Page 1

– för tjugohundratalets entreprenörer

Din inlärning präglas av vilka erfarenheter du gör när du arbetar praktiskt. Som en röd tråd genom läroboken löper därför ett kunskapsintegrerande projekt, vilket ger dig en helhetssyn på ämnesområdet. Du stöter på samma sorts problem och frågeställningar som projektgrupper och entreprenörer dagligen brottas med. Vill du att projektet ska vara helt anpassat till karaktärsämnena i just din utbildning? I lärarhandledningen finns programanpassade varianter på projektarbetet. Där finns också ytterligare förslag, men då av mer allmän karaktär. Fakta- och övningsboken innehåller en grunddel på åtta kapitel och, för dig som vill gå vidare, tre fördjupningskapitel.

används främst i gymnasiekursen Projekt och företagande på samtliga program. Det passar även eftergymnasiala och företagsinterna utbildningar samt självstudier. PROJEKT & FÖRETAGANDE

Till läromedlet hör också ett utförligt lösningshäfte och en lärarhandledning med pedagogiska tips, planeringsförslag, stordiaunderlag, Powerpointpresentationer, provuppgifter m m.

Jan-Olof Andersson och Anders Pihlsgård är två erfarna läromedelsförfattare. De medverkar i E2000-, M2000- och H2000-serierna. Både Jan-Olof och Anders är gymnasielärare och verksamma som konsulter. De har stor erfarenhet av projektarbetsformen från såväl undervisning som näringsliv. PROJEKT & FÖRETAGANDE

ingår i läromedelsfamiljen – med ett spektrum av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap

FAKTA & ÖVNINGAR

FAKTA & ÖVNINGAR I PROJEKT & FÖRETAGANDE

svetsar samman två kunskapsområden. Att jobba i projektgrupper har blivit allt vanligare. Kunskap om såväl projektarbete som företagande krävs för att du ska lyckas nå uppsatta mål inom givna budgetramar. PROJEKT & FÖRETAGANDE

E2000

PROJEKT & FÖRETAGANDE

PROJEKT & FÖRETAGANDE Best.nr 47-09555-1 Tryck.nr 47-09555-1-00

9

P&F fakta - omslag.indd 1

789147 095551

LIBER

3 uppl

10-06-10 13.22.31


FAKTA & ÖVNINGAR

PROJEKT & FÖRETAGANDE

• Jan-Olof Andersson Anders Pihlsgård •

3 uppl LIBER 3

s 1-11 - inledning.indd 3

10-06-10 13.23.56


Detta är

Att jobba i arbetslag blir allt vanligare. Det krävs kunskap om såväl projektarbete som företagande för att nå uppsatta mål. E2000 Projekt och företagande svetsar samman dessa kunskapsområden. Läromedlet är anpassat främst för gymnasiekursen Projekt och företagande under ämnet Arbetsliv. Det passar även eftergymnasiala och företagsinterna utbildningar samt självstudier.

Boken i stort… E2000 Projekt och företagande innehåller en grunddel på åtta kapitel och – för dig som vill veta mer – tre fördjupningskapitel. I slutet av boken finns ett kortfacit till räkneuppgifterna och en användbar adresslista. Du arbetar med ett kunskapsintegrerande projekt som löper som en röd tråd genom boken. Projektet finns i ett antal varianter, vilket ger studierna stor flexibilitet till både utformning och inriktning.

Kapitel för kapitel… Varje kapitel i E2000 Projekt och företagande består av en fakta- och en uppgiftsdel. Faktadelen börjar med en engagerande ingress. Sedan följer en text som förklarar de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna med hjälp av praktiska exempel. Faktadelen avslutas med en sammanfattning av kapitlet i punktform. I uppgiftsdelen löser du praktiska och ekonomiska frågeställningar och problem. Du arbetar enskilt eller tillsammans med andra. De korta repetitionsuppgifterna i slutet av varje kapitel hjälper dig i din faktainlärning.

