Issuu on Google+

352s Euro art silk 100gr rygg = 25mm c:a

AF FÄR S JURIDIK

AF FÄR S J UR I DI K tionstips m m samt sammanfattningar. Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, lagen?, Hur skulle du döma?, Problem i företaget, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. figurer och tablåer, dokument, informationstips m m samt sammanfattningar. Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö gör boken lättöverskådlig funktionell. Tio grundkapitel och tresom pluskapitel fördelas Uppgiftsdelarna innehålleroch gott om tillämpningar under rubriker Rätt eller på de trefel?, blocken. Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka upprätta dokument J2000 och Affärsjuridik är främstetc. avsedd för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (KY). Den passar också bra Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 affärsjuridik Konsument –och 4 Boende – 5 Arbete görAffärsjuridik boken för andra grundläggande kurser i civilrätt, företagsjuridik. J2000 lättöverskådlig och funktionell. Elva grundkapitel och fem pluskapitel fördelas de lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. För juridikens grunderpåfinns fem blocken. J2000 Rättskunskap & privatjuridik.

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, Författare: Jan-Olof Andersson (sittande) och Cege Ekström (tv) samhällsvetare och lärare. Åsa Eliasson är jurist och hovrättsassessor. är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. De har skrivit ett flertal läromedel i ekonomi och juridik. Dan Ogvall (i mitten) är chefsrådman. Claes Pettersson (th) är advokat och affärsjurist. J2000 Rättskunskap Fakta & Uppgifter ISBN 91-47-07454-X Kommentarer lösningarKommentarer ISBN 91- 47-07455-8 J2000 Affärsjuridik Faktaoch & uppgifter/ och lösningar/ Lärarhandledning med cd Lärarhandledning med cd ISBN 91-47-07456-6 J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd

FA K TA & U P P G I F T E R

FA K TA & U P P G I F T E R

Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i J2000 Rättskunskap är främst avsedd för kursen Rättskunskap på gymnasiet rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik. och inom vuxenutbildningen. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok.

A F FÄ R S J U R I D I K

Affärsjuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på tre block. Juridikens presenteras i form –avmed faktatext uppgifter fördelat fem Faktatexten är klar,grunder koncis och välstrukturerad inslagoch av belysande exempel,pådokument, block. rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, informa-

Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Jan-Olof Andersson Best.nr 47-08618-4

Tryck.nr 47-08618-4-00

Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

LIBER


j2000 affärsjuridik fakta & Uppgifter iSBN 978-91-47-08618-4 © 2007 Författarna och Liber aB Redaktion: per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Fotograf och bildredaktör: tomaz Lundstedt Formgivning och omslag: Fredrik elvander Layout: karin Österlund Figurer: Jonny Vikström produktion: thorwald persson printed in Slovenia by korotan, Ljubljana, Slovenien 2007 Upplaga 1:1 tryckt på miljövänligt papper

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www .liber .se (titel

produktstöd/

komplettering) . Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig .

 koPieringsförBUd Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen . Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare .

Liber aB, 205 10 Malmö tel: 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 kundservice: tel 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 www .liber .se

J2000_AJ_s_1-7.indd 2

07-05-25 08.25.47


Läsanvisning 4 J2000 Affärsjuridik – för kurser och självstudier J2000 Affärsjuridik är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Affärs­ juridik på gymnasiet, komvux och annan vuxenutbildning, inkl KY. Boken passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. Den är även lämplig för självstudier samt att använda som handbok.

4 Juridik i praktiken J2000 Affärsjuridik behandlar vardagsnära juridiska spörsmål ur företagarens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsförankring med tillämpande kunskaper. Boken omfattar tretton kapitel som vart och ett behandlar olika juridiska delområden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar. Tio av kapitlen utgör grundkapitel, medan de övriga kan betraktas som fördjupning (”pluskapitel”).

4 Fakta – med exempel, figurer och dokument m m Faktadelarna inleds med små praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande ex­ empel samt verkliga rättsfall som förklarar, förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Exempel på affärs­juridiska dokument ger också en praktisk kopp­ ling. Vidare finns det figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen. I den löp­ande texten görs också hänvisningar till lagparagrafer. I faktadelarna finns i margi­ nalen förklaringar av frekventa juridiska begrepp. Korta sammanfattningar i slutet av kapitlen ger innehållet i ett nötskal.

4 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rub­ riken ”Mer info” samt en förteckning över i kapitlet berörda lagar. Insprängda i kapitlen finns också praktiska råd under rubriken ”Att tänka på” och ”Tips från affärsjuristen”. Löpande i texten har dessutom speciella fakta­ rutor lagts in som fördjupar och ger ytterligare information.

4 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion. Där­ efter följer juridiska problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de inledande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa övningar är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet. Dess­ utom finns uppgifter som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument.

4

J2000_AJ_s_1-7.indd 3

07-05-18 09.06.40


4 Problem i företaget och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i företaget” med frågeställningar som en affärsjurist kan ställas inför. Vidare hittar man under rubriken ”Hur skulle du döma?” uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, där man kan jämföra sin egen bedömning av fallet med det beslut som en domstol har tagit. Slutligen finns under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag.

4 Tre block och valfri ordning Kapitlen i J2000 Affärsjuridik kan i princip läsas i valfri ordning. Det första kapitle­t ger dock en orientering om avtalsrätt som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att underlätta valet har boken delats upp i tre block: Verksamhetens juridiska grunder, Lån och betalningsansvar samt Skydd för marknad och miljö. Sist i varje block finns ett kapitel som kan ses som ett fördjupningskapitel (”plus­ kapitel”).

4 Lösningar med lagtextutdrag samt fyllig lärarhandledning J2000 Affärsjuridik – Kommentarer och lösningar innehåller utförliga lösnings­ förslag, kommen­tarer samt lagrumshänvisning till alla övningar och uppgifts­ typer i läroboken. I flertalet fall återges berörd lagtext. J2000 Affärsjuridik – Lärarhandledning med cd innehåller planering och metodik, kapitelgenomgångar, OH-bilder, rättsfall, blanketter, extrauppgifter/­ provuppgifter m m.

4 J2000 Rättskunskap & privatjuridik J2000 Rättskunskap & privatjuridik är ett grundläggande utbildningsmaterial i civil-, straff- och processrätt och behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur privatpersonens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper.

4 Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) är ett kom­ plement till J2000 Affärsjuridik och J2000 Rättskunskap & privatjuridik. Den innehåller ett hundratal av de viktigaste lagarna för såväl företag som individ.

4 Kontakta oss! Synpunkter på J2000 Affärsjuridik emotses tacksamt. Kontakta Liber, se adress på föregående blad.

J2000_AJ_s_1-7.indd 4

Lycka till med dina studier!

Författare & Redaktion

07-05-18 09.06.40


Innehåll Block 1: verksamhetens juridska grunder

kapitel 1

Avtalsrätt. . . . . . . . . .

