Issuu on Google+

$uccébo

- Fröet till framgång -

Börje Peratt

1


Tolv Sinnen Ingår i vetenskapstrilogin - Om medvetandets uppkomst Succébo - Fröet till framgång, 2011 Tolv Sinnen, 2012 Try and Try Again, 2013 Text och illustrationer Börje Peratt Omslagsdesign Kim Peratt

Utgiven och producerad av Visam AB © Copyright 2012 Norrhagsvägen 10 A 182 47 Enebyberg Sverige Hemsida www.peratt.com/coach 08-768 41 11 info@peratt.com

Att helt eller delvist kopiera material ur denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av digital eller analog lagring. Förbudet gäller mångfaldigande genom tryckning, duplicering, bandinspelning och all slags kopiering, även för eget bruk. Vid referat och citat vänligen ange upphovsman.

1:a upplagan tryckt av Totem, Inowroclaw Polen 2012 ISBN 978-91-977880-2-1

2


Innehåll Förord Ett historiskt perspektiv på tro, vetenskap och skeptikerrörelsen 2) På väg mot medvetandets revolution 3) Om sinnens uppkomst, samspel och påverkan 4) Brutalt uppvaknande 5) Medvetande och upplevelse 6) Livskompassen 7) Begrepp och betydelser 8) Emotioner 9) Det existentiella navet 10) Introduktion till Tolv Sinnen 11) Den mänskliga gnistan! 12) Om medvetandets uppkomst 13) Olika medvetandetillstånd 14) Nära döden-upplevelse (NDU) 15) Själen 16) Medvetandets dimensioner 17) Tre centrala sinnen Emotionssinnet Orienteringssinnet Kommunikationssinnet 18) Fyra oberoende sinnen Klarsinnet Helande sinnet Mediala sinnet Sakrala sinnet 19) Multisensoriska sinnen Kritik och förhållande till fysik och metafysik 20) Avslutning Register Referenslitteratur 1)

5 14 23 38 45 52 56 64 71 89 94 104 110 119 130 140 157 167 171 176 182 185 189 196 206 214 217

233 241 244

3


”Börje Peratts bakgrund i mediebranschen och hans grundutbildning inom psykologi gör att han är väl lämpad att presentera den översyn på aktuell medvetandevetenskap som böckerna Tolv Sinnen och Succébo ger. Det finns få personer i Sverige som kan överblicka, bemästra dessa spännande områden och sedan ta fram tillämpningsaspekterna. Flera av dessa områden är kontroversiella där blind skepticism och naiv övertro hindrar framsteg. Vissa av dess fenomen och upplevelser anses oerhört kontroversiella och behöver inte få en andlig tolkning. Jag delar därför inte helt hans slutsatser men Börje tar sig fram genom dessa utkanter för det mesta med ett välbehövligt mått av sunt förnuft, öppenhet och fairplay. Börje var själv avvisande till många av dessa upplevelser fram till han själv började fördjupa sig i området. I en värld som gärna vill reducera mentalliv till nervceller, lyckas han sätta medvetandet tillbaka som en vital komponent, men inte bara i hjärnan, utan också i universum.” Professor Adrian Parker, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2011

4


Förord Psykologi är läran om människans beteende, tankar, känslor och samspel med andra människor. Ordet psykologi kommer från de grekiska orden psyche, som betyder sinne, ande eller själ och logia som betyder kunskap eller samtal. Psykologi sågs till en början som kunskapen om själen. Aristoteles fastslog 300 f Kr fem sinnen och placerade deras centrum i hjärtat. Naturvetenskapen indikerar att hudsinnet kan delas in i undergrupper och det finns flera sinnen hos djur såsom fladdermusens ekolokalisation, sonar (Sound Navigation And Ranging) och hajarnas elektroreception som gör att vissa vattenlevande arter kan känna av elektriska fält. Det är inte dessa slags fysiska sinnen som är intresset för denna bok. Här kommer att prövas om andra sinnen än de kända fysiska kan förklara kroppens inre varseblivning och kommunikation med olika aspekter av den omgivande miljön och om det finns en andlig dimension. Förutom fem elementära fysiska sinnen består de tolv sinnen som presenteras här av tre centrala (kroppsmedvetande) och fyra oberoende sinnen vanligen klassificerade som ESP, extrasensorisk perception (varseblivning). Fokus ligger på de senare. Hypotesen om tre kategorier av sinnen Att dela upp sinnen i tre kategorier kan ge en ny syn på varseblivning. 1) Fysiska sinnen är grundläggande. Jag kallar dem elementära. 2) Centrala sinnen är emotion, kommunikation och orientering. Dessa sinnen antas här ha sitt ursprung i kroppen. Denna hypotes bygger på ett antagande om hur tidigare liv i evolutionen varseblev. Före utvecklingen av ögon, öron och hjärna kunde kroppen varsebli exempelvis fara och uppleva rädsla via hudsinnet. Ett alltmer utvecklat nervsystem gjorde det möjligt att tolka, orientera sig och kommunicera med omgivningen. Det gav upphov till ett kroppsmedvetande och ett relationsmedvetande. Med huvudets tillkomst integrerades nya sinnen med ett alltmer kvalificerat medvetande. 3) Den tredje kategorin, oberoende sinnen, är oberoende av kroppen och kan ta över medvetandet då kroppen befinner sig i ett drömmande, medvetslöst eller extraordinärt tillstånd såsom koma eller klinisk hjärndöd. Det ger belägg för ett från kroppen fristående medvetande. 5


Bakgrund I samband med boken $uccébo - Fröet till framgång (2011), började jag fundera över hur sinnet utvecklats. En morgon fann jag mig i drömmen diskutera sju inre sinnen med mig själv. ”Skriv bara ned förslaget så kommer allt att klarna!” Jag svarade i drömmen: Ja, ja, så lätt är det inte. Folk har svårt att acceptera ett sjätte sinne och här blir det nu fler! Det hela började med en bilolycka 1987. Den föregicks av varningssignaler som saknade rationella förklaringar. Jag vaknade av en dröm att jag hade kört ut i skogen och spräckt mjälten så det är en gåta att jag över överhuvudtaget klev in i bilen olycksmorgonen. Skadorna blev precis som i drömmen. Fenomenet väckte frågor om jag hade påverkat det hela med omedvetna negativa förväntningar. Att så i detalj kunna styra utvecklingen av en olycka föreföll orimligt. Jag bestämde mig för att undersöka förutsättningarna för att kunna känna till händelser i förväg. Frågorna ledde in på prekognition och jag fann således inom psykologin en term för en upplevelse av att få information om en framtida situation. En sådan möjlighet ruckar på fundamentet för en rationell världsbild och jag insåg att denna forskning måste jag bedriva med största diskretion. Intresset för psykologi var på inget sätt nytt. Ungdomsårens frågor om vad som drev människan och vad som var målet i livet ledde mig tidigt fram till ett antagande om att livet inom sig bar på ett slags livsnavigator. Jag sökte, men vetenskapen gav ingen vägledning. Ordet nämndes inte. Det fanns teorier om självförverkligande (Maslow, Jung) och behovstillfredsställelse (Erik H Erikson), men inget om någon inre guidande funktion som blandade sig i de val man gjorde. Med tiden döpte jag det till Livskompassen. Modellen föddes då jag var lärarvikarie (1971) och klassen skulle problematisera -”Varför man inte gör som man känner och vill”. Jag ställde intuitivt upp tankar och känslor på varsin sida på tavlan. Uppsorteringen av begrepp var också en indikation på hur tankar och känslor kunde samverka eller motverka varandra. Ett uppslag utvecklades till pedagogiska spel för grundskolan (Liber 1973 och 1974). Ett år senare försökte jag göra en animerad film med olika ”lag” där tanke- och känslobollar studsade omkring, mötte, utmanade 6


och påverkade varandra. P O Ultvedt vid Konsthögskolan drev en animationsverkstad i torpedverkstaden bakom Moderna museet. Han visade hur man kunde ”rita film” och det resulterade i en animation av en neurologisk process i hjärnan där bollar fick representera tankar och känslor och möten dem emellan fick illustrera hjärnans mentala och emotionella processer. Teorin som växte fram fick senare bekräftelse i och med psykologen och zoologen Robert Sperrys upptäckter av höger och vänster hjärnhalva (Nobelpris i medicin 1982). 1978 kom Livskompassen att gestaltas i ett antimobbningsprojekt för Röda Korset och Skolförvaltningen. Eleverna gjorde masker som illustrerade emotioner och de beteenden dessa framkallade. Rollspelsövningar visade hur motstridiga tankar, känslor och föreställningar kunde orsaka missförstånd och konflikter. Jag kunde då se tre särskiljande beteenden som senare växte till fyra arketyper med igenkännbara tydliga karaktärer och intentioner som om hjärnan hade fyra mycket tydliga och särskiljande markörer.1 Men det fanns också en verklighet som inte täcktes av Livskompassens medvetna och omedvetna val. Snarare ett annat medvetandetillstånd. Studier som rörde fall som diagnostiserats som kliniskt hjärndöda gav de spår jag sökte. Patienter hade vaknat till liv och sakligt redogjort för vad vårdpersonal sagt och gjort medan de själva låg i koma och alla fysiska sinnen varit utslagna. Jag började studera paranormala fenomen och kunde konstatera att en del skeptikers mobbliknande behandling av denna vetenskap kunde skrämma vem som helst till tystnad. Men frågorna släppte inte taget och dryga 20 års forskning med mig själv som ett av studieobjekten har lett fram till förslag till en ny uppdelning av sinnen. Med det följer även olika slags medvetanden varav några rör sig i en annan dimension än rumtiden och är istället oberoende av rummet, platsen och tiden. Drömmedvetandet är ett exempel. Här föddes också begreppet preintuition, också ett nyskapat ord presenterat i Succébo, för att beskriva vad som initierar en tanke, idé eller ett beslut innan det blir helt medvetet. Fenomenet har senare (möjligen oavsiktligt) bekräftats i vetenskapliga studier av hjärnforskaren John Dylan Haynes. 1. Överensstämmelsen med Robert Cloningers molekylärbiologiska temperamentteori som kom många år senare är iögonfallande. (TCI, Cloninger 1994, Succébo 2011)

7


Antaganden om oberoende sinnen Forskning om Nära döden-upplevelser (NDU) ger indicier för det vi kallar ande, själ, astralkropp eller mindbody i den betydelse att den är en entitet som existerar och kommunicerar oavsett ett medvetet fysiskt liv. Man tycks se, höra och uppfatta omgivningen även fast hjärnan diagnostiserats som kliniskt död. Utifrån denna bakgrund görs följande antaganden om ett oberoende medvetande: - NDU utgör belägg för ett ”oberoende medvetande”. - Ett oberoende medvetande har olika hierarkiskt ordnade sinnen. - Oberoende sinnen ingår i en entitet som kan varsebli oavsett fysiska sinnen. - Ett oberoende medvetande dikteras inte av kända naturlagar, tid eller rum. - Ett oberoende medvetande kan kommunicera med andra oberoende medvetanden. Palm Beach Gardens Hospital, 20 oktober 2006. Hjärtläkaren Dr Chauncey Crandall ger upp efter över 12 försök att starta hjärtat med defibrillator och lämnar den dödförklarade Jeff Markin. I korridoren uppmanar en inre röst honom: ”Vänd om och be för mannen”. Crandall gör så och med en ny stöt av defibrillator väcks Markin till liv. Markin har hela tiden varit ”medveten” trots att all hjärnverksamhet upphört. Crandall berättar om denna händelse och flera andra i sin bok Raising the dead (2010). Denna typ av händelser är inte ovanliga för hjärtläkare, narkosläkare, barnmorskor och vårdpersonal vid livets slutskede. Oberoende sinnen är aktiva också i en fullt levande kropp. Intryck kan göra sig gällande som preintuition, varsel och vision men det är inte alltid vi registrerar dem på ett medvetet plan. Det beror sannolikt på att omgivande fysiska miljö och intryck är för dominerande. Oberoende sinnens varseblivning varierar hos individen och mellan individer. Somliga tycks sakna dem helt, medan andra är mer eller mindre mottagliga. Det ska inte förväxlas med intuition som alla har tillgång till och som ger vägledning baserat på kunskap och erfarenhet. Medial varseblivning kan fånga upp information som man själv inte förstår men som blir självklart för den med insikt eller blir uppenbart då något visar sig som förklarar informationen. Oberoende sinnen kan 8


också förmedla allt från telepati till klarmedvetande. Eftersom det lätt kan förväxlas med fantasi är det naturligt att förhålla sig kritisk till fenomenet. Trovärdighetsproblem Det finns anledning att vara skeptisk till idén om oberoende sinnen. Den som ”klarser” för första gången kan göra allt för att tränga bort ”fantasierna” för att inte bli betraktad som tokig. Det finns också anledning att vara skeptisk till dem som säger sig göra bruk av mediala sinnen. Somliga ”medier” är charlataner. De kan ha en ”gåva” men saknar den stränga moral som krävs och en del bluffar rentav för att prestera och imponera. Det råder därför en kritisk och utbredd misstro till fenomenen och medialitet. Av dessa skäl bygger jag den vetenskapliga metoden på Grundad teori där utgångspunkten är mig själv och mina upplevelser kombinerad med hermeneutisk metod för att klargör begrepp. Forskningsansats och upplägg Vetenskap, Science (latinets Scientia, kunskap) är, i dess vidaste bemärkelse, systematisk kunskap som kan leda till en god förutsägelse eller ett rimligt resultat. Det mesta av vår säkerställda kunskap bygger på empiri, det vill säga erfarenheter som lett fram till kunskaper vilka etablerat sig som fakta. I dagens mer begränsade betydelse syftar vetenskap på ett system för att skaffa kunskap baserad på vetenskaplig metod och på den organiserade samlade kunskap som vunnits genom denna forskning. Grundad teori (engelska Grounded Theory, GT) är en forskningsmetod som utvecklats inom medicinsk sociologi men som används inom andra forskningsområden, såsom företagsekonomi, marknadsföring och pedagogik. Empirisk forskning med iakttagelser av verkligheten är här källan till kunskap. En Grundad teori-studie ska främst utgå från forskaren. Egna iakttagelser utgör källan till kunskap. Vetenskaplig litteratur byggs på under forskningsprojektet utifrån de frågeställningar som dyker upp. Det har i mitt fall fört med sig en alltmer sammansatt bild av andras forskningsresultat och rön. Forskaren utgår då från egna upplevelser och gör sedan jämförelser med andras data. 9


Metoden rymmer både induktion: Att formulera hypoteser utifrån specifika data, genomföra experiment och söka förklara dem och deduktion: Att utifrån hypoteser dra specifika slutsatser. Det ligger begränsningar i båda sätten. I den förstnämnda är det viktigt att inte hamna i en anekdotisk bevisföring, vilket innebär att ett enda eller ett fåtal ofullständigt redovisade fall får tjänstgöra som ensamma data. I det andra fallet finns påvisbara data men fakta beskriver endast orsaker och ger inte alltid utrymme för en djupare förståelse av resultatet. Hermeneutisk metod är ett sätt att reda ut hur vi låter ord påverka oss. Det är också ett sätt att bygga upp förståelse för hur olika vi kan tolka begrepp. För att verkligen kunna förstå vad som menas är det viktigt att vara överens om ords betydelser och innebörd. Debatter visar att ett vedertaget begrepp som intuition, som står för den kompetens vi använder i vardagen, i yrket och särskilt där vi är som bäst, missförstås som ett flumbegrepp för paranormal aktivitet och ofta sammanblandas med magkänsla. Ur ett strikt beteendevetenskapligt perspektiv handlar intuition om extraordinär skicklighet. De bästa stridspiloterna (sid 67), skickligaste läkarna och schackmästarna styrs av sin intuition som i grunden baseras på att de utnyttjar sin samlade erfarenhet och kunskap, kan överblicka situationen blixtsnabbt, ta smarta genvägar och vidta avgörande gynnsamma åtgärder. Hermeneutik som filosofi berör existentialismen där människan definierar sig genom sina handlingar. Det personliga valet avgör moral och karaktär. Det är inte vad du säger utan vad du gör som bestämmer vem du är. Men även då enbart ord används ingår de i handlingen. Ord påverkar och har avgörande betydelser för hur man upplever och definierar de inblandade och situationen. Metodproblem uppstår då begrepp används förvirrande och orsakar missförstånd. En läkare skrev att en maskin tolkar resultatet när det i själva verket är så att apparaten registrerar och det är läkaren som tolkar. Ett annat exempel är ”experter” som kritiserar eller har synpunkter men de har inte korrekta fakta, saknar erfarenhet eller insikt. 10


Skeptikerrörelsens tillkortakommanden 1976 grundade professorerna Marcello Truzzi och Paul Kurtz skeptikerrörelsen.1 CSI påstod sig vilja undersöka sanningen angående paranormala fenomen, men målet var att bekämpa dem som hade tro på det andliga och det övernaturliga. Inom några år tog Truzzi avstånd från organisationen. Han ansåg att den bestod av falska skeptiker som inte var intresserade av att undersöka sanningen utan drevs av fördomar och fanatism, i strid mot naturvetenskapliga ideal. Truzzi myntade uttrycket ”pseudoskepticism” och ansåg att medlemmarna bestod av pseudoskeptiker. Denna nya rörelse betraktades som antihumanistisk. 2 I Sverige representeras skeptikerna av Vetenskap och Folkbildning och Humanisterna. De kallar sig humanister men är egentligen ateister. 3 Trots deras självhävdande vetenskapliga utgångspunkt saknar många av dem kompetens. Ett exempel på detta är ett citat från en debatt: -”Jag behöver ingen vetenskaplig kompetens, jag hävdar min ståndpunkt.” TV-programmet Skavlan (2012) gästades av psykologen och trollkarlen Richard Wiseman. Skavlan undrade hur han såg på det mediala. Wiseman slog utan att blinka fast att den andliga sidan är en bluff, den finns inte. Komikerstjärnan Babben fick också frågan och svarade: - Jag tror på andlighet, den ger livet mening. In kom rockstjärnan Ebbot som påstod att Wiseman var jungfru. Wiseman nickade förvånad. I bara farten slog Ebbot även fast några andra deltagares soltecken. Jag har svårt för att acceptera astrologi men blir ändå lite full i skratt. Hur förklarade då Wiseman det? Wikipedia nämndes men där stod just då inget annat än födelseår. Behovet av en ny syn på medvetande Ett centralt problem för synen på såväl människa som livet är naturalismens bortrationalisering av emotioner. Studier pekar på emotionens avgörande betydelse för att både förstå sin omvärld och att överleva. Av detta skäl föreslår jag i boken Succébo att en ny psykologisk disciplin bör inrättas: Emologi (emotion-logik). 1. CSICOP, Committee for the Scientific Investigation of Claims of the Paranormal, (CSI) 2. Den franske filosofen Louis Althusser ansåg rörelsens ideal oförenliga med humanism och myntade begreppet ”antihumanism”. 3. Oliktänkande och de med annan livsåskådning motarbetas systematiskt även via nedsättande ”pris” , förtalas i media och trängs ut ur vetenskapliga institutioner.

11


Den kanske svåraste utmaningen mot det kausala tänkandets ”orsak och verkan” är föreställningen om att verkan kan föregå orsak. Är det möjligt att tänka, känna eller varsebli vad som komma skall, fast inga objektiva signaler indikerar ett framtida händelseförlopp? Finns det rent av naturvetenskapliga fenomen som möjliggör detta omvända förlopp? Samspelet i den delade hjärnan är ett fysiologiskt bevis för parallella världar, och frågan är om den emotionella världen uppfattar innan den logiska registrerar. Om så, hur ska det kunna observeras och bevisas? Rapporter från Nära döden-upplevelser (NDU) är det metafysiska indiciet för oberoende sinnen och en ickefysisk existens. Sådana påståenden är utmanande både för grupper som är djupt religiösa och ickereligiösa skeptiker. De som vill veta mer om extrasensorisk varseblivning riskerar således att bli behäftade med diverse nedsättande omdömen. Religiösa kan lätt avfärda studier om sinnen och meditation som ockultism och klentrogna står på andra sidan och dömer ut dem som villfarelser. Om medvetandets uppkomst är ett forskningsprojekt som leder fram till en trilogi böcker: $uccébo - Fröet till framgång, Tolv Sinnen och Försök igen -Try and Try Again som ger olika perspektiv på hur livet utvecklats. Här betraktas medvetandet utifrån följande hypoteser. - Evolutionen är intentionell och strävar efter gynnsamhet, $uccébo. - Förutom fysiska sinnen har vi inre centrala sinnen och ett oberoende medvetande som fungerar även om kroppen inte gör det, Tolv Sinnen. - Vi lär av framgång inte av misstag, Försök igen. Hypotesen om gynnsamhet Jag antar att det i varje liv finns en inneboende intention som söker gynnsamhet. De första molekylerna kan ha burit ursprunget till drivkraften att ständigt förbättra sina förutsättningar. Begreppet för det blev Succébo, en parallell till placebo, förmågan att hela sig själv. Fast Succébo är således förmågan till nytta. Och detta frö, denna skaparförmåga, finns i minsta lilla organism. Tron på en utveckling via slumpmässiga mutationer ifrågasätts. Istället pekar alltfler rön på att även den minsta bakterie prövar nya möjligheter 12


för att finna de som bistår bakteriens förmåga att överleva och expandera. Det torde således finnas ett slags medvetandenivå som rör skapande. Den vetenskapliga definitionen på medvetande brukar avgränsas till förmågan att bruka redskap och komma till insikt om sig själv och andra. Det kan ha uppstått för 2 miljoner år sedan, baserat på fossilfynd som ger en uppfattning om hjärnans utveckling och kompetens. Men djur har sannolikt brukat redskap långt innan dess. En utgångspunkt är att - där det finns liv där finns intelligens och där finns medvetande. Neurologi utgår i sin strikt biologiska och fysiologiska beskrivning från att sinnen styrs av ett nätverk av nervceller som bildar nervsystemet där hjärnan har huvudrollen. Men det är bara en del av sanningen. Ett oberoende medvetande har visat sig kunna överta huvudrollen då hjärnan är utslagen. Hypotesen om fyra oberoende sinnen flyttar fram vetenskapen kring perception ytterligare ett steg och beskriver hur vi i koma, under medvetslöshet eller när vi är nedsövda kan uppfatta omgivningens verksamhet i detalj. De som återvänt från en Nära döden-upplevelse (NDU) vittnar att med stängda ögon kan vi ändå se. En ny kategorisering av sinnen Jag har föreslagit en ny kategorisering av sinnen och förhoppningsvis kan det inspirera till forskning som ytterligare prövar denna till stora delar protovetenskapliga teoribildning. Tack till lektör Ulrika Junker Miranda för korrigeringar och förslag till textändringar. Tack till professor Adrian Parker för feed back och review och tack till min kära hustru Ritva, partner och vän för uthålligt stöd, granskarens intuitiva och kristallklara överblick. Enebyberg, april 2012 Börje Peratt

13


-1Ett historiskt perspektiv pĂĽ tro, vetenskap och skeptikerrĂśrelsen

14


Optimisten är övertygad även om motsatsen bevisas. Pessimisten är skeptisk även om motsatsen bevisas. Den sökande prövar tills något uppenbarar sig.

Som litet barn satt jag på golvet i barnkammaren och lade kartonger inuti varandra. Pappa hade sagt att universum aldrig tog slut, och det var ju oerhört svårt att acceptera. Så jag lade den ena kartongen i den andra, med den intuitiva insikten att hur många och hur stora kartonger jag än hade så skulle byggandet aldrig ta slut. Det var frustrerande. Det skulle aldrig, aldrig någonsin kunna gå att få ett svar. Jo, jag hade redan förstått svaret, men ville ändå utmana det oförklarliga. Ytterligare en fråga som blev omöjlig att besvara var den om döden. Vad händer sedan? Mamma pekade mot himlen och gav sin bild av änglarna. Jag var inte helt nöjd, men det var åtminstone ett svar. Senare i livet hörde jag ordet kontraintuitiv. De frågor som jag ställde var mot det sunda förnuftet. De gick inte att besvara. Ändå fanns tvivlen kvar. Man kan tro på en själ utan att vara religiös, men man måste då tro på en andevärld. Man kan tro på mental förmåga att påverka sinnet, men behöver då inte tro på en andevärld. Vår önskan att förstå sammanhang, livet och döden, innebär att vi står inför valet att tro på det vi ser och enbart det eller att också omfamna det vi endast kan ana som en möjlig annan verklighet. Och så utvecklas olika trosföreställningar, ibland i strid med den vetenskapliga rationalismen. Sigmund Freud (1856−1939) beskrev religion som en form av kollektiv neuros där Gud intog ”Överjagets” plats som ett högre kontrollväsen. ”Egot” kryper för överjagets Gud med böner och offer i sin strävan att få komma till paradiset istället för till helvetet. Med tanke på alla inkonsekvenser och motsägelsefullheter i heliga texter inom de religioner som har uppstått i Mellanöstern finns det all anledning att fundera över vad de står för. Under min tidiga ungdom präglades jag av misstro mot all religion och bar samtidigt en oro. Skuld, hot, skam och rädsla för bestraffning var mer överhängande än tro, hopp och kärlek. 15


16


9789197788021