Issuu on Google+

+46 3D oms.qxp

08 11 18

14.28

Sida 1

M

+46 är ett läromedel i svenskundervisningen för invandrare (sfi)

A R I A

G

U L L

MARIA GULL

+46

+46 sfi 2

sfi 3

+46 3 kurs d består av följande delar: • Allt-i-ett-bok inklusive elev-cd med uttals- och hörövningar • Lärar-cd • Lärarhandledning

best nr 47-07803-5 tryck nr 47-07803-5-02

3 kurs d

HELEN HENRIKSSON BRITT KLINTENBERG E VA K Ä L L S Ä T E R KERSTIN LUNDBERG HAHN ANNIKA LÖNNEBORG K A R I N S A N D WA L L LIBER


+46 inlaga 3 kurs D.qxp

08 11 18

14.17

Sida 2

ISBN 978-91-47-07803-5 © 2005 Maria Gull och Liber AB Lär att lära: Helen Henriksson Öva – hör: (kap 1–6) Eva Källsäter Grammatik: Kerstin Lundberg Hahn Texter s. 30–31, 59, 90–91, 139: Annika Lönneborg Almatexter: Britt Klintenberg r e da k t i o n Lisa Iverstam f o r m Siv Palmgren omslag Arne Öström b i l d r e da k t ö r Margareta Söderberg/ Elisabeth Westlund p ro du k t i o n Björn Trygg r e p ro Repro 8 AB, Nacka Första upplagan 3 t ryc k Sahara Printing, Egypten 2009 ko p i e r i n g s f ö r b u d Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

b i l d f ö rt e c k n i n g Breitholtz Björn/Pix Gallery 61(3) Bresciani Claudio/Scanpix 111(1) Carnemark Curt/Mira 35(2) Chmura Frank/Tiofoto 85(2), 141(2) Dahlström Lars/Tiofoto 8–9 Earthy Mark/Pressens Bild 84 Ehlers Chad/Tiofoto 167 Eklund Arne/Pix Gallery 13(1) Ekström Göran/Tiofoto 21(2) Eriksson Ove/Tiofoto 21(3) Galante Dennis/Corbis/Scanpix 146 Gow Jessica/Pressens Bild 110(2) Holmstedt Ulf H/Megapix 140 Hrusa Jon/AP/Pressens Bild 67 Hyse Lennart/Pressens Bild 183 Häggström Tore/Norrlandia 13(2) Kungliga Biblioteket, Kart och Bild 34 Lindh Anders/Tiofoto 114 Marshall Paul/Tiofoto 144 Mathieson Greg/Rex/IBL 111(2) McConnico John/AP/Pressens Bild 66 Mikrut Jack/Pressens Bild 9(2) Miller Charles/AP/Pressens Bild 60 Nationalmuseum, Stockholm 169, 171, 173 Nilsson Pål-Nils/Tiofoto 9(1) Nilsson Sven/Thielska Galleriet 168 © Bruno Liljefors/BUS 2005 Norenlind Nils-Johan/Tiofoto 12(2), 91 Olander Janne/Pix Gallery 61(1) Persson Fredrik/Pressens Bild 85(1) PhotoDisc OS06 61(2) PhotoDisc V34 33 Pressens Bild 108 Privat 37, 142 Rahm Mathias/Pressens Bild 130 Rietz Jan/Tiofoto 12(1), 21(1) Samfoto/Mira 35(1) Sjöberg Mikael/Pressens Bild 159 Stackman Pelle/Tiofoto 177 Säfström Lars G/Mira 62 Wernlid Eva/Tiofoto 141(1) Wretling Hans/Tiofoto 9(3) Åkesson Bo/Pressens Bild 110(1) t e c k n i n g a r Ulf Ragnarsson


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.35 Sida 3

Förord +46 är ett läromedel i svenska som andraspråk för vuxna och ansluter sig till kursplanen för sfi (2002). I kursplanen står det att utbildningen syftar till att utveckla deltagarnas förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt. Bilder, texter och övningar i +46 är avsedda att ge deltagarna rika tillfällen till samtal, rollspel och eget skrivande om och i situationer hämtade från det verkliga livet. +46 innehåller också rikligt med uttalsövningar och hörförståelseövningar. +46 3 kurs D är avsedd för sfi 3, D-kursen och består av sju kapitel och en fristående grammatikdel. Varje kapitel tar upp ett tema. Kapitel 1 handlar om att bo och leva i Sverige, kapitel 2 handlar om familjen, kapitel 3 handlar om ekonomi, kapitel 4 handlar om politik, kapitel 5 handlar om lag och rätt, kapitel 6 handlar om arbete och kapitel 7 om kultur. Varje kapitel består av en text- och bilddel, lär att lära, öva-uttal, öva-hör, öva-skriv, öva-prata, en utvärderingssida samt, avslutningsvis, extratexter med övningar. Sist i boken finns den fristående grammatikdelen. Den består av ett antal översikter med tillhörande övningar. Grammatikdelen är inte upplagd som en kurs utan den är tänkt att fungera som en uppslagsdel. Den elevcd som är sampackad med boken innehåller bokens alla uttalsövningar och hörförståelser. Lärarcd:n +Texter 3D innehåller inläsningar av texter, fraser, sånger och dialoger. Till +46 3 kurs D hör också +lärare 3 kurs D. Det är en lärarhandledning med utförliga metodanvisningar, tips och idéer samt ett stort kopieringsunderlag på cd till främst muntliga övningar. Till slut önskar vidig lycka till med dina studier och hoppas att du får både nytta och nöje av +46 3 kurs D. Författarna


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.35 Sida 4

Innehåll 1. På tal om landet och folket sida 8–9 10–11 12–13 14–15 16 17–18 19–20 21 22–25 26 27 28–33

innehåll Bilder: Sverige Text: Sverige Text: Norr, söder, väster, öster Texter: Hemma Hur säger man? Vägbeskrivning Lär att lära! Öva – uttal! Öva – hör! Öva – skriv! Öva – prata! Kan du det här? Extratexter med övningar

syfte introduktion samhällsorientering samhällsorientering underlag för diskussion underlag för dialoger

öva – uttal! öva – hör! öva – skriv! 1

1

1, 2

2

3–6 7 8

2 3

att studera

utvärdering

2. På tal om familjen sida 34–35 36 37 38–39 40–41 42 43–45 46–47 48 49–54 55 56 57–59

innehåll syfte öva – uttal! öva – hör! öva – skriv! Bilder: familjetyper introduktion Text: Livet är kort underlag för diskussion 1 1, 2 Annonser lästräning 3 Text: Vad säger lagen? Samhällsorientering 4–5 Texter: I tidningen underlag för diskussion 6–9 Hur säger man? underlag för berättande 2 2 10 Att berätta och kommentera Lär att lära! lexikon – uttal Öva – uttal! Öva – hör! Öva – skriv! Öva – prata! Kan du det här? utvärdering Extratexter med övningar


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.35 Sida 5

3. På tal om ekonomi sida 60–61 62 63 64 66–67 68 69–70 71–72 73 74–77 78 79 80–83

innehåll Bilder: ekonomi Text: Hushållsekonomi Vad ska de göra? Text: En kommuns ansvar Ekonomi – mer än bara pengar Hur säger man? När man vill veta något Lär att lära! Öva – uttal! Öva – hör! Öva – skriv! Öva – prata! Kan du det här? Extratexter med övningar

syfte öva – uttal! öva – hör! öva – skriv! introduktion samhällsorientering 1 1 1 underlag för diskussion 2, 3 2 samhällsorientering 3, 4

underlag för dialoger

2

4

9

lexikon – grammatik

utvärdering

4. På tal om politik sida 84–85 86–87 88–89

innehåll syfte öva – uttal! öva – hör! öva – skriv! Bilder: demokrati introduktion Text: Sverige – en demokratiunderlag för diskussion 1, 2 1 1–3 Text: De politiska partierna samhällsorientering 4–6 90–91 Text: Sveriges grundlagar samhällsorientering 7 92–93 Text: Är det rätt? 94 Hur säger man? underlag för dialoger 2 9 Att instämma/ övertyga 95–97 Lär att lära! att anteckna 98–99 Öva – uttal! 100 Öva – hör! 101–104 Öva – skriv! 105 Öva – prata! 106 Kan du det här? utvärdering 107–109 Extratexter med övningar


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.35 Sida 6

5. På tal om lag och rätt sida 110–111 112 112–114 115 116–117 118 119–121 122–123 124 125–130 131 132 133–139

innehåll Bilder: lag och rätt Bildserie: ett brott Text: Överfall i parken Text: Morden på Palme och Lindh Hur ska man döma? Hur säger man? Att ange syfte och motiv Lär att lära! Öva – uttal! Öva – hör! Öva – skriv! Öva – prata! Kan du det här? Extratexter med övningar

syfte introduktion underlag för att berätta samhällsorientering underlag för diskussion underlag för diskussion underlag för dialoger

öva-uttal!

öva-hör!

öva-skriv!

A, B

1

1–5 6 7, 8 9

C

Minnet

utvärdering

6. På tal om arbete sida innehåll 140–141 Bilder: arbete 142–143 Text: En arbetsvägledare berättar 144–146 Text: Söka arbete 147–148 Text: Anställningsintervjun 149 Hur säger man? Informella och formella telefonsamtal 150–151 Lär att lära! 152–153 Öva – uttal! 154 Öva – hör! 155–160 Öva – skriv! 161 Öva – prata! 162 Kan du det här? 163–166 Extratexter med övningar

syfte introduktion samhällsorientering samhällsorientering underlag för diskussion underlag för dialoger

Inlärningstyper

utvärdering

öva-uttal!

öva-hör!

1

1

2

2

öva-skriv! 1 2, 3 4–7 8 9


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.35 Sida 7

7. På tal om kultur sida 167 168–170 171–172 173–174 175–178 179 180–181 182–183 184 185–189 190 191 192–196

innehåll Bild: En svensk Texter: Naturen Text: Gemenskapen och ensamheten Text: Hemmet Text: Religionen Hur säger man? Att komma överens Lär att lära! Öva – uttal! Öva – hör! Öva – skriv! Öva – prata! Kan du det här? Extratexter med övningar

Grammatik sida 197–213 214–237 238–248 249–252 253–254 255–256

innehåll Ordföljd Verb Substantiv Adjektiv Pronomen Adverb

syfte introduktion kulturorientering kulturorientering kulturorientering kulturorientering underlag för dialoger Metoder

utvärdering

öva – uttal! öva – hör! öva – skriv! 1 1 1

2

2

4 5, 6 7–10


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 90

Sveriges grundlagar 1809 skapades fyra grundlagar, som innehöll regler för hur landet skulle styras och vilka rättigheter medborgarna skulle ha. Dessa fyra grundlagar har vi fortfarande kvar, även om de har ändrats lite under årens lopp. Regeringsformen är den viktigaste grundlagen. I regeringsformen står det bl.a. att: • • • •

Det politiska systemet i Sverige bygger på parlamentarisk demokrati Alla svenska medborgare över 18 år har lika rösträtt. Regeringen måste ha riksdagens förtroende. Alla medborgare har yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet. • Tortyr och dödsstraff är förbjudet • Ingen får straffas utan rättegång och domstolsbeslut. • Svenska medborgare får inte utvisas ur landet. Successionsordningen bestämmer tronföljden. 1980 ändrades lagen, så nu kan både män och kvinnor ärva kronan. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tar bl.a. upp följande punkter: • Alla har rätt att yttra sig offentligt i tal, skrift och bild, utan censur. Det är dock tillåtet att censurera filmer som visas offentligt. • Det är förbjudet att bedriva rasistisk propaganda, avslöja hemligstämplat material, visa pornografiska bilder på barn eller förtala någon. • Allmänna handlingar är offentliga. Vi har rätt att läsa handlingar som gäller oss själva, t.ex. socialutredningar, sjukjournaler, kriminalregister. • Vissa handlingar måste vara hemliga. Privatpersoners integritet måste respekteras. Affärshemligheter får inte avslöjas. Man måste ta hänsyn till landets säkerhet. • Åsiktsregistrering är förbjuden.

90


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 91

Grundlagarna ger oss många rättigheter. Men vi har också skyldigheter enligt lagen, t.ex: • • • •

Skyldighet Skyldighet Skyldighet Skyldighet

att att att att

gå i skola. följa lagen. deklarera inkomster och betala skatt. göra värnplikt.

Grundlagarna är skrivna för att garantera frihet, rättvisa och demokrati åt alla medborgare. En grundlagsändring måste beslutas av två riksdagar med ett riksdagsval emellan. (A.L.)

91


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 92

Är det rätt? Pastor Åke Green friad 2002 utvidgades lagen om hets mot folkgrupp. Nu får även homosexuella skydd enligt lagen. Sommaren 2003 höll pingstpastorn Åke Green en predikan om homosexualitetet. Han sa bland annat att homosexualitet är en synd och att legaliserade partnerskap för homosexuella kan leda till katastrofer som till exempel en stor jordbävning med många döda. Hans predikan blev polisanmäld. Många ansåg att Åke Green hade brutit mot lagen om hets mot folkgrupp. Tingsrätten i Kalmar dömde också Åke Green till en månads fängelse för hets mot folkgrupp. Domen väckte en riksomfattande debatt om konflikten mellan yttrandefrihet och skyddet för utsatta minoriteter. Tingsrättens dom överklagades till Göta hovrätt. Göta hovrätt ansåg att Åke Greens predikan om homosexualitet inte var hets mot folkgrupp. De sa att Åke Greens syn på homosexuella var en del av hans religion. Många är kritiska mot den friande domen. – Den lagstiftning som var tänkt att skydda oss får inte avsedd effekt, säger Maria Sjödin på RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Jag tror att de som går ut och försvarar Åke Greens yttrandefrihetsrätt hade varit betydligt mer försiktiga om det gällt andra grupper, som exempelvis judar eller svarta. Åke Greens försvarare Percy Bratt anser att pastorns uttalanden ryms inom den svenska yttrandefriheten. Enligt lagen har vi religionsfrihet och yttrandefrihet i Sverige. Enligt Lagen om hets mot folkgrupp ska dock den som hotar eller uttrycker missaktning för en grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, dömas för hets mot folkgrupp. Är det rätt att frikänna Åke Green eller ska han dömas för hets mot folkgrupp?

92


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 93

Nazister demonstrerade Nazister från Sverige, Norge, Danmark och Tyskland firade Rudolf Hess’ dödsdag i Trollhättan. Rudolf Hess var en av Hitlers närmaste män. 400 motdemonstranter kom också till Trollhättan. De ville hindra nazisterna från att demonstrera. 400 poliser försökte hålla isär nazisterna och motdemonstranterna. Polisen grep några av motdemonstranterna, bl.a. för att de hade bomber på sig. Ingen av nazisterna greps. (Källa: PLS nr 26/96)

Enligt lagen får alla demonstrera och hålla möten. Vi får också tillhöra vilka föreningar vi vill. Är det rätt att nazister får demonstrera? Ska polisen skydda dem?

Moské eller inte moské? I Göteborg bor ungefär 10 000 muslimer. Många av dem bor på Hisingen. Där vill de också bygga en moské. Protesterna har varit mycket kraftiga, och moskébygget har stoppats flera gånger. (Källa: DN 911118)

Enligt lagen har vi religionsfrihet i Sverige. Är det då rätt att invånarna i en stadsdel kan säga nej till att en moské byggs där?

Förbjudna symboler Att ha nazistiska symboler på kläderna är att sprida ett rasistiskt budskap. Det har Högsta domstolen bestämt. Högsta domstolen dömde igår en 17-årig gotlänning för hets mot folkgrupp. 17-åringen hade haft nazistiska symboler på sin jacka. (Källa: GP 961018)

Enligt lagen får vi säga vad vi vill, skriva vad vi vill och ha vilka bilder vi vill. Censur ska inte finnas. Lagen säger också att vi inte får bedriva rasistisk propaganda. Är det rätt att förbjuda nazistiska symboler? Har den 17-årige gotlänningen inte rätt att tillhöra vilken förening han vill och uttrycka sina åsikter genom att bära en symbol för sitt parti?

93


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 94

Hur säger man? När man instämmer Javisst. Okej. Exakt/just det/precis. Ja, absolut/verkligen. Jag förstår. Det har du rätt i. Det tycker jag med/också. Det håller jag med om. Instämmer!

När man inte instämmer Nej, inte alls/verkligen inte. Tycker du verkligen det? Nja, kanske det. Tja, jag vet inte. Jag håller inte med. Nej, det tycker jag inte. Det är fel. Visst inte.

När man tycker tvärtom Det gör det visst/inte! Det är det inte alls. Det gör/kan/vill han/hon visst/inte! Tvärtom!

När man försöker övertyga Det här är faktiskt ... Du förstår väl att ... Det är faktiskt så att ... Du måste ... Du borde ... Får jag ge dig ett gott råd?

94

– Sossarna borde avgå! – Det har du rätt i. – Ja, Miljöpartiet borde få bilda regering! – Nej, det tycker inte jag! Moderaterna är faktiskt det rätta partiet för Sverige! – Det är det inte alls! Du förstår väl att vi måste rädda miljön! – Ja, men vi måste ha en vettig ekonomisk politik också. Och Moderaterna är det enda vettiga partiet! – Tycker du verkligen det? – Ja. Om moderaterna kommer till makten, så går det bättre för företagen. Du borde lyssna mer på mig.

När man vill tala om följden av något Då ... Om ... så ... Det betyder att ... I så fall ... Om det är så ... Följden blir att ... Alltså ...


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 95

Lär att lära! Att anteckna Att vara bra på att anteckna är en stor hjälp när man studerar. Man ska inte anteckna för mycket utan koncentrera sig på det viktigaste. Det finns olika sätt att anteckna på, men här ska vi träna på att anteckna med hjälp av nyckelord.

1. Rubriker och nyckelord En rubrik sammanfattar innehållet i en text. Man läser rubriken och förstår vad texten handlar om. Det kan också finnas mellanrubriker som organiserar texten så att den blir lättare att läsa. Titta t.ex. på sidorna 86–87. Rubrikerna hjälper dig att snabbt se vad texten handlar om. Ungefär på samma sätt fungerar nyckelord. Nyckelord är de ord som du antecknar. De ska sammanfatta det du vill komma ihåg.

A. Välja rubriker Titta på texten på sidan 10. Diskutera med dina klasskamrater. 1. Vilken rubrik sammanfattar innehållet bäst? Sverige – sjöarnas och skogarnas rike Sverige – det stora glesbefolkade landet i norr Sverige – från Ystad till Haparanda 2. Var i texten passar mellanrubrikerna? Vilken grupp av mellanrubriker tycker du är bäst? a) Höga fjäll och stora älvar – De stora sjöarna – Nästan Danmark b) Både varmt och kallt – Stora skogar – Göta kanal – Nära Danmark – Det platta Skåne

95


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 96

B. Välja nyckelord 1. Orden är från texten om Cecilia på sidan 41. Försök att återberätta texten med hjälp av nyckelorden. Vilken grupp hjälper dig mest? a) var – fundera – levde – hinna träffa – hörde talas – bestämde– berättar – provocerar – växa upp – ta reda på – känns – erbjuda– kommit till b) barn – ensam– ödet – inseminationer – sperma– reaktioner – föräldrasajt – donatorns identitet – ursprung– ensamstående kvinnor– dotter-andra barn 2. På sidan 40 finns två texter till. Välj 10 verb och 2 substantiv från texten om Lotta Persson och Carlos Figueroa. Välj 10 substantiv och 2 verb från texten om arvet som splittrade syskonen. Återberätta texterna för en klasskamrat. Jämför era nyckelord? Har ni skrivit samma? Fungerade de bra? Substantiv innehåller oftast mer information än verb. Var det någon skillnad när ni återberättade texterna? Finns det något adjektiv som du tycker ska vara med? 3. Titta på texten om Sverige på sidan 10 igen. a) Skriv ner textens alla substantiv på ett papper. b) Välj en fjärdedel (25 %) av substantiven till nyckelord. c) Välj 6–7 verb och adjektiv. d) Återberätta texten för en klasskamrat. e) Jämför era nyckelord. Fungerade de bra? Behöver ni byta ut några? f) Spara nyckelorden. Ta fram dem efter en vecka. Återberätta texten igen. Tänk på: • att göra mellanrubriker om texten är lång. • att inte anteckna för många ord. • att substantiv ger mer information än adjektiv och verb. • att nyckelord hjälper dig att repetera på fem minuter.

96


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 97

2. Olika situationer A. Läs och anteckna 1. Läs texten på sidan 32. Dela upp texten och sätt ett nyckelord som mellanrubrik till varje del. Kan du återberätta texten med hjälp av mellanrubrikerna? 2. Läs en av dina egna uppsatser. Dela upp texten i kortare avsnitt. Skriv ett nyckelord som mellanrubrik till varje avsnitt. Kan du återberätta uppsatsen med hjälp av mellanrubrikerna? 3. Tänk på en bok som du har läst eller läs t.ex. en LL-bok. Försök att skriva vad boken handlar om med bara en mening.

B. Lyssna och anteckna 1. Lyssna på Öva – hör!, 2 sidan 48. Skriv ner fem nyckelord till varje avsnitt. Spara nyckelorden. Berätta för en klasskamrat med hjälp av orden efter en vecka. Fungerade dina nyckelord? Behöver du byta ut några? 2. Be en klasskamrat berätta om något från Öva – prata!, sidan 55. Anteckna nyckelord. Titta på nyckelorden. Välj ut dem som du tycker är viktigast. Använd nyckelorden till en uppsats om några dagar. Fungerade nyckelorden bra? 3. Lyssna på nyheterna på TV. Skriv en rubrik till varje nyhet. Berätta för en klasskamrat nästa dag.

C. Anteckna och berätta 1. Berätta om dagens lektion. Skriv 10–12 nyckelord. Ta med något ovanligt, något som inte händer varje dag. Ta också med en känsla som du har haft under dagen. Återberätta lektionen om en vecka med hjälp av dina nyckelord. 2. Berätta om det politiska systemet i ditt land. Skriv nyckelord. Berätta för en klasskamrat med hjälp av nyckelorden. 3. Ta en promenad i området där du bor. Anteckna vad du ser och vad som händer. Låtsas att det är första gången du är där. Berätta för dina klasskamrater med hjälp av dina nyckelord. Skriv en uppsats.

97


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 98

Öva – uttal! 1. Långa ord Var ligger betoningen? Lyssna på cd:n och stryk under. personsubstantiv

a) demokrat ekonom b) – nationalist c) politiker –

substantiv

verb

adjektiv

demokrati ekonomi kommun nation politik centrum

demokratisera – kommunalisera nationalisera – centralisera

demokratisk ekonomisk kommunal nationell politisk central

2. Frasbetoning Var ligger betoningen? Lyssna på cd:n och stryk under. Göran Boris gamla moderna röda vita står ligger sitter en kopp en liter en tesked ett paket

U T TA L

98

Persson Jeltsin stan museet torget huset pratar läser skriver kaffe vodka salt mjöl

Göran Persson Boris Jeltsin Gamla Stan Moderna museet Röda Torget Vita Huset står och pratar ligger och läser sitter och skriver en kopp kaffe en liter vodka en tesked salt ett paket mjöl


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.38 Sida 99

3. Betoning A. Var ligger betoningen? Lyssna på cd:n och stryk under. 1. Vad heter du? Hon kommer från Iran. Jag talar lite engelska. Kan du köra bil? Ja, det kan jag. Jag vill inte öva mer.

Vad heter du? Hon kommer från Iran. Jag talar lite engelska. Kan du köra bil? Ja, det kan jag. Jag vill inte öva mer.

2. Jag kan, men jag vill inte. Jag ska säga sanningen. Sluta tjata! Är det här ditt kreditkort? Jag trodde det var mitt! Har du skrivit insändaren? Jag trodde att Anna skulle skriva den idag! Är du moderat? Jag trodde du var kommunist! Jag har ingen lust att rösta i år. Nej, det har jag verkligen inte! B. 1. Läs dialogerna. Var ligger betoningen, tror du? Vilka bokstäver uttalar man inte? – Nu har regeringen ändå gått för långt! – Tycker du verkligen det? – Jaa, sossarna är precis som moderaterna nuförtiden. – Det är de inte alls! – Politikerna vet inte hur vanlig människor har det! – Det vet de visst! Olle är politiker och han har ju varit snickare i hela sitt liv! – Jag hade väl fel då! Men håll med om att många har förlorat kontakten med verkligheten! – Ja, det har du nog rätt i. 2. Lyssna på cd:n. Vilka ord betonar de? Vilka bokstäver uttalar de inte?

U T TA L

99


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.39 Sida 144

Söka arbete Det finns alltid lediga jobb på arbetsmarknaden. Företag växer, nya företag startar, människor går i pension, gör militärtjänst, byter arbete, får barn, börjar studera eller flyttar. Det är de jobben som du måste försöka hitta. Innan du börjar kan det vara bra att ha tänkt igenom vissa frågor: • Vilket jobb vill jag ha? • Vilka jobb kan jag utföra? • I vilken arbetsmiljö trivs jag? • Vill du jobba i ett litet eller stort företag? • Vill du jobba ensam eller i grupp? • Hur ställer du dig till obekväma arbetstider och resor? • Vill du ha ett jobb där du kan vidareutvecklas? • Är du beredd att flytta? Här följer några exempel på var du kan söka arbete och få hjälp.

144

Hur hittar man ett jobb? • Läs platsannonserna i dagstidningarna. • Ta reda på vilka facktidningar som har intressanta platsannnonser. • Flera tidningar lägger ut sina annonser på Internet: (www.lokusjobb.se), DN Jobb (www.dn.se) • Titta på arbetsförmedlingens anslagstavla där nya jobb alltid annonseras ut. • På många arbetsförmedlingar finns en platsautomat, en dator, där du kan leta efter lediga jobb i hela landet. Du kan också titta på arbetsförmedlingens hemsida på Internet: www.ams.se • Det finns också många arbeten som aldrig anmäls till arbetsförmedlingen. Du bör därför vara aktiv och söka upp företag och arbetsplatser. • Tala också om för vänner och eventuella tidigare arbetsgivare att du söker arbete och be dem tipsa dig om lediga jobb.


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.39 Sida 145

Vikariepool

Hittar du inget jobb att söka?

Är du intresserad av korta, tillfälliga jobb kan du registrera dig i AMS Vikariepool. Besök arbetsförmedlingen och visa dina betyg och intyg som du sedan kan registrera i Vikariepoolen.

Hur ser arbetsmarknaden ut där du bor? På arbetsförmedlingens hemsida på Internet: www.ams.se under länken ”Var finns jobben” ser du inom vilka yrken och var i landet det finns arbete.

Låt jobbet hitta dig!

Är kraven för höga?

På Internet finns det något som kallas för CV-databaser. Här söker många arbetsgivare själva arbetskraft. I en CV-databas kan du presentera dig för olika arbetsgivare. Här kan du presentera dina meriter, erfarenheter och ett kort brev. På arbetsförmedlingen kan du få veta mer om CVdatabaser. CV är förkortning av Curriculum Vitae som betyder levnadsbeskrivning.

Väljer du bort många jobb? Beror det på att du är osäker och låter bli att söka de jobb som faktiskt finns? Saknar du arbetslivserfarenhet inom området? Kanske kan du mer än du tror? Gör du något speciellt på fritiden som kan vara bra att berätta om?

Så svarar man på en platsannons Ring

Skriv

När du vill svara på en annons, kan det vara bra att ringa arbetsgivaren innan du skickar in din jobbansökan. Läs igenom annonsen ordentligt och skriv ned vilka frågor du behöver ha svar på, t.ex.: • Vilka arbetsuppgifter ingår i jobbet? • Vilken utbildning krävs? • Vilka är arbetstiderna? • Arbetar man ensam eller i en grupp? • Är det resor i jobbet?

Din platsansökan ska innehålla ett personligt brev och en meritförteckning samt kopior på betyg och intyg. När du skriver brevet ska du tänka på att: • alltid datera brevet. • skriva en rubrik och en inledning, t.ex.

Var också beredd på att svara på frågor när du ringer, t.ex.: • Varför söker du det här jobbet? • Vad har du för utbildning och erfarenhet? Från ditt hemland? I Sverige? Vad vet du om företaget?

Ansökan Härmed anmäler jag mig som sökande till tjänsten som ... Berätta vad du gjort tidigare, vilka skolor du gått i och vilka arbeten du haft. Motivera varför du vill ha tjänsten och varför du är lämplig för den. Tänk efter vad du ska berätta för att arbetsgivaren ska anställa just dig. Här är några exempel på frågor som kan hjälpa dig att beskriva dina egenskaper:

145


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.39 Sida 146

• • • • • • • • • •

Löser du snabbt problem? Har du lätt för att samarbeta? Har du lätt för att lära dig nya saker? Är du effektiv? Är du ordentlig? Har du lätt för att prata med folk? Har du körkort? Har du studerat på kvällstid? Har du varit aktiv i någon förening? Talar du flera språk?

Avsluta brevet med en vänlig avslutningsfras, t.ex. Med vänlig hälsning och underteckna. Skriv din adress och ditt telefonnummer. Meritförteckningen ska vara lätt att läsa. Den ska innehålla dina utbildningar, praktikperioder, anställningar och annat som kan intressera en arbetsgivare, t.ex. föreningsmeriter. Det är bra om du har en referens. En referens är en person som kan berätta hur du har fungerat i arbetet eller utbildningen. Skriv namn, adress och telefonnummer till honom eller henne. Kom ihåg att tala med din referensperson innan du skickar brevet.

Intervju

Fler råd

Om arbetsgivaren blir intresserad av dig får du komma till en anställningsintervju. Ofta är det intervjun som bestämmer om du får jobbet. Försök att tänka efter vad arbetsgivaren vill veta under intervjun. Gör en lista på frågor som du kan få. Tänk efter hur du ska svara. Här är några vanliga frågor som du kan få:

Skriv ned några frågor som du vill ställa, men vänta med att fråga om lönen. Kom i god tid till intervjun. Om du inte kan komma, ring i god tid och tala om det. Kom ihåg namnet på den du ska träffa. Ta inte på dig dina finaste kläder, ta vanliga men bra kläder. Tänk på att ha ögonkontakt med den du talar med. Var så naturlig du kan. Visa att du är intresserad av jobbet.

• • • •

146

• Varför tror du att du är rätt person för det här jobbet? Vad är du bra på? Vad är du inte så bra på? • Blir du lätt stressad? • Hur vill du helst arbeta, ensam eller tillsammans med andra? • Har du familj? • Vad gör du på din fritid?

Vilken utbildning har du? Vad har du arbetat med tidigare? Varför slutade du? Hur trivdes du? Varför vill du ha just det här jobbet?

Ur Handbok för arbetssökande, (förkortad och bearbetad)


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.39 Sida 147

Anställningsintervjun – • – • – •

– • – •

– •

– • – • – •

– •

– •

– •

Arton år? Snart nitton. Tidigare arbetslivserfarenheter? Från början? Allesammans? Är det så många? Först var jag på ett tryckeri. Rätt litet. Vi tryckte mest reklam. Hjälpte till med litet av varje. Hur länge då? Tre dar. Tre dar? Stod inte ut med gubben, ägaren alltså. Skällde jämt, behandlade en som en barnunge, trodde inte man fattade nåt själv. Så ni slutade? Fick sparken. Han tyckte inte jag behövde komma tillbaka. Det var sen jag sagt att han skulle sluta med sin djävla stil att bara gapa hela tiden. Sen då? Började i hamnen. Hur länge? En vecka. Sparken då också? Nej, jag slutade själv. Stod inte ut med snacket. De mobbade mig för att jag inte är så stor till växten. Ni har prövat på lite av varje. Är det mer? I sammandrag gärna. Bensinmack. Livsmedelslager. Dagis. Diskplockare. Fågelaffär. Mopedbud. Städare. Hamburgerkiosk. Samma sak överallt? Nej, väldigt olika. Att jag fick sparken från lagret var kanske mitt eget fel, jag vet inte. Hur då? Vi hade stämpelur. Kom man en minut

– • – •

– •

– • – • – •

försent, drog de av en halvtimmes lön. När jag en morgon kom två-tre minuter för sent, satte jag mig och läste tidningen. Va´ fan sitter du här för, skrek basen, upp och jobba för helvete. Varför ska jag jobba gratis, sa jag, jag får ju ingen lön förrän om en halvtimme, så jag börjar jobba då. Och då ställde han ett ultimatum, jobba eller stick. Avtalet var sånt, och jag var bara extraanställd. Det var mitt eget fel, på sätt och vis. Ni tycker inte att ni behöver följa de regler som finns? Man måste väl få säga ifrån om dom är orättvisa? Ni tycks råka i bråk hela tiden. Bensinmacken trivdes jag bra på, men det var bara en månads jobb. Det var sagt från början. Städjobbet var på kvällar och nätter, och helger. Annars var det rätt bra. Men jag vill ha lite normal fritid. Alla kan inte ha det ni kallar normal fritid. Man måste ha rätt att välja sitt eget liv. Man ska inte behöva stå ut med det man inte vill stå ut med. Ni verkar ha jobbigt med chefer. Inte alla. Men man måste ha rätt att säga ifrån, det har jag fått lära mig. Det är då det blir bråk, har ni inte märkt det? Riktigt bråk blev det väl bara en gång. I hamburgerkiosken. Hur då? Det kunde vara lite stökigt där ibland. Fulla och så. En kväll var det en jobbig typ som satte igång och bråkade.

147


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.40 Sida 185

Öva – skriv! 1. Djuren i språket a) Kombinera uttrycken med förklaringarna. De var som hund och katt. Det är en helig ko. Här ligger en hund begraven. Han var det svarta fåret. Han slog två flugor i en smäll. Han gjorde en höna av en fjäder. Han hade fjärilar i magen. Han fick myror i byxorna. Vi får ta tjuren vid hornen. I de lugnaste vattnen går de största fiskarna.

Han var annorlunda mot de andra i släkten. Han var nervös. Vi måste ta itu med problemet. Han löste två problem samtidigt. Något är fel. De var ovänner. Han kunde inte sitta still. Saker är inte alltid som man tror. Han förstorade ett problem. Det får man inte ändra på.

b) Sätt in uttrycken i meningar. Ex. Jag och min bror var som hund och katt när vi var små.

2. Lika eller olika? a) Vilka av orden nedan tycker du beskriver de svenskar du känner? Vilka beskriver dig och din släkt? Skriv S bredvid de adjektiv som beskriver svenskar och stryk under de adjektiv som beskriver dig och din släkt. tysta stela organiserade blyga lugna glada

pratsamma snåla slarviga ensamma tråkiga inbundna

arbetsamma generösa punktliga tungsinta kalla avundsjuka

lata hederliga effektiva snälla varma naturälskande

moderna fifflande allvarliga ärliga impulsiva stressade SKRIV

185


+46 inlaga 3 kurs D 05-06-23 11.40 Sida 186

3. Ensam är stark Titta på texten på sidan 172. 1. Vilka anledningar nämner texten för att många svenskar tycker att det är positivt att klara sig själv? 2. Hur kan man se att svenskar tycker att det är positivt att klara sig själva? Hur påverkar det hur ungdomar lever? Barnfamiljer? Äldre? 3. Är det lika viktigt att klara sig själv i ditt hemland? 4. Ensam är stark och Själv är bäste dräng är ordspråk som visar att det är positivt att klara sig själv. Kan du några ordspråk som handlar om det på ditt språk?

4. Hemma är bäst Titta på texten på sidan 174. I Sverige spenderar man 1/3 av inkomsten på hemmet och 15 % på mat. Hur prioriterar du? Om du vann pengar på lotto, vad skulle du spendera pengarna på? Skriv in procentsatser: ____ % på mat

____ % på semesterresor

____ % på hemmet

____ % skulle jag spara

____ % på bilar

____ % på ____

____ % på kläder Skriv en text och berätta varför.

5. Religionen Titta på texten på sidorna 175–178. Svara på frågorna. 1. 2. 3. 4. 5. SKRIV

186

När var Sverige katolskt? Vem var Martin Luther? Vad tyckte Martin Luther? Hur många lutheraner finns det idag? När fick Sverige religionsfrihet?


+46 3D oms.qxp

08 11 18

14.28

Sida 1

M

+46 är ett läromedel i svenskundervisningen för invandrare (sfi)

A R I A

G

U L L

MARIA GULL

+46

+46 sfi 2

sfi 3

+46 3 kurs d består av följande delar: • Allt-i-ett-bok inklusive elev-cd med uttals- och hörövningar • Lärar-cd • Lärarhandledning

best nr 47-07803-5 tryck nr 47-07803-5-02

3 kurs d

HELEN HENRIKSSON BRITT KLINTENBERG E VA K Ä L L S Ä T E R KERSTIN LUNDBERG HAHN ANNIKA LÖNNEBORG K A R I N S A N D WA L L LIBER


9789147078035