__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

A

Terese Andersson Tiia Ojala

Jalla – raka vägen!

Jalla – raka vägen! Jalla – raka vägen! är ett genrepedagogiskt och stöttande ­arbetsmaterial för svenska som andraspråkselever i åk 7–9. Genrepedagogik utgår ifrån ­kommunikativ undervisning där språket står i fokus. Eleverna arbetar med ­elevnära och autentiska texter. Jalla - raka vägen! A är en utav tre böcker som syftar till att stötta ­elever att utveckla både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Varje kapitel är uppbyggt utifrån genrepedagogikens cirkelmodell med sina fyra faser: 1. Förförståelse och bygga kunskap 2. Modelltext 3. Gemensam text 4. Individuell text Detta arbetssätt hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga ­mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften.

Genrepedagogik i svenska som andraspråksundervisningen

Med sina omväxlande uppgifter och elevnära texter skapar Jalla – raka vägen! ett kommunikativt klassrum och erbjuder en snabbare väg till språkutveckling!

Tiia Ojala är läromedelsförfattare, föreläsare, ­legitimerad coach samt före detta förstelärare i svenska som andraspråk. Vann läromedelsförfattarpriset Lärkungen 2014.

Terese Andersson är ­förstelärare i svenska som andraspråk, legitimerad coach samt föreläsare. ­Sedan fler år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald.

ISBN 978-91-40-69561-1

1  JALLA – RAKA VÄGEN!

9

789140 695611

3  JALLA – RAKA VÄGEN!

 3


Jalla – raka vägen! ger dig ett rikare språk Var så god! Här är din nya bok i svenska som andraspråk. Att få en s­ nabbare språkutveckling vill alla oavsett bakgrund. Här har du chansen! Ett rikare språk får du med hjälp av Jalla – raka vägen! Bokens ­aktuella t­ exter e­ ngagerar och inspirerar dig och utmanar ditt språk. I varje kapitel tränar du din l­äsförståelse, din ordförståelse, din muntliga förmåga och ditt skrivande. Materialet ger dig stöd och tydlig struktur hela vägen genom t.ex. skrivmallar, checklistor och k­ amratrespons. Dessutom som ryggrad har du genrepedagogikens cirkelmodell med dess fyra faser.

4

Individuell text

3

Gemensam text

1

Förförståelse

2

Modelltexter

Jalla – raka vägen! ställer höga krav på dig och får ditt språk att lyfta. J­ alla, dags att jobba! Lycka till! Terese Andersson och Tiia Ojala

2 


Innehållsförteckning Textträd 4 Kunskapskrav 5 Ordlista­  6 Ge och få respons och att bearbeta text  8 Att arbeta med muntlig presentation  10 Förförståelse Modelltexter Grammatik: predikativ Modelltext Gemensam muntlig presentation Egen muntlig presentation Respons Utvärdering

Att arbeta med instruktioner  26 Förförståelse Modelltext Grammatik: imperativ Modelltext Gemensam instruktion Jämföra text Egen instruktion Respons Utvärdering

Att arbeta med sagor  38 Förförståelse - folksaga Modelltext Grammatik: preteritum Modelltext Gemensam saga Egen saga Respons Bedömning Förförståelse – konstsaga Modelltext Jämföra text Utvärdering

Att arbeta med tidningstexter  72 Förförståelse Modelltext – notis Gemensam notis Grammatik: frågor Förförståelse – nyhetsartikel Modelltexter – nyhetsartikel Förförståelse – insändare Modelltexter – insändare Gemensam insändare Egen insändare Respons Utvärdering

Att arbeta med källkritik och faktatext  92 Förförståelse Modelltexter Grammatik: skiljetecken Gemensam faktatext Egen faktatext Jämföra text Respons Utvärdering Bedömning

Att arbeta med textsamtal  114 Förförståelse Textsamtal 1 Textsamtal 2 Textsamtal 3 Fördjupande textsamtal Utvärdering

 3


ATT ARBETA MED

muntlig presentation SAMTID IGT TRÄ NA R DU PÅ ATT : „„ läsa texter „„ diskutera texter

I DET TA KAP ITEL FÅR DU VETA: är „„ vad en muntlig presentation „„ hur du pratar inför grupp

„„ förstå texter

„„ hur du planerar en muntlig

„„ ge och få respons

p ­ resentation „„ hur du genomför en muntlig presentation „„ hur du använder kroppsspråk, röst och taltempo „„ vad predikativ är

„„ bearbeta text „„ utvärdera

iv

ikat „„ hur adjektivet böjs som pred

En muntlig presentations v­ iktigaste uppgift är att berätta eller informera lyssnarna om något. Huvuduppgiften är att informera lyssnarna om något. Muntlig presentation används ofta i arbetslivet, t ex när man ska informera något för sina arbetskamrater. I media används muntliga presentationer t ex i form av film på Youtube och nyheter på teve. När du håller en presentation kan du med fördel använda hjälpmedel som till e ­ xempel ­digitala verktyg och presentations­program som Powerpoint, Keynote och ­Prezi. Du kan så klart även använda bilder, blädderblock och tavlan i klassrummet. Publiken (målgruppen) till en ­muntlig presentation kan vara liten eller stor.

