Page 1

Om polisinsatser mot organiserad brottslighet Micael Björk Gängbildningar och organiserad brottslighet är ett aktuellt och omdebatterat samhällsproblem. Beskrivningar av våldsamma gänguppgörelser är ett vanligt inslag i nyhetsrapporteringen. Hur arbetar polisen för att bekämpa denna typ av kriminalitet? Vilken påverkan har den mångkulturella samhällsutvecklingen? ­Vilka svårigheter ställs polisen inför?

Micael Björk

är ett resultat av fyra års studier i polisoperativa miljöer i Göteborg. Författaren har fått en unik möjlighet att följa polisens arbete på myck­ et nära håll. Han beskriver utförligt poliser i färd med att bekämpa såväl yngre våldsverkare i tillfälliga gatugäng som äldre brottslingar med anknytning till ­kriminella sammanslutningar som Bandidos eller etnisk maffia. Läsaren får en ordentlig inblick i hur modernt kriminalpolisarbete styrs och författaren visar hur gängrekryteringen kan gå till rent konkret.

Gängbekämpning

Gängbekämpning

Gängbekämpning

Boken är tänkt som kurslitteratur vid polisutbildningen samt för kurser inom socio­logi och kriminologi. Den riktar sig även till en allmän läsekrets med intres­ se för polisfrågor och organiserad brottslighet. Micael Björk är docent i sociologi vid Göteborgs universitet.

Micael Björk

Gängbekämpning om polisinsatser mot organiserad brottslighet


Innehåll

Förord

Introduktion

11

Kort om några teoretiska utgångspunkter Bokens upplägg

15 18

7

i. Om poliser

19

19 25

Kritiska anmärkningar om tidigare polisforskning Gängbekämpning i en oförutsägbar verklighet

ii. Sociologiska perspektiv på gäng

51

51 59

Klassiska utgångspunkter Alienation, anomi, avvikelse

iii. Gängbekämpning i pluralistiska stadsmiljöer

Poliser och potentiella soldater i stadens förorter Alcatraz, modell Göteborg Att manövrera i ett strukturellt hål Från polisinformation till poliskunskap

69 70 85 103 114

iv. Polisarbete vid gränsen: Om hinder för framgång 125

Hyperreglering och inaktivitet Tystnadens register: fruktan, underklasskultur, hederskänslor

125 133


v. Att h책lla ut: Slutord om polisinsatser mot organiserad brottslighet

145

Referenser

151


Introduktion 1. Polisman nn är försenad till eftermiddagens utsättning. Han har varit på häktet i stora polishuset i centrala Göteborg och haft friare samtal med en ung man. Det är inget konstigt med det. Mer anmärkningsvärt är vad de båda har pratat om. nn berättar att den häktade killen har beskrivit hur företrädare för ett av stadens kriminella mcgäng aktivt skall ha sökt upp hans gatugäng, tagit med dem till deras lokaler för att där erbjuda alla tio medlemskap i en supporterklubb. Mötet skall ha handlat om villkoren för detta medlemskap. Om för­ delar i form av beskydd och rätten att använda deras namn i utpressningar och andra skuldregleringar – men även motkrav i form av diverse avgifter som varje medlem måste betala till organisationen, alltså ett slags vinstutdel­ning efter genomförda rån och inbrott med tillhörande avyttring av gods. Enligt den häktade skulle några av killarna i hans gatugäng ha sagt ja, andra nej. Det senare med motiveringen att de ville fortsätta att stå fria. Ungefär som i Köpen­hamn, där vissa etniska gadebander under de senaste åren har gått i opposition mot mc-brottsligheten.

Med denna studie gör jag bokslut över de undersökningar som påbörjades i Ordningsmakten i stadens periferi (2006). Mycket är sig likt i det att jag fortsätter att belysa polisarbete i Göteborgs mångetniska förstäder. Nytt i denna bok är att jag skildrar polisens försök att bemäst­ ra stadens organ­iser­ade brottslighet. Det handlar om kriminalitet knuten till Tigrarna och Asir, Hells Angels och Bandidos med under­ huggare i Red and White Crew och Support Team x. Min förra bok kretsade kring polisarbete styrt mot unga individer som hade en önskan om att bli rekryterade till dessa och andra kriminella samman­ slutningar: Original Gangsters, Brödraskapet Wolfpack, etnisk maffia 11


gängbekämpning m.fl. I föreliggande bok undersöker jag bekämp­andet av betydande förebilder, alltså rekryterarna. Det innebär att läsarna kommer att få in­syn i polisens omfattande Alcatraz-satsning (se Rikspolis­styrelsen 2006). Jag kommer också att kunna pre­sen­tera en analys som belyser hur själva gängrekryteringen kan gå till. För att ge färg åt mina analyser till­fogas framställningen ett konkretiserande kunskapsstoff. Det sker genom att jag med jämna mellanrum inflikar numrerade utdrag från mina fältdag­böcker, som i fallet med det delvis misslyckade värvningsförsöket ovan. Att jag har fått möjlighet att studera Rikskriminalpolisens storsatsning mot organi­serad brottslighet, budgeterad till 120 miljoner på tre år, repre­sen­terar något unikt i svensk samhällsforskning. Mig veter­ligen har ingen tidigare gjort del­tagande observationer av kvalificerat kriminalpolis­arbete, särskilt inte av insatser riktade mot topparna i en våldsbenägen gängkultur. Lyfter vi blicken utanför Sveriges gränser ser det annorlunda ut, men även inom internationell forskning är krim­inalpolisstudier sällsynta. En som har kunnat skaffa sig bra över­blick är Donald R. Cressey med de båda böckerna Theft of the Nation (1969) och Criminal Organizations: Its Elementary Forms (1972). Till dessa skall jag åter­komma i kapitel två. Där skall jag även kom­mentera viss kritik som har riktats mot Cressey och an­knyta till en del nyare studier. Det jag vill göra i detta inledande avsnitt är att ansluta mig till Cresseys vidare ambition, varför jag hoppas kunna lära ut ”vikten av att tänka i termer av kom­pli­cer­ade relationer mellan kri­minella, och mellan kriminella och andra” (1969 s. 70).1 Men ämnet är svårt. I brist på svensk etnografisk forskning om avancerat kriminalpolisarbete styrt mot organiserad brottslighet har jag fått ta mig fram på ett slags exper­i­mentfält. Jag har fått söka mig fram på egen hand och det är utifrån denna premiss som de efterföljande analyserna måste bedömas. Upp­giften försvåras av att själva råämnet är outsinligt, det tillförs nya problem och omkastningar nästan varje dag. Förhop­ pnings­­vis har mina forskningar ändå inte varit förgäves. Jag vill tro att 1  Jag har själv översatt citat från engelska till svenska.

12


Introduktion Gäng­bekämpning kan ge upphov till ökad förståelse och fortsatta studier på detta viktiga område.2 Genom att fokusera på både framgångar och bakslag i modern offentlig regelövervakning har jag försökt slå följe med en av åldermännen inom den anglo­saxiska polisforskningen, Maurice Punch, som menar att forskarens uppgift består i att ”respektera det komplex av dilemman enskilda poliser står inför samtidigt som en granskande udd be­varas som inte kan kallas inställsam” (Punch 2005 s. 149). Det betyder bland annat att jag intresserar mig för lagstiftningen och dess inverkan på kriminal­polisarbete mot organiserad brottslighet. Modernt polisarbete styrs av lagar och förordningar men det innebär inte att yrkesutövningen alla gånger uppfattas som trovärdig i omvärldens ögon, varför polisen tvingas anpassa sina metoder. Ibland får deras ingripanden oavsedda konsekvenser. Jag tänker till exempel på när de nedgrävda, och därför sannolikt stulna, tvåhundratusen i eurosedlar återlämnades till förbrytarna genom domstolens försorg, eftersom omvänd bevisföring inte tillämpas i Sverige. I det fallet kan vi nog tala om en trefaldig legitimitetsförlust. Dels leder det till att enskilda poliser upplever ett temporärt motivationsstopp, dels riskerar det att öka på allmänhetens skepsis mot de brottsbekämpande myndigheterna, dels stärks en känsla bland de kriminella av att vara oangripbara, utom räckhåll för lagens långa arm. Temat om lagstiftningens oavsedda konsekvenser kommer att varieras på flera olika sätt i min bok. Alcatraz-satsningen startades sommaren 2006 och avslutades tre år senare. Mina undersök­ningar påbörjades under hösten samma år och löper ett och ett halvt år framåt. I sin helhet omfattar min studie perioden från januari 2006 till april 2008. Då ingår ett halvt års etnografiskt inspirerade studier ihop med ungdoms­inriktande gängenheter i två av Göteborgs invandrartäta närpolisområden, His­ingen och Kor2  Jag har undvikit den i högre polis- och departementskretsar vanliga beteckningen ”grov organiserad brottslighet”, även kallad gob, helt enkelt därför att jag inte ser någon poäng med att avvika från språk­bruket i länder som Italien eller usa, där man ju använder termen organized crime eller motsvarande. Kort sagt, ingenting talar för att brott utförda av svenska organiserade kriminella skulle vara ”grövre” än t.ex. Camorrans i Neapel.

13


gängbekämpning tedala-Bergsjön. Min totala tid på fältet uppgår till drygt sjuhundra timmar, fördelat på hundratalet observations­tillfällen. Utöver egna iakt­tagelser är det en tidsperiod som rymmer oräkneliga samtal med operativ polis­personal. Till dessa im­prov­iserade prat­stunder på fältet skall läggas att jag, efter att ha färdigställt den tidigare studien, gjort ytterligare fem enskilda intervjuer och tre gruppintervjuer. Det rör sig om längre struktur­erade fråge­samtal med chefer för olika rotlar eller avdelningar inom Läns­kriminal­polisen. Mater­ialet omfattar även intervjuer med kri­minal­polisens särskilda utred­nings­grupp och den specialavdelning som sysslar med ungdoms­utredningar, lokaliserad tillsammans med den kommunala enheten Ung och Trygg i Göteborg (se Forkby 2008). Härtill kommer vissa iakttag­el­ser under fyra ut­ bild­ningsdagar och en konferens i polismyndig­hetens regi. Jag har även an­vänt en del rättsliga dokument (förundersök­nings­protokoll, domar m.m.). Mitt huvud­material består dock av deltagande observationer bland effektiva brotts­bekämpare.

2. Observationsstudier i en oviss verklighet har sina sidor. När jag tidigare idag kom till ungdomsutredarna i Gårda fick jag reda på att upplägget delvis var anpassat till min medverkan. Det var flott, alltså att poliserna hade bestämt sig för att gripa två misstänkta personer just idag. Å andra sidan visade det sig att de unga bovarna inte hade vett att hålla sig hemma när de skulle hämtas in till förhör! Så jag fick istället nöja mig med att titta på en övervakningsfilm där tre unga män nattetid tömmer en service­butik på dess tobaksvaror. Poliserna gör sina noteringar och samtalar om kläder, modus, och vad de unga tjuvarna får med sig. Det tar mindre än en minut från det att fönstret krossas och den medhavda postsäcken stuvas proppfull med cigaretter och snus till dess att tjuvarna lämnar butiken samma väg som de kom, alltså genom fönstret. Innan förövarna lämnar den mörka butiken tömmer de kassa­apparaten på dess kvar­varande innehåll. Två av personerna på filmen har kunnat identifieras av polis, varför de skulle ha hämtats till förhör idag, om det nu inte hade varit för att de lyckades hålla sig undan. För övrigt är det polisernas hypotes att vi precis har tittat på ett beställnings­jobb eller, med andra ord, det finns flera indikationer på att killarna jobbar för Red and White Crew. Genom stöldbrottslighet av det här slaget brukar de pröva ut sina nya rekryter.

14


Introduktion Syftet med fältnoteringarna är att de skall illustrera ett allmänt resonemang i min text. I olika tematiska avsnitt utgör de exempel på likartade händelser i forskningsdagböckerna. Tillsammans med mina teoretiska idéer försöker jag på detta vis peka ut några återkommande problem i ett polisarbete styrt mot kriminella gäng, illustrera och kommentera betydelse­fulla dilemman och konflikter. Jag har alltså valt mina fältnoteringar därför att de är betecknande för en mer generell tendens i mitt underlagsmaterial. För en utförlig beskrivning av hur data har samlats in med hjälp av deltagande obser­vation hänvisar jag till min förra studie (se Björk 2006a s. 92–100).

Kort om några teoretiska utgångspunkter Det är främst social interaktion som jag intresserar mig för. ”Diskurser” eller det specifika sätt som människor sätter ord på – artikulerar eller språkligt gestaltar – vissa samhällsfenomen intresserar mig mind­ re. Jag menar att svensk sociologi har distanserat sig alltför mycket från människors konkreta handlingsliv, från deras sätt att hantera problem som är förknippade med privata eller jobbrelaterade bestyr i ett pluralistiskt samhälle. Alldeles för många kvalitativa studier byggs upp av enbart prat. ”Det finns en fara i att vi glömmer bort att studera vad män och kvinnor faktiskt gör i sin vardagliga livsföring”, skriver Paul Atkinson (2006 s. 134). På flera punkter kan mitt perspektiv sägas innebära en ”återgång” till en äldre sociologi där människors praktiska problemlösning står i blick­fånget, vad Everett C. Hughes (1984/1951) kallar människans självskapade uppförandeformer (man’s self-created modal points). Det handlar om ett samspel mellan förväntningar och färdigheter som etableras för att kunna hantera situationer där vi möter varandra i ögonhöjd, alltså ansikte-mot-ansikte. Eftersom förväntningar skiljer sig åt och olika grupper av individer gör sina specifika val i livet, löser problem på skiftande grunder och med varierande intensitet, är sådana interaktioner sällan eller aldrig helt konfliktfria. Tvärtom präglas livsföringen ofta av slitningar och bristande perfektion, skilda erfarenheter och hotande kommunikationshaverier. 15


gängbekämpning Dagens sociologi tappar i trovärdighet om den inte kan belysa praktisk problemlösning som låter sig knytas till skiftande uppförandeformer i mångkulturella moderna invandringssamhällen. Männi­ skors ansträngningar att reglera tillvarons alla händelser och skeenden, inom eller utom lagens råmärken, tenderar att gå oss förbi om vi enbart fäster oss vid hur enskilda pratar om sina liv. Förvisso ger erfarenheter av kreativa bemästranden upphov till språkliga före­ställ­ ningar och berättelser om nyanpassningar eller avgörande vägval. Men för att kunna urskilja och bedöma syftningar och innebörder måste vi, enligt Atkinson, fokusera på social interaktion, aktivitet och problemlösning i handlingssituationer med olika möjligheter (se även Joas 1996 kap. 3). Det betyder i mitt sammanhang att vi bättre behöver förstå upplevelser och ageranden där många tycker sig ha gjort den erfarenheten att There Goes the Neighbor­hood (2007), med en boktitel från William Julius Wilson. När vissa människor flyttar till och andra bort från redan utsatta bostadsområden försvinner gemenskaper – för att sedan skapas om på nytt, på andra platser eller i andra typer av solidar­itets­former. Men oavsett hur denna grannskaps­upp­ lösning hanteras sker det alltid inom ramen för en vidare modern osäkerhet, där polismakten skall arbeta för att vissa kollektiva beslut kan fattas inom ett givet territor­ium, ”i mitten av alla de frivilliga akter som konstituerar detsamma” (Pasquino 2006 s. 42). Människors rörlighet och frihet i olika uppförandeformer är en ofrånkomlig förutsättning för dagens polis, denna pluralism kan begränsas men den skall också bevakas och garanteras av demokratiska poliskrafter. Detta är det mest elementära av alla dilemman svensk polis har att förhålla sig till. Den samlade polisiära erfaren­heten är enorm och jag kommer naturligtvis att försöka förstå dess innehåll i en studie likt denna. Men jag menar att polisers ordval och sätt att inskärpa sin uppfattning på är ett tämligen ointressant inslag i deras arbete; det är ju annars ett populärt ämne för dem som jagar ”rasister” inom poliskåren. Långt viktigare är vad deras många berättelser faktiskt handlar om och vad dessa säger om de praktiska villkoren för nutida polisarbete. Och, inte minst, hur be­rättelserna själva kan bidra till en brottsbekämpande 16


Introduktion händelseutveckling. Kriminalpoliser är ett eftertänksamt släkte där minnen och tidigare erfarenheter ofta bildar grund för framtida ageranden. Delade historier blir inte sällan till taktiska visioner i aktuella polisaktioner. Polisberättandet kretsar kring svagheter och lyckade fall men även runt nyckfulla kriminella livsformer, dess skiftande hedersuppfattningar och luriga bedrifter (eller rena tokigheter). Så blir polisberättelser till angelägna bakgrundskunskaper och viktiga aktuella nycklar för att brott skall kunna lösas, menar Robert Jackall i boken Street Stories (2005), om kriminalpolisarbete i New York.

3. Tillbaka från Angered. I fikarummet tilldrar sig ett samtal om höstens många grova stölder genom så kallade inkörningar (smash-andgrabs) – senaste helgen var det sju stycken. Flera orsaker kommer upp till varför rättsapparaten har så svårt att komma åt dessa stortjuvar i miljonklassen. Låga straffvärden för stöldbrott nämns men även bristande överblick inom både polis och åklagarväsende. Effekten blir att ”dom hånar oss”; deras tjuveri är en ”skam för hela poliskåren”. ­Samtidigt betonas vikten av att inte tappa fokus på hur flexibla dessa konstellationer är. nn berättar en historia om hur tre män i en Volvo, för några nätter sedan, var ute för att göra inbrott och då blir omkörda av en Saab. Person­erna i den första bilen bestämmer sig för att skrämma Saab-folket varför de drar på sig sina rånarluvor, gasar upp jäm­ sides och visar fram vapen och verktyg. Men de tilltänkta offren blir inte alls rädda utan tar istället på varsin Balaklava-huva och förevisar sina egna brytverktyg! Sedan skrattar alla sju tillsam­mans gott åt saken, delar på sig, begår brott för att sedan stöta på varandra på nytt i ännu ett öde industriområde. De snackar en stund men kör åt var sitt håll när väktarbilar och blåljus syns i fjärran.

Jag delar Jackalls syn på polisarbete och menar liksom han att allt inte är oförutsägbart i den kriminella världen, och att det följaktligen går att lära sig mycket om själva gatumiljön. Vid sidan om det ombytliga och lynniga handlar många polisberättelser ”om regelbundenheter i det kriminella bruket och om våld till följd av deras affärer” (Jackall 2005 s. 181). Just de grova stölderna och hur Göteborgspolisen har valt att tackla organiserade brottsraider av det slaget skall jag åter17


gängbekämpning komma till i kapitel tre. Nu är det dags att runda av denna inledning för att komma i gång med själva studien.

Bokens upplägg Boken inleds med ett kapitel om polisen. Jag tar fram relevanta studier och kritiserar sådan polisforskning som jag samlar under benäm­ ningen för­trytelsens skola. Här tar jag även upp problemet med hur polisen förhåller sig till osäkerheter knutna till mångkulturella moderna samhällen. Därtill kommenterar jag synen på organiserad brottslighet och gränsen mellan ekonomins vita och svarta sidor och gråzonerna däremellan. Därefter följer kapitel två som ger mer teoretiska perspektiv på gängverksamheter. Detta för att kunna beskriva polis­arbetet i sin rätta kontext, både begreppsligt och i en viss social och kulturell omgivning. Här tar jag även upp främ­ling­skapets särpräglade sociologi. Dessa båda övervägande teoretiska kapitel följs av ett längre konkretiserande kapitel om praktiskt polisarbete mot olika gäng, såväl gatugäng som mer etablerade grovt kriminella gäng. Kapitel fyra behandlar två orsaker till varför demokratiskt polisarbete har så svårt att leva upp till människors ofta högt ställda förväntningar. Med fortsatt förankring i utförliga dagboksanteckningar lyfter jag fram lagrummets tendens att skapa oavsedda konsekvenser i form av hyperreglerade poliser. Jag försöker även att resonera kring hur det nutida polisarbetet påverkas av en alltmer pluralistisk och därför oöver­skådlig samhällsutveckling till följd av fortsatt stora migrationer. Boken avslutas med ett kortare avsnitt med några vidare reflek­ tioner kring polis­frågor och historiska skiften i synen på vad som anses vara social ordning.

18


Om polisinsatser mot organiserad brottslighet Micael Björk Gängbildningar och organiserad brottslighet är ett aktuellt och omdebatterat samhällsproblem. Beskrivningar av våldsamma gänguppgörelser är ett vanligt inslag i nyhetsrapporteringen. Hur arbetar polisen för att bekämpa denna typ av kriminalitet? Vilken påverkan har den mångkulturella samhällsutvecklingen? ­Vilka svårigheter ställs polisen inför?

Micael Björk

är ett resultat av fyra års studier i polisoperativa miljöer i Göteborg. Författaren har fått en unik möjlighet att följa polisens arbete på myck­ et nära håll. Han beskriver utförligt poliser i färd med att bekämpa såväl yngre våldsverkare i tillfälliga gatugäng som äldre brottslingar med anknytning till ­kriminella sammanslutningar som Bandidos eller etnisk maffia. Läsaren får en ordentlig inblick i hur modernt kriminalpolisarbete styrs och författaren visar hur gängrekryteringen kan gå till rent konkret.

Gängbekämpning

Gängbekämpning

Gängbekämpning

Boken är tänkt som kurslitteratur vid polisutbildningen samt för kurser inom socio­logi och kriminologi. Den riktar sig även till en allmän läsekrets med intres­ se för polisfrågor och organiserad brottslighet. Micael Björk är docent i sociologi vid Göteborgs universitet.

Micael Björk

Gängbekämpning om polisinsatser mot organiserad brottslighet

9789140666895