Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Källkritik i undervisningen I en värld där tillgången till information ständigt växer, barns internetanvändning ökar och vår världsbild till stor del formas genom olika medier och vår omgivning, behöver barn redan i tidig ålder lära sig att söka och analysera information och att se på informationen med kritiska ögon. Källkritik i undervisningen visar hur vi kan arbeta med och väcka elevers nyfikenhet på informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Boken tar upp hur man kan använda anpassad barnlitteratur och länkar, men också digitala verktyg, och ger förslag på appar och användningsområden. Boken är uppdelad i två delar, en teoretisk och en praktisk. Första delen utgör en bas i medie- och informationskunnighet för personal inom de lägre skolåren, på skolbibliotek och på fritidshem. Den andra delen ger förslag på övningar i informationssökning, källkritik och upphovsrätt att använda i årskurs 1-3. Läsaren får tips om hur man kan arbeta med till exempel källor, sökmotorer, medievanor och att förbereda sin sökning. Maria Heimer har arbetat som utvecklingspedagog på Resurscentrum i Staffanstorps Skommun. 2008 utsågsShon till Årets skolbiblioteA M LA D A M LA D karie och året därpå utsågs skolbiblioteket hon arbetade på till Årets KUNSKAP KUNSKAP FÖR SKOLAN FÖR SKOLAN skolbibliotek.

Källkritik i undervisningen Maria Heimer

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Svenska och S A M LA D

NS KA P

ISBN 978-91-7741-039-3

9

789177 410393

SO

KU ad ku nskap för Saml SK OLA N Bokserien FÖR l utför dig som vil skolan är till erna ger lärare. Böck vecklas som verktyg piration och kunskap, ins vardag. ndbara i din som är anvä

Källkritik i gen n i n s i v r e d n u ktik åk 1-3

Teori och pra Maria Heime

r


innehåll Förord

7

Inledning

9

DEL 1 Medievanor

14

Att söka information

16

Centralt innehåll och kunskapskrav i årskurs 1–3, att söka information Informationssökning kräver förberedelse Källor Böcker Uppslagsböcker och uppslagsverk Internet Sökmotorer Tidskrifter Intervjuer

18 19 21 23 24 25 25 27 28

Att analysera och kritiskt värdera information

29 31 32 33

Upphovsrätt

34

Gå på djupet i medie- och informationskunnighet

40

Centralt innehåll i årskurs 1–3, källkritik Fakta eller åsikt Checklista

DEL 2 Källor

45 45 47 49 51

Söka och värdera information i böcker

53 53 55

Källa eller källare Val av källor Källsortering Förstahands- och andrahandskällor I faktabokens värld I skönlitteraturens värld


Fakta i skönlitteraturens värld Småkryp i håret Innehållsförteckning och register På skol- och folkbiblioteket Fakta förnyas och förändras På biblioteket, faktaavdelningen Hur vet författaren det? Från A till Ö i djurens värld I vilken ordning kommer bokstäverna? Hur tar jag reda på det? Sant eller falskt? Hårdkokta fakta Anteckna stödord Upptäck uppslagsverk En råtta i pizzan

Söka och värdera information på internet Vem kan du lita på? Viskleken Det är riktigt sant En spindel i nätet Vad är nätet? Synonymer – formulera sökord Internet En nål i en höstack Vad vill du veta? Formulera frågor Kommenterad källförteckning Hur googlar du? Vad, vem, hur, när och varför? Riktigt sant Vilka källor ska jag använda? Vi är detektiver Kor i fantasi och verklighet Wikipedia Vem är mest trovärdig? Vem litar du på? Fakta eller åsikt? Vi bekantar oss med YouTube Vad är reklam?

57 59 61 63 65 67 69 71 73 74 76 77 79 81 83 86 86 88 90 91 94 98 100 103 105 107 109 111 113 115 118 121 123 126 128 130 132 134 136


Söka och värdera information i tidningar

138 138 140 142 143

Söka och värdera information genom intervjuer

145 145 147

Upphovsrätt

148 148 150 151

Nätanvändning

153 153 155

Litteratur

157

Webben

158

Litteratur i övningarna

161

Länkar i övningarna

164

Undersök tidningar och tidskrifter Tidningar och tidskrifter Undersök en tidningsartikel Ett rykte i mörka skogen Intervju om internetvanor Intervju om läsvanor

Vems är bilden? En bild säger mer än tusen ord Vilka källor har jag använt? Vad gör du på nätet? Heta stolen


Förord

För tio år sedan vidareutbildade jag mig till skolbibliotekarie efter att ha arbetat som lärare i tio år. Under tiden som jag utbildade mig fick jag i uppdrag att bygga upp ett skolbibliotek som från början var ett bokrum, men som snabbt utvecklades till ett bibliotek där jag tillsammans med pedagoger, elever och skolledning arbetade mot samma mål. De två största uppdragen, förutom själva uppbyggnaden, var att samarbeta med pedagoger kring och undervisa elever i informationssökning, källkritik och upphovsrätt samt att arbeta läsfrämjande. För vårt fina samarbete utsågs skolbiblioteket 2009 till Årets skolbibliotek av Nationella skolbiblioteksgruppen och året innan utsågs jag till Årets skolbibliotekarie av Bonnier Carlsen och dåvarande Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning). Det var lärorika år och jag upplevde att jag i min nya roll kunde göra skillnad för både pedagoger och elever. Eleverna fick lära sig strategier för att söka och värdera information och praktisera strategierna integrerat i undervisningen. Jag kunde vara ett stöd till pedagogen, om denne kände sig osäker i något moment, genom att jag höll i lektionen och undervisade eleverna. Innehållet planerades gemensamt och pedagogen var alltid delaktig i undervisningen. Sedan några år tillbaka arbetar jag som utvecklingspedagog på Resurscentrum i Staffanstorps kommun, där jag har en övergripande tjänst med att bland annat vara samordnare för kommunens skolbibliotekarier och vara ett stöd för dem i deras arbete. I den här boken delar jag med mig av mina erfarenheter dels som skolbibliotekarie, dels som utvecklingspedagog. Boken vänder sig till personal i skola, skolbibliotek och på fritidshem från årskurs ett till och med årskurs tre och är indelad i två delar. Den första delen är teoretisk och utgör en bas i medie- och informationskunnighet, ett begrepp som UNESCO myntat. Världsorganisationen definierar 7


begreppet som att förstå mediers roll i samhället, att kunna söka, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig i olika medier. Tanken är inte att eleverna ska lära sig allt som står i första delen, utan att den ska utgöra en kunskapsgrund för personal i skola, skolbibliotek och på fritidshem för att kontinuerligt arbeta med att stärka elevers medie- och informationskunnighet. Bokens andra del består av övningar att använda tillsammans med eleverna. Det är viktigt att tänka på att knyta övningarna till aktuellt arbetsområde så att de genomförs i ett sammanhang och inte isolerat. Om det finns en skolbibliotekarie att tillgå på skolan är ett samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare värdefullt för eleverna. Forskning av bland annat Folkesson och Limberg visar att när lärare och skolbibliotekarier samarbetar, bidrar de med olika kunskaper, vilket främjar elevernas lärande om informationssökning. Min förhoppning är att boken ska väcka engagemang och ge konkreta verktyg för att arbeta kontinuerligt med medie- och informationskunnighet i de första skolåren. Åkarp, augusti 2017 Maria Heimer

8


Inledning

Redan i tidig ålder ägnar barn en stor del av sin tid åt medier. De omges av information och budskap genom text, ljud och bild från att de vaknar tills de somnar. Tillgången till internet gör att det finns en större mängd och variation av källor är vad som fanns innan internet kom till. Den stora utmaningen är därför inte att finna information utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt. Det finns också en risk att den information som man tar del av är mer inskränkt. Man väljer källor som bejakar ens egen världsbild och ens egna åsikter. Jag läste någonstans att medie- och informationskunnighet handlar om att maximera möjligheter och minimera risker i medievardagen. Jag tycker att det var ett bra sätt att beskriva begreppet. Enligt UNESCO utgör medie- och informationskunnighet en nyckelkompetens för vår yttrande- och informationsfrihet i dagens mediesamhälle och framhåller att skolan spelar en viktig roll i att stärka medie- och informationskunnigheten genom att mediekunniga lärare utbildar mediekunniga elever, vilket i sin tur skapar mediekunniga samhällen. De flesta elever i de tidiga skolåren tillbringar sina eftermiddagar på fritidshemmet. Det är därför alldeles ypperligt att fortsätta arbeta med att stärka barns medie- och informationskunnighet även efter skoltid. För att kunna utveckla barns medie- och informationskunnighet är det viktigt att ha kunskap om vilka medieaktiviteter de ägnar sig åt i respektive ålder och hur barnen tolkar olika situationer och medie­innehåll. I en värld där tillgången till information ständigt växer, barns internetanvändning ökar och vår världsbild till stor del formas genom olika medier och vår omgivning, behöver barn redan i tidig ålder lära sig att söka och analysera information och att se på informationen med kritiska ögon. Det är inte något som man bara kan checka av utan det krävs ett kontinuerligt arbete från förskolan 9


och upp genom alla skolåren. Eleverna måste få möjlighet att repetera och träna sig på att söka, analysera och kritiskt värdera information om och om igen för att utvecklas. Enligt Skolverkets IT-uppföljning 2015, IT-användning och ITkompetens i skolan, uppger endast 39 procent av lärarna att deras elever är mycket bra på att hitta den information de söker på internet och att 12 procent är mycket bra på att ta reda på om de kan lita på den information de hittar på internet. Resultatet är i stort sett oförändrat sedan 2012. Ungefär en tredjedel av grundskolans lärare uppger att de har ett stort eller ganska stort behov av kompetens­ utveckling inom informationssökning. Hälften av lärarna menade att de behöver kompetensutveckling kring lag och rätt på internet och fyra av tio lärare inom källkritik. För att kunna utbilda mediekunniga elever behöver skolan mediekunniga lärare. Regeringen godkände nyligen Skolverkets förslag till revideringar av skolans styrdokument för att stärka skolans uppdrag att ge eleverna digital kompetens. Förändringarna kommer att träda i kraft den 1 juli 2018, men det är möjligt att redan från den 1 juli 2017 börja arbeta med de reviderade styrdokumenten. Skolverket erbjuder kompetensutveckling inom digitalisering med hjälp av moduler på Lärportalen. I skrivande stund finns det fyra: • Leda och lära i tekniktäta klassrum • Kritisk användning av nätet • Säker användning av nätet • Digitalt berättande. Det har nog aldrig tidigare skrivits så mycket om medie- och infor­ mationskunnighet som det görs för närvarande. I sociala medier,­ tidningar, tidskrifter och på olika webbplatser, som exempelvis Skolverket, Statens Medieråd och Viralgranskaren, lyfts vikten av att kunna söka, analysera och kritiskt värdera information. Flera aktörer bidrar på olika sätt för att höja kompetensen kring exempelvis källkritik. På initiativ från tidningen Metro har källkritiken för första gången fått en egen dag, den 13 mars. Detta för att lyfta fram 10


vikten av att värdera källor kritiskt på nätet varje dag året om. Metro har lanserat Lilla Viralgranskaren som tillsammans med Nätsmarta­ publicerar en lärarhandledning om källkritik med lektioner för elever från sex år till och med 18 år. Tidningen Bamse har gett ut ett nummer med en serie, Bamse och den mörka skogen, som tar upp vikten av att vara källkritisk och vilka frågor som man kan ställa för att fundera över hur trovärdig informationen är. Lite senare i år kommer ytterligare en serie i tidningen Bamse att handla om källkritik. Idag framhävs källkritik i digitala medier, men det är viktigt att lära barnen och eleverna att vara källkritiska till allt de ser, hör och läser även utanför nätet. Som jag tidigare nämnt är min tanke med den här boken att den kan användas både under skoltid i undervisningen och efter skoltid när barnen går på fritids. Jag kommer framöver att skriva elev, klass och klassrum. Med elev menas då även barn på fritids, med klass även grupper och med klassrum avses rum i skolans och fritidshemmets lokaler. I de sammanhang ordet barn används, avses barn i allmänhet även utanför skolan och fritidshemmet. I det centrala innehållet i läroplanen i svenska, svenska som andra­ språk, geografi, historia, religion och samhällskunskap för årskurs 1–3 står källkritik med, till exempel hur texters användare påverkar innehållet och hur man kan värdera och bearbeta källor och information. I läroplanen lyfts också informationssökning. För de yngre barnen handlar det om att lära sig söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och att lära sig metoder för att söka information från olika källor. Jag låter nu en text ur läroplanens första kapitel avsluta inledningen. Under rubriken Skolans uppdrag står det följande: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder för att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att 11


eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Kapitel 1, sidan 9.

12


DEL 1


Medievanor

Statens Medieråd genomför undersökningar om barns och ungdomars medievanor. Undersökningen Småungar & medier avser barn i åldern 0–8 år och Ungar och medier barn och ungdomar 9–18 år. Småungar & medier 2015 visar att barn i åldern 5–8 år ägnar sig åt digitala medier som YouTube, Barnkanalen, SVTPlay, Google­ och Netflix. Det är alltså filmer och tv-program som dominerar ålders­kategorins medieanvändning. Populärast är YouTube med 52 procent medan Google ännu inte används så flitigt, endast sex procent. Att titta på film och tv-program är också den medieaktivitet som barn och föräldrar gör flitigast tillsammans. Andelen föräldrar som är tillsammans med sitt barn ofta när det använder internet och mobil är inte så stor, 27 procent för internet och 15 procent för mobil. Å andra sidan använder 33 procent av dem ännu inte internet och 50 procent använder inte mobiltelefon. 7- och 8-åringarnas internetanvändning har minskat något sedan förra undersökningen som genomfördes 2012/2013. Däremot har deras egna innehav av medieteknik ökat. I Ungar & medier är den yngsta ålderskategorin i undersökningen 9–12 år. Där visar undersökningen från 2015 att 78 procent av barnen har en egen mobiltelefon. Mobilen används till 68 procent till att söka på internet, 55 procent till att se på videoklipp och film och 49 procent till sociala medier. Men mobilerna används flitigast till att ringa, skicka textmeddelanden och ta bilder. De medieaktiviteter som är populärast varje dag är internet och film- eller tv-program. 65 procent använder internet varje dag och 59 procent tittar på film eller tv-program varje dag. Användningen av internet ökar från de tidigare undersökningarna. Hos 9–12-åringarna är Instagram populärast bland de sociala medierna med 73 procent. Därefter kommer Kik med 25 procent och Facebook med 22 procent. YouTube 14


är fortfarande den populäraste sajten med 59 procent. Därefter kommer spelsajter med 22 procent. Google är populärare bland 9–12-åringarna än 5–8-åringarna medan Barnkanalen försvinner helt från listan över de populäraste sajterna.

15


Att söka information

Informationssökning kan beskrivas i form av en process där flera aspekter­interagerar som till exempel vilket ämne man söker information om, vilka förkunskaper man har inom ämnet, vilka kunskaper man har om källor och olika söksystem, hur resultatet av informationssökningen ska presenteras etcetera. Att söka information kan liknas vid att du står vid ett vägskäl och behöver fatta beslut om vilken väg du ska välja. Vägarna kan vara både lätta och svåra att ta sig fram på, de kan också vara olika långa och leda fram till olika platser. Beroende på vilken väg du väljer kommer du förmodligen få tillgång till olika källor. En väg kan leda dig direkt till det du letar efter medan en annan kanske inte alls ger dig någon information om det som du söker. När man söker information behöver man ta olika steg. Stegen kan liknas vid en stege med följande trappsteg: • Förbered sökningen • Utforska ämnet • Sök information • Sammanställ information • Bearbeta/Dra slutsatser • Förbered presentation • Presentera • Utvärdera Stegen i informationssökningsprocessen kan leda både fram och tillbaka, eftersom processen inte är linjär. Kanske saknas några fakta när man sammanställer information eller så skiljer sig faktauppgifterna åt och man behöver gå tillbaka och fortsätta söka information. De allra flesta barn i skolåldern, oavsett vilken årskurs de går i, söker information på nätet. Många barn upplever att de är relativt 16


duktiga på att söka information, men undersökningar av till exempel Chung och Neuman och Harris visar att barn har en tendens att överskatta sina kunskaper, särskilt informationssökning på nätet. Att söka information i skolan skiljer sig åt från att söka information på fritiden. Det krävs ett mer kvalificerat sätt i skolan jämfört med att exempelvis söka information om ett intresse eller när badhuset öppnar. Enligt ”Jag tar bara dem jag känner till” – en undersökning om elevers informationssökning på internet väljer svenska elever helst att inleda sin sökning med hjälp av Wikipedia eller Google. De använder sidor som de känner igen och när de söker information via en sökmotor, mestadels Google, väljs information ut beroende på var i träfflistan den hamnar. Eleverna utgår från träffar högst upp i träfflistan och Wikipedia är en källa som ofta hamnar högt upp i olika träfflistor. Var en källa placerar sig i träfflistan beror på olika faktorer, det kan vara så att den innehåller det aktuella sökordet, att många andra webbplatser länkar till den sidan, att den har många besökare eller att den sökoptimerats. Med sökoptimering menas att den som ligger bakom sidan arbetar för att komma så högt upp i träfflistan som möjligt. Det behöver alltså inte vara de bästa träffarna som hamnar överst. Det är även viktigt att känna till att sökresultatet aldrig är neutralt, elever kan få olika sökresultat trots att de använder samma sökord. Anledningen till det är att sökningen påverkas av vem som söker information, vilka sökningar personen gjort tidigare, var personen befinner sig, vilka företag som vill nå personen samt flera andra variabler. Det är ett sätt för sökmotorerna att anpassa resultatet efter varje person, men man ska vara medveten om att en filtrering görs. Innan man söker information behöver man planera och strukturera sin sökning oavsett om man söker information på internet, i böcker, tidningar, tidskrifter eller frågar någon person. Elever behöver därför strategier för hur man går till väga. Vi ska snart titta lite närmare på det, men först ska vi se vad det står i läroplanen om informationssökning. 17


Centralt innehåll och kunskapskrav i årskurs 1–3, att söka information Centralt innehåll

Kunskapskrav

svenska

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Alfabetet och alfabetisk ordning

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

svenska som andraspråk

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Alfabetet och alfabetisk ordning

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunker, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

fritidshem

Digitala verktyg och medier för kommunikation. Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier.

18


Centralt innehåll Skolans värdegrund och uppdrag, kapitel 1

Kunskapskrav

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.

Det förvånar mig att sökmotorer på internet inte finns med varken i det centrala innehållet eller i kunskapskraven i svenska utan enbart i svenska som andraspråk. Att söka information via en sökmotor, främst Google, är vanligt förekommande bland barn och elever och är inte så enkelt som många tycks tro, vilket jag nämnde i ett tidigare avsnitt. Även om sökmotorer på internet inte finns med, ser jag en stor vinst i att redan i de tidiga skolåren ge eleverna en grund att stå på när de söker information med hjälp av exempelvis Google. Digi­ tala uppslagsverk nämns inte heller i de yngre skolåren. Ett flitigt använt uppslagsverk är Wikipedia och även här behöver eleverna tidigt kunskap om hur det är uppbyggt. Jag återkommer både till Google och till Wikipedia lite längre fram i boken.

Informationssökning kräver förberedelse De flesta elever blir väldigt ivriga när de ska ta reda på något och vill gärna börja sin sökning direkt. Men för att resultatet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att lära dem att förbereda sin informationssökning och ta ett steg i taget. Eleverna behöver stanna upp och tänka igenom vad de redan vet om ämnet, vad de vill ta reda på, vilka källor och sökord som kan vara användbara samt hur lång tid de har på sig. Hur lång tid de har till sitt förfogande avgör hur mycket tid de kan lägga på att söka information och hur pass de behöver avgränsa sitt ämne. Har eleven lite tid till sitt förfogande behöver den begränsa sina frågor medan om eleven har längre tid, kan den

19


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Källkritik i undervisningen I en värld där tillgången till information ständigt växer, barns internetanvändning ökar och vår världsbild till stor del formas genom olika medier och vår omgivning, behöver barn redan i tidig ålder lära sig att söka och analysera information och att se på informationen med kritiska ögon. Källkritik i undervisningen visar hur vi kan arbeta med och väcka elevers nyfikenhet på informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Boken tar upp hur man kan använda anpassad barnlitteratur och länkar, men också digitala verktyg, och ger förslag på appar och användningsområden. Boken är uppdelad i två delar, en teoretisk och en praktisk. Första delen utgör en bas i medie- och informationskunnighet för personal inom de lägre skolåren, på skolbibliotek och på fritidshem. Den andra delen ger förslag på övningar i informationssökning, källkritik och upphovsrätt att använda i årskurs 1-3. Läsaren får tips om hur man kan arbeta med till exempel källor, sökmotorer, medievanor och att förbereda sin sökning. Maria Heimer har arbetat som utvecklingspedagog på Resurscentrum i Staffanstorps Skommun. 2008 utsågsShon till Årets skolbiblioteA M LA D A M LA D karie och året därpå utsågs skolbiblioteket hon arbetade på till Årets KUNSKAP KUNSKAP FÖR SKOLAN FÖR SKOLAN skolbibliotek.

Källkritik i undervisningen Maria Heimer

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Svenska och S A M LA D

NS KA P

ISBN 978-91-7741-039-3

9

789177 410393

SO

KU ad ku nskap för Saml SK OLA N Bokserien FÖR l utför dig som vil skolan är till erna ger lärare. Böck vecklas som verktyg piration och kunskap, ins vardag. ndbara i din som är anvä

Källkritik i gen n i n s i v r e d n u ktik åk 1-3

Teori och pra Maria Heime

r

Profile for Smakprov Media AB

9789177410393  

9789177410393  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded