Marie Sallnäs & Stefan Wiklund
Ett relativt nytt fenomen är att bemanningsföretagen har börjat intressera sig för socialtjänstens område. Då och då kan man se annonser från privata företag som vill locka socionomer att arbeta hos dem som hyrsocionomer eller ”konsulter”, för att dessa sedan ska bli uthyrda till socialtjänstkontor som har behov av arbetskraft. Detta i stället för att socionomerna blir anställda direkt av kommunerna. Sannolikt finns det både pull- och push-faktorer inblandade. Pull-faktorer består av attraktiva förhållanden, exempelvis att bemanningsföretagen enligt annonserna erbjuder både goda löner och flexibilitet i arbetssituationen. Push-faktorer rör omständigheter som gör att man söker sig bort från något, exempelvis ansträngda arbetsförhållanden i socialtjänsten. Det saknas säkra uppgifter om hur vanligt det är med socionomer som hyrs ut av bemanningsföretag, men en rimlig uppskattning är att mer än hälften av landets kommuner anlitat hyrsocionomer under de senaste åren. Det område inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) där användandet av hyrsocionomer förefaller mest utbrett är den sociala barnvården. Det betyder dock inte att socionomkåren i sin helhet i någon större omfattning gått till privata arbetsgivare. År 2015 hade endast 15 procent av socionomerna anställning inom den privata sektorn (Shanks m.fl. 2018). Oavsett omfattningen innebär förekomsten av hyrsocionomer vid social kontoren att privatiseringen nått ända in i socialtjänstens kärna, det vill säga in till det handläggande och utredande arbete som föregår olika insatser. Här finns emellertid lagmässiga begränsningar. Att genomföra en utredning och fatta beslut om åtgärd kan i princip inte utföras av någon annan än socialtjänstens egen personal, eftersom detta är myndighetsutövning och sådan kan inte privatiseras. Avgränsningen av vad som är myndighetsutövning är emellertid oklar, så med nuvarande rättsläge är det osäkert hur stort bemanningsföretagens potentiella utrymme faktiskt är inne i socialtjänstens egen organisation. Inom andra välfärdsområden som hälso- och sjukvården har anlitande av bemanningsföretagens tjänster, exempelvis hyrläkare, vållat stora problem i form av bristande personalkontinuitet och höga kostnader för landstingen. Det finns ännu inte så mycket kunskap om konsekvenserna av hyrsocionomer inom socialtjänsten, men det är rimligt att tro att den ökade förekomsten av sådan personal är en negativ faktor om man vill uppnå kontinuitet i kontakterna med brukarna. Inte minst bland barn i 62
© F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur