Page 1

P R I VA T JURIDIK & R Ä T T S K U N S KAP FA K TA & U P P G I F T E R

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Å s a To l l


P R I VA T JURIDIK & R Ä T T S K U N S KAP FA K TA & U P P G I F T E R

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Å s a To l l


Läsanvisning 4 J2000 Privatjuridik & rättskunskap – för kurser och självstudier J2000 Privatjuridik & rättskunskap är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Privatjuridik på gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux12. Det passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. Det är även lämpligt för självstudier samt att använda som handbok.

4 Juridik i praktiken J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper. Boken omfattar sexton kapitel som vart och ett behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar.

4 Fakta – med exempel, figurer, lagtext m m Faktadelarna inleds med ett litet praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande exempel samt verkliga rättsfall som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Lagparagrafer finns insprängda i faktatexten för att ge en naturlig koppling till de juridiska begrepp och sammanhang som beskrivs i boken. Vidare finns det gott om figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen. Det finns också exempel på olika dokument m m. I faktadelen finns löpande i marginalen förklaringar av juridiska begrepp.

4 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rubriken ”Mer info” samt en förteckning över i kapitlet berörda lagar. Därefter följer en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I flera kapitel finns dessutom praktiska tips under rubriken ”Att tänka på”. Löpande i texten finns dessutom insprängda faktarutor som fördjupar och ger ytterligare information.

4 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion. Därefter följer problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de in­led­ ande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa uppgifter är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet. Dessutom finns övningar som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument. På fem ställen i boken hänvisas till blanketter på Libers webbplats, www.liber.se (ange sökord J2000). Blanketterna finns också i lärarhandledningen.

4


4 Vardagsproblem och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i vardagen” med uppgifter som påminner om dem som finns i tidningars frågespalter. De flesta kapitel innehåller en typ av problem under rubriken ”Hur skulle du döma?”. Det är uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, och där man sedan kan jämföra sitt beslut med det som en domstol tagit. Slutligen finns det under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag utan någon direkt hjälp från faktatexten.

4 Sex block och valfri ordning Kapitlen i J2000 kan i princip läsas i valfri ordning. De första två kapitlen ger dock en orientering om lagstiftning och rättssystem i Sverige, som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att underlätta valet har boken delats upp i sex block: Samhälle, Familj, Konsument, Boende, Arbete och Skadestånd.

4 Lösningar – med lagtextutdrag Kommentarer och lösningar till uppgiftsdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns ett lösningsförslag med en kort kommentarer och hän­ visning till aktuellt lagrum. I flertalet fall återges berörd lagtext. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett juridiskt problem. I sådana fall anges analysen av de förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget.

4 Domslut – bakgrund och analys Man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar. Detta förhållande är viktigt att känna till, eftersom domstolarna befinner sig i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. När det gäller rättsfallen under rubriken ”Hur skulle du döma?” finns verkliga dom­slut med som lösning. För lärare / handledare kompletteras J2000 med en lärarhandledning inkl cd.

4 Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) innehåller ett hundratal lagar inom nämnda områden. Den utgör ett komplement till läroboken och ger möjligheter till fördjupning. Den är lätt att hitta i och lätt att arbeta med. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion


Innehåll Block 1: Samhälle

Internationell rätt  76 FN och folkrätten  78

Påföljder  40

KAPITEL 1

Hur lagar komme­r till 

KAPITEL 4

Familjemål  35 Brottmål  36 Förundersökning  36 Huvudförhandling 37 Rättskedjan – ett exempel  42

8

Normer och rättsregler  10 Rättsordningen  10 Konstitutionell rätt  10 Lagstiftning  11 Lagförslag  11 Remiss  12 Riksdagsbehandling  12 Svensk rätt och internationaliseringen  13 EU:s direktiv och förordningar  13 FN-konventioner  13

Ombudsmän  44 Justitieombudsmannen  44 Justitiekanslern  44

Överstatliga domstolar  44 Mer info  45 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  46 Uppgifter  47 KAPITEL 3

Om brotten 

Rättskällorna  14

Vad är ett brott?  54

Författningar  14 Prejudikat  15 Förarbeten  16 Sedvana och avtal  16 Lagboken  17 Grundlagarna och balkarna  18

Vilka är brotten?  54 Brott mot person  55

Offentlig rätt och civilrätt  20

Mord och dråp  56 Misshandel  56 Olaga hot  57 Ofredande och fridskränkning  57 Hemfridsbrott  58 Sexualbrott  58

Tvingande och dispositiva lagregler  20

Förmögenhetsbrott  59 Stöld  59

Offentlighetsprincipen  19

Fysiska och juridiska persone­r  20 Mer info  21 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  22 Uppgifter  23 KAPITEL 2

Hur domstolarna arbetar  26 Domstolar  28 Allmänna domstolar  28 Tingsrätt  29 Hovrätt  29 Högsta domstolen  29 Förvaltningsdomstolar  30 Specialdomstolar  30

Juridisk hjälp  31 Rättegång  31 Tvistemål  32 Förberedelse  32 Huvudförhandling  33 Dom  33

52

Rån  60 Bedrägeri  61 Häleri  62 Skadegörelse  63

Brott mot allmänhet och stat  64 Mordbrand  64 Allmänfarlig vårdslöshet  65 Urkundsförfalskning  65 Upplopp  65 Hets mot folkgrupp  67 Våld eller hot mot tjänsteman  67

Brott mot specialstrafflagar  68 Trafikbrott  68 Narkotikabrott  68 Bidragsbrott  68

Skadestånd i samband med brott  69 Mer info  69 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  70 Uppgifter  72

Mänskliga rättigheter  78 FN:s beslutande organ  79 FN:s domstolar  81

Europarådet   81 Europeiska unionen (EU)  82 EU:s framväxt  82 Lissabonfördraget  84 EU:s lagar  85 Arbetet med EU:s lagar  85 Kommissionen lämnar lagförslag  86 Parlamentet ger råd och beslutar  86 Ministerrådet bestämmer  87 EU-domstolen tolkar och dömer  88 Revisionsrätten granskar  89

Mer info  89 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  90 Uppgifter  91 Block 2: familj KAPITEL 5

När man flyttar ihop 

94

Samboförhållande  96 När samboförhållandet upphör  97 Jämkning  98 Samboavtal  98 Vem behåller bostaden?  99 Vid dödsfall  99

Äktenskap  100 Hindersprövning  100 Vigsel  101 Partnerskap  102 Omvandling av partnerskap  102 Leva tillsammans  103 Egendom i äktenskap  103 Giftorättsgods  103 Enskild egendom  104 Gåva till make  105

Skilsmässa  105 Vem behåller bostaden?  105 Bodelning  106 Vad ska ingå i bodelningen?  107 Jämkning vid bodelning  108


Bodelning under bestående äktenskap  109

Undantag från huvudregeln vid bodelning  148

Äktenskap i andra länder  110

Avtalsvillkorslagen  189

Arvsavstående  150

Resetjänster  189

Mer info  111

Mer info  151 Webbplatser • Lagar

Mer info  191

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  112 Uppgifter  113

Sammanfattning  191

Uppgifter  153

Uppgifter  193 KAPITEL 10

Block 3: Konsument

Köpa på kredit 200

KAPITEL 8

118

Barnens rättigheter  120 Faderskap  121 Barns namn  121 Vårdnad om barn  122 Föräldrar som är eller har varit gifta med varandra  123 Föräldrar som inte är gifta med varandra  123 Hos vem ska barnet bo?  124 Umgängesrätt  124 Hur löser man tvister?  125 Underhållsbidrag  126

Adoption i Sverige  127 Vem får adoptera?  127 Utländska adoptioners giltighet i Sverige  128

Ansvar för skador orsakade av barn  128 Mer info  129

Avtal och köp

Träffa avtal  160 Anbud och accept  160 Standardavtal  162 Ogiltiga avtal  163 Oskäliga avtalsvillkor  164 Fullmakt  165 Ställningsfullmakt  166

Skadestånd vid avtalsförhållande  166 Köp  167 Köplagen  167 Köp av stöldgods  168

Mer info  170 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  170 Uppgifter  171 KAPITEL 9

Sammanfattning  130 Uppgifter  131

Konsumentköplagen  180

KAPITEL 7

När någon dör  136 Arv  138

Efterlevande make  138 Basbeloppsregeln  139 Övriga arvingar  139 Om arvingar saknas  141 Efterlevande sambo  141

Testamente  142 Formulering av testamente  143 Inbördes testamente  144 Delgivning av testamente  145

Bouppteckning  146

158

Avtal  160

Konsument­skydd  178

Webbplatser • Lagar

Arvskifte  148

Webbplatser • Laga

Sammanfattning  152

KAPITEL 6

Föräldrar och barn 

Avbeställning  189

Ansvaret för varan  180 Fel på varan  180 Reklamera felet  181 Garanti  181 Rättsligt fel  182 Rättelse av fel  182 Ångra ett köp  183 Dröjsmål  184 Hur löser man konflikter?  184

Distans- och hemförsäljningslagen  185 Information  185 Ångerrätt  185 Återbetalning  187

Konsumenttjänstlagen  187 Tilläggsarbete  188 Pris  188 Felaktig tjänst  188 Garanti  189

Konsumentkredit  202

Kreditinformation  202 Kreditprövning  203 Kontantinsats  203 Ångerrätt  204 Förtidsbetalning  204 Överlåten kredit  205 Återtagande  206

Kontokort  207 Kontokort med och utan kredit  207 Anslutna inköpsställen  207 Förlust av kontokort  207

Krav på betalning  209

Dröjsmålsränta  209 Betalningsföreläggande  210 Utmätning av egendom  211 Utmätning i lön  212 Kreditupplysning  212 Skuldsanering  213 Preskription  214

Mer info  215 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  216 Uppgifter  217 KAPITEL 11

För­säkringar  Samhällets skydd  226 Privata försäkringar  226

Avtalstiden  227 Krav på information  227 Försäkringspremie  227 Ersättning för skada  228 Sänkt ersättning  229 Paketförsäkringar  230 Personförsäkring  231 Tvist  231

Mer info  232 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  232 Uppgifter  233

224


Block 4: Boende KAPITEL 12

Hyreslägenhet och bostadsrätt  238

Hyreslägenhet  240

Hyresavtal  240 Hyran  240 Lägenhetens skick  241 Överlåta lägenhet  241 Hyra ut i andra hand  242 Besittningsskydd  243 Förlust av hyresrätten  244

Hyresnämnden  244 Bostadsrätt  245 Årsavgift  246 Besittningsskydd  246 Överlåtelse  247

Kreditvillkor  278

KAPITEL 16

Säkerheter  279 Pant av lös egendom  279 Borgen  280 Varaktighet  280 Inteckning i fast egendom  280

Obestånd och konkurs  282 Mer info  283 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  284 Uppgifter  285 Block 5: Arbete KAPITEL 15

Anställning  Kollektivavtal  291

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  250

Medbestämmandelagen  295

Uppgifter  251

Föreningsrätt  295 Förhandlingsrätt  295 Primär förhandlings skyldighet  296 Information  296 Medbestämmandeavtal  297 Tolkningsföreträde  297 Vetorätt  297 Skadestånd  298

Mer info  249

KAPITEL 13

Eget hus 

256

Vad är en fastighet?  258 Fastighetstillbehör   259

Ägarens rättigheter och skyldig­heter  260 Bygglov  260 Köp av fastighet  261

Lagen om anställningsskydd  298

Webbplatser • Lagar

Anställningsformer  298 Anställningsavtal  300 Uppsägning  300 Saklig grund  301 Turordning vid uppsägning  302 Uppsägningstid  302 Företrädesrätt till återanställning  303 Avsked  304 Förhandling och varsel  304

Sammanfattning  268

Arbeta svart  305

Uppgifter  269

En fri arbetsmarknad inom EU  305

Säljarens upplysningsplikt  261 Mäklare  262 Köparens undersökningsplikt. 262 Dolt fel  263 Köpehandlingar  264

Arrende  266 Tomträtt  266 Mer info  67

KAPITEL 14

Lån, säkerheter och obestånd  274 Skuldebrev  276 Enkelt skuldebrev  276 Löpande skuldebrev   277

EU:s arbetsrätt  306

Mer info  307 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  308 Uppgifter  309

314

Arbetstidslagen  316

Ordinarie arbetstid  316 Övertid  316 Arbetstidens förläggning  316 Raster och pauser  317 Avtal om arbetstid  317

Semesterlagen  317

Ledighet  318 Tidpunkt för semestern  318 Semesterlön  318 Sparad semester  319 Semesterersättning  320

Arbetsmiljölagen  321 290

Vem förhandlar om kollektivavtal?  292 Vem berörs av kollektivavtalen?  293 Stridsåtgärder  294

Ägarlägenhet  248

Arbetsförhållanden 

Skyddsombud  322 Arbetsmiljöverket  324

Jämställdhet och likvärdiga villkor   324 Kartläggning av löner och andra villkor  324

Förbud mot diskriminering    325 Skadestånd inom arbetslivet  327 Mer info  327 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  328 Uppgifter  329 Block 6: skadestånd KAPITEL 17

Mera om skadestånd 

334

Skadestånd när avtal finns  336 Skadestånd enligt arbets­ rätten  337

Skadestånd när avtal sakna­s  337 Skadestånd för personskada  338 Skadestånd för sakskada  338 Minskat skadeståndsbelopp  340

Ansvarsförsäkring  341 Brottsskada och trafikskad­a  342 Mer info  343 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning  343 Uppgifter  344 Sakregister   349


Block 1. Samhälle

KAPITEL 1

Hur lagar kommer till Innehåll: Normer och rättsregler Rättsordningen Konstitutionell rätt Lagstiftning Lagförslag Remiss Riksdagsbehandling Svensk rätt och internationaliseringe­n EU:s direktiv och förordningar FN-konventioner

Rättskällorna Författningar Prejudikat Förarbeten Sedvana och avtal Lagboken Grundlagarna och balkarna

Offentlighetsprincipen Offentlig rätt och civilrätt Tvingande och dispositiva lagregler Fysiska och juridiska persone­r Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter


Lag mot mobiltelefoni? Tony och Sara arbetar på en restaurang. En dag diskuterar de mobiltelefon­ förbud på restauranger. ”Enligt tidningen kan ett sådant förbud gälla från nyår”, säger Tony. ”Jag kan inte tänka mig att det är bestämt. Det är väl bara någon organi­ sation som tycker att det ska vara så”, invänder Sara. ”Myndigheterna kan ju knappast ha fattat ett sådant beslut.” ”Men skulle inte vi på restaurangen kunna införa ett eget förbud mot mobil­ telefoner i så fall eller åtminstone kunna be gästerna att stänga av telefonen här inne”, undrar Tony. ”Det är ju en arbetsmiljöfråga för oss som arbetar här, telefonerna är faktiskt väldigt störande och matgästerna störs ju också.” ”Jo, men för att det ska fungera måste det väl finnas en lag som gör att myndigheterna har rätt att ingripa”, menar Sara.

Fundera på • Vem beslutar om nya lagar? • Hur uppkommer förslag till nya lagar? • Har en restaurang rätt att införa ett eget förbud mot att tala i mobiltelefon på restaurangen?

9


Hur lagar kommer till

I alla samhällen är människor beroende av varandra. Man lever och arbetar ihop, umgås, köper av varandra, delar på samhällsfunktioner osv. Detta beroende­ förhållande kan orsaka konflikter som måste lösas med hjälp av regler. En del regler är privata umgängesregler, medan andra är lagregler som fastställs genom politiska beslut. Hur lagregler kommer till och hur de tolkas och används tas upp i detta kapitel.

Normer och rättsregler För att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster) för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och i samhället i stort. Många av dessa normer är sociala regler, t  ex hur man ska uppföra sig vid matbordet, hälsa på varandra och klä sig vid olika tillfällen. Andra normer kallas moralregler och har ibland en religiös bakgrund. Dessa normer kan variera från en grupp till en annan eller från en plats till en annan. De kan också till viss del förändras över tiden. Moralregler kan upplevas som starkare än sociala regler. Det sätt på vilket en individ väljer att följa sådana regler brukar kallas för etik. Den som avsiktligt låter bli att följa reglerna kallas då av andra i gruppen för ”oetisk”. Exempel på moralregler är att man inte ska ljuga, stjäla från andra, vara otrogen etc. Alla länder fastställer dessutom ännu starkare s  k rättsregler, som man nor­ malt brukar kalla lagar. Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas, t  ex med fängelse. Alla regler är normer för hur man ska bete sig mot andra.

Rättsordningen Rättsregler fastställs av staten i form av främst lagar. Dessa lagar finns i skriftlig form, eftersom det är meningen att alla människor ska kunna ta del av dem och rätta sig efter dem. Rättsreglerna är inte en gång för alla givna, utan de kan ändras när uppfattningarna i samhället förändras eller när de styrande politikerna vill ändra människors uppfattningar. Under senare år har synen på mutor, rattfylleri och misshandel av kvinnor påverkats av bl  a massmedias bevakning. Detta kan sedan ge upphov till lagändringar eller ibland till helt nya lagar. Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen. I rättsordningen ingår även sedvana (praxis) och avtal.

Konstitutionell rätt Den konstitutionella rätten handlar om ett lands uppbyggnad och struktur. För Sveriges del finns grundstommen i stor utsträckning i våra fyra grund­ lagar; Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns tre viktiga områden när man bygger upp ett land och det är

10


Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

lagstiftningsförfarandet, medborgarnas fri­ och rättigheter och kontrollen av den offentliga makten. Och de som bygger är i huvudsak riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och domstolarna. Detta kommer du att läsa mer om i detta kapitel.

Lagstiftning Lagförslag

Ett lagförslag kommer till genom att någon eller några tar initiativ (1) till en förändring, t ex allmänheten eller organisationer och föreningar (se fig på nästa sida). Initiativet kan gälla en helt ny lag eller en förändring av befintlig lag. Enskilda riksdagsmän kan då lägga fram ett förslag, en s k motion, till riksdagen. Om riksdagen ställer sig bakom motionen begär man en utredning av regeringen. Regeringen tillsätter därefter en statlig utredningskommitté (2), som vanligen består av experter på området och politiker. Regeringen kan också tillsätta en ensam utredare, en s k särskild utredare, som i regel brukar knyta experter och sakkunniga till sig. I vissa fall kan regeringen också själv ta initiativ till att starta en utredning. Utredningskommittén avlämnar ett betänkande (3) till regeringen. Ett sådant utredningsarbete är emellertid ganska tidsödande. Därför finns också ett annat sätt att få fram ett lagförslag. Regeringen kan själv utarbeta en departements­ promemoria för att få fram en lag snabbare, om detta anses angeläget. I båda fallen är det något av departementen, t ex socialdepartementet, som ansvarar för att lagförslaget blir remissbehandlat innan regeringen utformar ett slut­ giltigt förslag.

rättsregler de lagar, för­ ordningar, föreskrifter och prejudikat som domstolar och myndig­ heter använder när de fattar beslut. motion förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. betänkande skriftligt förslag från riksdagens utskott eller utrednings­ förslag från en särskild utredare eller kommitté som har tillsatts av regeringen.

LAGSTIFTNINGSPROCESSEN – FRÅN INITIATIV TILL LAG 3

2 Regeringen tillsätter en

1

utredning

Utredningen presenterar sin rapport i ett

4

betänkande

Initiativ till

Regeringen skickar betänkandet på

remiss

förändring 8

5

Regeringen utarbetar förslag till förändring –

proposition Regeringen

utfärdar

lagen som sedan publiceras i Svensk författningssamling

7 Efter behandling i riksdagsutskotten går ärendet till

riksdagsbeslut

6

Propositionen lämnas till riksdagen för

riksdagsbehandling

Lagstiftningsprocessen. De olika stegen i figuren motsvaras av siffror i texten.

11


Hur lagar kommer till Remiss

Remissbehandlingen (4) innebär att lagför­ slaget skickas till utvalda statliga och kom­ munala myndigheter samt berörda orga­ nisationer. De senare kan vara t ex fackliga organisationer, intresseorganisationer eller ideella förening­ar. Organisa­tionerna och myndigheterna kan komma med yttranden (syn­punkter) över lagförslaget till departe­ mentet. Det är sedan regeringens uppgift att väga samman de olika åsikterna som naturligtvis ibland kan vara direkt mot­ sägande. Regeringen utarbetar därefter en proposition (5). I viktiga fall går denna på remiss till Lagrådet, som främst består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvalt­ ningsdomstolen (se kap 2). Lagrådet ska granska förslaget och kontrollera om det är förenligt med andra lagar och om reglerna När ett slut­betänkande har lämnat­s till riks­dagen, avgörs ärendet vid ett samman­träde där. Om en majoritet av riks­ i lagförslaget stämmer överens inbördes. dagens ledamöter bifaller lagförslaget så antas det som lag. När regeringen har tagit del av Lagrå­ dets bedömning kan den välja att antingen inte alls gå vidare med lagförslaget eller att, eventuellt efter vissa justeringar, överlämna propositionen till riksdagen. remiss  begäran om yttrand­e från myndig heter, organisationer m  fl över ett förslag. Lagrådet  organ med upp­gift att yttra sig över viktig­are lag­förslag innan de antas av riksdagen. proposition  förslag från regeringen till riksdagen om t  ex en ny lag.

Riksdagsbehandling

I riksdagen behandlas lagförslaget först i ett eller flera utskott (6), t  ex social­ utskottet. Efter diskussion skriver utskottet ett slutbetänkande som diskuteras i hela riksdagen. Där sker sedan en omröstning (7), och om majoriteten röstar för (bifaller) förslaget blir det en författning, dvs lag. Riksdagen anmäler beslutet till regeringen, som då utfärdar lagen (8). Den ges därefter ut i Svensk författnings­ samling (se s 14).

Exempel 1: Justitieministern lade år 2003 fram ett lagförslag om att polisen skulle få rätt att kroppsvisitera klottrare för att leta efter sprayburkar, innan misstanke om brott förelåg. Lagrådet sade nej med hänvisning till att detta strider mot re­ gerings­formens bestämmelser om medborgar­ nas fri- och rättigheter.

12


Block 1. Samhälle  Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Svensk rätt och internationaliseringe­n Det svenska rättssystemet kan sägas börja med landskapslagarna som var gamla regler och nor­ mer som skrevs ner. Varje landskap hade sina la­ gar även om det fanns stora likheter dem emel­ lan. I mitten av 1300-talet kommer den första landslagen. Nu försöker man enas kring en lag som gäller för hela riket. När Sverige under 1900-talets andra hälft blev medlem i FN och EU kom de internationella in­ slagen alltmer in i vårt rättssystem. Svensk rätt har alltid snabbt byggt in de regler som beslutats inom FN och EU.

EU:s direktiv och förordningar

EU:s direktiv och förordningar påverkar 500 miljoner invånare i 27 medlemsländer.

Som medlem i Europeiska unionen (EU) måste Sverige anpassa sina lagar till EU-direktiv. Euro­ peiska kommissionen lägger fram förslag till direktiv. Därefter diskuteras och bearbetas förslagen i Europaparlamentet. Europeiska unionens råd (minister­ rådet) fattar det slutliga beslutet. Ministerrådet består av ansvariga ministrar från samtliga EU-länder. Om direktivet gäller t ex jordbruksfrågor så är det jordbruksministrar­na som bildar ministerrådet. Alla EU-medlemmar har förbundit sig att följa EU-direktiven när man ut­ formar det egna landets lagar. Dessa kan dock i viss mån anpassas till lokala förhållanden i landet. Ministerrådet kan också utfärda s k EU-förordningar, vilka omgående är bindande för medlemsländerna utan att de tas in i landets lagar. EU:s påverkan på den svenska lagstiftningen behandlas mer ingående i kap 4.

EU-direktiv  EU-beslut som är bindande och som ska omarbetas till svensk lag. EU-förordning  EU-beslut som är bindande och som gäller som svensk lag.

Eu-anpassad lagstiftning Stora delar av den svenska konsumentskyddslag­ stiftningen, som är till för att skydda den svagare parten vid ett köp, är anpassade till EU-direktiv. Det gäller bl  a konsumentköplagen, distans- och hemförsäljningslagen samt lag om paketresor (se

kap 9). Dessa lagar har anpassats till svenska för­ hållanden och har alltså inte exakt samma inne­ håll som direktiven. Andemeningen i lagarna är dock densamma i alla EU-länder, vilke­t under­ lättar handel inom EU-området.

FN-konventioner Förenta Nationerna (FN) försöker påverka medlemsländernas lagstiftning genom att anta konventioner. Dessa konventioner kan så småningom påverka den svenska lagstiftningen. Ett exempel är vissa av rättsreglerna i föräldra­ balken, som speglar innehållet i FN:s barnkonvention. Även konventionen om mänskliga rättigheter har påverkat svensk lagstiftning (se vidare kap 4).

13


Hur lagar kommer till

Lagar och förordningar publiceras i SFS (Svensk författningssamling).

Rättskällorna Författningar

författning samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet. lag bestämmelse som beslutas av riksdagen. förordning författning som har tillkommit genom regeringsbeslut.

Som redan nämnts måste författningarna i Sverige finnas i skriftlig form för att vara tillgängliga för medborgarna. De publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Författningarna består av dels lagar, dels förordningar (ej EU­förord­ ningar). Lagarna är beslutade av riksdagen, medan förordningarna har kommit till genom regeringsbeslut. En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i en lag. Man kan säga att förordningen gör det möjligt att praktiskt tillämpa en lag. Svensk författningssamling kompletteras så snart det kommer en ny lag eller förordning, vilken ges ett eget nummer. Numreringen börjar om på nytt varje år. Man anger årtalet före lagens nummer, t ex 2010:12. Lagarna ändras ofta och detta kan göras med en helt ny lag eller med en ”lag om ändring av lag”. Svensk författningssamling är mycket omfattande, ca 3 700 författningar. Därför har man samlat ett urval av lagar i lagböcker (se s 17).

Författningar på internet Det finns flera databaser på internet där man enkelt

Rixlex, sedan Lagar och förordningar och därefter

kan finna lagtexter. En av dem finns på riksdagens

Författningar i fulltext. Sök i Fritext på lagens full­

webbplats, www.riksdagen.se. Välj Debatt & beslut/

ständiga namn eller helst på SFS­nummer.

Som komplement till lagar och förordningar finns ofta mer detaljerade föreskrifter från statliga och kommunala myndigheter. Det kan vara föreskrifter om t ex livsmedelshantering från Livsmedelsverket och mer lokala anvisningar från kommunens miljö­ och hälsoskyddsförvaltning.

14


Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Författningar

Bestäms av

lagar

riksdagen

förordningar

regeringen

föreskrifter

myndigheter, kommuner

Prejudikat Det räcker dock inte alltid att gå till lagar och förordningar för att förstå avsikten med en rättsregel. För att få vägledning om hur rättsregeln ska användas i ett visst fall kan man se efter hur Högsta domstolen (HD) har dömt i ett liknande mål. (HD är Sveriges högsta allmänna domstol, se kap 2.) HD:s domar finns publicerade i Nytt juridiskt arkiv, avd I (NJA I). Dessa domar (avgöranden) är principiellt viktiga för tolkningen av rättsregler och kallas för prejudikat. Även andra domstolars domslut kan vara prejudicerande.

prejudikat ett domstols­ avgörande som är väg­ ledande för framtida avgöranden. I Sverige är Högsta domstolens och Högsta förvaltnings­ rättens domar prejudi­ cerande.

Rättsfall Hovrätten fastställer tingsrättens domslut: Som försvårande får ses att tillgreppet utgör två brott som riktats mot olika personer och att den integritetskränkning som ägarna har blivit utsatta för vid Johan L:s sökande i handväskorna är på­ taglig. Det måste dessutom betecknas som en tillfällighet att det tillgripna inte kom att avse ett högre belopp. Sammantaget finner hovrätten att omständigheterna inte är sådana att brotten kan

Prejudikat angående gränsen mellan stöld och snatteri

anses som ringa. Johan L ska därför som tingsrätten

Johan L har på en dansrestaurang ur två obevakade

nyttjande av den inte ovanliga situationen att hand­

handväskor olovligen tagit sammanlagt 140 kr. Frå­

väskor lämnas utan direkt tillsyn under dansen, dels

gan i målet är om tillgreppen ska rubriceras som

ett inte obetydligt integritetsintrång för väskägaren,

stöld eller snatteri. För att ett tillgrepp ska bedömas

bör en sådan gärning i regel rubriceras som stöld

som snatteri krävs att gärningen med hänsyn till

oavsett om gärningsmannen kommer över endast

omständigheterna är att anse som ringa.

en mindre summa pengar. Omständigheterna i må­

Tingsrättens domslut:

let ger inte tillräcklig anledning att anse gärningarna

Stöld enl 8 kap 1 § brottsbalken. Brottspåföljd: vill­ korlig dom.

funnit dömas för stöld. Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut: Med beaktande av att det är fråga om dels ett ut­

som ringa och därmed bedöma dem som snatteri­ brott. Hovrättens domslut bör därför fastställas.

15


Hur lagar kommer till

Förarbeten

förarbeten betänkanden, remissvar, propositioner etc som föregår en lag. Dessa blir vägledande för domstolarnas arbete med lagtolkning.

Man kan också behöva studera lagens förarbeten (lagmotiven) för att få väg­ ledning om tanken bakom lagen. Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II (NJA II) innehåller ett sammandrag av förarbetena till de viktigaste lagarna och om­ fattar utredningsdirektiv, slutbetänkanden, remissvar, propositioner och riks­ dagens protokoll. Man kan också ta del av hela det utredningsarbete som gjordes innan riks­ dagen fastställde lagen. Rapporter från alla statliga utredningar, alltså även från dem som ger upphov till lagar, finns publicerade i Statens offentliga utredningar (SOU).

Från Riksdag & Departement Den som vill veta vilka utredningar som pågår, vilka förslag som har lämnats och vilka lagar eller lagändringar som har beslutats av riksdagen, kan läsa tidningen Från Riksdag & Departement. Den utkommer med ett nytt nummer varje vecka och kan beställas från riksdagens informationsavdel­ ning eller läsas på Internet, www.rod.se

Sedvana och avtal Det förekommer ibland att domstolarna som rättskälla anger oskrivna regler, s k sedvana. En sedvana är ett allmänt förekommande handlingssätt i ett visst sammanhang. Även lagstiftningen kan hänvisa till sedvana. I t ex köplagens 3 § hänvisas till ”handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande”. Utöver detta gäller också de bestämmelser som finns i avtal mellan två parter.

I VILKEN ORDNING ANVÄNDS RÄTTSKÄLLORNA?

Rättskällorna används i en viss angiven ordning, där lagar, förordningar och före­ skrifter kommer i första hand och sedvana i sista hand.

16

1. Lagar, förordningar och föreskrifter

Lagens ordalydelse gäller alltid i första hand

2. Prejudicerande domar

Praxis, avgöranden från HD och Högsta förvaltningsrätten

3. Förarbeten

Propositioner, betänkanden och lagrådsremiss

4. Andra normer

T ex handelskammarens uttalanden

5. Sedvana

Branschpraxis m m används i sista hand


Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1 En del lagar ändras, några utgår och nya lagar kommer till. Där­ för ges uppdaterade lagböcker ut varje år.

Lagboken Lagarna kan indelas i tre typer: grundlagar, balkar och övriga lagar. Denna in­ delning används också i den äldsta av lagböckerna, Sveriges Rikes Lag (Norstedts), även kallad lagboken. I denna kommer först tre grundlagar, nämligen regerings­ formen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sedan kom­ mer lagarna indelade i olika rättsområden, s k balkar. Mellan balkarna återfinns vissa andra viktiga lagar, t ex skadeståndslagen och konkurslagen. Därefter tas övriga lagar upp i den tidsordning som de har utfärdats i det s k bihanget. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar (Thomson Fakta), som i stället har en indelning efter rättsområden, t ex statsrätt, familjerätt och fastighetsrätt. Båda lagböckerna har hänvisning till prejudikat vid lagparagraferna. Lagarna finns också på Internet och kan nås t ex via riksdagens webbplats (se s 14) eller via Rättsnätet, www.notisum.se.

LAGBOKEN

SVERIGES RIKES LAG Grundlagarna

Balkarna

Bihanget

Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen mm

Äktenskapsbalken Föräldrabalken Ärvdabalken Jordabalken Miljöbalken Byggningabalken Handelsbalken Brottsbalken Rättegångsbalken Utsökningsbalken mm

Övriga författningar i kronologisk ordning

Sveriges Rikes Lag (lagboken) är indelad i grundlagarna, balkarna och bihanget.

17


Hur lagar kommer till Grundlagarna och balkarna

I Sverige har vi fyra grundlagar. Dessa anses vara så viktiga att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut och med ett val till riksdagen däremellan. • 1974 års regeringsform innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri­ och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras. • 1810 års successionsordning reglerar hur den svenska tronen ärvs, dvs vem som ska vara statschef. • 1949 års tryckfrihetsförordning innehåller bestämmelser om bl a tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar. • 1991 års yttrandefrihetsgrundlag reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier. Förutom grundlagar finns, som nämnts, också balkar. Dessa berör grund­ läggande regler inom rättsordningen. Balkindelningen i lagboken kommer från 1734 års lag och namnen är därför något gammalmodiga. Innehållet har naturligtvis fortlöpande ändrats sedan dess.

Exempel 2: De grundläggande reglerna för Sveriges stats­ skick, bl a åsiktsfrihet, allmän och lika rösträtt och respekt för människors lika värde finns i regeringsformens första paragrafer.

§

Utdrag ur regeringsformen:

1 KAP. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommu­ nal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

18

Tryckfrihet enligt tryckfrihetsförordningen innebär bl a rätt att fritt uttrycka sina åsikt­ er skriftligt. Tryckfriheten innebär också rätt att fritt publicera bilder, även på andra män­ niskor utan deras tillstånd. Man får dock inte förtala eller beskriva andra människor så att de känner sig kränkta. Man får givetvis inte heller ”äventyra rikets säkerhet” genom att t ex avslöja militära hemligheter. Pressom­ budsmannen (PO) tar emot anmälningar från personer som anser sig kränkta i tid­ ningar (www.po.se).

§

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen:

1 KAP. Om tryckfrihet 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk med­ borgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.


Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Var gäller de svenska lagarna? De svenska lagarna gäller givetvis för sådant som händer inom Sveriges gränser, och de berör i olika grad alla människor som befinner sig inom Sveriges gränser, oavsett om de är bosatta i landet eller bara tillfälliga besökare. Den svenska lag­ stiftningen kan också gälla för sådant som sker

utomlands, t ex brott begångna av personer som är bosatta i Sverige. I många fall har Sverige avtal med andra länder om vilken lagstiftning som ska gälla i vissa situationer, t ex var man ska betala sin skatt.

Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen består av flera delar som främst finns i våra grundlagar. Den del som man i första hand tänker på är allmänna handlingars offentlighet, som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). Ett dokument som kommer in till en myndighet via brev eller mejl är – med vissa begränsningar – offentligt. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa handlingen. Det spelar ingen roll att skrivelsen är ställd till någon anställd personligen om det gäller en fråga som berör myndigheten. På samma sätt är handlingar som arbetas fram på myndig­ heten med samma begränsningar offentliga.

§

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen: 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Det finns några undantag från offentligheten av en allmän handling. Dessa undantag finns beskrivna i sekretesslagen och gäller t ex vissa militära dokument, sociala myndigheters handlingar och vissa handlingar inom sjukvården. Man har i huvudsak undantagit sådan information som kan leda till skada för landet eller individen. Ett annat undantag är att man enligt personuppgiftslagen (PUL) inte får publicera personuppgifter på Internet utan personens medgivande. Av den anledningen måste t ex de rättsfall som ibland finns på domstolarnas hem­ sidor vara anonyma vad gäller personnamn (se www.rattsinfosok.dom.se, alter­ nativt www.domstol.se, klicka på Vägledande avgöranden). Om man nekas att läsa en offentlig handling kan man vända sig till för­ valtningsrätten, vars beslut kan överklagas till kammarrätten och slutligen till Högsta förvaltningsdomstolen (se kap 2). En annan del av offentlighetsprincipen gäller allmänhetens rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande statliga och kommunala

19


Hur lagar kommer till

församlingar. Det betyder att man alltid har rätt att närvara vid t  ex riksdagens eller kommunfullmäktiges sammanträden. När det gäller rätten att närvara vid en domstol finns denna angiven i regeringsformen (RF). Om en rättegång ska ske inom ”stängda dörrar” fordras ett särskilt beslut om detta. Anledningen kan vara att man vill skydda berörda personer eller känsliga statsangelägenheter.

Offentlig rätt och civilrätt Den svenska rättsordningen brukar ibland delas in i två områden, offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten innehåller regler för hur stat, kommuner och myndigheter ska organiseras och vilka medborgerliga och mänskliga rättig­ heter och skyldigheter invånarna har. I den offentliga rätten ingår regler om bl a lagstiftning, beskattning, brott, domstolar och straff. Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och or­ ganisationer så länge det inte gäller brott som faller under s  k allmänt åtal. Civilrätten innehåller regler om t  ex äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.

Tvingande och dispositiva lagregler

offentlig rätt  samlings­ namn för stats- och för­ valtningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om stats­ skicket, medan för­ valtningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamhet. civilrätt  rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott. dispositiv  lagregel som kan åsidosättas genom avtal mellan parterna (motsats: tvingande, indispositiv). fysisk person  enskild människ­a. juridisk person  bolag, förening, kommun, staten etc.

20

Inom civilrätten är en del lagregler tvingande, medan andra är dispositiva. En tvingande lagregel är en minimiregel som inte får försämras i ett avtal. Regeln har kommit till för att skydda en underlägsen part, t  ex en konsument gent­emot ett företag eller en anställd gentemot en arbetsgivare. Konsument­köplagen an­ ger exempelvis att garantitiden för en vara är sex månader. Det finns dock inget som hindrar att säljaren ger längre garantitid. En dispositiv lagregel gäller om inget annat har avtalats. Sådana lagregler är vanliga inom civilrätten och innebär endast ett stöd i de fall ett avtal saknar närmare precisering. Den offentliga rätten innehåller mycket sällan dispositiva lagregler. Anledningen är att man alltid ska veta vad som är brott, vilka skatter man ska betala, vilken domstol man ska vända sig till osv.

Fysiska och juridiska personer Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt. Fysiska personer (människor) är rättssubjekt, men också juridiska personer, t  ex handelsbolag, aktiebolag, föreningar, kommuner och svenska staten utgör rättssubjekt. När det gäller juridiska personer så företräds de av en eller flera fysiska personer. Dessa kan t  ex skriva på avtal för den juridiska personen. Vanligen är det den juridiska personen som blir juridiskt ansvarig för sina skulder och inte före­ trädarna. Om det handlar om brottslig verksamhet kan dock företrädarna bli personligen ansvariga. En del fysiska personer kan ha begränsad rättslig handlingsförmåga bero­ ende på låg ålder, psykisk sjukdom etc.


Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

En kiosk kan vara en juridisk person som företräds av en fysisk person.

Mer info Webbplatser • Riksdagens webbplats (www.riksdagen.se) visar hur en lag kommer till. Under Lagar & förordningar (Rixlex) kan man få tillgång till alla författningar, propositioner m m • Den offentliga förvaltningens webbplats för svensk rättsinformation (www.lagrummet.se) ger översiktliga beskrivningar av det svenska rättssystemet • Domstolsväsendets rättsinformation (www.lagrummet.se) innehåller referat av svenska domstolsavgöranden

• Advokatsamfundet (www.advokatsamfundet.se) ger bl a information om juristyrket • Samhällsguiden (www.samhallsguiden.riksdagen. se) innehåller korta faktatexter om olika om­ råden, t ex lag och rättskipning, köp och avtal, anställning och bostad. Finns även som tryckt bok (Fritzes Offentliga publikationer). • Informationsförlaget Thomson Fakta (www.thomsonfakta.se/juridik/) presenterar nya författningar och nya domar från Högsta dom­ stolen och Högsta förvaltningsdomstolen

Lagar Regeringsformen (1974:152)

Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

Successionsordningen (1810:0926)

Sekretesslagen (1980:100)

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

Personuppgiftslagen (1998:204)

21


Hur lagar kommer till

Sammanfattning • I alla samhällen är människor beroende av varandra och därför behövs normer (möns­ ter) för att bl a undvika och lösa konflikter. Dessa normer är sociala regler, moralregler och rättsregler (lagregler). • Moralregler och rättsregler är starka normer som anger hur vi ska bete oss mot varandra i samhället. • Rättsregler är så viktiga normer att de fast­ ställs av staten. Den som inte rättar sig efter dem kan bli utsatt för tvångsåtgärder (sank­ tioner). Rättsregler är lagar som beslutas av riksdagen. Förordningar beslutas av regering­ en och föreskrifter beslutas av myndigheter eller kommuner. • Initiativ till en lag kan komma från regering­ en, riksdagsmän, organisationer, företag eller från en enskild person. • Lagstiftning startar vanligen med en utredning som ger upphov till ett lagförslag (proposi­ tion) från regeringen. Remissbehandlingen innebär att myndigheter och organisationer ger sina synpunkter på förslaget, och därefter kan Lagrådet ge sitt yttrande över lagtextens utformning. Det slutliga lagförslaget lämnas till ett riksdagsutskott, som därefter ger riks­ dagen sitt slutbetänkande. Om en majoritet av riksdagens ledamöter bifaller förslaget så antas det som lag. • Sverige måste som EU­medlem anpassa sina nationella lagar efter EU­direktiv. EU­för­ ordningar är bindande för medlemsländerna och gäller direkt som svensk lag. • Även FN­konventioner påverkar svensk lag­ stiftning. • Rättsreglerna ska finnas i skriftlig form och de publiceras i Svensk författningssamling (SFS). En del av rättsreglerna finns i Sveriges Rikes Lag (lagboken), som är indelad i grundlagar,

22

balkar och bihang. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar. • För att helt förstå innebörden av en lag kan man ibland behöva studera lagens förarbeten, framförallt regeringens proposition. I vissa fall måste man också läsa Högsta domstolens (HD:s) domar, prejudikat, innan man kan avgöra hur lagen bör tolkas i ett enskilt fall. • Grundlagar anses vara så viktiga rättsregler att de bara kan ändras genom två riksdags­ beslut med ett riksdagsval emellan. Grund­ lagarna är regeringsformen, successions­ ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. • De svenska lagarna gäller personer som vistas i Sverige även om de inte är bosatta här. • Offentlighetsprincipen innebär bl a att alla allmänna handlingar är offentliga. Vem som helst har rätt att läsa en handling som finns på en myndighet. Vissa handlingar är dock undantagna, t ex inom militära myndigheter, sociala myndigheter och sjukvårdsmyndig­ heter. Personuppgiftslagen (PUL) begränsar också möjligheten att publicera personnamn på Internet, vilket gör att utlagda rättsfall måste vara anonyma. • Man kan indela rättsreglerna i offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten anger bl a vilka medborgerliga rättigheter och skyldig­ heter vi har gentemot samhället. Civilrätten reglerar förhållandet mellan människor eller företag. • Vissa lagregler är tvingande och innebär van­ ligen en minimiregel för att skydda en under­ lägsen part. Andra lagregler är dispositiva och gäller bara om inget annat är avtalat. • Lagarna berör såväl fysiska personer (män­ niskor) som juridiska personer (aktiebolag, föreningar etc).


Uppgifter Kapitel 1 Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

Innehåll Rätt eller fel?

Rätt

eller

fel?

1

Sociala regler, moralregler och rättsregler finns i skriftlig form.

2

En social regel är inte lika stark som en moralregel.

3

En rättsregel finns som lag.

4

En motion är ett förslag från regeringen.

5

Remiss innebär att regeringen begär synpunkter på ett lagförslag.

6

En departementspromemoria utarbetas av riksdagen.

7

Ett betänkande från ett utskott kan alltid diskuteras av riksdagen.

8

Ett slutbetänkande blir alltid lag.

9

En förordning beslutas av regeringen.

10

Det är riksdagen som stiftar lagar.

11

Ett EU­direktiv gäller direkt som svensk lag.

12

Författningar består av lagar och förordningar.

13

Nya lagar publiceras i SFS.

14

Lagboken är uppdelad i grundlagar, balkar och bihang.

15

Yttrandefriheten anges i en grundlag.

16

HD:s domslut kan bli prejudikat.

17

Civilrätt är en del av offentlig rätt.

18

En dispositiv lagregel gäller oavsett vad som är avtalat.

19

En tvingande lagregel är en minimiregel.

20

En juridisk person är vanligen ansvarig för sina egna skulder.

Vad säger lagen? Problem i vardagen Sök svaret

23


Hur lagar kommer till

Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffade du arbetskamraterna Tony och Sara. I uppgifterna nedan återkommer de och restaurangens ägare Victor med olika problem avseende lag och rätt. Försök att hjälpa dem.

1. Oetiskt eller nödvändigt?

3. Leta efter lagen

Tony och Sara får vara med om en hel del på restaurang­en. En ”TV-kändis” kommer in ibland på kvällarna. Han äter lite mat och tar några stark­ öl. Sen tar han bilen och kör vidare. ”Vi borde ringa till polisen och anmäla honom”, menar Sara. ”Han kan ju faktiskt köra på någon.” ”Men det är väl oetiskt att polisanmäla en kund, så kan man väl inte göra”, tycker Tony.

En dag kommer en försäljare in som vill sälja en vinpump till restaurangens ägare Victor. Enligt säljare­n fungerar den så att den blandar vinvätska utan alkoholhalt med ett medel som gör att alko­ hol bildas efter 15 minuter. ”Så när det säljs är det alkoholfritt, men när kunden dricker det så är det alkohol i. Detta är helt lagligt enligt alkohollagen”, menar säljaren. Victor är skeptisk och säger att han ska studera lagen först innan han bestämmer sig. ”Lag­arna finns väl på internet, men var ska jag söka?” undrar Victor.

Anser du att det är oetiskt att anmäla en kund om han begår brott?

Var kan Victor hitta alkohollagen?

4. Fundera på förarbete När Victor läser lagen står det i 2 kap 1 § att vin inte får tillverkas utan tillstånd om det inte gäller tillverkning i hemmet för eget behov. ”Jag undrar om den paragrafen kan gälla i detta fall”, säger han fundersamt. ”Det är väl inte troligt”, menar Sara, ”men du måste nog läsa närmare i lagens förarbeten”, upplyser hon. ”Vad menas med för­ arbeten?” undrar Victor lite stressat. Vad menas med förarbeten till en lag?

2. Elpistol utan tillstånd Restaurangen är öppen till två på natten under helgerna och Tony och Sara kommer ofta inte iväg förrän en timme senare. Sara tycker att det är obe­ hagligt att gå hem ensam på natten. ”Det känns bättre nu när jag har med mig elpistolen som jag köpte i London”, säger hon en dag till Tony. ”Du är inte klok, det ju olagligt att ha vapen utan till­ stånd”, utbrister Tony. ”Men jag har ju köpt den i London och där är den laglig, så då måste det väl vara så i hela EU. Den är ju inte så stark, men kan ändå kännas obehaglig på vissa utvalda ställen”, avfärdar Sara honom med ett leende. Kan det vara tillåtet att använda ett vapen utan till­ stånd om det är lagligt köpt i ett annat land?

24

5. Påverka regeringen? Victors restaurang har bara öppet på kvällarna, men han funderar på att börja med lunchservering. ”Problemet är bara att priserna på marknaden är så låga. Jag misstänker att många lunchrestauranger inte sköter sina skatter och avgifter”, säger Victor till Tony och Sara. ”Jag tycker inte att man ska få driva en restaurang om man inte betalar sina skatter på rätt sätt”, fortsätter han. ”Jag skulle vilja att regeringen lade fram ett sådant lagförslag, men frågan är hur jag ska kunna påverka det.” Hur kan Victor göra för att ta initiativ till ett sådant lagförslag?


Block 1. Samhälle  Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Problem i vardagen Nedan finns några problem som du ska hjälpa till att lösa. I flera fall finns inte lösningen i fakta­ texten, utan du får själv försöka bedöma hur lagarna ska tillämpas. Motivera dina svar.

1. Olaglig påverkan Min dotter är aktiv i en förening som arbetar för djurens rättigheter. Ibland är hon med om aktioner där de släpper ut minkar, målar slagord på bygg­nad­ er där det finns försöksdjur och sätter upp affischer på skyltfönstren hos pälsaffärer. Jag tycker att det känns oroligt eftersom hon gör olagligheter, även om jag förstår att syftet är gott. Min dotter menar att man måste arbeta så här för att få lagarna ändrade till skydd för djuren. A. Har min dotter rätt? B. Hur ska man annars göra om man vill få en lag ändrad?

2. Med lagen på sin sida? Jag bor i en hyreslägenhet som inte har blivit repa­ rerad på minst tjugo år. Jag har vänt mig till hyres­ värden och sagt att jag har laglig rätt till reparation vart tionde år. Hyresvärden svarade att detta inte tas upp i lagen och att jag själv kan läsa i jorda­balken. Var hittar jag den – och hur är den indelad?

3. Ointresserad politiker Det talas så mycket om demokrati och att man ska vara med och påverka samhällsutvecklingen. Men

vem bryr sig om vad en enda människa tycker? En gång ringde jag en riksdagsman och föreslog en lag som sätter stopp för alltför stora barngrupper på dagis, barnen får ju ingen lugn och ro. Men han sade att det inte var hans sak och att jag skulle vända mig till socialtjänsten i kommunen. Är det verkligen så det ska gå till?

4. Vilka har sökt jobbet? Jag har nyligen sökt ett jobb på kommunkontoret, men jag fick det inte. Nu vill jag veta vilka de andra sökande var och framförallt vem som fick jobbet. Jag har bett att få kopior på deras ansökningshand­ lingar, men har fått nekande svar. Man säger att ärendet är sekretessbelagt eftersom det gäller käns­ liga uppgifter. Har de verkligen rätt att göra så?

5. Vem blir betalningsskyldig? Min far äger ett aktiebolag som har gått med förlust en tid. Det är jag som är styrelseordförande. Min fru oroar sig nu för att vi ska bli skyldiga att betala för aktiebolagets skulder. Det handlar om skulder till leverantörer och långivare. Men då det är min far som äger bolaget tror jag att det bara är han som kan bli personligt ansvarig för bolagets skulder. Har jag rätt?

Sök svaret Lös nedanstående uppgift genom att söka svaret i lagtexten. Denna kan du hitta på internet, i lagboken eller i Liber lagsamling (Lagsamling i rätts­ kunskap, privatjuridik och affärsjuridik). Ange vilken lag och paragraf du stödjer ditt svar på.

Olagligt adressregister Jag är sekreterare i en trädgårdsförening i ett koloni­område. Vi är 150 medlemmar. För att under­ lätta kontakter mellan medlemmarna och även för posten, myndig­heter etc har jag lagt ut adress­ registret med fastighet, ägarens namn, telefon­ nummer och e-post­adress på vår hemsida. En av

våra medlemmar har kontaktat styrelsen och sagt att det är olagligt att göra på detta sätt med person­ uppgifter. Nu undra­­r jag varför. A. Vilken lag reglerar detta? B. Vilken lagparagraf skulle förbjuda mig att lägga ut vårt eget medlemsregister på vår hemsida?

25


KAPITEL 2

Hur domstolarna arbetar Innehåll: Domstolar Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar

Juridisk hjälp Rättegång Tvistemål Förberedelse Huvudförhandling Dom Familjemål Brottmål Förundersökning Huvudförhandling

Påföljder Rättskedjan – ett exempel

Ombudsmän Justitieombudsmannen Justitiekanslern

Överstatliga domstolar Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter


Till domstol för obetald räkning? Carl och Elisabeth har råkat ut för en tråkig händelse. De har fått en räkning från ett företag på internetavgifter som de inte vill kännas vid. Kravet har gått till kronofogden, men de har vägrat att betala. Företaget har då gått vidare till domstol och hänvisat till att Carl och Elisabeth har varit inne på olika hemsidor som kostar pengar. ”Tror du att vi kan få fängelse för att vi inte har betalat?” undrar Elisabeth ängsligt. ”De har ju gått till domstol med ärendet.” ”Men snälla du, var inte dum. Vi har ju inte gjort något brottsligt”, svarar Carl. ”Företaget säger att vi även kan bli skyldiga att betala deras advokat­ kostnader. Kanske är det ändå bäst att betala de 4 000 kr som de begär”, säger Elisabeth. ”Absolut inte! Jag tycker att vi ska kontakta en advokat. Vi kan säkert få hjälp med kostnaden för att anlita en sådan”, menar Carl.

Fundera på • Kan man få fängelsestraff för att inte ha betalat en räkning? • Kan man bli skyldig att betala motpartens advokatkostnader? • Tror du att Carl och Elisabeth blir tvungna att betala internetavgifterna? • Tror du att de kan få bidrag till sina advokatkostnader?

27


Hur domstolarna arbetar

Rättsreglerna är anvisningar för hur människor ska bete sig i samhället. Reglerna ska dessutom kunna användas för att lösa de konflikter som kan uppstå. Konflikterna kan antingen bero på att någon eller några inte följer reglerna eller att man tolkar dem olika. De flesta konflikter löser människor själva. Rättsreglerna har dock stor betydelse om man inte kommer överens. Det är framför allt domstolarna som har till uppgift att tolka och tillämpa rättsreglerna. Detta kapitel tar upp vilka domstolar som finns, hur de är organiserade och hur de arbetar.

Domstolar Det är en grundläggande rättighet för var och en att kunna få sin sak prövad inför domstol. En annan rättighet är rätten till en offentlig rättegång inför en självständig och opartisk domstol. Detta innebär att domstolen ska vara obe­ roende i förhållande till såväl regering och myndigheter som parter i målet. Rätten till domstolsprövning och rättssäkerhet (att lagen ska vara lika för alla) framgår på olika sätt i svenska lagar och i flertalet internationella dokument som Sverige har varit med om att arbeta fram.

Europakonventionen Artikel 6 i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950 anger att ”var och en ska, vid prövningen av hans civila rättig­ heter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som

upprättats enligt lag”. Europakonventionen är sedan 1995 gällande svensk lag. Liknande regler finns i artikel 10 i FN:s uni­ versella deklaration om de mänskliga rättig­ heterna (och i artikel 14 i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna).

Det finns i Sverige olika typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Domstolarna dömer efter de lagar som riks­ dagen beslutar om. De tillämpar också andra författningar, t ex av regeringen beslutade förordningar. Genom att Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) är domstolarna också skyldiga att döma i enlighet med de rättsregler som gäller för EU.

Allmänna domstolar De allmänna domstolarna är enligt rättegångsbalken tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen (HD). Dessa är olika instanser, vilket innebär att en part som regel kan överklaga en dom i en underrätt (tingsrätt) till en högre instans (hov­ rätt) och i vissa fall till HD. Överklagandet innebär att rättegången tas om på nytt i den högre instansen. Huvuduppgiften för landets allmänna domstolar är att avgöra tvistemål (civilmål) och brottmål.

28


Block 1. Samhälle  Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

Tingsrätt

Det finns ca 48 tingsrätter (2012) fördelade över hela landet med domare, tings­ notarier och nämndemän. Nämndemännen, som ska ha goda kunskaper om samhället, har vanligen ingen juridisk utbildning och är inte anställda. De rekryteras från politiska partier. Vid tvistemål består tingsrätten av tre juristdomare som ska avgöra målet. Om tvisten gäller ett belopp som inte överstiger halva prisbasbeloppet, räcker det med en domare (prisbasbeloppet är 44 000 kronor 2012). Parterna kan i övriga fall komma överens om att ha en domare. Vid brottmål består tingsrätten av en juristdomare och tre nämndemän. Målet avgörs av domaren tillsammans med nämndemännen. Om målet är omfattande och komplicerat kan det förekomma att det avgörs av två jurist­ domare och fyra nämndemän. I brottmål som gäller mindre allvarliga brott, som bara kan leda till bötesstraff, räcker det med endast en domare.

Allmänna domstola­r: • Tingsrätter • Hovrätter • Högsta domstole­n (HD)

Tingsrättens uppgifter Tingsrätten har också andra funktioner än att lösa konflikter och döma i brottmål. Till dessa hör bl  a att • besluta om och registrera adoption, förvaltare och god man • handha konkurser

Hovrätt

Tingsrättens domar överklagas till hovrätten. Det finns sex hovrätter i landet – i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Chef för hovrätten är en hovrättspresident, som till sin hjälp har olika typer av jurister. Nämndemän medverkar även i hovrätten vid huvudförhandling i brottmål och vissa tvistemål (familjemål). När brottet har en låg straffsats kan hovrätten neka prövningstillstånd, dvs vägra att ta upp målet till prövning. Högsta domstolen

Hovrättens dom överklagas till Högsta domstolen (HD). HD måste dock först ge prövningstillstånd för att ta upp målet. Ett sådant tillstånd ges bara om målet har principiell betydelse för rättstillämpningen. Detta innebär att HD:s dom ska kunna användas som prejudikat, dvs som förebild för hur likartade mål bör dömas. Prejudikaten kompletterar lagar och förarbeten så att rätts­ tillämpningen underlättas. Prövningstillstånd kan också lämnas om det visar sig att hovrätten har gjort ett allvarligt fel i sin bedömning. I HD dömer endast jurist­er. Dessa kallas justitieråd.

tvistemål  mål vid allmän domstol som rör civil­ rättsliga anspråk, t  ex krav på betalning. brottmål  rättegångsmål där grunden för talan är ett brott.

29


Hur domstolarna arbetar

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar: • Förvaltningsrätter • Kammarrätter • Högsta förvaltningsdomstolen

Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätter (f d länsrätter), kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen (f d Regeringsrätten). Dessa domstolars främsta uppgift är att lösa konflikter mellan den enskilde och det allmänna, t ex stat och kommun. Detta innebär att förvaltningsdomstolarna ska handlägga en mängd olika mål. Exempel är återkallelser av körkort, skattemål, rätt till olika sociala förmåner, tvångsvård av ungdomar eller missbrukare och omhändertagande av barn. Det finns 12 förvaltningsrätter i landet. Förvaltningsrättens beslut överklagas till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i landet – i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping. Kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. För att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp ett mål fordras dock prövningstillstånd.

Rättsfall beslutet till förvaltningsrätten, som avslog överkla­ gandet. Jan överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och meddelar samtidigt en varning. Domskälen är följande: Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 1989 funnit att man kan meddela varning när någon kör 25 km/tim för fort på motorväg med en fartgräns på

Gränsen för körkortsingripande

110 km/tim. Enligt kammarrättens mening har det sedan dess krävts minst 25 km/tim hastighetsöver­

Jan har blivit stoppad i en hastighetskontroll där

skridande för ett körkortsingripande. Därefter har

han körde 135 km/tim och tillåten hastighet var

denna gräns blivit vagare genom en regeringspro­

110 km/tim. Jan godkände ett ordningsbots­

position 1992/93 och en regeringsrättsdom 1994.

föreläggande (se s 37) på plats och fick därefter

Jans första hastighetsöverträdelse skulle därför lika

en varning. Året efter blev han återigen stoppad

gärna ha kunnat ligga under gränsen för körkorts­

i en hastighetskontroll. Han körde då 95 km/tim

ingripande och så också den andra överträdelsen.

där tilllåten hastighet var 70 km/tim. För den sist­

Sett mot denna bakgrund och att inga andra an­

nämnda hastighetsöverträdelsen beslöt länsstyrelsen

märkningar finns mot Jan anser kammarrätten att

att återkalla körkortet på en månad. Jan överklagade

det i detta fall räcker med en varning.

Specialdomstolar Specialdomstolar: • Arbetsdomstolen • Marknads­ domstolen • Arrende­ och hyresnämnder • Mark­ och miljö­ domstolar

30

Inom vissa rättsområden krävs det särskild sakkunskap för att kunna avgöra tvister. Därför har man inrättat specialdomstolar som enbart tar upp vissa mål. Exempel på specialdomstolar är Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Dessa båda domstolars beslut kan inte överklagas. Arrende- och hyresnämnder finns på åtta orter i landet (se kap 12). Nämnd­ ernas beslut kan överklagas till Svea hovrätt i Stockholm. Regionala mark- och miljödomstolar finns i Umeå, Östersund, Nacka, Vänersborg och Växjö. Mark­ och miljödomstolen är en del av tingsrätten och ska behandla olika typer


Block 1. Samhälle  Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

av ansökningsärende­n enligt 21 kap miljöbalken, t ex tillstånd till vattenverk­ samhet och miljöfarlig verksamhet. Domar kan överklagas till Svea hovrätt, som är utsedd till Mark- och miljööverdomstol. Däremot dömer en mark- och miljödomstol inte i miljöbrott enligt 29 kap miljöbalken. Ett miljöbrott kan även vara överträdelse av regler som bestämts av kommun eller länsstyrelse, t ex nedskräpning. Men brottet kan också anses som allmänfarlig vårdslöshet (se s 65), t ex ett klor­utsläpp. I dessa fall är det en allmän domstol som dömer i ett brottmål.

Juridisk hjälp Både vid tvistemål och brottmål är det oftast nödvändigt att anlita juridisk hjälp, biträde. I samband med brottmål kallas denne försvarare och i tviste­ mål har man ett s  k ombud. Biträdet bör vara en universitetsutbildad jurist, vanligen advokat. Advokat får bara den kalla sig som är ledamot (medlem) i Advokatsamfundet, vilket ska se till att medlemmarna arbetar på ett korrekt sätt enligt samfundets stadgar. Den advokat som missköter sig kan få varning eller bli utesluten ur Advokatsamfundet. Det är under vissa förutsättningar möjligt att få bidrag till en del av kost­ naderna för juridisk rådgivning och juridiskt biträde. Detta regleras i lagen om rättshjälp. Bidragets storlek är beroende av den sökandes årsinkomst, under­ hållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning. Rättshjälpen täcker enbart det som rättsskyddet i en persons hemförsäkring, villaförsäkring, trafikförsäkring etc inte ersätter. När det gäller brottmål kan man få en form av rättshjälp genom att dom­ stolen utser en s  k offentlig försvarare. Denne får betalt av staten. Om den miss­ tänkte döms som skyldig till brott måste han vanligen ersätta staten för en del av kostnaden för offentlig försvarare. Hur mycket den dömde ska betala bestäms på samma sätt som vid allmän rättshjälp. Rättegångsförfarandet är dock helt kostnadsfritt, både för en tilltalad i ett brottmål och för parterna i ett tvistemål. Käranden (den som framställer yrkande) i ett tvistemål måste dock betala en ansökningsavgift på 450 kr (2012).

Juridisk hjälp • Rättshjälp (statligt bidrag, inkomstprövat) – Juridisk rådgivnin­g – Ombud i tviste­mål (i vissa mål) – Offentlig försvarar­e • Rättsskydd (ingår i hem-/ villa­försäkring)

Rättegång När en allmän domstol ska avgöra ett mål kallas det för rättegång. En rättegång är vanligen offentlig. Det innebär att vem som helst får närvara vid samman­ träden, s  k förhandlingar, under rättegången. Detta är en del av offentlighets­ principen (se kap 1) och är en gammal tradition i den svenska rättsordningen. Ibland kan dock rättegången genomföras utan att allmänheten får närvara. Detta kan vara fallet om det skulle försvåra rättegången eller om den gäller hemliga förhållanden, t  ex i samband med spionerimål. Om rättegången inte är offentlig brukar man säga att den hålls inom stängda dörrar. Det finns två typer av rättegångar i allmänna domstolar: tvistemål och brottmål. Tvistemål behandlar konflikter som berör privatpersoner och fö­ retag. I brottmål är det samhället som ingriper mot personer som har begått brott genom att inte följa rättsreglerna.

31


Hur domstolarna arbetar

Rättegången i en allmän domstol kan vara av två slag: tvistemål som gäller konflikter mellan två eller flera personer och brottmål där grunden för talan är ett brott.

Tvistemål Förberedelse

kärande  den part som har väckt talan i ett tvistemål. svarande  den part mot vilken talan riktas i ett tvistemål. yrkande  begäran av part att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll. tredskodom  dom som grundas på att ena parten uteblir från sammanträdet eller låter bli att inkomma med skriftligt svar. förlikning  frivillig upp­ görelse mellan parterna i en tvist. Förlikningsbud är ett anbud från den ena parten till den andra att anta (acceptera) ett förslag till uppgörelse.

32

En rättegång i ett tvistemål börjar med att en part (käranden) lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Den kan t  ex gälla att motparten (svaranden) inte har betalat det han eller hon ska eller på annat sätt har brutit ett avtal. En kärande kan också företräda en grupp av personer med liknande krav i en s  k grupptalan. I stämningsansökan lämnar käranden ett bestämt yrkande om hur han eller hon vill att tingsrätten ska döma och samtidigt skälen för yrkandet. Om tingsrätten anser att ansökan innehåller de nödvändiga uppgifterna, meddelar rätten svaranden genom s  k stämning att denne kan komma med eventuella invändningar, svaromål. Detta kan ske skriftligt eller muntligt och kallas förberedelse av målet. Den svarande kan i samband med en muntlig förberedande förhandling i domstolen gå med på (medge) eller avvisa (bestrida) det s  k käromålet. Observera att käranden oftast företräds av ett juristombud (biträde), vanligen advokat, som upprättar alla handlingar och ansvarar för förhandlingen inför domstolen. Om svaranden går med på yrkandet dömer tingsrätten på det sätt som käranden har yrkat. Detsamma gäller om svaranden inte inställer sig till rätte­ gången. Då meddelar tingsrätten tredskodom. Om svaranden bestrider, dvs går emot yrkandet, ska han samtidigt ange skälen för sitt bestridande. För­beredelsen är till för att tingsrätten ska få klart för sig vad parterna har för uppfattning. De ska också ange för tingsrätten vilka bevis de vill åberopa. Käranden kan t  ex visa upp det avtal som han anser att svaranden har brutit mot och samtidigt förklara hur avtalsbrottet har gått till. I samband med den muntliga förberedande förhandlingen försöker också tingsrätten få parterna att ingå en förlikning, dvs att de kommer överens på något sätt. Om inte detta lyckas bestämmer man tid för huvudförhandling, dvs den egentliga rättegången.


Block 1. Samhälle

Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

Huvudförhandling

Rättegången, som alltid sker muntligt, börjar med att käranden talar om vad han yrkar samt redogör för bakgrunden till sitt yrkande i en sakframställning. Därefter får svaranden bemöta detta. Båda får dessutom yttra sig över vad mot­ parten har sagt. Under rättegången redovisar också parterna vilka skriftliga bevis de har samt håller parts­ och vittnesförhör.

RÄTTSSALEN VID TVISTEMÅL

Domare

Protokollförare Domare (Ordförande)

Domare

Vittne

Biträde

Biträde

Svarande

Kärande Åhörare

Skiss över hur de inblandade sitter vid ett tvistemål.

Till sist avslutas huvudförhandlingen genom att parterna håller var sitt slut­ anförande inför domarna, plädering. Denna är en sorts sammanfattning och parternas slutsats av vad som har framkommit under rättegången. Slutligen yrkar parterna ersättning av varandra för sina rättegångskostnader. Dessa kostnader gäller vanligen den juridiska hjälp (biträde) som de har haft under rättegången. Dom

Efter huvudförhandlingen håller rätten (domarna) enskild överläggning för att gemensamt besluta om domen. Denna meddelas parterna, antingen omedelbart eller vanligen inom några veckor. Domen kan antingen innebära att tingsrätten bifaller (samtycker till) eller ogillar (avslår) käromålet. Den part som inte är nöjd kan överklaga domen till hovrätten, vilket ska göras inom tre veckor från det att domen meddelades. Därefter kan målet tas upp i hovrätten ungefär på samma sätt som i tingsrätten. Om inte överklagandet kommer i rätt tid vinner domen laga kraft. Detta innebär att målet är slutligen avgjort och inte kan tas upp på nytt.

33


Hur domstolarna arbetar

RÄTTEGÅNG I TVISTEMÅL Käranden lämnar in stämningsansökan med yrkande till tingsrätten

Svaranden delges yrkandet och lämnar ett skriftligt svaromål

Tingsrätten kallar till förberedande förhandling Domstolen försöker få parterna att förlikas

Svaranden bestrider yrkandet

Svaranden medger yrkandet (alt tredskodom)

Ev skriftlig komplettering från parterna

Dom enligt kärandens yrkande

Tingsrätten kallar parterna till huvudförhandling

Käranden gör sakframställning

Käranden håller slutanförande (vanligen genom ombud)

Svaranden bemöter detta

Svaranden håller slutanförande (vanligen genom ombud)

Domstolen överlägger och meddelar dom

Ev överklagande från parterna

Domen vinner laga kraft och verkställs

Ett tvistemål börjar med en stämningsansökan och slutar med en dom, alternativt med förlikning.

34


Block 1. Samhälle  Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

Tvistemål om mindre värden En rättegång kan ske på ett förenklat sätt om tvisten gäller ett belopp som understiger halva pris­basbeloppet. En sådan process brukar kallas för förenklat tvistemål. I målet finns endast en domare. Parterna behöver vanligen inte juridiskt biträde, eftersom domstolens jurist­utbildade per­ sonal också ska ha till uppgift att ge parterna en viss vägledning.

Den som förlorar målet måste betala mot­ partens inkassokostnad och rättegångskostnader i form av ansökningsavgift, resor, juridisk råd­ givning och ersättning till eventuella vittnen. Däremot behöver man inte betala motpartens kostnader för juridiskt biträde.

Familjemål

Ett äktenskap kan, så länge makarna lever, endast upplösas genom domstols dom. Denna avgörs i ett familjemål, som är en typ av tvistemål, med en domare och tre nämndemän. Samtidigt med frågan om skilsmässa prövas också vanligen vem som ska ha vårdnaden om barnen. Som huvudregel gäller att föräldrarna har gemen­sam vårdnad även efter en skilsmässa. Om makarn­a är ense i alla frågor rörande skils­ mässan och vårdnaden om barnen, behövs normalt inte någon inställelse vid domstolen. Förfarandet är då rent skriftligt. Har makarna eller någon av dem vårdnaden om barn under sexton år som bor hos dem måste dock en betänketid om minst sex månader löpa innan tingsrätten kan döma i målet. Tingsrätten kan fatta beslut om hur vårdnaden och underhållet ska ordnas under betänke­ tiden. Betänketid på sex månader gäller även när en av makarna motsätter sig skilsmässa.

Andra sätt att lösa tvister Innan en tvist går så långt som till rättegång bör parterna försöka komma överens. Man prövar att förlikas, ”göra upp i godo”, vilket oftast går lättare om man anlitar var sin utomstående rådgivare, vanligen en jurist. Dessa kan då förhandla med varandra, muntligt eller skriftligt, utan att blanda in känslor. Många tvister löses på detta sätt. Om parterna i ett affärsförhållande vill und­ vika att en eventuell tvist går till rättegång, kan de skriva in i avtalet att ett förfarande om skiljedom enligt lag om skiljeförfarande i stället ska an­ vändas. Detta är mycket vanligt förekommande företag emellan. Det innebär att parterna, i sam­

band med en tvist, utser en skiljeman att avgöra frågan. Om de inte kan enas om en gemensam skiljeman får de utse var sin. Men då måste dessa båda skilje­män i sin tur gemensamt utse en skil­ jenämndsordförande, ofta en domstolsjurist. Skiljemannens/skiljenämndens beslut går inte att överklaga och är därför slutgiltigt. Den statliga Allmänna reklamationsnämnden (ARN) kan hjälpa till att lösa konflikter mellan näringsidkare och konsument när det gäller för­ säljning av varor och tjänster genom att föreslå åtgärder (se kap 9).

35


Umgängesrätt 124

Vanmakt 56

underförsäkring 229 underhåll 35 underhållsbidrag 105, 126 underhållsstöd 126 undersökningsplikt 262 underårig 163 ungdomar 15, 126 universell testamentstagare 142 upplopp 65 upplysningsplikt 231, 261 uppsåt 54, 338 uppsägning 300 uppsägningstid 302 urkundsförfalskning 65 utlandsköp 169, 185 utmätning 211 utpressning 62 utredning 42 utredningskommitté 11 utskott 12 utslag 210 utsökningsbalken 211

varsel 304 veckovila 317 vetorätt 80, 297 vigsel 101 vikariat 299 villkorlig dom 40 villkorlig frigivning 40 vinna laga kraft 33, 38 vite 125 vittne 143 våld eller hot mot tjänsteman 67 våldsamt upplopp 66 våldtäkt 58 vård 189 vård av missbrukare 41 vårdnad 35, 122, 123 vårdnadshavare 122, 123 vårdnadstvist 125 vårdnadsutredning 125 vårdslöshet 54, 128, 337 vårdslöshet i trafik 68 värdering 228 växelvis boende 124

Yrkande 32 yttrande 11, 85 yttrandefrihetsgrundlagen 18 yttre underhåll 246 Åklagare 37, 42 ångerfrist 186 ångerrätt 185, 204 årsavgift 246 åtal 37, 43 åtalsunderlåtelse 37 återanställning 303 återbetalning 187 återtagande 206 åverkan 63

Öppet köp 183 överförmyndare 122 överhypotek 281 överklaga 33, 38 överlåta 241 överlåta lägenhet 241 överlåtelse 247 överlåten kredit 205 överstatliga domstolar 44 överstatlig 85 överstatligt samarbete 85 övertid 316 övertidsjournal 316 övervakning 40

Ägarlägenhet 248 äktenskap 100 äktenskapsbalken 101 äktenskapsförord 104 ärvdabalken 138

Bildförteckning Andersson, Ingemar  s 163 Bilprovningen  s 311 Bris  s 120 BO/Pawel Flato  s 44:3 Boon, Sally  s 272 Brodin, Gunilla  s 229 Courtesy Court of Justice of the E.C  s 45 DO/Jenny Jarnestedt  s 44:2, 325:1 European Community  s 13, 82, 85, 87 FN s 79 Folksam/Karlsson, Mikael  s 68 Fröderberg, Magnus  s 74, 221, 244 Försvarets Bildbyrå/Svensson, Jonas  s 80 Holtelius, Zackarias  s 204 Husqvarna AB  s 218 IBL  s 78, 80, 91 IBL/DPA  s 84:1 IBL/Eyevine  s 84:2 IBL/UPi/Eyevine  s 80 Jarnestedt, Jenny  s 325 Jupiterimages  s 75, 102, 103 Kabe  s 115 KO/Øyvind Lund  s 44:1 Lorentzon, Christer  s 32/omsl. baksida

LO-TCO Rättsskydd AB  s 332 Lundstedt, Tomaz  s 8, 9, 10:2, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 24, 26, 27, 28:1,6, 29, 30, 31, 35, 37, 40, 42, 48, 49, 50, 52, 53, 54:1,4–5, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 68, 76, 77, 78:2, 88, 94, 95, 98, 99, 100, 101, 102, 105, 108, 118, 121, 123, 126:2, 128, 132, 133, 134, 136, 142, 143, 144, 146, 149, 154, 156, 158, 159, 162, 165, 166, 167, 168, 173, 175, 176, 178, 179, 182, 183, 185, 186, 188, 189, 194, 197:2, 198, 199, 200, 201, 207, 211, 214, 219, 220, 224, 225, 228, 231, 234, 238, 239, 241, 246, 247, 254, 256, 257, 261, 262, 264, 270, 271, 274, 275, 276:1, 279, 282, 289, 290, 291, 299, 300, 303, 313, 314, 315, 318, 319, 321, 323, 326, 330, 331, 332 Matton Subscription  s 324, 325, 327, 338, 340, 341, 345:1–2, 346:1–2, 347:2, 348:1 Peugeot  s 114 PhotoDisc  s 43, 106, 119, 120:1, 122, 124, 125, 126:1, 137, 172, 174, 180:5, 190, 197:1, 208, 213, 252, 288, 295, 296, 317, 333 Riksbyggen  s 245

Rädda Barnen  s 120 Scanpix/Andersson, Ingvar  s 306 Bengtsson, Åse  s 151 Carlsson, Jan E  s 127 Collsiöö, Jan  s 56 Jonsson, Ove  s 25 Jurcys, Edis  omslag Nyqvist, Lars  s 326 Ragan, Susan  s 110 Sjöberg, Sven-Erik  s 66 Thielemans, Pierre  s 93 Wikström, Jeppe  s 267 Wissing, Per  s 235 Shutterstock  s 334, 335:1, 337:1–2, 339, 342, 343, 347:1 Sterner, Johan  s 21 Sveriges Riksdag/Staffansson, Holger  s 12 Swedbank   s 65 Thinkstock  s 335:2, 346:3, 348:2 Tivoli Audio  s 195 United Nations Photo  s 79 visitbritain.com  s 253


J2000 Privatjuridik & rättskunskap – Juridik i praktiken Fakta & Uppgifter ISBN 978-91-47-10620-2 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Fotograf och bildredaktör: Tomaz Lundstedt Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Karin Österlund Figurer: Danny Bengtsson Produktion: Thorwald Persson Upplaga 1:1 Tryck: Ömür Printing, Turkiet 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → komplettering]. Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

koPIerInGSFÖrBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö www.liber.se Tfn: 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


FA K TA & U P P G I F T E R

P R I VA T JURIDIK & RÄTTSKUNSKAP Juridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på sex block. Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, dokument, informationstips m m samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 Konsument – 4 Boende – 5 Arbete – 6 Skadestånd gör boken lättöverskådlig och funktionell. Sjutton kapitel fördelas på de sex blocken. J2000 Privatjuridik & rättskunskap är främst avsedd för kursen Privatjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a yrkeshögskolan. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik. J2000 Affärsjuridik är en fortsättningsbok som behandlar juridiken ur affärslivsoch företagssynvinkel. Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Åsa Toll är jurist och hovrättsassessor.

J2000 Privatjuridik & rättskunskap Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd J2000 Affärsjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Best.nr 47-10620-2

Tryck.nr 47-10620-2-00

Profile for Smakprov Media AB

9789147106202  

9789147106202  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded