__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Yrkeskunskap – Gods- och persontransporter

Yrkeskunskap Gods- och persontransporter Yrkeskunskap är avsedd för gymnasieskolans inriktning Transport inom Fordon- och transportprogrammet, men kan även användas inom vuxenutbildning och för YKBgrundutbildning. Med sin ämnesbredd är boken en gedigen basbok för transportutbildningar. Förutom de praktiska inslag som är nödvändiga täcker boken Skolverkets utvecklingsmål för ämnet Transportteknik och centrala innehållet i kurserna: • • • • •

Yrkestrafik 1a och 1b Godstrafik Fordonskombinationer Persontrafik 1a och 1b Taxitrafik

Boken omfattar även Transportstyrelsens mål för YKB Gods- och Persontransporter.

ISBN 9789140682215

9

789140 682215

Yrkeskunskap Gods- och persontransporter David Lundgren • Sven Larsson • Anders Ohlsson


Innehåll 1 Yrkestrafik....................................... 9 Transportmarknaden Olika verksamheter inom vägtransporter

9 10

Olika transportslag och transportuppdrag 11

Arbetsmiljölagen

36

Systematiskt arbetsmiljöarbete

36

Regler för arbetstid

36

2 Hälsa – Ergonomi – Risker..........36 Ytterligare lagar om arbetstid

37

Hot och våld

37

Buss 37 Taxi 38

Distributionstransporter

11

Fjärrtransporter

11

Utlandstransporter

12

Bohags- och flyttransporter

12

Bygg- och anläggningstransporter

13

Kranbil

13

Hälsa – arv och miljö

40

Liftdumpers- och lastväxelstransporter

13

Hälsa, livsstil

40

Renhållningstransporter 13

Kost och aktivitet

40

Slam- och spolbil

14

Hälsa 41

Tank- och bulkbilstransporter

14

Olika kost

41

Skogstransporter 14

Kontroll av egen vikt och viktutveckling

44

Djurtransporter 15

Olika kostråd

45

Special- och dispenstransporter

15

Kostcirkeln

45

Lager- och terminal

15

Tallriksmodellen 45

Övriga tjänster

15

Medelhavskost 46

Persontransporter

16

GI-kost 46

Bussförarens arbete

16

Stenålderskost 46

Taxiförarens arbete

17

Zonen 47

Vidare studier

18

Atkins 47

Starta eget

18

Nyare kostmetoder

47

Utbildningar

19

Yrkesförarkompetens

19

Ergonomi Alkohol, stress och trötthet

48 49

Yrkesmässig trafik

22

Stress

49

Särskilda bestämmelser

23

Trötthet 50

Utredning 38 Stölder 38 Människosmuggling 38 Godssmuggling 39

Undantag 24

Körning, alkohol, droger och trötthet

Vägtransportföretagens organisation 26

Frånvaro 51

Anläggning 26 Buss/kollektivtrafik

26

Kollektivtrafik

27

Bussföretaget

27

Taxi

27

Arbetsmarknadens parter

29

Arbetsgivarsidan

29

Arbetstagarsidan

29

Transportavtal och fraktsedel

30

Fraktsedeln

31

Ansvaret flyttas under transporten

32

Kunden inte anträffbar

32

Avvikelser, reklamationer och tvister

33

Skador på gods och/eller emballage

33

Gods som mottagaren inte tar emot

33

Tvister

33

Gods på buss

34

Gods i taxibil

34

Lastbilsförare

51

52

3 Kundrelationer och kvalitetsbegrepp.........................52 Bussförare Taxiförare

53 54

Taxifordonet

54

Hämtning och avlämnande av kunden

54

Avbruten transport, brister i tjänsten

55

Betalning

55

Kundrelationer

57

Varumärket 57 Förarens vardag

57

Yrkesetik 57 Föraren som säljare

58

Kvalitet 58 Reklamationer

59


Arbetstider och registrering av arbetstid

60

Förartillstånd 86

Arbetstidslagen

60

Fraktavtal och frakthandlingar

86

Olika fraktsedlar

87

CEMT-överenskommelsen

4 Arbetstider....................................60

85

Tullhandlingar 87

Deltids- eller halvtidsanställd

61

Inom EU och Efta

87

Undantag vid nödfall

61

Utanför EU och Efta

88

Total arbetstid

61

Internationella persontransporter

88

Definitioner på persontransporter med buss

89

Ansökan om tillstånd till internationell linjetrafik

89

Dygnsvila 61 Veckovila 62 Raster 62 Restid 62 Registrering av arbetstid

62

Vägarbetstidslagen Kör- och vilotider

63 64

AETR-konventionen 64 Personlig tidbok

64

EU:s kör- och vilotidsregler

65

Redovisning 67 Sammanfattning 67

Tillåtna avvikelser från EU:s kör- och vilotidsregler Undantag från EU:s kör- och vilotids regler Färdskrivare

68 69 70

Symboler 70 Analog färdskrivare

70

Digital färdskrivare

71

Lagring av information

72

Färdskrivare vid multibemanning

73

Övningskörning 73

Internationell persontrafik inom EU- EES-området 89 Cabotagetrafik 90 Nordisk överenskommelse

90

Internationell persontrafik utanför EU- EES-området

90

Linjetrafik 90 Beställningstrafik 90 Speciella tillstånd till Ryssland och Ukraina

90

Cabotagetrafik 91 Checklista 91

Mått och viktbestämmelser internationellt 91 Lastbil 91 Buss 92

Last och lastsäkring

93

Lastbärare 93 EUR-pall 93

7 Lastsäkring och passagerarsäkerhet.....................93 Sjöfartspall 94

Kontroll 74

Kollin och förpackningar

Fraktsedeln 75

Hjälpmedel 96

5 Fraktsedeln, viktoch volymberäkning...................75 Avvikelser, reklamationer och tvister

76

Skador på gods och/eller emballage

76

Prissättning

76

Volym

77

Flakmeter 77

95

Lastsäkring 97 Landsvägstransporter

98

Förstängning 98 Vandring 99 Glidning 99

Surrning av gods Hållfasthet för utrustning

100 100

Överfallssurrning 101

78

Kantprofiler 102

Registreringsbevis 79 Lastens tyngdpunkt 80

Loopsurrning 103

EUR-pall

Schengenavtalet 81

6 Gränsöverskridande trafik.........81 Internationella godstransporter

82

Olika tillstånd

82

Tillstånd inom EU- och EES-området

83

Cabotage 83 Tillstånd utanför EU- och EES-området

84

Tippning 102 Grimma 103 Övriga lastsäkringsmetoder

Andra transporter Rullande gods

104

104 104

Biltransporter 104 Liftdumpersbehållare/containrar 105 Andra exempel

105

Rör, virkestransporter

106


Skogstransporter 107

Tabell B (3.2.2)

128

Last med hög egenvikt (densitet, specifik vikt)

Skriftliga instruktioner (5.4.3)

128

Plattor 107

107

Fordonsutrustning (8.1)

128

Massgods 108

Brandsläckare 129

Specifikt godsslag

Förpackningar (4)

129

Regler vid skolskjuts och transport av passagerare med särskilda behov 108

Godkända förpackningar

131

Märkning av kollin (5.2)

131

Skolskjutsar 108

Overpack 131

Skyltar 109

Transporthandlingar (5.4)

132

Bältesanvändning 109

Ansvar (1.4)

133

Passagerarsäkerhet 109

Skyltning av fordon (5.3)

134

Sjukdomar och dolda handikapp

Container och bulk

135

Tank och bulk

135

Samlastning (7.5.2)

136

Undantag (1.1.3)

137

Begränsad mängd (3.4)

138

Reducerad mängd (3.5)

139

Värdeberäknad mängd (1.1.3.6)

140

108

110

SOS-talisman 110 Afasi 110 Astma – allergi

110

Blödarsjuka 110 Diabetes 110 Epilepsi 111 Stroke 111 Hjärtsjukdom 111

Tillägg 143

Fysiska funktionsnedsättningar

112

Psykiska funktionsnedsättningar

112

Tilläggsbestämmelser för vissa klasser eller godsslag (7.5.11)

143

Kognitiva funktionsnedsättningar

112

Tilläggsbestämmelser för särskilda klasser eller ämnen (8.5)

146

Fordonens konstruktion och ADR

150

Konflikter 113 Alkohol 113

8 Sparsam körning.......................114 Tekniken 115

Uppföljning av körbeteende Utrullning

116 116

Överhastighet 116

Några exempel ur ADR-föreskrifternas kap. 9

Kartornas uppbyggnad

150

152

Symboler 152

10 Kartor och informationssystem..........................................152

Tomgångskörning 116

Hitta på kartan

Inledning (1.1)

117

Avståndstabell 154

9 Farligt gods.................................117

Mäta 155

Fyra delar

118

Östersjöavtalet 118 Anmälningsplikt 119

Läsa ut avstånd i kartan

153 155

Tätortskartor 155 Informationstavlor 156 Kartor via Internet

156

GPS 157

Stuvningsintyg (5.4.2)

119

Säkerhetsrådgivare (1.8.3)

119

Transportskydd 1.10

120

Varor med hög riskpotential (1.10.3)

120

Taxi 157

Skyddsplan (1.10.3.2)

121

Bärighetsklasser 158

Utbildningskrav (8.2)

121

Skattevikt 158

1.3-utbildning (1.3)

121

Klassificering (2)

122

Nio klasser (2.2)

Ruttplanering 157 Bussresor 157

123

11 Bärighet, dimensioner och dispenstransporter...................158

UN-nummer 124

Axeltryck 159

Faran med ämnet

Registreringsbevis 161

124

Faror 124 Klassificeringskod 125

Explosiva ämnen, klass 1 Uppgifter om ämnen, tabell A (3.2.1)

6

Olycksrapportering 142

126 127

Beräkning 162 Bärighetsklass, beräkning (alt.2)

Avstånd mellan fordon

165

166

Undantag 166


167

Dieselbränsle 193

Dimensioner 167

Biodiesel 193

Dispenstransporter 168

Miljöklasser för diesel

193

 2 Motor Fyrtakts dieselmotor

194 194

Fordon i internationell trafik

Bussars totalbredd

168

Ansökan om dispens

168

Höga transporter

169

Breda transporter

169

Långa transporter

170

Utmärkning fram

170

Utmärkning bak

170

Lyktor 170 Eskort 171 Tunga transporter

171

Fordonslängder 172

Motorns vridmoment och effekt

195

Bränslesystem 197 Rent bränsle viktigt!

Inlopps- och avgassystem

198

198

Luftfilter 198 Avgassystem 198

 3 Elsystem 199 Laddningssystem – Spänningskällor 199

172

Batterier 199

Modulsystemet 173

Starthjälp 201

Vändningskrav, alla motordrivna fordon

173

Ditsättning av batteri

201

Vändningskrav fordonståg

173

Användning av startkablar

202

Längd för bussar, lasten inräknad

174

Europasystemet med 25,25 meters fordon

Körningens risker

175

Kollegahjälpen 175

12 Agerande i kris...........................175 Olyckor 176 Stress 177 Trötthet 177

Startsystem 204 Belysningssystem 205 Säkringar 206 Elektroniska styrsystem 207  4 Kraftöverföring 208 Koppling 208 Växellåda 209

Vilt 178

En mix av manuell- och automatisk växling

Först till olycksplatsen

178

Livsfarligt läge

180

Andning och HLR

180

Navreduktion 210 Differential och differentialspärr 211

Blödning 180 Chock/cirkulationssvikt 181 Minnesbild av L-ABC

181

Brand 181 Användning av brandsläckare

182

Evakuering i buss

183

Kläder som brinner

183

Tunnelbrand 183

Fordonet............................................184  0 Allmänt Fordonets användargränssnitt Information till föraren

184 184 185

Informationsdisplay 189

Instruktions- förarhandbok 189 Säkerhetskontroll - åtgärder före körning 190 Exempel på en säkerhetskontroll

190

 1 Service och underhåll 191 Smörjsystemet 191 Oljebytesintervall 192 Servicevätskor 192

Drivaxlar i bakaxel

 5 Bromsar

210

211

212

Färdbroms 212 Parkeringsbroms

213

Hjulbromsar 213

Pneumatiska bromsar Motionera bromsen

214 214

Matarsystem 215 Manöversystem 216 Täthetskontroll – Felsökning

217

Dränering av lufttankar

217

Tryckluftshydrauliska bromsar 218 Elektroniskt styrda bromsar 218 Parkeringsbroms 219 Blockeringsventil 220 Provning av parkeringsbroms

220

Nödlossning av parkeringsbroms

220

ABS 220 Anti-sladdsystem 221

Tilläggsbromsar 221 Elektromagnetisk retarder

221

Hydraulisk retarder

222

Avgasbroms 222

7


Avgas- och kompressionsbroms VEB

Färdbroms på släpfordon Parkeringsbroms på släpfordon Bromsanpassning lastbilsekipage

222

223 223 224

 6 Hjulupphängning och styrning 225 Framhjulsupphängning 225 Stel framaxel

225

Dubbel stel framaxel

225

Individuell framhjulsupphängning

225

Bakhjulsupphängning tunga fordon 226 Hjulinställning-Hjulvinklar 226

234 234

Frambyggd hytt

234

Normalbyggd hytt

234

Säkerhet 234 Underkörningsskydd 235 Klimatanläggning 235

 9 Extrautrustning och karosser 236 Vändskiva – pivotkoppling 236 Påbyggnader 238 Lastväxlare 238

Hjullutning – Camber

226

Draganordning 239

Axellutning – Caster

226

Skränkning – Toe-in

227

Öppna och låsa släpvagnskopplingen (bygelkopplingen) 239

Styrinrättning 227  7 Ram, fjädrar, stötdämpare och hjul 228 Ram 228 Fjädrad och ofjädrad vikt

228

Bladfjädring 228 Luftfjädring 229 Stötdämpare 229 Hjul och däck 229 Fälg 229 Däck 230 Däckmönster 230 Hur anges bränsleeffektiviteten?

230

Rätt tryck

231

Däckens ålder

232

Slitage 232 Vinterdäck 233 Däck och miljö

8

 8 Kaross, hytt och interiör Hyttmodeller, lastbilar

233

Tryckluftsanslutning

239

Elkoppling för släpvagn

240

Lastindikator 240  Släpfordon 241 Dolly 242 Vändskivan på en dolly

242

Släpens handbroms 242 Container – flakfästen 243 Koppling 243 ABS och lastkännande ventil 245 Slitage 245 Draganordningar 245

Svensk engelsk ordlista 246 Register 248 Bötesbelopp ADR 251


5

Fraktsedeln, viktoch volymberäkning David Lundgren

Fraktsedeln Vi har tidigare sett att fraktsedeln har stor betydelse, och är det yttersta beviset på hur ansvaret förflyttas mellan parterna vid en transport. Fraktsedeln är en värdehandling som i förlängningen utgör grunden för företagets fortlevnad. Förutom det unika fraktsedelsnumret ska följande obligatoriska uppgifter fyllas i: • Avsändarens namn och adress • Transportörens namn och adress • Ort och dag för transportörens mottagande av godset, samt bestämmelseorten • Mottagarens namn och adress • Antalet kollin samt godsbeskrivning • Om det är farligt gods (ADR) och i så fall dess benämning1 och eventuella försiktighetsåtgärder Andra uppgifter är frivilliga men ska anges ifall någon av parterna begär det: • • • • • • • • • • • •

Ort och dag då fraktsedeln skrevs Vanlig benämning på godsslag och förpackningssätt Godsets bruttovikt eller annat uttryck för dess mängd Kostnader som har med transporten att göra, exempelvis frakt, tilläggsavgifter, tullavgifter och andra kostnader som uppkommer under tiden från avtalets ingående till dess godset utlämnas Anvisningar som behövs för att tull- och andra offentliga föreskrifter ska kunna fullgöras Förbud mot omlastning Kostnader som avsändaren åtar sig att betala Beloppet av efterkrav2 som ska betalas när godset utlämnas Uppgivet verkligt värde av godset samt belopp vilket motsvarar särskilt intresse av riktigt utlämnande Avsändarens anvisningar till transportören om försäkring av godset Avtalad tid inom vilken transporten ska vara genomförd Förteckning över handlingar som överlämnats till transportören

1 Se kapitel 9. 2 Efterkrav = Ett belopp som mottagaren måste betala till transportören för att få godset. Jämför Postförskott.

75


Alla fraktsedlar har ett unikt nummer, ett fraktsedelsnummer, vilket gör att varje sändning har ett eget nummer. Den fysiska fraktsedeln, alltså fraktsedeln i pappersform, består av fyra kopior. Tanken är att alla i transportkedjan ska få en kopia: • En till avsändaren • En till mottagaren • Två till transportören: en för registrering och prissättning av transporten och en som bevis/kvitto på att transporten genomförts

Avvikelser, reklamationer och tvister Om någon av parterna ser avvikelser vid lastning, transport eller lossning måste detta noteras på fraktsedeln3. Detta har nämligen stor betydelse vid ansvarsfördelningen, alltså vem som ska ställas till svars vid ev. skador på eller förlust av kollin. Detsamma gäller att fraktsedeln har rätt uppgifter. En felaktigt ifylld fraktsedel kan medföra minskad eller utesluten ersättning för avsändaren.

Skador på gods och/eller emballage Finns det synliga skador i emballage4, kartong, pall eller liknande och detta inte har noterats på fraktsedeln, utgår ingen ersättning till mottagaren ifall det visar sig att godset är skadat inuti. Finns inte synliga skador på godset vid leverans har mottagaren ändå 7 dagar på sig att anmäla ev. inre skador till transportören (göra en reklamation). Hur stor ersättning som ev. betalas ut regleras av Transportavtal och Lagen om inrikes vägtransporter.

Prissättning Många godstransporter prissätts med utgångspunkt på vikt i kilogram. Listorna hos exempelvis Schenker och DHL anger pris/kg. Men eftersom fullastade fordon måste generera ungefär samma ersättning oavsett lätt eller tungt gods, inser man betydelsen av omräkningsfaktorerna: volym och flakmeter. Vi tar här upp dessa två omräkningsfaktorer eftersom de är vanligast förekommande. Men det finns ytterligare omräkningsfaktorer som exempelvis Special (SP), som berör gods som i längd överstiger 2,40 m. Gemensamt är dock att dessa uppgifter, tillsammans med den verkliga vikten, ska anges på fraktsedeln. Omräkningsfaktorerna utgår ifrån vissa generellt antagna värden för bil och släp när det gäller längd, lastvikt och volym. Omräkningsfaktorerna bygger alltså inte på trailers eller 25,25-ekipage5. Ett fullt ekipage enligt verklig vikt mot registreringsbeviset (maxlast) ska motsvara ett volymmässigt fullt ekipage, liksom ett i flakmeter fullt ekipage.

3 Gäller ej gods klassat som farligt gods, som man absolut inte får lasta ifall det finns avvikelser. 4 Emballage = förpackning eller omslag 5 Lastbil med tillkopplad dolly (”lös framaxel”) med trailer.

76


Volym Gods som är skrymmande6 anges i volymen kubikmeter (m³). Volym beräknas genom att multiplicera längd (L), bredd (B)och höjd (H). V=L·B·H Om man i beräkningen använder enheten meter för alla mått får man volymen i enheten kubikmeter (m3). En fullastad lastbil med skåp motsvarar ca 40-50 m³ och ett släp ca 90 m³.

H

När volymen på godset är känd, måste den därefter översättas till en beräknad vikt. En vanlig omvandling är att 1,00 m³ är detsamma som 280 kg7.

B

1,00 m3 = 280 kgvolym volymkilo

L

Observera att volymen ska anges med två decimaler! Exempel volymkilo En kartongs verkliga vikt är 15 kg men har en volym av 0,50 m³ 0,50 · 280 = 140 kgvolym Kartongen prissätts alltså efter 140 kg i prislistan.

Flakmeter Gods som inte kan staplas på annat gods eller gods där man inte kan stapla något ovanpå eller som är högre än 2,4 m får räknas om till flakmeter (flm), enligt formeln:

Längd · Bredd flm = 2,5

Exempel flakmeter En motorvagga som inte kan staplas har måtten är 0,9 m · 1,3 m. 0,9 · 1,3 ≈ 0,5 flm 2,5

0,9 m Basyta

Motorvagga 1,3 m 1,3 m

0,9 m

0,5 flm

2,5 m

För den som intresserar sig för formelns tillkomst så bygger den på att ytan som rektangelns längd x bredd utgör, görs om så att ena sidan på rektangeln blir 2,5 meter, d.v.s. flakbredden. 6 Stort, omfångsrikt. 7 Uppgiften är hämtad från Schenker Inrikes, men gäller även flera aktörer.

77


Flakmeter kan ses som löpmeter i längdled. Ett fullt ekipage (bil och släp) räknas som 20 flakmeter.

7 flm

13 flm

För att få fram vad 1 flm är värd i kilogram anges: 1 flm = 1950 kgflm alltså 1950 flakmeterkilo. Exempel 1 flakmeterkilo Ett kolli har basmåtten längd 1,5 m och bredd 0,6 m. Längd · Bredd 1,5 · 0,6 = ≈ 0,4 flm 2,5 2,5 Den beräknade vikten blir då: 0,4 · 1950 = 780 kgflm Exempel 2 flakmeterkilo En golfmaskin ska fraktas som har måtten: längd 2,5 m, bredd 1,7 m och höjd 1,2 m. Inget gods kan staplas på maskinen. Längd · Bredd 2,5 · 1,7 = ≈ 1,7 flm 2,5 2,5 Den beräknade vikten bli då: 1,7 · 1950 = 3315 kgflm

EUR-pall Av detta kan vi slå fast flakmetervikten för en EUR-pall. 1 st EUR-pall = 1 pallplats = 0,4 flm = 780 kg (flm) Längd · Bredd 1,2 · 0,8 = ≈ 0,4 flm 2,5 2,5 0,4 · 1950 = 780 kg (flm) Om den verkliga vikten överstiger den beräknade vikten så gäller naturligtvis det högsta värdet. Exempel En motorvagga fraktas på en EUR-pall. Motorvaggans vikt är 450 kg. Flakmetervikten blir: 0,4 · 1950 = 780 kg (flm)

78

0,8 m 1,2 m


Registreringsbevis Som tidigare nämnts måste flakmeter/volym anges på fraktsedeln tillsammans med den verkliga vikten. Den verkliga vikten måste finnas för att föraren ska kunna räkna ut den totala lastvikten så den inte överstiger fordonets högsta tillåtna lastvikt (maxlast). Hur läser man ut det? Först repeterar vi begreppen totalvikt, tjänstevikt och bruttovikt. • Tjänstevikt = Fordonet utan last, inkl. förare, bränsle, reservhjul, verktyg • Totalvikt = Tjänstevikt + maximal last • Bruttovikt = Fordonets verkliga vikt vid ett visst tillfälle

Tjänstevikt

Maxlast

Totalvikt

Skattevikt

Totalvikt (bruttovikt) för BK 1-väg

Maxlast BK 1-väg

Den observante kan se att det skiljer mellan maxlast (F. 6) och tillåten lastvikt (F. 4) samt mellan totalvikt (F.1) och högsta totalvikt för BK1-väg. Maxlast (F.6) kan ses så att konstruktionen tål den lastvikten, men i och med att totalvikten inte får överstiga högsta totalvikten för BK1-väg, blir lastvikten för BK1väg mindre än vad konstruktionen tål. Det lägre värdet styr. Detta återkommer vi till under avsnittet Bärighetsklasser.

79


Lastens tyngdpunkt Förr fanns ett värde inskrivet i registreringsbeviset som angav i vilken punkt i längdled som lastens tyngdpunkt skulle fördelas omkring. Den låg ca 12 cm framför den främre axeln i boggin. Detta finns inte längre, utan man får helt enkelt tänka sig en punkt mitt på flaket genom att dra två diagonala tänkta streck mellan hörnen på flaket.

Körs endast fulla lass från en avsändare till en mottagare kanske detta inte stöter på så stora problem, men en lossningsrunda med flera mottagare gör ju att godsmängden oftast försvinner bakifrån. Till slut är bara främre bilen lastad, med påföljden att tyngdpunkten helt klart har förskjutits framåt. Detta är inte bra när det gäller axeltrycken och i viss mån köregenskaperna.

Polisen gör regelbundna kontroller av lastvikten. På bilden placerar en bilinspektör vid Kronobergspolisen ut vågar framför samtliga hjul. Fordonet körs sedan upp på vågarna och därefter avläses vikten per hjul och axel. Bild David Lundgren.

80


7

Lastsäkring och passagerarsäkerhet David Lundgren

Last och lastsäkring Lastbärare En lastbärare kan beskrivas som en enhet att placera gods på under transport och/ eller lagring. Det kan exempelvis vara en pall, container, växelflak, flak/lastväxlare, tank eller en IBC-behållare.

EUR-pall Vi har tidigare sett att en EUR-pall har måttet 1,20 x 0,80 m. En godkänd pall måste ha stämplar som är fullt läsbara. Den ska dessutom vara torr och oskadd.

En EUR-pall är värd ganska mycket pengar. Därför finns det ett sinnrikt system med palldepåer som inom respektive speditör (Schenker, DHL, m.fl.) håller reda på avsändares och mottagares tompallar. En EUR-pall ägs alltid av någon. Därför måste man som transportör/förare alltid vara försiktig. Dels hur man hanterar pallarna, men också att inte ta med sig EURtompallar hur som helst. Om pallar förs ut ifrån systemet uppstår en brist hos antingen avsändare eller mottagare, en brist som palldepån skickar en faktura om. B-pall Pallar som en gång varit godkända EUR-pallar, men genom åren blivit påverkade av hantering, väder och vind, kan användas som B-pall. De är alltså inte längre godkända EUR-pallar, men har ändå förmågan att bära relativt tungt gods. Engångspall Allt pallgods skickas inte med EUR-pall eller B-pall. En pall som har samma mått men är klenare i konstruktionen, kallas engångspall. Dessa ingår inte i systemet med palldepåer, utan ingår vanligen i priset på de beställda varorna. Det är alltså mottagaren som oftast äger engångspallen.

93


Terminalpall Många terminaler använder sig av terminalpall. Dessa är i konstruktionen lika en engångspall och är till för att underlätta terminalarbetet. Lösa kollin kan läggas på en pall, som då blir möjlig för en truckförare att köra till rätt plats. En terminalpall får egentligen inte lämna terminalen, men eftersom en terminalpall även underlättar förarens arbete är det vanligt att dessa åker med ända till mottagaren. Föraren måste dock se till att ta tillbaka dessa pallar till terminalen igen. Terminalpallarna ägs alltså av terminalen, och för att underlätta för alla inblandade har Schenker gröna terminalpallar och DHL röda. Halvpall En halvpall har måtten av en på längden delad EUR-pall, d.v.s. bredden är fortfarande 80 cm men längden är i stället 60 cm.

Pallkragar På pallarna kan pallkragar monteras i önskad höjd. Pallkragar finns för såväl helsom halvpall. För att det ska fungera på bästa sätt bör pallkragarna fixeras med ett metall- eller plastband. Risken är annars att kragarna förskjuts vid hantering.

Sjöfartspall En så kallad sjöfartspall har måtten 1,20 x 1,20 och är sällan öppen nedåt från något håll. Den är således inte lika enkel att hantera med stödbenstruckar.

94


Kollin och förpackningar Hämtat från ADR-regelverket kan vi dela in sättet att transportera gods på i tre kategorier: • Förpackningar • Tank • Bulk Till kategorin förpackningar hör exempelvis kartonger (krt), fat, dunkar, pall, IBCbehållare och storförpackningar. Dessa kan man också benämna som kollin. Ofta kan det finnas anvisningar på förpackningarna som har med hanteringen av godset att göra. Det kan vara riktningspilar som visar vilket som ska vara upp till symboler som visar att man inte får använda säckkärra exempelvis. Nedan exemplifieras några av de vanligaste: Riktningspilar

Använd inte krok

Använd inte säckkärra

Ömtåligt – hanteras varsamt

Slingas här

Max staplingsgräns

Aktas från väta

Tyngdpunkt

Kläm här

Aktas från värme

Rullas inte

kg max

4°C

0°C

Temperaturbegränsning

Symbol 1 0–15 kg Arbetsskaderisk: Liten Att tänka på: Risk vid dålig arbetsställning

Symbol 2 15–25 kg Arbetsskaderisk: Kan leda till skada Att tänka på: Ha tillgång till hjälpmedel

Symbol 3 Över 25 kg Arbetsskaderisk: Ej lämplig att lyfta Att tänka på: Kräver hjälpmedel

95


Hjälpmedel Vid godshantering har man ofta olika hjälpmedel. De i godssammanhang vanligaste hjälpmedlen är truck, handtruck, säckkärra (pirra) och bakgavellyft. Sedan flera år har det behövts dokumenterad utbildning och skriftligt körtillstånd av arbetsgivaren för att få framföra truckar, men av nyare regelverk framgår det att motsvarande krav gäller även för att få arbeta med bakgavellyft.

Den här typen av kärra kallas magasinkärra, säckkärra, pirra mm. Bild Hörby Bruk Handtruck

Stödbenstruck. Bildkälla Atlet.

Dieseldriven gaffeltruck. Bildkälla Kalmar Industries

På många bakgavellyftar finns ett avrullningsstopp.

96


Lastsäkring Från Trafikförordningens 3:e kapitel § 80 kan vi följande. Last får inte: • • • • • •

Vara till fara för person Orsaka skador på egendom Släpa efter eller falla av fordonet Orsaka störande dammbildning eller liknande Försvåra körningen av fordonet Framkalla onödigt buller

Dessutom står det i 81 § att kedjor, spännband, rep, presenningar eller annat som ska hålla lasten på plats inte får hänga löst utanför fordonet. Samma krav återfinns inom hela EU, men hur man uppnår godkänd lastsäkring har sett lite olika ut i olika länder. På senare år har mycket arbete lagts ner för att få regelverken att harmonisera, d.v.s. att likna varandra.

Bilderna visar två parallella regelverk. Den vänstra bilden visar ”sverigemodellen”, medan den högra visar ”tysklandsmodellen”. Nu har regelverken harmoniserats.

I Sverige har vi sedan länge Trafiksäkerhetsverkets föreskrift TSVFS 1978:10 samt Vägverkets författningssamling VVFS 1998:95. De överensstämmer väl med IMO´s regelverk, och anger minimikraven för lastsäkring på landtransporter. Liknande regler finns också för järnvägs-, sjö- och lufttransporter. Om man lastar gods som ska vidare med andra transportslag, gäller det att ta reda på vilka regler som gäller för de olika transportslagen och lastsäkra för de hårdaste kraven.

97


Landsvägstransporter Lastsäkringen ska tåla hela lastvikten framåt och halva lastvikten åt sidorna och bak. Detta kan uttryckas enligt: 1,0

100 % av lastvikten framåt. 50 % av lastvikten åt sidorna.

0,5 0,5

50 % av lastvikten åt sidorna.

0,5

50 % av lastvikten bakåt.

Förstängning Lasten har, beroende på godsslag, en benägenhet att glida, tippa eller att vandra. Därför bör godset om möjligt placeras ihop med något annat gods eller mot en vägg i skåpet. Detta kallas förstängning och är det vanligaste och minst krävande lastsäkringsmetoden. Om det uppstår ett mellanrum på knappt 15 cm anses det inte vara förstängt. Antingen kan man då lägga in en tom pall mellan, eller så kan man exempelvis fylla upp mellanrummet med upplåsbara luftkuddar. Genom brädor kan man bottenförstänga godset. Detsamma gäller om man lägger tompall framför eller runt godset. För tipprisken kan man sedan lägga en eller flera överfallssurrningar.

Förstängning genom luftkuddar

98

Bottenförstängning med överfallssurrning


Vandring Det finns lägen där godset, rent teoretiskt, inte skulle glida. Men i och med att flaket vibrerar under färd samt att vägarna inte är helt plana, kan godset börja vandra. Därför får det inte vara mer än 30 cm till annat gods eller vägg. Detta gäller även bakåt.

Max 30 cm

Max 30 cm

Glidning I kontakten mellan två ytor skapas friktion, Hur hög friktion, alltså hur trögt två ytor glider mot varandra, beror på materialen och hur rent det är mellan ytorna. Trä mot trä har exempelvis större friktion än stål mot stål. I lagtexterna framgår hur friktionen mäts fram, men eftersom detta redan är gjort av andra, kan vi istället avläsa friktionen (friktionskoefficienten, µ) mellan olika ytor i tabeller, exempelvis i TYA:s lathund:

Vått trä Plastpall

Stålhäck

Betong Friktionsgummi

Sågat trä/träpall

Kartong (obehandlad) Storsäck Stål och plåt

EN 12195-1:2010 Materialkombination i kontaktytan Sågat trä/träpall mot plyfa/plywood/trä Sågat trä/träpall mot räfflad aluminium Plastpall mot plyfa/plywood/trä Plastpall mot räfflad aluminium Plastpall mot stålplåt Stålhäck mot plyfa/plywood/trä Stålhäck mot räfflad aluminium Stålhäck mot stålplåt Grov betongyta mot sågad träregel Slät betongyta mot sågad träregel Friktionsgummi mot andra material

Friktion μ 0,45 0,40 0,20 0,15 0,15 0,45 0,30 0,20 0,70 0,55 0,60

VVFS 1998:95 Materialkombination i kontaktytan Sågat trä/träpall mot plyfa/plywood/trä Sågat trä/träpall mot räfflad aluminium Sågat trä/träpall mot stålplåt Sågat trä/träpall mot krympfilm Kartong mot kartong Kartong mot sågad träpall Storsäck mot sågad träpall Plattjärnsbunt mot sågad träregel Omålad grovplåt mot sågad träregel Målad grovplåt mot sågad träregel Omålad grovplåt mot omålad grovplåt Målad grovplåt mot målad grovplåt Målat plåtfat mot målat plåtfat

Friktion μ 0,5 0,4 0,4 0,3 0,5 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 0,4 0,3 0,2

Friktionskoefficienterna, µ (friktionsvärdena) är lite olika i EN 12195-1:2010 och VVFS 1998:95. Den förstnämnda gäller för både våta och torra ytor, medan VVFS 1998:95 bara gäller för torra ytor. Hittar man inte materialen eller om flaket inte är fritt från is och/ eller smuts måste man räkna med 0,20 µ.

99


Surrning av gods Det finns olika metoder och utrustning för surrning (lastsäkring) av gods. Ofta används spännband eller kedjor som fästs i flakets öglor.

Hållfasthet för utrustning Det är naturligtvis viktigt att veta hur stor kraft ett spännband tål. Detta anges med dess lastsurrningskapacitet LC (Lashing Capacity). Den LC som anges på spännbandet är den kraft bandet tål i en rak belastning utan att få skador som påverkar dess framtida hållfasthet. Brotthållfastheten är betydligt högre. LC anges i dekanewton (daN). Deka betyder tio, 1 daN är alltså 10 N. Newton är enheten för kraft (F). När vi vill veta hur stor kraft som en tyngd (massa) utövar hängande lodrät används formeln.

LC 1600 d S

HF

50 daN / S

P o ly e s te

Elongation

aN

TF 400

daN

r 100 %

< 7 % at LC

LGF = 0,5

m N o t fo r li ft in g !

4000 kg

F = m · 9,81 Ofta avrundar man och säger att 1 kg ger en kraft på 10 N. Genom att använda daN som enheten för kraft innebär det att det är lätt att ”omvandla” massa i kg till kraft i daN. 10 kg ger 10 daN. Förspänning är den kraft som säkringen spänns med. Ofta används begreppet SHF (Standard Hand Force) vilket innebär den förspänning man uppnår med utrustningen när man påverkar spännarmen med handkraften 500 N (50 kg). Spännbandet ska då få en förspänning på minst 3500 N (350 daN) 350 kg. Spännband ska vara märkta med

Detta spännband har en tillåten belastning på 1600 daN. Spännbanden ska hållas väl sträckta under hela transporten.

• Lastsurrningskapacitet (LC) • Standard Hand kraft (SHF) • Standard inspänningskraft, alltså vilken förspänningskraft som uppnås när spännaren dras med 500 N (50 kg) handstyrka

Flaköglor som används för lastsäkring kan vara konstruerade och monterade på olika sätt, exempelvis kan de svetsas eller skruvas fast. Beroende på konstruktion och montering har förankringen olika hållfasthet. I vissa tabeller (lathundar) förutsätts en hållfasthet på 2000 daN, men detta kan inte tas för givet.

100


Överfallssurrning Den näst efter förstängning vanligaste lastsäkringsmetoden är överfallssurrning. Den bygger på att man med spännband trycker godset mot underlaget. Därför måste det vara en viss vinkel mellan underlaget och spännbandet för att den just ska trycka godset nedåt. Är vinkeln mellan 30-75º ska man dubblera antalet band man läser fram ur tabellen. Är vinkeln mindre än 30º drar bandet nästan bara i sidled, varför en annan lastsäkringsmetod ska användas. Antal ton gods som en överfallssurrning kan förhindra att glida μ 0,15

I sidled 0,34

Framåt

Bakåt

0,14

0,34

0,20

0,53

0,20

0,53

0,25

0,79

0,26

0,79

0,30

1,2

0,34

1,2

0,35

1,8

0,42

1,8

0,40

3,2

0,53

3,2

0,45

7,1

0,64

7,1

0,50

Ej glid

0,79

Ej glid

0,55

Ej glid

0,96

Ej glid

0,60

Ej glid

1,2

Ej glid

0,65

Ej glid

1,5

Ej glid

0,70

Ej glid

1,8

Ej glid

75° – 90°

När vinkeln mellan flak och band är mindre än 75 grader ska fler spännband användas.

Tabellen avläses genom att först ha avgjort friktionskoefficienten (friktionen) mellan de aktuella ytorna. Därefter ser man till höger, i antal ton, hur mycket en överfallssurrning (ett spännband) håller för. Det lägsta värdet avgör hur många spännband som behövs. Exempel Vi har en pall av trä, flaket är räfflad aluminium. Pallen väger 1000 kg. Den kommer att vara placerad fritt. Ur friktionstabellen avläser vi: Sågat trä/träpall mot räfflad aluminium ger 0,4 µ. Ur glidtabellen avläser vi för 0,4 µ: I sidled och bak håller en överfallssurrning 3,2 ton. Men framåt håller samma överfallssurrning endast 0,53 ton d.v.s. 530 kg Eftersom pallen väger 1000 kg måste vi enligt det lägsta värdet ha 2 överfallssurrningar (spännband), eftersom 2 x 530 kg = 1060 kg, vilket överstiger pallens verkliga vikt. Hade vi istället kunnat bottenförstänga godset mot framstammen, genom exempelvis tompall, hade det bara behövts en överfallssurrning, eftersom man då inte måste ta hänsyn till glidning framåt.

101


Kantprofiler Om man ska transportera gods med lite känsligare kanter eller, som på bilden, gods som består av många sektioner kan man med fördel använda sig av kantprofiler. Detsamma gäller för exempelvis stålfat eller liknande. Finns i trä, plast eller pressad papp. Kantprofiler skyddar gods med känsliga kanter.

Tippning

Vi har redan sagt att gods har en benägenhet att glida och vandra. Men gods kan mycket väl tippa också. Detta beror på godsets tyngdpunkt. Gods med hög tyngdpunkt (likt en pelarborrmaskin) tippar betydligt lättare än gods med låg tyngdpunkt (tvättmaskin). Förhållandet mellan längd, bredd och höjd har också stor betydelse. En tredje sak som påverkar godsets benägenhet att tippa är även antalet rader som är lastade. Antal rader räknas bakifrån och antalet sektioner räknas från sidan:

6 lastsektioner H

H

B

2 lastrader

L

Lastsektion med 1 rad

H/B 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 3,2

1 Rad Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp 7,9 3,9 2,6 2,0 1,6 1,3

Antal ton gods en överfallssurrning förhindrar att tippa I sidled H/L 2 Rader 3 Rader 4 Rader 5 Rader Ej tipp Ej tipp 6,9 3,1 0,6 Ej tipp 5,9 2,3 1,6 0,8 Ej tipp 2,4 1,4 1,0 1,0 4,9 1,5 1,0 0,79 1,2 2,5 1,1 0,76 0,63 1,4 1,6 0,84 0,62 0,52 1,6 1,2 0,69 0,53 0,45 1,8 0,98 0,59 0,46 0,39 2,0 0,82 0,51 0,40 0,35 2,2 0,70 0,45 0,36 0,31 2,4 0,61 0,41 0,33 0,29 2,6 0,55 0,37 0,30 0,26 2,8 0,49 0,34 0,27 0,24 3,0 3,2 0,45 0,31 0,25 0,22

B

Lastsektion med 3 rader och 2 lager

Framåt

Bakåt

Ej tipp Ej tipp Ej tipp 3,9 2,0 1,3 0,98 0,79 0,66 0,56 0,49 0,44 0,39 0,36

Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp Ej tipp 7,9 3,9 2,6 2,0 1,6 1,3

Tabellen utläses genom att man för tippning i sidled först räknar ut förhållandet mellan höjden och bredden (H/B), alltså att ta höjden delad med bredden. När man har fastställt detta tittar man åt höger i tabellen. Beroende på antal rader utläser man därefter hur mycket en överfallssurrning klarar för tipprisken i ton. Här syns tydligt att fler rader betyder ökad vältrisk. För tippning framåt/bakåt beräknas förhållandet istället mellan höjden och längden (H/L). Avläsningen sker till höger och i antal ton en överfallssurrning förhindrar tippning. Liksom vid glidning ovan är det det lägsta värdet som styr antal överfallssurrningar.

102

L


Loopsurrning Vi har tidigare nämnt att vinkeln mellan spännband och flak kan bli för liten för att använda överfallssurrningar. I många av dessa fall går det att i stället använda sig av loopsurrning: En loopsurrning består alltid minst av två loopsurrningspar, d.v.s. 4 stycken spännband. Detta är en mycket stark lastsäkringsmetod, i sidled, vilket framgår av nedanstående tabell.

Antal ton gods som ett loopsurrningspar förhindrar att glida μ I sidled 0,15 4,6 0,20 5,2 0,25 5,9 0,30 6,8 0,35 8,0 0,40 9,5 0,45 12 0,50 Ej glid 0,55 Ej glid 0,60 Ej glid 0,65 Ej glid 0,70 Ej glid

Efter att ha bestämt ytornas friktionskoefficient läser man till höger av hur många ton ett loopsurrningspar (2 spännband) förhindrar att glida. Observera att man, då det står ej glid, fortfarande måste lastsäkra mot vandringsrisken.

Tabell enligt VVFS 1998:95 i Säkring av last. Tabellens värde gäller om loopens ändar sitter i olika flaköglor. Sitter de i samma ögla ska flaköglan tåla minst 2,3 ton.

Vid loopsurrning används minst två par spännband. Detta ger en stark säkring i sidled.

Grimma En lastsäkringsmetod som är mycket stark i längdled är grimman. Den kan utföras på lite olika sätt, men gemensamt är att vinkeln mellan spännbandet och flaket inte ska vara större än 45º. Detta för att banden ska dra så horisontellt som möjligt. Antal ton gods som en grimsurrning förhindrar att glida μ Framåt Bakåt 0,15 2,9 6,5 0,20 3,1 7,3 0,25 3,3 8,3 0,30 3,5 9,6 0,35 3,8 11 0,40 4,1 13 0,45 4,4 16 0,50 4,8 Ej glid 0,55 5,2 Ej glid 0,60 5,7 Ej glid 0,65 6,2 Ej glid 0,70 6,7 Ej glid

Antal ton gods som en grimsurrning förhindrar att tippa H/L Framåt Bakåt 1,0 Ej tipp Ej tipp 1,2 28 Ej tipp 1,4 16 Ej tipp 1,6 12 Ej tipp 1,8 10 Ej tipp 2,0 9,2 Ej tipp 2,2 8,5 101 2,4 7,9 55 2,6 7,5 40 2,8 7,2 32 3,0 6,9 28 3,2 6,7 25

Max 45°

Max 45°

Tabeller enligt VVFS 1998:95 i Säkring av last.

Grimsurrning används som synes för såväl glidning som tippning. Tillvägagångssättet för att använda tabellerna är som tidigare. Ta fram friktionskoefficienten (µ) för glidning och H/L-värdet för tippning. Därefter får man fram hur mycket en grimsurrning håller för.

Max 45°

103


Övriga lastsäkringsmetoder För att höja friktionen finns ett flertal metoder att använda sig av. Vi har tidigare beskrivit användandet av brädor, spik och bottenförstängning. Men man kan även använda sig av kilar vid rullande gods, taggbrickor, gummimattor. Stöttor som kläms fast mellan golv och tak är andra exempel.

Kilar hindrar tunnan från att rulla. I vissa fall kan taggbrickor eller gummimattor användas för att öka friktionen.

Andra transporter Det finns fler sätt att lastsäkra gods på, beroende på vad man transporterar. En förare som exempelvis transporterar maskiner på maskintrailers använder sig troligtvis av kätting och kryss- eller rak surrning.

Rullande gods Om rullande gods inte är förstängt på annat sätt kan lasten klossas. Klossarna måste sitta fast ordentligt och ha en höjd av minst 1/3 av radien.

Biltransporter Förstängning utförs med klossar. Klossarna måste sitta fast ordentligt och ha en höjd av minst 1/3 av hjulradien samt en lutning av minst 45 grader. Vid biltransport måste alla hjulen vara låsta. Förutom i längdled måste varje hjul förstängas så att fordonet inte kan röra sig i sidled.

Radie Minst 1/3 radie

Fordonet måste även surras så att lastsäkringen tål bilens dubbla vikt vertikalt. Detta görs med fördel genom speciella spännband (se bild). När det gäller fordonstransporter finns fler parametrar som fordonens lutning m.m. Dessa bestämmelser får man undersöka specifikt utifrån sitt yrkesområdes speciella regler.

104

För att spänna fast ett fordon kan ett speciellt spännband användas.

45°


Liftdumpersbehållare/containrar Även containrar/liftdumpersbehållare måste lastsäkras. Det finns olika metoder (se bild).

Till vänster används endast ett band rakt bakåt och två framåt. I högra bilden är containern bättre säkrad i sidled.

Andra exempel Genom att förstänga med hjälp av brädor och kantskydd kan exempelvis tunnor eller rullar lastsäkras effektivt. När lasten består av gods med hög densitet med rund form, som exempelvis rullar av plåt, måste man ta speciell hänsyn till detta.

När last staplas så högt som i bilden måste surrningen utföras mycket noggrant. Observera plankorna som lagts för att förstänga det övre lagret.

37°

10–20 mm

Kombinationen hög vikt och rund form ställer höga krav på metod och material som används vid lastsäkringen.

105


Rör, virkestransporter Framstam Det måste vara minst 1/5 del kvar av rullradien mot framstammen ifall rören sticker upp ovanför.

Minst 1/4 rullradie

Transport av rör, timmer, brädbuntar m.m. är förrädiskt beroende på att enbart spännband inte hjälper mot det som kallas skjuvning. Om spännband dras åt så hårt de kan, har de en viss längd. Om traven skjuvar har spännbandet fortfarande samma längd, men ”bunten” har ändå rört sig! Detta är något mycket farligt, och kan i godssammanhang avhjälpas med mittstöttor som sätts ner i hål i flaket.

Om det saknas sido- eller mittstöttor kan lasten skjuva i sidled.

Här används mittstöttor.

Körs virkesbuntar eller så kallade kvastpaket gäller det att använda minst tre stöttor och tre surrningsslingor per bunt eller trave av buntar. Om bunten är 3,3 m eller kortare får två stöttor användas. Lasten får inte nå över mittstöttorna. Godset ska vara förstängt framåt. Finns sidostöttor på fordonet gäller dessa istället för mittstöttor. Det får dock inte finnas mellanrum mellan last och sidostöttor.

Virket är ”paketerat” med buntband till fyra paket.

106


Skogstransporter Rundvirke transporteras oftast i fordon med sidostöttor. Lasten ska vara förstängd framåt mot framstammen och åt sidorna. Dessutom ska lasten surras med ett visst antal kedjor eller band, vilket beror på längden av virket. Om varje virkesbunt är tre meter eller längre behövs två band/kedjor. Är virket kortare än tre meter behövs endast en surrningsslinga. Obarkat virke kräver alltid två. Lasten får normalt inte nå över framstammen, utom ifall fordonet är utrustat med automatiska surrningsspännare som varnar om dragkraften minskar med mer än 10 %. Då får lasten nå 50 cm över framstammen. Oavsett längd och virkeskvalitét måste dock virkesbunten ha två surrningsslingor. Lasten får inte i något fall nå över sidostöttorna. Ett avskräckande exempel på lastsäkring. Foto: Balavan, iStockphoto

På vänstra bilden har timret samma längd som flaket och är säkrat med två kättingar. Kontrollera noga att lasten inte innehåller sk. kortbitar som på bilden till höger. Kortbitar faller lätt av och kan vålla skada, de kan också vara orsaken till att surrningen lossnar och inte håller lasten på plats

Last med hög egenvikt (densitet, specifik vikt) Last med hög egenvikt eller densitet är exempelvis maskiner som svarvar, fräsar, CNC-maskiner m.m. Denna typ av last ska förstängas åt samtliga håll, d.v.s. framåt, bakåt och åt sidorna. Når alla sidors förstängningar upp till lastens tyngdpunkt behöver lasten inte surras. Ifall surrning behövs, ska den hålla för minst den dubbla lastvikten.

Plattor Plattor är, liksom virkesbuntarna vi tidigare sett, förrädiska. Därför säger regelverket att även plattor ska förstängas samt bandas. Surrningen ska hålla för minst den dubbla lastvikten. Lasten får inte nå över förstängningen.

107


Massgods Under begreppet massgods går exempelvis sand, jord och grus. Men även löst lastade jordbruksprodukter som betor. Denna typ av gods kräver såväl framstam, sidolämmar som bakläm. Lite förenklat kan sägas att lasten inte får nå över framstammen. Åt sidorna får ingen lastenhet ha tyngdpunkten över kanten på sidolämmen. Bakåt får ingen tyngdpunkt vara högre än en linje 45 grader ovanför baklämmen. Ej över framstam

Tyngdpunkt

45°

Specifikt godsslag Detta kapitel rör lastsäkring i allmänhet. Om det är aktuellt att börja transportera en speciell typ av gods går det enkelt att finna lastsäkringsanvisningar från respektive branschorganisations informationsmaterial, internet eller i författningssamlingar.

Regler vid skolskjuts och transport av passagerare med särskilda behov Skolskjutsar Som förare av skolskjutsar är det viktigt att tänka på att det just är barn man transporterar. Mycket utvecklas hos en människa senare i livet. Synen är exempelvis inte fullt utvecklad förrän i 15-års åldern och motorik och uppfattningsförmågan i trafik inte förrän i 12-års åldern. Därför bör man sträva efter att inte köra in på skolgårdar eller att backa fordonet. Finns det dörrar på vänster sida på fordonet ska dessa inte gå att öppna. Skolskjutsens rutt bestäms oftast av kommunen genom tidtabell som ska vara så väl tilltagen i tid att transporten kan gå lugnt och säkert. Tanken är också att barnen om möjligt inte ska behöva korsa livligt trafikerade vägar. Först och främst ska ordinarie hållplatser för linjetrafik utmed färdvägen användas, därefter parkeringsfickor mm. För att köra skolskjuts krävs det av företaget ett giltigt trafiktillstånd. Tillstånden är lite olika beroende på om transporterna utförs med buss eller personbil (taxi). För skolskjuts finns speciella regler inom EU, som översatt jämställer skolskjuts med vanlig linjetrafik. Därför gäller inte reglerna om kör- och vilotider om transporten är kortare än 50 km. Istället gäller den allmänna Arbetstidslagen.

108


9

Farligt gods David Lundgren

Följande avsnitt är uppbyggt för ADR 1.3-utbildning, det vill säga en lite mindre omfattande utbildning än ADR-grundutbildning. Angivelserna inom parantes i rubrikerna anger var i ADR-S detta går att läsa om. Den första siffran anger vilket kapitel eller del det behandlas i.

Inledning (1.1)

Transport av farligt gods. Foto MSB

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods får inte hanteras och transporteras hur som helst. Redan i början av 1950-talet diskuterades frågan inom FN (Förenta Nationerna) och 1956 lades en FN-konvention fram. Omarbetad genom åren ligger den till grund för det man inom hela EU kallar för ”The Orange Book”, alltså FN:s rekommendationer för transporter med farligt gods. Transport av farligt gods omfattas av den överenskommelse som kallas ADR (European Agreement Concerning the International Carrige of Dangerous Goods by Road; fritt översatt: Europeisk överenskommelse rörande internationella transporter av farligt gods på väg). Att EU-länderna ingår i överenskommelsen förstås av namnet på överenskommelsen, men även länder utanför EU kan vara anslutna till ADR-överenskommelsen. För en transport som avgår från ett land som varken är med i ADR eller EU, där transporten ska genom ett eller flera länder (transitland/-er), eller till ett land inom EU eller som är med i ADR-överenskommelsen, gäller ADR-regelverken. Länderna nedan ingår i överenskommelsen ADR. Albanien Andorra Azerbajdzjan Belgien Bosnien och Hercegovina Bulgarien Cypern Danmark

Estland Finland Frankrike Grekland Holland Island Italien Kazakstan Kroatien

Lettland Lichtenstein Litauen Luxemburg Makedonien Malta Marocko Moldavien Montenegro

Norge Polen Portugal Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Spanien

Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ukraina Ungern Vitryssland Österrike

117


Fyra delar FN:s rekommendationer ”The Orange Book” ligger till grund för reglerna omkring Transport av farligt gods, regelverken är uppdelade efter olika transportslag i fyra delar: Sjötransporter: IMDG-koden Flygtransporter: ICAO-TI Landtransporter: ADR Järnvägtransporter: RID Varje transportslag har alltså sina regelverk. Det innebär att man måste känna till fler än ADR-regelverket för landtransporter, ifall transporten ska utföras av flera transportslag. Vi har tidigare kommit i kontakt med begreppet multimodala transporter. Även i ADR:s regler är en multimodal transport en transport som utförs med mer än ett transportslag, exempelvis land- och sjötransport samt att ordet kombitrafik används för land- och järnvägstransporter. Kombitrafik innebär att flak, trailer eller hela ekipage ställs på en järnvägsvagn. Reglerna gäller såväl inrikes som internationella transporter. Reglerna är någorlunda harmoniserade mellan regelverken, d.v.s. att reglerna liknar varandra när det gäller t.ex. klassificering, förpackningskrav och märkning. Vissa skillnader finns det dock! Ett gott råd är att alltid undersöka de nyaste bestämmelserna innan man exempelvis kör ombord på en färja. Regelverken uppdateras vart annat år och finns i delar eller i sin helhet på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps webbsida.

Östersjöavtalet För att underlätta transporterna mellan länderna runt Östersjön har länderna: Sverige, Tyskland, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Polen ingått ett avtal. Det s.k. Östersjöavtalet. Avtalet innebär att reglerna för landtransporter, ADR, gäller även på färjorna (Ro-Ro fartygen (roll on, roll of)) i hela Östersjön, till och med inloppet med en gräns mellan Skagen i Danmark till svenska Lysekil. Det finns ett undantag, och det gäller skyltningen av fordonet. Vid landtransporter där normalt inte fordonet skyltas (orange skylt fram och bak) d.v.s. vid värdeberäknad mängd, begränsad mängd och i bland tömda, ej rengjorda förpackningar, ska ekipaget skyltas innan man kör ombord på färjan. Vissa rederier kan dessutom ha egna krav på märkning av fordon.

118

ADR gäller även på färjorna i hela Östersjön.


Anmälningsplikt Det går inte att komma med ADR till ett färjeläge lite hur som helst. Detta måste anmälas i förväg och rederierna har ofta vissa turer som är avsedda för transporter med farligt gods. En tur där inga andra passagerare finns ombord än ADR-utbildade förare och personal. Finns det en osäkerhet inför lastningen var transporten går vidare, alltså ifall transporten kommer att ske med olika transportslag, måste man rådfråga den ansvariga transport- eller trafikledaren.

Stuvningsintyg (5.4.2) Ett rederi med mängder av containrar och andra lastbärare (flak, trailrar etc.), kan inte göras ansvarigt för hur lastningen inne i varje lastbärare har utförts. Därför måste rederierna få en garanti från avsändaren/lastaren att varje lastbärare är lastad i enlighet med regelverken om ADR och lastsäkring. Detta görs genom ett stuvningsintyg. I stuvningsintyget garanterar avsändaren att lastningen har utförts enligt reglerna för såväl ADR som för lastsäkring. Ansvaret vilar därmed på avsändaren och inte på rederiet.

Säkerhetsrådgivare (1.8.3) Alla företag som utför transport av farligt gods eller är avsändare av farligt gods ska ha en eller flera säkerhetsrådgivare kopplade till företaget. Ofta är det en utomstående konsult som är anlitad av flera företag. En säkerhetsrådgivares uppgift är att verka för att, under verksamhetsledningens ansvar, förebygga olyckor i samband med farligt gods. Dessutom ska en säkerhetsrådgivare ge råd om verksamheten runt transporter av farligt gods samt överlämna en årlig rapport till verksamhetsledningen. En säkerhetsrådgivare krävs inte vid transport som: • • • •

Undantagen mängd Reducerad mängd Begränsad mängd Värdeberäknad mängd

119


Transportskydd 1.10 Transporter av farligt gods omfattas av transportskydd, det vill säga försiktighetsåtgärder som ska minimera riskerna för stöld och att obehöriga får tillgång till godset. I transportskyddet ingår det att: • Alla som medverkar vid lastning, transport och lossning görs delaktiga i farorna och hotbilden med avseende på det farliga godset • Farligt gods får bara överlämnas till den som kan styrka sin identitet, det vill säga genom ID- handling eller körkort. • Larm och skydd mot intrång ska vara aktiverade och i funktion • Företagsledningen upprättar en skyddsplan

Varor med hög riskpotential (1.10.3) Vissa varor är klassade att vara särskilt intressanta för stöld och missbruk. De kan exempelvis användas vid terrorbrott som kan få svåra konsekvenser både vad gäller människoliv och storskalig förstörelse. Dessa varor listas enligt följande: Klass

Riskgrupp

Ämne och föremål

Mängd

Tank (l)

Bulk (kg)

1.1

Explosiva ämnen och föremål

a

a

0

1.2

Explosiva ämnen och föremål

a

a

0

1.3

Explosiva ämnen och föremål i samhanteringsgrupp C

a

a

0

1.4

Explosiva ämnen och föremål med UN 0104,0237,0255, 0267, 0289, 0361, 0365, 0366, 0440, 0441, 0455, 0456 och 0500

a

a

0

1.5

Explosiva ämnen och föremål

0

a

0

3000

a

b

0

a

0

3000

a

b

0

a

0

1

Brandfarliga gaser (Klassificeringskoder som endast innehåller bokstaven F)

Giftiga gaser (Klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC TO, TFC eller TOC) med undantag av aerosolbehållare

Brandfarliga vätskor i förpackningsgrupp I och II

Okänsliggjorda flytande explosivämnen

4.1

Okänsliggjorda explosivämnen

a

a

0

4.2

Ämnen i förpackningsgrupp I

3000

a

b

4.3

Ämnen i förpackningsgrupp I

3000

a

b

Oxiderande vätskor i förpackningsgrupp I

3000

a

b

Perklorater, ammoniumnitrat, ammoniumnitrathaltiga gödselmedel samt ammoniumnitratemulsioner eller -suspensioner eller .geler

3000

3000

b

6.1

Giftiga ämnen i förpackningsgrupp I

0

a

0

6.2

Smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 och 2900, föutom animalt material)

a

0

0

7

Radioaktivt ämne

Se specifikt klass 7, Radioaktivt

8

Frätande ämne i förpackningsgrupp I

3000

Ab

2

3

5.1

a Inte lämpligt b Oavsett mängd gäller inte bestämmelserna för farligt gods med hög riskpotential Observera att bestämmelserna om transportskydd inte gäller vid transport som värdeberäknad mängd, utom för UN-nummer som anges för riskgrupp 1.4 ovan

120

Kolli (kg)


Skyddsplan (1.10.3.2) En skyddsplan är ett dokument som företagen som avsänder eller transporterar farligt gods med hög riskpotential är skyldiga att upprätta. Skyddsplanen är, kan man säga, en beskrivning av hur företaget och utlastare/förare ska agera när gods med hög riskpotential transporteras. Det kan röra sig om instruktioner och krav för de inblandade i form av utbildning, utrustning och försiktighetsåtgärder. Skyddsplanen ska innehålla rutiner vid intrång, angrepp, övergrepp. Operativt larm ska finnas med, liksom rutiner för uppföljning, arkivering och uppdatering.

Utbildningskrav (8.2) Om man i sin yrkesutövning ska transportera farligt gods på allmän väg är föraren skyldig att ha genomgått en ADR-grundkurs. Den gäller för styckegods- och bulktransporter av farligt gods. Utbildningsintyget är giltigt i fem år, men förlängs ytterligare fem år i taget efter genomgången repetitionsutbildning. I anslutning till en ADR-grundkurs och repetitionsutbildningar finns påbyggnadsutbildningar: Specialkurs klass 1 (explosiva ämnen och föremål). Specialkurs klass 7 (radioaktiva ämnen) samt specialkurs för tank (gäller ADR-transporter). Grund-, repetitions- och specialutbildningarna avslutas med ett teoretiskt prov som ges ut av MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Efter avlagt godkänt prov utfärdar MSB ett internationellt ADR-intyg, som alltså är giltigt i fem år.

1.3-utbildning (1.3) Annan personal än förare Även personer som är delaktiga i transport av farligt gods behöver ha kunskap om farorna med det gods de hanterar. Truckförare, terminalarbetare eller lagerpersonal m.fl. måste kunna identifiera farligt gods med ledning av märkningar mm. på förpackningar. Detsamma gäller förare som visserligen kör farligt gods, men i en sådan mängd att det är undantaget från ADR-regelverket, så kallat begränsad mängd och värdeberäknad mängd. Passagerare En förare som utför en ADR-transport får inte ha med sig någon passagerare i fordonet. Detta kan skapa problem om man som elev utför sin APL eller praktik hos en förare som får farligt gods under sin arbetsdag. Men eleven kan genom utbildning (1.3) göras delaktig och anses som besättningsmedlem. Då får eleven vara med i fordonet. Utbildning Ovan angivna personer ska ges en ADR 1.3-utbildning. Man kan säga att det är en ADR ”light-utbildning”. Utbildningen ska omfatta sådant som är relevant (viktigt) för just det arbetet som personen i sin vardag utför.

121


Vissa generella bestämmelser bör finnas med. Exempelvis ansvarsförhållandena, identifiering av farligt gods, förpackningar, undantag från ADR, transporthandlingar och transportbestämmelser. Efter avslutad utbildning får man ett intyg av utbildaren som ska kunna visas upp vid en eventuell förfrågan. Utbildningen registreras alltså inte i något statligt dataregister. Det enda som styrker utbildningen är utbildningsbeviset. En 1.3-utbildning ska förnyas i form av repetitionsutbildning. Vissa anser att samma 5-årsintervall som för ADR-intyget borde gälla, medan andra tycker att ett 2-årsintervall vore mer lämpligt, eftersom ADR-regelverket ges ut vart annat år, ofta med förändringar och nya bestämmelser. Hela detta avsnitt, Farligt gods, är anpassat för 1.3-utbildning.

Klassificering (2) När ett laboratorium eller liknande ”blandar till” ett nytt kemiskt ämne, måste det klassificeras. Det betyder att man i princip undersöker ämnets egenskaper och vilka faror ämnet är förknippat med. Vid klassificering fastställs nedanstående uppgifter: • • • • • • • •

Klass Varningsetiketter UN-nummer Officiell transportbenämning Förpackningsgrupp Klassificeringskod Farlighetsnummer Miljöfarligt

Vissa ämnen kan ha flera egenskaper och faror, man talar då om primär- och sekundärfara (ungefär: största faran och därefter mindre faror). Ämnet tilldelas den klass som primärfaran uppvisar.

122


Nio klasser (2.2) Farligt gods är indelat i nio klasser, där varje klass har särskilda etiketter: Klass

Etikettförlagor

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 2 Gaser

Klass 3 Brandfarliga vätskor

Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Klass 4.2 Självantändande ämnen Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten Klass 5.1 Oxiderande ämnen

Klass 5.2 Organiska peroxider

Klass 6.1 Giftiga ämnen

Klass 6.2 Smittförande ämnen

Klass 7 Radioaktiva ämnen

Klass 8 Frätande ämnen

Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål

123


Varje klass har alltså sina egna etiketter. Det är genom etiketterna på godset som man kan se att det rör sig om farligt gods. I de senare regelverken är det även genom etiketterna man exempelvis kan se om godset får samlastas (lastas tillsammans eller på samma fordon) och hur man ska skylta fordonet. Det är med hjälp av de skriftliga instruktionerna tillsammans med etiketterna som det går att avläsa vilka faror ämnet har och vilka åtgärder man ska vidta vid en eventuell olycka.

Märkningen med etiketter är nödvändig för att man ska kunna avgöra godsets klassning, om gods får samlastas och hur fordonet ska skyltas. Märkningen visar också vilka åtgärder man ska vidta vid en eventuell olycka.

UN-nummer När ämnet har sorterats in i rätt klass, tilldelas det ett UN-nummer (United Nationnummer). Det är ett nummer som oftast är unikt, liknande vårt personnummer, och är lika i alla regelverken (ADR, RID, IMDG-koden, ICAO-TI).

Faran med ämnet Ett UN-nummer talar inte om hur farligt att ämne är. Många ämnen delas i tre olika farlighetsgrupper som, lite missvisande kan tyckas, benämns ett ämnes förpackningsgrupp. Det finns tre grupper vaIndelning rav I är den för de farligaste ämnena. Det Förpackningsgrupp I Mycket farligt är viktigt att veta att ett ämnes förpackFörpackningsgrupp II Farligt ningsgrupp måste skrivas med romerska siffror. Förpackningsgrupp III Mindre farligt

Faror Vilka faror som finns för respektive ämne kan lättast utläsas ifrån de skriftliga instruktionerna (se nedan). Men i allmänhet kan nio faror identifieras: • • • • •

Tryckvåg Splitter Värmestrålning Syrebrist Förgiftning 33 1203

• • • •

Infektion Joniserande strålning Frätskada (vävnadsskada, vävnadsdöd) Köldskada

33 1203

Den orangea skylten ger information om lasten. Siffrorna över strecket visar vilka farliga egenskaper ämnet har, den första siffran anger den dominerande faran. Siffrorna under strecket är UN-numret, i detta fall är lasten bensin.

124


Klassificeringskod För vissa ämnen finns inte någon förpackningsgrupp angiven. Detta för att ämnena uppvisar fler faror och/eller egenskaper än dessa tre. Vid exempelvis gaser och explosiva ämnen får man istället läsa ut ämnets klassificeringskod. Ur klassificeringskoden kan man vid gaser läsa ut en beskrivning av ämnet samt dess faroegenskap (vilka risker ämnet uppvisar). Exempel, Gaser: Un-1053 SVAVELVÄTE, klassificeringskod 2TF 2 = Kondenserad gas TF = Giftig och frätande (Toxid and flammable) Ämnenas indelning: 1 Komprimerad gas 2 Kondenserade gaser 3 Kylda kondenserade gaser 4 Gaser lösta under tryck (gaser som under transport är lösta i ett lösningsmedel) 5 Aerosolbehållare och engångsbehållare med gas 6 Andra föremål innehållande gaser under tryck 7 Icke trycksatta gaser som omfattas av särskilda bestämmelser (gasprover) 8 Kemikalier under tryck Egenskaper: A Kvävningsframkallande O Oxiderande F Brandfarlig T Giftig TF Giftig och brandfarlig

TC Giftig och frätande TO Giftig och oxiderande TFC Giftig, brandfarlig och frätande TOC Giftig oxiderande och frätande

För aerosolbehållare (exempelvis sprayburkar) tillkommer även följande: C Frätande CO Frätande och oxiderande FC Brandfarlig och frätande Allmänna faror där tryckkärl och gasflaskor är inblandade, är: • Tryckvåg • Splitter • Värmestrålning Allmänna faror där giftiga gaser är inblandade, är: • Förgiftning • Köldskada (kondenserade gaser) • Frätskada Allmänna faror där oantändbara brandfarliga gaser är inblandade, är: • Tryckvåg • Splitter • Köldskada Allmänna faror där icke brandfarliga, icke giftiga gaser är inblandade, är: • Syrebrist • Köldskada (kondenserad gas)

125


Explosiva ämnen, klass 1 Vid explosiva ämnen läser man på motsvarande sätt ut ämnets riskgrupp och samhanteringsgrupp. Exempel: UN 0335 FYRVERKERI, klassificeringskod 1.3 G 1.3 Riskgrupp (Vilka risker ämnet uppvisar, exempelvis massexplosion, brand, splitter m.m.) G Samhanteringsgrupp (vilka ämnen som får lastas tillsammans) De flesta som idag kör Klass 1, explosivt vid styckegodshantering gör det genom värdeberäknad mängd. Det intressanta är här vad man får samlasta och hur mycket man får lasta som värdeberäknad mängd (se nedan). Allmänna faror med explosiva ämnen är: • Tryckvåg • Splitter • Värmestrålning Radioaktiva ämnen saknar såväl klassificeringskod som förpackningsgrupp.

Trailer lastad med lättflyktiga kemikalier brinner efter en kollision med en personbil (Tucson Arizona). Ingen person omkom i olyckan. Foto iStockphoto

126


Uppgifter om ämnen, tabell A (3.2.1) Uppgifterna om de olika ämnena som är klassade och upptagna i ADR-regelverket finns i tabell A. Här är de sorterade efter UN-nummer.

Utdrag ur tabell A. Förteckning över farligt gods i UN-nummerordning. Källa MSB.

Kolumn nr Tabell A är sorterad efter UN-nummer i stigande ordning och varje kolumn har sin information: 1 Ämnets UN-nummer 2 Officiell transportbenämning (namnet i versaler) 3a Ämnets klass 3b Klassificeringskod 4 Förpackningsgrupp 5 Etikett 6 Särbestämmelser 15 Transportkategori samt tunnelrestriktionskod (uppgifterna hör inte ihop, utan man har bara ”lånat” samma kolumn till två helt olika saker) 16 Vissa bestämmelser ang. lastning lossning och hantering 20 Farlighetsnummer. Används på skyltarna vid bulk- och tanktransporter, t.ex. 33 mycket brandfarligt. Ett x i ett farlighetsnummer innebär att ämnet reagerar med vatten. Den första siffran anger klassen ämnet tillhör.

127


Tabell B (3.2.2) Ifall man inte har UN-numret utan bara har namnet på ämnet, kan man använda sig av tabell B. Den är sorterad i bokstavsordning. Den har ingen annan information än ämnets UN-nummer, varför man blir tvungen att slå upp UN-numret i tabell A för att få den informationen man behöver. Tabell A och B finns att hämta på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbsida.

Skriftliga instruktioner (5.4.3) Som förare, terminalarbetare eller truckförare har man kanske inte alltid uppgifterna om förpackningsgrupp eller klassificeringskoden, d.v.s. tabell A, till hands om olyckan är framme. Då är istället skriftliga instruktioner ett utmärkt hjälpmedel för att dels utläsa ämnenas faroegenskaper, men också för att veta vad man ska göra i händelse av spill eller olycka. Skriftliga instruktioner är ett dokument på fyra sidor som är sorterat efter etikett och klass, där man också kan utläsa vilken fordonsutrustning samt personlig utrustning man behöver ha med sig under en transport av ADR-klassat gods.

Tilläggsanvisningar Märkning (1)

Varningsetiketter och storetiketter

Faroegenskaper

Tilläggsanvisningar

(1)

(2)

(3)

Oxiderande ämnen

Risk för häftig reaktion, antändning och explosion i kontakt med brännbara eller brandfarliga ämnen

aper

Fara för vattenmiljön

Ämnen som transporteras

Undvik blandning med brandfarliga eller brännbara ämnen (t.ex. sågspån)

temperatur

vid förhöjd

Varningsetiketter och (1)

klass hos farligt gods efter gen om de farliga egenskaperna för medlemmar i fordonsbesättnin beror på rådande omständigheter Tilläggsanvisningar och om åtgärder som

Explosiva ämnen och

föremål

5.2

Faroegenskaper

storetiketter

(3)

Giftiga ämnen

(2) risk för och effekter som massdetonation, ljus, Kan ha varierande egenskaper upphov till starkt brand/strålningsvärme, splitter, tryckvåg, intensiv högt ljud eller rök. slag och/eller värme Känsliga för stötar och/eller

Ta skydd och stå inte fönster

nära

1.6

1.5

Explosiva ämnen och

föremål

Viss risk för explosion

Risk för sönderfall under kraftig värmeutveckling vid förhöjd temperatur, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor eller självantändning

Undvik blandning med brandfarliga eller brännbara ämnen (t.ex. sågspån)

Risk för förgiftning vid inandning, hudkontakt eller förtäring Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

Använd flyktutrustning

Utrustning för personligt och allmänt skydd, nödåtgärder, vilken vid allmänna åtgärder ska medföras på och farospecifika fordonet i enlighet med ADR, avsnitt 8.1.5

Följande utrustning

Ta skydd

eller brand

Risk för smitta Kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor eller djur Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

Radioaktiva ämnen

IONER STRUKT LIGA IN ADR ENLIGT ka eller tillbud

SKRIFT

e av r i händels

olyc

i Åtgärde emmarna ska medl lämpligt: r transport, säkert och far unde att det är d som inträf åtgärder, förutsatt av de a eller tillbu et med hjälp Vid olyck vidta följan från batteri ättningen strömmen n och bryt fordonsbes • • •

ta DGM

tion, kontak

Farligt Gods

7C

b)

Frätande ämnen

Risk för frätskador Kan reagera häftigt med varandra, med vatten och med andra ämnen Ämnen som har läckt ut kan utveckla frätande ångor Ta skydd Undvik lågt belägna områden Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet 8

Övriga farliga ämnen och föremål

antändas av värme, eller brännbart ämne kan Risk för brand. Brandfarligt gnistor eller lågor under kraftig ämnen som sönderfaller andra ämnen Kan innehålla självreaktiva av värme, kontakt med stötar. värmeutveckling vid tillförsel eller aminer), friktion eller (som syror, tungmetallföreningar och brandfarliga gaser utveckling av skadliga Detta kan ge upphov till

Anm 1

och ångor eller självantändning vid upphettning Inneslutningar kan explodera den omAnm för explosivämnen exploderar Risk att okänsliggjorda försvinner okänsliggörande tillsatsen

2

a)

7.E

Risk för brand Risk för explosion vid upphettning Inneslutningar kan explodera

Risk för brand och explosion

Risk för nukleär kedjereaktion

Använd flyktutrustning Ta skydd Undvik lågt belägna områden

Risk för förgiftning Kan vara trycksatt köldskador Kan orsaka bränn- och/eller vid upphettning Inneslutningar kan explodera

självantändning om kollin Risk för brand genom innehåll spillts ut vatten Kan reagera häftigt med

• • •

7D

Fissila ämnen

Risk för brännskador Risk för brand Risk för explosion Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

ett par skyddshand ögonskydd (t.ex.

c)

na 1, 1.4, 1.5, 1.6,

2.1, 2.2 och 2.3. Till exempel flyktutrustning med kombinerat gas/partikelfilter liknande den som typ A1B1E1K1-P beskrivs i standarden 1 eller A2B2E2K2-P EN 141. 2, fasta ämnen och vätskor med etikettförlagor na 3, 4.1, 4.3, 8 eller 9.

Krävs endast för

För mer information, kontakta DGM Farligt Gods AB www.dgm.se 054-400 11 00

9

För farligt gods med flera faror och vid samlastat gods, ska varje tillämplig fara beaktas.

Tilläggsanvisningarna ovan får anpassas så att de motsvarar de klasser av farligt gods som ska transporteras och det sätt på vilket detta transporteras.

hållas Ämnen som läckt ut bör över torra genom att spillet täcks

AB

Brandsläckare, stoppklossar och utrustning för att varna andra trafikanter ska finnas med på fordonet. Bildmontage Kenneth Göransson

• Reflekterande koner • Blinkande lampor med orangefärgat sken och batteridrift • Varningstrianglar

på fordonet för

för tätning av brunn/avlop p c), ett uppsamlingskärl c) . Krävs inte för etikettförlagor

Brandsläckare Transportenhetens tillåtna totalvikt avgör hur många och stora brandsläckare som transportenheten ska vara utrustad med.

Varningsanordningar Två varningsanordningar ska finnas, exempelvis:

skyddsglasögon).

som krävs för vissa klasser: flyktutrustning b) för varje medlem i fordonsbesättningen etikettförlagorna ska medföras 2.3 eller 6.1,

en skyffel c),

Nedanstående utrustning ska finnas med i en transportenhet vid vägtransport av farligt gods:

Stoppklossar Varje fordon ska vara utrustat med minst en stoppkloss. Det innebär två för bil och släp och anpassade efter hjulens diameter.

skar, och

en anordning avsedd

är skadade eller

vid kontakt med vatten

ng a), och

i fordonsbesättningen en varningsväst (t.ex. som beskrivs i EN 471), bärbar ljuskälla,

Ytterligare utrustning

7B

Ta skydd Undvik lågt belägna områden

Risk för kvävning Kan vara trycksatt Kan orsaka köldskador vid upphettning Inneslutningar kan explodera

2.2 Giftiga gaser

motor , stäng av 2.3 utrustning, ingsbromsen elektrisk sådan finns, Ansätt parker inte någon n eller Brandfarliga vätskor rytaren när t om olycka g och starta huvudströmb som möjlig särskilt röknin t upplysningar antändning, så mycke källor till Undvik och lämna gt sätt, ngstjänst a, arna på lämpli berörd räddni de inblandade ämnen 3 Informera gsanordning lt om nde varnin och särski et självreaktiva ämnen tillbud Brandfarliga fasta ämnen, a ut de friståe anländer, fasta okänsliggjorda explosivämnen genom en och placer ngspersonal ångoroch varningsväst när räddni damm och gliga rök, • Ta på tillgän in gaser, tioner lätt k att andas godsdeklara ämnen. Undvi • Håll och utspillda bromsar vidrör inte r i däck, 4.1 inte i eller n, nande brände • Gå på läsida eller begyn små att inte vistas , för att släcka n, gt och säkert läckarna är lämpli sbesättninge d brands att att det Självantändande ämnen m och • Använ mmar i fordon men, föruts av medle avloppssyste motorutrym bekämpas miljö eller ska inte till vatten ymmen , läckage er i lastutr och säkert förhindra • Bränd lämpligt et för att n och följ att det är sig därifrå ing på fordon , förutsatt att bege d utrustn 4.2 da ämnen personer • Använ upp utspill na andra vid utvecklar brandfarlig gas et, uppma för att samla Ämnen sätt.somkontakt med vatten n eller tillbud på ett säkert till olycka om dem avstånd tioner, hand ta Håll instruk och • nats nstens har förore räddningstjä tning som skyddsutrus kläder och • Ta av 4.3

informa För mer www.dgm.se 11 00 054-400

7A

2.1 gaser

Begränsa exponeringstiden

Ta skydd Undvik lågt belägna områden

Risk för brand Risk för explosion Kan vara trycksatt Risk för kvävning köldskador Kan orsaka bränn- och/eller vid upphettning Inneslutningar kan explodera

Brandfarliga gaser

Ej brandfarliga, ej giftiga

Risk vid förtäring och inandning och för joniserande strålning

vätska för ögonsköljni

för varje medlem

• •

6.2

1.4

ska medföras på transportenheten: för varje fordon, en stoppklots vars storlek är anpassad efter fordonets högsta två fristående varningsano totalvikt och hjulens rdningar, diameter,

• •

6.1 Smittförande ämnen

1

(3)

et

5.1 Organiska peroxider

Tilläggsanvisningar

Tilläggsanvisningar

(2) eller avloppssystem

Risk för brännskador Undvik kontakt med av transportenhet heta delar en och med ämnen som läckt ut

Fordonsutrustning (8.1)

128

för medlemma ri genom märkninga fordonsbesättningen om de farliga egenskape r och om åtgärder rna som beror på rådande omständighos farligt gods angivna heter Faroegensk

Miljöfarliga ämnen

Tilläggsanvisningar för medlemmar i fordonsbesättningen om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärder som beror på rådande omständigheter


Fordonsbesättningens utrustning Varje medlem i fordonet ska, för alla klasser, medföra: • • • •

En varningsväst En ficklampa Ett par skyddshandskar Ögonskydd (skyddsglasögon)

Ytterligare utrustning för vissa klasser: • • • •

Vätska för ögonsköljning Flyktutrustning (flykthuva, gasmask) En skyffel En anordning för att kunna täta brunnar/ avlopp, så kallad ”tätting” • Ett uppsamlingskärl

Grundutrustningen för föraren är varningsväst, ficklampa, skyddshandskar och skyddsglasögon. Bildmontage Kenneth Göransson

Den ytterligare utrustningen som omnämns utläses via etiketterna ur de skriftliga instruktionerna. Om man transporterar farligt gods som omfattas av ADR-reglerna ska de skriftliga instruktionerna följa med, men överallt där man i transportkedjan hanterar farligt gods kan det vara bra att instruktionerna finns till hands. De skriftliga instruktionerna finns att ladda ner på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbsida.

Brandsläckare Ifall man transporterar farligt gods som full ADR eller värdeberäknad mängd ska fordonet vara utrustat med brandsläckare. Vid valet av brandsläckare spelar storleken på fordonet in: Lastbil (totalvikt max 3,5 ton)

Lastbil mellan 3,5 och 7,5 ton

Lastbil (totalvikt över 7,5 ton)

Total pulverkapacitet 4 kg (eller mer)

Total pulverkapacitet 8 kg (eller mer)

Total pulverkapacitet 12 kg (eller mer)

2st: 2kg + 2 kg

2 st: 6+2 kg

2 st: 6 kg + 6 kg

Brandsläckarna ska vara försedda med plombering som visar att de inte använts. De ska vara godkända, kontrollerade och märkta. Kontrollerna görs en gång om året av speciella kontrollanter, som därefter förser släckaren med en märkning som anger månad och år för nästa kontroll.

Förpackningar (4) Farligt gods får inte förpackas godtyckligt i vilka förpackningar som helst. Förpackningarna måste vara godkända för ämnet och dess farlighet. Det är viktigt att poängtera att skadade kollin/förpackningar som innehåller farligt gods, aldrig får lastas på ett fordon.

129


Godkännandemärkning Eftersom förpackningarna måste vara godkända och att detta ska kunna avläsas trycks en godkännandemärkning utanpå förpackningen. Innebörden av märkningen på en papplåda ses på bilden nedan. Märkning av en typgodkänd papplåda 1

2

3

4

5

6

7

8

1. FN:s förpackningssymbol

5. Tillverkningsår

2. Förpackningsslag

6. Land där typprovningen utförts

3. Förpackningsgrupp och högsta bruttovikt

7. Behörig myndighet

4. Godkänd för fasta ämnen

8. Identifikationsnummer

Även IBC:er och storförpackningar har sina olika godkännandemärkningar. För exempelvis skyltning av fordon (se längre fram) är det av betydelse att känna till att farligt gods kan transporteras på tre sätt: • Förpackningar (inkl. IBC-behållare och storförpackningar) max 3 m³ • Bulk (inkl. öppna containrar). En bulklast är en last som inte är förpackad ex. spannmål, pulver, granulat och annat massgods • Tank

IBC

Exempel på förpackningar.

Tankbil.

130

Foto: Dan Boman, Scania CV AB

Bulktransport. Foto David Lundgren.


Yrkeskunskap – Gods- och persontransporter

Yrkeskunskap Gods- och persontransporter Yrkeskunskap är avsedd för gymnasieskolans inriktning Transport inom Fordon- och transportprogrammet, men kan även användas inom vuxenutbildning och för YKBgrundutbildning. Med sin ämnesbredd är boken en gedigen basbok för transportutbildningar. Förutom de praktiska inslag som är nödvändiga täcker boken Skolverkets utvecklingsmål för ämnet Transportteknik och centrala innehållet i kurserna: • • • • •

Yrkestrafik 1a och 1b Godstrafik Fordonskombinationer Persontrafik 1a och 1b Taxitrafik

Boken omfattar även Transportstyrelsens mål för YKB Gods- och Persontransporter.

ISBN 9789140682215

9

789140 682215

Yrkeskunskap Gods- och persontransporter David Lundgren • Sven Larsson • Anders Ohlsson

Profile for Smakprov Media AB

9789140682215  

9789140682215  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded