Issuu on Google+

Religion och livet

Bรถrge Ring | Liber


Innehåll

Sju utgångspunkter

9

Livet 10 Livsåskådningar … 11 … och kultur 12 Plats, livsåskådning och kultur är avgörande 13 Naturreligioner 16 Humanismen 20 Existentialismen 23 Livsattityder och livsåskådningar idag? 26

Etik och moral 32 Olika former av etik 34 1. Pliktetik eller regeletik 34 2. Konsekvensetik 34 3. Sinnelagsetik 35 Några religioners reglern 37 Dygder 39 Dödssynder 40 Regler kring mat och dryck 41

Kärlek 44 Äktenskap 45 Sexualitet 47

Samhälle – religion 51 Religioner skapar bara konflikter 51 Religioner utvecklar samhället 54 Politik och religion 55 Kvinnor i religiösa sammanhang 56 Att läsa skriften 58 Sekter 60

Mystik 63 Ondska 66 Satanism och andra proteströrelser 69

Döden 70 Nära-döden-upplevelser 71 Självmord 72 Begravning 74


Judendomen

76

Introduktion 78 Historien 78 Skrifter – Tanach och Talmud 79 Gemensamt i den judiska tron 80 Riktningar 81 Högtider 82

Kristendomen

94

Introduktion 96 Historien 96 Skriften – Bibeln 101 Gemensamt i kristen tro 104 Riktningar 105 Högtider 113

Sju utgångspunkter 84

Sju utgångspunkter 115

Livet 84 Etik och moral 86 Kärlek 89 Samhälle – religion 90 Mystik 91 Ondska 92 Döden 92

Livet 115 Etik och moral 117 Kärlek 123 Samhälle – religion 126 Mystik 128 Ondska 129 Döden 129


Islam

132

Introduktion 134 Historien 134 Skriften – Koranen 137 Gemensamt i muslimsk tro 139 Riktningar 141 Högtider 143

Hinduismen

162

Introduktion 164 Historien 164 Skrifter 164 Gemensamt i hinduisk tro 165 Riktningar 167 Högtider 168

Sju utgångspunkter 146

Sju utgångspunkter 170

Livet 146 Etik och moral 147 Kärlek 152 Samhälle – religion 155 Mystik 158 Ondska 160 Döden 160

Livet 170 Etik och moral 172 Kärlek 174 Samhälle – religion 176 Mystik 179 Ondska 179 Döden 180


Buddhismen

182

Introduktion 184 Historien 184 Skrifter 186 Gemensamt i buddhistisk tro 187 Riktningar 192 Högtider 194

Sju utgångspunkter 196 Livet 196 Etik och moral 199 Kärlek 202 Samhälle – religion 204 Mystik 206 Ondska 208 Döden 209

Karta över de fem världsreligionerna 212 Register 214


livet . 9

Sju utgångspunkter: Livet Etik och moral Kärlek Samhälle – religion Mystik Ondska Döden


10 . sju utgångspunkter

Livet Människan är den enda varelse som kan göra upp eld. Forskare som studerar djurens beteenden hävdar att det hänger samman med människans språkförmåga. Människan är den enda art som har ett utvecklat språk. Djur kan kommunicera men inte på samma sätt som människor. Språket gör det möjligt för oss att planera, fantisera, drömma och föreställa oss andra tider och platser. Vi har förmågan att tänka att något har hänt förr och att något kan hända i framtiden. Därför har människor i alla tider frågat: Vad hände innan vi föddes? Vad händer när vi dör? Det har i sin tur lett till att vi människor skrivit skapelseberättelser, fantiserat kring hur världen till slut ska gå under, vad som händer efter döden och varför vi lever här. Dessa myter och berättelser formuleras om och om igen, för varje generation vill ge sina svar.


livet . 11

Livsåskådningar … Några äldre personer fick frågan: Vad är viktigast i livet? En svarade: Rent ut sagt, lite förenklat är det att sova gott om nätterna. En annan svarade: Att leva sitt liv, sitt eget liv. Vad tycker du är viktigast i livet? Hur vill du forma ditt liv? De svar du ger säger något om din syn på livet, din livssyn, som också kallas för livsåskådning. Vissa människor har en genomtänkt livsåskådning, de flesta inte. Men alla har vi någon form av livsåskådning, vare sig den är genomtänkt eller inte. Livsåskådningen är påverkad av vår omgivning och den tid vi lever i. Livsåskådningar kan vara både religiösa och icke-religiösa. Buddhism, islam, marxism, veganism, humanism, ateism och existentialism är alla exempel på livsåskådningar. De har det gemensamt att de försöker svara på frågor som: Var kommer livet ifrån? Vad är en människa? Vad ger mening och hur ska vi leva?

livsåskådning hur man ser på livet ateism att inte tro på en gud eller gudar


14 . sju utgångspunkter

Livsåskådning

Kultur Jag

försök ställa dig utanför och titta på din kulturella och religiösa bakgrund en stund. Det är mycket svårt men viktigt för att kunna formulera sin egen livssyn. Religion, livsåskådning och kultur är nästan omöjligt att skilja åt. Det du kan göra är att fundera över din egen historia och erfarenhet. Vad vill du ta med dig från din uppväxt? Vad vill du lämna eller förändra?

hur tänker du? 1. En muslim kan vara mer lik en kristen än en annan muslim. Vilka slutsatser drar du av detta? 2. Blandas lokala kulturella traditioner ofta ihop med religionen? Vad tror du? 3. På vilka olika sätt kan du närma dig den kultur och livsåskådning du vuxit upp med?


livet . 15

1. Försök beskriva den kultur du växt upp i. Du kan ta hjälp av följande frågor, men lägg gärna till fler. • Vilka högtider firar ni och hur? • Vilka traditioner har du och din familj? Vilka ritualer har ni till exempel kring födelsedagar och andra familjehögtider? Kring mat och dryck? • Hur ser ni i familjen på kvinnans och mannens roll? • Hur har ni resonerat kring sexualiteten? • Vilka politiska åsikter har du fått med dig? • Vilka moraliska regler har poängterats och lyfts fram i familjen? • Försök beskriva den samhällsklass du kommer ifrån. • Vilken betydelse har den kultur som handlar musik, konst och litteratur i din familj? När du har svarat på dessa frågor, fundera på vad du vill ta vara på i din kultur och vad du vill lämna. Föreställ dig att du träffar någon som du ska leva tillsammans med, vad är det som du vill ha med dig in i relationen. 2. Försök också att beskriva den livsåskådning (religiös eller icke-religiös) du växt upp med och vad du vill ta vara på och vad du vill lämna i den. Utgå från följande frågor: • Var kommer livet ifrån? • Vad ger mening? • Hur vill du leva? Vilka huvudregler vill du följa? Ett förslag: Skriv ner dina svar och lägg dem i ett kuvert och klistra igen. Skriv ditt namn på kuvertet. När kursen är slut tar du fram kuvertet och läser vad du skrivit.

Gamla livsåskådningar är resultat av människors erfarenheter av livet. För att kunna utveckla sig som människa och kunna formulera sin egen livsåskådning är det en hjälp att se och förstå hur andra människor har tänkt. Låt oss därför titta närmare på tre livsåskådningar: Naturreligion, humanism och existentialism.


samhälle - religion . 51

Samhälle – religion

De flesta religioner betonar att tron är något som lever inom människan. Men vi lever i världen och det präglar oss även när vi söker det som är bortom världen. Det innebär att religiösa utövare alltid på ett eller annat sätt tagit del av samhällets utveckling och försökt påverka, till och med de som levt undanskymt i öknen eller isolerat i kloster. Ibland sägs att de flesta människor har dödats i det godas namn. Ett land vill till exempel sprida sin tanke om frihet och känner sig därför tvingat att befria dem som inte lever i frihet. Några har hittat den sanna tron, som de anser kan rädda mänskligheten. Därför går de i krig för sin sak. Men alla som tror på friheten eller sin religion gör inte så. Detta väcker frågan om inte sättet man tror på är viktigare än vad man tror på. hur tänker du? Hur angelägen är du om att övertyga andra om din livssyn?