10  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION

Om du håller din presentation för dina klasskamrater räknas målgruppen som liten till skillnad från om du lägger ut den på nätet. I skolans värld förväntas det att du pratar inför mindre och större grupper. En del tycker att det är roligt, andra tycker att det är obehagligt. En del är till och med rädda för att prata inför en grupp. Eftersom få är födda till goda talare är den enda vägen till framgång att träna och träna och träna igen. När du tränar på din presentation är det viktigt att du tänker på att variera din röst, att inte prata för starkt men inte heller för tyst. Tänk även på hur du står, sitter och rör på dig för att din kropp ska ge intryck av att vara säker och bekväm.


Att skapa förförståelse 1 Diskutera frågorna.

•• Vad är en muntlig presentation för dig? •• Vad är en god talare? •• Hitta exempel från vardagen då du håller korta presentationer. 2 a Titta på bilden och berätta vad ni ser.

b Diskutera frågorna.

•• Vad tror du personen pratar om? •• Vilka känslor finns i bilden? •• Vad ger talaren för intryck? •• Hur visar publiken sitt intresse? •• Vad kan störa talaren i bilden? •• Vilka hjälpmedel och digitala verktyg använder du helst när du håller en presentation?

•• Varför kan det vara bra att prata inför publik? ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  11


Att läsa och förstå 3 Högläs presentationen.

Ett otippat roligt mattespel Är det någon mer än jag som ­spelat Backgammon här inne? Okey, inte så många vet vad ­Backgammon är men alla kommer att vilja spela det när jag är klar med min presentation. Idag tänkte jag berätta för er om mitt nya favoritspel och det är Backgammon. För en tid sedan visste jag inte ens vad ­Backgammon var för något. Allt började en regnig dag då en kompis kom över till mig och frågade om vi skulle spela just ­Backgammon. Till en början var jag tveksam men efter att vi spelat två gånger var jag helt fast och nu kan jag inte sluta spela det. Anledningen till att jag valde just att prata om Backgammon är för att jag vill att vi här i gruppen börjar spela Backgammon på r­ asterna istället för att spela på mobilerna. Okej, låt mig förklara vad det är för något. Backgammon är ett brädspel för två personer. Ni kan se här på bilden. Spelet räknas som ett av världens äldsta brädspel och kommer från början från Mesopotamien, det som vi idag kallar Irak. Spelet går ut på att man ska flytta 15 spelpjäser som står uppställda på ett visst sätt och det går ut på att alla 15 p ­ jäser ska in i sitt bo. Se bilden. För att veta hur långt man ska flytta behöver man två tär­ningar. Man flyttar pjäserna ­enligt ­tärningarna med undantag för om man får två av samma t ex två sexor för då får man flytta två gånger s­ iffran på ­tärningarna. Det kanske låter krångligt men det är det inte när man väl är inne i spelet.

12  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION

Inledning som fångar lyssnarnas intresse med en fråga

Huvuddel Kort bakgrund till varför hen valt just det ämnet

En förklaring till varför personen valt att ­prata om just sitt ämne

En beskrivning av spelet

En beskrivning av ämnet


Backgammon är ett spel som bygger på matematik och man kan säga att spelets grundidé bygger på sannolikhetsberäkningar. Jag som spelare kan påverka oddsen att dels blockera vägen för min motspelare och dels slå ut en spelpjäs för min m ­ otspelare så att hen får börja om från början. För att lära mig spelet läste jag och min kompis instruktionerna noga. Första gången förstod vi inte mycket men efter att vi läst samma sak två gånger och tittat på bilderna började vi förstå mer och mer. Efter att vi spelat några gånger letade vi på nätet för att lära oss de smartaste dragen. Vi blev båda överraskade över hur mycket det fanns om Backgammon och hur olika drag påverkar spelets gång. Vilka drag tror ni är bäst att få? Det finns många bra drag som man kan göra men de som alltid fungerar oavsett hur långt du har kommit i spelet är tärningslagen 3 -1, 6-1, 4-2 och 6-5. Till sist, Backgammon är alltså ett av världens absolut äldsta spel som bara inte är roligt utan även är bra för att träna matte. Så nu undrar jag vem som kan tänka sig att spela Backgammon på rasten?

En beskrivning av ämnet

En beskrivning av hur personen lärt sig s­ pelet. Här finns en fråga för att fånga lyssnarnas intresse

Avslutning som är kopplad till ­inledningen

Att samtala och förstå 4 Diskutera frågorna.