8

Olika former av affärsavtal  43

Konsumentköplagen  78

Distributionsavtal  43

Avlämnande av varan  78

Återförsäljaravtal  43

Felaktig vara  78

Agentavtal  43

Försenad leverans  79

Kommissionsavtal  44

Pris och betalningsvillkor  79

Franchiseavtal  46

Offentlig upphandling  80

Mäklaravtal  47

Mer info  82

Samarbetsavtal  47

Webbplatser • Lagar

Avtalsparter  10

Kompanjonavtal  47

Företrädare  11

Joint venture-avtal  48

Sammanfattning  83

Avtalslagen  11

Licensavtal  48

Uppgifter  85

Anbud och accept  11 Betänketid  12 Avtalsförslag  13 Anbudsförfrågningar  13 Fel i anbud eller accept  13 Passivitet  15 Elektroniska avtal  15 Fullmakter  16 Ställningsfullmakt  17 Omförhandling av avtal  18 Ogiltiga avtal  19

Optionsavtal  48 Letter of intent  49 Konsultavtal  49

kapitel 4

Sponsoravtal  50

Associationsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga avtal  50 Entreprenadavtal  50 Kreditavtal  50

Olika associationer  94

Bemanningsavtal  51

Juridiska personer  95

Avtal om transport och spedition  51

Företrädaransvar  95 Enkelt bolag  96

Avtal om företagsköp  51

Upphörande  96

Oskäliga avtalsvillkor  20

Tolkning av avtal  52

Kompletterande lagstiftning  22

Standardavtal  53

Kommanditbolag  98

Mer info  23

Mer info  55

Bolagsavtal  99

Webbplatser • Lagar

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  24

Sammanfattning  56

Uppgifter  25

Uppgifter  57

92

Handelsbolag  97

Prokura  100 In- och utträde i bolaget  101 Aktiebolag  101 Starta aktiebolag  102 Aktieägaravtal  104

kapitel 2

Affärsavtal och hyresavtal . . . . . . . . . 32

Köprätt . . . . . . . . . . . . .

Avtalets utformning  34

Avlämnande och risken för varan  68

Från formulär till avtalsdokument  34 Avtalets innehåll  34

Hyresavtal  36 Hyresbelopp  37 Hyrestid och uppsägning  37 Hyresgästens rättigheter  39 Överlåtelse  41 Hyresnämnd  42

Aktiebolagets ledning  105

kapitel 3

Köplagen  68

Leveransvillkor  70

Regler för aktiebolag  108

66

Stiftelse  110

Andra företagsformer  110 Enskild näringsidkare  111 Ekonomisk förening  111 Ideell förening  112

Fritt säljaren  70

Firmanamn  114

Fritt köparen  70

Näringsfrihet  114

Felaktig vara  71 Rättsligt fel  72 Friskrivningsklausuler  73

Överlåta företag  115 Mer info  116

Försenad leverans  73

Webbplatser • Lagar

Köparens skyldigheter  76

Sammanfattning  117

Säljarens stoppningsrätt  76

Uppgifter  119

Säljarens återtaganderätt  76 Pris och betalningsvillkor  77

J2000_AJ_s_1-7.indd 5

07-05-18 09.06.41


kapitel 5 (+)

Rättsordning och tvister . . . . . .

126

Normer och rättsregler  128 Rättsordningen  128 Lagstiftning  129 Lagförslag  129 Remiss  130

Utmätning  196

Block 2: lån och betalningsansvar

Utmätning av lön  197 Handräckning  199 Rätt att kvarhålla egendom  199 Betalningsanmärkning  200

kapitel 6

Kredit- och panträtt . . . . . . . . . . .

Skuldsanering  201

158

Mer info  201 Webbplatser • Lagar

Riksdagsbehandling  131

Krediter  160

EU:s direktiv och förordningar  131

Sammanfattning  202

Skuldebrev  160

Uppgifter  203

Rättskällorna  132

Avbetalningsköp  164

Författningar  132

Konsumentkredit  165

kapitel 8

Prejudikat  132

Kreditvillkor  165

Konkursrätt . . . . .

Förarbeten  132 Sedvana och avtal  133 Lagboken  133 Grundlagarna och balkarna  134

Växel  163

Dröjsmålsränta  166

Preskriberad fordran  168

Obestånd  210

Kreditprövning  168

Konkursbo  210

Säkerheter  169

Tvingande och dispositiva lagregler  135

Inteckning i fast egendom  169

Domstolar  135

Information till borgensmannen  172

Allmänna domstolar  135 Tingsrätt  136

Borgen  169

Gäldenärens rättigheter och skyldigheter  211 Information och bevakning  212 De anställdas löner och rättigheter  213 Återvinning  214

Pant av lös egendom  172

Brott mot borgenärer  214

Företagsinteckning  173 Säkerhetsöverlåtelse  173

Bouppteckning och slutredovisning  215

Förvaltningsdomstolar  137

Andra låneformer  174 Leasing  174

Förmånsrätt  216

Specialdomstolar  137

Hovrätt  136 Högsta domstolen  137

Rättegång  138 Juridisk hjälp  138 Påföljder  139

Tvistemål  140 Överklagande/ Återvinning  141

Företagsrekonstruktion  218

Factoring  175 Företagscertifikat och konvertibla skuldebrev  177

Mer info  219

Ansvar för företagets skulder  177

Sammanfattning  220

Webbplatser • Lagar

Skiljeförfarande  144

Uppgifter  181

Uppgifter  221 kapitel 9 (+)

Sammanfattning  179

Skadeståndsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förhandlingsteknik vid tvist  146

Förlikning  147 Mer info  148 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  149 Uppgifter  151

Utsökningsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Indrivning  192 Betalningsföreläggande  194 Rättegång  196

228

Skadestånd  230

kapitel 7

Bestridande  195

J2000_AJ_s_1-7.indd 6

Webbplatser • Lagar

Mer info  178

Vad tar domstolen hänsyn till?  142 Avtal om skiljeförfarande  145

208

190

Vem blir skadeståndsskyldig?  230 Inom eller utom avtal  232

Skadeståndslagen  233 Skadeståndsansvar för arbets givare och myndighet  233 Ersättning vid sakskada  234 Ersättning vid personskada  235

07-05-18 09.06.41


Strikt ansvar   236

kapitel 11

Befrielse från skadeståndsskyldighet   238 Brottsskada   238

Marknadsrätt. . .

274

Marknadsföringslagen   276 Förbud mot otillbörlig marknadsföring   276

Skadeståndsansvar inom avtalsförhållanden   239

Otjänliga produkter   279

Försäkra mot skadestånd   240

Förbud och ålägganden   279

Mer info   241

Konsumentombudsmannen   280

Marknadsföring av alkoholdrycker   281

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning   242

Mer info   315 Webbplatser • Lagar

Prisinformationslagen   281

Uppgifter   243

Produktsäkerhetslagen���  282 Leksakssäkerhet   282 Konkurrenslagen   283

Block 3:  skydd för  marknad och miljö

Förbud mot konkurrens begränsande samarbete   283 Karteller   285 Undantag från samarbetsförbudet   286

kapitel 10

Immaterialrätt. .

248

Upphovsrättslagen   250 Upphovsrätt   250 Tillgänglig för allmänheten   250 Ideell och ekonomisk rätt   251 Begränsningar i upphovsrätten   252 Överlåtelse av upphovsrätt   253 Upphovsrätt på Internet   255

Varumärkeslagen   256 Internationell registrering av varumärke   258

Patentlagen   258 Ansökan om patent   259 Uppfinningar i arbetet   260

Personuppgifter   262 Tryckfrihetsförordningen   262 Personuppgiftslagen   263 Tillsyn   263 Personskydd och pressetik   263

Förbud mot missbruk av dominerande ställning   286 Kontroll av företagskoncentration   288 Åtgärder   288

Offentlig upphandling och konkurrens   290 Mer info   290 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning   291 Uppgifter   293

Uppgifter   317 kapitel 13 (+)

Internationella regler och etik . .  324 Internationella köplagen   326 Skillnader mot svensk lag   327 I vilket land ska tvisten lösas?   328 Verkställa dom i annat land   329 Utmätning i annat land   329 Skiljedom   329 Export: handelsagent eller eget bolag?   330 Handelsagent   331 Återförsäljare   331 Dotterbolag   331 Filial   332 Import: egen verksamhet eller underleverantör?   332

