genomför en undersökning i egen praktik som baseras på vetenskapliga metoder. Marie-Helene Zimmerman Nilsson, lektor i utbildningsvetenskap, är verksam som lärare och forskare vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskning fokuserar lärares lärande, didaktiska frågor samt kulturanalys och estetik. Forskningsarbetet utgår från ett aktionsforsknings- respektive ett diskursanalytiskt perspektiv. Inom modellskolan undervisar Marie-Helene om vetenskapliga utvecklingsarbeten och forskar om lärares lärande samt didaktiska frågor relaterade till praktiska/estetiska ämnen. Karin Åberg, lektor i pedagogik och verksam som forskare, handledare och handledarutbildare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon arbetar också med skolutveckling och var bland annat projektledare för ESF-projektet 3O – en modell för kollektiv kompetensutveckling på arbetsplatser. Karin Åberg medverkar i Skolverkets projekt Handledning för lärande och i det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet En skola på vetenskaplig grund. Pia Åman, forskarstuderande i pedagogik vid Högskolan i Jönköping med ett förflutet som grundskollärare. Hon medverkar i Skolverkets projekt Handledning för lärande och i det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet En skola på vetenskaplig grund. Åmans forskning ligger inom området handledning och skolutveckling.

8

978-91-44-10295-5_01_book.indd 8

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


FÖRORD

Tom as K rok sm a r k

Den här boken är ett resultat av stöd och samarbete, där flera parter varit inblandade. Den är också frukten av flera års arbete – dels med forskning och utvecklingsarbete som pågått parallellt dels också mellan de författare som bidragit till att den här antologin kunnat färdigställas. Hela projektet med Modellskolan och utvecklandet av 3O-modellen har kantats av nydanande och av innovativa lösningar. Ingen av oss visste vad det skulle bli av projektet då det startade 2009/2010. Att ha som mål att etablera en skola på vetenskaplig grund var då någonting alldeles nytt – och att i sammanhanget tala om forskande lärare var även det oprövat. När vi nu sätter punkt – eller snarare sätter ett kommatecken i utvecklingen av Modellskolan och 3O-modellen – kan vi se tillbaka på några strävsamma och arbetskrävande år som lett till att resultaten av allas ansträngningar idag lyser starkare än vad någon hade vågat hoppas på från början. Det är många personer och organisationer som ska ges ett reservationslöst tack för alla möjliga och näst intill omöjliga insatser. Först och främst gäller det hela personalen på de olika skolorna som är inblandade men kanske i första hand lärare och rektorer på Ribbaskolan i Gränna. De var först ut. De är de riktiga pionjärerna! Men också lärare och rektorer på Strövelstorpsskolan i Ängelholm som hade modet att koppla på Modellskolan liksom alla som arbetar vid skolorna i Karlskrona kommun. De arbetsinsatser som alla bidragit med går inte att överskatta. Likaså de attityder som varit impregnerade i projektet från de olika skolorna har varit avgörande både då det gäller den skarpa kritiken av projektet och de konflikter som varit men också de fullständigt fantastiska insatser som lagt grunden till att projektet i allt väsentligt kan betraktas som framgångsrikt. Skolornas personal har tillsammans med oss som arbetat i projektet, med Högskolan i Jönköping, ©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 9

