Issuu on Google+

UR INNEHÅLLET Anette Broberg

• Är det skattemässigt fördelaktigt med aktiebolag? • Fördelar/nackdelar med enskild firma respektive aktiebolag • Praktisk checklista vid byte till aktiebolag • Överlåtelseavtal och protokoll • Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond • Bokföring av överlåtelsen • Deklaration av överlåtelsen • Underprisregler • Utförligt praktiskt exempel

FÖRFATTARNA Anette Broberg och Ulf Svensson arbetar som skatte- och redovisningsexperter vid Björn Lundén Information AB.

Ulf Svensson – KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Byte från enskild firma till aktiebolag

Det här är en praktisk handbok som visar hur det går till att byta från enskild firma till aktiebolag. Den vänder sig till dig som driver enskild firma eller arbetar som konsult mot enskilda firmor. Boken innehåller ett utförligt praktiskt exempel som visar hur en ombildning går till med hela kedjan från överlåtelseavtal till konteringar, balansoch resultaträkningar och deklaration. Från och med 1 april 2010 är aktiekapitalkravet sänkt till 50 000 kr. Detta tillsammans med att revisionsplikten för mindre aktiebolag förväntas upphöra inom kort gör att företagsformen aktiebolag blir ännu mer attraktiv.

ANETTE BROBERG & ULF SVENSSON

Byte från

ENSKILD FIRMA till AKTIEBOLAG EN PRAKTISK HANDBOK


Byte frün enskild firma till aktiebolag – en praktisk handbok av Anette Broberg och Ulf Svensson


Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2010. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna tryckning är gjord i 1 500 exemplar hos Elanders i Vällingby. Tidigare har upplagan tryckts i 2 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g.

Första upplagan, andra tryckningen juni 2010 ISBN 978-91-7027-640-8


Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Byte till aktiebolag utan skatteeffekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Inkråmsöverlåtelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Praktikfall – inkråmsöverlåtelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Apportombildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Periodiseringsfonder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 N7 – Övertagande av fonder och fördelningsbelopp . . . . . . . . . . . 107 Pensionsåtaganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110 Bokslut och deklaration i enskilda firman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Anställda följer med vid verksamhetsövergång . . . . . . . . . . . . . . . 127 Checklista och tidsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134


Om boken En rad frågor blir aktuella vid en ombildning från enskild firma till aktiebolag. Främst är kanske skattekonsekvenserna intressanta, men även frågor om t ex bokföring, socialavgifter och moms. Ämnet är omfattande men den här boken ska förhoppningsvis kunna ge svar på de flesta av de frågeställningar som uppkommer vid just byte från enskild firma till aktiebolag. Vill du veta mer om andra former av byten av företagsform rekommenderar vi vår bok BYTE AV FÖRETAGSFORM. Så läser du boken I kapitlet Byte till aktiebolag utan skatteeffekt finns en genomgång av de skattegynnade reglerna för underprisöverlåtelser. Det är just dessa regler som möjliggör företagsombildningar utan negativa skatteeffekter. Det är viktigt att du läser detta kapitel för att se om underprisreglerna är tillämpliga i just ditt fall. I den resterande delen av boken förutsätter vi nämligen att underprisreglerna gäller och att överlåtelsen därmed kan ske till skattemässiga värden istället för till marknadsvärden. Gåva En enskild näringsidkare kan skänka bort sin verksamhet, exempelvis till sina barns aktiebolag. I denna bok tar vi dock inte upp gåva eller andra benefika fång (arv, testamente, bodelning). Här tar vi endast upp den vanligaste situationen, nämligen när en enskild näringsidkare för över sin verksamhet till sitt eget aktiebolag. En viss ägarförändring godtas utan att överlåtelsen räknas som gåva. Var gränsen går är dock inte helt klarlagt men någonstans mellan 20 och 40% visar utgången i ett antal rättsfall. Du kan läsa mer om gåva av verksamhet i vår bok GÅVA .