Etiska regler vid internationell handel   334 302

Miljöbalken   304 Allmänna hänsynsregler   305 Annan miljörättslig lagstiftning   306

Vilken domstol gäller inom immaterialrätten?   264

Hur prövas miljöärenden?   307

Mer info   265

Produktansvar   309

Webbplatser • Lagar

Producentansvar   310

Sammanfattning   266

Fem ansvarsområden   310

Uppgifter   267

Vem är producent?   311

J2000_AJ_s_1-7.indd 7

Sammanfattning   316

Internationella leveransvillkor   333

kapitel 12

Ansvar för produkt och miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förpackningar   311 Mål för återvinning och återanvändning   312 Producentansvarets syfte   312 Returpapper   312 Producentens skyldigheter   313 Däck   313 Bilar   314 Elektriska och elektroniska produkter   314

Skadestånd   308

Vad är en uppförandekod?   334 Vad kan en uppförandekod innehålla?   335 Vilka företag har uppförandekoder?   335 EU:s konkurrensregler   337

Mer info   338 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning   339 Uppgifter   341 Sakregister    344

07-05-25 08.25.47


Block 1. Verksamhetens juridiska grunder

KAPITEL 1

Avtalsrätt Innehåll: Avtalsparter Företrädare

Avtalslagen Anbud och accept Betänketid Avtalsförslag Anbudsförfrågningar Fel i anbud eller accept Passivitet Elektroniska avtal Fullmakter Ställningsfullmakt Omförhandling av avtal Ogiltiga avtal Oskäliga avtalsvillkor

Kompletterande lagstiftning Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 8

07-05-18 09.08.40


Är avtalet klart? Felicia och hennes syster Tilda har bestämt sig för att starta ett företag tillsam­ mans. Efter gymnasiet gick de båda en utbildning i möbelsnickeri, och därefter har de arbetat som snickare. Deras dröm är att som egna företagare designa och tillverka stolar och mindre bord i nymodernistisk stil. De har därför bildat ett handelsbolag. Systrarna har fått kontakt med möbelsnickare Sture, som planerar att sälja sitt företag för att i stället inrikta sig på att bygga mässmontrar. Felicia och Tilda har haft en del kontakter via telefon och e­post med Sture och slutligen kom­ mit fram till ett pris för att ta över företaget i sin nuvarande form. Det senaste e­brevet såg ut så här: Hej Felicia! Ja, då har vi till sist kommit överens om att ni betalar 500 000 kr för snickeriets inventarier och maskiner. Ni tar också över hyreskontraktet till lokalen samt el­ och teleabonnemang. Jag har dock ett villkor, att jag får ta med mig kunden Hip Studio. De vill att jag ska fortsätta att hjälpa dem med rekvisita för deras reklamfilminspelningar. Hoppas att det är OK för er. Mvh Sture

Felicia visar lyckligt brevet för sin syster. ”Nu är köpet klart!” Tilda blir först lika glad som Felicia, men när hon läst brevet blir hon lite fundersam. ”Sa han inte att Hip Studio var en återkommande fast kund? Nu förlorar vi ju en del säkra intäkter. Är vi verkligen bundna av det här avtalet? Jag tycker att det känns som ett nytt anbud. Vi måste väl diskutera detta med Sture och kanske andra saker också innan vi svarar ja. Och förresten så måste vi väl ha ett skriftligt avtal för att köpet ska bli giltigt.”

Fundera på • Har systrarna och Sture avtalat om köpet? Motivera. • Kan Tilda ha rätt i att Stures brev är ett nytt anbud? • Vad innebär det om de skickar ett svarsbrev och säger att det är OK? • Är det några andra saker de bör ha med i ett avtal med Sture? Ge förslag. • Måste köpeavtalet vara skriftligt för att vara giltigt?

9

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 9

07-05-18 09.08.49


I affärslivet är det viktigt att man står för sitt ord och ansvarar för sina handlingar.

Avtalsrätt

Man måste kunna lita på varandra för att få en fungerande affärsrelation. Att göra affärer är en av grundstenarna i en marknadsekonomi. Därför har samhället sett till så att det finns lagstiftning som reglerar hur avtal kommer till stånd. Om inga sådana regler fanns skulle moralen i affärslivet kunna luckras upp och därmed skulle vårt ekonomiska system inte kunna fungera.

Avtalsparter De som ingår avtal med varandra kallas vanligen för avtalsparter. Parterna kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer, t  ex bolag, fören­ ingar, kommuner och staten. Dessa personer är rättssubjekt och har egen rätts­ kapacitet. Den som ingår ett avtal måste dock ha rättslig handlingsförmåga för att avtalet ska bli giltigt. Rättskapacitet är förmågan att ha rättigheter och skyldigheter. Varje män­ niska (fysisk person) har rättskapacitet från födelsen. Även juridiska person­ er har rättskapacitet. Rättslig handlingsförmåga innebär att själv kunna företa rättshandlingar av olika slag, t  ex träffa avtal. Till skillnad från rättskapacitet är inte rättslig handlingsförmåga något man föds med. En person kan redan som nyfödd ha tillgångar och skulder, men däremot inte ingå bindande avtal eller sätta sig i skuld.

Vem kan ingå bindande avtal? Grundregeln enligt avtalslagen är att alla som är över 18 år har rätt att ingå avtal. Enligt föräldrabalken 9 kap 1 § är en person under 18 år underårig (omyndig) och kan då inte ingå bindande avtal utan vårdnadshavarens (vanligen förälders) till­ stånd. Den som har eget hushåll kan dock ingå avtal som gäller inköp till det egna hemmet. En underårig som är över 16 år har rätt att bestämma över egna intjänade pengar och kan alltså träffa bindande av­ tal om köp för dessa pengar (ej kreditköp). Annan lagstiftning kan dock begränsa detta, t  ex vad gäller köp av alkohol och tobak. En person kan enligt föräldrabalken också av tingsrätten vara satt under för­ valtare och har då inte rätt att träffa egna

avtal. Anledningen är att personen (klient­ en) inte själv anses kunna ansvara för sin egendom, men har rätt att bestämma över intjänade pengar på samma sätt som en underårig mellan 16 och 18 år. Den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller lik­ nande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, kan efter beslut av tingsrätten få en god man (föräldrabalken 11 kap 4 §). Den gode mannen ska biträda sin klient med bl a förmögenhetsförvaltning och ekonom­ isk rådgivning. Det krävs dock att klienten medger detta, om han nu inte är så sjuk att han inte kan yttra sig.

10

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 10

07-05-18 09.08.50


Block 1. Verksamhetens juridiska grunder  Avtalsrätt KAPITEL 1

Företrädare En enskild näringsidkare (enskild firma) är en fysisk person som driver närings­ verksamhet. Det är således ägaren själv som företräder företaget, dvs skriver under avtal etc. För en juridisk person, t  ex aktiebolag och handelsbolag, är det lite annorlunda. Här är det bolaget självt som är avtalspart, men någon som är fysisk person måste företräda bolaget och skriva under avtal etc (se vidare kap 4). När bolag registreras hos Bolags­ verket anger ägarna vilken eller vilka personer som ska vara företrädare, s  k firmatecknare. Vanligen är det ak­ tiebolagets styrelseledamöter som är firmatecknare, antingen var för sig eller ”två i förening”. Det senare är av säkerhetsskäl vanligt om styrel­ sen består av flera ledamöter (se kap 4). I handelsbolag är det oftast ägarna, var för sig eller tillsammans, som är firmatecknare eftersom här inte finns någon styrelse. Vem som är firmatecknare anges i ett regi­ streringsbevis, som kan beställas Ett aktiebolag är en juridisk person som företräds av fysiska personer, vanligen styrelseledamöter. från www.bolagsverket.se.

Avtalslagen De grundläggande lagreglerna om hur ett avtal kommer till stånd och blir gil­ tigt finns i avtalslagen, som antogs redan 1915. Den är till stor del dispositiv och gäller alltså om inte annat har avtalats mellan parterna eller regleras av handelsbruk eller sedvänja. Handelsbruk eller sedvänja är sådant som är vanligt förekommande i en bransch och som avtalsparterna skulle kunna betrakta som en självklarhet. Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. Båda formerna är lika giltiga, men för vissa avtal krävs skriftlig form, t  ex försäljning av fast egendom. Även i övriga fall kan det vara lämpligt med ett skriftligt avtal för att undvika missförstånd.

Anbud och accept Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal). Den som lämnar ett anbud (erbjudande, offert) och den som accepterar ett anbud är bundna av detta en­ ligt löftesprincipen (1 §). I motsats till många andra rättssystem anger svensk lag således att ett avgivet anbud är bindande. Detta innebär att det inte kan förändras eller återkallas under acceptfristen (se nästa sida).

rättskapacitet  förmåga att ha rättigheter och skyldigheter, t  ex att ha egendom och skulder. rättssubjekt  den som kan ha rättskapacitet och därför kan ha rättig­ heter och skyldigheter. rättslig handlingsförmåga persons förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, sätta sig i skuld osv. avtal  muntlig eller skriftlig rättshandling som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter. anbud  erbjudande om avtal som är bindande för anbudsgivaren. accept  godtagande av anbud och dess villkor som medför att avtal kommer till stånd. acceptfrist  den tid inom vilken accept ska lämnas för att anbudet ska gälla.

11

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 11

07-05-18 09.08.52


Avtalsrätt Betänketid

När någon lämnar ett anbud i affärslivet är det vanligt att denne också anger när han vill ha svar (beställning eller order). Därigenom får köparen en bestämd betänketid (2 §), s k acceptfrist.

Exempel 1: Auto­Lund AB erbjuder butiken Bilhuset AB att få köpa förra årets bilmodeller av ett visst märke med en rabatt på 20 000 kr per bil. Bilhusets ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är Auto­Lund bundna av anbudet till dagen efter. Om Bilhuset efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsätt­ ningarna dock förändrats. Auto­Lund är inte

gäller däremot som ett motanbud. Det är nu

längre bundna av sitt anbud eftersom accept­

Auto­Lund som avgör om man ska acceptera

en har kommit för sent, s k sen accept. Svaret

Bilhusets anbud och därmed träffa ett avtal.

Ibland anges inte någon tid när köparen senast ska svara på ett anbud. För skriftliga anbud gäller då att mottagaren ska ha skälig betänketid. Hur lång denna är beror på vad anbudet gäller. Exempelvis behöver man längre tid på sig vid köp av en dator än vid köp av en miniräknare. Vid muntliga anbud medges ingen betänketid alls såvida man inte har kommit överens om det (3 §).

Tips från affärsjuristen Bekräfta alltid ett muntligen ingånget av­ tal per e­post, fax eller rekommenderat brev. En enkel variant på en bekräftelse kan se ut på följande sätt:

För ordningens skull bekräftar jag härmed att jag köper er kom­ pressor Atlas Copco C500 ­98 för 25 000 kr, att erläggas kontant 2007­09­15 samt att jag hämtar kompressorn samma dag. Med vänliga hälsningar Sven Pettersson

I annonserbjudanden anges sällan hur lång tid erbjudandet gäller. Det beror på att annonser, skyltar och prislistor normalt inte räknas som anbud i lagens mening. Ett anbud måste rikta sig till en eller flera bestämda personer. I stället betraktas annonser m m som utbud, dvs en uppmaning till att ge anbud, och är därför vanligen inte bindande. 12

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 12

07-05-18 09.08.56


Block 1. Verksamhetens juridiska grunder  Avtalsrätt KAPITEL 1

Avtalsförslag

Det finns anledning att vara försiktig vid översändande av avtalsförslag. Part som inte önskar bli bunden av förslaget förrän vid avtalets undertecknande bör för säkerhets skull ange detta. Annars finns risk att avtalsförslaget betraktas som ett bindande anbud. Ej bindande anbud bör enligt avtalslagen 9 § innehålla text­en ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller liknande uttryck. Om ett sådant icke bindande anbud antas, ska anbudsgivaren emellertid utan oskäligt uppe­ håll meddela om han inte vill genomföra affären. Den som mottar ett avtalsförslag bör i sin tur på samma sätt se till så att svarsbrev och motförslag inte utformas som anbud, utan bör tydligt ange att lämnade förslag och synpunkter är preliminära. Man kan t  ex skriva att ”avtal kommer till stånd först när avtalet undertecknas”.

Letter of intent Vid affärsförhandlingar kan det förekomma att parterna enas om att de har för avsikt att ingå avtal, men att de lämnar den närmare utform­ ningen av avtalsvillkoren till ett senare tillfälle.

Denna typ av överenskommelse kallas letter of intent (intentionsavtal) och är särskilt vanlig vid mer omfattande avtal, t ex om företagsförvärv eller industriell samverkan. Se vidare kap 2.

Anbudsförfrågningar

En anbudsförfrågan som lämnas ut via skrivelse eller annons från ett företag, kommun etc är inte att betrakta som ett anbud. Det är i stället fråga om en in­ bjudan att lämna anbud på en mer eller mindre noggrant preciserad vara eller tjänst. En sådan förfrågan behöver säljarna (leverantörerna) inte besvara. Men med hänsyn till god ton och affärsmässighet är det ändå lämpligt att skicka ett meddelande om att anbud inte kommer att lämnas. Fel i anbud eller accept

En säljare som av misstag anger t  ex fel pris i ett anbud kan ändra priset om rättelsen når mottagaren innan eller samtidigt med det ursprungliga anbudet (7 §), dvs senast när denne tar del av anbudet.

Exempel 2: Hällinge Säteri sänder den 25 maj med post ett anbud där Grönsakskungen erbjuds att köpa 10 ton potatis för 1,50 kr per kilo. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 2,50 kr per kilo. Om företaget sänder en rättelse via e-post kommer den till mottagaren före an­ budet den 26 maj, och det riktiga priset blir då gällande.

13

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 13

07-05-18 09.08.59


Avtalsrätt

En anbudsgivare blir inte bunden av ett anbud som innehåller uppenbara fel, t ex om ett pris anges till 88 kr i stället för 880 kr. Köparen borde förstå att det måste vara en felskrivning. Om däremot säljaren i sitt anbud anger priset 790 kr i stället för 880 kr, kan säljaren bli bunden av anbudet om köparen är i god tro, dvs inte insåg eller borde ha insett att anbudet var felskrivet. Anbudet blir dock inte bindande om det är felaktigt återgivet genom överföringsfel (beford­ ringsfel), t ex vid e­postmeddelande (32 §). Anbudsmottagaren kan i sin accept ha gjort någon ändring av innehållet i ett anbud. Han kan i sitt svar t ex ha accepterat anbudet under förutsättning att leverans sker inom fem dagar i stället för erbjudna tio dagar. Säljaren är i ett sådant fall inte bunden av beställningen, eftersom anbudet inte har accepterats i sin helhet. En sådan s k oren accept innebär att köparen i stället har lämnat ett nytt anbud som säljaren kan acceptera eller förkasta. Detsamma gäller om accepten kommer för sent (4 och 6 §).