5

s 1-11 - inledning.indd 5

10-06-04 15.16.40


Projektarbetet… Genom egna praktiska erfarenheter lär man sig mest! I lärobokens projekt startar du tillsammans med några kurskamrater ett café. Under kursens gång stöter du på den typen av problem och frågeställningar som arbetslag och entreprenörer dagligen brottas med. Genom att använda checklistorna i kapitlet benar du upp vad som är viktigt i varje projektfas. Information söker du ur ett flertal källor, t ex hemsidor på Internet, kommunens näringslivssekretariat och banker. Faktatexten kan också användas som en uppslagsbok.

Fler alternativ… Vill du hellre arbeta med ett projekt som anknyter till karaktärsämnet i din utbildning? I lärarhandledningen finns varianter på projektet som anpassats till det program du går på. Där finns också ytterligare förslag, men då av mer allmän karaktär: att utveckla en ny produkt, att planera en utställning, att planera en musikfest, att planera en skolresa samt att planera produktion av en skolkatalog.

Om E2000-serien E2000 Projekt och företagande ingår i E2000-serien, ett spektrum av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap. Materialen är väl genomarbet­ade, pedagogiskt upplagda, problemorienterade och aktiverande.

Tredje upplagan I denna tredje upplaga 2010 har innehållet i sin helhet setts över och aktualiserats. Detta gäller såväl faktastoff som övningar.

Till sist! Vi tar gärna emot synpunkter på E2000 Projekt och företagande. Kontakta oss på Liber, 205 10 Malmö, tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50. Du kan också nå oss via vår hemsida på Internet, www.liber.se. Lycka till med studierna! Författarna & redaktionen

6

s 1-11 - inledning.indd 6

10-06-10 13.24.43


Innehåll Grund 1. Entreprenörer och företagande 13 Entreprenören 14 Från idé till företag 15 Vad är ett företag? 17 Sammanfattning 20 Caféprojektet 21 Uppgifter 24

2. Arbeta i projekt 29 Vad är projektarbete? 30 Varför arbeta i projekt? 30 Projektgruppen 32 Fungera tillsammans – en process 32 Bestäm regler 36 Sammanfattning 37 Caféprojektet 38 Uppgifter 40

3. Undersöka förutsättningarna 45 Håller affärsidén? 46 Olika sätt att få information 47 Egen undersökning 49 Sammanfattning 51 Caféprojektet 52 Uppgifter 53

7

s 1-11 - inledning.indd 7

10-06-04 15.17.08


4. Hur ska arbetet organiseras? 57 Leda arbetet 58 Kommunicera med varandra 58 Skriftlig kommunikation 59 Planera arbetet 62 Sammanfattning 63 Caféprojektet 64 Uppgifter 65

5. Vilka resurser behövs? 71 Resursbehovet vid starten 72 Finna leverantörer 74 Hur mycket pengar behövs? 75 Det kostar pengar att låna 75 Sammanfattning 76 Caféprojektet 77 Uppgifter 79

6. Är det lönsamt? 83

Att räkna ut resultatet 84 Investeringarna minskar i värde 85 Vinst eller förlust? 86 Planera resultatet 87 Hur gick det sen? – Uppföljning 88 Sammanfattning 89 Caféprojektet 90 Uppgifter 91

7. Marknadsföra projektet 97

Hur får man kunder? 98 Verktygen i marknadsföringen 98 Produkt – vad ska vi erbjuda? 99 Pris – vad ska vi ta betalt? 100 Plats – var ska verksamheten bedrivas? 101 Påverkan – hur ska vi locka kunder? 102 Marknadsföring mer konkret 103 Att planera en marknadskampanj 104 Sammanfattning 105 Caféprojektet 106 Uppgifter 107 8

s 1-11 - inledning.indd 8

10-06-04 15.18.00


8. Uppföljning, rapport och utvärdering 113 Uppföljning av arbetet 114 Presentera arbetet 115 Utvärdering 118 Sammanfattning 120 Caféprojektet 121 Uppgifter 122

Ta reda på mera A. Vilken företagsform? 129 Ett viktigt ställningstagande 130 En, två eller fler ägare? 130 Namnet är ansiktet utåt 131 Hur stor risk vågar jag ta? 132 Välja rätt företagsform 132 Sammanfattning 136 Uppgifter 137

B. Var kommer hjälpen från? 141 Vad är det för speciellt med Gnosjö? 142 Hjälp med finansieringen 144 Sammanfattning 146 Uppgifter 147

C. Vad kostar en anställd? 151 Personal – en dyr resurs 152 Vad är arbetsgivaravgifter? 154 Personalresursen måste planeras 155 Sammanfattning 156 Uppgifter 157 Kortfacit 161 Bra adresser 162 Sakregister 164 Bildregister 167 9

s 1-11 - inledning.indd 9

10-06-04 15.18.20


Att vilja och våga

– en inledning

Karin är 9 år och har klivit högst upp på badplatsens hopptorn – 5 meter. Det är inte första gången hon är där uppe, tvärtom, det är säkert tionde gången. Hon har bestämt sig för att hoppa – precis som de andra gångerna. Men fem meter känns för högt även denna gång. Hon hisnar när hon tittar ner på havets avlägsna yta. Nej, hon vågar helt enkelt inte. På stranden sitter Karins kamrat Cecilia och tittar på. Hon kan inte alls tänka sig att hoppa. Hon tycker bara att det verkar obehagligt och känner inte alls någon längtan. Cecilia tänker på hur mycket hon skulle slå sig om hon föll snett. Och det är det inte värt. Inte ens för 1 000 kr. Karin kan inte släppa tanken på att hoppa utan är nu uppe för elfte gången. Hon får stöd av sin pappas förväntansfulla tillrop: ”Du klarar det, titta inte ner”. Hon står högst upp, längst ut på hopptornet och ropar högt: ”Jag vill, jag ska!” Sedan tar hon ett jättesprång ut i tomma intet och lämnar tryggheten! Hur hoppet blir beror enbart på henne själv – ingen annan. Att ta ett språng ut i det okända kan jämföras med att starta ett eget företag. Det finns vissa människor som känner en större lust och vilja att pröva det okända än andra. Människor som bär på en dröm om att själva kunna skapa, planera och driva en verksamhet. Någon gång slår de till och startar verkligen sitt företag och, precis som Karin, behöver de oftast lite stöd – åtminstone i början.

10

s 1-11 - inledning.indd 10

10-06-04 15.18.21


GRUND

s 1-11 - inledning.indd 11

10-06-04 15.18.22


12

Entreprenรถrer

s 12-27 - kap 1.indd 12

o c h

f รถ r e t a g a n d e

10-06-04 15.24.05


K

A

P

I

T

E

L

1 Entreprenörer och företagande

Arvid, Cecilia, Kim och Nils, fyra goda vänner sedan skoltiden, sitter på Classic Coffeehouse i Alingsås och fikar. De brukar träffas varje tisdag kväll efter jobbet. Cecilia har med sig dagens nummer av Göteborgs-Posten. – Har ni sett, Runeborgs Herrgård utanför Sigtuna är till salu! – Vad är det med det? – Det är ett kanonställe! Det ligger på en udde i en sjö, har 35 rum fördelade på tre hus och naturen runt omkring är fantastiskt vacker. Perfekt att bygga om till pensionat för stressade storstadsbor.

Entreprenörer

s 12-27 - kap 1.indd 13

o c h

f ö r e t a g a n d e

13

10-06-04 15.24.20


– Endast en dåre köper ett sådant ställe! Det är ju hur mycket jobb som helst med ett sådant hus! – Jovisst, men tänk på möjligheterna! Vi fyra skulle kunna göra om det till världens grej. Cecilia utvecklar sina funderingar och de diskuterar vilka aktiviteter som skulle passa bäst. I herrgårdens omgivningar kan man fiska, vandra i skogen och paddla kanot. Kanske skulle man t o m kunna arrangera jakter. Tillsammans formulerar de en affärsidé: ”Runeborgs Herrgård ska vara en plats för avkoppling och kreativa möten för företag och grupper av privatpersoner. En vilsam och bekväm tillvaro i klassisk miljö parad med spännande friluftsaktiviteter i och runt vår herrgård, skapar nöjda kunder.” De känner alla att affärsidén är helt rätt. Men, har de förutsättningar att lyckas? De bestämmer sig för att kontakta mäklaren och ta reda på mer om herrgården och dess omgivningar. Viktiga egenskaper hos entreprenörer • Skapande förmåga • Ser affärsmöjligheter • Gillar utmaningar • Tar risker • Har självförtroende

14

Entreprenörer

s 12-27 - kap 1.indd 14

o c h

Entreprenören Mikael har konstruerat en snigelfälla. Det låter kanske som ett barn som roat sig och låtit sin skapande fantasi få fritt spelutrymme. Men Mikael räknar med att sälja en miljon fällor om året. Och tjäna 20 kr per fälla. Minst! Sniglar är nämligen ett problem för trädgårds- och professionella odlare i större delen av världen, och han har hittat en lika enkel som genial lösning. Hur kan man överhuvudtaget komma på att konstruera en snigelfälla? Det är just det som är ett av de drag som kännetecknar en entreprenör. En entreprenör har skapande förmåga, upptäcker problem och finner lösningar på dem. Men det är fler egenskaper som kännetecknar entreprenören. Mikael tänker sälja sin snigelfälla och tjäna pengar. Han ser alltså affärsmässiga möjligheter, är beredd att ta risker, har initiativförmåga, gillar utmaningar och tror på sig själv.

f ö r e t a g a n d e

10-06-04 15.24.37


1

Lars Magnus Ericsson öppnade 1876, tillsammans med en kompanjon, en liten mekanisk verkstad. På ett 13 m2 stort utrymme arbetade de bägge äg­arna och en tolvårig springpojke. Då LM Ericsson 27 år senare lämnade före­­taget hade det vuxit till en världsindustri. Här ses LM Ericsson och hans hustru Hilda vid en tidig telegrafutrustning.

Bakom många företag finns en driftig entreprenör. En energirik idéspruta med förmåga att skapa nytt. En person som inte är rädd att kliva ut i affärsvärldens okända marker. Det är också entreprenörer som skapat många av våra svenska storföretag. Personer som Lars Magnus Ericsson (Ericsson), Sven Wingqvist (SKF) och Assar Gabrielsson (Volvo) har skapat stora företag och många arbetstillfällen för generationer av människor.

Från idé till företag Ett företags produkter tillfredsställer alltid ett visst behov hos kunderna. Ofta löser de något som kunden har problem med. Det kan gälla allt från sniglar som äter upp växter, till datorprogram som fungerar dåligt. Om ett företag ska kunna leva vidare år efter år måste kundens behov ständigt tillgodoses. Ändras behoven måste företagets produkter hänga med. Eftersom det alltid kommer att dyka upp nya företag som konkurrerar om kunderna måste företagaren ständigt förbättra och förnya sina produkter. Något som tydligt märks i t ex modebranschen. Entreprenörer

s 12-27 - kap 1.indd 15

o c h

f ö r e t a g a n d e

15

10-06-04 15.24.40


Det sätt på vilket kundens behov tillgodoses är företagets grundpelare och bör därför uttryckas i företagets affärsidé. Ett företag ska, utifrån sin affärsidé kunna svara på följande frågor: • Vilket behov tillgodoser man hos kunden? • Med vilka produkter tillgodoser företaget kundens behov? • Vilken är kundgruppen, de tänkbara kunderna? • Vilka resurser är särskilt viktiga för företaget?

Our Mission We fulfill dreams through the experience of motorcycling, by providing to motorcyclists and to the general public an expanding line of motorcycles and products and services in selected market segments.

Med hjälp av affärsidén stakas företagets färdriktning ut. Allt som företaget sysslar med ska stämma med det som uttrycks i affärsidén. Enmansföretagaren har oftast sin affärsidé i huvudet. Först när företaget växer och börjar anställa personal brukar affärsidén skrivas ned. De anställda kan då läsa om hur företaget är tänkt att drivas. 16

Entreprenörer

s 12-27 - kap 1.indd 16

o c h

f ö r e t a g a n d e

10-06-04 15.24.40


1

Vad är ett företag? De flesta är små, mycket små … På ekonominyheterna talas det nästan alltid om stora företag. Det är kanske självklart eftersom det är företag som de flesta känner till. Men risken är att vi vilseleds och tror att de flesta företag är stora. Det är faktiskt tvärtom – de flesta är små, t o m mycket små. Ett företag med färre än 10 anställda kallas enligt EU-standard för mikroföretag. Av Sveriges ca 976 000 företag är ca 936 000 mikroföretag. Ca 720 000 av företagen i Sverige har inga anställda alls utan räknas som enmansföretag. Det är bara ett 70-tal företag som har mer än 2 000 anställda och kan räknas som riktigt stora företag.

EntrEprEnörEr

s 12-27 - kap 1.indd 17

o c h

f ö r E t a g a n d E

17

10-06-04 15.24.46


Företagsamheten i Sverige bygger alltså på de många små företagen. Och därmed på en enskild människa – entreprenören.

När räknas fiskaren som företagare? I Sverige är det väldigt många människor som fiskar. Flera av dem säljer sin fisk. En del säljer så mycket att de kan leva på det. Vad skiljer hobbyfiskaren som fiskar kräftor någon gång per år, från fiskaren som driver affärsverksamhet? För att räknas som ett affärsdrivande företag måste tre krav vara uppfyllda. Syftet med verksamheten är att vara • vinstgivande, skapa lönsamhet • varaktig, ingen tillfällig verksamhet • självständig, drivas under eget namn Den professionelle fiskaren driver sin rörelse med målet att tjäna pengar. Företaget drivs år efter år och under ett eget namn, t ex Går­­viksfiskaren AB.

18

s 12-27 - kap 1.indd 18

10-06-04 15.24.54


De flesta arbetar mycket och tar risker

1

”Öppet vardagar kl 11.00 – 23.00 och söndag kl 11.00 – 22.00” står det på dörren till Pizzeria Roma. Andrea och Gina driver pizzerian utan några andra anställda. Deras arbetstid är öppettiden plus ytterligare några timmar. Det blir lite över 80 timmar i veckan – var! Dubbelt så mycket som en anställd normalt arbetar. Andrea och Gina har ingen möjlighet att välja; med kortare öppettider skulle de förlora kunder och därmed försäljning. När Andrea och Gina startade pizzerian satsade de sitt sparkapital på 60 000 kr. De har dessutom lånat 430 000 kr av banken för att kunna köpa lokal och inredning. Skulle pizzerian inte löna sig skulle de inte bara förlora sina sparpengar, utan även bli skyldiga banken de lånade pengarna. Så för An­drea och Gina måste verksamheten gå ihop. Gina brukar skämtsamt säga: ”Vi är inte bara gifta med varandra utan även med pizzerian.” Hon menar att pizzerian är en del av deras liv. Sällskapslivet blir naturligtvis lidande av allt arbetande. Deras vänner får komma till pizzerian om de vill prata en stund. Men de trivs – de har roligt på dagarna och känner att de skapar något tillsammans. De har funnit sin livsstil.

Entreprenörer

s 12-27 - kap 1.indd 19

o c h

f ö r e t a g a n d e

19

10-06-09 10.49.01


Måste man registrera företag? De flesta företag registreras hos en statlig myndighet, Bolagsverket. Vid registreringen bestämmer man vilken företagsform företaget ska ha. (Läs vidare i fördjupningskapitlet ”Företagsformer”.) För många företag är registreringen ett sätt att skydda sitt namn. Man får nämligen inte ta namn som redan är registrerade, t ex IKEA eller Skärhamns Färg. Om Mikael, i vårt inledande exempel med snigelfällan, vill ”känna sig för” om produkten går att sälja behöver han inte registrera sitt företag på Bolagsverket. Det räcker att han vänder sig till Skatteverket och ansöker om ett F-skattebevis. Med hjälp av detta kan företagaren visa att han/hon ansvarar för sina egna skatter. Skatteverket kan också kontrollera att skatten betalas in.

Sammanfattning Affärsidén beskriver hur kundens behov ska tillgodoses. Den ska ge svar på följande frågor: • • • •

Vilket behov tillgodoser vi hos kunden? Med vilka produkter tillgodoser företaget kundens behov? Vilken är kundgruppen, de tänkbara kunderna? Vilka resurser är särskilt viktiga för företaget?

För att räknas som företag som driver affärsverksamhet måste tre krav vara uppfyllda. Verksamheten ska vara: • • •

vinstgivande varaktig självständig

De flesta företag är registrerade hos Bolagsverket. När företaget registreras tar man också ställning till i vilken företagsform företaget ska bedrivas.

20

EntrEprEnörEr

s 12-27 - kap 1.indd 20

o c h

f ö r E t a g a n d E

10-06-04 15.25.06


Starta café

1

Du ska själv arbeta med ett caféprojekt för att lära dig om hur företagande går till. Projektet kommer att utgöra stommen i dina studier i kursen Projekt och företagande. För att kunna fatta väl genomtänkta beslut kommer du att behöva bra faktaunderlag. Därför är E2000 Projekt och företagande upplagd så att du alltid börjar med själva projektet när du arbetar med ett nytt avsnitt. Du hittar mycket av den information du behöver för att framgångsrikt kunna driva projektet i lärobokens faktadel. Men kom ihåg att en faktabok aldrig kan vara heltäckande. Sök alltid i flera alternativa källor för att få så mycket kunskap och information som möjligt. Du kan med fördel använda dig av • • • • •

läroböcker tidningar Internet intervjuer egna undersökningar

Genom att lösa uppgifterna knutna till varje kapitel, får du en beredskap som gör att du lättare kommer att klara arbetet med projektet. Många gånger kan det vara klokt att först lösa några uppgifter och sedan ta itu med projektet. Efter grunddelens åtta kapitel finns ytterligare tre kapitel för dig som vill fördjupa dina kunskaper.

En liten presentation… Emilio sitter tillsammans med sina två vänner Eva och José på ett café i köpcentrat. De beklagar sig över ställets plastiga inredning och fantasilösa kakutbud bestående av dessa evinnerliga wienerlängder, kanelbullar, dammsugare och chokladbollar. De är överens om att de skulle kunna göra något mycket mer spännande av caféet, och börjar snart prata om hur det skulle vara om de själva startade en caférörelse. Emilio, som har varit i Italien massor av gånger, ser framför sig ett typiskt italienskt café med espressomaskin, fruktdrinkar och läckra italienska glassar. Kakorna ska förstås vara av italienskt snitt. Han tänker på sin bror Marios fantastiskt goda hembakta chiabbatabröd.

EntrEprEnörEr

s 12-27 - kap 1.indd 21

o c h

f ö r E t a g a n d E

21

10-06-04 15.25.08


E2000 Projekt och företagande Fakta och övningar ISBN 978-91-47-09555-1 © 2000, 2005 och 2010 Författarna och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Bildredaktör: Ingela Lindqvist Formgivare: Thomas Hansson Omslag: Daniel Sjöfors Omslagsfoto: Stone Upplaga 3:1 Typsnitt: Jimbo, Goudy, Franklin Gothic No. 2 och Comic Sans Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

s 1-11 - inledning.indd 4

10-06-09 11.19.02


Bildregister

Björn Edlund s. 9:4, 150, 152 Cellnet s. 126 Coca-Cola s. 131 Eva Westermark s. 25 Friköpenskapen 200211 s. 105 Frälsningsarmén s. 42 Gnosjö Kommun, Plastic Form s. 142 H&M s. 30 Handelsbanken s. 149 ICA s. 100 Ingela Lindqvist s. 7, 8, 9:1, 9:3, 12, 14, 17, 28, 30:1, 35, 40, 44, 46:1, 50, 56, 58, 70, 72:1, 74:1, 81, 82, 84:1, 95, 96, 98, 112, 114, 119, 140, 142:1, 154 Jönssons bilder AB, Erik Karlsson s. 9:2, 128, 130 LM Ericsson s. 15 Marabou, Hall & Cederquist/Y&R AB för Kraft Sverige AB s. 103 Matton s. 18, 108, 134 Photodisc s. 19, 22, 27, 38, 39, 43, 47:1, 52, 53, 54, 59, 64, 68, 72:2, 73, 77, 79, 84:2, 85, 86, 87, 88, 90, 92, 93, 99, 106, 110, 115:2, 116, 118, 121, 124, 135, 138, 139, 146, 147, 153, 157, 158, 159 Phovoir s. 80 Provector Photoline s. 66, 69 SAAB s. 111 Scanpix / Jonas Ekströmer s. 33 SEB s. 145 Silja Line s. 104 Skärmdumpar från respektive företag, privatpersoner eller organisationer s. 16, 24, 31, 47, 74, 132, 143, 144, 147 Stockbyte s. 40:2 Sylve Åkesson s. 125 Telia, Fotograf Henrik Halvarsson, LundLund s. 102 Thinkstock s. 148 167

s 161-168.indd 167

10-06-07 08.36.14


– för tjugohundratalets entreprenörer

Din inlärning präglas av vilka erfarenheter du gör när du arbetar praktiskt. Som en röd tråd genom läroboken löper därför ett kunskapsintegrerande projekt, vilket ger dig en helhetssyn på ämnesområdet. Du stöter på samma sorts problem och frågeställningar som projektgrupper och entreprenörer dagligen brottas med. Vill du att projektet ska vara helt anpassat till karaktärsämnena i just din utbildning? I lärarhandledningen finns programanpassade varianter på projektarbetet. Där finns också ytterligare förslag, men då av mer allmän karaktär. Fakta- och övningsboken innehåller en grunddel på åtta kapitel och, för dig som vill gå vidare, tre fördjupningskapitel.

används främst i gymnasiekursen Projekt och företagande på samtliga program. Det passar även eftergymnasiala och företagsinterna utbildningar samt självstudier. PROJEKT & FÖRETAGANDE

Till läromedlet hör också ett utförligt lösningshäfte och en lärarhandledning med pedagogiska tips, planeringsförslag, stordiaunderlag, Powerpointpresentationer, provuppgifter m m.

Jan-Olof Andersson och Anders Pihlsgård är två erfarna läromedelsförfattare. De medverkar i E2000-, M2000- och H2000-serierna. Både Jan-Olof och Anders är gymnasielärare och verksamma som konsulter. De har stor erfarenhet av projektarbetsformen från såväl undervisning som näringsliv. PROJEKT & FÖRETAGANDE

ingår i läromedelsfamiljen – med ett spektrum av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap

FAKTA & ÖVNINGAR

FAKTA & ÖVNINGAR I PROJEKT & FÖRETAGANDE

svetsar samman två kunskapsområden. Att jobba i projektgrupper har blivit allt vanligare. Kunskap om såväl projektarbete som företagande krävs för att du ska lyckas nå uppsatta mål inom givna budgetramar. PROJEKT & FÖRETAGANDE

E2000

PROJEKT & FÖRETAGANDE

PROJEKT & FÖRETAGANDE Best.nr 47-09555-1 Tryck.nr 47-09555-1-00

9

P&F fakta - omslag.indd 1

789147 095551

LIBER

3 uppl

10-06-10 13.22.31

Profile for Smakprov Media AB

9789147095551  

3 uppl FAKTA & ÖVNINGAR LIBER • FAKTA & ÖVNINGAR 3 uppl LIBER 3 Att jobba i arbetslag blir allt vanligare. Det krävs kunskap om såvä...

9789147095551  

3 uppl FAKTA & ÖVNINGAR LIBER • FAKTA & ÖVNINGAR 3 uppl LIBER 3 Att jobba i arbetslag blir allt vanligare. Det krävs kunskap om såvä...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded