Page 1

LÄRARHANDLEDNING

1b Anna Lodén

Helen Forsgren


Innehållsförteckning Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 En hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Kretslopp och resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Mall för laborationsrapport. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Energi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Livets minsta delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Livsstil och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

Sex och relationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196

Vetenskapen och människan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Kommentarer till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

4

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


Inledning Denna lärarhandledning är framtagen för att hjälpa dig som lärare i ditt arbete med kursen Naturkunskap 1b. Handledningen spänner över flera ämnesområden, främst i naturvetenskap, men även i samhällsvetenskap. I kommentarer, övningar och exempel kommer du att möta flera perspektiv, där vi som författare har försökt att ge en nyanserad bild av kursens ämnesområden. Läroboken tillsammans med materialet i lärarhandledningen ska leda till att eleverna utvecklar förståelse för hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i vardagen, i personliga val och ställningstaganden. Vi har valt att utgå från idag aktuella frågeställningar och företeelser för att eleverna ska få en ökad förståelse för sin samtid. Samtidigt får eleverna genom frågeställningar, lära sig att värdera och argumentera kring problem som finns i deras vardag, så väl lokalt som globalt. Lärarhandledningen följer bokens kapitel och varje kapitel tar upp följande: 1. Centralt innehåll, kunskapsmål och syfte kopplat till ämnet naturkunskap. 2. Kommentarer till texten i läroboken. Här kan du hitta tips på infallsvinklar

till din undervisning med eleverna. 3. Praktiska och teoretiska övningar. I denna del finns övningar där eleverna

kan använda naturvetenskapliga arbetsmetoder, med efterföljande lärarkommentarer, där tips och hjälp finns att tillgå. 4. Diskussionsfrågor – här ges möjlighet till att befästa, fördjupa och utveckla

kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka. 5. Tips – nätsidor, litteratur och filmer.

Övningarna är tänkta att användas i helklass eller i grupp beroende på hur stora klasserna är. De ska även kunna användas som introduktion eller avslutning till ämnesområden. Övningarna ska också ge både elever och lärare inspiration till att tänka ”utanför boxen”. Tipsen är tänkta till att ge dig som lärare möjlighet att på ett snabbt sätt hitta bra fördjupningsområden där du kan arbeta vidare med eleverna och/eller bredda dina egna kunskaper. Vi hoppas och tror att denna handledning kommer att ge dig hjälp till att bygga upp en bra struktur kring kursen Nk1b. Målet är att eleverna efter kursen har skaffat sig en framtidstro och beredskap att förbättra sin livskvalitet med en hållbar livsföring. Lycka till! Helen och Anna

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

5

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


En hållbar utveckling Centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat- och ekosystempåverkan, ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapsmål Efter arbete med kapitlet bör eleven kunna: • Definiera begreppet hållbar utveckling och förstå innebörden av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och utifrån detta ge exempel på hur vårt vardagliga beteende påverkar livet på jorden. • Redogöra för samspelet mellan levande organismer och deras miljö på olika nivåer, till exempel nedbrytning och näringskedjor. • Förklara hur begrepp som biologisk jämvikt, ekosystemtjänster, artskydd och biologisk mångfald kan hjälpa oss att förstå vårt beroende av naturen. • Ge exempel på områden som har vuxit fram där naturvetenskap möter samhällsvetenskap, till exempel Montrealprotokollet, 2010-målet i EU och REACH.

Syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar eleven: • Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. • Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. • Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. • Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

6

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

Kommentarer till texten

Kommentarer till texten Ekologi s. 9–14 I denna del behandlas klassisk grundekologi som producenter, konsumenter och nedbrytare. Om du vill repetera cellandningen och fotosyntesen med dina elever innan momentet, vilket ibland kan behövas, så finns texter om det på s 60. En viktig sak att belysa i denna del är människans roll och samverkan med naturen, t ex som toppkonsument, men även som den organism som har fört in massor av nya ämnen i naturen, av vilka många anrikas i näringskedjorna. Att studera ekologi innebär att man tittar både på de organismer som äter och de som äts – båda lika viktiga. Det är viktigt att belysa att detta är en betydelsefull del i ett balanserat ekosystem, där det behövs rovdjur som tar bort de sjuka och svaga djuren för att skapa en livskraftig stam av bytesdjur i naturen. För eleverna kan det vara intressant att titta på rödlistade arter i världen och jämföra med de svenska rödlistade arterna. Vilka är rödlistade? Hur många är det? Är det fler i dag än för 100 år sedan? Är det mest djur, svampar eller växter som är hotade? Eller är det bakterier?

Landskapet och arterna s. 15–18 Landskapet förändras vilket betyder att organismerna får ändrade förutsätt­ ningar för överlevnad och reproduktion. Människan har en betydande påverkan på landskapets förändring genom att som idag ändra t ex jordbruket så att gråsparvens biotop hotas. Ett annat perspektiv är att jordbruket inte är ett naturligt ekosystem utan skapat av människan. Jordbruket har framförallt ettåriga växter (annueller) medan ett naturligt ekosystem har mest fleråriga växter (perenner). Fördelen med perenner är att det i rotsystemet binds kol som finns kvar under längre tid, en naturlig kolsänka. Den senaste inlandsisen har lämnat tydliga spår efter sig. Ta med eleverna ut i skolans närområde och visa på landskapsförändringar orsakade av inlandsisen. Kanske är staden byggd på en rullstensås? Vilken växtlighet dominerar? Växtligheten talar om vilken jordmån som är vanligast i området. Gör även en stadspromenad för att titta på väg- och byggnadsmaterial och diskutera med eleverna om materialet kommer från stadens närhet eller från en annan del av världen. Finns det lokala grustäkter i närområdet? Räcker sanden till allt som byggs av betong i staden? Sand och naturgrus är naturresurser som minskar i världen och är på flera håll en bristvara. Höga kusten, ett världsarv i Norrland har tillsammans med Låga kusten, Kvarkens skärgård på finska sidan, den största landhöjningen i världen. De två områdena har helt olika utseende, som namnen beskriver, vilket leder till olika förutsättningar. På finska sidan kommer det fram 150 fotbollsplaner ny mark varje år och den högsta punkten ligger 220 meter över havet. På svenska sidan stupar marken ned i havet och högsta strandlinjen är på 286 meter över havet. Eleverna kan med hjälp av t ex Google Earth titta på skillnader på landskapet över jordens yta. Frågor man kan försöka besvara med hjälp av kartan och kännedom om landhöjning och andra geologiska processer är bland annat; Var finns odlingsmark? Var finns vulkaner och jordbävningsområden? Var bor det människor? Varför bor de just där? Var lever andra organismer?

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

7

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

Kommentarer till texten

Ekosystem s. 19–27 I denna del fördjupas kunskaperna i skogsekosystemet vilket känns naturligt då större delen av vårt land är skogsbeklätt. Vad som kan vara bra att poängtera är den stora variation av både växtlighet och näringskedjor som uppstår beroende av skogstyp. I vårt land kan vi hitta ett fåtal urskogar (ej brukade av människan), desto fler naturskogar (brukade av människan men relativt orörda de senaste 100 åren) och naturligtvis kulturskog (brukad skog). I en urskog finns den tätaste näringsväven och den största biologiska mångfalden, vilket ger stabilitet åt ekosystemet. I en brukad skog kan det skapas så kallade monokulturer där fokus ligger på att odla främst en art av träd t ex gran eller tall. Dessa skogstyper är mer sårbara för insektsangrepp och klimatvariationer. Eftersom vårt land är så avlångt så har vi olika förutsättningar för skogsbruk, olika arter har olika krav och växtsäsongerna varierar. Alla har vi en åsikt och en känslomässig relation till skogen – vi kan hata stövlar eller älska att höra hackspettens revirmarkering i skogen. Hur många av eleverna brukar vara ute i naturen? Vad brukar de göra när de är där? Gör en exkursion med eleverna till en sjö ett par gånger under ett läsår och studera årstidsvariationerna. Vilken typ av sjö är det? Hur övervintrar de arter som lever i sjön? Vilka miljöproblem finns? En uppsjö av frågor och arbetsområden kan knytas till ett besök vid sjön. Här kan även ekosystemtjänster som vi får av sjön diskuteras (detta tas också upp längre ned i stycket). Vilka miljömål har betydelse för sjön? Myllrande våtmark är ett av miljömålen. Uppemot 25 % av den svenska våtmarken har försvunnit. Sjutton procent av de svenska rödlistade arterna hör hemma i våtmarkerna. Anledningen till att så mycket våtmark har försvunnit är bland annat utdikning i skogsbruket och sjösänkningar för att skapa odlingsmark. Ett annat miljömål handlar om havet vilket håller på att fyllas upp av skräp från vårt moderna levnadssätt. Filmer som Hitta Nemo och Hjälp jag är en fisk kan inspirera till att diskutera med eleverna om de många olika arter som lever i havet och vilka förutsättningar som finns och som kan störas. Försök att tillsammans med eleverna artbestämma djuren i filmen. Hur har filmskaparna förändrat djuren? En del fiskar har fått mer mänskliga drag – varför det? Vilka anpassningar har de för att klara av att leva i havet? Att få en tjänst utförd är något alla uppskattar, om tjänsten dessutom är gratis blir den ännu bättre. Ekosystemet kan ge oss gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster, vilka brukar delas upp i fyra områden: Produkter som naturen tillhandahåller t ex syre och vatten. Reglerande tjänster t ex pollinering och ozonskikt. Kulturella tjänster som rekreation och inspiration. Upprätthållande tjänster som t ex fotosyntes och vattnets kretslopp. Upprätthållande system krävs för att de andra tre ska kunna existera. Idag vet vi att ungefär 60 % av våra ekosystemtjänster används på ett icke hållbart sätt.

Varför mångfald? s. 28 Biologisk mångfald är en förutsättning för att vi, långsiktigt, ska kunna ta del av ekosystemtjänsterna och kan ses som en motor för att hålla dem levande. Den biologiska mångfalden är otroligt viktigt för balansen på vår planet. År 1992 beslutade FN att en konvention kring den biologiska mångfalden skulle

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

8

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

Kommentarer till texten

inrättas, där fokus ligger på bevarande av gener, arter och ekosystem. Att restaurera ett ekosystem kan ge stora vinster på gen-, art- och ekosystemnivå. Vinster kan vara att en art inte utrotas eller att ett hotat ekosystem bevaras. En annan viktig aspekt är nyttan med mångfald. Behövs allt? Parasiter som springmask eller fästingar med smittsamma sjukdomar? Det finns fortfarande stora luckor i vår kunskap om den biologiska mångfalden och kanske finns det en viktig nytta med fästingar?

Hållbarhetsarbetet har börjat s. 29–35 Ständigt möts vi av giftlarm, utsläppskatastrofer och utspel om jordens undergång i media. Det är lätt att ge upp hoppet! Därför är det extra viktigt att belysa positiva exempel i det miljöarbete som görs. Ett av dessa exempel är ozonförtunningen, dvs bristen på ozon högt upp i atmosfären (stratosfären), som inte är lika kraftig idag som för 30 år sedan. Det beror på nationell reglering och förbud av freoner men också på internationella överenskommelser (Montrealprotokollet). Ozonförtunning förväxlas ibland med det ozon man finner vid marknivå, markozon, som uppkommer i en kombination mellan avgaser, sol och stillastående luft. Även detta ozonrelaterade problem är skadligt för hälsan och förknippas med mänsklig aktivitet. Ibland kan elever ha svårt att skilja på ozonförtunning och växthuseffekt och vill gärna likställa dessa då de båda två sker uppe i atmosfären. Ett annat positivt exempel är att försurningen minskat i naturen och i samhället. Försurning orsakar skador både på växtlighet och djur och kan slå ut hela ekosystem om det vill sig riktigt illa. För att få bukt med detta gjorde samhället en stor insats, som framför allt krävde en internationell samverkan (Göteborgsprotokollet 1999) eftersom försurande ämnen sprids i atmosfären och inte känner av några gränser. Det var inte bara ny lagstiftning för minskning av försurade ämnen som hjälpte, utan det sattes även igång en insats i form av kalkning av mark och vatten. Sverige, tillsammans med Finland och Kanada, är de länder som kalkar mest i världen. En anledning är att vår berggrund buffrar dåligt, dvs släpper ifrån sig få alkaliska joner som kan motverka lågt pH i mark och vatten. I Sverige pågår det diskussioner mellan forskare som menar att det inte alltid är nödvändigt att kalka då vissa områden i Sverige är naturligt sura. Att kalka dessa områden gör att man istället kan slå ut ekosystem som är anpassade till ett lägre pH. Boken fortsätter med att diskutera miljögifter – ett avsnitt som gärna studeras ur flera perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt så väl som socialt. För att få ytterligare perspektiv på problemet är det också viktigt att den historiska delen finns med. Historiska exempel, som DDT, har fördelen att man med facit i hand lättare kan se begränsningar och förstå konsekvenserna av en kemikalie. Utifrån den tidens rådande kunskaper drogs en slutsats, men med nya insikter dras andra slutsatser (shifting baselines). Många av dagens nya kemikalier produceras och används utan att prövas tillräckligt. Ett sätt att förbättra kemikalieanvändningen är att använda den nya lagstiftningen REACH som stegvis träder i kraft fram till 2018. Förutom de kemikalier som texten tar upp finns naturligtvis en uppsjö av andra ämnen som vi i vardagen ständigt kommer i kontakt med. Kemikalier känner inga gränser och de sprids, vilket för med sig stora risker. Dessa ämnen blandas som en cocktail i vårt blod, vilket resulterar i kända och okända

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

9

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

Kommentarer till texten

effekter. En allvarlig brist i den kemiska bedömningen är att kemikalierna riskbedöms var och en för sig och inte de samverkande effekterna. Var och en av oss är redan från födseln utsatta genom att vi i fosterstadiet påverkas av hormonstörande substanser från mobiltelefoner, tapeter, kläder och TVsoffan. Att pojkars kommande spermiekvalitet kan avgöras i mammans mage känns inte betryggande för framtiden! Ett pris för vår moderna livsstil kan vara lägre fertilitet, olika cancerformer, allergier och beteendeförändringar.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

10

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

1 Värderingsövning – Hållbar utveckling! Denna övning behöver inget kopieringsunderlag. Övningen passar bra som en introduktion till området hållbar utveckling. Den kan även användas som en avslutning av området för att se om eleverna har förstått betydelsen av begreppet hållbar utveckling. Vad innehåller alltid hållbar utveckling? Vilket alternativ passar bäst in på bilden av de tre områden som hållbar utveckling innehåller? Använd fyra hörn i klassrummet där varje hörn får ett av alternativen: 1. Pengar, Poliser och Potatisar 2. Bilar, Bovar och Batterier 3. Vindkraft, Villor och Vattenmeloner 4. Annat, eget alternativ

Lärarkommentar Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven efter avslutad kurs kunna ge exempel på hur hållbar utveckling kan kopplas till naturvetenskap och dra enkla slutsatser från detta. Eleven bör t ex vara medveten om att ekologi, ekonomi och sociala frågor måste vägas in för att ett beslut ska bli så hållbart som möjligt. Denna övning ger eleven möjlighet att träna dessa färdigheter. Övningen går ut på att eleverna måste bestämma sig för ett alternativ av de ovan nämnda. Varje alternativ symboliseras av ett hörn i klassrummet. När eleverna väl har valt ett hörn kan man arbeta på flera sätt. Ett sätt är att låta eleverna i varje hörn diskutera med varandra för att se om de ställt sig i hörnet av samma orsak. När du som lärare ser att det är läge att bryta diskussionen låter du varje hörn presentera sina tankar och argument. Ett annat sätt är att snabbt skapa en bild av hur klassen delat upp sig genom att ta diskussionen direkt i helklass. När alla elever har fått säga sitt kan du som lärare fråga om någon vill byta hörn när de fått höra de olika argumenten. Hållbar utveckling innehåller alltid ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, så alla tre (1, 2 och 3) alternativ är möjliga. Hur går det till undrar du kanske? Jo, pengar, poliser och potatisar innehåller de tre delarna ekonomi (pengar), sociala frågor (poliser) och ekologi (potatisar). Alternativ 2 ger ekonomi (bilar), sociala frågor (bovar) och ekologi (miljögifter i batterier) och alternativ 3 dvs ekonomi (kan vara både vindkraft och villor), sociala frågor (villor, boende) och ekologi (vattenmeloner). Även alternativet annat där eleverna själva väljer är möjligt. Låt respektive hörn med elever presentera hur de tänkte när de valde alternativet och hur de tillsammans resonerar i gruppen. Diskussionen efteråt kan fortsätta genom att diskutera hur samhället ska bli mer hållbart och vad enskilda individer har för möjligheter att påverka.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

11

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

2 En värderingsövning kring hotade arter Denna övning behöver inget kopieringsunderlag. Övningen passar bra som en introduktion till området ekologi. Den kan även användas i slutet av avsnittet och ger då möjlighet till djupare diskussioner och etiska ställningstaganden. Vad ska man göra om valet att bygga en ny ringled runt staden hotar att utrota en sällsynt sjöfågel då våtmark förstörs vid vägbygget? Använd fyra hörn i klassrummet där varje hörn får ett av alternativen: 1. Människan har aldrig rätt att utrota en djurart. 2. Människans intresse kan vara viktigare än att rädda en djurart. 3. Låta människor rösta. 4. Eget förslag

Lärarkommentar Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven övas i bl a argumentation. I den här värderingsövningen får eleven öva sin förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Låt eleverna fundera över vilket alternativ de tycker stämmer bäst. När eleverna sedan står i respektive hörn kan de diskutera varför de valt det alternativet. Därefter får respektive hörns grupp presentera varför de valt det alternativet. Efteråt kan diskussionen fortsätta med att fundera över om hänsyn ska tas till alla djur eller om det finns en gräns som kan bero på djurets storlek, hot eller koppling som skadedjur.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

12

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

3 Flaggövning – Ekologiska fotavtryck I denna övning ska du fundera över hur nedanstående länders fotavtryck förhåller sig till varandra. Ett ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket resurser som ett land eller individ förbrukar. Rika länder ger ett större avtryck än ett fattigt land. Ett globalt genomsnitt på det ekologiska fotavtrycket bör ligga på 1,8 hektar för att vi ska leva hållbart men ligger i snitt på 2,7 hektar.

Materiel Måttband (20 m, gärna längre), små utklippta flaggor eller pappersbitar med namn på följande länder: Finland, USA, Indien, Ghana, Norge, Afghanistan, Grekland, Saudiarabien, Ryssland, Japan, Moldavien, Förenade Arabemiraten, Australien, Venezuela, Egypten, Brasilien, Island, Kina, Portugal, Sverige

Metod 1. Länder och flaggor – om du inte har flaggor utan endast namn på länderna

kan du hoppa detta steg och gå till nästa. • Vilka flaggor hör till vilka länder? 2. Fundera kring vilka länder som kan ha det största ekologiska fotavtrycket.

Placera ut länderna i den ordning som du tror de befinner sig. • Vilket land ger störst avtryck? • Vilket land ger minst avtryck? 3. Använd ett måttband. Mät upp ca 12 m där 12 m får motsvara ett

ekologiskt fotavtryck på12 hektar. • Lägg ut länderna på måttbandet i förhållanden till varandra. • Vilka länder tror du ligger ungefär på samma nivå? 4. Ett annat sätt att mäta hur hög levnadsstandarden är i ett land är att

mäta CO2-utsläpp per person. Sätt ovanstående länder i rätt ordning med avseende på koldioxidutsläpp. Använd måttbandet. Mät upp ca 22 m där varje meter = 1 ton. • Världens totala utsläpp per person ligger på 4,5 ton, i OECD ligger det på 11 ton per person och för att ha en hållbar nivå bör vi ligga under 2 ton. Kan du dela upp ovanstående länder i dessa tre grupper?

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

13

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar lärarkommentar

Lärarkommentar – övning 3 Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven övas i att koppla samman naturvetenskap och samhälle. Genom att studera koldioxidutsläpp från olika länder kan eleven se hur detta kan variera länder emellan och utifrån detta diskutera vad det kan bero på. Detta är en bra övning som ger en konkret bild av hur de olika länderna förhåller sig till varandra. Det är också intressant att koppla samman utnyttjandet av resurser med utsläppen av koldioxid i ett och samma land. Ett globalt genomsnitt på det ekologiska fotavtrycket bör ligga på 1,8 hektar för att vi ska leva hållbart, men ligger i snitt på 2,7 hektar. Siffrorna nedan är hämtade från Global Footprint Network, 2007.  Beräkningarna för 2011 visar att vi använder resurser i en takt som skulle motsvara den biologiska kapaciteten för 1,2 till 1,5 planeter. Det finns några exempel på olika länders behov av planeter nedan.

Facit Land

Ekologiskt fotavtryck, global hektar, 2007

Koldioxidutsläpp per capita, ton, 2008

Egypten

1,7

2,3

Ghana

1,8

0,4

Afghanistan

0,6

0

Kina

2,2

5,3

Indien

0,9

1,4

Japan

4,7

9,5

Finland

6,2

10,7

USA

8,0

17,5

Norge

5,6

10,5

Grekland

5,4

8,8

5,1

17,2

4,4

12,1

Saudi Arabien Ryssland Moldavien

1,4

1,3

Förenade Arabemiraten

10,7

34,6

Australien

6,8

18,9

Guatemala

1,8

1

Brasilien

2,9

1,9

Haiti

0,7

0,2

Rwanda

1,0

0,1

Portugal

4,5

5,3

Sverige

5,9

5,3

10,5

53,5

Qatar

Informationen ovan är hämtad från: http://www.footprintnetwork.org Du kan även låta eleverna göra ett eget ekologiskt fotavtryck. Det finns flera bra länkar på nätet några exempel är: WWF sök efter ekologiskt fotavtryck My Footprint http://myfootprint.org/

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

14

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

4 Perspektiv på hållbar utveckling I denna övning kommer du att träna dig i att tänka i nya perspektiv. Att öka sin förståelse kring olika påståenden kan göras på många sätt, här testar du att byta angreppsvinkel. Du kommer att märka att svaren förändras när man ställer frågor utifrån olika perspektiv trots att ämnet är samma som tidigare. Nedan ser du fyra framtidsscenarier. Börja med att välja ett valfritt scenario som du vill diskutera. 1. Ekosystemtjänster ska vara skyddade av lagen 2. Alla människor i beslutande ställning ska få utbildning i hållbar utveckling 3. Låginkomstländer ska få släppa ut miljögifter för att komma ikapp

höginkomstländernas industri 4. Skogen ska inte ägas privat utan endast av staten i ett land

Skapa frågor genom att använda följande perspektiv: • Möjligheter och hot Vilka möjligheter skulle detta ge? Vilka hot skulle detta kunna skapa? Mot vad och vilka? • Makt och rättvisa Hur skulle detta kunna påverka maktbalansen i samhället? Skulle detta vara rättvist? • Etik och moral Vilka etiska problem finns med detta? Vad är minst respektive mest moraliskt? • Ekonomi Vilka vinster/försluter finns i detta? Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur ett privatekonomiskt perspektiv? • Hälsa Hur skulle detta påverka min hälsa och folkhälsan? • Personligt perspektiv Vad är min vinning eller förlust? Välj ett nytt påstående och diskutera utifrån olika perspektiv.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

15

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar lärarkommentar

Lärarkommentar – övning 4 Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven övas i att använda naturvetenskap och koppla detta till samhället. I den här övningen får eleven öva sin förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Tipsa eleverna om att betrakta respektive påstående ur flera perspektiv. Använd frågor som t ex: Är det ett hot eller ger det möjligheter att ekosystemtjänster är skyddade av lagen? Är det rättvist att just ekosystemtjänster är skyddade av lagen? Är det pga ojämn maktfördelning som ekosystemtjänster inte är skyddade av lagen? Är det etiskt och moraliskt riktigt att ekosystemtjänster ska skyddas av lagen? Är det bra eller dåligt för ekonomin om ekosystemtjänsterna är skyddade av lagen? Försämras även vår hälsa då ekosystemtjänsterna är skyddade av lagen? Hur påverkas jag av att ekosystemtjänsterna är skyddade av lagen?

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

16

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

5 Exkursion till ett vattenekosystem I denna övning kommer du att undersöka vilka organismer som kan finnas i ett vattenekosystem. Du kommer även att få möjlighet att öka din förståelse för levande organismer och deras miljö samt studera olika nivåer i näringsväven.

Materiel Insamlingskärl (gärna vita då det blir enklare att studera insekterna mot en ljus bakgrund), håvar (gärna slaghåvar), finmaskiga durkslag, bestämningslitteratur, mjukpincetter, lupp

Metod 1. Din uppgift är att fånga vattenorganismer och utifrån insamlade

organismer konstruera möjliga näringskedjor i ett vattenekosystem. Använd gärna fakta i läroboken på s. 10. a) Vilka organismer är producenter? b) Vilka organismer är konsumenter? c) Vilka organismer är nedbrytare? 2. Diskutera vad som händer om

a) en art faller bort b) en art ökar i antal c) en art tillkommer 3. Vad skiljer en näringskedja från en näringsväv? 4. Är det någon art som är rödlistad? Om ja, varför? Om nej, finns det någon

som skulle kunna vara hotad?

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

17

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar lärarkommentar

Lärarkommentar – övning 5 Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven övas i att sammanställa naturvetenskap och koppla detta till samhället. Här kan eleven undersöka hur beroende vi är av det som en sötvattenssjö kan erbjuda i form av bl a ekosystemtjänster. I sammanställningen kan eleven träna sin argumentation, sin analyserande förmåga, begrepp inom biologin mm. En exkursion vid en sjö eller ett vattendrag är en praktisk upplevelse som inte är att förakta. Ungdomar tillbringar mindre och mindre tid i naturen och en tur ut i verkligheten kan ge en bra grund till diskussioner kring ekologi och hållbarhet i klassrummet. Ett tips är att besöka ekosystem flera gånger under ett läsår – ta en tur på hösten, en på vintern och en på våren och jämför hur ekosystemet förändras beroende på årstid. Som förberedelse inför exkursionen är det bra att arbeta med näringsvävar i olika vattenekosystem. Hur kan en näringsväv se ut i en näringsfattig sjö? Hur kan det se ut om sjön är näringsrik? Varför ser det ut så? Vilka sorters fiskar kan man fånga i de olika sjöarna? Vilka fåglar trivs vid de olika sjöarna? Det är viktigt att påpeka att varje näringskedja alltid startar med en producent och att producenterna har en central roll i näringsväven. Var hittar man producenterna i ett vattenekosystem? Hur ser variationen av producenter och konsumenter ut? Varför ser det ut så? Det kan även vara intressant att diskutera hur näringen förflyttas mellan de olika organismerna i en näringsväv. Om ett miljögift läcker ut i vattnet – vad händer då? Hur ackumuleras olika miljögifter i näringskedjan? Det finns olika typer av sjöar och det kan vara av stor vikt att visa några olika exempel på sjöar innan exkursionen. I Sverige har stora summor lagts på att kalka vattendrag för att restaurera områden i naturen. År 2010 kalkades 3 000 sjöar och 9 000 km vattendrag. Ge gärna exempel på olika sjöar som eleverna känner till eller vet var de finns (mer information om sjöar i din närhet kan hittas på länsstyrelsens hemsida). Diskutera även hur en sjö kan förändras över tid, så kallad succession. Genom att studera de olika vattenlevande organismerna får eleverna en inblick i den mångfald av organismer som lever i en relativt liten del av en sjö, t ex nära strandkanten om man håvar i vassen. Eleverna får även möjlighet att sortera ett material i ett naturvetenskapligt system. Under exkursionen får eleverna möjlighet att studera samspelet mellan levande organismer och deras miljö på olika nivåer, t ex nedbrytning och näringskedjor. Eleverna får också under exkursionen öva begrepp som biologisk jämvikt, ekosystemtjänster, artskydd och biologisk mångfald. Genom att besöka ett ekosystem kan eleverna få förståelse för vårt beroende av naturen och dess tjänster.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

18

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

6 Vad visste farmor och pappa om hållbar utveckling? Denna övning hjälper dig att dra egna slutsatser. Genom att intervjua olika personer i din närhet kommer du att få olika perspektiv på begreppet hållbar utveckling. 1. Skriv ned några frågor om hållbar utveckling t ex:

• Vilken uppvärmning hade ni i hemmet? • Vad tänker du på när jag säger hållbar utveckling? • När kom du i kontakt med begreppet hållbar utveckling för första gången? • Vad betyder hållbar utveckling för dig? 2. Intervjua någon av dina mor- och farföräldrar, någon förälder och någon

i din egen ålder. Att intervjua personer från olika generationer breddar din kunskap kring begreppet hållbar utveckling samt ger dig möjlighet till ett historiskt perspektiv. 3. Sammanställ svaren samt göra jämförelser mellan svaren du samlat in.

Finns det några likheter? Finns det några skillnader? Vilka slutsatser kan du dra? 4. Jämför din sammanställning med några av de övriga i klassen.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

19

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar lärarkommentar

Lärarkommentar – övning 6 Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven övas i att koppla samman naturvetenskap med samhället. I denna övning får eleven möjlighet att på nära håll se hur miljö och hållbar utveckling kan kopplas till det samhälle som fanns längre tillbaks. Om eleverna har svårt att komma igång med frågeställningarna så kan följande frågor till en släkting vara ett bra sätt att börja: • När du var runt 15 år, vad visste du om miljö då? • Sorterade ni sopor när du var ung? • Vad sorterade ni ut? Vad gjorde ni med det? Dessa startfrågor kan göra det enklare för eleven att hitta egna infallsvinklar och andra områden att hitta frågor kring. Denna övning kan man lägga vilket fokus som helst på. Alla områden kan passa och ger garanterat ett bra underlag till diskussioner i klassrummet eller fördjupningar som gymnasiearbete eller rapporter. Att tränas i att lyssna och sammanställa är bra och värdefullt både nu och i framtiden. Man kan även låta elever göra en gallup på torget i centrum där de kan gå ut med olika fokus för att sedan återvända till skolan och sammanställa. Det är bra om frågorna kopplas till aktuella frågor, lokala problem eller annat som kan vara inspirerande för eleverna att undersöka. Svaren kan jämföras mellan olika elevgrupper, olika åldersgrupper eller liknande. Hur tyckte man förr – hur tycker man idag? Fundera gärna över begreppet shifting baselines, hur man ser på saker och ting på olika sätt, beroende på vilken information och erfarenhet man har. Igår tyckte man en sak beroende på den tidens erfarenheter och idag tycker man någonting annat. Ett enkelt exempel är att titta på dagens lösviktsgodispåsar, skillnaden mellan vardagspåsen och påskpåsen eller varför inte jämföra med godispåsens storlek på 80-talet. Ett annat exempel är matkassens storlek idag jämfört med 60- och 80-talets matkasse. Kanske svårt att få tag i men genom att intervjua personer så kan informationen fås. Resultatet kan exempelvis bearbetas med ett samhällsvetenskapligt perspektiv för att koppla samman naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

20

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

7 Plaster i vår närhet – bli en medveten plastkonsument! I denna övning studerar du den mångfald av plast som finns i vår vardag. Du kommer att se hur plast är kopplat till hållbar utveckling, energi och resursutnyttjande. I övningen granskar du kritiskt de produkter som finns i din närhet. 1. Samla in några olika plastföremål (exempelvis cellofan och petflaskor).

Studera de olika produkterna och gör dig bekant med plasternas olika märkningskod, den så kallade återvinningstriangeln. 2. Sortera de olika plastprodukterna med hjälp av märkningskoden. Vilka

olika varianter kan du hitta? 3. Använd nätet som informationskälla; Sveriges Naturskyddsförening har bra

information kring olika plaster och deras märkning. Vilka bör du undvika? Hur ska de återvinnas? Titta efter märkning, klassning och farlighet. 4. Kolla upp respektive plasts ursprung. Ta även reda på vad som kommer att

hända med plasten då den återvinns.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

21

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar lärarkommentar

Lärarkommentar – övning 7 Denna plastövning ger eleven möjlighet att öva på kunskapskraven i Nk1b. Här tränas eleven att koppla samman naturvetenskap med hållbar utveckling genom att studera plasten vi använder och vilka konsekvenser detta kan få i samhället. Utifrån detta kan eleven få möjlighet att diskutera olika handlingsalternativ för att förändra, förbättra eller kanske försvåra användandet av plast. Vilka argument kan eleverna hitta? Denna övning visar på mångfalden av plast i vår vardag. Övningen är konkret och analog! Varför inte elda lite plast och diskutera brännbarhet? Att elda en bit av en fleecetröja kan ge förståelse av att plast har fossilt ursprung.

OBS! Det är viktigt att det utförs i dragskåp då det kan bli ofullständig förbränning av plasten och det kan bildas gaser som är ohälsosamma.

Många frågor brukar dyka upp och eleverna förundras över hur mycket som faktiskt är av plast och att materialet kan vara giftigt. En enkel minnesregel är att undvika plaster med siffran 3, 6 eller 7 i återvinningstriangeln som plasten är märkt med. För mer information rekommenderas Naturskyddsföreningens gröna guide på nätet, där en sammanställning av shopping och plaster kan hittas. De återfinns också relativt enkelt vid en sökning på nätet. En fördjupning kan vara att göra en övning där eleverna planerar en middag där ingen råvara varit i kontakt med någon plast (tänk på att även konservburkar, mjölkförpackningar och aluminiumburkar är plastade på insidan). Vilka matvaror är mest plastade? Varför ser det ut så? Varför valde eleverna vissa produkter/råvaror? Fördjupningen lämpar sig bra för att arbeta med i små grupper där eleverna sammanställer sin middag som sedan redovisas i helklass. De kan även redovisa sina förslag i tvärgrupper och motivera sina val. Det kan vara på sin plats att läraren har tänkt lite innan denna övning. Var finns egentligen plasten? Vilka livsmedel är mest plastade? Vad finns det för alternativ till plasten? Varför kan det vara mindre bra att låta vissa livsmedel komma i kontakt med plast? Eleverna kan även få denna övning som hemläxa - då som ett besök på den affär som familjen brukar handla på. Vilka varor i hemmet är paketerade i plastförpackningar? Det går att variera denna övning på flera sätt. Övningen kräver ingen större tidsåtgång utan kan vara ett avbrott för att aktivera eleverna. Men det kan vara bra om eleverna får reflektera över sina resultat i klassen och försöka dra några slutsatser utifrån detta.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

22

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

8 Fundera mera! Vad visar graferna? I denna övning kommer du att använda dina kunskaper kring ekosystemet där förståelsen kring biomassan, dvs mängden av djur och växter, har en central roll. I övningen tränas du i att tolka olika grafer som på ett förenklat sätt beskriver samspelet mellan organismer och miljö i olika ekosystem. Du kommer även att arbeta med begrepp som biologisk jämvikt, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. 1. Studera de tre graferna över tre olika ekosystem. Vilket ekosystem är:

a) utsatt för stress? b) stabilt? c) påverkad av succession? 2. Para ihop följande ord med graferna:

a) ökande biomassa b) mångformigt c) skövling d) svampangrepp e) naturskog f) tillväxt efter skogsbrand g) urskog h) försurning Biomassa

Biomassa

Biomassa

Tid

Ekosystem 1

Tid

Ekosystem 2

Tid

Ekosystem 3

3. a) Vilken graf visar på biologisk jämvikt?

b) Vilket system ger troligast flest antal ekosystemtjänster? Motivera. c) Ge exempel på ett ekosystem med hög biologisk mångfald. Kan någon av graferna visa på detta?

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

23

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar lärarkommentar

Lärarkommentar – övning 8 Enligt kunskapskraven i Nk1b ska eleven visa på hur naturvetenskapen och hållbar utveckling kan kopplas till samhället. I denna övning kan eleven visa sin förståelse kring hur ekologi kan förhålla sig i en skog och koppla detta till ett hållbart sätt att t ex bedriva skogsbruk, träindustri eller varför inte privatägande av skog? För att denna övning ska komma till sin rätt är det viktigt att eleverna har fått grunderna till hur olika ekosystem fungerar och lärt sig begrepp som biomassa, stabilitet, stress osv. Den första grafen, ekosystem 1, där biomassan är relativt konstant (varierar runt bärförmågan) – kan representera ett mångformigt ekosystem som t ex en naturskog eller en urskog. Detta är ett stabilt ekosystem. Den andra grafen, ekosystem 2, där biomassan minskar kan vara påverkat av exempelvis skövling, svampangrepp eller försurning. Detta är ett ekosystem som är utsatt för stress. Den tredje grafen, ekosystem 3, där biomassan ökar är istället ett ekosystem med tillväxt efter skogsbrand eller liknande. Detta är ett ekosystem påverkat av succession. Här diskuterar man med fördel även begreppen: succession, bärkraft, resiliens och ekosystemtjänster.

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

24

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


1

En hållbar utveckling

övningar

9 Sverige – ett skogsland? I den här övningen kommer du att fundera kring skogen som ekosystem. Du kommer även att undersöka hur variationen och mångfalden i våra skogar från söder till norr ser ut. 1. Sök efter information om de olika skogstyper vi har i Sverige. Skogstyperna

är ädellövskog, granskog, tallskog, fjällbjörkskog. 2. Rita in gränserna för ädellövskog, granskog, tallskog, fjällbjörkskog samt

trädgränsen på Sverigekartan. 3. Fundera över följande:

a) Var har vi skog i Sverige? b) Är skogen lika överallt? c) Var växer de mest tätvuxna tallarna? Varför då? d) Vilka ekosystemtjänster får Sverige av sin skog? e) Vem äger skogen i Sverige? 4. Lär dig att använda begrepp som biologisk jämvikt,

artskydd och biologisk mångfald kopplat till skogen. a) Skriv en mening där du använder både begreppet biologisk jämvikt och skogen. Gör samma sak med de två andra begreppen. b) Skriv en mening där alla tre begreppen är med och som dessutom är kopplat till skogen.

0

Naturkunskap1b

Lärarhandledning

25

100 100 150 200 km

©   2013  Anna Lodén, Helen Forsgren och Natur  &   Kultur ISBN 978-91-27-43524-7


9789127435247  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you