HUR ETT AVTAL KOMMER TILL Anbud

(Betänketid)

+ Ren accept

+ Oren accept/sen accept

+ Avslag/ej svar

= Avtal

= Motanbud

= Inget avtal

Acceptfrister: Muntligt anbud = Ingen betänketid (om ingen anges) Skriftligt anbud = Skälig betänketid (om inte annat anges)

+ Ren accept

= Avtal

Anbud och accept – en sammanfattning 1. Svaret (accepten) överensstämmer med an­ budet och kommer i rätt tid – avtal har slutits. 2. Svaret är en oren accept, dvs innehåller änd­ ringar jämfört med anbudet – avtal har inte slutits och svaret uppfattas som ett avslag i för­ ening med ett motanbud. 3. Accepten kommer för sent – avtal har inte slu­ tits och svaret anses som ett nytt anbud.

4. Anbudet avslås – avtal har inte slutits och an­ budet har förfallit även om acceptfristen inte har löpt ut. 5. Anbudet eller svaret återkallas – avtal har inte slutits om återkallelsen sker i rätt tid. 6. Något svar lämnas inte på anbudet – avtal är inte slutet om acceptfristen har löpt ut eller om köparen inte tar ställning till anbudet vid direkt förfrågan.

14

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 14

07-05-18 09.09.03


Block 1. Verksamhetens juridiska grunder

Avtalsrätt KAPITEL 1

Passivitet

Normalt måste varje part aktivt medverka för att ett avtal ska komma till stånd, men det finns vissa undantag. Avtalslagen anger inte någon allmän regel om passivitet. Parterna bör dock alltid se till att rätta eventuella misstag och miss­ förstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemot­ sagda. Om exempelvis avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, dvs överensstämde med anbudet, blir mottagaren (anbuds­ givaren) om han insett eller måste ha insett detta bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll (6 § 2 st). En liknande regel finns för sen accept (4 § 2 st). Enligt 32 § är part inte bunden av felskrivning eller annat misstag som mot­ parten insåg eller borde ha insett.

Tips från affärsjuristen

Konkludent handlande innebär att avtal har kommit till stånd utan att detta klart har ut­ tryckts muntligt eller skriftligt. Detta kan upp­ komma bl a genom att en person har agerat på så sätt att motparten har fått befogad anledning att tro att ett avtal har ingåtts, t ex genom att

erlägga betalning. För att und­ vika uppkomsten av konkludent handlande – lämna alltid någon form av skriftlig reaktion till mot­ parten på att något avtal aldrig har kommit till stånd.

Elektroniska avtal

Allt fler avtal, anbud och beställningar görs på elektronisk väg, t ex via fax eller e­post. Det kan dock uppstå problem om oklarhet råder om vad som är avtalat eller om avtal över huvud taget har ingåtts. Här är några exempel på vad som kan orsaka dessa oklarheter. På faxmeddelanden förekommer inte alltid någon underskrift i original och ibland finns ingen underskrift alls. På e­postmeddelanden finns över huvud taget ingen underskrift. På så sätt kan det vara svårt att hävda att någon särskild person eller företrädare för företaget ska vara ansvarig för innehållet i medde­ landet. I normalfallet får avsändaren dock stå för ett avtal som har accepterats från den egna e­postadressen. Ibland kan ankomstdagen, t ex för accept, vara avgörande för avtalet. När det gäller fax anges inte alltid datum i utskriften eller så kan datumet vara otyd­ ligt beroende på felaktig inställning av faxmaskinen. Avsändaren får inte alltid ett ”kvitto” på att faxet har nått fram. När det gäller e­post anses ett meddelande ha nått mottagaren när denne har kunnat läsa det. Man kan jämföra med att ett brev anses mottaget när mottagaren öppnar det. Ett annat problem är som nämnts ovan när man skickar avtalsförslag via t ex e­post till påseende för att få synpunkter. Avsändaren måste då noggrant ange att det gäller ett förslag och inte ett anbud. I annat fall kan han bli bunden av avtalet om mottagaren accepterar.

Att ingå avtal på Internet är lätt, men det kräver viss omsorg och försiktighet.

15

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 15

07-05-18 09.09.07


Avtalsrätt

Sammanfattning • Den som kan ingå egna avtal är rättssubjekt och kan antingen vara en fysisk person eller en juridisk person. Den juridiska personen mås­ te företrädas av en behörig ställföreträdare. Avtalet blir giltigt endast om personen har rättslig handlingsförmåga. En underårig el­ ler en person som är satt under förvaltare kan normalt inte träffa bindande avtal. Den som har fyllt 16 år får dock bestämma över egna intjänade pengar om han inte är satt under förvaltare. • När bolag registreras hos Bolagsverket anger ägarna vilken eller vilka personer som ska vara företrädare, s k firmatecknare. • Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal). Den som lämnar ett anbud och den som accepte­ rar det blir bundna av avtalet (löftesprinci­ pen). I vissa fall måste avtalet ske skriftligt för att bli giltigt. Annonser och liknande erbjud­ anden som inte riktar sig till särskild person räknas inte som anbud utan betraktas i stället som utbud. • I skriftliga anbud bör acceptfristen anges, i annat fall gäller skälig betänketid. Muntliga anbud ska besvaras omgående. Om svaret kommer för sent eller innebär ändring av anbudet är det en oren accept, som betraktas som ett nytt anbud. • Anbudsgivaren bör noggrant granska an­ budet innan han sänder iväg det, så att inne­ hållet är det avsedda. Om svaret är en oren accept bör anbudsgivaren omgående med­ dela det till den som lämnat svaret för att undvika missförstånd. • Part som inte önskar bli bunden av ett avtals­ förslag bör ange detta, t ex genom att skriva ”utan förbindelse” eller ”utan obligo”.

• Den som av misstag lämnar ett felaktigt anbud eller ett felaktigt svar på ett anbud, kan rätta till felet genom att skicka ett nytt anbud eller nytt svar. Detta måste nå mottagaren senast samtidigt som det första anbudet eller svaret. Är felet uppenbart för mottagaren blir det inte giltigt även om rättelsen kommer för sent. • En person, fullmaktsgivaren, kan överlämna behörighet till en annan person, fullmäktig­ en, att träffa avtal i fullmaktsgivarens namn. Befogenheten kan lämnas till fullmäktigen bredvid fullmakten och ange vilka gränser fullmäktigen får hålla sig inom. Fullmakten kan återkallas på samma sätt som den upp­ stod. • En fullmakt behöver inte vara skriftlig, men bör vara det för att undvika oklarheter. En ställningsfullmakt är vanligen inte skriftlig utan anges genom den ställning som ställ­ företrädaren har, t ex butiksförsäljare eller fastighetsskötare. En prokura däremot kan anges genom registrering. Handelsagenten har en annan typ av ställningsfullmakt som gäller uppdrag för inköp och försäljning. • Avtal med en person som är underårig eller satt under förvaltare blir vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte förmyndar­ en/förvaltaren har accepterat avtalet. • Avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltigt om det har tillkommit i samband med tvång, svek el­ ler ocker. Med svek menas att någon avsikt­ ligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter. Med ocker menas att man utnyttjar motpartens trångmål eller beroendeställning. • Avtal kan bli ogiltigt enligt avtalslagen 33 § om det skulle ”strida mot tro och heder” att kräva att avtalet fullföljs. Om ett avtalsvillkor anses oskäligt mot en part, vanligen den som kan anses underlägsen, kan det jämkas eller förklaras ogiltigt enligt 36 § avtalslagen.

24

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 24

07-05-18 09.09.43


Uppgifter Kapitel 1 Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

Innehåll Rätt eller fel?

Rätt

eller

fel?

Vad säger lagen? Hur skulle du döma?

1

Avtalsparter är alltid fysiska personer.

Problem i företaget

2

Personer under 18 år kan inte vara rättssubjekt.

Skriv en fullmakt

3

Den som har rättslig handlingsförmåga kan ingå bindande avtal.

4

Den som accepterar ett anbud kan inte ångra sig.

5

Ett avtal ska alltid vara skriftligt för att gälla.

6

Letter of intent är samma sak som ett skriftligt avtal.

7

Man har rätt till skälig betänketid vid skriftliga anbud om inget annat har avtalats.

8

Om svaret på ett anbud kommer för sent är det en oren accept.

9

Ett anbud kan rättas om rättelsen kommer fram före anbudet.

10

En anbudsgivare måste alltid meddela anbudsmottagaren när accepten är oren.

11

En behörighet i en fullmakt innebär att fullmäktigen får utföra ett uppdrag åt någon annan person.

12

En ställningsfullmakt ger en allmän behörighet.

13

En handelsagent har vanligen ställningsfullmakt.

14

En fullmakt kan bara återkallas skriftligt.

15

Ett avtal blir alltid ogiltigt om det träffas med en underårig person.

16

Ett avtal kan bli ogiltigt om det har tillkommit under tvång.

17

Ocker är det när man utnyttjar att någon annan är i trångmål.

18

Om någon part är överlägsen strider avtalet mot tro och heder.

Sök svaret

25

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 25

07-05-25 08.27.00


Avtalsrätt

Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffade du systrarna Felicia och Tilda som bestämmer sig för att starta ett eget företag. De kommer så småningom överens med Sture om att ta över snickeriet. Ett skriftligt avtal upprättas som bl  a anger att Sture får ta med sig kunden Hip Studio. Samtidigt sänks priset för snickeriet till 450 000 kr. Dessutom anges i avtalet att Sture inte får arbeta för någon ytterligare kund som fanns vid köpet inom en femårsperiod. Om han bryter mot denna del i avtalet ska han betala ett belopp (vite) på 50 000 kr, alternativt ett högre belopp om Tilda och Felicia kan visa att de har lidit ekonomisk skada på mer än 50 000 kr. I uppgifterna nedan återkommer syst­ rarna med olika frågor kring avtal som du ska försöka besvara. Motivera dina svar.

1. Vem är kund enligt avtalet?

3. Felaktigt anbud

Tilda är fortfarande lite orolig för det här med före­ tagets kunder. ”Tänk om personalen hos våra kund­ er byter jobb och anställs på andra företag, blir de då våra kunder enligt avtalet eller kan de gå över till Sture?” undrar hon. Felicia tror att personalen blir deras kunder enligt avtalet, oavsett var de jobbar.

Tilda har via e-post till en kund lämnat ett pris för en nytillverkad gustaviansk matsalsmöbel med bord och åtta stolar. Priset skulle vara 32 000 kr, men i hastigheten vände hon på siffrorna och skrev 23 000 kr i stället. Kunden accepterade direkt via e-post. Felicia blir mycket irriterad när hon får höra detta och menar att de är bundna av anbudet och att priset inte går att ändra. Tilda är lite skamsen, men hävdar att kunden borde ha förstått att pris­ et var för lågt. När kunden var i butiken hade hon nämnt att priset skulle komma att ligga runt 30 000 kr.

Har Felicia rätt?

A. Blir de bundna av anbudet? B. Vad ska de göra om de inte vill sälja till det låga priset?

4. Ändrat leveransvillkor

2. Bindande prisförslag? Trots Tildas oro får de mycket att göra, bl  a har de fått en del helt nya kunder, såväl företag som privatpersoner. En av de nya företagskunderna vill ha ett prisförslag på ett besöksbord som man har lämnat ritning på. Tilda funderar på om de ska våga lämna ett fast pris eftersom de ännu inte vet exakt hur lång tid arbetet tar. ”Vi kan väl säga att priset är ungefärligt”, säger Felicia. ”Då blir vi inte bundna av det.”

En dag får de ett erbjudande om att köpa ett parti ädelträ till ett förmånligt pris. Priset är fritt Costa Rica, så de får betala frakten själva. Felicia tycker dock att det är svårt att beräkna fraktkostnaden. ”Vi kan väl tacka ja, men be att få ett pris där frakt­ en ingår”, tycker hon. ”Ja, men då kan ju någon annan som tackar ja direkt komma före oss”, in­ vänder Tilda. ”Men om de nu ger oss ett anbud är de väl bundna av det”, menar Felicia. Är företaget bundet av sitt anbud efter ett sådant svar?

Kan de bli bundna av ett ungefärligt pris?

26

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 26

07-05-18 09.09.52


Block 1. Verksamhetens juridiska grunder  Avtalsrätt KAPITEL 1

6. Lång uppsägningstid Tilda och Felicia har blivit kontaktade av ett före­ tag som driver Internetportalen mobel.nu. Där kan köpare få reda på vilka företag som levererar specialbeställda möbler. Intresset för att vara med i portalen är stort enligt företaget. Det kostar från 5 000 kr och uppåt per år beroende på mängden information man vill ha med. Detta tyckte systrarna var en bra idé, så de skrev under ett avtal om en avgift på 12 000 kr per år och med en uppsägningstid på en månad. Nu visar det sig att det bara är några få tillverkare som har anslutit sig till portalen, som därmed har ganska få besökare. Tilda och Felicia vill därför säga upp av­talet med en månads uppsägningstid. Men företaget menar att detta bara kan göras efter tre år, eftersom de har ett fast pris på tre år. Tilda och Felicia svarar att de inte alls var medvetna om detta och att villkoret då inte kan gälla. Kan ett sådant villkor vara giltigt?

5. Giltig fullmakt? Nästa dag kommer en person in i snickeriet och visar en nästan ny datorstyrd svarv för dem. Den kan användas för att svarva ben till olika typer av möbler. Man ställer bara in vilken form som benet ska ha. Mannen säger att han är ombud för ett ak­ tiebolag, vars chef just nu befinner sig i utlandet. Han visar en fullmakt där det framgår att han har rätt att sälja svarven åt ägaren av bolaget. Fullmakt­ en är underskriven av företagets VD. Priset är ganska förmånligt, men Tilda undrar varför det inte står något pris i fullmakten. ”Tänk om ägaren tycker att priset är för lågt och kanske vill ta tillbaka svarven”, funderar hon. Hon är också osäker på om det räcker med att VD:n skriver under eller om någon i bolagets styrelse också ska göra det. Felicia menar att fullmakten är helt i sin ordning och att de bör köpa svarven. A. Måste det stå ett pris i fullmakten? B. Vem kan skriva under en fullmakt för ett aktie­ bolag? C. Kan ägaren ta tillbaka svarven om han inte blir nöjd med priset?

7. Gäller bifogade villkor? Snickeriet förbrukar ganska mycket el, så företaget har skrivit ett treårsavtal med ett energiföretag till ett fast pris per kilowattimme. När första räkningen kommer visar det sig att det tillkommer en fast månadsavgift för fjärravläsning som de inte kände till. Tilda blir irriterad och ringer upp företaget, som hänvisar till villkoren som bifogades i avtalet. Där finns mycket riktigt en paragraf om att företaget debiterar ”fjärravläsningsavgift enligt gällande taxa”. Tilda menar att de endast har skrivit under själva avtalet och inte bifogade villkor och att dessa därför inte är giltiga, trots att det finns en hänvis­ ning till dem i avtalet. Är snickeriet bundet av de bifogade villkoren?

27

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 27

07-05-18 09.10.04


Avtalsrätt

8. Vem kan lämna anbud?

9. Otrevligt avtal

Tilda och Felicia har blivit erbjudna att vara med och leverera möbler till ett nytt hälsocenter (spa) i kommunen som ska ha en japansk inriktning. De har under en tid diskuterat olika möbelalternativ i ädelträ för bl  a avslappningsrum och restaurang. Nu har de fått ett meddelande från hälsocentret med förslag till inköp och priser. De är nöjda med förslaget, men funderar på om avtalsförslaget är bindande för dem om de tackar ja. Felicia tror att det är de själva som säljare som först måste lämna ett anbud.

En dag kommer två storvuxna män in i snickeriet. De berättar att de utför vakttjänster för att före­ taget inte ska bli utsatt för brott. Tilda undrar hur det hela går till och får svaret: ”Det är inget som ni behöver bekymra er över, vi ser till så att inga brottslingar ska besvära er. Ni betalar avgiften, i ert fall 4 000 kr i månaden, och vi sköter resten. Se det som en försäkring!” ”Vi får nog fundera på detta”, svarar Felicia. ”Ni har knappast något val, eftersom det har skett en hel del inbrott och skadegörelse här på sistone”, säger en av männen något hotfullt. ”Vi förutsätter att ni skriver under avtalet här”, säger den andre mannen.

A. Blir de bundna av avtalsförslaget om de tackar ja till det? B. Måste de som säljare lämna anbud till köparen?

A. Kan Felicia och Tilda bli bundna av avtalet om de skriver under? B. Vad ska de göra om de vill säga upp avtalet? Gör en egen bedömning.

28

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 28

07-05-18 09.10.13


Block 1. Verksamhetens juridiska grunder

Avtalsrätt KAPITEL 1

Hur skulle du döma? Läs igenom nedanstående rättsfall från två rättsinstanser, tingsrätt och hovrätt, och besvara följande frågor. A. Vilket var huvudskälet till att hovrätten ändrade tingsrättens dom? B. Vilka övriga omständigheter angav hovrätten som domskäl? C. Vad anser du om argumentet som den skiljaktige domaren angav? D. Vad anser du själv om hovrättens dom? Motivera ditt svar.

Rättsfall

Oskäligt avtal Vid ett hembesök har en försäljare för ett bolag ingått ett leasingavtal med en jordbrukare avseende köp av dokumentskåp. Hyrestiden avtalades till 24 månader och hyran till 917 kr i månaden med en första för­ höjd hyra uppgående till 6 900 kr. Endast två dagar efter avtalets ingående, innan de båda skåpen ännu hade levererats, meddelade köparen bolaget att han ville säga upp (annullera) avtalet. Trots detta sände bolaget skåpen till köparen. Köparen avstod från att hämta godset, varför det återgick till bolaget. Tingsrätten: Vid avtalets ingående upprättades för­ utom leasingavtalet en handling benämnd köpe­ kontrakt. Handlingen är undertecknad av parterna. Tingsrätten fann inte att de åberopade omständig­ heterna har varit av sådan beskaffenhet att avtalet ska lämnas utan avseende enligt avtalslagen 36 §. Då det inte heller i övrigt har förekommit något som befriar köparen från avtalet finner tingsrätten att han är skadeståndsskyldig mot bolaget. Tingsrätten förpliktigade köparen att till bolaget utge skadestånd med 25 390 kr jämte ränta. Köparen överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla bolagets talan. Bolaget bestred ändring. Hovrätten: Parterna åberopade samma grunder som vid tingsrätten. Enligt avtalet skulle hyreskunden vid avtalets upphörande såsom ersättning vid av­ talsbrott erlägga, utöver förfallna belopp, 3/4 av summan av icke förfallna hyror. Ett avtalsvillkor med detta innehåll är enligt hovrättens mening i sig sådant att det i vissa fall bör kunna anses som oskäligt, eftersom det innebär en oproportionerlig ersättning för utebliven betalning, och därmed falla

inom tillämpningsområdet för avtalslagen 36 §. Rörande omständigheterna vid avtalets ingående framgår att försäljaren beredde sig tillträde till köpar­ ens bostad på kvällstid under förevändning att han sökte vägen till en annan person. Köparen, som inte tidigare hade övervägt att skaffa ett dokumentskåp, förmåddes därefter att snabbt ingå avtalet genom att försäljaren oriktigt påstod att han kom från en mässa och att köparen kunde få ett ”mässpris” – innebärande bl a att han skulle få ett vapenskåp som bonus – om han skrev på avtalet omedelbart. Varken det totala priset eller avtalsvillkoret om uppsägning diskuterades vid tillfället. Dessa om­ ständigheter visar enligt hovrätten att de försälj­ ningsmetoder som bolaget har använt sig av måste bedömas som mycket tveksamma, för att inte säga otillbörliga, och att bolaget i avtalsförhållandet har intagit en klart överlägsen ställning i förhållande till köparen, inte minst när det gällt möjligheterna att utforma avtalsvillkoren till sin fördel. Med detta som bakgrund finner hovrätten vid en helhetsbedömning att omständigheterna är så­ dana att leasingavtalets villkor om ersättning vid avtalsbrott bör såsom oskäligt lämnas utan avse­ ende. Bolagets talan ska därmed ogillas. Ett hovrättsråd var skiljaktig och fastställde tingsrättens domslut på följande skäl: ”Omständig­ heterna är enligt min mening inte sådana att ifråga­ varande avtalsvillkor skall lämnas utan avseende eller jämkas. Jag beaktar därvid bl a att försäljarens besök varade ca en och en halv timme och att, en­ ligt vad han uppgett, hans kundkrets, lantbrukare, ofta är svåra att anträffa under dagtid.”

29

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 29

07-05-18 09.10.13


Avtalsrätt

Problem i företaget Nedan finns några problem som du ska hjälpa till att lösa. I flera fall finns inte lösningen i fakta­texten, utan du får själv försöka göra en bedömning utifrån lag och avtal. Motivera dina svar.

1. Oklart avtal

4. Obehörig säljare?

Vi behöver en ny receptionsdisk i vårt företag. Flera leverantörer lämnade anbud och vi valde en som gav ett fördelaktigt pris. Tyvärr var leveranstiden hela sex veckor. När vi tackade ja till anbudet och beställde receptionsdisken angav vi en önskad leve­ ranstid på en månad. Efter fem veckor kontaktade vi leverantören och efterlyste disken. Leverantören svarade då att de inte kommer att leverera eftersom vi inte har träffat något avtal. Kan det stämma?

En av våra säljare har skrivit ett avtal med en större kund. Problemet är att priset är i lägsta laget jämfört med tillverkningskostnaden. Vi har skrivit till kunden och meddelat att säljaren inte var behörig att träffa ett sådant avtal och att det därför är ogiltigt. Kunden invänder då att de tidigare har träffat andra liknande avtal med säljaren och vidhåller att avtalet ska gälla. Vem har rätt?

5. Unga programmerare 2. Utbytt vakthund Jag var och tittade på en vakthund till vårt företag och lade en handpenning för hunden. När vi kom­ mer för att hämta hunden säger ägaren att en an­ nan kund har blivit lovad hunden. Hon har dock en annan mindre hund som vi kan ta istället, och den kan följa med oss direkt. Jag menar att vi har ett avtal om den första hunden, men ägaren invänder att den inte var fullt betald och att avtalet därför inte var klart. Vem har rätt?

Jag funderar på att köpa ”webb services” (informationsutbyte mel­lan webbplatser) av ett par programmerare som är under­ åriga (de är 16 och 17 år gamla). De driver tjänsten privat utan något bolag. Det som köpet omfattar är dels domännamnet, dels kund­ registret. Nu undrar jag om de underåriga person­ erna har rätt att ingå ett sådant avtal med mig.

6. Opålitligt ombud Jag gav en bilhandlare en skriftlig fullmakt att sälja en lastbil. Vi kom överens om att han skulle sälja lastbilen för minst 300 000 kr. Han sålde den sedan för bara 270 000 kr och sa till mig att det var ett mycket bra pris. Den var egentligen inte värd mer än högst 250 000 kr med tanke på skicket menade han. A. Hade han rätt att sälja den för under 300 000 kr? B. Kan jag kräva honom på mellanskillnaden?

3. Ångrat avtal

7. Anbud till fel adress

Vårt företag har skrivit ett samarbetsavtal med ett annat byggföretag om ett gemensamt byggprojekt. Nu vill det andra företaget dra sig ur avtalet och hän­ visar till att bara deras byggchef och inte delägarna har skrivit under avtalet. Den som skrev under hade ingen fullmakt. Har de rätt att dra sig ur avtalet?

Vi skickade av misstag ett anbud till fel mottagare. Anbudet var ställt till rätt företagsnamn, men epostadressen var felaktig. Det pinsamma är att mot­ tagaren redan är kund hos oss och betalar ett högre pris än vad som står i detta anbud. Måste vi stå för anbudet trots att det hamnade på fel ställe?

30

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 30

07-05-18 09.10.16


Bildförteckning Action s 271 Apple s 260 Brottsoffermyndigheten s 238 BT-truck s 175 Flato, Pawel s 280 Fröderberg, Magnus s 264 Förpacknings- och Tidningsinsamlingen s 311, 312 Getty images s 102 Hemglass s 46 Hotel Noble House/ Althin Tomas, s 65 Hotell Kung Carl, Stockholm s 222 iStock/ s 30, s 216 Millanovic s 170 Ooyoo s 306 Marmion s 325 Albrektsen, Peter, s 214 Balcerzak, Marcin s 11, 273 Bibikova, Maria s 233 Brown, Allan s 137 Bryukhanova, Anna s 64 Chauvin, Yanik s 302 Clarke, Richard s 342 Diederich, Diane s 41 F. Young, Lisa s 142 Gearhart,Rosemarie s 177 Georgijevic, Miroslav s 275, 295 Hyman, Rick s 17 Kashkin, Sergey s 206 Khan, Danish s 305 Klein, Stefan s 39 Lowry, Nikki s 235 Lubberdink, René s 239 Manley, Andrew s 35 Masson Deshaies, Julie s 30

J2000_AJ_s_344-352_sak_bild.indd350 350

Norton, Jane s 231 Parnell, Cliff s 283 Pustovaya, Anna s 49 Saulyte-Laurinaviciene, Ruta s 342 Schindler, Leigh s 63 Servo, Diego s 167 Stachowski, Arkadiusz s 247 Thompson, Leah-Anne s 294 Trojanowska, Gabriela s 168 Turudu, Emrah s 126 Wackerhausen, Jacob s 8, 47, 52, 194 Karlsson s 44 Kruse, Louise s 300 Landmér, Karin s 256 Lorentzon, Christer s 136 Lundin, Hans s 280 Lundstedt Tomaz s 9, 12, 13, 15, 17, 19, 20, 26, 27, 27, 28, 28, 31, 32, 33, 36, 37, 40, 43, 50, 50, 51, 59, 60, 60, 64, 66, 69, 70, 71, 73, 74, 76, 77, 81, 86, 87, 90, 91, 93, 96, 100, 111, 111, 114, 114, 120, 121, 122, 127, 132, 133, 134, 136, 138, 139, 152, 153, 158, 159, 164, 165, 168, 169, 172, 173, 174, 182, 183, 188, 190, 191, 195, 196, 200, 207, 208, 209, 212, 213, 217, 218, 223, 226, 228, 229, 232, 234, 237, 241, 244, 244, 245, 245, 248, 249, 251, 251, 252, 253, 255, 256, 260, 262, 262, 262, 262, 268, 269, 272, 272, 272, 274, 275, 277, 278, 281, 281, 282, 285, 286, 290, 294, 295, 300, 301, 303, 307, 308, 313, 314, 319, 322, 323, 328, 330, 331, 333, 337

Masterfile/Scanpix/Woodhouse, Jeremy s 61 MjöbäcksVillan, s 64 Mårtenson, Thomas, s 324 OCL Brorssons fälgspecialisten s 319 Offesson, Andreas s 58, 72, 89, 135, 147, 155, 177, 189, 224, 235, 238, 313, 335 Photodisc s 21, 47, 54, 77, 79, 86, 91, 95, 99, 101, 104, 115, 124, 131, 146, 154, 198, 227, 259, 283, 287 Ragn-Sells s 315 Returpack s 310 Rusta s 336 Sarlöv-Kullberg, Ewa s 225 Scanpix/ Andersson, Ingvar s 309 Earthy, Mark s 240 Ekströmer, Jonas s 138, 332 Farnsworth, Alexander s 330 Montgomery, Henrik s 105 Nilsson, Thomas s 38 Sabel, Sofia s 211 Sandberg, Fredrik s 92 Sjöberg, Mikael s 212 Siba s 78 Sony-Ericsson s 48 Stena s 322 Stim s 254 Sveriges Riksdag/ Staffansson,Holger s 131 UN/DPI Photo/ Castro, Marco s 327

07-06-11 14.41.33


352s Euro art silk 100gr rygg = 25mm c:a

AF FÄR S JURIDIK

AF FÄR S J UR I DI K tionstips m m samt sammanfattningar. Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, lagen?, Hur skulle du döma?, Problem i företaget, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. figurer och tablåer, dokument, informationstips m m samt sammanfattningar. Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö gör boken lättöverskådlig funktionell. Tio grundkapitel och tresom pluskapitel fördelas Uppgiftsdelarna innehålleroch gott om tillämpningar under rubriker Rätt eller på de trefel?, blocken. Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka upprätta dokument J2000 och Affärsjuridik är främstetc. avsedd för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (KY). Den passar också bra Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 affärsjuridik Konsument –och 4 Boende – 5 Arbete görAffärsjuridik boken för andra grundläggande kurser i civilrätt, företagsjuridik. J2000 lättöverskådlig och funktionell. Elva grundkapitel och fem pluskapitel fördelas de lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. För juridikens grunderpåfinns fem blocken. J2000 Rättskunskap & privatjuridik.

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, Författare: Jan-Olof Andersson (sittande) och Cege Ekström (tv) samhällsvetare och lärare. Åsa Eliasson är jurist och hovrättsassessor. är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. De har skrivit ett flertal läromedel i ekonomi och juridik. Dan Ogvall (i mitten) är chefsrådman. Claes Pettersson (th) är advokat och affärsjurist. J2000 Rättskunskap Fakta & Uppgifter ISBN 91-47-07454-X Kommentarer lösningarKommentarer ISBN 91- 47-07455-8 J2000 Affärsjuridik Faktaoch & uppgifter/ och lösningar/ Lärarhandledning med cd Lärarhandledning med cd ISBN 91-47-07456-6 J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd

FA K TA & U P P G I F T E R

FA K TA & U P P G I F T E R

Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i J2000 Rättskunskap är främst avsedd för kursen Rättskunskap på gymnasiet rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik. och inom vuxenutbildningen. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok.

A F FÄ R S J U R I D I K

Affärsjuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på tre block. Juridikens presenteras i form –avmed faktatext uppgifter fördelat fem Faktatexten är klar,grunder koncis och välstrukturerad inslagoch av belysande exempel,pådokument, block. rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, informa-

Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Jan-Olof Andersson Best.nr 47-08618-4

Tryck.nr 47-08618-4-00

Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

LIBER


9789147086184