Religioner skapar bara konflikter Religioner skapar bara konflikter. Kristna har i historien deltagit i mängder av krig. Buddhister i Japan hetsade till krig mot Kina. Muslimer dödar varandra i Mellanöstern och judar bygger murar runt sitt land. Det kanske är lika bra att skrota alla religioner? På detta sätt resonera många människor. Utan tvekan har religioner varit delaktiga i konflikter. Beror det på religionen i sig, dess tankar och hållningssätt eller finns det andra förklaringar?


52 . sju utgångspunkter

hur tänker du? 1. Skulle en värld utan religioner vara en bättre värld? Varför i så fall? 2. Sovjetunionen, Kina och Kambodja är exempel på länder som försökt utrota religionen. Trots det har inte fred och rättvisa skapats där. Finns det andra lösningar än att försöka utrota och förbjuda religioner om man anser att religioner skadar och skapar konflikter? Kom med förslag. 3. Är det själva läran eller idén som skapar problemen? Eller är det hur människor förhåller sig till idéerna? Fundera och försök att hitta grundorsaken till problemen.

I media rapporteras om krig och motsättningar mellan katoliker och protestanter på Irland, mellan muslimer och kristna på Balkan, mellan sunni- och shiamuslimer i Irak, mellan judar i Israel och kristna och muslimska palestinier och mellan muslimer och hinduer i Indien. Välj en av dessa konflikter eller någon annan som du känner till. 1. Vilken roll spelar religionen i konflikten? Vilken betydelse har själva tron, det historiska och kulturella arvet? 2. Utnyttjas religionerna av makthavare och andra för sina egna syften? Är det religionen som utnyttjar och styr makthavaren?


samhälle - religion . 53

tibetanska buddhistmunkar som i New Delhi i Indien genomfĂśr en tyst demonstration.


170 . hinduismen

Hinduismen – sju utgångspunkter Livet Var kommer livet ifrån? Gud är källan till liv. När man i hinduismen talar om Gud kan det betyda flera olika saker. 1. Gud kan vara en enda gud som exempelvis Vishnu. 2. Gud är inte bara en gud, utan många gudar som tillbeds vid olika tillfällen. 3. Gud kan också stå för Det gudomliga (Brahman), något opersonligt, som kan visa sig på olika sätt och under olika gudanamn. Grunden i hinduismen är tillbedjan av »Gud« i olika skepnader. I en av de heliga skrifterna står: »Det finns oändligt antal evigt medvetna levande varelser och bland dem är det en som upprätthåller alla de andra.« (Underförstått Gud.) En hindu kan alltså säga att livet är detsamma som Gud och alla själar. Så om Gud och människors själar inte skulle finnas, skulle det inte finnas liv. I dessa tankar återspeglas idén om att människans själ (atman) är detsamma som Gud. Gud och människan är ett.

Övergångsriter i livets början Bland hinduer är det vanligt att ett nyfött barn, efter några dagar, får ett namn som är kopplat till stjärntecknet som barnet föds i. Senare, inom en månad, kan en namngivningsceremoni ske i templet. Denna namngivningsceremoni ska påminna människan om hennes andliga identitet, för vi människor hör ihop med den gudomliga verkligheten. Ceremonin kan börja med att prästen häller vatten över barnet och ber böner. Därefter sätter man på barnet kläder och ger det lite mjölk. När det är gjort tänds den heliga elden som kallas Agni, som ett offer till guden Vishnu. Allra sist får barnet sitt namn bekräftat.

Agni elden, eldens gud. Agni återkommer i flera hinduiska sammanhang


sju utgångspunkter . 171

hur tänker du? 1. Vad vet du om ditt eget namn? Har det någon religiös anknytning? 2. Varför är namn så viktiga? Försök hitta flera förklaringar. Andra hinduiska övergångsriter sker när barnet kan äta sin första fasta föda och när håret klipps för första gången. En annan stor övergångsrit är snörceremonin. Snörceremonin I familjer där tron är viktig och där den religiösa traditionen är levande får pojkarna i familjen genomgå en speciell ceremoni som kallas snörceremonin. Pojken undervisas av en guru (läromästare) om hinduismen. Sedan får han i en ceremoni ett snöre som han bär diagonalt på överkroppen resten av livet. Han får också ett eget mantra (ett heligt ord) som han ska använda sig av när han mediterar.

de tre vita parallella strecken på vänster arm visar att det är en shivaanhängare. Snöret talar om att detta är en person som tillhör en av de tre översta kasten, eftersom det bara är män som tillhör dessa kast som genomgår snörceremonin.

guru en andlig vägledare

mantra ett ord eller bokstav som används vid meditation


174 . hinduismen

Kärlek Äktenskap Äktenskapet har hög status inom hinduismen, för det bidrar till stabilitet i samhället och i det sociala livet. Än idag är det vanligt att föräldrar är med och föreslår vem deras barn ska gifta sig med. Det kallas för matchäktenskap när man försöker matcha ett par. I Indien lever man mycket i storfamiljer och det är därför viktigt att alla kan komma överens. Det finns präster som specialiserat sig på äktenskap och de tar hjälp av astrologi för att hitta den rätta partnern. I tidningar annonser man efter någon att gifta sig med, och där anges bland annat inkomst, utbildning och vilken kast man tillhör, allt för att kunna gör en bra matchning. I den gamla hinduiska traditionen finns en tanke om att kvinnan äger en särskild kraft som heter shakti. Denna kraft kan bara styras inom äktenskapet. Det är en annan förklaring till äktenskapets stora betydelse. Även gudinnorna äger denna kraft, särskilt gudinnan Kali. hur tänker du? 1. Vore det bra om dina föräldrar, som känner dig väl, skulle hjälpa dig när du söker efter någon att gifta dig med? 2. Hur tänker du om den hinduiska tanken om kvinnans speciella kraft, shakti? Hur har den uppkommit och med vilka syften, tror du?

Sexualitet Sexualiteten hör hemma i äktenskapet. I vissa hinduiska traditioner finns hårda regler även för hur sex ska utövas inom äktenskapet. Den sexuella akten ska bara ha till syfte att avla barn och föregås av sång och meditation. Samtidigt finns det i hinduiska traditioner en koppling mellan den andliga och den sexuella upplevelsen. Tantrism heter en riktning som använder sig av det förbjudna för att uppnå andliga mål. Alkohol, felaktig mat, sexualstimulerande medel och samlag kan användas för det. Föreningen mellan det manliga och kvinnliga leder till fullkomlighet och detta kan ske symboliskt eller konkret.

shakti en särskild kraft som kopplas till kvinnan och gudinnor tantrism en rörelse som finns i både hinduism och buddhism


sju utgångspunkter . 175

hinduisk bröllopsceremoni på Filippinerna.

Guden Shiva har en penis (linga) som symbol och gudinnan Kali en slida (yoni). Båda dessa gudar speglar hinduismens många sidor. Shiva är exempelvis både asketen som lever ensam i skogen utan sex, samtidigt som han är gift med Parvati och har barn med henne. (Läs mer på s. 167.) Homosexualitet Enligt hinduismen finns det människor med en homosexuell läggning. Den kan förklaras med karmaläran, det är något som följer med från tidigare liv. Men homosexuella par får inte gifta sig. Abort Livet blir till vid befruktningen så när du gör abort dödar du ett liv. De finns inget som säger att det är förbjudet att göra abort, men du ska tänka på att det skulle kunna vara du själv som blir aborterad. Dessutom kan du inte ta bort problem som anges som skäl till en abort, ekonomiska eller sociala. Problemen finns alltid kvar och genom den karmiska lagen lever de kvar.


176 . hinduismen

Samhälle – religion Hinduismen har sitt centrum i Indien och 90 procent av alla hinduer bor i Indien. Endast en gång historien har Indien levt under ett hinduiskt styre och det var mellan 300 och 500 e.Kr. Men egentligen har det indiska samhället under flera årtusenden präglats av hinduismen. Hur förhåller sig hinduismen till politik? Ett gammalt ideal är att en statsman ska kunna tillhöra alla religioner, men han ska se till att människor följer sin religion. Det vill säga att människor följer sina plikter (dharmas) vilka ju är olika från människa till människa, från grupp till grupp. Kristna i Indien har sina plikter, muslimer sina och hinduer sina enligt hinduismen. I praktiken har det förekommit många konflikter i Indien med religiösa inslag. Motsättningar mellan exempelvis islam och hinduism har förekommit vid ett flertal tillfällen. Ett berömt exempel är när konservativa hinduer rev en moské 1992 som de ansåg låg på guden Ramas födelseplats. S�� kallade hindunationalister, med fundamentalistiska drag har påverkat den indiska politiken.

I Sverige I Sverige har hinduismen spelat en mycket blygsam roll. Uppskattningsvis finns det några tusen hinduer i Sverige. Många bor i Göteborg, Jönköping och Stockholm. De representerar olika traditioner men firar gudstjänster och högtider tillsammans. Finns det ett tempelrum på orten går man dit. I Jönköping finns en hinduisk församling som består av olika familjer från nordvästra Indien, sammanlagt 200 barn och vuxna. De tillber olika gudar i en enkel gudstjänstlokal inrymd i en liten lägenhet. Tillsammans har man bestämt att ingen speciell gud ska stå i centrum. Sånger och psalmer är stommen i gudstjänsten, sånger till gudarna Rama, Krishna eller Hanuman. Grunden i tron är tron på gudarna. Det viktiga är inte spekulationer kring den gudomliga verkligheten (brahman) utan glädjen i att få träffas och tillbe gudarna.


sju utgångspunkter . 177

hur tänker du? 1. Hur viktig är det att känna till teorier och tankar kring sin tro? Räcker det med att bara ha en känsla och önskan att tacka en gud för livet? 2. Handlar tro och religion mer om att vilja befinna sig i ett sammanhang, än själva innehållet i tron?

Kulturkrockar För många i Sverige är den indiska och hinduiska kulturen främmande och speciell. Särskilt de som tillhör Hare Krishna-rörelsen har upplevt att de blivit missförstådda och betraktade som »sektmedlemmar«. Den här typen av kulturkrockar drabbar ibland främmande kulturer och fördomar frodas. Trots allt finns det närmare en miljard människor som lever i en hinduisk kultur. Men för den som inte känner till det främmande, blir det lätt skrämmande. hur tänker du? 1. Varför är det främmande lite skrämmande? Går det att ändra på den attityden? 2. Varför har många av oss behov av att framställa andra som »konstiga« och »flummiga«? 3. Vilket är det bästa sättet att undvika att fördomar, osanningar frodas i ett samhälle?


isbn 978-91-47-08079-3 © 2007 Börge Ring och Liber AB redaktion: Thomas Johansson formgivare: Nette Lövgren, Eva Jerkeman bildredaktör: Elisabeth Westlund produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Nacka tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien, 2007

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


219

Bildförteckning Robine Joel/Afp/Scanpix omslag Amr Nabil/AP/Scanpix 149 Andersson Mikael/Mira 131 Apollo Images/Gamma/IBL 157 Arar Sabah/Rex Features/IBL 142 Arif Ali/Afp/Scanpix 58, 119 Arles Jean-Philippe/Afp/Scanpix 107 Art Zamur/Gamma/IBL 110 Bader Hazem/Afp/Scanpix 24 Bassignac-Roussel/Gamma/IBL 43 Baz Patrick/Afp/Scanpix 68 Bergström Magnus/Scanpix 207 Bridgeman Art Library 12 Maya with a doll, 1938, Pablo Picasso, Musée Picasso, Paris. © Succession Picasso/BUS 2007 Bridgeman Art Library 27 Praying Halves, 1999, Victor Nizovtev, © The Classical Gallery, Virginia, USA British Library 208 Ur Ojo Yoshu (Essentials for Rebirth), Kyoto 1791 Chmura Frank/Tiofoto 198 Chung Jean/OnAsia.com 191 Clarke Mike/Afp/Scanpix 204 Darby Sawchuk/Alamy/Lucky Look 197 Deloche Pascal/Godong/Ina Agency 83, 86, 89, 104, 133, 137, 144, 145 Désarmaux Sébastien/Godong/Ina Agency 109 Duggleby Luke/OnAsia.com 200 East News Poland/Gamma/IBL 127 Falise Thierry/OnAsia.com 182-183 Gantier Marc/Gamma/IBL 112 Goh Chai Hin/Afp/Scanpix 40 Gounot Michel/Godong/Ina Agency 81, 181 Gunnarsson Berndt-Joel/IMS 44

Helgadóttir Heiða/Nordic 71 Henley Mark/Panos/Bildbyrån Silver 163 Hidajet Delic/AP/Scanpix 95 Joe Alexander/Afp/Scanpix 21 Johaentges Karl/Look/IBL 195 Julien Gerard/Afp/Scanpix 67 Kimmig Ulla/laif/Ina Agency 158 Klamm Valery/OnAsia.com 30 Kritsanavarin Suthep/OnAsia.com 211 Lipka Jann/Mira 98 Lissac Philippe/Godong/Ina Agency 77, 85, 115, 148, 165(1), 171, 175, 179 Lounes Mohamed/Gamma/IBL 139 Mari Arturo/Osservatore Romano/Afp/ Scanpix 106 Martel Olivier/Gamma/IBl 17 Mohamad Ismael/Upi/Gamma/IBL 143 Naamani Marwan/Afp/Scanpix 10 NASA/Johnson Space Center/The Visible Earth 11 Naylor Kim/Tiofoto 178 de Noyelle Fred/Godong/Ina Agency 79, 93, 165(2) Picture Contact/Alamy/Lucky Look 153 Prashant Ravi/Ap/Scanpix 186 Raveendran Ravi/Afp/Scanpix 53 Reddy Simon/Alamy/Lucky Look 169 Redfern Jerry/OnAsia.com 199 Schmitt Terry/Upi/Gamma/IBL 125 Silwer Bo/Norrlandia 114 Sloan Tim/Afp/Scanpix 74 Vandeville Eric/Gamma/IBL 120 Werner Florian/Look/Getty Images 65 Xinhua/Zhang Jun/Gamma/IBL 161


Börge Ring

Religion och livet

A

Religion och livet består av två delar. Första delen innehåller en genomgång av sju teman eller utgångspunkter som är centrala för alla former av livsåskådningar: Livet, etik och moral, kärlek, samhälle – religion, mystik, ondska och döden. Den andra delen innehåller en kort och effektiv introduktion av de fem världsreligionernas grundläggande lära och tro. Därefter presenteras deras respektive syn på de sju utgångspunkterna. Samma struktur och rubriker återkommer i varje del, vilket ytterligare underlättar jämförande studier. De många arbetsuppgifterna och reflektionsfrågorna hjälper eleven att arbeta självständigt.

www.liber.se

Best nr 47-08079-3 Tryck nr 47-08079-3


9789147080793