7


Om boken Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, därefter BL Bok Plus och så boken Byte från enskild firma till aktiebolag. Förbättringar och kompletteringar Det här är första upplagan av den här boken. Vi tar tacksamt emot förslag till kompletteringar och förbättringar inför eventuella kommande upplagor. Näsviken i juni 2010, andra tryckningen Anette Broberg och Ulf Svensson

Förkortningar ABL BFL HD IL Lsk ML NJA Prop RR RÅ SKV SLPL SOU SRN TrL ÅRL

8

Aktiebolagslagen Bokföringslagen Högsta Domstolen Inkomstskattelagen Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter Mervärdesskattelagen Nytt juridiskt arkiv, rättsfallsreferat från HD Regeringsproposition Regeringsrätten Regeringsrättens årsbok, rättsfall från RR Skatteverket Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Statens offentliga utredningar Skatterättsnämnden Lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse mm Årsredovisningslag (1995:1554)


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Vad ska du välja? Och måste du välja? Trots att den här boken handlar om hur du byter från enskild firma till aktiebolag är det ändå på sin plats att ta upp fördelar och nackdelar med respektive företagsform och i vilka situationer en ombildning är fördelaktig respektive inte fördelaktig. I det här kapitlet ska vi jämföra enskild firma med aktiebolag, både när det gäller beskattning och när det gäller ansvar, juridik, kostnader mm. Valet mellan enskild firma och aktiebolag kan alltså påverkas av en eller flera faktorer. En intressant faktor är tidsfaktorn – när i tid passar respektive företagsform bäst? Då menar vi dels företagets livscykel, dvs vilken företagsform är bäst när verksamheten är nystartad, i full blom respektive i nedmonteringsfasen. Dels menar vi din ålder som företagare – det finns intressanta skatteregler som har med ålder att göra och som delvis är kopplade till pensionssystemet. Vi ska också tipsa om möjligheten att samtidigt ha enskild firma och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet. Lämpligt att ombilda eller inte? Innan du genomför en ombildning från enskild firma till aktiebolag bör du överväga om • det är gynnsamt för dig att bedriva verksamhet i aktiebolagsform, • du även fortsättningsvis ska driva verksamheten som enskild firma, eller • du ska driva aktiebolaget och den enskilda firman parallellt för att utnyttja fördelarna med båda företagsformerna. Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är störst när du har inkomster över brytpunkten (384 600 kr 2010). Då är det fördelaktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löneuttaget. Har du ett resultat i den enskilda firman under brytpunkten är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att 9


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? ombilda till aktiebolag. Tror du att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett aktiebolag parallellt med den enskilda firman bara för att samla gränsbelopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning. Läs mer längre fram i det här kapitlet, avsnittet om ägarens beskattning. Både och? Ett tips till den som ska starta företag blir nog i framtiden, med tanke på sänkt aktiekapital till 50 000 kr och slopad revisionsplikt, att starta både enskild firma och aktiebolag. Verksamheten bedriver du då huvudsakligen i den enskilda firman under den första tiden/första åren för att utnyttja de skattefördelar som detta ger. En viss verksamhet måste dock förläggas till aktiebolaget – du måste nämligen vara aktiv i aktiebolaget så att aktierna räknas som kvalificerade och du därmed kan tillgodoräkna dig skattegynnat utdelningsutrymme. Motsvarande tips får den som idag har enskild firma och planerar att gå över till aktiebolag med verksamheten om något eller några år. Då är det läge att starta aktiebolag redan nu för att komma åt utdelningsutrymmet. Läs mer om utdelningsreglerna längre fram i det här kapitlet, avsnittet om ägarens beskattning. För den som närmar sig 61-årsåldern blir det särskilt intressant att ha enskild firma med tanke på de lägre egenavgifterna som personer i åldrarna 61–64 år kan ha. Detta är en särskild möjlighet för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. För den som redan har ett aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det, med tanke på dessa regler, vara intressant att komplettera med en enskild firma. Läs om detta i avsnittet om socialavgifter längre fram i det här kapitlet. Fysisk eller juridisk person Ett aktiebolag är en juridisk person, dvs skild från dig som ägare. Aktiebolaget kan därför, precis som en fysisk person, äga saker, låna pengar, bli stämd inför domstol och ha anställda. Om du har ett aktiebolag finns det en knivskarp skiljelinje mellan företaget och dig själv. Däremot är inte en enskild firma någon juridisk person. Det innebär att du som ägare samtidigt är själva företaget. Därmed blir din egen ekonomi och företagets invävda i varandra.

10


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Skattesubjekt Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt, deklarerar på blankett INK2 och har ett eget slutskattebesked. Bolagets skatter och avgifter blandas alltså inte med ägarens skatter och avgifter. En enskild firma är inte ett eget skattesubjekt. Istället ska du som ägare till företaget deklarera och beskattas för företagets inkomster. Du lämnar helt enkelt en näringsbilaga (NE) till din egen inkomstdeklaration. Skatter och avgifter för din enskilda firma och för dig privat kommer därmed att slås ihop på slutskattebeskedet. Pedagogisk utmaning med enskild firma I och med att ett aktiebolag är en juridisk person och ett eget skattesubjekt kan ägarens och bolagets ekonomier bara blandas ihop på grund av misstag, slarv eller brottsligt uppsåt. Det är tydligt vad som hör till bolaget respektive till dig som ägare när det gäller tillgångar, skulder, osv. Tar du ut pengar ur aktiebolaget blir det en lön till dig, som beskattas och socialavgiftsbeläggs direkt. Eller så blir det en utdelning som kommer att beskattas i samband med din privata inkomstdeklaration. Att låna pengar från aktiebolaget är förbjudet (och kallas följdaktligen förbjudet lån) och om inte lånet återbetalas omgående kan hela lånebeloppet beskattas som inkomst av tjänst för dig som ägare. Har du tvärtom lånat in pengar till aktiebolaget, och får en återbetalning, blir det förstås ingen skattekonsekvens. I ett aktiebolag kan du styra bolagets resultat ett visst år genom tantiemavsättning, dvs en resultatreglerande lön. Bolagets resultat minskar genom tantiemavsättningen och du beskattas för tantiemet i och med att bolagsstämman beslutar om att fastställa balans- och resultaträkningen. Normalt tar du ut mindre vanlig lön det år tantiemet faller ut till beskattning för dig och därmed blir aktiebolagets resultat högre detta år. Läs mer om tantiem i vår bok FÅMANSFÖRETAG. Har du enskild firma lönebeskattas du inte för dina egna uttag utan istället beskattas du för årets skattemässiga överskott i den enskilda firman. Den skatt och de egenavgifter som beräknas på överskottet blandas med dina privata skatter. Det kan därför vara svårt att under inkomståret veta säkert hur den slutliga beskattningen blir. Inte förrän långt efter inkomståret lämnar du in din inkomstdeklaration och inte förrän i december året efter inkomståret kommer ditt slutskattebesked. I en enskild firma kan du dock i hög grad styra det skattemässiga överskottet genom exempelvis avsättning till periodiseringsfond (se mer om detta längre fram). Har du aktiebolag är denna möjlighet 11


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? mindre, däremot kan du skjuta fram bolagets resultat genom en tantiemavsättning (se ovan). Om du tar ut pengar (eget uttag) ur din enskilda firma påverkar detta inte din skattesituation direkt. Du kan alltså i princip tömma firman på pengar och leva på stor fot under en tid, utan att det direkt leder till högre beskattning för dig. Detta är givetvis inte bra ur pedagogisk synvinkel – det blir väldigt svårt att se kopplingen mellan de uttag man gör ur firman och den skatt som ska betalas. Genom att uttagen leder till ett lägre kapitalunderlag för expansionsfond kan det förstås bli en påverkan genom att du tvingas återföra expansionsfond eller inte kan göra en ny avsättning. Men denna koppling är svår att se just när man gör det egna uttaget ur firman. När det gäller enskild firma kan sambandet mellan preliminär F-skatt, årets redovisningsmässiga resultat, årets skattemässiga resultat och de egna uttagen vara väldigt svårt att greppa. Personligt ansvar I aktiebolaget har du som ägare i princip inget ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. Skulle aktiebolaget gå omkull blir aktierna i bolaget värdelösa. Det är den förlust du som aktieägare gör. När det gäller mindre aktiebolag är det dock väldigt vanligt att ägaren går i borgen för företagets lån, leasingavtal, hyresavtal, osv. Särskilt gäller detta om bolaget har ett lågt aktiekapital, t ex på miniminivån 50 000 kr. Det finns också regler om ansvarsgenombrott för skatter och avgifter. Om du som företrädare för ett aktiebolag inte ser till att aktiebolagets skatter och avgifter blir betalda i tid, kan du bli personligt betalningsansvarig för dessa. Staten har alltså en rejäl hållhake även på dig som har aktiebolag, och därför försätts många aktiebolag i konkurs inför t ex förfallodagar för moms, F-skatt och uppbörd. Har du aktiebolag måste du hålla koll på bolagets egna kapital med tanke på reglerna om kapitalbrist. Vid förluster i aktiebolaget kommer det egna kapitalet att minska och när mer än hälften av aktiekapitalet förbrukats (kapitalbrist) gäller särskilda likvidationsregler. För att undvika personligt betalningsansvar för uppkommande skulder måste bolaget likvideras vid kapitalbrist. Du har dock 8 månader på dig att se till att aktiekapitalet återställs till fullo (genom att bolaget börjar gå med vinst eller genom att du tillför medel genom aktieägartillskott). Fortsätter du driften av ett bolag 12


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? med kapitalbrist efter 8-månadersfristen blir du personligt betalningsansvarig för de skulder som därefter uppkommer i bolaget. Om du har enskild firma ansvarar du fullt ut för verksamhetens skulder. En enskild firma är ju ingen juridisk person utan verksamheten är helt sammankopplad med dig som fysisk person. Administration och formalia Aktiebolag är den mest reglerade företagsformen och reglerna kan ibland upplevas som ganska krångliga och överdrivna. I stort sett gäller nämligen samma regelverk för små aktiebolag som för stora börsbolag. I ett litet aktiebolag är du antagligen enda aktieägare, sitter ensam i styrelsen och är själv den enda anställde. Ändå måste bland annat bolagsstämma och styrelsemöten hållas och protokollföras. För en enskild firma gäller inte någon omfattande formalia och det finns ingen särskild lag om enskild näringsverksamhet. Ett aktiebolag måste avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning som ska registreras hos Bolagsverket. För en enskild firma behöver normalt bara ett årsbokslut upprättas (som inte registreras någonstans) och för de allra flesta enskilda firmor räcker det med ett förenklat årsbokslut. Ett aktiebolag måste ha minst en kvalificerad revisor, dvs en som är godkänd, godkänd med avlagd revisorsexamen eller auktoriserad. I skrivande stund finns dock ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre, privata aktiebolag (nästan alla svenska aktiebolag). Följ vad som händer i denna fråga på bokens webbplats (www.blinfo.se, Gratistjänster, BL BokPlus). Image och status Det går inte att sticka under stol med att ett aktiebolag ofta upplevs som mer seriöst än en enskild firma. Lite finare kanske, mer som ett riktigt företag. Med AB i firmanamnet och eventuellt vd på visitkortet brukar statusen höjas. Detta är egentligen lite märkligt eftersom en enskild näringsidkare tar större risker och kan sätta hela sin privatekonomi på spel om företaget går överstyr. Leverantörer och andra fordringsägare bör ju ha större möjlighet att få betalt för sina fordringar från en enskild näringsidkare, som i princip kan jagas livet ut.

13


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?

26,3% skatt i företaget Det är samma skattenivå för aktiebolag som för enskilda näringsidkare på vinster som behålls i företaget. Aktiebolag betalar 26,3% bolagsskatt på bolagets skattemässiga vinst medan enskilda näringsidkare betalar 26,3% expansionsfondsskatt på den del av vinsten som sätts av till expansionsfond. Reglerna om expansionsfond kan alltså sägas jämställa aktiebolag och enskild firma skattemässigt när det gäller beskattningen av vinster som inte tas ut av ägaren. Fördelen med expansionsfond Trots att det är samma skattenivå är det ändå fördel enskild firma vid en jämförelse mellan bolagsskatt och expansionsfondsskatt. Expansionsfondsskatten återbetalas nämligen när expansionsfonden återförs till beskattning. Detta innebär att den slutliga skatteeffekten av expansionsfondsavsättningen beror på hur stor din sammanlagda förvärvsinkomst är under återföringsåret. Återföringen ökar ju det skattemässiga resultatet. Expansionsfonden ger alltså en bra möjlighet till marginalskatteplanering – avsättning när verksamheten har högt resultat och återföring när resultatet är lägre. Och skulle enskilda firman gå med underskott under återföringsåret blir det bara en återbetalning av expansionsfondsskatten. Bolagsskatten är definitiv, dvs den återbetalas inte om bolaget senare skulle gå med underskott. Se även kapitlet Expansionsfond.

Socialavgifter Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna är normalt 31,42%. För ungdomar upp till 26 år och för pensionärer gäller lägre nivåer på 15,49% respektive 10,21% (0% för födda 1937 och tidigare). En nackdel i aktiebolag är att du som ägare omfattas av systemet med sjuklön. Aktiebolaget måste alltså stå för din ersättning under de första 14 dagarna vid sjukdom, först från och med dag 15 kan du få ersättning (sjukpenning) från Försäkringskassan.

14


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? En fördel med aktiebolag när det gäller sjukpenning är att det normalt är lättare att få en rimlig sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd. Försäkringskassan kan lätt konstatera vilken månadslön du har och därmed vilken sjukpenning du har rätt till. Egenavgifterna lägre En fördel med enskild firma är att socialavgiftsnivån är lägre – egenavgifterna är nämligen bara 28,97% från 1 juli 2010 (jämfört med arbetsgivaravgifterna på 31,42%). Denna nivå gäller för den som har normalnivån (miniminivån) med 7 karensdagar i sjukförsäkringen, väljer man fler karensdagar gäller lägre egenavgifter (ned till som lägst 28,41% vid 90 karensdagar). Dessutom gäller en generell nedsättning av egenavgifterna från 2010 med fem procentenheter på vinst upp till 200 000 kr, vilket ger egenavgifter på denna del av vinsten på bara 23,97% vid normalnivån 7 karensdagar. Läs mer om nedsättningen längre fram. För ungdomar och pensionärer gäller motsvarande lägre avgiftsnivåer som för arbetsgivaravgifterna. Egenavgifterna är 15,06% för ungdomar upp till 26 år och 10,21% för pensionärer (0% för födda 1937 och tidigare). För ungdomar och pensionärer gäller inte reglerna om generell nedsättning, däremot kan ungdomar få något lägre egenavgifter om de väljer fler karensdagar än normalnivån på 7 karensdagar. En särskild regel för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gynnar den som har fyllt 61 år och tar ut full ålderspension hela året. Dvs hela pensionen från Pensionsmyndigheten, inklusive premiepensionen, måste tas ut från januari till december. Då blir det bara 10,21% egenavgifter på överskott i den enskilda firman. För den som redan har ett aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det därför vara intressant att komplettera med en enskild firma. En fördel med enskild firma är också att du som företagare inte omfattas av systemet med sjuklön, dvs företaget måste inte stå för din ersättning på det sätt som ett aktiebolag måste göra under den första 14-dagarsperioden (sjuklöneperioden). Eftersom du inte räknas som anställd i din enskilda firma får du istället sjukpenning från Försäkringskassan vid sjukdom. Du får sjukpenning från och med dag 8, 15, 31, 61 eller 91 i sjukdomsperioden, beroende på vilket antal karensdagar du har anmält till Försäkringskassan. En nackdel med enskild firma när det gäller sjukpenning är att att det ofta kan vara svårt att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Inkomstdeklarationen fastställs inte förrän på

15


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? hösten året efter inkomståret, så Försäkringskassan har ingen uppgift om den aktuella inkomsten utan måste titta på tidigare år. Avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond sänker resultatet från den enskilda firman medan återföringar höjer resultatet. Därmed påverkas din SGI nedåt respektive uppåt av dessa skattemässiga justeringar vilket kan leda till märkliga effekter för sjukpenningnivån, trots att verksamheten egentligen har gått lika bra (eller lika dåligt) under de aktuella åren. Nedsättning av egenavgifterna med 10 000 kr Egenavgifterna sätts ned med 5 procentenheter från och med 1 januari 2010. Nedsättningen kan maximalt bli 10 000 kr för enskilda näringsidkare. Nedsättningen gäller inte ungdomar upp till 26 år och pensionärer, dvs personer fyllda 65 år. Inte heller personer som är fyllda 61 år och under hela året tagit ut full ålderspension. Detta eftersom dessa grupper redan sedan tidigare omfattas av sänkta egenavgifter. Nedsättningen gäller bara om överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kr (51 884 kr före schablonavdrag för egenavgifterna). Är överskottet högre än 40 000 kr får man dock nedsättning av egenavgifterna på hela överskottet. Den högsta nedsättning som går att få är 10 000 kr, dvs vid ett överskott på 200 000 kr (249 420 kr i överskott före avdrag för egenavgifter). För den del av överskottet som överstiger 249 420 kr betalar man fulla egenavgifter.

Ägarens beskattning Utdelningsreglerna väldigt gynnsamma Som ägare till ett aktiebolag gäller väldigt generösa och gynnsamma skatteregler för utdelning. Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodräkna dig ett stort utdelningsutrymme. Detta gör du på deklarationsblankett K10. Utdelningsutrymmet är minst 2,5 inkomstbasbelopp, dvs 127 250 kr för inkomståret 2010, detta enligt den så kallade schablonregeln (förenklingsregeln). Utdelningsutrymmet kan sparas och räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30%).

16


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Har du högre lönesummor i aktiebolaget, cirka en halv miljon kr eller mer per år, får du tillgodräkna dig ännu högre utdelningsutrymmen tack vare regeln om lönebaserad utdelning. I vår bok FÅMANSFÖRETAG kan du läsa mer om utdelningsreglerna. Utdelning är intressant att ta ut om du har sammanlagda förvärvsinkomster under året som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt, se exempel på detta nedan. Detta är kanske inte alltid troligt om du har en nystartad verksamhet. Därför brukar rådet vara att driva verksamheten i enskild firma från början och sedan gå över till aktiebolag när verksamheten börjar bli riktigt lönsam. Men vårt råd är att du kanske ska fundera över att driva både enskild firma och aktiebolag, detta för att du ska kunna samla på dig sparat utdelningsutrymme för gynnsam utdelningsbeskattning någon gång i framtiden. Läs mer om detta i början av det här kapitlet. Lön eller utdelning från aktiebolag? Här är en sammanställning av hur mycket du som ägare till ett aktiebolag får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och vid lönealternativet belagts med arbetsgivaravgifter. Vid skatteberäkningen har vi räknat med effekten av att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla i aktiebolaget samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag. Vid utdelningsalternativet har vi räknat med att aktiebolaget betalat 26,3% bolagsskatt på 100-lappen och att det därmed finns 73,70 kr kvar att dela ut till aktieägaren (som då beskattas med 20% kapitalskatt). Vi har också förutsatt att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24-25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 384 600 kr under inkomståret 2010. På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatteeffekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20% skatt. På löneinkomster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt). 17


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i aktiebolaget (obs, vid löneuttag är beloppen ungefärliga och genomsnittliga): Inkomst

Kvar efter skatt

Löneuttag födda 1984 och senare

66 kr

Löneuttag födda 1945–1983

58 kr

Kapitalbeskattad utdelning

59 kr

Tjänstebeskattad utdelning

49 kr

För åldersgruppen födda 1938–1944 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i löneinkomst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre löneuttag och högre pension. Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på arbetsgivaravgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på löner upp till brytpunkten. Räntefördelning eller vinst i enskild firma? För enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning, dvs regler om fördelning av årets skattemässiga resultat i en del som anses höra till inkomstslaget kapital och i en del som hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Positiv räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet är positivt – är frivillig medan negativ räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet är negativt – är obligatorisk. Utnyttjar du positiv räntefördelning minskar inkomsten i näringsverksamheten och motsvarande belopp blir en kapitalinkomst med 30% kapitalskatt. Omvänt innebär negativ räntefördelning en ökad inkomst i näringsverksamheten medan motsvarande belopp ger en kapitalkostnad som ger en skattereduktion med 30%. I och med jobbskatteavdrag och lägre egenavgifter anser vi att det i dagsläget inte är lämpligt att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning på inkomster upp till brytpunkten. Visst ger det en mindre skattevinst för dig som inte är ungdom eller pensionär, men det är enligt vår uppfattning fördelaktigare att ha en hög sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. 18


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Du bör däremot utnyttja möjligheten till räntefördelning om din sammanlagda inkomst under beskattningsåret ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (384 600 kr år 2010). Med sammanlagd inkomst menar vi t ex löneuttag från aktiebolaget plus överskottet från den enskilda firman, dvs den taxerade inkomsten. Här är en sammanställning av hur mycket du som ägare till en enskild firma får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och i vinstalternativet belagts med egenavgifter. Vi har räknat med effekten av att egenavgifterna är avdragsgilla i den enskilda firman samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag. Vi har räknat med 29,71% egenavgifter första halvåret 2010 (1 karensdag) och 28,97% egenavgifter andra halvåret 2010 (7 karensdagar). Vi har också räknat med nedsättningen med 5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr. Av tabellen nedan framgår det att blir mer kvar på den delen av inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr. Vi har förutsatt att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24-25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 384 600 kr under inkomståret 2010. På inkomster över brytpunkten är vinstalternativet inte förmånligt utan då är det räntefördelning som ger bästa skatteeffekt. Positiv räntefördelning beskattas nämligen med 30% kapitalskatt. På vinster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt). Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i den enskilda firman: Inkomst

Kvar efter skatt

Vinst födda 1984 och senare

68–73 kr

Vinst födda 1945*–1983

60–68 kr

Positiv räntefördelning

70 kr

*För den som tar fullt uttag av ålderspension hela året och är mellan 61 och 64 år gäller samma siffror som för gruppen 65 år och äldre. Läs mer om denna regel tidigare i det här kapitlet, avsnittet om socialavgifter.

19


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Som du ser av tabellen blir det ett ganska stort intervall för personer födda 1945–1983 eftersom egenavgifterna sätts ned med 5 procentenheter på inkomster upp till 200 000 kr. För åldersgruppen födda 1938–1944 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på vinstnivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i vinst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i vinst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren (vinst upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre vinst och högre pension. Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på genavgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på vinster från den enskilda firman upp till brytpunkten. Inlåning till aktiebolaget Som ägare till ett aktiebolag kan du på inlånade medel till aktiebolaget ta ut kapitalbeskattad ränta som beskattas med 30% kapitalskatt. I enskild firma motsvaras denna möjlighet närmast av reglerna om räntefördelning. Högst marknadsmässig ränta kan du ta ut på det inlånade kapitalet. Ett litet praktiskt problem är att det kan vara svårt att avgöra vad som ska räknas som marknadsmässigt i det specifika fallet. En ränta motsvarande statslåneräntan plus 1 procentenhet torde kunna tas ut som lägst (rättspraxis är lite spretig). Läs mer om detta i vår bok FÅMANSFÖRETAG. Uthyrning till aktiebolaget Du kan inte hyra ut lokaler i din bostad till din enskilda firma, utan istället får du göra vissa avdrag i din näringsverksamhet. Detta är en skattemässig nackdel jämfört med reglerna för ägare till aktiebolag som kan ta ut marknadsmässig hyra från sitt aktiebolag och beskatta denna hyra (efter avdrag för skäliga kostnader) i inkomstslaget kapital med 30% skatt.

20


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?

Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder kan användas både i aktiebolag och enskild firma. 6 års avsättningar kan företaget ha samtidigt, dvs när det är dags för avsättning för år 7 så måste periodiseringsfonden för år 1 återföras till beskattning. Skillnaderna i effekt mellan aktiebolag och enskild firma är dock enorm. Faktiskt är skillnaderna så stora att det knappt är någon idé att jämföra, snarare blir det som att redogöra för två helt skilda system. Se även kapitlet Periodiseringsfonder. Avsättningsnivån skiljer Som enskild näringsidkare får du göra avsättning till periodiseringsfond med 30% av det skattemässiga resultatet. Och eftersom man vid beräkningen av det skattemässiga resultatet inte tar hänsyn till din ”lön” från den enskilda firman, kan periodiseringsfonden bli minst sagt rejäl. Efter sex års avsättningar har du 1,8 sådana årsvinster liggande obeskattade – en mycket lockande men samtidigt lite skrämmande möjlighet. Ditt skattemässiga resultat före avsättning till periodiseringsfond är 600 000 kr per år vilket kommer att ge dig en hygglig och stabil inkomst från den enskilda firman. Varje år kan du sätta av 30% x 600 000 = 180 000 kr till periodiseringsfond. Efter sex år har du därmed 6 x 180 000 = 1 080 000 kr avsatta obeskattade i periodiseringsfonder. Dessutom har du (förstås) en rejäl latent skatteskuld – som värst på närmare 700 000 kr om dina inkomster ligger över brytpunkt 2 de inkomstår du återför fonderna. Normalt kan den latenta skatteskulden beräknas till knappt halva beloppet, i det här fallet alltså ca 500 000 kr. Skulle återföringen göras under ett förlustår blir det ingen skatt alls.

Aktiebolag får endast sätta av 25% av det skattemässiga resultatet till periodiseringsfond. Det skattemässiga resultatet är det resultat bolaget skulle ha skattat för om inte bolaget satt av till periodiseringsfond, dvs efter avdrag för ägarens löner och alla andra kostnader. Det innebär att avsättningen blir närmast försvinnande liten i jämförelse med vad avsättningen i motsvarande situation skulle ha blivit i en enskild firma.

21


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?

Resultatet före ägarens lönekostnader är 600 000 kr per år i bolaget. Om ägaren tar ut en lön på 300 000 kr före skatt per år blir lönekostnaderna 400 000 kr. Det innebär att det skattemässiga resultatet som avsättningen till periodiseringsfond beräknas på landar på 200 000 kr. Avsättningen till periodiseringsfond blir därmed 25% x 200 000 = 50 000 kr. Efter sex år har bolaget därmed 6 x 50 000 = 300 000 kr avsatta i periodiseringsfonder.

Schablonbeskattning varje år för aktiebolag Aktiebolag och andra juridiska personer beskattas för en schablonränta som beräknas på de periodiseringsfonder som fanns avsatta vid beskattningsårets ingång. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid ingången av beskattningsåret, multipliceras med 72% av statslåneräntan 30 november andra året före taxeringsåret. Enskilda näringsidkare beskattas inte för någon schablonränta, periodiseringsfonderna ligger alltså helt obeskattade under 6-årsperioden.

Underskott Underskott i aktiebolag Ett underskott i ett aktiebolag kan bara rullas vidare till kommande år, någon möjlighet att nyttja underskottet av ägaren eller på annat sätt finns inte. Här är enskild firma flexiblare tack vare reglerna om kvittning vid nystartad verksamhet och avdrag för slutligt underskott. Läs mer om detta nedan. I en koncern med koncernbidragsrätt kan dock resultat föras mellan koncernbolagen. För aktiebolag gäller särskilda begränsningar i möjligheterna att dra av underskott på grund av förluster på kapitalplaceringsaktier och liknande. Förlusterna får bara dras av mot vinster på motsvarande tillgångar. Dock får förlusterna sparas och användas senare år (utan tidsbegränsning). Man brukar säga att förlusterna hamnar i ”aktiefållan”. Motsvarande regler finns för fastigheter (”fastighetsfållan”) – förluster på fastigheter som inte räknas som rörelsefastigheter får bara dras av mot vinster på motsvarande fastigheter.

22


Enskild firma eller aktiebolag – eller både och? Kan inte föras över – utnyttja vid ombildningen! Finns det ett underskott i den enskilda firman kan det inte föras över till aktiebolaget. Det beror på att underskottet är knutet till en viss näringsverksamhet och till näringsidkaren personligen. För att hela underskottet ska kunna utnyttjas bör priset på tillgångarna vid överlåtelsen sättas så högt att underskottet täcks. Observera dock att priset inte kan sättas högre än till marknadsvärdet. Läs mer om detta i kapitlet Byte till aktiebolag utan skatteeffekt. Om det finns ett kvarvarande underskott går det inte förlorat, utan det slutliga underskottet kan dras av enligt reglerna om kvittning vid nystartad verksamhet och/eller avdrag för slutligt underskott, se nedan. Slutligt underskott i enskild firma Det finns särskilda regler om slutligt underskott vid nedläggning av en verksamhet. Möjligheterna till avdrag för slutligt underskott är dock begränsade vid en ombildning till ett aktiebolag eftersom tillgångarna förs ut ur den enskilda firman till underpris och det inte blivit någon uttagsbeskattning. Läs mer om slutligt underskott i kapitlet Bokslut och deklaration i den enskilda firman. Nystartad verksamhet i enskild firma Om den enskilda firman är nystartad och du driver aktiv näringsverksamhet, har du även möjlighet att kvitta underskottet mot andra förvärvsinkomster, t ex mot ett löneuttag som görs under beskattningsåret. Det gäller underskott upp till 100 000 kr för vart och ett av de första fem åren. Denna regel ger bättre avdragseffekt än regeln om slutligt underskott eftersom du minskar den taxerade inkomsten. Den del av underskottet som återstår efter att du har utnyttjat möjligheten att kvitta underskottet mot andra förvärvsinkomster kan du göra avdrag för enligt reglerna om slutligt underskott, se ovan. Kulturarbetare För kulturarbetare gäller särskilda regler om kvittning av underskott i enskild firma mot andra förvärvsinkomster. Enligt dessa regler finns ingen femårsgräns och inte heller något årligt tak på 100 000 kr. Någon motsvarande möjlighet finns inte om verksamheten bedrivs i aktiebolag. Du kan läsa mer om detta i vår bok KULTURARBETARBOKEN. 23


Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se


UR INNEHÅLLET Anette Broberg

• Är det skattemässigt fördelaktigt med aktiebolag? • Fördelar/nackdelar med enskild firma respektive aktiebolag • Praktisk checklista vid byte till aktiebolag • Överlåtelseavtal och protokoll • Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond • Bokföring av överlåtelsen • Deklaration av överlåtelsen • Underprisregler • Utförligt praktiskt exempel

FÖRFATTARNA Anette Broberg och Ulf Svensson arbetar som skatte- och redovisningsexperter vid Björn Lundén Information AB.

Ulf Svensson – KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Byte från enskild firma till aktiebolag

Det här är en praktisk handbok som visar hur det går till att byta från enskild firma till aktiebolag. Den vänder sig till dig som driver enskild firma eller arbetar som konsult mot enskilda firmor. Boken innehåller ett utförligt praktiskt exempel som visar hur en ombildning går till med hela kedjan från överlåtelseavtal till konteringar, balansoch resultaträkningar och deklaration. Från och med 1 april 2010 är aktiekapitalkravet sänkt till 50 000 kr. Detta tillsammans med att revisionsplikten för mindre aktiebolag förväntas upphöra inom kort gör att företagsformen aktiebolag blir ännu mer attraktiv.

ANETTE BROBERG & ULF SVENSSON

Byte från

ENSKILD FIRMA till AKTIEBOLAG EN PRAKTISK HANDBOK


9789170276408