•• Vad är Backgammon? •• Var kommer det ifrån? •• Vem introducerade spelet för personen? •• Av vilken anledning valde personen att prata om just Backgammon? •• Hur lärde sig personen att spela spelet? •• Vilket skolämne tränar du på när du spelar Backgammon? •• Har du spelat eller sett någon spela Backgammon? •• Vilka spel gillar du att spela?

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  13


5 Högläs strukturen till muntlig presentation. Struktur för muntlig presentation 1. Inledning 2. Huvuddel 3. Avslutning

6 Högläs de typiska dragen för muntlig presentation. Typiska drag för muntlig presentation

•• Fängslande inledning •• Tydlig röd tråd •• Innehåller personliga erfarenheter •• Anpassat språk till publiken •• Hjälpmedel och digitala verktyg

Att läsa och förstå 7 Högläs presentationen.

Mitt andraland Vilket land i Europa har 66 miljoner i­nvånare? En ledtråd – Vilket europeiskt land är störst till ytan? Frankrike, såklart. Jag tänkte berätta för er om mitt favoritland, eller som jag säger mitt andraland. Som ni säkert redan har förstått är det Frankrike. Hur kommer det sig då att jag är så förtjust i Frankrike? Till en början var jag faktiskt inte alls såld på Frankrike. Det tog hela tre år innan jag föll för Frankrike. Hur som helst började allt när jag som ung fick flytta till Paris, som Frankrikes huvudstad heter. Jag ville inte alls lämna Sverige men jag hade inget val. Min pappa hade nämligen fått jobb i Paris, ett jobb som han inte kunde tacka nej till. 14  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION


Det första som jag var tvungen till var att lära mig språket. Att lära sig franska var svårt. Svenskan och franskan har inget gemensamt förutom några få ord som t ex ­populär. Men på franska betyder det folklig och på svenska betyder det att vara omtyckt. Som ni förstår hjälpte inte orden mig mycket. Mamma och p ­ appa satte mig direkt i en helfransk skola för att jag skulle lära mig språket så fort som möjligt. Tanken var att jag skulle bli familjens tolk och det blev jag. Om jag tyckte att språket var svårt så var det desto lättare att skaffa sig vänner. Till en början var det svårt att ­kommunicera med varandra men efter ett tag så släppte det. När jag väl vågade prata franska så utvecklades mitt språk varje dag. Mina allra bästa vänner bor fortfarande kvar i Frankrike. Några bor i Paris, några bor i södra Frankrike vid Medelhavet och några bor i Alperna. Visst pratade jag franska i skolan men även på fritiden. På fritiden fortsatte jag med min fotboll som jag tränat hemma i Sverige sen jag var sju år. Och det var just på fotbolls­träningarna som jag lärde mig mest franska för där kunde jag vara mig själv för jag höll på med det som jag gillade allra mest. Dessutom, alla vi som var på träningarna hade samma intresse. Det var lätt att prata om fotboll på franska. K ­ anske är det samma sak för personer som spelar dator eller tv-spel? Många av dem menar att det är lättare att lära sig ­engelska genom spel än undervisningen i skolan. Men det som verkligen fick mig att falla för Frankrike är landet i sig självt. Det sägs att fransmännen är det folkslag i Europa som reser minst för de har redan allt i sitt land. De har t.ex. Alperna för skidåkning, vandring och klättring, Atlanten och Medelhavet för dem som vill ha sol och bad, Euro Disney för dem som vill ha nöjespark och Paris för dem som vill ha konst och kultur. Vad tycker du, om vi hade allt detta i Sverige skulle du behöva åka någon annanstans då? Till slut vill jag säga att idag är jag glad att jag tvingades flytta till Paris för annars skulle jag inte vara den jag är idag. Det bästa är att jag är ett språk rikare och ett land rikare. Tack för att ni lyssnade.

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  15


Att samtala och förstå

Tips!

8 Diskutera frågorna.

•• Är det en tjej eller en kille som presenterar? Motivera ditt svar. •• Varför flyttar familjen till Frankrike? •• Vad tycker personen om Frankrike? •• Hur lär sig personen språket till slut? •• Vilka fördelar har Frankrike? •• Vad vet du själv om Frankrike? •• Om du skulle ha varit i samma situation som talaren, i ett nytt land,

Titta på en karta och se var Frankrike ligger i Europa.

hur skulle du ha gjort och känt, tror du?

•• Har du ett andraland? Hur känner du för ditt andraland? •• Hur är språket i presentationen? •• Vilka ord är nya eller ovanliga för dig? 9 Sammanfatta presentationen i fem meningar.

10 L eta efter inledningen, huvuddelen och avslutningen i presentationen. Anteckna i presentationen. 11  Leta efter de typiska dragen i presentationen. Anteckna i presentationen.

Typiska drag:

•• Fängslande inledning •• Tydlig röd tråd •• Innehåller personliga e ­ rfarenheter

•• Anpassat språk till publiken •• Hjälpmedel och digitala verktyg

16  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION


Att prata inför grupp En del blir darriga och stressiga när de ska prata inför grupp. Det är helt normalt. Det viktigaste rådet till dig som talare är att träna, träna och träna. Övning ger färdighet även vad gäller att prata inför grupp. Det är även viktigt att tänka positivt. Dina lyssnare är dina vänner som vill höra vad du har att berätta. När du talar är orden bara en del av budskapet. Kroppsspråket står för över hälften av kommunika­tionen mellan människor. Tänk därför på hur du pratar, hur du använder kroppen och hur du rör dig. Här är några tips på hur du kan lyckas bättre när du talar inför grupp: • Ha ögonkontakt med lyssnarna! Om det känns svårt, titta lite uppåt i stället för neråt som ger osäkrare intryck. • Ha ett lagom taltempo. Prata inte för fort och inte för sakta. • Ha en balans mellan att röra dig och stå still. • Variera din röst. Prata ibland tystare, ibland högre.

Tips!

Använd dig gärna av manuskort där du skriver stödord till din presentation. Manuskort hjälper dig att ha ögonkontakt med din publik.

12 a Läs stycket i presentationen Mitt andraland …

Hur kommer det sig då att jag är så förtjust i Frankrike? Till en början var jag inte alls såld på Frankrike. Det tog tre år innan jag föll för Frankrike. ­Hursomhelst började allt när jag som ung fick flytta till Paris, som Frankrikes huvudstad heter.

•• med viskande röst och

•• med övertydlig, stark röst

•• med engagerad

•• med nervös röst.

•• med uttråkad röst.

•• i lugnt tempo.

med blicken i golvet.

och med armrörelser.

och ­varierad röst.

b Diskutera frågorna.

•• Är alla födda goda talare? Berätta hur du tänker. •• Vad behöver du tänka på för att bli en bättre talare? En bättre talare blir jag om jag tänker på att … Om jag tränar på … så kan jag bli en bättre talare eftersom … Att bli en bättre talare kan vara svårt men om jag… När jag håller min presentation tänker jag extra mycket på att…

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  17


Att träna grammatik Predikativ Ett adjektiv är en ordklass som beskriver hur någon eller något är eller ser ut. Adjektiv kan stå antingen framför ett substantiv eller efter ett verb, oftast efter verben vara, bli, heta och kallas. Exempel: Jag har lärt mig spela ett roligt spel som heter Backgammon. (adjektivet

står framför ett substantiv)

Spelet är roligt. (adjektivet står efter verbet vara)

Om adjektivet står efter ett verb kallas adjektivet predikativ. Predikativ är en satsdel. Adjektivet rättar sig i sin böjning till skillnad mot många andra språk. Detta betyder att adjektivets form ändras beroende på om det s­ yftar till en-ord, ett-ord eller plural. Exempel:

En ordklass är en grupp av ord. Alla dessa ­grupper har skilda regler i grammatiken. Adjektiv, substantiv och verb är olika ordklasser. Ett substantiv är namn på saker, människor, djur, växter, ämnen och känslor. T ex ett spel.

En sats består av olika satsdelar som t ex s­ ubjekt, objekt och p ­ redikat. Dessa sats­delar har olika ­funktioner/roller i en mening.

Den muntliga presentationen var trevlig. (en-ord) Backgammon-spelet är trevligt. Rasterna är trevliga när vi spelar Backgammon.

Obs! om adjektivet slutar på –t så böjs det bara i plural. Exempel: Uppgiften är lätt. Spelet är lätt. Spelen är lätta.

18  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION


13 Välj rätt form av predikativet. Spelet är

. (rolig)

Instruktionerna till spelet är

. (krånglig)

Dagen vi spelade Backgammon var

. (regnig)

Gruppen är så

varje fredag eftermiddag. (glad)

Det franska språket är Paris är

. (svår) . (vacker)

Eiffel-tornet är

. (hög)

Nöjesparker är

. (läskig)

Alperna är

. (brant)

Frankrikes huvudstad är

tack vare alla sina turistattraktioner. (populär)

14 Skriv egna meningar med predikativ.

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  19


Att läsa och förstå 15 Högläs textutdraget ur Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historia.

Var du kille i pappas värld och råkade illa ut, då skulle du resa dig och vara en man. Det var aldrig någon mjukisstil precis, inget ”Jag har ont i magen idag. Jag är lite ledsen.” Inget sånt! Jag lärde mig bita ifrån och gå vidare, men också, det får man inte glömma, jag lärde mig en hel del självuppoffrande prylar. När vi köpte en ny säng åt mig på Ikea hade pappa inte råd med transporten. Frakten kostade väl fem hundra extra eller något. Så vad skulle vi göra? Det var enkelt. Farsan bar sängen på ryggen hela vägen från Ikea, helt sjukt, kilometer efter kilometer, och jag kom efter med sänggavlarna. De vägde ingenting. Ändå hängde jag inte med: ”Ta det lugnt, farsan, stanna.” Men han bara pulsade på. Han hade den där machostilen, och ibland dök han upp med hela sin cowboystil på föräldramötena i skolan. Alla undrade: Vem är det där? Folk la märke till honom. Han fick respekt med sig, och lärarna vågade säkert inte gnälla på mig lika mycket som de tänkt. Den gubben får vi vara försiktiga med, liksom! Man har frågat mig: Vad skulle jag ha gjort om jag inte blivit fotbollsspelare? Jag har ingen aning. Men kanske hade jag blivit kriminell. Det var mycket brott på den tiden. Inte så att vi stack ut för att stjäla. Men det skedde ändå en del grejer, inte bara cyklar. De var in och ut i varuhus också, och ofta fick jag en kick av själva utförandet. Jag triggades av stölderna, och jag får vara glad att farsan aldrig fick veta. Farsan drack, visst, 20  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION

men det var mycket grejer också. Man skulle En presentation kan göra rätt för sig och det! se ut på många olika ­Definitivt inte stjäla, BildLäs på hur Zlatan eller sätt. Zlatan inte en chans. Då skulle på boken? ­presen ­terar sig själv han dra ner himlen, typ. i sin bok Jag är Zlatan Den gången när ­Ibrahimovic: min historia. vi greps på Wessels ­varuhus med våra ­dunjackor hade jag tur. Vi hade snott för ­ettusen ­fyrahundra kronor. Det var inte bara den v­ anliga smågodis­grejen. Men kompisens farsa fick hämta oss, och när b­ revet kom hem till mig, Z ­ latan ­Ibrahimovic’ har ­gripits för stöld, bla bla bla, då hann jag riva det innan pappa såg. Jag hade flyt och jag fortsatte stjäla, så okej, det skulle ha kunnat gå illa. Men en sak kan jag säga säkert, det hade inte blivit något med narkotika. Jag var totalt emot det förstås. Jag hällde inte bara ut p ­ appas öl. Jag slängde morsans cigaretter, Jag hatade alla droger och gifter och jag var sjutton eller arton när jag söp mig full första gången och spydde i trappuppgången som vilken tonåring som helst, och efter det har det inte varit många fyllor, bara en kollaps i badkaret efter första scudetton med ­Juventus. Det var Trézéguet, den ormen, som hetsade mig att dricka shots.


Jag och Sanela körde också hårt med Keki i Rosengård. Han fick inte röka eller dricka för då skulle vi komma efter honom. Det var en speciell grej, det där med lillbrorsan. Vi tog hand om honom. Med känslomässiga saker gick han till Sanela. Med tuffare grejer kom han till mig. Jag stod upp för honom. Jag tog ansvar. Men i övrigt var jag inte ­precis ett helgon, och jag var inte alltid så snäll mot kompisar och lagkamrater. Jag gjorde aggressiva prylar, den typen av grejer som fått mig galen idag om någon gjort så mot Maxi och Vincent. Fast det är sant. Det får vi inte glömma. Jag var dubbel redan då.

Jag var både disciplinerad och vild, och jag tänkte ut hela filosofier om det där. Min grej var att jag skulle både snacka och ­prestera. Inte bara prata alltså: Jag är bäst typ, vem är du? Givetvis inte, det finns väl inget ­töntigare, men inte heller bara prestera och säga m ­ esiga saker som svenskarnas stjärnor. Jag skulle bli både bäst och stöddig. Inte så att jag trodde jag skulle bli någon superstar precis. Herregud, jag kom ju från R ­ osengård! Men kanske blev jag lite annorlunda på grund av det där. Zlatan Ibrahimovic David Lagercrantz

16 Diskutera frågorna. PÅ RADERNA

•• Hur beskriver Zlatan sin pappa? •• Vad gör de på IKEA? •• Var kommer Zlatan ifrån i Sverige? Titta på en karta var det ligger.

MELLAN RADERNA

•• Zlatan skriver Men i övrigt var jag inte precis ett helgon … Vad menar han med det?

•• Zlatan skriver Då skulle han dra ner himlen, typ. Vad menar han med det?

•• Vad i texten visar att Zlatan förändrats som person? •• Hur tänker Zlatan om droger? Ge exempel från texten. BORTOM RADERNA

•• Kan du känna igen det i det som Zlatan skriver? Varför? Varför inte?

•• Vad har du själv för framtidsplaner? •• Hur du tror att uppväxtmiljön påverkar ens framtids­drömmar och möjligheter att nå dem?

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  21


17 Högläs mallen för muntlig presentation. MALL TILL MUNTLIG PRESENTATION Struktur

Stöttande meningar

Inledning (10–15 % av presentationen) Väcka intresse hos publiken T ex genom att… • att måla upp en bild för ­publiken. • ställa en retorisk fråga – fråga som inte vill ha ett svar. • knyta an till publiken genom att ta upp någonting som är gemensamt för många. • väcka intresse genom en bild eller ett föremål som man har på plats. Presentera ämnet Motivera varför du valt ämnet Huvuddel (75–85 % av presentationen) En fördjupning av ämnet En förklaring hur de olika händelserna har påverkat dig

Tänk er att ni befinner er på en solig strand … Föreställ er att … Har ni hört att …?

Kan någon gissa vad det här är? Kan någon gissa vad jag håller i min hand? Jag har valt att prata om …  eftersom … Jag ska berätta om … för att …

Först/I början/När jag var liten Därefter/Sedan/Plötsligt För det första/För det andra/ För det tredje En annan anledning till att … Ett annat skäl …

Avslutning (< 10 % av ­presentationen) Sammanfatta ditt tal i en två ­meningar Koppla ihop med inledningen

22  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION

Till slut Sammanfattningsvis Till sist För att knyta ihop säcken …


Att skriva tillsammans 18 a Gör en tankekarta om Zlatan med informationen från texten på sida 20–21.

Zlatan

Pappa

machostil

b Planera er muntliga presentation om Zlatan. Tänk på att:

•• ta hjälp av tankekartan. •• texten är skriven i jag-form och behöver arbetas om till han-form. •• använd dig av mallen för muntlig presentation. Skriv på ett separat papper eller digitalt.

c Skriv er muntliga presentation. Skriv på ett separat papper eller digitalt.

d Håll presentationen om Zlatan för varandra.

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  23


Att skriva egen muntlig presentation 19 a Planera din muntliga presentation. Skriv stödord och/eller stödmeningar i skrivmallen. Välj ett av följande ämnen. en viktig plats för mig

ett intresse

jag och min familj

Tips! Ta hjälp av mallen för muntlig presentation på sida 22.

en person som jag beundrar

Inledning • fängslande • kort bakgrund • anledning till varför du valt just detta ämne Huvuddel • fördjupning av ämnet

Avslutning • kopplas till inledningen

b Skriv din muntliga presentation med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt. 24  ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION


Att ge och få respons 20 a Ge respons på varandras presentationer med hjälp av checklistan. Markera checklistans olika delar i texten.

I detta kapitel har du arbetat med flera ­kunskapskrav. För att se vilka, titta på sidan 5 i boken.

Checklista:

¨¨ fängslande inledning ¨¨ huvuddel ¨¨ tydlig röd tråd

¨¨ innehåller personliga

¨¨ hjälpmedel

erfarenheter

¨¨ avslutning

¨¨ anpassat språk till publiken

b S  ammanfatta din respons skriftligt utifrån två stjärnor och ett önskemål. Ge responsen till din responskamrat.

c Bearbeta din presentation med hjälp av responsen.

d Håll din presentation. Använd hjälpmedel.

Ta upp två bra saker om kamratens text och en sak som kan bli bättre.

21 Avsluta meningarna. Nu har jag lärt mig att

Dessutom har samarbetet gett mig 

Genom att läsa någon annans presentation lärde jag mig att

ATT ARBETA MED MUNTLIG PRESENTATION  25


ATT ARBETA MED

instruktioner I DET TA KAP ITEL FÅR DU VETA: „„ vad en instruktion är „„ hur du skriver en instruktion „„ vad imperativ är

SAMTID IGT TRÄ NA R DU PÅ ATT : „„ läsa texter „„ förstå samspelet mellan text och bild „„ diskutera texter „„ förstå texter „„ jämföra texter „„ ge och få respons „„ bearbeta text „„ utvärdera

En instruktion kallas även för en instruerande text. Det är en formell och enkel text som förklarar hur något ska göras. Instruktioner är till e ­ xempel r­ ecept, bruks­ anvisningar och manualer. Instruktionens syfte är att hjälpa p ­ ersonen att göra, ­till­verka, programmera eller tillaga något. I­ nstruktioner ­hittar du även i läromedel, t ex när du ska göra en uppgift. En instruktion kan även innehålla varningar, uppmaningar, tips och goda råd för att hjälpa läsaren. Då används ofta ett utropstecken för att uppmärk­samma läsaren att det är extra viktigt innehåll. Under dina lektioner i skolan används säkert många instruktioner, t ex: „„ Öppna boken på sida 26! „„ Samtala med varandra om mattetalet. „„ Simma tre längder på rygg.

En instruktion är oftast i punktform eller nummerordning för att tydligt visa ­kronologin, alltså ordningen i görandet. I en instruerande text finns ofta enkla bilder som visar steg för steg hur du ska genomföra instruktionen.

26  ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER


Att skapa förförståelse 1 Diskutera frågorna

•• Vad är en instruktion? •• Var brukar du läsa eller höra instruktioner? •• Finns det synliga instruktioner på din skola? Om ja, vilka? 2 a Titta på bilderna och berätta vad ni ser.

ett läromedel

en instruktionsfilm

ett recept

en bruksanvisning

en manual

en internetsida med ­instruktioner

b Matcha ord med bild.

c Diskutera frågorna.

•• Varför behöver vi instruktioner? •• Vad är en bra instruktion för dig?

ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER  27


Att läsa och förstå 3 Högläs instruktionen.

Att tvätta händerna

1.  Ta tvål i ena handen.

2. Massera tvålen över hela handflatorna. Gnugga handflatorna mot varandra.

3.  Gnugga ena handens rygg mellan fingrarna. Byt till andra handen.

4.  Sätt handflatorna mot varandra, fläta ihop fingrarna och gnugga.

5.  Ta tag runt ena tummen och gnugga. Byt till andra tummen.

6.  Ta tag runt handleden och gnugga. Byt till den andra handleden.

7.  Skölj av tvålen från ­händerna.

8.  Torka händerna ordentligt.

Tips! Sök på nätet varför det är viktigt med handhygien. I vilka situationer i skolan är det extra viktigt med att ha rena händer?

28  ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER


ett långfinger ett ringfinger

Att samtala och förstå

ett pekfinger

4 Diskutera frågorna.

•• Vem riktar sig instruktionen till? •• Saknar du någon instruktionsmening i texten? •• Instruktionsmeningar är korta. Varför, tror du? •• Om du måste välja mellan, instruktionstext och

ett lillfinger en tumme

instruktionsbilder, vad väljer du? Berätta varför.

•• Verbet gnugga förekommer flera gånger. Vad betyder gnugga? Beskriv med egna ord.

en handflata

•• Vad tycker du är viktigast att tänka på när man tvättar händerna? 5 a Högläs instruktionens struktur. Instruktionens struktur 1. Rubrik 2. Instruktion i kronologisk ordning 3. Ofta med tillhörande bild

b Leta efter instruktionens olika delar. Anteckna i instruktionen.

6 a Högläs instruktionens typiska drag. Instruktionens typiska drag

•• Konkret rubrik, ofta i att-form eller som en fråga •• Kronologisk ordning •• I punktform eller nummerordning •• Korta meningar •• Instruktionsmeningarna inleds med verb som står i imperativ

Kronologisk ordning = tidsordning Neutral = utan ­värderingar

•• Instruktioner är neutrala •• Har ofta bilder som förtydligar texten

b Leta efter instruktionens typiska drag i instruktionen. Anteckna i instruktionen.

ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER  29


Att träna grammatik Imperativ Imperativ är en verbform som används då man ger order eller uppmanar någon. Imperativ står allra först i meningen. Om presensformen i ett verb slutar på -er, bildar man imperativformen ­genom att ta bort -er (t ex läser blir läs). Om presensformen i ett verb slutar på -ar, bildar man imperativformen ­genom att endast ta bort -r. ( t ex lyssnar blir lyssna). Den enda oregelbundna formen i imperativ är verbet vara. Dess ­imperativform är ”var”. 7  Vilka imperativ brukar du, din lärare och dina klasskamrater använda i ett klassrum? Läs på tavlan! Sitt ner! Stäng dörren!

30  ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER


Att läsa och förstå 8 Högläs instruktionen. Hur städar du ditt rum?

•• Stäng av mobilen eller vad du nu håller på med. Alla chattfönster, spel, bilder, stäng ner allt.

•• Sätt på musik. Vrid till högsta volym och börja städa!

•• Tänd alla lampor i ditt rum och öppna fönster och dörrar så att det blir ljust i rummet.

•• Ta bort allt på golvet och lägg det i en hög på sängen.

•• Attackera högen! •• Kasta allt skräp i en papperskorg eller plastpåse. •• Vik eller häng upp dina kläder. •• Lägg allting där det ska vara. T ex lägg alla böcker i bokhyllan. •• Fortsätt tills din hög av saker är borta. •• Ta undan allt i och på sängen: täcke, kuddar och lakan. •• Byt till rena påslakan, lakan och örngott. •• Vila i 10–15 min. Inte för lång rast, annars tappar du lusten. •• Lägg dina böcker och tidningar prydligt i en hög. Även dom som

ligger på ­golvet. I botten ska de största böckerna ligga och så blir dom mindre ju längre upp i högen man kommer.

•• Rengör bokhyllan om du har någon. •• Organisera dina böcker efter ­bokstavsordning eller efter färg. •• Städa ditt bord och torka samtidigt. •• Torka alla möbler, även dörrhandtag, fönster och speglar. •• Unna dig något gott, typ en dryck eller något! ett örngott

en kudde

ett lakan ett täcke ett påslakan

ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER  31


Att samtala och förstå 9 Diskutera frågorna.

•• Vem riktar sig instruktion Hur städar du ditt rum? till, tycker du? Motivera ditt svar. •• Skulle du städa ett rum på samma sätt? Varför/Varför inte? •• Vilka ovanliga eller nya ord hittar du i instruktionen? •• Jämför Hur städar du ditt rum med instruktionen Att tvätta händerna. Vilka likheter och olikheter hittar du?

•• Vilken av de två instruktionerna tycker du mest om? Varför? 10 Leta efter instruktionens typiska drag i Hur städar du ditt rum? Markera i instruktionen. 11 Stryk under alla verb som står i imperativ. 12 Gör en muntlig instruktion till hur man:

•• skickar ett sms. •• borstar tänderna. •• söker ett ord i ett lexikon. •• bokar en biobiljett. •• sätter upp ett tält.

32  ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER


Att skriva tillsammans 13 a Högläs texten Så tar du bort en fästing.

b Slå upp nya och ovanliga ord i texten.

c  Arbeta om texten till en instruktion. Tänk på att använda dig av instruktionens typiska drag.

Så tar du bort en fästing Det är viktigt att ta bort en fästing direkt. Den ska dras långsamt rakt ut. Det går bra att ta med ­fingrarna men du kan också använda pincett eller fästingborttagare. De finns att köpa på apotek eller zoo­affärer ­Placera ­pincett/fästingborttagare så när huden som möjligt och dra sedan ut f­ ästingen. (Dra ut pincetten/fästingbort­tagaren så nära huden som ­möjligt.) Smör, olja eller nagellack bör inte användas eftersom fästingen kan då tömma sitt maginnehåll, vilket ökar risken för smittspridning. Ibland blir en del av fästingen kvar och det kan då bli en lokal liten svullnad som liknar en böld eller finne. Den brukar försvinna efter ett tag men det är bra att hålla den under uppsikt.

ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER  33


Att jämföra text 14 Jämför texten Så tar du bort en fästing med er instruktion. Så tar du bort en fästing Likheter

34  ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER

Er instruktion till fästingtexten

Venn-­diagram ­ jälper dig att se h likheter och olikheter till i­nnehåll, språk och struktur.


Att skriva tillsammans 15 a Studera bilderna. Välj passande ord till bilderna. 1

att hälla

2

3

5

6

en tillbringare 4

ett durkslag b Skriv instruktioner till varje bild. Rubrik

Ingredienser:  Gör så här: 

c Jämför er instruktion med ett annat par. ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER  35


Att skriva egen instruktion 16 a Planera din instruktion. Skriv stödord på ett separat papper eller digitalt. Välj ett av följande ämnen. Att skriva ett sms Att ladda ner en app Att hålla en lyckad presentation Att göra det perfekta målet

Att borsta tänderna Att bädda sängen Att plugga till prov Att göra en omelett

b Skriv din instruktion.

Tips! Rita bilder till din instruktion eller gör en instruktionsfilm.

36  ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER


Att ge och få respons 17 a  Ge respons på varandras texter med hjälp av checklistan. Markera checklistans olika delar i texten.

Checklista:

¨¨ rubrik

¨¨ kronologisk ordning

¨¨ stavning

¨¨ verb i imperativ

¨¨ korta meningar

¨¨ stor bokstav, punkt,

¨¨ nummerordning

¨¨ neutral

eller punktform

b Sammanfatta din respons skriftligt utifrån två stjärnor och ett önskemål. Ge responsen till din responskamrat.

c Bearbeta din instruktion med hjälp av responsen.

utropstecken och ­frågetecken

Ta upp två bra saker om kamratens text och en sak som kan bli bättre.

Att utvärdera 18 Avsluta meningarna. Nu har jag lärt mig att

Dessutom har samarbetet gett mig 

Genom att läsa någon annans text lärde jag mig att

ATT ARBETA MED INSTRUKTIONER  37


A

Terese Andersson Tiia Ojala

Jalla – raka vägen!

Jalla – raka vägen! Jalla – raka vägen! är ett genrepedagogiskt och stöttande ­arbetsmaterial för svenska som andraspråkselever i åk 7–9. Genrepedagogik utgår ifrån ­kommunikativ undervisning där språket står i fokus. Eleverna arbetar med ­elevnära och autentiska texter. Jalla - raka vägen! A är en utav tre böcker som syftar till att stötta ­elever att utveckla både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Varje kapitel är uppbyggt utifrån genrepedagogikens cirkelmodell med sina fyra faser: 1. Förförståelse och bygga kunskap 2. Modelltext 3. Gemensam text 4. Individuell text Detta arbetssätt hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga ­mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften.

Genrepedagogik i svenska som andraspråksundervisningen

Med sina omväxlande uppgifter och elevnära texter skapar Jalla – raka vägen! ett kommunikativt klassrum och erbjuder en snabbare väg till språkutveckling!

Tiia Ojala är läromedelsförfattare, föreläsare, ­legitimerad coach samt före detta förstelärare i svenska som andraspråk. Vann läromedelsförfattarpriset Lärkungen 2014.

Terese Andersson är ­förstelärare i svenska som andraspråk, legitimerad coach samt föreläsare. ­Sedan fler år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald.

ISBN 978-91-40-69561-1

1  JALLA – RAKA VÄGEN!

9

789140 695611

3  JALLA – RAKA VÄGEN!

 3

Profile for Smakprov Media AB

9789140695611  

9789140695611  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded