9789162291457

Bonniers Ekonomilexikon är en upp­slags­bok som ger vägledning inom företagsekonomi, redovisning och beskattning. Uppslagsorden spänner över ett brett område från ekonomisk planering (budgetering, kalkylering, prissättning) och grundläggande bok­ föring (affärshändelser, bokfö­rings­­ metoder, intern kontroll, skatte­deklara­ tion, personalförmåner) till uppföljning och analys (årsbokslut, resultat- och balansräkningens poster, kassa­flödes­ analys, räkenskapsanalys, nyckeltal).

Bonniers Ekonomilexikon är ett oumbärligt verktyg för snabba och enkla förklaringar till ekonomiska samband och begrepp.

Annika Belfrage Carlberg är civilekonom, författare och utbildare inom före­tags­ ekonomi och redo­visning.

Hon driver ekonomi­konsult­ företaget ABC Workflow och har mångårig erfarenhet från organisationer och näringsliv.

Affärsplan Affärssystem Anläggningstillgångar Arkivering Attesträtt Automatkonteringar Räkenskapsår Avskrivning enligt plan Balanced scorecard Balansräkning Bet Bonniers alningspåminnelse Bokföring Eko Bokföringsmetoder Bonniers Kontering Bokföringsbrott Bokföringsskyldig nomi het Bokslutsanalys Kontoplan Bokslutsdisposi lexikon tioner Budgetering Likviditet Cash flow Räkenskapsanalys Delårsrapport Rapporter Verifikation Dubbel bokföring Ekonomistyrning Sekretess Kontoplan Enskild firma F-skatt Fakturering Tillgångar lexikon Årsbokslut Skattedeklaration Fondemission Företagsanalys Finansiering Företagsformer Företagsinteckning Lönsamhet Öresutjämning Börsnotering Förmånsbil Förvaltningsberättelse God redovisningssed Handelsbolag och kommanditbolag IFRS Informationsskyldighet Värderingsregler Noter Inkassohantering Inkomstdeklaration Styrelsearbete Kalkylering Kapitalbehov Kassaflödesanalys Koncernredovisning Kontrolluppgift Kreditbedömning Skattekonto Leverantörsreskontra Indata Moms Myndigheter Nyemission Periodbokslut Personalförmåner Prissättning Resultatansvar Miljöredovisning Projektredovisning Redovisningsprinciper Representation Rörelsemarginal Årsredovisning Resultaträkning Resultatbudget Utlägg ISBN 978-91-622-9145-7 XBRL Lönesystem Sociala avgifter Annika Belfrage Carlberg Lager Inköp Kundreskontra Skatter Skulder och avsättningar 9 789162 291457 Soliditet Starta eget Internredovisning Reseersättning Revision Nyckeltal Näringsverksamhet Traktamente Utbetalning K-företag

Eko nomi

(9145-7)

www.bonnierutbildning.se

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se

www.ekonomionline.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Tel 08 - 696 86 00 Fax 08 - 696 86 10

Förord Som ekonomiansvarig i olika organisationer kom jag i kontakt med varierande ekonomiska frågor inom redovisningsområdet. Jag saknade en bok med samlad information om företagsekonomi, redovisning och beskattning. En bok som skulle vara lätt att hitta i och snabbt ge relevant och exakt information. Bonniers Ekonomilexikon är en sådan bok!

Redaktör: Helga Laurin Grafisk form: Bånges Grafiska Form AB

Bonniers Ekonomilexikon är en hjälpreda där Du snabbt hittar förklaringar till ekonomiska begrepp och samband. Boken behandlar centrala begrepp såsom marknad, internredovisning, inkassohantering, intern kontroll och lönsamhet. Figurer och exempel som förtydligar olika moment och specifika redovisningsproblem kompletterar uppslagsorden.

Bonniers Ekonomilexikon ISBN 978-91-622-9145-7

Tid är en bristvara och för att snabbt hitta information finns flera sökvägar genom exempelvis en ämnesmässig innehållsförteckning med uppslagsorden indelade efter funktioner inom olika huvudområden.

Sist finns också bland annat olika företeckningar över exempel och formler samt ett sakregister med sökord och centrala begrepp.

© 2008 Annika Belfrage Carlberg och Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan Första tryckningen

Jag hoppas att denna uppslagsbok ska vara till nytta för Dig när Du behöver veta mer om ekonomi.

Stocksund i december 2008 Annika Belfrage Carlberg

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter motlagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Italy by Stige S.p.A Turin 2008

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se

www.ekonomionline.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Tel 08 - 696 86 00 Fax 08 - 696 86 10

Förord Som ekonomiansvarig i olika organisationer kom jag i kontakt med varierande ekonomiska frågor inom redovisningsområdet. Jag saknade en bok med samlad information om företagsekonomi, redovisning och beskattning. En bok som skulle vara lätt att hitta i och snabbt ge relevant och exakt information. Bonniers Ekonomilexikon är en sådan bok!

Redaktör: Helga Laurin Grafisk form: Bånges Grafiska Form AB

Bonniers Ekonomilexikon är en hjälpreda där Du snabbt hittar förklaringar till ekonomiska begrepp och samband. Boken behandlar centrala begrepp såsom marknad, internredovisning, inkassohantering, intern kontroll och lönsamhet. Figurer och exempel som förtydligar olika moment och specifika redovisningsproblem kompletterar uppslagsorden.

Bonniers Ekonomilexikon ISBN 978-91-622-9145-7

Tid är en bristvara och för att snabbt hitta information finns flera sökvägar genom exempelvis en ämnesmässig innehållsförteckning med uppslagsorden indelade efter funktioner inom olika huvudområden.

Sist finns också bland annat olika företeckningar över exempel och formler samt ett sakregister med sökord och centrala begrepp.

© 2008 Annika Belfrage Carlberg och Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan Första tryckningen

Jag hoppas att denna uppslagsbok ska vara till nytta för Dig när Du behöver veta mer om ekonomi.

Stocksund i december 2008 Annika Belfrage Carlberg

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter motlagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Italy by Stige S.p.A Turin 2008

Administrativa ekonomirutiner

Administrativa ekonomirutiner betare är klar med sina moment är det viktigt att nästa person, till exempel den attestansvarige, får materialet så fort som möjligt.

• Regler för räkenskapsmaterialets förvaring. Det är viktigt att veta

var fakturor eller annat bokföringsunderlag förvaras – eller hur man får tillgång till information via redovisningssystemet, fakturakopior eller på annat sätt.

•

T illgänglig information. Varje medarbetare bör veta var den ekonomiska information som denne behöver i sitt arbete kan hämtas – till exempel kontoinformation, checkräkningens saldo, osäkra kundfordringar, resultat för olika produkter, enheter eller kontoanalyser. Naturligtvis måste eventuella sekretessregler följas.

Månadsaktiviteter I alla företag finns vissa arbetsuppgifter eller aktiviteter som återkommer varje månad – så kallade månadsaktiviteter. För att dessa ska kunna utföras behövs bland annat: • Underlag i tid.

• Kunskap om vilka aktiviteter som ska utföras.

• Information om när olika moment ska vara klara.

En förutsättning för att få in underlagen i tid är att de som ska lämna dem känner till vad som ska lämnas till vem samt när detta ska ske. Därför bör alla medarbetare informeras om ekonomi- och personalfunktionens förväntningar. Arbetet kan formaliseras med instruktioner, blanketter med mera. Då kommer det att gå smidigare att få in material, underlätta för korrekta underlag och samtidigt höja redovisningens kvalitet.

Information från anställda till personalfunktionen

För att lönerna ska bli korrekta måste personalfunktionen få in uppgifter som berör avslutad månad. Ibland betalas också resersättningar och andra kostnadsersättningar ut via lönen. Här gäller det att poängtera för de anställda hur viktigt det är respektera senaste dag för inlämning av uppgifterna. Ändamålsenliga blanketter förenklar föruppgiftslämnaren att lämna korrekt information till handläggaren.

2

Bokföringsunderlag till ekonomifunktionen

Ekonomifunktionen bör snarast få månadens bokföringsunderlag. Alla intäkter och kostnader som hör till månaden ska bokföras för att få en korrekt periodisering. Detta är extra viktigt när det gäller stora belopp.

I första hand gäller det att få in leverantörsfakturor och faktureringsunderlag.

Bokföring och andra aktiviteter

När ekonomi- och personalfunktionen fått in månadens underlag kan de utföra sina arbetsuppgifter. Exempel på aktiviteter som utförs varje månad: • Redovisning av sociala avgifter och moms i skattedeklarationen.

• Löneberäkning och löneutbetalning.

• Fakturering.

• Avstämningar.

• Beräkning av nyckeltal.

• Periodisering av intäkter och kostnader.

• Resultatuppföljning.

Bokföringsunderlag från olika funktioner Ekonomifunktionen Leverantörsfakturor Faktureringsunderlag Kontokortsspecifikationer Affärshändelser

Attestering

Kontering

Bokföring

Personalfunktionen Tidrapporter Reseräkningar Utlägg

Underlag från anställda och bokföringsunderlag (i pappersform eller elektroniskt) från berörda expedieras efter attestering av personalfunktionen och ekonomifunktionen. Efter kontering bokförs verifikationerna i redovisningssystemet.

3

Administrativa ekonomirutiner

Administrativa ekonomirutiner betare är klar med sina moment är det viktigt att nästa person, till exempel den attestansvarige, får materialet så fort som möjligt.

• Regler för räkenskapsmaterialets förvaring. Det är viktigt att veta

var fakturor eller annat bokföringsunderlag förvaras – eller hur man får tillgång till information via redovisningssystemet, fakturakopior eller på annat sätt.

•

T illgänglig information. Varje medarbetare bör veta var den ekonomiska information som denne behöver i sitt arbete kan hämtas – till exempel kontoinformation, checkräkningens saldo, osäkra kundfordringar, resultat för olika produkter, enheter eller kontoanalyser. Naturligtvis måste eventuella sekretessregler följas.

Månadsaktiviteter I alla företag finns vissa arbetsuppgifter eller aktiviteter som återkommer varje månad – så kallade månadsaktiviteter. För att dessa ska kunna utföras behövs bland annat: • Underlag i tid.

• Kunskap om vilka aktiviteter som ska utföras.

• Information om när olika moment ska vara klara.

En förutsättning för att få in underlagen i tid är att de som ska lämna dem känner till vad som ska lämnas till vem samt när detta ska ske. Därför bör alla medarbetare informeras om ekonomi- och personalfunktionens förväntningar. Arbetet kan formaliseras med instruktioner, blanketter med mera. Då kommer det att gå smidigare att få in material, underlätta för korrekta underlag och samtidigt höja redovisningens kvalitet.

Information från anställda till personalfunktionen

För att lönerna ska bli korrekta måste personalfunktionen få in uppgifter som berör avslutad månad. Ibland betalas också resersättningar och andra kostnadsersättningar ut via lönen. Här gäller det att poängtera för de anställda hur viktigt det är respektera senaste dag för inlämning av uppgifterna. Ändamålsenliga blanketter förenklar föruppgiftslämnaren att lämna korrekt information till handläggaren.

2

Bokföringsunderlag till ekonomifunktionen

Ekonomifunktionen bör snarast få månadens bokföringsunderlag. Alla intäkter och kostnader som hör till månaden ska bokföras för att få en korrekt periodisering. Detta är extra viktigt när det gäller stora belopp.

I första hand gäller det att få in leverantörsfakturor och faktureringsunderlag.

Bokföring och andra aktiviteter

När ekonomi- och personalfunktionen fått in månadens underlag kan de utföra sina arbetsuppgifter. Exempel på aktiviteter som utförs varje månad: • Redovisning av sociala avgifter och moms i skattedeklarationen.

• Löneberäkning och löneutbetalning.

• Fakturering.

• Avstämningar.

• Beräkning av nyckeltal.

• Periodisering av intäkter och kostnader.

• Resultatuppföljning.

Bokföringsunderlag från olika funktioner Ekonomifunktionen Leverantörsfakturor Faktureringsunderlag Kontokortsspecifikationer Affärshändelser

Attestering

Kontering

Bokföring

Personalfunktionen Tidrapporter Reseräkningar Utlägg

Underlag från anställda och bokföringsunderlag (i pappersform eller elektroniskt) från berörda expedieras efter attestering av personalfunktionen och ekonomifunktionen. Efter kontering bokförs verifikationerna i redovisningssystemet.

3

Administrativa ekonomirutiner

Administrativa ekonomirutiner Detaljerade månadsaktiviteter Några av de återkommande uppgifterna i företaget exemplifieras nedan. Punkterna förvandlas med fördel till en checklista som anpassas till det egna företaget.

Information till personalfunktionen

Anställda i företaget ska varje månad lämna uppgifter om exempelvis: • Arbetad tid under föregående månad. Månadsanställda kan göra detta genom att lämna en frånvarorapport där de olika typerna av frånvaro som semester, sjukdom och vård av barn framgår. Observera att även om en anställd inte har någon frånvaro är det ändå nödvändigt att lämna rapporten. Timanställda ska lämna in en tidrapport där arbetad tid framgår.

• Särskild tid såsom övertid och obekväm arbetstid. tlägg vid tjänsteresor och underlag för traktamenten med rese­räkning.

• U • Bilersättning genom uppgift om körda tjänstemil.

• Övriga utlägg i form av kvitton.

• Övriga uppgifter som påverkar lönen.

Bokföringsunderlag till ekonomifunktionen

Bokföringsunderlag och andra uppgifter: • Faktureringsunderlag med uppgift om levererade varor och tjänster, kunder m.m.

• Leverantörsfakturor som är ute i företaget för attest.

• Övriga bokföringsunderlag som inte har lämnats till ekonomi­ funktionen.

• Kontokortsspecifikationer. Observera att för kontokort gäller ofta kort betalningstid.

• Kvitton och utlägg som inte har redovisats i samband med lön.

• Bedömning av osäkra kundfordringar efter genomgång av kund­ reskontran och förfallna betalningar med försäljningsansvariga.

Bokföring och andra aktiviteter 4

Varje månad utförs vissa återkommande aktiviteter hos ekonomifunktionen eller personalfunktionen:

•

S kattedeklaration för redovisning av arbetsgivaravgifter och moms till Skatteverket. Inlämnings- och förfallodag beror på företagsform och företagsstorlek.

L

• öneberäkning enligt underlag från personalen.

• Löneutbetalning genom att skicka lönelista med betalningsuppdrag till banken.

• Fakturering av levererade produkter och tjänster. Det som ännu ej har fakturerats bör faktureras på den sista dagen i månaden.

A

• vstämning av de viktigaste kontona såsom försäljningskonton och checkräkningen. Genomgång av åtminstone de viktigaste balanskontona.

L

• åsning av perioden i redovisningssystemet så att inga fler transaktioner kan bokföras.

• Projektuppföljning i förhållande till projektbudget och tidplan.

• Månadsrapportering till företagsledningen.

• Resultatuppföljning av utfall i förhållande till budget.

• Nyckeltalsberäkningar enligt företagets policy.

• Redovisning till externa intressenter såsom avräkning på royalty.

• Bokslutsaktiviteter vid månadsbokslut.

Bokföring i rätt månad De intäkter och kostnader som hör till en viss månad ska också bok­ föras i denna. Följande poster brukar ibland hamna i ”fel” månad: • Försäljningsintäkter som ännu ej har fakturerats bokas via ett interimskonto som flyttar poster mellan månaderna.

R

• änteintäkter och räntekostnader uppskattas och interimsbokförs om de uppgår till stora belopp.

• K ostnader som förbrukats kan interimsbokföras över månadsskiftet.

Konsultkostnader kan uppgå till stora belopp. Genom att begära en tidrapport från konsulterna på månadens sista dag kan vi göra en beräkning av månadens konsultkostnader innan fakturan har kommit.

• Periodisering och beräkning av övriga resultatpåverkande poster bör göras om de är väsentliga med hänsyn till företagets omsättning.

A

• vskrivningar på anläggningstillgångar bör bokföras om beloppen är stora.

5

Administrativa ekonomirutiner

Administrativa ekonomirutiner Detaljerade månadsaktiviteter Några av de återkommande uppgifterna i företaget exemplifieras nedan. Punkterna förvandlas med fördel till en checklista som anpassas till det egna företaget.

Information till personalfunktionen

Anställda i företaget ska varje månad lämna uppgifter om exempelvis: • Arbetad tid under föregående månad. Månadsanställda kan göra detta genom att lämna en frånvarorapport där de olika typerna av frånvaro som semester, sjukdom och vård av barn framgår. Observera att även om en anställd inte har någon frånvaro är det ändå nödvändigt att lämna rapporten. Timanställda ska lämna in en tidrapport där arbetad tid framgår.

• Särskild tid såsom övertid och obekväm arbetstid. tlägg vid tjänsteresor och underlag för traktamenten med rese­räkning.

• U • Bilersättning genom uppgift om körda tjänstemil.

• Övriga utlägg i form av kvitton.

• Övriga uppgifter som påverkar lönen.

Bokföringsunderlag till ekonomifunktionen

Bokföringsunderlag och andra uppgifter: • Faktureringsunderlag med uppgift om levererade varor och tjänster, kunder m.m.

• Leverantörsfakturor som är ute i företaget för attest.

• Övriga bokföringsunderlag som inte har lämnats till ekonomi­ funktionen.

• Kontokortsspecifikationer. Observera att för kontokort gäller ofta kort betalningstid.

• Kvitton och utlägg som inte har redovisats i samband med lön.

• Bedömning av osäkra kundfordringar efter genomgång av kund­ reskontran och förfallna betalningar med försäljningsansvariga.

Bokföring och andra aktiviteter 4

Varje månad utförs vissa återkommande aktiviteter hos ekonomifunktionen eller personalfunktionen:

•

S kattedeklaration för redovisning av arbetsgivaravgifter och moms till Skatteverket. Inlämnings- och förfallodag beror på företagsform och företagsstorlek.

L

• öneberäkning enligt underlag från personalen.

• Löneutbetalning genom att skicka lönelista med betalningsuppdrag till banken.

• Fakturering av levererade produkter och tjänster. Det som ännu ej har fakturerats bör faktureras på den sista dagen i månaden.

A

• vstämning av de viktigaste kontona såsom försäljningskonton och checkräkningen. Genomgång av åtminstone de viktigaste balanskontona.

L

• åsning av perioden i redovisningssystemet så att inga fler transaktioner kan bokföras.

• Projektuppföljning i förhållande till projektbudget och tidplan.

• Månadsrapportering till företagsledningen.

• Resultatuppföljning av utfall i förhållande till budget.

• Nyckeltalsberäkningar enligt företagets policy.

• Redovisning till externa intressenter såsom avräkning på royalty.

• Bokslutsaktiviteter vid månadsbokslut.

Bokföring i rätt månad De intäkter och kostnader som hör till en viss månad ska också bok­ föras i denna. Följande poster brukar ibland hamna i ”fel” månad: • Försäljningsintäkter som ännu ej har fakturerats bokas via ett interimskonto som flyttar poster mellan månaderna.

R

• änteintäkter och räntekostnader uppskattas och interimsbokförs om de uppgår till stora belopp.

• K ostnader som förbrukats kan interimsbokföras över månadsskiftet.

Konsultkostnader kan uppgå till stora belopp. Genom att begära en tidrapport från konsulterna på månadens sista dag kan vi göra en beräkning av månadens konsultkostnader innan fakturan har kommit.

• Periodisering och beräkning av övriga resultatpåverkande poster bör göras om de är väsentliga med hänsyn till företagets omsättning.

A

• vskrivningar på anläggningstillgångar bör bokföras om beloppen är stora.

5

Affärshändelser

Affärshändelser •

ånadens moms ska nollställas när bokföring av alla momspåverM kande poster har skett.

Typ av händelse

Debet

Kredit

Försäljning av varor eller tjänster

ökar fordringarna

ökar inkomsterna

ökar kassan

Företagsspecifik ekonomihandbok eller andra instruktioner En företagsspecifik ekonomihandbok med instruktioner, gällande beloppsgränser, checklistor, förteckningar med mera ger kunskap och underlättar ett konsekvent handhavande. Handboken kan antingen läggas i företagets intranät eller finnas i pappersform. Arbetsbeskrivningar bör finnas så att varje medarbetare vet vad som ingår i dennes arbetsuppgifter. Detta skapar både ordning och trygghet.

Affärshändelser Dagligen utförs ett antal ekonomiska handlingar i ett företag. Det kan vara inköp av konsulttjänster, försäljning av varor, utbetalning av lö­ ner eller amortering på ett lån. Ekonomiska transaktioner som berör omvärlden kallas för affärshändelser. Dessa leder till ekonomiska kon­ sekvenser som i sin tur leder till att företagets ekonomiska ställning i förhållande till omvärlden förändras. Händelserna medför således för­ ändringar av företagets inkomster, utgifter, skulder eller tillgångar.

Redovisningen av affärshändelser Varje affärshändelse registreras i bokföringen. Affärshändelsen bokförs alltid i både debet och kredit enligt den dubbla bokföringens princip.

Intäkter och kostnader kallas för resultatkonton eftersom de påverkar företagets resultat – det vill säga om företaget under en period fått en vinst eller en förlust. Konton för tillgångar och skulder benämns balanskonton eller ställningskonton. Dessa visar den ekonomiska ställningen – eller hur stora tillgångar, eget kapital och skulder är vid en viss tidpunkt.

6

Inköp av varor eller tjänster

ökar utgifterna

ökar skulderna minskar kassan

Inbetalningar från kunder

ökar kassan

minskar fordringarna

Utbetalningar till leverantörer

minskar skulderna

minskar tillgångarna

Finansiella transaktioner

förändrar tillgångarna

förändrar skulderna

eller skulderna

eller tillgångarna

En försäljning leder vid kreditförsäljning till en inkomst och en kundfordran. Om betalningen har skett kontant ökar i stället kassan. På motsvarande sätt leder ett kreditinköp till en utgift och en leverantörsskuld. Även här påverkas kassan direkt genom att den minskar vid en kontant utbetalning. Vid kontantköp uppstår således aldrig någon fordran eller skuld.

Verifikationer Efter varje affärshändelse får företaget genom bokföringen information om hur den ekonomiska ställningen och resultatet har påverkats.

Bekräftelsen på en affärshändelse – till exempel en faktura eller bokföringsorder – kallas verifikation och utgör underlag för bokföringen.

På verifikationen anges i konteringsstämpeln vilka konton som berörs samt vilka belopp som ska bokföras i debet eller kredit. I bokslutet summeras periodens samtliga transaktioner och de presenteras i form av en balansräkning och en resultaträkning.

Extern redovisning speglar affärshändelserna Affärshändelserna och konteringen av dessa utgör den externa redovisningen eller som den också kallas affärsredovisning. Syftet med den externa redovisningen är, förutom att ge företaget en god bild av de ekonomiska förhållandena, att sprida information till omvärlden. Information som påverkar intressenternas uppfattning om företaget och därmed viljan att inleda eller bibehålla affärsförbindelser.

7

Affärshändelser

Affärshändelser •

ånadens moms ska nollställas när bokföring av alla momspåverM kande poster har skett.

Typ av händelse

Debet

Kredit

Försäljning av varor eller tjänster

ökar fordringarna

ökar inkomsterna

ökar kassan

Företagsspecifik ekonomihandbok eller andra instruktioner En företagsspecifik ekonomihandbok med instruktioner, gällande beloppsgränser, checklistor, förteckningar med mera ger kunskap och underlättar ett konsekvent handhavande. Handboken kan antingen läggas i företagets intranät eller finnas i pappersform. Arbetsbeskrivningar bör finnas så att varje medarbetare vet vad som ingår i dennes arbetsuppgifter. Detta skapar både ordning och trygghet.

Affärshändelser Dagligen utförs ett antal ekonomiska handlingar i ett företag. Det kan vara inköp av konsulttjänster, försäljning av varor, utbetalning av lö­ ner eller amortering på ett lån. Ekonomiska transaktioner som berör omvärlden kallas för affärshändelser. Dessa leder till ekonomiska kon­ sekvenser som i sin tur leder till att företagets ekonomiska ställning i förhållande till omvärlden förändras. Händelserna medför således för­ ändringar av företagets inkomster, utgifter, skulder eller tillgångar.

Redovisningen av affärshändelser Varje affärshändelse registreras i bokföringen. Affärshändelsen bokförs alltid i både debet och kredit enligt den dubbla bokföringens princip.

Intäkter och kostnader kallas för resultatkonton eftersom de påverkar företagets resultat – det vill säga om företaget under en period fått en vinst eller en förlust. Konton för tillgångar och skulder benämns balanskonton eller ställningskonton. Dessa visar den ekonomiska ställningen – eller hur stora tillgångar, eget kapital och skulder är vid en viss tidpunkt.

6

Inköp av varor eller tjänster

ökar utgifterna

ökar skulderna minskar kassan

Inbetalningar från kunder

ökar kassan

minskar fordringarna

Utbetalningar till leverantörer

minskar skulderna

minskar tillgångarna

Finansiella transaktioner

förändrar tillgångarna

förändrar skulderna

eller skulderna

eller tillgångarna

En försäljning leder vid kreditförsäljning till en inkomst och en kundfordran. Om betalningen har skett kontant ökar i stället kassan. På motsvarande sätt leder ett kreditinköp till en utgift och en leverantörsskuld. Även här påverkas kassan direkt genom att den minskar vid en kontant utbetalning. Vid kontantköp uppstår således aldrig någon fordran eller skuld.

Verifikationer Efter varje affärshändelse får företaget genom bokföringen information om hur den ekonomiska ställningen och resultatet har påverkats.

Bekräftelsen på en affärshändelse – till exempel en faktura eller bokföringsorder – kallas verifikation och utgör underlag för bokföringen.

På verifikationen anges i konteringsstämpeln vilka konton som berörs samt vilka belopp som ska bokföras i debet eller kredit. I bokslutet summeras periodens samtliga transaktioner och de presenteras i form av en balansräkning och en resultaträkning.

Extern redovisning speglar affärshändelserna Affärshändelserna och konteringen av dessa utgör den externa redovisningen eller som den också kallas affärsredovisning. Syftet med den externa redovisningen är, förutom att ge företaget en god bild av de ekonomiska förhållandena, att sprida information till omvärlden. Information som påverkar intressenternas uppfattning om företaget och därmed viljan att inleda eller bibehålla affärsförbindelser.

7

Affärsplan

Affärsplan Affärsplan Affärsplanen är ett grundläggande dokument i vilket företagets förut­ sättningar och planer behandlas. För att affärsplanen ska få genomslag i organisationen är det viktigt att den förankras hos de anställda. Ur affärsplanen kan olika handlingsplaner växa fram som i sin tur kan bli riktlinjer för företagets verk-samhet.

Affärsplanens innehåll I affärsplanen presenteras bland annat företagets affärsidé, dess om­värld, uppsatta mål samt strategier för att nå dessa. Interna och externa förutsättningar beskrivs, analyseras och värderas. Affärsplanen innehåller också en sammanställning av den ekonomiska utvecklingen samt framtidsplanerna uttryckta i åtgärder och ekonomiska mått.

Affärsplanen måste anpassas till varje företag och dess förutsättningar.

Nedan ges exempel på nyckelord som ger stöd vid framtagandet av en affärsplan. I det här exemplet har tids­aspekten lagts in och affärsplanen delats in i tre delar. Den uppdelningen brukar många hoppa över.

Del

Innehåll­

Historik Vision Bakgrund Företagsfakta Uppföljning

Vad har hänt tidigare?

Varför driver vi företaget? Vad vill vi åstadkomma? Hur ser vi ut om 5 år?

Utvecklingen hittills, speciella händelser, produktion, marknadsutveckling.

Startår, anställda, verksamhet, ägare, företagsform med mera.

Har vi uppnått våra tidigare mål? Vad har varit bra? Vad kan göras bättre?

Nuläge Affärsidé Produkter Marknadsanalys Resurser Ekonomi

Hur ser det ut idag?

Vad? För vem? Hur? Metod?

Varor, tjänster, paketlösningar. Produktbeskrivning, prismodeller, avtal och prislista.

Marknadssegment, kunder, konkurrenter, omvärldsutveckling.

Personal, lokaler, inventarier, samarbetspartners. Svaga och starka sidor.

Resultat, ekonomisk ställning, lönsamhet, nyckeltal, likviditet.

8

Del

Innehåll­

Framtiden Vad siktar vi på?

Marknaden Marknadsutveckling, kundernas behov, konkurrens, partners, marknadssegment.

Produkter, tjänster Vilka tjänster och produkter ska vi; – fortsätta med? – sluta erbjuda?

– komplettera med?

Affärsidé Håller affärsidén eller bör den omarbetas?

Mål Image, kunder, ekonomi, storlek, marknadsandel, speciell marknad.

Resurser Personal, lokaler, inventarier, samarbetspartners. Värdering av dessa.

Svaga och starka sidor? Förändringsbehov?

Företagsstrategi Marknadsföring Ekonomi

Hur ska målen nås? Framgångsfaktorer? Hur gör de framgångsrika?

Målgrupp? Insatser? Material? Verktyg? Produktutbud? Differentiering?

Resultat och avkastning till ägarna. Tillgångar, betalningsförmåga.

Företagets affärsidé Företagets verksamhet grundas på affärsidén. Här preciseras vilka produkter och tjänster som ska produceras, vilka kunders behov som ska tillfredställas och på vilket sätt detta ska ske. Affärsidén bör vara enkel och tydlig. Den bör vara så förankrad i organisationen att alla anställda känner till den och helst arbetar i dess anda. Affärsidén bör omprövas åtminstone en gång per år för att se om den fortfarande håller med hänsyn till företagets aktuella inre och yttre förutsättningar.

Kunderna och omvärlden Företagets verksamhet är beroende av dess omvärld. Viktigast är kunderna och deras behov – behov som kontinuerligt förändras. Den tekniska utvecklingen gör att vissa produkter och tjänster försvinner medan andra tillkommer. Förbud mot vissa ämnen, statliga restriktioner och miljöaspekter påverkar också marknaden. Ibland försvinner behov, ibland är behovet oförändrat och ibland lyckas vi skapa och tillfredsställa nya behov hos kunden. Därmed kan nya tjänster och produkter erbjudas.

Olika kundkategorier och deras behov måste analyseras var för sig. Önskemålen skiftar beroende på verksamhet och intresse. Betalningsförmåga och priskänslighet varierar också.

9

Affärsplan

Affärsplan Affärsplan Affärsplanen är ett grundläggande dokument i vilket företagets förut­ sättningar och planer behandlas. För att affärsplanen ska få genomslag i organisationen är det viktigt att den förankras hos de anställda. Ur affärsplanen kan olika handlingsplaner växa fram som i sin tur kan bli riktlinjer för företagets verk-samhet.

Affärsplanens innehåll I affärsplanen presenteras bland annat företagets affärsidé, dess om­värld, uppsatta mål samt strategier för att nå dessa. Interna och externa förutsättningar beskrivs, analyseras och värderas. Affärsplanen innehåller också en sammanställning av den ekonomiska utvecklingen samt framtidsplanerna uttryckta i åtgärder och ekonomiska mått.

Affärsplanen måste anpassas till varje företag och dess förutsättningar.

Nedan ges exempel på nyckelord som ger stöd vid framtagandet av en affärsplan. I det här exemplet har tids­aspekten lagts in och affärsplanen delats in i tre delar. Den uppdelningen brukar många hoppa över.

Del

Innehåll­

Historik Vision Bakgrund Företagsfakta Uppföljning

Vad har hänt tidigare?

Varför driver vi företaget? Vad vill vi åstadkomma? Hur ser vi ut om 5 år?

Utvecklingen hittills, speciella händelser, produktion, marknadsutveckling.

Startår, anställda, verksamhet, ägare, företagsform med mera.

Har vi uppnått våra tidigare mål? Vad har varit bra? Vad kan göras bättre?

Nuläge Affärsidé Produkter Marknadsanalys Resurser Ekonomi

Hur ser det ut idag?

Vad? För vem? Hur? Metod?

Varor, tjänster, paketlösningar. Produktbeskrivning, prismodeller, avtal och prislista.

Marknadssegment, kunder, konkurrenter, omvärldsutveckling.

Personal, lokaler, inventarier, samarbetspartners. Svaga och starka sidor.

Resultat, ekonomisk ställning, lönsamhet, nyckeltal, likviditet.

8

Del

Innehåll­

Framtiden Vad siktar vi på?

Marknaden Marknadsutveckling, kundernas behov, konkurrens, partners, marknadssegment.

Produkter, tjänster Vilka tjänster och produkter ska vi; – fortsätta med? – sluta erbjuda?

– komplettera med?

Affärsidé Håller affärsidén eller bör den omarbetas?

Mål Image, kunder, ekonomi, storlek, marknadsandel, speciell marknad.

Resurser Personal, lokaler, inventarier, samarbetspartners. Värdering av dessa.

Svaga och starka sidor? Förändringsbehov?

Företagsstrategi Marknadsföring Ekonomi

Hur ska målen nås? Framgångsfaktorer? Hur gör de framgångsrika?

Målgrupp? Insatser? Material? Verktyg? Produktutbud? Differentiering?

Resultat och avkastning till ägarna. Tillgångar, betalningsförmåga.

Företagets affärsidé Företagets verksamhet grundas på affärsidén. Här preciseras vilka produkter och tjänster som ska produceras, vilka kunders behov som ska tillfredställas och på vilket sätt detta ska ske. Affärsidén bör vara enkel och tydlig. Den bör vara så förankrad i organisationen att alla anställda känner till den och helst arbetar i dess anda. Affärsidén bör omprövas åtminstone en gång per år för att se om den fortfarande håller med hänsyn till företagets aktuella inre och yttre förutsättningar.

Kunderna och omvärlden Företagets verksamhet är beroende av dess omvärld. Viktigast är kunderna och deras behov – behov som kontinuerligt förändras. Den tekniska utvecklingen gör att vissa produkter och tjänster försvinner medan andra tillkommer. Förbud mot vissa ämnen, statliga restriktioner och miljöaspekter påverkar också marknaden. Ibland försvinner behov, ibland är behovet oförändrat och ibland lyckas vi skapa och tillfredsställa nya behov hos kunden. Därmed kan nya tjänster och produkter erbjudas.

Olika kundkategorier och deras behov måste analyseras var för sig. Önskemålen skiftar beroende på verksamhet och intresse. Betalningsförmåga och priskänslighet varierar också.

9

Affärsplan

Affärsplan Konkurrentanalys Att iaktta hur konkurrenter och andra företag agerar tillför värdefull information. Här kan exempelvis företagskultur, marknadsföring, profilering, utbud och strategi studeras och jämföras. Ibland följer man samma strategi som andra företag och ibland väljer man den motsatta.

Att jämföra sig med de mest framgångsrika, så kallad benchmarking, ger ofta uppslag till förbättringar. Behövs nya produkter eller är marknaden redan mättad? Det kanske finns en överetablering av glasskiosker på en viss plats eller en redan lanserad dammsugare med samma finesser.

Analys av verksamheten I samband med revidering av affärsplanen är det klokt att analysera hur företaget har lyckats under det gångna året. Företaget behöver få svar på frågor som: • Stämmer resultatet med målen från föregående affärsplan?

• Har man tappat några gamla kunder eller fått några nya?

• Har företagets utbud stämt överens med efterfrågan?

• Vad har man gjort bra? Vad kunde man ha gjort bättre?

• Vilka är företagets starka sidor? Vilka är de svaga?

• Är det geografiska läget det rätta? Är lokalerna ändamålsenliga?

• Hur har marknadsinsatserna genomförts och uppfattats?

Analysen är en bra grund för att formulera nya mål och för att utveckla den framtida strategin.

Nulägesanalys

10

presenteras. Interna nyckeltal, allmänna eller branschspecifika ger intressanta jämförelser över åren och underlag för en ekonomisk analys.

Företagsstrategin beskriver hur målen ska uppnås Med stöd i den analys som gjorts av framtiden formar företaget en företagsstrategi. Först fastställs företagets mål inom olika områden.

Det finns yttre mål såsom produktutveckling, försäljning av ett visst antal produkter och tjänster till ett visst antal nya kunder och kanske en ny kundkategori. Det finns också inre mål såsom en förändrad organisation, personalutveckling, byte av lokaler eller utveckling av företagskulturen. Det är också bra att precisera delmål och etappmål på vägen till huvudmålet.

Handlingsplaner Med utgångspunkt från affärsplanens mål och företagets strategi formulerar företaget sedan handlingsplaner inom olika områden.

För varje handlingsplan utses en ansvarig – oftast chefen för den aktuella avdelningen.

Plan

Innehåll­

Försäljningsplan Produkter, tjänster, paketlösningar, kundkategorier och prissättning.

Försäljningsmål i siffror.

Marknadsföringsplan Reklam, PR, försäljningskampanjer, mässor, försäljning via Internet, annonser, telefon.

Produktionsplan

Produkter och tjänster, produktionsmetoder.

I nulägesanalysen ingår att utvärdera företagets egna resurser såsom exempelvis personalen och deras kompetens, lokaler, produktionsmiljö, IT-miljö med mera. Vi måste också bedöma huruvida resurserna är tillfredställande inför framtiden. Behövs fler medarbetare, utbildning eller IT-utrusning? Slutsatserna blir underlag för handlingsplaner.

Utvecklingsplan Utveckling av produkter och tjänster, interna projekt, samarbetsprojekt med intressenter, med mera.

Utbildningsplan

Grundutbildning, IT-utbildning, säljutveckling med mera.

Ekonomisk analys

IT-plan

IT-utrustning, kommunikation, nätverksskydd, scanner, kopiator, fax.

Affärsplanen bör även innehålla en ekonomisk analys där resultatet för hela företaget, för olika produkter och tjänster eller kundkategorier

Kommunikationsplan Strategi för intern och extern kommunikation.

Investeringsplan

Lokaler, maskiner, inventarier, IT-utrustning, utvecklingsprojekt.

Personalplan Personalbehov, nyanställningar, uppsägningar. Vikarier, konsulter och andra externa resurser.

11

Affärsplan

Affärsplan Konkurrentanalys Att iaktta hur konkurrenter och andra företag agerar tillför värdefull information. Här kan exempelvis företagskultur, marknadsföring, profilering, utbud och strategi studeras och jämföras. Ibland följer man samma strategi som andra företag och ibland väljer man den motsatta.

Att jämföra sig med de mest framgångsrika, så kallad benchmarking, ger ofta uppslag till förbättringar. Behövs nya produkter eller är marknaden redan mättad? Det kanske finns en överetablering av glasskiosker på en viss plats eller en redan lanserad dammsugare med samma finesser.

Analys av verksamheten I samband med revidering av affärsplanen är det klokt att analysera hur företaget har lyckats under det gångna året. Företaget behöver få svar på frågor som: • Stämmer resultatet med målen från föregående affärsplan?

• Har man tappat några gamla kunder eller fått några nya?

• Har företagets utbud stämt överens med efterfrågan?

• Vad har man gjort bra? Vad kunde man ha gjort bättre?

• Vilka är företagets starka sidor? Vilka är de svaga?

• Är det geografiska läget det rätta? Är lokalerna ändamålsenliga?

• Hur har marknadsinsatserna genomförts och uppfattats?

Analysen är en bra grund för att formulera nya mål och för att utveckla den framtida strategin.

Nulägesanalys

10

presenteras. Interna nyckeltal, allmänna eller branschspecifika ger intressanta jämförelser över åren och underlag för en ekonomisk analys.

Företagsstrategin beskriver hur målen ska uppnås Med stöd i den analys som gjorts av framtiden formar företaget en företagsstrategi. Först fastställs företagets mål inom olika områden.

Det finns yttre mål såsom produktutveckling, försäljning av ett visst antal produkter och tjänster till ett visst antal nya kunder och kanske en ny kundkategori. Det finns också inre mål såsom en förändrad organisation, personalutveckling, byte av lokaler eller utveckling av företagskulturen. Det är också bra att precisera delmål och etappmål på vägen till huvudmålet.

Handlingsplaner Med utgångspunkt från affärsplanens mål och företagets strategi formulerar företaget sedan handlingsplaner inom olika områden.

För varje handlingsplan utses en ansvarig – oftast chefen för den aktuella avdelningen.

Plan

Innehåll­

Försäljningsplan Produkter, tjänster, paketlösningar, kundkategorier och prissättning.

Försäljningsmål i siffror.

Marknadsföringsplan Reklam, PR, försäljningskampanjer, mässor, försäljning via Internet, annonser, telefon.

Produktionsplan

Produkter och tjänster, produktionsmetoder.

I nulägesanalysen ingår att utvärdera företagets egna resurser såsom exempelvis personalen och deras kompetens, lokaler, produktionsmiljö, IT-miljö med mera. Vi måste också bedöma huruvida resurserna är tillfredställande inför framtiden. Behövs fler medarbetare, utbildning eller IT-utrusning? Slutsatserna blir underlag för handlingsplaner.

Utvecklingsplan Utveckling av produkter och tjänster, interna projekt, samarbetsprojekt med intressenter, med mera.

Utbildningsplan

Grundutbildning, IT-utbildning, säljutveckling med mera.

Ekonomisk analys

IT-plan

IT-utrustning, kommunikation, nätverksskydd, scanner, kopiator, fax.

Affärsplanen bör även innehålla en ekonomisk analys där resultatet för hela företaget, för olika produkter och tjänster eller kundkategorier

Kommunikationsplan Strategi för intern och extern kommunikation.

Investeringsplan

Lokaler, maskiner, inventarier, IT-utrustning, utvecklingsprojekt.

Personalplan Personalbehov, nyanställningar, uppsägningar. Vikarier, konsulter och andra externa resurser.

11

Affärssystem

Affärsplan I planerna preciseras olika aktiviteter med tidplaner och ansvariga personer. Innan exempelvis försäljningsplanen fastställs bör en produktoch prisanalys göras. Här utvärderas huruvida priset är för högt, för lågt eller på rätt nivå. Man bör också överväga differentierade priser för olika kundkategorier. Rabatter, bonus, belöningar till stamkunder brukar ge ökad försäljning. Ett samarbete mellan försäljningsavdelningen och ekonomiavdelningen är lämpligt för att få fram en vettig prisstrategi.

Affärssystem

Övriga handlingsplaner granskas på motsvarande sätt. Företagets budget eller delbudgetar baseras på företagets handlingsplaner – som ju påverkar företagets resultat och ekonomiska ställning.

Redovisningssystem

Budgeten kan ingå som en bilaga till affärsplanen eller vara ett eget dokument. Det senare är att föredra eftersom affärsplanen brukar föregå budgeten som ofta behöver omarbetas. Annars kan inte affärsplanen fastställas förrän budgeten är klar.

Förankring och dokumentation Affärsplanen utarbetas av vd tillsammans med ansvariga chefer. Det är en fördel om även andra medarbetare involveras i arbetet. Om affärsplanen på detta sätt förankras i hela företaget får den en större genomslagskraft. Då blir det också lättare för företagsledningen att tillsammans med medarbetarna samlas kring målen. Affärsplanen diskuteras och beslutas i styrelsen där en sådan finns. I börsföretag kan det vara svårare att involvera personalen på grund av hänsyn till den sekretess som omgärdar företaget.

Affärsplanen ska dokumenteras. Detta bör göras löpande. Dokumentet tjänar som underlag för diskussioner som beslutsunderlag och därefter som styrdokument.

12

Affärssystemet innehåller redovisningssystem och sido­ord­nade sys­ tem eller försystem som bland annat lämnar konteringsinformation till redovisningssystemet. Där samlas alla transaktioner från affärs­ händelserna. Ur affärssystemet hämtas ekonomiska data som används vid uppföljning och ekonomistyrning.

I affärssystemet ingår redovisningssystem och sidoordnade system eller försystem. Redovisningssystemet är den centrala delen där all information, så kallade data, om företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder samlas.

I redovisningssystemet bokförs enskilda transaktioner. Informationen kan bearbetas, sorteras, summeras och automatfördelas. Redovis­nings­ informationen kan presenteras i kronologisk (datumordning) eller systematisk ordning (kontonummerordning), på skärmen eller i olika rapporter. Kvaliteten i indata eller den information som registreras påverkar redovisningens kvalitet.

Konteringsinformation Mellan redovisningssystemet och de sidoordnade systemen utbyts konteringsinformation. Exempel på sådan är datum, verifikationsnummer, konton och belopp innehållande fakturerade intäkter från kundreskontran. Försystemen innehåller dessutom mycket annan information, som inte förs över till redovisningssystemet.

I de sidoordnade systemen registreras förutom de ekonomiska händelserna även detaljerad information om löner, kunder, projekt med mera. Viktiga försystem är order-lager-fakturering, leverantörsreskontra, kundreskontra, lönesystem, anläggningsregister och projektredovisning.

13

Affärssystem

Affärsplan I planerna preciseras olika aktiviteter med tidplaner och ansvariga personer. Innan exempelvis försäljningsplanen fastställs bör en produktoch prisanalys göras. Här utvärderas huruvida priset är för högt, för lågt eller på rätt nivå. Man bör också överväga differentierade priser för olika kundkategorier. Rabatter, bonus, belöningar till stamkunder brukar ge ökad försäljning. Ett samarbete mellan försäljningsavdelningen och ekonomiavdelningen är lämpligt för att få fram en vettig prisstrategi.

Affärssystem

Övriga handlingsplaner granskas på motsvarande sätt. Företagets budget eller delbudgetar baseras på företagets handlingsplaner – som ju påverkar företagets resultat och ekonomiska ställning.

Redovisningssystem

Budgeten kan ingå som en bilaga till affärsplanen eller vara ett eget dokument. Det senare är att föredra eftersom affärsplanen brukar föregå budgeten som ofta behöver omarbetas. Annars kan inte affärsplanen fastställas förrän budgeten är klar.

Förankring och dokumentation Affärsplanen utarbetas av vd tillsammans med ansvariga chefer. Det är en fördel om även andra medarbetare involveras i arbetet. Om affärsplanen på detta sätt förankras i hela företaget får den en större genomslagskraft. Då blir det också lättare för företagsledningen att tillsammans med medarbetarna samlas kring målen. Affärsplanen diskuteras och beslutas i styrelsen där en sådan finns. I börsföretag kan det vara svårare att involvera personalen på grund av hänsyn till den sekretess som omgärdar företaget.

Affärsplanen ska dokumenteras. Detta bör göras löpande. Dokumentet tjänar som underlag för diskussioner som beslutsunderlag och därefter som styrdokument.

12

Affärssystemet innehåller redovisningssystem och sido­ord­nade sys­ tem eller försystem som bland annat lämnar konteringsinformation till redovisningssystemet. Där samlas alla transaktioner från affärs­ händelserna. Ur affärssystemet hämtas ekonomiska data som används vid uppföljning och ekonomistyrning.

I affärssystemet ingår redovisningssystem och sidoordnade system eller försystem. Redovisningssystemet är den centrala delen där all information, så kallade data, om företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder samlas.

I redovisningssystemet bokförs enskilda transaktioner. Informationen kan bearbetas, sorteras, summeras och automatfördelas. Redovis­nings­ informationen kan presenteras i kronologisk (datumordning) eller systematisk ordning (kontonummerordning), på skärmen eller i olika rapporter. Kvaliteten i indata eller den information som registreras påverkar redovisningens kvalitet.

Konteringsinformation Mellan redovisningssystemet och de sidoordnade systemen utbyts konteringsinformation. Exempel på sådan är datum, verifikationsnummer, konton och belopp innehållande fakturerade intäkter från kundreskontran. Försystemen innehåller dessutom mycket annan information, som inte förs över till redovisningssystemet.

I de sidoordnade systemen registreras förutom de ekonomiska händelserna även detaljerad information om löner, kunder, projekt med mera. Viktiga försystem är order-lager-fakturering, leverantörsreskontra, kundreskontra, lönesystem, anläggningsregister och projektredovisning.

13

Affärssystem

Affärssystem Sidoordnade system De sidoordnade systemen lämnar löpande information till redovisningssystemet. Här bokförs intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

Dessa sammanställs vid räkenskapsårets slut till en resultaträkning och en balansräkning.

Från försystemen hämtas redovisningsinformation. Redovisningstransaktionen är det gemensamma gränssnittet som sammanlänkar de olika systemen. Här inkluderas den företagsspecifika kodsträngen med ifyllda koder plus aktuella belopp i debet eller kredit.

Order-lagerfakturering

Kundreskontra

Anläggningsregister

Leverantörsreskontra

Lönesystem

Försäljning

Inbetalningar

Inköp

Utbetalningar

Lönekostnad

Kostnader

Resultaträkning

Tillgångar

Skulder/Eget kapital

Balansräkningen

Order- lager- faktureringssystem

I systemet order- lager- fakturering registreras kundernas ordrar.

Leverans sker om varor finns i lager. Därefter framställs fakturor enligt uppgifter om levererande produkter från order- och lagermodulen som – om de är korrekta – godkänns. Registrering kan också ske direkt i faktureringssystemet när försäljningen avser produkter eller tjänster som ej passerat dessa moduler.

14

Ur lagerredovisningen kan man också hämta intressant statistik. Särskilt intressant är att se vilken lagerhantering som har skett. Har rätt kvantitet köpts in vid rätt tidpunkt så att lagret minimerats, eller kan inköpsmönstret bättre anpassas i förhållande till organisationens behov?

Kundreskontran

I kundreskontran visas bland annat försäljning, kundfordringar och inbetalningar per kund. Här bevakas att kunderna betalar fakturorna i tid. I datasystemet registreras olika parametrar som styr agerandet gentemot kunderna. Det kan vara uppgifter om antal betalningspåminnelser, när dessa ska skickas, räntevillkor med mera. Funktioner för att skicka betalningspåminnelser finns oftast inbyggda.

Redovisningssystem

Intäkter

Företag med omfattande lagerhantering får god hjälp av ett separat system för lagerredovisning. Varje enskild vara, produktionsmaterial, eller annan enhet får här ett särskilt artikelnummer. När lagret fylls på eller töms registreras detta med hjälp av artikelnummer och antal. All information lagras i systemet. På så sätt kan man alltid få aktuell information om vilka artiklar, samt hur mycket av varje artikel, som finns i lager.

Utskickade kundfakturor registreras i kundreskontran. När inbetalningar från kunderna registreras och matchas mot respektive kundfaktura försvinner aktuell kundfordran. Statistikuppgifter om sålda produkter eller tjänster per kund eller totalt, inköpsfrekvens, sortiment och betalningsbeteende kan presenteras – uppgifter som är intressanta vid fortsatta kontakter med kunderna.

Anläggningsregistret

Anläggningsregistret innehåller uppgifter om anskaffade anläggningstillgångar – oftast maskiner och inventarier – som fortfarande är i bruk. Observera att de kan vara helt avskrivna och ha bokfört värde noll. Ur anläggningsregistret kan man hämta underlag till avskrivningar. Med fördefinierade formler beräknas smidigt den fördelaktigaste räkenskapsenliga avskrivningen.

15

Affärssystem

Affärssystem Sidoordnade system De sidoordnade systemen lämnar löpande information till redovisningssystemet. Här bokförs intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

Dessa sammanställs vid räkenskapsårets slut till en resultaträkning och en balansräkning.

Från försystemen hämtas redovisningsinformation. Redovisningstransaktionen är det gemensamma gränssnittet som sammanlänkar de olika systemen. Här inkluderas den företagsspecifika kodsträngen med ifyllda koder plus aktuella belopp i debet eller kredit.

Order-lagerfakturering

Kundreskontra

Anläggningsregister

Leverantörsreskontra

Lönesystem

Försäljning

Inbetalningar

Inköp

Utbetalningar

Lönekostnad

Kostnader

Resultaträkning

Tillgångar

Skulder/Eget kapital

Balansräkningen

Order- lager- faktureringssystem

I systemet order- lager- fakturering registreras kundernas ordrar.

Leverans sker om varor finns i lager. Därefter framställs fakturor enligt uppgifter om levererande produkter från order- och lagermodulen som – om de är korrekta – godkänns. Registrering kan också ske direkt i faktureringssystemet när försäljningen avser produkter eller tjänster som ej passerat dessa moduler.

14

Ur lagerredovisningen kan man också hämta intressant statistik. Särskilt intressant är att se vilken lagerhantering som har skett. Har rätt kvantitet köpts in vid rätt tidpunkt så att lagret minimerats, eller kan inköpsmönstret bättre anpassas i förhållande till organisationens behov?

Kundreskontran

I kundreskontran visas bland annat försäljning, kundfordringar och inbetalningar per kund. Här bevakas att kunderna betalar fakturorna i tid. I datasystemet registreras olika parametrar som styr agerandet gentemot kunderna. Det kan vara uppgifter om antal betalningspåminnelser, när dessa ska skickas, räntevillkor med mera. Funktioner för att skicka betalningspåminnelser finns oftast inbyggda.

Redovisningssystem

Intäkter

Företag med omfattande lagerhantering får god hjälp av ett separat system för lagerredovisning. Varje enskild vara, produktionsmaterial, eller annan enhet får här ett särskilt artikelnummer. När lagret fylls på eller töms registreras detta med hjälp av artikelnummer och antal. All information lagras i systemet. På så sätt kan man alltid få aktuell information om vilka artiklar, samt hur mycket av varje artikel, som finns i lager.

Utskickade kundfakturor registreras i kundreskontran. När inbetalningar från kunderna registreras och matchas mot respektive kundfaktura försvinner aktuell kundfordran. Statistikuppgifter om sålda produkter eller tjänster per kund eller totalt, inköpsfrekvens, sortiment och betalningsbeteende kan presenteras – uppgifter som är intressanta vid fortsatta kontakter med kunderna.

Anläggningsregistret

Anläggningsregistret innehåller uppgifter om anskaffade anläggningstillgångar – oftast maskiner och inventarier – som fortfarande är i bruk. Observera att de kan vara helt avskrivna och ha bokfört värde noll. Ur anläggningsregistret kan man hämta underlag till avskrivningar. Med fördefinierade formler beräknas smidigt den fördelaktigaste räkenskapsenliga avskrivningen.

15

Aktie

Affärssystem Leverantörsreskontran

I leverantörsreskontran läggs uppgifter om leverantörerna såsom namn, leverantörsidentitet, telefonnummer, bankgiro eller plusgiro in. Villkor för hur företaget vill sköta sina leverantörsbetalningar specificeras.

Leverantörsreskontran ger kontroll över leverantörsfakturornas förfallodatum. Utbetalningarna kan förberedas i god tid genom att inkomna fakturor registreras med uppgift om betalningsdatum. Bevakningslistan visar när fakturorna förfaller och man kan bevaka att betalning sker i rätt tid. Uppgifterna är också viktiga för att företaget ska ha betalningsberedskap genom tillräckliga likvida medel vid betalningstillfällena.

Statistikuppgifter om leverantörer och deras villkor kan ge underlag för en förhandling om fördelaktiga villkor. Statistik om storleken på inköp, inköpsbeteende med mera kan också vara intressant att ta del av.

Lönesystemet

Hanteringen av löner, som kan vara ganska komplicerad, underlättas av lönesystemet. Här samlas grunddata om varje anställd som lönevillkor, personnummer och lönekonton. De anställda rapporterar löpande frånvaro och arbetad tid samt andra uppgifter som påverkar löneberäkningen. Inför löneutbetalningen registreras uppgifter om sjukdom, övertid, vård av barn med mera. Dessa uppgifter tillsammans med de fasta uppgifterna utgör underlag för beräkningen av de anställdas lön.

I lönesystemet finns uppgifter om lönekostnader, innehållen skatt, sociala avgifter med mera. Listor med månadens löneutbetalning, semesterlöneskuld med mera finns också. Vid årsskiftet kan underlag för kontrolluppgifter med mera tas fram.

Aktie Det kapital som delägarna i ett aktiebolag, aktieägarna, betalat in är uppdelat i ett antal lotter. Dessa benämns aktier. Aktien ger bland annat aktieägaren rösträtt på bolagsstämman.

Kvotvärde Varje aktie åsätts ett kvotvärde. Aktieägarnas ekonomiska ansvar begränsas till satsat kapital vid anskaffningen av aktierna till gällande inköpspris. Priset på en aktie styrs av aktiebolagets marknadsvärde. Överkurs innebär att aktiens försäljningsvärde är högre än aktiens kvotvärde.

Kvotvärde = Registrerat aktiekapital / Registrerat antal aktier

Det sammanlagda värdet av aktiernas kvotvärde utgör aktiekapitalet.

Aktiekapitalet måste uppgå till minst 100 000 kronor för privata aktiebolag och minst 500 000 kronor för publika aktiebolag. Aktiekapitalet ingår i aktiebolagets bundna kapital och får inte tas i anspråk. Skulle aktiekapitalet ändå sjunka till häften måste en kontrollbalansräkning upprättas.

Röstvärde Aktien ger aktieägaren rösträtt på bolagsstämman. Huvudregeln är att varje aktie ger en röst. Aktierna kan ha olika röstvärde. De kan delas in i A-aktier som har högre röstvärde än B-aktier. Ingen aktie kan dock ha ett röstvärde som är större än tio gånger aktien med det lägsta röstvärdet.

I bolagsordningen kan det föreskrivas att vissa aktier ska ha företräde framför andra till bolagets vinst och tillgångar. Sådana aktier benämns preferensaktier och de övriga aktierna stamaktier. Aktier indelas även i bundna och fria. Bundna aktier får bara förvärvas av svenskar och svenska juridiska personer som inte har större utländskt inflytande.

Fria aktier däremot kan förvärvas av alla.

16

17

Aktie

Affärssystem Leverantörsreskontran

I leverantörsreskontran läggs uppgifter om leverantörerna såsom namn, leverantörsidentitet, telefonnummer, bankgiro eller plusgiro in. Villkor för hur företaget vill sköta sina leverantörsbetalningar specificeras.

Leverantörsreskontran ger kontroll över leverantörsfakturornas förfallodatum. Utbetalningarna kan förberedas i god tid genom att inkomna fakturor registreras med uppgift om betalningsdatum. Bevakningslistan visar när fakturorna förfaller och man kan bevaka att betalning sker i rätt tid. Uppgifterna är också viktiga för att företaget ska ha betalningsberedskap genom tillräckliga likvida medel vid betalningstillfällena.

Statistikuppgifter om leverantörer och deras villkor kan ge underlag för en förhandling om fördelaktiga villkor. Statistik om storleken på inköp, inköpsbeteende med mera kan också vara intressant att ta del av.

Lönesystemet

Hanteringen av löner, som kan vara ganska komplicerad, underlättas av lönesystemet. Här samlas grunddata om varje anställd som lönevillkor, personnummer och lönekonton. De anställda rapporterar löpande frånvaro och arbetad tid samt andra uppgifter som påverkar löneberäkningen. Inför löneutbetalningen registreras uppgifter om sjukdom, övertid, vård av barn med mera. Dessa uppgifter tillsammans med de fasta uppgifterna utgör underlag för beräkningen av de anställdas lön.

I lönesystemet finns uppgifter om lönekostnader, innehållen skatt, sociala avgifter med mera. Listor med månadens löneutbetalning, semesterlöneskuld med mera finns också. Vid årsskiftet kan underlag för kontrolluppgifter med mera tas fram.

Aktie Det kapital som delägarna i ett aktiebolag, aktieägarna, betalat in är uppdelat i ett antal lotter. Dessa benämns aktier. Aktien ger bland annat aktieägaren rösträtt på bolagsstämman.

Kvotvärde Varje aktie åsätts ett kvotvärde. Aktieägarnas ekonomiska ansvar begränsas till satsat kapital vid anskaffningen av aktierna till gällande inköpspris. Priset på en aktie styrs av aktiebolagets marknadsvärde. Överkurs innebär att aktiens försäljningsvärde är högre än aktiens kvotvärde.

Kvotvärde = Registrerat aktiekapital / Registrerat antal aktier

Det sammanlagda värdet av aktiernas kvotvärde utgör aktiekapitalet.

Aktiekapitalet måste uppgå till minst 100 000 kronor för privata aktiebolag och minst 500 000 kronor för publika aktiebolag. Aktiekapitalet ingår i aktiebolagets bundna kapital och får inte tas i anspråk. Skulle aktiekapitalet ändå sjunka till häften måste en kontrollbalansräkning upprättas.

Röstvärde Aktien ger aktieägaren rösträtt på bolagsstämman. Huvudregeln är att varje aktie ger en röst. Aktierna kan ha olika röstvärde. De kan delas in i A-aktier som har högre röstvärde än B-aktier. Ingen aktie kan dock ha ett röstvärde som är större än tio gånger aktien med det lägsta röstvärdet.

I bolagsordningen kan det föreskrivas att vissa aktier ska ha företräde framför andra till bolagets vinst och tillgångar. Sådana aktier benämns preferensaktier och de övriga aktierna stamaktier. Aktier indelas även i bundna och fria. Bundna aktier får bara förvärvas av svenskar och svenska juridiska personer som inte har större utländskt inflytande.

Fria aktier däremot kan förvärvas av alla.

16

17

Aktiebolag

Aktiebolag Aktiebrev I aktiebrevet framgår aktieägare, antal aktier och nummer, kvotvärde, aktieslag och datum. Aktiebolaget måste föra en aktiebok där samtliga aktier och aktieägare framgår. Aktierna ska förtecknas i aktienummerordning med följande uppgifter: • inregistrerad ägare • registreringsdatum • kvotvärde • eventuellt hembud • aktieslag • datum för utfärdat aktiebrev.

Emission Aktiekapital kan tillföras ytterligare kapital genom nyemission eller fondemission. Vid en nyemission tillförs kapital utifrån genom att nya aktier ges ut. De nya aktierna tecknas av aktieägarna och när de betalas ökar företagets egna kapital. Om en nyemission sker till överkurs förs inbetalt kapital som överstiger aktiekapitalet till en överkursfond som också räknas som bundet eget kapital. En fondemission innebär att kapital tillförs internt genom överföring ifrån fritt eget kapital till bundet eget kapital. Här tillförs inget kapital utifrån.

Aktiebolag I ett aktiebolag äger aktieägarna andelar i företaget i form av aktier.

Aktieägarna kan vara fysiska eller juridiska personer. Om aktiekapita­ let är fördelat på flera aktier, representerar varje aktie lika stor andel av aktiekapitalet. Aktiens andel i aktiekapitalet utgör aktiens kvot­ värde.

Registrering 18

För att bilda ett aktiebolag krävs en hel del formalia. Registrering av aktiebolag ska göras hos Bolagsverket efter undertecknandet av stiftel-

seurkunden. Till Skatteverket skickas skatte- och avgiftsanmälan. När bolaget blivit registrerat hos Bolagsverket blir det en juridisk person.

Bolaget tilldelas ett unikt organisationsnummer.

Aktieägare blir man genom att köpa aktier från andra aktieägare till en kurs som säljaren bestämmer. Börsnoterade aktier köps till dagens aktiekurs på börsen, ofta i ett visst antal börsposter. Aktieägarna kan också öka sin ägarandel genom att teckna aktier vid nyemissioner då befintliga aktieägare brukar ha företräde. Betalningen för en aktie får inte understiga aktiens kvotvärde.

Ansvar Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i aktiebolaget. Här fattas de avgörande besluten till exempel om innehåll i bolagsordningen, val av styrelse samt om ansvarsfrihet för styrelse och den verkställande direktören. Bolagsordningen innehåller viktiga regler som bolaget måste följa – såsom verksamhetsinriktning, aktiekapitalets storlek, styrelsens sammansättning, tidpunkt för bolagsstämman med mera.

På bolagsstämman beslutas också hur årets resultat ska disponeras till exempel genom utdelning till aktieägarna. Aktieägarna kan genom sina röster – personligen eller genom ombud eller biträde – påverka företagets styrning genom att delta i bolagsstämman. Hur stort inflytande en aktie­ägare har beror på andelen aktier i förhållande till de andra på stämman respresenterade aktierna. Aktierna kan ha olika röstvärden. Ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie. Aktieägarnas röster beräknas med hänsyn till de olika aktiernas röstvärde.

Ledning Aktiebolagets verksamhet styrs av aktiebolagslagens regler och bestämmelser som tillkommit för att bland annat skydda aktiebolagets intressenter. Ytterst ansvarig i ett aktiebolag är styrelsen. Styrelsen kan delegera ansvaret för ledning och löpande verksamhet till vd. Denne har emellertid ett betydande ansvar även utan delegation.

19

Aktiebolag

Aktiebolag Aktiebrev I aktiebrevet framgår aktieägare, antal aktier och nummer, kvotvärde, aktieslag och datum. Aktiebolaget måste föra en aktiebok där samtliga aktier och aktieägare framgår. Aktierna ska förtecknas i aktienummerordning med följande uppgifter: • inregistrerad ägare • registreringsdatum • kvotvärde • eventuellt hembud • aktieslag • datum för utfärdat aktiebrev.

Emission Aktiekapital kan tillföras ytterligare kapital genom nyemission eller fondemission. Vid en nyemission tillförs kapital utifrån genom att nya aktier ges ut. De nya aktierna tecknas av aktieägarna och när de betalas ökar företagets egna kapital. Om en nyemission sker till överkurs förs inbetalt kapital som överstiger aktiekapitalet till en överkursfond som också räknas som bundet eget kapital. En fondemission innebär att kapital tillförs internt genom överföring ifrån fritt eget kapital till bundet eget kapital. Här tillförs inget kapital utifrån.

Aktiebolag I ett aktiebolag äger aktieägarna andelar i företaget i form av aktier.

Aktieägarna kan vara fysiska eller juridiska personer. Om aktiekapita­ let är fördelat på flera aktier, representerar varje aktie lika stor andel av aktiekapitalet. Aktiens andel i aktiekapitalet utgör aktiens kvot­ värde.

Registrering 18

För att bilda ett aktiebolag krävs en hel del formalia. Registrering av aktiebolag ska göras hos Bolagsverket efter undertecknandet av stiftel-

seurkunden. Till Skatteverket skickas skatte- och avgiftsanmälan. När bolaget blivit registrerat hos Bolagsverket blir det en juridisk person.

Bolaget tilldelas ett unikt organisationsnummer.

Aktieägare blir man genom att köpa aktier från andra aktieägare till en kurs som säljaren bestämmer. Börsnoterade aktier köps till dagens aktiekurs på börsen, ofta i ett visst antal börsposter. Aktieägarna kan också öka sin ägarandel genom att teckna aktier vid nyemissioner då befintliga aktieägare brukar ha företräde. Betalningen för en aktie får inte understiga aktiens kvotvärde.

Ansvar Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i aktiebolaget. Här fattas de avgörande besluten till exempel om innehåll i bolagsordningen, val av styrelse samt om ansvarsfrihet för styrelse och den verkställande direktören. Bolagsordningen innehåller viktiga regler som bolaget måste följa – såsom verksamhetsinriktning, aktiekapitalets storlek, styrelsens sammansättning, tidpunkt för bolagsstämman med mera.

På bolagsstämman beslutas också hur årets resultat ska disponeras till exempel genom utdelning till aktieägarna. Aktieägarna kan genom sina röster – personligen eller genom ombud eller biträde – påverka företagets styrning genom att delta i bolagsstämman. Hur stort inflytande en aktie­ägare har beror på andelen aktier i förhållande till de andra på stämman respresenterade aktierna. Aktierna kan ha olika röstvärden. Ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie. Aktieägarnas röster beräknas med hänsyn till de olika aktiernas röstvärde.

Ledning Aktiebolagets verksamhet styrs av aktiebolagslagens regler och bestämmelser som tillkommit för att bland annat skydda aktiebolagets intressenter. Ytterst ansvarig i ett aktiebolag är styrelsen. Styrelsen kan delegera ansvaret för ledning och löpande verksamhet till vd. Denne har emellertid ett betydande ansvar även utan delegation.

19

Aktiebolag

Aktiebolag Det är vd som ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Han eller hon får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Vd ska också vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Vd brukar i sin tur delegera ansvar för olika ansvarsområden till chefer och övriga medarbetare i organisationen.

Risktagande Aktiebolaget är en egen juridisk person och har eget organisationsnummer. Det innebär att bolaget kan ingå avtal och ha egna fordringar och skulder. Om aktiebolaget går omkull begränsas den vanlige aktieägarens förlust till det i egna aktier satsade kapitalet eftersom monetära krav ställs direkt på aktiebolaget.

I de fall en aktieägare ställt säkerhet för lån till aktiebolaget, till exempel genom personlig borgen, utökas det ekonomiska ansvaret i samma utsträckning. Företagets styrelseledamöter och vd har ett utökat ansvar för skada som de orsakar bolaget med uppsåt eller av oaktsamhet.

Detta kallas företrädaransvar.

Redovisning Aktiebolaget måste avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. Räkenskapsåret kan vara kalenderår eller så kallat brutet räkenskapsår med bokslutsdag den 30/4, 30/6 eller 31/8. I aktiebolagslagen finns det en rad bestämmelser som aktiebolaget måste följa. Detta ställer krav på ekonomiadministrationen. Trots detta är själva reglerna avseende exempelvis bokslutsdispositioner enklare än i den enskilda firman.

20

Aktiekapital Aktiekapitalet som ingår i bundet eget kapital måste uppgå till minst 100 000 kronor för privata bolag och minst 500 000 kronor för publika bolag. Aktie­kapitalet kan även uttryckas i euro. Är aktiekapitalet fördelat på flera aktier utgör varje sådan en lika stor del av aktiekapitalet. Andelen aktier i aktiekapitalet uttrycks som kvotvärde.

Skulle aktiekapitalet förbrukas och riskera att minskas till 50 % måste en kontrollbalansräkning upprättas.

Resultat och skatt Ett aktiebolag är ett självständigt skattesubjekt och lämnar en egen deklaration. Om aktiebolagets ägare arbetar i bolaget får de lön precis som övriga anställda. Här kan inte ägarna göra några egna uttag som i den enskilda firman. En del av resultatet kan fördelas mellan räkenskapsåren med hjälp av bokslutsdispositioner.

Aktiebolaget betalar F-skatt månadsvis under räkenskapsåret som bland annat ska täcka inkomstskatt och särskild löneskatt. Arbetsgivaravgifter redovisas och betalas månadsvis och liksom oftast moms. När skatten för räkenskapsåret belastat resultatet återstår årets resultat. Utifrån detta kan aktieägarna få återbäring på sitt satsade kapital genom utdelning om detta beslutas på bolagsstämman.

Årsredovisning och delårsrapport Aktiebolaget måste lämna en årsredovisning. Krav finns även på att minst en gång under räkenskapsåret ta fram ett delårsbokslut och lämna delårsrapport. I privata aktiebolag ställs inga särskilda krav på insyn utöver årsredovisningen – som blir officiell i och med att den skickas till Bolagsverket.

21

Aktiebolag

Aktiebolag Det är vd som ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Han eller hon får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Vd ska också vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Vd brukar i sin tur delegera ansvar för olika ansvarsområden till chefer och övriga medarbetare i organisationen.

Risktagande Aktiebolaget är en egen juridisk person och har eget organisationsnummer. Det innebär att bolaget kan ingå avtal och ha egna fordringar och skulder. Om aktiebolaget går omkull begränsas den vanlige aktieägarens förlust till det i egna aktier satsade kapitalet eftersom monetära krav ställs direkt på aktiebolaget.

I de fall en aktieägare ställt säkerhet för lån till aktiebolaget, till exempel genom personlig borgen, utökas det ekonomiska ansvaret i samma utsträckning. Företagets styrelseledamöter och vd har ett utökat ansvar för skada som de orsakar bolaget med uppsåt eller av oaktsamhet.

Detta kallas företrädaransvar.

Redovisning Aktiebolaget måste avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. Räkenskapsåret kan vara kalenderår eller så kallat brutet räkenskapsår med bokslutsdag den 30/4, 30/6 eller 31/8. I aktiebolagslagen finns det en rad bestämmelser som aktiebolaget måste följa. Detta ställer krav på ekonomiadministrationen. Trots detta är själva reglerna avseende exempelvis bokslutsdispositioner enklare än i den enskilda firman.

20

Aktiekapital Aktiekapitalet som ingår i bundet eget kapital måste uppgå till minst 100 000 kronor för privata bolag och minst 500 000 kronor för publika bolag. Aktie­kapitalet kan även uttryckas i euro. Är aktiekapitalet fördelat på flera aktier utgör varje sådan en lika stor del av aktiekapitalet. Andelen aktier i aktiekapitalet uttrycks som kvotvärde.

Skulle aktiekapitalet förbrukas och riskera att minskas till 50 % måste en kontrollbalansräkning upprättas.

Resultat och skatt Ett aktiebolag är ett självständigt skattesubjekt och lämnar en egen deklaration. Om aktiebolagets ägare arbetar i bolaget får de lön precis som övriga anställda. Här kan inte ägarna göra några egna uttag som i den enskilda firman. En del av resultatet kan fördelas mellan räkenskapsåren med hjälp av bokslutsdispositioner.

Aktiebolaget betalar F-skatt månadsvis under räkenskapsåret som bland annat ska täcka inkomstskatt och särskild löneskatt. Arbetsgivaravgifter redovisas och betalas månadsvis och liksom oftast moms. När skatten för räkenskapsåret belastat resultatet återstår årets resultat. Utifrån detta kan aktieägarna få återbäring på sitt satsade kapital genom utdelning om detta beslutas på bolagsstämman.

Årsredovisning och delårsrapport Aktiebolaget måste lämna en årsredovisning. Krav finns även på att minst en gång under räkenskapsåret ta fram ett delårsbokslut och lämna delårsrapport. I privata aktiebolag ställs inga särskilda krav på insyn utöver årsredovisningen – som blir officiell i och med att den skickas till Bolagsverket.

21

Bonniers Ekonomilexikon är en upp­slags­bok som ger vägledning inom företagsekonomi, redovisning och beskattning. Uppslagsorden spänner över ett brett område från ekonomisk planering (budgetering, kalkylering, prissättning) och grundläggande bok­ föring (affärshändelser, bokfö­rings­­ metoder, intern kontroll, skatte­deklara­ tion, personalförmåner) till uppföljning och analys (årsbokslut, resultat- och balansräkningens poster, kassa­flödes­ analys, räkenskapsanalys, nyckeltal).

Bonniers Ekonomilexikon är ett oumbärligt verktyg för snabba och enkla förklaringar till ekonomiska samband och begrepp.

Annika Belfrage Carlberg är civilekonom, författare och utbildare inom före­tags­ ekonomi och redo­visning.

Hon driver ekonomi­konsult­ företaget ABC Workflow och har mångårig erfarenhet från organisationer och näringsliv.

Affärsplan Affärssystem Anläggningstillgångar Arkivering Attesträtt Automatkonteringar Räkenskapsår Avskrivning enligt plan Balanced scorecard Balansräkning Bet Bonniers alningspåminnelse Bokföring Eko Bokföringsmetoder Bonniers Kontering Bokföringsbrott Bokföringsskyldig nomi het Bokslutsanalys Kontoplan Bokslutsdisposi lexikon tioner Budgetering Likviditet Cash flow Räkenskapsanalys Delårsrapport Rapporter Verifikation Dubbel bokföring Ekonomistyrning Sekretess Kontoplan Enskild firma F-skatt Fakturering Tillgångar lexikon Årsbokslut Skattedeklaration Fondemission Företagsanalys Finansiering Företagsformer Företagsinteckning Lönsamhet Öresutjämning Börsnotering Förmånsbil Förvaltningsberättelse God redovisningssed Handelsbolag och kommanditbolag IFRS Informationsskyldighet Värderingsregler Noter Inkassohantering Inkomstdeklaration Styrelsearbete Kalkylering Kapitalbehov Kassaflödesanalys Koncernredovisning Kontrolluppgift Kreditbedömning Skattekonto Leverantörsreskontra Indata Moms Myndigheter Nyemission Periodbokslut Personalförmåner Prissättning Resultatansvar Miljöredovisning Projektredovisning Redovisningsprinciper Representation Rörelsemarginal Årsredovisning Resultaträkning Resultatbudget Utlägg ISBN 978-91-622-9145-7 XBRL Lönesystem Sociala avgifter Annika Belfrage Carlberg Lager Inköp Kundreskontra Skatter Skulder och avsättningar 9 789162 291457 Soliditet Starta eget Internredovisning Reseersättning Revision Nyckeltal Näringsverksamhet Traktamente Utbetalning K-företag

Eko nomi

(9145-7)

www.bonnierutbildning.se