9

2014-04-28 08:37


Förord

Högskolan i Halmstad och Karlstads universitet som bas, skrivit svensk skolhistoria. Vi vill också tacka kommunerna i Jönköping, Ängelholm och Karlskrona och då särskilt politiker och tjänstemän inom respektive barnoch utbildningsförvaltningar som på olika sätt givit sitt stöd åt Modellskolan. Hit räknas givetvis också förvaltningscheferna Stephan Rapp, Tony Mufic och Mats Dahl. Det krävs vilja och mod att stödja ett skolutvecklingsprojekt som detta. Sådant har det funnits mycket av i kombination med uthållighet. Just dessa kvaliteter har varit avgörande för projektets fortlevnad. Ett stort tack till er alla. Regionförbundet i Jönköpings län samt Länsstyrelsen i Jönköpings län bidrog inledningsvis med ekonomiskt stöd som gjorde att projektet över­ huvud kom igång. Det tackar vi för. Inom Modellskolan uppmärksammas behovet av att skapa en tydlig modell för arbetsplatsförlagd kompetensutveckling. Vi sökte och fick ekono­ miskt stöd hos Europeiska socialfonden Småland med Öarna (ESF-Rådet), som utgjorde en mycket viktig förutsättning för framgångarna. Vi vill särskilt tacka Europeiska socialfonden Småland med Öarna för utmärkt stöd och uppmuntran och med en extra eloge till Susan Sundqvist Pettersson, som varit kontaktpersonen mellan ESF-Rådet och projektledningen. Susan Sundqvist Petterssons konstruktiva och positiva inställning till projektet i kombination med outtröttlig problemlösningsförmåga har haft en viktig och avgörande betydelse för verksamheten. Den här boken är ett direkt resultat av ESF-Rådets sätt att se på hur kompetensutvecklingsprojekt ska drivas och avslutas. Varje projekt av det här slaget kräver en Susan Sundqvist Pettersson för att lyckas. Projektet har också haft en så kallad ledningsgrupp, där de stora och svåra frågorna diskuterats. Denna grupp har i huvudsak bestått av personer som har sin huvudsysselsättning utanför skolan. Att kunna ta in och pröva andra perspektiv på skolutveckling har varit en nyttig och viktig erfarenhet. Därför vill jag rikta ett varmt och innerligt tack för stort engagemang till VD Rolf Johansson, läkare Karin Thörne, RUC-samordnare Fausto Callegari, Jönköpings kommuns forskningsstrateg Cristina Robertson samt till områdeschef i Jönköpings kommun Evy Dahlin. Värd för projektet har Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping varit där Högskolan i Halmstad utgjort en god samarbetspartner då det gäller arbetet i Strövelstorpsskolan. Vi vill tacka högskolan för allt 10

978-91-44-10295-5_01_book.indd 10

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


Förord

det stöd som vi fått. Tack särskilt till utbildningschef Stefan Engberg och hans outtröttliga förmåga att skapa nya möjligheter för lärare att studera på arbetsplatsen samt till ansvariga för magisterkurserna: Bertil Engström och Ebba Sundin. Studentlitteratur har på ett mycket generöst sätt varit till stöd då den här boken skrivits. Louise Bjar, Carina Blomdell och Ronny Pettersson har verkat för att vi som skrivit boken fått exakt det stöd som varit nödvändigt för färdigställandet av boken. Tack! Huvudfinansiärer av den forskning som vi gjort inom ramen för Modellskolan och 3O-modellen och som redovisas i denna bok är ESF-Rådet, Småland och Öarna samt Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) inom Vetenskapsrådet. Omslagsbilden föreställer en tändsticka som nyss fattat eld. Den kan påminna om Jönköping men ska föra tankarna till filosofen Immanuel Kant (1724–1804). När han hade läst Jean Jacques Rousseaus (1712–1778) bok Emilé – Om uppfostran (1762), lär han ha utbrustit: ”Detta är gnistan som kommer att tända en världsbrand.” Nihil impossibile est! Tomas Kroksmark

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 11

11

2014-04-28 08:37


978-91-44-10295-5_01_book.indd 12

2014-04-28 08:37


KAPITEL 3

Input – för inspiration Tom a s K rok sm a r k & A n n- Ch r ist i n e W e n n e rgr e n

Detta kapitel tar upp det som inom 3O-modellen kallas för input och som innebär inspiration och påfyllnad av kunskap och idéer. Input är ett av de så kallade benen i modellen, där de två andra behandlas separat i nästkommande kapitel. Input har som mål att ge energi och motivation i arbetet med Modellskolan där nya tankar och idéer lanseras parallellt med att det innehåll som är själva målet tas upp systematiskt och konsekvent. Kompetensutvecklingen inom Modellskolan följer ett på förhand uppgjort program – som är en kurs – som ska leda till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, med forskande lärare och full måluppfyllelse. Inspirationen ska röra sig kring olika delar som tillsammans lägger grunden till att målen uppfylls. Det är i tur och ordning: didaktikens idéhistoria, vetenskapsbegreppet i skola, forskning, teorier och metoder samt beskrivningar av forskningens konkreta tillämpning i Modellskolan. Inspiration har vanligtvis formen av en föreläsning. Den ges i allmänhet under en halv eller hel kompetensutvecklingsdag där samtliga rektorer och lärare deltar.

Om kompetensutveckling ska bli framgångsrik krävs en rad olika insatser som måste samspela med varandra – liksom att olika förutsättningar för samspelen är uppfyllda. Då det gäller Modellskolan har själva genomförandet av kompetensutvecklingen skett i enlighet med en modell, kallad 3O-modellen (se kapitel 2). Just 3O är hämtade från tre latinska ord, som alla börjar på bokstaven o: Omnia – Omnes – Omnibus.1 De kan översättas till svenska som allt-till-alla-överallt. Bindestrecken indikerar en samman-

1  Devisen har vi hämtat från Johan Amos Comenius bok Didactica Magna, där han talar just om att lärande ska omfatta allt och att det är till för alla överallt, d.v.s. allt till alla överallt.

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 63

63

2014-04-28 08:37


Tomas Kroksmark & Ann-Christine Wennergren

hängande förutsättning där arbetsplatsförlagt lärande innefattar alla. Ingen ska kunna stå utanför, alla ska vara med. Med annan terminologi kan vi tala om att 3O står för kollegialt och kollektivt lärande; lärare lär tillsammans av och med varandra. En del i detta kollegiala och kollektiva lärande utgörs av vad vi här kallar inspiration. Den kan bestå av föreläsningar, studiebesök, en gemensam kulturupplevelse, skypande med kollegor och forskare eller något liknande. Det gemensamma för inspirationen är att den ska entusiasmera, stimulera, kritiskt granska eller uppröra ett helt lärarkollektiv på en skola, så att det leder till engagemang och handling. Meningen är att för-givet-tagna traditioner ska utmanas både via förnuft och känsla. Johan Heinrich Pestalozzi (1776–1827) säger att kunskap som inte berör oss är ingen kunskap alls (Kroksmark 2011). Inspirationen ska också samverka och stödja de andra delarna i 3O-modellen: bearbetning samt integrering (se kapitel 2). Den sammantagna organisationen bygger på att kompetensutvecklingen ska vara arbetsplatsförlagd (se kapitel 3). Inputaktiviteten ska ge inspiration. Den hittills vanligaste typen av input Inspiration Fördjupning Integrering på Modellskolan utgörs av föreläsFIGUR 3.1  3O-modellens tre ben. ningen. Därför kommer detta kapitel att i huvudsak behandla föreläsningens innehåll som inspirationskälla. Låt oss därför börja med att reda ut vad vi menar med inspiration för att därefter diskutera föreläsningen som inspirationsfenomen och till sist konkretisera föreläsningarnas innehåll i Modellskolornas kompetensutveckling.

Inspiration Själva ordet eller termen inspiration kommer ur latinets inspirare som betyder inandas eller blåsa på. I en mera konkret mening ska inspiration ge oss ny stark inre drivkraft till att vilja förändra något – tänkandet och/eller handlandet. Historiskt har vi i det svenska språket utnyttjat ordet inspirera 64

978-91-44-10295-5_01_book.indd 64

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


3  Input – för inspiration

sedan 1700-talet. I den kristna historien har ordet använts för att beskriva en ingivelse. Det är alltså något som starkt berör oss – då vi blir inspirerade. Till begreppet inspiration knyts ofta termer som motivation, på så vis att inspirationen ska ge oss ett skäl eller en ny ståndpunkt som leder oss till att vilja göra något (drastiskt) annorlunda och nytt. Också termer som kreativitet knyts gärna till inspiration, som vi då använder för att beskriva förmågan att komma på eller skapa något helt nytt och vilja förverkliga detta. Inom ramen för Modellskolan är den viktigaste avsikten med inspirationen att skapa förutsättningar för att kunna välja och pröva alternativa vägar för forskning, undervisning och lärande. Det handlar till stor del om att försöka utveckla en frågandets och undrandets kultur (se kapitel 5) i den lokala skolan, ett kritiskt förhållningssätt där sökandet efter alternativa lösningar är viktigt. Inspirationen ska i Modellskolans fall leda fram till att vetenskapliga förhållningssätt och attityder formas, som i sin tur är förutsättningen för en skola på vetenskaplig grund (se kapitel 7). På så vis hänger delarna ihop med varandra eftersom fördjupningen och integreringen också präglas av nämnda aktiviteter. I den text som följer använder vi genomgående ordet inspiration för en vidare bestämning av hela inputaktiviteten. Att ha som ambition att inspirera lärare i en hel skola – på kollektiv nivå – kan tyckas som en näst intill omöjlig uppgift. Skolan är en mångfasetterad organisation, där rektorer och lärare är olika och arbetar med olika innehåll men där mål- och resultatstyrningen är densamma. Skolan låter sig enkelt beskrivas som en kunskapsorganisation full av specialister som ska samverka på ett sådant sätt att verksamheten blir enhetlig och att den styr mot på förhand uppställda mål som är gemensamma för alla elever. Lärarna är så specialiserade att alla inte samspelar med varandra. Kan det verkligen gå att inspirera dem alla – samtidigt? Frågan är ytterst central liksom svaret på hur det ska gå till.

Till vad och för vem? Om en så pass sammansatt organisation som skolan ska förändras genom kollektiv kompetensutveckling behöver man formulera tydliga och gemensamma mål som angår alla. Målet behöver också ges en innehållslig bestämning som är präglad på så vis att det går att se hur innehållet drar

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 65

65

2014-04-28 08:37


Tomas Kroksmark & Ann-Christine Wennergren

kompetensutvecklingen till målet. Därutöver ska vägen via innehållet till målet kunna identifieras och förstås av alla inblandade rektorer och lärare. Kombinationen låter sig fångas i tre samverkande begrepp enligt uppställningen till höger. Det går då inte att satsa på till exempel Mål läs- och skrivutveckling, matematik, estetik, teknik, lekpedagogik etc. – eftersom sådana innehåll engagerar endast en viss begränsad del av personalen. Oftast leder sådana smala satsningar till att hela skolans organisation kommer att gå i otakt. Några Innehåll Metod lärare kompetensutvecklas – andra gör det FIGUR 3.2  Tre samverkande begrepp. inte. Det valda innehållet måste därför angå alla på ett omedelbart och påtagligt sätt så att det skapas en utvecklingsstruktur som går i takt. Dessutom behöver motivet till att förändring alls ska ske göras tydlig för alla, liksom att innehållet kopplar till motivet och att det har ett tydligt uttalat mål som alla kan identifiera. Av betydelse är att alla kan känna sig berörda samtidigt som alla måste kunna se att personliga insatser inte bara utvecklar den egna kompetensen, utan också hela organisationen. När frågan tematiseras på det här viset verkar möjligheterna till kollektiv kompetensutveckling, vid ett första påseende, att krympa avsevärt. Motiven för kollektiv kompetensutveckling kan vara flera. I Ribbaskolans fall motiveras den i första hand av den svaga måluppfyllelsen och att eleverna inte gillar sin egen skola. Dessa är de avgörande skälen till att en förändring måste ske. Motiven var formulerade som en utgångspunkt då den första modellskolan drogs igång. Brister i kvalitet, svag måluppfyllelse och en skola som eleverna inte vill rekommendera till andra är allvarliga och viktiga frågor som berör alla som arbetar i en skola. För att få tag i den problematiken måste resultaten redovisas på ett sådant sätt att alla kan se och förstå sin roll och sitt ansvar, där frågan om orsakerna till den svaga måluppfyllelsen hos eleverna analyseras och diskuteras. När måluppfyllelsefrågan behandlas är det av stor betydelse att den hamnar inom ett område som den lokala verksamheten kan påverka. Därmed utesluts alla sådana förklaringsgrunder som går ut på att det är elevernas fel, att kursplanerna är fel utformade, att betygskriterierna är otillräckliga, att de nationella proven mäter fel sorts kunskaper, att det saknas 66

978-91-44-10295-5_01_book.indd 66

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


3  Input – för inspiration

resurser etc. De förklaringsmodellerna är i allmänhet av extern karaktär – det är alltid någon annans fel att kvaliteten inte är så bra som den ska vara. I många fall kan det vara en korrekt utgångspunkt men i Modellskolan talar vi hellre om interna förklaringsmodeller. En sådan – och den allra viktigaste – är lärarnas undervisningskompetens. Antagandet bygger då på tesen att om elevernas lärande ska utvecklas och bli bättre, då sker det bäst och säkrast som ett resultat av att lärarna ökar sin undervisningskompetens. Därmed slås något mycket viktigt fast: lärarens undervisningskompetens är den viktigaste grunden för elevernas måluppfyllelse i skolan. Vidare att det är en individuellt buren kompetens som det rör sig om, som uppträder och blir verksam inom ramen för ett kollektiv, d.v.s. hela skolan som organisation måste genomsyras av ett utvecklingstänkande som bärs upp av var och en. I Modellskolans fall ska det bygga på en kollektiv medvetenhet om att skolans mål är underställda ett gemensamt ansvar, där alla lärare har sina skyldigheter då det gäller arbetet med måluppfyllelsen. Innehållsdimensionen i kollektiv kompetensutveckling i skolan är viktig – möjligen avgörande. Många frågor i skolan angår och berör alla som arbetar där. Det gäller till exempel sådant som ligger inom ramen för det som i läroplanerna kallas övergripande mål – eller värdegrundsmålen – som i skollagen rätt och slätt kallas värden (kapitel 1 § 4). Dessa mål ska alla i skolan verka för, till exempel insikter i demokratins villkor, jämställdhet, allas lika värde, miljömedvetenhet etc. Det heter bland annat i läroplanen: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke­konfessionell. (Lgr 11 s. 7)

Vidare talar läroplanerna om en skola för alla – att eleven har rätt att finna sin ”unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Lgr 11 s. 7). Andra gemensamma frågor som kan ges en kollektiv prägel är det faktum att flickornas resultat i skolan är betydligt bättre än pojkarnas (på gruppnivå). Om det finns en ambition att jämna ut den skillnaden är det i allra högsta grad en kollektiv fråga eftersom flickorna ©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 67

67

2014-04-28 08:37


Tomas Kroksmark & Ann-Christine Wennergren

har bättre betyg än pojkarna i alla ämnen utom i hälsa och idrott. Digitaliseringen (Kroksmark 2013a) är också ett kompetensutvecklingsområde som berör alla som arbetar i skolan. Bristande måluppfyllelse är ett annat, som på alla punkter berör hela skolan som organisation. Utgångspunkten för Modellskolan är, som redan nämnts, den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (SFS 2010:800) och då särskilt anspråket på att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (kapitel 1 § 5). Lagtexten angår alla och den kan kopplas till kravet på den fulla måluppfyllelsen genom ett viktigt och utmanande antagande: om rektor och lärare grundar sitt arbete i skolan på vetenskap och beprövad erfarenhet, kommer undervisningen och lärandet att kunna vila på sådan säker kunskap att den leder till att elevernas kunskaper (måluppfyllelse) utvecklas, förbättras och ökar.

Input – en förutsättning för Modellskolan DEN IDÉHISTORISK A GRUNDEN

Modellskolans mål är att etablera en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, med full måluppfyllelse på elevsidan och med forskande lärare. Målet ska nås via kompetensutveckling av lärare och rektorer, och den ska vara kollektiv och kollegial. Därför är de kurser2 som lärare och rektor följer upplagda så att de ska representera just det innehållet och den ambitionen – att verksamheten ska präglas av vetenskapliga förhållningssätt men också sådan didaktisk och vetenskaplig kompetens som innebär att lärare kan bedriva egna studier i den egna eller i kollegors verksamhet. Allt ska underställas vetenskapssamhällets regler. Kurserna har en idéhistorisk fördjupning, där de viktigaste hörnstenarna i didaktikens teoretiska och praktiska utveckling studeras. Ett viktigt mål är att alla inblandade ska kunna identifiera olika teorier om undervisning och lärande på ontologisk, epistemologisk och metodologisk nivå så som de uppstått, hanterats och mottagits i sin egen tid och i vår samtid. Frågor som är viktiga att studera är till exempel: 2  Med kurs menas här att kompetensutvecklingen följer ett på förhand bestämt program som varar över minst 5 år. Kurserna kan vara poängsatta universitetskurser eller kurser som har en lokal utformning och prägel.

68

978-91-44-10295-5_01_book.indd 68

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


3  Input – för inspiration

• hur ser didaktikens idéhistoria ut

• vilka är de viktigaste vändpunkterna i didaktikens idéhistoria • vad kan den didaktiska idéhistorien lära oss

• är det förmätet av oss 2000-talsmänniskor att tro att vi kan de här

sakerna bättre än vad man kunnat tidigare

• hur har man tidigare sett på den lärande människan • vem är den genom tiderna bästa läraren

• vilka är de viktigaste paradigmatiska förändringarna inom didaktiken

och under de senaste 2 800 åren

• vem har rätten till kunskap.

I den här delen ingår också att studera originaltexter från de tio mest framträdande didaktikerna för att lära sig hur de resonerar, hur de skriver men framför allt vilka antaganden de gör om undervisningens och lärandets mysterium. Pedagogik och didaktik är tacksamma ämnen ur ett historiskt perspektiv, då det finns texter som är mycket gamla men som fortfarande går att läsa och begripa – och till och med att använda i en lokal skolpraktik. På så vis kan vi föra en dialog med didaktiker som levde på 1500-talet, om vi vill, eller till och med för 2 000 år sedan. Vad säger Platon om kunskapsbegreppet? Hur reagerar till exempel Rousseau på Platons svar och hur ska vi placera in 2000-talets kursplaner i en historisk kunskapsdiskussion? Tanken var att etablera en didaktisk klassikertradition inom Modellskolan som ska leda fram till vad som kan kallas en didaktisk historiemedvetenhet. En sådan legitimeras på så vis att när nya trender och alternativa didaktiska idéer dyker upp ska lärarna kunna analysera, förstå, kritiskt granska och värdera dem ur en idéhistorisk fond av didaktiska kunskaper. På motsvarande sätt ska skollagens krav om vetenskaplig utgångspunkt och beprövad erfarenhet kunna granskas och tillämpas med grund i didaktisk historiemedvetenhet. Om vi talar om en didaktisk klassikertradition bör den bestämmas efter ett antal viktiga kriterier. För det första måste vi ha klart för oss vad en klassiker är. En didaktiker vars arbete och verk överlevt det egna århundradet kan betraktas som en klassiker. En modern klassiker är en didaktiker som överlevt det senaste årtiondet. Men vi måste också bestämma oss för vilka av klassikerna det är som vi bör ha kunskap om, varför vi väljer dem och vad de kan tillföra lärarprofessionen under de första årtiondena av 2000-talet. ©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 69

69

2014-04-28 08:37


Tomas Kroksmark & Ann-Christine Wennergren

De 20 främsta klassikerna inom didaktiken presenteras i en klassikerlista (Kroksmark 2011). I några fall har lärarna på Ribbaskolan valt fyra eller fem som de studerar särskilt noga. I seminarieformen redovisar de sedan för varandra så att de allra flesta på listan åtminstone omnämns. Tanken är att lärare måste skaffa sig en medveten historisk grund i yrket mot vilken man ständigt måste värdera didaktiska nyheter och politiska skolreformer som lanseras i en strid ström. Genom det vi här kallar idéhistorisk medvetenhet blir läraren rustad att inte bara kritiskt granska nya idéer utan också kapabel att placera in reformer och liknande i en idétradition där det blir tydlig vilka antaganden om till exempel den lärande människan som är vidhäftade en särskild reform. Bred och djup idéhistorisk kunskap utgör också en god förutsättning för att kunna gå in i vetenskaperna och då särskilt i ett sådant vetenskapsbegrepp som är skolans och lärarnas.

Vetenskaplig grund – och beprövad erfarenheten Med utgångspunkt i den ovan utlagda idéhistoriska plattformen förs frågor om vetenskap och forskning med särskild betydelse för skolan in via inputdelen. Inputen ska vara trattformad, vilket innebär att de övergripande frågorna – ontologierna, epistemologierna och metodologierna – behandlas först, för att småningom hamna i konkret design för forskning i den egna skolpraktiken, i barngruppen eller i klassrummet. Via inputföreläsningarna om vetenskap ska lärarna inspireras till att studera och lära sig de största och mest betydelsefulla vetenskapsparadigmen för forskning i skolan: logisk positivism, thomism, marxism, hermeneutik samt särskilt livsvärldsfenomenologin. Därtill de fyra i västvärlden mest framträdande ontologierna och epistemologierna som är relaterade till didaktiken samt ett antal forskningsmetoder inom den forskning som behandlar data kvantitativt men också kvalitativt. Den kvantitativa delen motiveras med att lärarna som konsumenter av forskning måste vara kompetenta nog att kritiskt granska sådan skolforskning som bygger på statistik och numeriska relationer. Huvudpunkten ligger emellertid inom de forskningsmetoder som tolkar, förstår och beskriver data som kvalitativa. Denna tyngdpunktsmarkering legitimeras genom att lärare och rektorer i skolan sällan eller aldrig kommer att kunna genomföra några större survey-undersökningar. Sådana ska universitetens forskare verkställa. Däremot ska lärare kunna designa 70

978-91-44-10295-5_01_book.indd 70

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-04-28 08:37


3  Input – för inspiration

effektstudier på klassrumsnivå där variationsvidd, standardavvikelser och variationskoefficienter ska kunna beräknas på < 30-gruppsnivå. Metodinput börjar med att alla lärare och rektorer i Modellskolan uppmanas att göra barn-/elevintervjuer, vilket innebär att input leder över till bearbetning – eller om man så vill egen forskning. Lärarna väljer då tre barn/ elever – vilka som helst på den egna skolan. Lärarna ska ställa två frågor. Intervjuerna dokumenteras med hjälp av digital inspelningsteknik och de ska sedan transkriberas (skrivas in på dator och sedan skrivas ut som en dialog). Noteras bör att den första provintervjun innehåller en vad-fråga och en hur-fråga – d.v.s. didaktikens två viktigaste grundfrågor: vad-frågan rör innehållet i det som ska läras och hur-frågan de olika sätt varpå eleven/ läraren uppfattar eller lär sig innehållet. I andra termer kan vi grovt taget tala om kunskapens produkt respektive process. När samtliga lärare och rektorer gjort sina provintervjuer används dessa som underlag för att introducera den kvalitativa forskningsintervjun (jfr Gubrium & Holstein 2002; Denzin & Lincoln 2011). Denna görs då till en ny input där nya dimensioner presenteras och som i ett samspel med lärarnas erfarenheter av att intervjua barn och unga leder fram till att frågor om den vetenskapliga intervjun. • Hur intervjuar man barn?

• Hur ställer man en öppen fråga?

• Hur många elever måste man intervjua för att vara säker? • Hur väntar man ut ett svar?

• Hur gör man då man tar ett barns eller en elevs perspektiv på något? • Vad är en kvalitet?

• Vad är en uppfattning eller upplevelse av något? • Hur analyseras transkriptioner?

• Vad är en kategori och hur uppstår den?

• Hur långt kan man driva en abstraktion, d.v.s. när fjärmar sig

resultatet alltför mycket från den empiriska grunden (verkligheten)?

• Vad är ett fenomen och vad är ett objekt?

• Hur kan jag veta om det jag kommit fram till stämmer?

• På vilket sätt är resultat grundade i endast kvalitativa data generali-

serbara?

• Etc.

©  F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-10295-5_01_book.indd 71

71

2014-04-28 08:37


– en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare Skolutvecklingsprojektet Modellskolan bygger på en pedagogisk idé: om lärare integrerar vetenskaplig kompetens i sin didaktiska skicklighet ökar kvaliteten i elevens lärande. Grunden för de mycket goda resultaten av detta projekt på avancerad nivå är det kollektiva och ­kollegiala lärandet på arbetsplatsen. Boken ger en ingående beskrivning av det systematiska arbetet inom projektet, t.ex. grupphandledning, den dialogiska reflektionsmodellen och skuggning som ett sätt att synliggöra det osynliga. Den beskriver 3O-modellen för kompetensutvecklingen liksom dess tillämpning och förut­sättningar. Utöver detta tillhandahåller boken en kritisk analys och diskussion av modellens potential att förbättra elevers lärande. Modellskolan – en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare vänder sig till lärare och rektorer verksamma i barn- och ungdomsskola, skolpolitiker och till studerande vid lärarutbildningarna.

  | Modellskolan

Modellskolan

Tomas Kroksmark (red.)

Tomas Kroksmark är legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping. Han leder forskningsprojektet En skola på vetenskaplig grund med forskande lärare. Övriga med­verkande författare är: Kerstin Bladini, Eva Dahlqvist, Anki Wennergren, Marie-Helene Zimmerman Nilsson, Karin Åberg och Pia Åman.

Modellskolan

– en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare

Tomas Kroksmark (red.)

Art.nr 38677

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10295-5_01_cover.indd 1

2014-04-28 10:57

Profile for Smakprov Media AB

9789144102955  

9789144102955  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded