Page 1


Sveriges nationalparker

© Bokförlaget Max Ström www.maxstrom.se Text: Claes Grundsten Samtliga bilder är tagna av författaren, förutom s 78 –79 (Martin Almqvist) www.fotograf-grundsten.se Omslagets framsida: Vadvetjåkka nationalpark Omslagets baksida: Djurö nationalpark Sidan 6 : Backsippa i Stenshuvud nationalpark Formgivning: Patric Leo Original: Petra Ahston Inkapööl Karta: Martin Thelander Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 ISBN 978-91-7126 -130 -4

National_kompakt_090423.indd 2-3

Claes Grundsten

Bokförlaget Max Ström

09-04-27 00.40.11


Sveriges nationalparker

© Bokförlaget Max Ström www.maxstrom.se Text: Claes Grundsten Samtliga bilder är tagna av författaren, förutom s 78 –79 (Martin Almqvist) www.fotograf-grundsten.se Omslagets framsida: Vadvetjåkka nationalpark Omslagets baksida: Djurö nationalpark Sidan 6 : Backsippa i Stenshuvud nationalpark Formgivning: Patric Leo Original: Petra Ahston Inkapööl Karta: Martin Thelander Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 ISBN 978-91-7126 -130 -4

National_kompakt_090423.indd 2-3

Claes Grundsten

Bokförlaget Max Ström

09-04-27 00.40.11


innehåll

National_kompakt_090423.indd 4-5

Förord av Hans Majestät Konungen 7

Hamra 161

Varför nationalparker? 9

Fulufjället 167

Stenshuvud 19

Töfsingdalen 179

Dalby Söderskog 29

Sånfjället 185

Söderåsen 35

Skuleskogen 197

Store Mosse 47

Björnlandet 207

Norra Kvill 59

Haparanda skärgård 213

Blå Jungfrun 65

Pieljekaise 223

Kosterhavet 73

Muddus 229

Tresticklan 85

Stora Sjöfallet 241

Djurö 93

Sarek 251

Tiveden 101

Padjelanta 265

Gotska Sandön 111

Abisko 277

Tyresta 123

Vadvetjåkka 287

Ängsö 135

Reflektion 293

Garphyttan 143

Fakta om parkerna 300

Färnebofjärden 149

Karta 304

09-04-27 00.40.11


innehåll

National_kompakt_090423.indd 4-5

Förord av Hans Majestät Konungen 7

Hamra 161

Varför nationalparker? 9

Fulufjället 167

Stenshuvud 19

Töfsingdalen 179

Dalby Söderskog 29

Sånfjället 185

Söderåsen 35

Skuleskogen 197

Store Mosse 47

Björnlandet 207

Norra Kvill 59

Haparanda skärgård 213

Blå Jungfrun 65

Pieljekaise 223

Kosterhavet 73

Muddus 229

Tresticklan 85

Stora Sjöfallet 241

Djurö 93

Sarek 251

Tiveden 101

Padjelanta 265

Gotska Sandön 111

Abisko 277

Tyresta 123

Vadvetjåkka 287

Ängsö 135

Reflektion 293

Garphyttan 143

Fakta om parkerna 300

Färnebofjärden 149

Karta 304

09-04-27 00.40.11


Den 24 maj 2009 var det på dagen 100 år sedan Sveriges, och därtill Europas, första nationalparker invigdes. Den europeiska miljövården kan sägas därmed ha tagit sina första steg. Till dags dato finns tjugonio svenska nationalparker, och sammantaget bildar de en magnifik palett av allt vad svensk natur har att erbjuda. Nationalparkernas syfte är dels att bevara skyddsvärda biotoper och arter, dels att berika människors upplevelser och samvaro med naturen i nutid och framtid. Därtill ger nationalparkerna unika möjligheter för miljö­forskningen. I flera av våra nationalparker finns så kallade klimat­arkiv som är viktiga för förståelsen av hur förändringar i vårt klimat påver­kar människan och den natur hon är en del av. I Abisko ligger till exempel Kungliga Vetenskapsakademiens forskningsstation, där man har en enastående möjlighet att studera klimatets påverkan genom vegeta­tions­­förändringar. I Sareks nationalpark är glaciärerna en viktig historisk informationsbank, och i andra nationalparker pågår klimat­forskning exempel­vis genom studier av myrmarker. Denna bok är en storslagen resa genom de olika naturtyper som national­parkerna representerar. Resan blir till en påminnelse om vikten av att vårda naturen och varsamt förvalta den. Det är min förhoppning att denna bok ska inspirera till en allt större medvetenhet om allt det fantastiska naturen har att bjuda och stärka ansvarstagandet för planeten Jorden, vårt gemensamma hem.

H M Konung Carl XVI Gustaf

National_kompakt_090423.indd 6-7

09-04-27 00.40.11


Den 24 maj 2009 var det på dagen 100 år sedan Sveriges, och därtill Europas, första nationalparker invigdes. Den europeiska miljövården kan sägas därmed ha tagit sina första steg. Till dags dato finns tjugonio svenska nationalparker, och sammantaget bildar de en magnifik palett av allt vad svensk natur har att erbjuda. Nationalparkernas syfte är dels att bevara skyddsvärda biotoper och arter, dels att berika människors upplevelser och samvaro med naturen i nutid och framtid. Därtill ger nationalparkerna unika möjligheter för miljö­forskningen. I flera av våra nationalparker finns så kallade klimat­arkiv som är viktiga för förståelsen av hur förändringar i vårt klimat påver­kar människan och den natur hon är en del av. I Abisko ligger till exempel Kungliga Vetenskapsakademiens forskningsstation, där man har en enastående möjlighet att studera klimatets påverkan genom vegeta­tions­­förändringar. I Sareks nationalpark är glaciärerna en viktig historisk informationsbank, och i andra nationalparker pågår klimat­forskning exempel­vis genom studier av myrmarker. Denna bok är en storslagen resa genom de olika naturtyper som national­parkerna representerar. Resan blir till en påminnelse om vikten av att vårda naturen och varsamt förvalta den. Det är min förhoppning att denna bok ska inspirera till en allt större medvetenhet om allt det fantastiska naturen har att bjuda och stärka ansvarstagandet för planeten Jorden, vårt gemensamma hem.

H M Konung Carl XVI Gustaf

National_kompakt_090423.indd 6-7

09-04-27 00.40.11


VARFÖR NATional­parker? År 2009 är det hundra år sedan Sveriges första nationalparker bilda­des. De var nio till antalet och de första även i Europa. Att Sverige gick i bräschen för det nymornade naturskyddet i denna del av världen hade förklarliga orsaker. Våra stora arealer med orörd natur saknades i det kontinentala Europa. Hos oss fanns vidsträckta skogar och ödsliga fjällvidder som passade för nationalparker, inte minst genom att staten ägde omfattande markområden. Dessutom var många svenskar genuint intresserade av landets natur och kultur vilket skapade en bra jordmån för naturskyddstanken. Svenska Turist­­föreningen hade bildats 1885 och den arbetade för att öka folkets kunskaper om natur- och kulturvärden. Även hembygds­ rörelsen växte sig stark vid denna tid. Aktade författare prisade den svenska naturen och förgyllde den som motstycke till berömda scenerier utomlands. En annan viktig faktor var en grupp naturforskare, främst i Uppsala, med politiskt inflytande i riksdagen. De drev naturskyddsfrågan fram­gångsrikt och kan sägas ha varit den tidens lobbyister. Samma år som de första nationalparkerna bildades föddes dessutom Svenska Naturskyddsföreningen som fick ett inflytande redan från start. För­ utom detta stod nationalismen på topp i början av 1900-talet. Den svenska historien hyllades, och nationalparkerna gav ett uttryck åt kärleken till fosterlandet. Manegen var krattad. Idén med nationalparker hämtades från USA. Yellowstone avsattes till världens första nationalpark 1872, men tanken på att fridlysa speciella naturområden fanns långt tidigare. Under årtusenden har människans förhållande till naturen varit förknippat med religiösa före­ställningar, och heliga platser har inte sällan blivit föremål för fridlysning. Till exempel har träd kring kinesiska tempel sedan länge fredats, och i nuvarande Indien blev utvalda skogar med stor vilt­ rikedom skyddade redan 300 år före Kristus. 8

National_kompakt_090423.indd 8-9

Gamla skogar väckte pion­ jä­­­­rernas intresse när naturskyddet växte fram i början av 1900 -talet. I Sverige drevs ut-

vecklingen på av vetenskaps­ män som var inspirerade av den tyske visionären Hugo Conwentz. Hans tes var att man skulle bevara den ursprungliga naturen som museer åt ­eftervärlden. I USA hade idén om national­­ parker skapats av natur­ roman­tiker som framför allt ville att framtidens med­ borgare skulle kunna uppleva den storslagna naturen. Det dröjde flera årtionden innan rekreation blev ett lika viktigt motiv som vetenskapen för naturskyddet i Sverige. Idag har vi utvecklat en fördjupad syn på nationalparker och andra former av naturskydd. Det finns en palett med möjligheter att skydda naturen, där urskogar som denna, med klibbticka, större hackspett och tagellav, kan bli fridlysta som naturreservat. 9

09-04-27 00.40.12


VARFÖR NATional­parker? År 2009 är det hundra år sedan Sveriges första nationalparker bilda­des. De var nio till antalet och de första även i Europa. Att Sverige gick i bräschen för det nymornade naturskyddet i denna del av världen hade förklarliga orsaker. Våra stora arealer med orörd natur saknades i det kontinentala Europa. Hos oss fanns vidsträckta skogar och ödsliga fjällvidder som passade för nationalparker, inte minst genom att staten ägde omfattande markområden. Dessutom var många svenskar genuint intresserade av landets natur och kultur vilket skapade en bra jordmån för naturskyddstanken. Svenska Turist­­föreningen hade bildats 1885 och den arbetade för att öka folkets kunskaper om natur- och kulturvärden. Även hembygds­ rörelsen växte sig stark vid denna tid. Aktade författare prisade den svenska naturen och förgyllde den som motstycke till berömda scenerier utomlands. En annan viktig faktor var en grupp naturforskare, främst i Uppsala, med politiskt inflytande i riksdagen. De drev naturskyddsfrågan fram­gångsrikt och kan sägas ha varit den tidens lobbyister. Samma år som de första nationalparkerna bildades föddes dessutom Svenska Naturskyddsföreningen som fick ett inflytande redan från start. För­ utom detta stod nationalismen på topp i början av 1900-talet. Den svenska historien hyllades, och nationalparkerna gav ett uttryck åt kärleken till fosterlandet. Manegen var krattad. Idén med nationalparker hämtades från USA. Yellowstone avsattes till världens första nationalpark 1872, men tanken på att fridlysa speciella naturområden fanns långt tidigare. Under årtusenden har människans förhållande till naturen varit förknippat med religiösa före­ställningar, och heliga platser har inte sällan blivit föremål för fridlysning. Till exempel har träd kring kinesiska tempel sedan länge fredats, och i nuvarande Indien blev utvalda skogar med stor vilt­ rikedom skyddade redan 300 år före Kristus. 8

National_kompakt_090423.indd 8-9

Gamla skogar väckte pion­ jä­­­­rernas intresse när naturskyddet växte fram i början av 1900 -talet. I Sverige drevs ut-

vecklingen på av vetenskaps­ män som var inspirerade av den tyske visionären Hugo Conwentz. Hans tes var att man skulle bevara den ursprungliga naturen som museer åt ­eftervärlden. I USA hade idén om national­­ parker skapats av natur­ roman­tiker som framför allt ville att framtidens med­ borgare skulle kunna uppleva den storslagna naturen. Det dröjde flera årtionden innan rekreation blev ett lika viktigt motiv som vetenskapen för naturskyddet i Sverige. Idag har vi utvecklat en fördjupad syn på nationalparker och andra former av naturskydd. Det finns en palett med möjligheter att skydda naturen, där urskogar som denna, med klibbticka, större hackspett och tagellav, kan bli fridlysta som naturreservat. 9

09-04-27 00.40.12


10

National_kompakt_090423.indd 10-11

11

09-04-27 00.40.12


10

National_kompakt_090423.indd 10-11

11

09-04-27 00.40.12


Stenshuvud

I gryningen lägger sig ett skirt dis över landskapet kring berget Stens­ huvud. Här­uppe förstår vi varför konstnärer sedan länge dras till denna landsända och ”ljuset på Österlen”. I vackert väder är naturen betagande som en akvarell. Från bergets krön ser vi kusten blåna och havets horisont skimra, medan luften silar skenet över land. Under siktiga dagar kan man urskilja den danska ön Bornholm. Nedanför branten, på den öppna heden under oss, står enbuskarna som gröna gravstenar på öppen mark. Nationalparkens bländande sandstrand försvinner söderut i kustens mörka kontur där samhället Vik kan skönjas. Mot väster dominerar skogen, och en lummig matta av ­löv­ träd bekläder höjderna. Ned till vågorna är det nästan hundra meter. Vi har kommit till bergets krön efter en kort men ansträngande promenad genom den halvmörka bokskogen från nationalparkens besökscenter. Kronvalvet skuggar stigen effektivt. Ortsborna kallar berget Stensho, ett namn som kommer av jätten Sten som tillsammans med sin hustru bodde i en grotta på den branta norra sidan. Många skrönor har berättats om jätten och hans maka. En handlar om två naturliga stenpelare som formade en port till en härlig trädgård. Den sistnämnda var nog ett fantasifoster, men grottan existerar i verkligheten, och om äldre tiders skeppare riktade sin kikare dit sades de bli dömda till förlisning. Berget var sedan urminnes tid ett viktigt landmärke för sjöfarare. Carl von Linné skriver 1749 efter resan i Skåne: ”Stenshuvud är ett högt berg, som ligger inpå själva havskanten till en nyttig landkänning för de sjöfarande.” Höjden har också varit en tillflyktsort för människor på flykt. Vi passerar resterna av en fornborg som byggdes under folkvandrings­­ tiden på 500-talet. När krigen härjade sökte man skydd häruppe. Även densvenska stormaktstidens skånska motståndsrörelse, snapp­­hanarna, tog sig upp på Stenshuvud för att gömma sig under de 18

National_kompakt_090423.indd 18-19

Kvällning vid Vik och Stenshuvud ger tillkänna sin välvda profil knappt hundra meter över havet. Berget är väl avgränsat och var länge ett viktigt landmärke för sjö­farten­­på Östersjön. Vid foten ­lyser fyren som numera spelat ut sin roll. Vresrosen blommar längs stranden i ett vackert möte med sanden. Stora snår växer vid Hollabäckens ­mynning.

19

09-04-27 00.40.14


Stenshuvud

I gryningen lägger sig ett skirt dis över landskapet kring berget Stens­ huvud. Här­uppe förstår vi varför konstnärer sedan länge dras till denna landsända och ”ljuset på Österlen”. I vackert väder är naturen betagande som en akvarell. Från bergets krön ser vi kusten blåna och havets horisont skimra, medan luften silar skenet över land. Under siktiga dagar kan man urskilja den danska ön Bornholm. Nedanför branten, på den öppna heden under oss, står enbuskarna som gröna gravstenar på öppen mark. Nationalparkens bländande sandstrand försvinner söderut i kustens mörka kontur där samhället Vik kan skönjas. Mot väster dominerar skogen, och en lummig matta av ­löv­ träd bekläder höjderna. Ned till vågorna är det nästan hundra meter. Vi har kommit till bergets krön efter en kort men ansträngande promenad genom den halvmörka bokskogen från nationalparkens besökscenter. Kronvalvet skuggar stigen effektivt. Ortsborna kallar berget Stensho, ett namn som kommer av jätten Sten som tillsammans med sin hustru bodde i en grotta på den branta norra sidan. Många skrönor har berättats om jätten och hans maka. En handlar om två naturliga stenpelare som formade en port till en härlig trädgård. Den sistnämnda var nog ett fantasifoster, men grottan existerar i verkligheten, och om äldre tiders skeppare riktade sin kikare dit sades de bli dömda till förlisning. Berget var sedan urminnes tid ett viktigt landmärke för sjöfarare. Carl von Linné skriver 1749 efter resan i Skåne: ”Stenshuvud är ett högt berg, som ligger inpå själva havskanten till en nyttig landkänning för de sjöfarande.” Höjden har också varit en tillflyktsort för människor på flykt. Vi passerar resterna av en fornborg som byggdes under folkvandrings­­ tiden på 500-talet. När krigen härjade sökte man skydd häruppe. Även densvenska stormaktstidens skånska motståndsrörelse, snapp­­hanarna, tog sig upp på Stenshuvud för att gömma sig under de 18

National_kompakt_090423.indd 18-19

Kvällning vid Vik och Stenshuvud ger tillkänna sin välvda profil knappt hundra meter över havet. Berget är väl avgränsat och var länge ett viktigt landmärke för sjö­farten­­på Östersjön. Vid foten ­lyser fyren som numera spelat ut sin roll. Vresrosen blommar längs stranden i ett vackert möte med sanden. Stora snår växer vid Hollabäckens ­mynning.

19

09-04-27 00.40.14


Dalby Söderskog

Bredvid Dalby ligger en pampig ädellövskog med främst alm, ask och bok. Därinne är det som om vi hittat en fristad med riktig natur om­given av åker och bebyggelse. Skogen har sydländska drag som trollbinder. Sikten mot de uppodlade fälten släcks ut. Täta snår av hassel, hagtorn och unga träd bildar en barriär mot omgivningen. Hade vi kommit hit i början av april hade intrycken varit andra. Prunkande mattor med vårblommor hade legat förföriska under de kala trädstammarna. Vitsippa, gulsippa, blå­sippa, svalört och nunneört hade färgat marken. Nu, en månad senare, har lövverken slagit ut och grönskan blivit hämningslös. Naturen famnar oss, och är exotisk och vild på samma gång. Här ser mer ut som en urskog än som en välskött stadspark, och i den rika myllan spirar skogs­bingel och kirskål. Ett mustigt bladtäcke döljer marken. Att gå på de propra stigarna genom denna klorofyllstinna vegetation är en ljuvlig upplevelse, men någonting i framtoningen väcker vår undran. Efter en timmes lugn promenad har vi tagit oss igenom hela nationalparken, och nu vet vi vad det är. Dalby Söderskog är ack så liten till ytan, bara trettiosju hektar, och beteckningen nationalpark synes inte passa här. Denna lummiga lövsal mitt i Skåne verkar mer vara ett kulturhistoriskt monument. Den är inget prov på ett större område ”där naturlifvet finge utveckla sig alldeles ostördt av inverkan från kulturen”, som det står i regeringens proposition om nationalparker 1909, den första i vår historia. Söderskogen ligger i en urgammal bygd och har en bakgrund som hästhage och jaktpark. Förr avverkades många träd här. Om fridlysningen hade förts på tal idag hade det sannolikt varit mer aktuellt med ett naturreservat, vilket är en mer flexibel skyddsform. Men detta konstaterande hindrar inte att lunden ger ett beundransvärt intryck, att den är både vacker och vetenskapligt intressant. Kanske bör vi nuförtiden lika mycket betrakta Dalby Söderskog som ett minnesmärke över forna dagars 28

National_kompakt_090423.indd 28-29

Stigen leder in under bokens­ kronor. I nationalparken ­växer en blandskog med ädla lövträd som alm, ask och ek, men endast boken står i oblandade bestånd. Skogen har länge påverkats­ av människor, men dess ­nuvarande tillstånd är troligen­det mest naturliga sedan medeltiden. Våren är en idyllisk årstid i Dalby Söderskog. Många av våra tidiga örter blommar i nationalparken, till exempel blåsippa.

29

09-04-27 00.40.17


Dalby Söderskog

Bredvid Dalby ligger en pampig ädellövskog med främst alm, ask och bok. Därinne är det som om vi hittat en fristad med riktig natur om­given av åker och bebyggelse. Skogen har sydländska drag som trollbinder. Sikten mot de uppodlade fälten släcks ut. Täta snår av hassel, hagtorn och unga träd bildar en barriär mot omgivningen. Hade vi kommit hit i början av april hade intrycken varit andra. Prunkande mattor med vårblommor hade legat förföriska under de kala trädstammarna. Vitsippa, gulsippa, blå­sippa, svalört och nunneört hade färgat marken. Nu, en månad senare, har lövverken slagit ut och grönskan blivit hämningslös. Naturen famnar oss, och är exotisk och vild på samma gång. Här ser mer ut som en urskog än som en välskött stadspark, och i den rika myllan spirar skogs­bingel och kirskål. Ett mustigt bladtäcke döljer marken. Att gå på de propra stigarna genom denna klorofyllstinna vegetation är en ljuvlig upplevelse, men någonting i framtoningen väcker vår undran. Efter en timmes lugn promenad har vi tagit oss igenom hela nationalparken, och nu vet vi vad det är. Dalby Söderskog är ack så liten till ytan, bara trettiosju hektar, och beteckningen nationalpark synes inte passa här. Denna lummiga lövsal mitt i Skåne verkar mer vara ett kulturhistoriskt monument. Den är inget prov på ett större område ”där naturlifvet finge utveckla sig alldeles ostördt av inverkan från kulturen”, som det står i regeringens proposition om nationalparker 1909, den första i vår historia. Söderskogen ligger i en urgammal bygd och har en bakgrund som hästhage och jaktpark. Förr avverkades många träd här. Om fridlysningen hade förts på tal idag hade det sannolikt varit mer aktuellt med ett naturreservat, vilket är en mer flexibel skyddsform. Men detta konstaterande hindrar inte att lunden ger ett beundransvärt intryck, att den är både vacker och vetenskapligt intressant. Kanske bör vi nuförtiden lika mycket betrakta Dalby Söderskog som ett minnesmärke över forna dagars 28

National_kompakt_090423.indd 28-29

Stigen leder in under bokens­ kronor. I nationalparken ­växer en blandskog med ädla lövträd som alm, ask och ek, men endast boken står i oblandade bestånd. Skogen har länge påverkats­ av människor, men dess ­nuvarande tillstånd är troligen­det mest naturliga sedan medeltiden. Våren är en idyllisk årstid i Dalby Söderskog. Många av våra tidiga örter blommar i nationalparken, till exempel blåsippa.

29

09-04-27 00.40.17


32

National_kompakt_090423.indd 32-33

33

09-04-27 00.40.18


32

National_kompakt_090423.indd 32-33

33

09-04-27 00.40.18


38

National_kompakt_090423.indd 38-39

39

09-04-27 00.40.19


38

National_kompakt_090423.indd 38-39

39

09-04-27 00.40.19


114

National_kompakt_090423.indd 114-115

115

09-04-27 00.40.43


114

National_kompakt_090423.indd 114-115

115

09-04-27 00.40.43


120

National_kompakt_090423.indd 120-121

121

09-04-27 00.40.44


120

National_kompakt_090423.indd 120-121

121

09-04-27 00.40.44


Tyresta

Södra Sveriges äldsta och mest orörda skog ligger bara två mil från Stockholms centrum. Att det ligger en miljonstad alldeles i närheten tycks inte beröra naturen som bevarat sin integritet och vildmarkskaraktär. Sensommaren 1999 blev nationalparken riksbekant genom en omfattande skogsbrand, och nästan tio år senare går vi genom den nedbrunna skogen. Fortfarande är många träd svärtade av kol och spretiga som benrangel. Brandfältet ser alltjämt ut som en spökvärld. På hösten efter branden vräkte en kraftig storm omkull mängder av skadade trädstammar. Elden hade varit markbunden och gått hårt åt rotsystemen i det 450 hektar stora brandområdet, så den starka vinden fällde träden och vållade ett virrvarr av bråte. Nationalparkens förvaltare gjorde snabbt i ordning en stig som genomkorsar detta moras. Som tur var klarade sig de allra äldsta partierna från storbranden, som sannolikt var anlagd. En paradox med brandkatastrofen är att Tyresta fick ett nytt vetenskapligt värde tack vare att elden drabbade en gammal och fridlyst skog. Något liknande finns inte i södra Sverige. Brandfältet är nu ett intressant fältlaboratorium för skogsforskare från när och fjärran, och flera för vetenskapen nya växt- och djurarter har upptäckts. Vi passerar flera ”portar” mellan kapade trädstammar. Stigen klättrar över de avklädda berghällarna som ännu inte fått tillbaka sin normala filt av lavar. I svackorna breder grön mossa ut sig, och runt omkring flankeras vi av förkolnade trädskelett. Nere i de fuktiga sprickdalarna har lövsly vuxit till täta buskar av vide och björk, men över lag är det en halvöppen naturtyp vi rör oss i. Brandfältet ser ut som ett glest trädland. Naturen liknar en besynnerlig savann mer än en skog. Här är genomsikten lång, och en dov färgton finns i de mörka stammarna, men också en ljus grönska på marken där vegetationen nu haft flera år av tillväxt. Naturen verkar sargad, och är en mer dramatisk 122

National_kompakt_090423.indd 122-123

Vid Årsjön blir försommarens gryning förtätad av dimman som lättar och ropen från storlommen som häckar i sjön. Den närings­fattiga sjön har timglasform och delas upp i tre bassänger med två smala sund emellan.­ På flera platser har gamla träd i strandbrynet vält ned i vattnet. Göken häckar varje år runt­ om i ­Tyresta, men arten har minskat kraftigt i landet under slutet av 1900 -talet. I skogen lägger den ofta sina ägg i rödstjärtens bon.

123

09-04-27 00.40.45


Tyresta

Södra Sveriges äldsta och mest orörda skog ligger bara två mil från Stockholms centrum. Att det ligger en miljonstad alldeles i närheten tycks inte beröra naturen som bevarat sin integritet och vildmarkskaraktär. Sensommaren 1999 blev nationalparken riksbekant genom en omfattande skogsbrand, och nästan tio år senare går vi genom den nedbrunna skogen. Fortfarande är många träd svärtade av kol och spretiga som benrangel. Brandfältet ser alltjämt ut som en spökvärld. På hösten efter branden vräkte en kraftig storm omkull mängder av skadade trädstammar. Elden hade varit markbunden och gått hårt åt rotsystemen i det 450 hektar stora brandområdet, så den starka vinden fällde träden och vållade ett virrvarr av bråte. Nationalparkens förvaltare gjorde snabbt i ordning en stig som genomkorsar detta moras. Som tur var klarade sig de allra äldsta partierna från storbranden, som sannolikt var anlagd. En paradox med brandkatastrofen är att Tyresta fick ett nytt vetenskapligt värde tack vare att elden drabbade en gammal och fridlyst skog. Något liknande finns inte i södra Sverige. Brandfältet är nu ett intressant fältlaboratorium för skogsforskare från när och fjärran, och flera för vetenskapen nya växt- och djurarter har upptäckts. Vi passerar flera ”portar” mellan kapade trädstammar. Stigen klättrar över de avklädda berghällarna som ännu inte fått tillbaka sin normala filt av lavar. I svackorna breder grön mossa ut sig, och runt omkring flankeras vi av förkolnade trädskelett. Nere i de fuktiga sprickdalarna har lövsly vuxit till täta buskar av vide och björk, men över lag är det en halvöppen naturtyp vi rör oss i. Brandfältet ser ut som ett glest trädland. Naturen liknar en besynnerlig savann mer än en skog. Här är genomsikten lång, och en dov färgton finns i de mörka stammarna, men också en ljus grönska på marken där vegetationen nu haft flera år av tillväxt. Naturen verkar sargad, och är en mer dramatisk 122

National_kompakt_090423.indd 122-123

Vid Årsjön blir försommarens gryning förtätad av dimman som lättar och ropen från storlommen som häckar i sjön. Den närings­fattiga sjön har timglasform och delas upp i tre bassänger med två smala sund emellan.­ På flera platser har gamla träd i strandbrynet vält ned i vattnet. Göken häckar varje år runt­ om i ­Tyresta, men arten har minskat kraftigt i landet under slutet av 1900 -talet. I skogen lägger den ofta sina ägg i rödstjärtens bon.

123

09-04-27 00.40.45


132

National_kompakt_090423.indd 132-133

133

09-04-27 00.40.47


132

National_kompakt_090423.indd 132-133

133

09-04-27 00.40.47


268

National_kompakt_090423.indd 268-269

269

09-04-27 00.41.25


268

National_kompakt_090423.indd 268-269

269

09-04-27 00.41.25


Fakta om parkerna STENSHUVUD

skogsbingel

Djur av intresse: många

BLÅ JUNGFRUN

Geografiskt läge: Nära

Turistanläggningar: stigar

änder och vadare,

Geografiskt läge: mitt

Kivik, Skåne län

Kommunikationer: bilväg

svarthakedopping,

i norra Kalmarsund

Bildades: 1986

till parkeringsplats vid

sångsvan, trana, jorduggla

Areal: 390 ha

entrén

Dominerande naturtyper:

bohus­ranunkel, marina

Kommunikationer: båtfärd

eller på campingplats,

fiskgjuse, skäggdopping

växter

måste ordnas i egen regi

körvägar att vandra

Växter av intresse: adam

Kommunikationer:

och eva, ängsnycklar,

Turistanläggningar: Naturum på Sydkoster

TIVEDEN

båtfärd från Nynäshamn

nattviol, ramslök,

Kommunikationer: Turbåt

Geografiskt läge: mellan

och Fårö

myskmadra

från Strömstad

Vättern och Vänern, Västra

Turistanläggningar: turist­

Götalands och Örebro län

TYRESTA

brygga med naturum,

TRESTICKLAN

Bildades: 1983

Geografiskt läge: Två

stigar

Bildades: 1926

Geografiskt läge: norr om

Areal: 1 353 ha, utvidgas

mil söder om Stockholm,

Kommunikationer: båtfärd

Växter av intresse:

Areal: 66 ha

Ed, Västra Götalands län

inom snar framtid

Stockholms län

måste ordnas i egen regi

orkidéer som sumpnycklar,

Dominerande naturtyper:

Bildades: 1996

Dominerande naturtyper:

Bildades: 1993

bokskog, öppen hed,

SÖDERÅSEN

brudsporre, kärrknipprot

berghällar, gles tallskog,

Areal: 2 909 ha

barrskog, skogssjöar, myr

Areal: 1 970 ha

GARPHYTTAN

sandstrand

Geografiskt läge: söder

Turistanläggningar:

ädellövskog

Dominerande naturtyper:

Djur av intresse: mård,

Dominerande naturtyper:

Geografiskt läge: två mil

Djur av intresse: sand­

om Ljungbyhed, Skåne län

fågeltorn söder och norr

Djur av intresse:

barrskog, skogssjöar, myr

tjäder, järpe, tretåig

gammal barrskog,

väster om Örebro,

ödla, lövgroda, härm­

Bildades: 2001

om Kävsjön, raststugor

tobisgrissla, storskarv,

Djur av intresse: varg,

hackspett, skalbaggar

brandfält, hällmark,

Örebro län

sångare, rosenfink,

Areal: 1 625 ha

vid Svänö och Lövö,

ejder, svärta, snok

nattskärra, smålom

Växter av intresse: fattig

skogssjöar, små

Bildades: 1909

sommargylling, många

Dominerande naturtyper:

handikappanpassade

Växter av intresse:

Växter av intresse:

flora

myrmarker

Areal: 111 ha

fjärilsarter

raviner, bokskogar

stigar och vandringsleder

myskmadra, vippärt,

klockljung

Turistanläggningar: många

Djur av intresse: berguv,

Dominerande naturtyper:

Växter av intresse: vit- och

Djur av intresse: iller,

Kommunikationer:

getrams

Turistanläggningar:

vandringsleder

sparvuggla, nattskärra,

ängar

gulsippa, myskmadra,

dovhjort, forsärla,

länsväg 151 korsar

Turistanläggningar: bara

­enstaka stigar

Kommunikationer: enslig

mindre hackspett, storlom

Djur av intresse:

ramslök, tandrot, stor

stenknäck, mindre

genom parken, mindre

tillgänglig för dagsbesök

Kommunikationer: enslig

väg från riksväg 49

Växter av intresse: ryl,

hasselmus, buskmus,

sandlilja, ängsnycklar,

hackspett, bäck­nejonöga,

återvändsvägar till Lövö

Kommunikationer: turbåt

avfart från vägen mellan

myggblomster, mossor,

hasselsnok

backsippa

skalbaggar

och Svänö

från Oskarshamn eller

Ed och Nössemark

GOTSKA SANDÖN

lavar, svampar

Växter av intresse: akleja,

Turistanläggningar:

Växter av intresse: gul­

Geografiskt läge: norr om

Turistanläggningar:

smörblomma

Naturum med utställning

sippa, stor häxört, ramslök,

NORRA KVILL

DJURÖ

Fårö, Gotlands län

National­parkernas hus,

Turistanläggningar: stigar

och servering, stigar

sårläka, fnöskticka,

Geografiskt läge: norr om

KOSTERHAVET

Geografiskt läge:

Bildades: 1909, utvid­ga­

många välpreparerade

och vandringsleder

Kommunikationer: bil­

svampar, lavar och mossor

Vimmerby, Kalmar län

Geografiskt läge: väster

mitt i Vänern, Västra

des 1963 och 1988 till­

stigar

Kommunikationer: avtags­

vägar till norra, centrala

Turistanläggningar: Natu­

Bildades: 1927,

om Strömstad, Västra

Götalands län

fördes vattenområdet

Kommunikationer:

väg från Europaväg 18

och södra entréerna

rum och servering vid

utvidgades 1994

Götalands län

Bildades: 1991

300 meter ut

väg från Haninge,

Skäralid, många stigar

Areal: 111 ha

Bildades: 2009

Areal: 2 400 ha varav 315

Areal: 4 500 ha varav

bussförbindelse

DALBY SÖDERSKOG

Kommunikationer: riksväg

Dominerande naturtyper:

Areal: 37 000 ha, ca

är land

3 648 är land

Geografiskt läge: en mil

13 till Skäralid

barrurskog, tjärn

300 öar och skär, hav

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

ÄNGSÖ

Dalälven fyra mil söder

Djur av intresse:

dominerar

sötvattensmiljöer,

sandstränder, tallhedar,

Geografiskt läge:

om Sandviken, Dalarnas,

öster om Lund, Skåne län

Byxelkrok

FÄRNEBOFJÄRDEN Geografiskt läge: vid

Bildades: 1918

STORE MOSSE

fladdermus, mård, järpe

Dominerande naturtyper:

skogklädda öar,

små lövskogslundar

söder om Norrtälje,

Västmanlands och

Areal: 37 ha

Geografiskt läge:

Växter av intresse: blå­

undervattensmiljöer, kala

nakna skär

Djur av intresse: gråsäl,

Stockholms län

Gävleborgs län

Dominerande naturtyper:

nordväst om Värnamo,

sippa, vårärt, lundviol,

skär, hällmarker, betade

Djur av intresse: dovhjort,

skogshare, kungsörn,

Bildades: 1909

Bildades: 1998

ädellövskog

Jönköpings län

häck­vicker, missne,

strandängar

havsörn, fiskgjuse, lärkfalk,

skalbaggar

Areal:188 ha varav

Areal: 10 100 ha varav

Djur av intresse:

Bildades: 1982

topplösa

Djur av intresse:

fisktärna, grågås

Växter av intresse:

77 är land

5 990 land

skogsduva, svarthätta,

Areal: 7 850 ha

Turistanläggningar: stigar

knubbsäl, ejder, kustlabb,

Växter av intresse:

­rödsyssla, svärdssyssla,

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

kattuggla, näktergal

Dominerande naturtyper:

Kommunikationer:

marina djur, flyttfåglar

strandväxter

kärrknipprot, marviol

äng och hagmark,

älvstränder, forsar, sjöar,

Växter av intresse: vit- och

myr, barrskog, lövskog,

små­vägar norrut från

Växter av intresse:

Turistanläggningar: en­

Turistanläggningar: Logi

barrskog, vassar

åar, barrskog, myr

gulsippa, skånsk nunneört,

beteshagar

Vimmerby

martorn, bohuslind,

staka stigar, småbåtshamn

måste bokas i förväg i hus

Djur av intresse: havsörn,

Djur av intresse: lodjur,

300

National_kompakt_090423.indd 300-301

301

09-04-27 00.41.34


Fakta om parkerna STENSHUVUD

skogsbingel

Djur av intresse: många

BLÅ JUNGFRUN

Geografiskt läge: Nära

Turistanläggningar: stigar

änder och vadare,

Geografiskt läge: mitt

Kivik, Skåne län

Kommunikationer: bilväg

svarthakedopping,

i norra Kalmarsund

Bildades: 1986

till parkeringsplats vid

sångsvan, trana, jorduggla

Areal: 390 ha

entrén

Dominerande naturtyper:

bohus­ranunkel, marina

Kommunikationer: båtfärd

eller på campingplats,

fiskgjuse, skäggdopping

växter

måste ordnas i egen regi

körvägar att vandra

Växter av intresse: adam

Kommunikationer:

och eva, ängsnycklar,

Turistanläggningar: Naturum på Sydkoster

TIVEDEN

båtfärd från Nynäshamn

nattviol, ramslök,

Kommunikationer: Turbåt

Geografiskt läge: mellan

och Fårö

myskmadra

från Strömstad

Vättern och Vänern, Västra

Turistanläggningar: turist­

Götalands och Örebro län

TYRESTA

brygga med naturum,

TRESTICKLAN

Bildades: 1983

Geografiskt läge: Två

stigar

Bildades: 1926

Geografiskt läge: norr om

Areal: 1 353 ha, utvidgas

mil söder om Stockholm,

Kommunikationer: båtfärd

Växter av intresse:

Areal: 66 ha

Ed, Västra Götalands län

inom snar framtid

Stockholms län

måste ordnas i egen regi

orkidéer som sumpnycklar,

Dominerande naturtyper:

Bildades: 1996

Dominerande naturtyper:

Bildades: 1993

bokskog, öppen hed,

SÖDERÅSEN

brudsporre, kärrknipprot

berghällar, gles tallskog,

Areal: 2 909 ha

barrskog, skogssjöar, myr

Areal: 1 970 ha

GARPHYTTAN

sandstrand

Geografiskt läge: söder

Turistanläggningar:

ädellövskog

Dominerande naturtyper:

Djur av intresse: mård,

Dominerande naturtyper:

Geografiskt läge: två mil

Djur av intresse: sand­

om Ljungbyhed, Skåne län

fågeltorn söder och norr

Djur av intresse:

barrskog, skogssjöar, myr

tjäder, järpe, tretåig

gammal barrskog,

väster om Örebro,

ödla, lövgroda, härm­

Bildades: 2001

om Kävsjön, raststugor

tobisgrissla, storskarv,

Djur av intresse: varg,

hackspett, skalbaggar

brandfält, hällmark,

Örebro län

sångare, rosenfink,

Areal: 1 625 ha

vid Svänö och Lövö,

ejder, svärta, snok

nattskärra, smålom

Växter av intresse: fattig

skogssjöar, små

Bildades: 1909

sommargylling, många

Dominerande naturtyper:

handikappanpassade

Växter av intresse:

Växter av intresse:

flora

myrmarker

Areal: 111 ha

fjärilsarter

raviner, bokskogar

stigar och vandringsleder

myskmadra, vippärt,

klockljung

Turistanläggningar: många

Djur av intresse: berguv,

Dominerande naturtyper:

Växter av intresse: vit- och

Djur av intresse: iller,

Kommunikationer:

getrams

Turistanläggningar:

vandringsleder

sparvuggla, nattskärra,

ängar

gulsippa, myskmadra,

dovhjort, forsärla,

länsväg 151 korsar

Turistanläggningar: bara

­enstaka stigar

Kommunikationer: enslig

mindre hackspett, storlom

Djur av intresse:

ramslök, tandrot, stor

stenknäck, mindre

genom parken, mindre

tillgänglig för dagsbesök

Kommunikationer: enslig

väg från riksväg 49

Växter av intresse: ryl,

hasselmus, buskmus,

sandlilja, ängsnycklar,

hackspett, bäck­nejonöga,

återvändsvägar till Lövö

Kommunikationer: turbåt

avfart från vägen mellan

myggblomster, mossor,

hasselsnok

backsippa

skalbaggar

och Svänö

från Oskarshamn eller

Ed och Nössemark

GOTSKA SANDÖN

lavar, svampar

Växter av intresse: akleja,

Turistanläggningar:

Växter av intresse: gul­

Geografiskt läge: norr om

Turistanläggningar:

smörblomma

Naturum med utställning

sippa, stor häxört, ramslök,

NORRA KVILL

DJURÖ

Fårö, Gotlands län

National­parkernas hus,

Turistanläggningar: stigar

och servering, stigar

sårläka, fnöskticka,

Geografiskt läge: norr om

KOSTERHAVET

Geografiskt läge:

Bildades: 1909, utvid­ga­

många välpreparerade

och vandringsleder

Kommunikationer: bil­

svampar, lavar och mossor

Vimmerby, Kalmar län

Geografiskt läge: väster

mitt i Vänern, Västra

des 1963 och 1988 till­

stigar

Kommunikationer: avtags­

vägar till norra, centrala

Turistanläggningar: Natu­

Bildades: 1927,

om Strömstad, Västra

Götalands län

fördes vattenområdet

Kommunikationer:

väg från Europaväg 18

och södra entréerna

rum och servering vid

utvidgades 1994

Götalands län

Bildades: 1991

300 meter ut

väg från Haninge,

Skäralid, många stigar

Areal: 111 ha

Bildades: 2009

Areal: 2 400 ha varav 315

Areal: 4 500 ha varav

bussförbindelse

DALBY SÖDERSKOG

Kommunikationer: riksväg

Dominerande naturtyper:

Areal: 37 000 ha, ca

är land

3 648 är land

Geografiskt läge: en mil

13 till Skäralid

barrurskog, tjärn

300 öar och skär, hav

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

ÄNGSÖ

Dalälven fyra mil söder

Djur av intresse:

dominerar

sötvattensmiljöer,

sandstränder, tallhedar,

Geografiskt läge:

om Sandviken, Dalarnas,

öster om Lund, Skåne län

Byxelkrok

FÄRNEBOFJÄRDEN Geografiskt läge: vid

Bildades: 1918

STORE MOSSE

fladdermus, mård, järpe

Dominerande naturtyper:

skogklädda öar,

små lövskogslundar

söder om Norrtälje,

Västmanlands och

Areal: 37 ha

Geografiskt läge:

Växter av intresse: blå­

undervattensmiljöer, kala

nakna skär

Djur av intresse: gråsäl,

Stockholms län

Gävleborgs län

Dominerande naturtyper:

nordväst om Värnamo,

sippa, vårärt, lundviol,

skär, hällmarker, betade

Djur av intresse: dovhjort,

skogshare, kungsörn,

Bildades: 1909

Bildades: 1998

ädellövskog

Jönköpings län

häck­vicker, missne,

strandängar

havsörn, fiskgjuse, lärkfalk,

skalbaggar

Areal:188 ha varav

Areal: 10 100 ha varav

Djur av intresse:

Bildades: 1982

topplösa

Djur av intresse:

fisktärna, grågås

Växter av intresse:

77 är land

5 990 land

skogsduva, svarthätta,

Areal: 7 850 ha

Turistanläggningar: stigar

knubbsäl, ejder, kustlabb,

Växter av intresse:

­rödsyssla, svärdssyssla,

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

kattuggla, näktergal

Dominerande naturtyper:

Kommunikationer:

marina djur, flyttfåglar

strandväxter

kärrknipprot, marviol

äng och hagmark,

älvstränder, forsar, sjöar,

Växter av intresse: vit- och

myr, barrskog, lövskog,

små­vägar norrut från

Växter av intresse:

Turistanläggningar: en­

Turistanläggningar: Logi

barrskog, vassar

åar, barrskog, myr

gulsippa, skånsk nunneört,

beteshagar

Vimmerby

martorn, bohuslind,

staka stigar, småbåtshamn

måste bokas i förväg i hus

Djur av intresse: havsörn,

Djur av intresse: lodjur,

300

National_kompakt_090423.indd 300-301

301

09-04-27 00.41.34


slaguggla, fiskgjuse,

småspov, nattfjärilar,

Djur av intresse: björn,

hackspettar, björn, ugglor

Växter av intresse:

Dominerande naturtyper:

PADJELANTA

VADVETJÅKKA

­lärkfalk, bivråk, järpe,

sniglar

lo, mård, rovfåglar

Växter av intresse: torta,

ängsbjörk­skogar med

fjällhed, fjällbjörkskog,

Geografiskt läge: väster

Geografiskt läge:

tjäder, vitryggig hackspett,

Växter av intresse:

Växter av intresse: lavar

björkpyrola

torta, nordisk stormhatt

alpina miljöer med block

om Sareks nationalpark,

nordväst om Torneträsk,

gråspett, skalbaggar

mossor och lavar

Turistanläggningar:

Turistanläggningar:

och daldocka

och is

Norrbottens län

Norrbottens län

Växter av intresse:

Turistanläggningar:

­Naturum vid Nyvallen,

få stigar

Turistanläggningar:

Djur av intresse:

Bildades: 1962

Bildades: 1920

strandviol, vippärt,

Naturum, välpreparerad

vandringsleder

Kommunikationer: ensliga

Kungsleden passerar med

havsörn, jaktfalk, alfågel,

Areal: 198 400 ha

Areal: 2 630 ha

storrams, lavar, svampar

stig till Njupeskär,

Kommunikationer: vägar

vägar från riksväg 92

en raststuga

skärsnäppa

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

Turistanläggningar:

vandringsleder

till Nyvallen i öster och

Kommunikationer: riksväg

Växter av intresse: lapsk

fjällhed

fjällbjörkskog, fjällhed

­utsiktstorn

Kommunikationer: väg

Nysätern i väster

95 ”Silvervägen” till

alpros, fjällvallmo

Djur av intresse: fjällräv,

Djur av intresse:

Kommunikationer: riksväg

från riksväg 70

­Jäkkvik, bussförbindelse

Turistanläggningar:

kungsörn, svärta, alfågel,

sävsångare, snösiska,

Kungsleden passerar

stenfalk, jaktfalk

ringtrast, bläsand, bergand

56 passerar vid Gysinge,

HAPARANDA SKÄRGÅRD

SKULESKOGEN

Geografiskt läge: söder om

till andra platser ensliga

TÖFSINGDALEN

Geografiskt läge: 40 km

Haparanda, Norrbottens

MUDDUS

genom norra halvan

Växter av intresse:

Växter av intresse:

småvägar

Geografiskt läge:

söder om Örnsköldsvik,

län

Geografiskt läge: ca 40

Kommunikationer:

raggfingerört, grusarv,

fjällviva, klippveronika,

35 km norr om Idre,

Västernorrlands län

Bildades: 1995

km sydväst Gällivare,

Ritsemvägen passerar

brandspira, klippveronika

gullbräcka, purpurbräcka

HAMRA

Dalarnas län

Bildades: 1984, utvidgas

Areal: 6 000 ha varav

Norrbottens län

genom nationalparken,

Turistanläggningar:

Turistanläggningar: inga

Geografiskt läge: 8 km

Bildades: 1930

inom snar framtid

170 är land

Bildades: 1942,

avfart från Europaväg 45

Padjelantaleden med

Kommunikationer: en

nordost Tandsjöborg,

Areal: 1 615 ha

Areal: 2 950 ha varav

Dominerande naturtyper:

utvidgades 1984

övernattningsstugor

dryg mils vandring från

­Gävleborgs län

Dominerande naturtyper:

2 640 är land

sandstränder, öppen hed,

Areal: 49 340 ha

SAREK

Kommunikationer: flyg till

Europaväg 10

Bildades: 1909

blockrik barrskog, lite

Dominerande naturtyper:

tallskog

Dominerande naturtyper:

Geografiskt läge: 10

Staloluokta, ett par mils

Areal: 27 ha, planerad

björkskog och fjällhed

barrskog, hällmarker

Djur av intresse: gråsäl,

barrskog, myr

km norr om Kvikkjokk,

vandring från Änonjalme

utvidgning

Djur av intresse: björn,

Djur av intresse: lodjur,

vikare, flyttfåglar,

Djur av intresse: mård,

Norrbottens län

Dominerande naturtyper:

strömstare, bäver,

gråspett, dalripa

silvertärna, småskrake

lodjur, björn, sädgås,

Bildades: 1909,

ABISKO

barrskog, myr

grönsångare, trädgårds­

Växter av intresse: sydliga

Växter av intresse:

sångsvan, salskrake,

utvidgades 1962

Geografiskt läge: söder om

Djur av intresse:

sångare, tretåig hackspett

växter som lind och ­hassel,

havtorn, strandärt, marviol,

stjärtand, blå kärrhök

Areal: 197 000 ha

Torneträsk, Norrbottens län

hackspettar, skalbaggar

Växter av intresse:

tibast, laven långskägg

finnskräppa

Växter av intresse: norna,

Dominerande naturtyper:

Bildades: 1909

Växter av intresse: vitag,

trolldruva,

Turistanläggningar:

Turistanläggningar:

skogsfru, myrbräcka,

alpina miljöer, blockhav,

Areal: 7 700 ha

knärot, spindelblomster

vitsippsranunkel, varglav

­vandringslaster,

stigar

fjällbräken, polarblära,

glaciärer, deltan,

Dominerande naturtyper:

Turistanläggningar: stig

Turistanläggningar:

övernattningsstugor

Kommunikationer: båtfärd

mångfingerört

fjällbjörkskog, rishedar,

fjällbjörkskog

Kommunikationer: enslig

kort stig

Kommunikationer: ensliga

måste ordnas i egen regi

Turistanläggningar:

tallskog

Djur av intresse:

väg 5 km från riksväg 81

Kommunikationer:

vägar till entréerna i norr

vandringsled med

Djur av intresse: björn,

trädgårdssångare,

­extremt svårtillgänglig

och söder

PIELJEKAISE

övernattningsstugor

järv, lodjur, jaktfalk,

nordsångare, småspov,

Geografiskt läge: 6 km

Kommunikationer: enslig

kungsörn, sångsvan

gluttsnäppa

FULUFJÄLLET Geografiskt läge: ett par

SÅNFJÄLLET

BJÖRNLANDET

söder om Jäkkvik,

väg från Europaväg 45

Växter av intresse:

Växter av intresse:

mil väster om Särna,

Geografiskt läge: 15 km

Geografiskt läge: 20 km­

­Norrbottens län

vid Ligga

klippveronika, fjällsippa,

lappfela, lapsk alpros,

­Dalarnas län

söder om Hede,

söder om Fredrika,

Bildades: 1909,

fjällklocka, fjällvallmo

isvedel, kantljung

Bildades: 2002

Jämtlands län

Västerbottens län

utvidgades 1913

STORA SJÖFALLET

Turistanläggningar:

Turistanläggningar:

Areal: 38 500 ha

Bildades: 1909,

Bildades: 1991, utvidgas

Areal: 15 340 ha

Geografiskt läge: 90

några broar

Kungsleden, Abisko

Dominerande naturtyper:

utvidgades 1988

inom en snar framtid

Dominerande naturtyper:

km väster om Porjus,

Kommunikationer: ett

turiststation, lift på Njulla

kalfjällsplatåer, raviner, barr­

Areal:10 440 ha

Areal: 1 130 ha

fjällbjörkskog, myr, kal

Norrbottens län

par mils vandring från

Kommunikationer:

skog, fjällbjörkskog, myr

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

fjällhed

Bildades: 1909,

Kvikkjokk i söder, eller

Europaväg 10 och

Djur av intresse: björn,

högfjäll, fjällbjörkskog,

barrskog, myr

Djur av intresse: sjöorre,

minskades 1919

Änonjalme i norr

malmbanan passerar

bäver, jaktfalk, kungsörn,

barrskog, myr

Djur av intresse:

kungsörn, dubbelbeckasin

Areal: 127 800 ha

302

National_kompakt_090423.indd 302-303

genom norra delen 303

09-04-27 00.41.35


slaguggla, fiskgjuse,

småspov, nattfjärilar,

Djur av intresse: björn,

hackspettar, björn, ugglor

Växter av intresse:

Dominerande naturtyper:

PADJELANTA

VADVETJÅKKA

­lärkfalk, bivråk, järpe,

sniglar

lo, mård, rovfåglar

Växter av intresse: torta,

ängsbjörk­skogar med

fjällhed, fjällbjörkskog,

Geografiskt läge: väster

Geografiskt läge:

tjäder, vitryggig hackspett,

Växter av intresse:

Växter av intresse: lavar

björkpyrola

torta, nordisk stormhatt

alpina miljöer med block

om Sareks nationalpark,

nordväst om Torneträsk,

gråspett, skalbaggar

mossor och lavar

Turistanläggningar:

Turistanläggningar:

och daldocka

och is

Norrbottens län

Norrbottens län

Växter av intresse:

Turistanläggningar:

­Naturum vid Nyvallen,

få stigar

Turistanläggningar:

Djur av intresse:

Bildades: 1962

Bildades: 1920

strandviol, vippärt,

Naturum, välpreparerad

vandringsleder

Kommunikationer: ensliga

Kungsleden passerar med

havsörn, jaktfalk, alfågel,

Areal: 198 400 ha

Areal: 2 630 ha

storrams, lavar, svampar

stig till Njupeskär,

Kommunikationer: vägar

vägar från riksväg 92

en raststuga

skärsnäppa

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

Turistanläggningar:

vandringsleder

till Nyvallen i öster och

Kommunikationer: riksväg

Växter av intresse: lapsk

fjällhed

fjällbjörkskog, fjällhed

­utsiktstorn

Kommunikationer: väg

Nysätern i väster

95 ”Silvervägen” till

alpros, fjällvallmo

Djur av intresse: fjällräv,

Djur av intresse:

Kommunikationer: riksväg

från riksväg 70

­Jäkkvik, bussförbindelse

Turistanläggningar:

kungsörn, svärta, alfågel,

sävsångare, snösiska,

Kungsleden passerar

stenfalk, jaktfalk

ringtrast, bläsand, bergand

56 passerar vid Gysinge,

HAPARANDA SKÄRGÅRD

SKULESKOGEN

Geografiskt läge: söder om

till andra platser ensliga

TÖFSINGDALEN

Geografiskt läge: 40 km

Haparanda, Norrbottens

MUDDUS

genom norra halvan

Växter av intresse:

Växter av intresse:

småvägar

Geografiskt läge:

söder om Örnsköldsvik,

län

Geografiskt läge: ca 40

Kommunikationer:

raggfingerört, grusarv,

fjällviva, klippveronika,

35 km norr om Idre,

Västernorrlands län

Bildades: 1995

km sydväst Gällivare,

Ritsemvägen passerar

brandspira, klippveronika

gullbräcka, purpurbräcka

HAMRA

Dalarnas län

Bildades: 1984, utvidgas

Areal: 6 000 ha varav

Norrbottens län

genom nationalparken,

Turistanläggningar:

Turistanläggningar: inga

Geografiskt läge: 8 km

Bildades: 1930

inom snar framtid

170 är land

Bildades: 1942,

avfart från Europaväg 45

Padjelantaleden med

Kommunikationer: en

nordost Tandsjöborg,

Areal: 1 615 ha

Areal: 2 950 ha varav

Dominerande naturtyper:

utvidgades 1984

övernattningsstugor

dryg mils vandring från

­Gävleborgs län

Dominerande naturtyper:

2 640 är land

sandstränder, öppen hed,

Areal: 49 340 ha

SAREK

Kommunikationer: flyg till

Europaväg 10

Bildades: 1909

blockrik barrskog, lite

Dominerande naturtyper:

tallskog

Dominerande naturtyper:

Geografiskt läge: 10

Staloluokta, ett par mils

Areal: 27 ha, planerad

björkskog och fjällhed

barrskog, hällmarker

Djur av intresse: gråsäl,

barrskog, myr

km norr om Kvikkjokk,

vandring från Änonjalme

utvidgning

Djur av intresse: björn,

Djur av intresse: lodjur,

vikare, flyttfåglar,

Djur av intresse: mård,

Norrbottens län

Dominerande naturtyper:

strömstare, bäver,

gråspett, dalripa

silvertärna, småskrake

lodjur, björn, sädgås,

Bildades: 1909,

ABISKO

barrskog, myr

grönsångare, trädgårds­

Växter av intresse: sydliga

Växter av intresse:

sångsvan, salskrake,

utvidgades 1962

Geografiskt läge: söder om

Djur av intresse:

sångare, tretåig hackspett

växter som lind och ­hassel,

havtorn, strandärt, marviol,

stjärtand, blå kärrhök

Areal: 197 000 ha

Torneträsk, Norrbottens län

hackspettar, skalbaggar

Växter av intresse:

tibast, laven långskägg

finnskräppa

Växter av intresse: norna,

Dominerande naturtyper:

Bildades: 1909

Växter av intresse: vitag,

trolldruva,

Turistanläggningar:

Turistanläggningar:

skogsfru, myrbräcka,

alpina miljöer, blockhav,

Areal: 7 700 ha

knärot, spindelblomster

vitsippsranunkel, varglav

­vandringslaster,

stigar

fjällbräken, polarblära,

glaciärer, deltan,

Dominerande naturtyper:

Turistanläggningar: stig

Turistanläggningar:

övernattningsstugor

Kommunikationer: båtfärd

mångfingerört

fjällbjörkskog, rishedar,

fjällbjörkskog

Kommunikationer: enslig

kort stig

Kommunikationer: ensliga

måste ordnas i egen regi

Turistanläggningar:

tallskog

Djur av intresse:

väg 5 km från riksväg 81

Kommunikationer:

vägar till entréerna i norr

vandringsled med

Djur av intresse: björn,

trädgårdssångare,

­extremt svårtillgänglig

och söder

PIELJEKAISE

övernattningsstugor

järv, lodjur, jaktfalk,

nordsångare, småspov,

Geografiskt läge: 6 km

Kommunikationer: enslig

kungsörn, sångsvan

gluttsnäppa

FULUFJÄLLET Geografiskt läge: ett par

SÅNFJÄLLET

BJÖRNLANDET

söder om Jäkkvik,

väg från Europaväg 45

Växter av intresse:

Växter av intresse:

mil väster om Särna,

Geografiskt läge: 15 km

Geografiskt läge: 20 km­

­Norrbottens län

vid Ligga

klippveronika, fjällsippa,

lappfela, lapsk alpros,

­Dalarnas län

söder om Hede,

söder om Fredrika,

Bildades: 1909,

fjällklocka, fjällvallmo

isvedel, kantljung

Bildades: 2002

Jämtlands län

Västerbottens län

utvidgades 1913

STORA SJÖFALLET

Turistanläggningar:

Turistanläggningar:

Areal: 38 500 ha

Bildades: 1909,

Bildades: 1991, utvidgas

Areal: 15 340 ha

Geografiskt läge: 90

några broar

Kungsleden, Abisko

Dominerande naturtyper:

utvidgades 1988

inom en snar framtid

Dominerande naturtyper:

km väster om Porjus,

Kommunikationer: ett

turiststation, lift på Njulla

kalfjällsplatåer, raviner, barr­

Areal:10 440 ha

Areal: 1 130 ha

fjällbjörkskog, myr, kal

Norrbottens län

par mils vandring från

Kommunikationer:

skog, fjällbjörkskog, myr

Dominerande naturtyper:

Dominerande naturtyper:

fjällhed

Bildades: 1909,

Kvikkjokk i söder, eller

Europaväg 10 och

Djur av intresse: björn,

högfjäll, fjällbjörkskog,

barrskog, myr

Djur av intresse: sjöorre,

minskades 1919

Änonjalme i norr

malmbanan passerar

bäver, jaktfalk, kungsörn,

barrskog, myr

Djur av intresse:

kungsörn, dubbelbeckasin

Areal: 127 800 ha

302

National_kompakt_090423.indd 302-303

genom norra delen 303

09-04-27 00.41.35


National_kompakt_090423.indd 304

09-04-27 00.41.35

9789171261304  

© Bokförlaget Max Ström www.maxstrom.se Text: Claes Grundsten Samtliga bilder är tagna av författaren, förutom s 78 –79 (Martin Almqvist) ww...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you