Issuu on Google+

S A M LA D

KUNSKAP FÖR  S KOLAN

FÖR S KOLAN

Lyckas med digitala verktyg i skolan Kan digitala verktyg leda till fördjupat lärande hos eleverna? Ja – om man utgår från en genomtänkt pedagogik, ett tydligt ledarskap och en god struktur.

John Steinberg är fil. dr i pedagogik och välkänd författare, S A M LA Di skolutvecklingsfrågor. föreläsare och inspiratör S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

John Steinberg

I boken visar John Steinberg hur man kan arbeta framgångsrikt med datorer, surfplattor och mobiler samt hur man undviker en del av de fallgropar som finns. Här finns resonemang om hur man kan strukturera lektioner och uppgifter, organisera fortbildning inom området och hur man som lärare kan leda det digitala arbetet i klassrummet. Bokens fokus ligger på pedagogik och didaktik snarare än på specifika tekniska lösningar. Lyckas med digitala verktyg i skolan riktar sig till lärare, skolledare och huvudmän som vill börja arbeta mer systematiskt med digitala verktyg i undervisningen.

Lyckas med digitala verktyg i skolan 

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR  SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR  SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 9789172059399

9

789172 059399

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

ala t i g i d d e m s a Lyck n a l o k s i g y t k r ve truktur Pedagogik, s John Steinb

erg

p

och ledarska


Innehållsförteckning

Tack 5 Inledning 7 1. Digitala verktyg i skolan  15 2. Pedagogisk grundsyn  25 3. Inköp och underhåll  58 4. Digital fortbildning  72 5. Digitala verktyg i undervisningen  85 6. Ledarskap 110 7. Avslutning – Skolutveckling genom digitala verktyg  133 Att diskutera vidare  143 Resurser och referenser  144


Inledning en bok om ledarskap och undervisningskvalitet i förs­ ta hand och undervisningskvalitet med hjälp av digitala verktyg i andra hand. Du kan få en hög kvalitet utan några som helst digitala verktyg såsom datorer, surfplattor eller mobiler. Dessa verktyg kan, under rätt struktur och ledning, komplettera och förhöja effekten av de aktiviteter som du leder. De kan även ge både lärare och elever en ny syn på hur lärandet går till. Det är just därför de är så intressanta. Den centrala frågan i boken är: Hur kan vi dra fördel av den nya tekniken för att höja effekten av det vi gör – och på så sätt gagna elevernas lärande, ansvarstagande, förmåga att samarbeta och förmåga att förstå sin omvärld? Vi vet mycket väl att datorer, surfplattor och mobiler inte är ”lösningen”. Hur många gånger har du inte hört att dessa ting bara är verktyg? Vi har gått från griffeltavlan till papper och penna, och nu håller vi på att övergå till surfplattan. Alla förstår att ingenting automatiskt blir bättre av att varje elev har en laptop eller surfplatta, eller tillåts­att använda mobilen som minidator. Samtidigt så investerar vi miljoner och åter miljoner i dessa elektroniska griffeltavlor. Det vore väl tragiskt om de inte på något sätt kunde bidra till undervisningens resultat, underlätta lärande och höja ungdomars motivation? Vi får heller aldrig glömma att inlärning, till stor del, har en emotionell bas. Digitala verktyg i en miljö där eleverna inte känner trygghet, välvilja från läraren och acceptans från kamraterna kommer inte att fungera – hur mycket de än blinkar, låter och lockar. Digitala verktyg i en miljö där läraren har abdikerat från sitt ledarskap och sitt ansvar för att skapa en trygg miljö, och det här är

7


där eleverna tillåts att försvinna in i en dimma av beroendeframkallade chatt- och sms-meddelanden kommer inte heller att ha avsedd effekt. Det är ännu för tidigt att dra några entydiga slutsatser av digitaliseringen. Vi är bara i begynnelsen av förvandlingen från lärobok till surfplatta, från svarta tavlan till en interaktiv skrivtavla och från elevuppsatser på papper till digitala redovisningar med integration av rörliga bilder, ljud och animationer. Du har rätt att vara skeptisk. Det är mycket som kan gå fel. Du har rätt att ifrågasätta om det är värt pengarna att investera i digital teknik. Du har rätt att ifrågasätta om det leder till en djupare inlärning, eller om vi bara är bländade av den nya tekniken. Själv måste jag medge att jag är en entusiast som ser möjligheterna i att engagera eleverna i sitt lärande och ansvarstagande på ett unikt sätt genom digitala verktyg. I boken kommer jag främst att påpeka fördelarna, men jag väjer heller inte för de många utmaningar som du ställs inför. Som alltid är det en fråga om hur verktygen används. Det är detta som vi ska utforska vidare.

Bokens upplägg Den här boken behandlar de nödvändiga förutsättningarna för att lyckas höja undervisningskvaliteten när du vill ta hjälp av datorer, surfplattor eller mobiler. De nödvändiga förutsättningarna kan sammanfattas i några punkter som också ligger till grund för bokens kapitel: Pedagogisk grundsyn (kapitel 2). Din pedagogiska grundsyn ligger till grund för allt arbete i skolan. Det handlar om din värde­grund, människosyn, syn på lärande, syn på demokrati och kunskap, hur du utövar ditt ledarskap och din klarhet i syftet med aktiviteterna. När du har tydliggjort din grundsyn för dig själv kan du ställa dig frågan hur du vill använda de digitala verk8


tygen. Vilka behov ska verktygen uppfylla? Vilka förmågor ska du träna? Hur kan du uppfylla läroplanens intentioner om digitala verktyg? Inköp och underhåll (kapitel 3). För att arbetet med digitala verktyg ska fungera på en skola måste tekniken fungera. Det är viktigt att skapa en fungerande infrastruktur. Det är också viktigt att det finns ett fungerande skolledarskap som engagerar personalen i den digitala omställningsprocessen och i de livsviktiga diskussionerna om hur tekniken ska användas. Det är även nödvändigt att det finns bra supportfunktioner när tekniken inte fungerar. Som lärare behöver man ha åtminstone grundläggande kunskaper om teknik, olika slags program och hur man kan åtgärda enklare fel. Digital fortbildning (kapitel 4). För att kunna använda digitala verktyg i undervisningen på ett bra sätt behöver lärare fortbildning. Här finns det i dag ett utvecklingsbehov på många skolor. I kapitlet tydliggörs vad som kännetecknar en bra fortbildningsinsats generellt och vad man bör tänka på när man organiserar fortbildning kring digitala verktyg i undervisningen. Digitala verktyg i undervisningen (kapitel 5). I det här kapitlet beskrivs praktiskt olika sätt att använda digitala verktyg i undervisningen. Hur kan man som lärare använda de digitala verktygen för att utveckla sin metodik? I kapitlet ges praktiska exempel, tips och idéer från vardagen i skolan med kopplingar till styrdokumenten. Det förs också en närmare diskussion om olika fallgropar och hur man kan undvika dessa. Ledarskap (kapitel 6). Ledarskapet är avgörande när man börjar använda digitala verktyg i skolan. Det handlar om ledarskapet i klassrummet, det vill säga hur läraren leder grupper för att organisera en strukturerad undervisning, men det handlar även om relationer till elever, föräldrar och andra aktörer i den digitala utvecklingen. 9


Avslutning – Skolutveckling genom digitala verktyg (kapitel 7). De digitala verktygen kan också vara till god hjälp för att utveckla hela skolans arbete. I ett avslutande kapitel summeras viktiga frågor i samband med digitaliseringen i skolan.

Checklistor Till varje viktigt avsnitt i de olika kapitlen finns det checklistor. De är tänkta att användas praktiskt i arbetet med boken. Där har ni möjlighet att ta ställning till och diskutera hur långt ni på er skola har kommit för att försäkra er om att de digitala verktygen bidrar till kvalitetsutvecklingen. Det är inte den sortens listor där man går i en bestämd ordning och prickar av allt man har gjort. Pedagoger är inte som piloter, byggledare, programmerare eller en bilmekaniker som gör 1 000-mils service eller går efter en 1-2-3-checklista. Listorna är i stället tänkta att användas likt en kompass som man kan använda för att utse en riktning eller justera sin riktning. Notera att jag använder du-formen i listorna i stället för ”man” eller ”vi”. Jag skriver ”du” men tänk ofta ”vi”. Notera också att flera av de idéer som jag lägger fram inte alltid är praktiskt genomförbara eller ekonomiskt möjliga. Checklistorna kommer att väcka fler frågor än de svarar på, men de representerar väsentliga punkter som jag tycker du och dina kollegor (och även skolpolitiker) bör ta på allvar. Bli inte besviken om jag inte rekommenderar ett särskilt märke, pekar ut de bästa ”apparna” eller hänvisar till en enskild leverantör för köp, installation, support och service. Det är inte mitt uppdrag, även om jag naturligtvis har åsikter. Digitalt innehåll kommer och går och nyheterna avlöser varandra i en allt stridare ström av information. Därför ägnar jag ingen uppmärksamhet åt särskilda program eller hårdvaror. Nej, mitt 10


uppdrag är i stället att ge dig som läser boken en helhetsbild av det som bidrar till undervisningskvalitet samt en rekommendation om att ni bör kunna ”checka av” så många som möjligt av de punkter jag beskriver. (Vill du ha en sammanställning av alla checklistor finns de att ladda ner på förlagets hemsida, www.gothiafortbildning.com, under bokens titel.)

Skolor som har lyckats I samband med att jag skrivit boken har jag besökt olika skolor för att se hur digitala verktyg påverkar undervisningen. Bland annat inspirerades jag mycket av ett besök på Elm Park ­Elementary School utanför London. Skolan ligger i ett medelklassområde cirka en timmes bussfärd från centrala London. Här finns barn från fyra till elva, tolv års ålder, sammanlagt cirka 300 elever. Elm Park är en av de skolor i England som har kommit längst i att använda digitala verktyg som redskap i undervisningen. De har ett relativt nybyggt skolhus som kan planeras med syfte att skapa en bra infrastruktur. Än så länge har de inte en ”en-till-en”-lösning, det vill säga en dator till varje elev, men det finns ändå väldigt många surfplattor, bärbara och stationära datorer och Ipods, och de används i ett schema som görs upp varje vecka. Glädjen och stoltheten på skolan var påtaglig hos både elever och lärare. Det var uppenbart att här fanns en skola där alla mådde bra och lärde sig mycket. Som vanligt, och som jag alltid upprepar i mina böcker och föredrag, ligger hemligheten i en balans mellan ”kärlek och struktur”. Här var det tydligt att det fanns både och. Barnen kände sig sedda och väl omhändertagna, samtidigt som det fanns en klar struktur för hur de digitala verktygen skulle användas med avseende på olika projekt och tidsanvändningen. Det var härligt att uppleva både lärarnas 11


och elevernas entusiasm och att möta elever som var utsedda till digital leaders. Jag har också besökt svenska skolor som lyckats väl. Vid ett besök på Årstaskolan i Stockholm såg jag hur surfplattor på ett klokt och genomtänkt sätt höjde kvaliteten på elevernas skrivarbete. På Vittra Telefonplan i Stockholm upplevde jag den unika miljön som hjälper både lärare och elever att tänka annorlunda kring platsen vi samlas på för att lära, samt betydelse av att behandla nätetik i undervisningen. Ett besök på Helenelundsskolan i Sollentuna visade att den kanske lättaste ingången till att utveckla undervisningen med digitala verktyg är att utnyttja en enkel klass- eller ämnesblogg där både elever och lärare kan bidra med exempel, frågor, uppgifter och kommentarer. Jag följer även regelbundet skolutvecklingen inom området via nätet, och jag gör regelbundna skolbesök i min gamla hemkommun i Rochester, New York och även i Finland som håller på att tänka ut strategier för användningen av digitala verktyg i skolan. Varje skola måste hitta sitt eget förhållningssätt och sin egen metodik, men det är viktigt att ta del av hur andra har tänkt och gjort. Det är inte alls nödvändigt att vara först ut. Att vara pionjär är väldigt roligt, men att lära av pionjärerna är ännu viktigare för att kunna undvika deras misstag och observera deras framgångar.

Min drivkraft I samband med arbetet med boken har jag ofta tänkt på min yngste son Martin. Han hittade sin flow i Lego som sex-, sjuoch åttaåring. (I dag skulle han nog ha fascinerats av dataspelet Minecraft – en slags digitaliserad version av Lego som skapats av en svensk och spritts över hela världen.) Martin kunde stänga in sig i sitt rum i flera timmar för att bygga en ny konstruktion. 12


Ibland fick jag dåligt samvete för att jag inte lekte med honom, eller ens var i samma rum som honom. Jag öppnade dörren emellanåt för att kolla läget och blev bemött av: ”Stör inte nu.” Fyrtiofem minuter senare kunde han komma ut ur sitt rum och utropa: ”Kolla! Titta vad jag har byggt!” Stoltheten och glädjen var påtaglig. Det är fantastiskt att uppleva den här stoltheten och glädjen som förälder. Det är intressant att notera att han gör ungefär likadant i dag, fast med dokumentärfilmer och reklamfilmer i stället. ”Kolla länken, farsan. Då kan du se dokumentären om vad japanska turister gör med sina bilder när de kommer hem till Japan.” ”Kolla – nu är filmen som jag gjorde med Cullbergbaletten klar.” Hemma är det här naturligt, men vad händer när vi samlar 20, 25 eller 30 barn och ungdomar i grupper i skolan och vill höra samma sak? Situationen är svårare, förstås, och det är mycket som ska klaffa om varje individ i en större grupp ska finna flow. Men i min roll som skolobservatör vet jag mycket väl att det kan inträffa. Jag har hört elvaåringar berätta med stolthet om böcker som de har skrivit i ett ”Ung Berättare-projekt” och hur de blev fysiska böcker på riktigt. Jag har sett den stolthet som eleverna på Årstaskolan känner när de får lägga ut sina böcker på skolans eget webbibliotek, bibblis.se. Jag har lyssnat på en nioåring som med iver berättar om hur hon har designat en bok med hjälp av en applikation och en surfplatta. Jag har sett 100 ungdomar på scenen samtidigt i en fantastisk musikalproduktion som håller utmärkt kvalitet inför hundratals åhörare. Jag har lyssnat på när högstadieungdomar förklarar en snabbmatskedjas hantering av avfall, och hur de formulerat ett brev till ledningen om hur den kunde göras ännu bättre, samt gjort en redovisning med hjälp av film, intervjuer och animationer. Min lista kunde vara mycket längre. Jag är övertygad om att 13


även du har en lista som vore intressant att lyssna på. Det är det här tillståndet av engagemang och flow hos eleverna som jag vill ska vara målsättningen med att använda digitala verktyg i skolan. I boken kommer jag att berätta mer om hur jag tror att det kan bli möjligt. Varsågod! Boken är ett resultat av många års funderande kring ledarskap och undervisningskvalitet, och vad som hindrar eller underlättar kvalitet och goda resultat. Boken är ett resultat av många års intresse för teknik och pedagogik. Och boken är också en konsekvens av några härliga skolbesök där många pusselbitar plötsligt föll på plats.

14


S A M LA D

KUNSKAP FÖR  S KOLAN

S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

Lyckas med digitala verktyg i skolan Kan digitala verktyg leda till fördjupat lärande hos eleverna? Ja – om man utgår från en genomtänkt pedagogik, ett tydligt ledarskap och en god struktur. I boken visar John Steinberg hur man kan arbeta framgångsrikt med datorer, surfplattor och mobiler samt hur man undviker en del av de fallgropar som finns. Här finns resonemang om hur man kan strukturera lektioner och uppgifter, organisera fortbildning inom området och hur man som lärare kan leda det digitala arbetet i klassrummet. Bokens fokus ligger på pedagogik och didaktik snarare än på specifika tekniska lösningar. Lyckas med digitala verktyg i skolan riktar sig till lärare, skolledare och huvudmän som vill börja arbeta mer systematiskt med digitala verktyg i undervisningen. John Steinberg är fil. dr i pedagogik och välkänd författare, S A M LA Di skolutvecklingsfrågor. föreläsare och inspiratör S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

KUNSKAP FÖR SKOLAN

ISBN 9789172059399

9

789172 059399


9789172059399