9789170277566

är en utförlig handbok där du hittar allt du behöver veta om skatt, ekonomi och juridik både för handelsbolaget och för dig som delägare. En heltäckande bok om hur du driver handelsbolag eller kommanditbolag.

UR INNEHÅLLET

Björn Lundén

Att starta och driva handelsbolag • Jämförelse med andra företagsformer • Kompanjonavtal • Personligt och solidariskt ansvar • Skattedeklaration och skattekonto • Anställda • Socialavgifter • Sjukpenning • A-, SA- och F-skatt • Speciellt om kommanditbolag • Räntefördelning • Expansionsfond • Periodiseringsfond • Moms • Bokföring • Bokslut • Bilen • Inventarier • Justerad anskaffningsutgift • Avdrag • Lokal i egen bostad • Obestånd, ackord och konkurs • Försäljning, nedläggning och utträde • Deklarationshandledning • Skatteberäkning

FÖRFATTARNA

Ulf Bokelund Svensson

Björn Lundén och Ulf Bokelund Svensson har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och företagare.

Handelsbolag

HANDELSBOLAG

BJÖRN LUNDÉN & ULF BOKELUND SVENSSON

HANDELS

BOLAG SKATT EKONOMI JURIDIK DEKLARATION 19:e upplagan

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Handelsbolag skatt ekonomi juridik deklaration av BjĂśrn LundĂŠn och Ulf Svensson

19:e upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012.

Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 800 exemplar hos Elanders i Mölnlycke.

Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i över 42 000 exemplar.

Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g.

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

19:e upplagan, januari 2012 ISBN 978-91-7027-756-6

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

Bolagsregler

9

Vad är ett handelsbolag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Jämförelse med andra företagsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Firma och registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Bolagsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 Obestånd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Anställda

55

Anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56

Skatt och redovisning

63

Bokföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Årsbokslut och årsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73 F- och A-skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .85 Skattekontot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87 Momsdeklaration och arbetsgivardeklaration . . . . . . . . . . . . . . . . . .91 Egenavgifter och sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109 Beskattning av bolaget och delägarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .123 Ägarens transaktioner med handelsbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . .143 Inkomstuppdelning inom familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Kvittning av underskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Inkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Avdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Pensionssparande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180

Resor och traktamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .184 Bilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .190 Inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .196 Lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .204 Fastigheter och lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .208 Räntefördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Periodiseringsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .231 Expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .236 Justerad anskaffningsutgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .246 Försäljning, utträde, nedläggning och ombildning . . . . . . . . . . . . .259

Deklaration

265

Deklarationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .266 INK4 – Handelsbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .269 N3A – Andel i handelsbolag för fysisk person . . . . . . . . . . . . . . . . .290 N3B – Andel i handelsbolag för juridisk person . . . . . . . . . . . . . . .308 K15 – Avyttring av andel i handelsbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .324

Om boken Den här boken handlar om skatt, ekonomi och juridik för dig som har ett handelsbolag eller ett kommanditbolag.

Detta är den 19:e upplagan av boken. Vi har gjort en del ändringar, uppdaterat alla sifferuppgifter och deklarationsblanketter samt kompletterat med de senaste skattereglerna som gäller inkomståren 2011 och 2012.

Deklarationshandledning Deklarationsblanketterna för handelsbolag är mycket krångliga.

Därför hittar du en utförlig deklarationshandledning i slutet av boken. Särskilt invecklade är reglerna om den justerade anskaffningsutgiften. Vi beskriver dels hur den beräknas och dels hur anskaffningsutgiften används när du räknar ut räntefördelning och expansionsfond.

Bokens webbplats – uppdateringar och lagtexter På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter som inkomstskattelagen, lagen om handelsbolag och enkla bolag m fl.

• • • •

Gå till www.blinfo.se Välj Gratistjänster i menyn till vänster Välj BL Bok Plus Välj boktiteln Handelsbolag i rullisten.

Faktabank I Faktabanken på www.blinfo.se finns uppgifter om statslåneränta, basbelopp, traktamente mm. Välj Gratistjänster i menyn till vänster.

Tacksamma för tips Vi tar tacksamt emot förslag till kompletteringar och förbättringar inför kommande upplagor.

Näsviken i januari 2012 Björn Lunden och Ulf Svensson

7

Bolagsregler

9

Vad är ett handelsbolag?

Ett handelsbolag är när två eller flera personer har avtalat att gemensamt bedriva näringsverksamhet i bolagsform och registrerat bolaget hos Bolagsverket.

De civilrättsliga bestämmelserna om handelsbolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Lagtexten är rätt kortfattad vilket ställer relativt stora krav på delägarnas inbördes avtal (bolagsavtal), se kapitlet Bolagsavtal. Du hittar den fullständiga lagtexten på bokens webbplats (se kapitlet Om boken).

Kommanditbolag Kommanditbolaget är ingen särskild företagsform utan en form av handelsbolag. De allra flesta reglerna är gemensamma för handelsbolag och kommanditbolag. Men eftersom en eller flera delägare är bara begränsat ansvariga för bolagets åtaganden i ett kommanditbolag är vissa regler annorlunda. I de fall speciella regler gäller för kommanditbolag skriver vi det, annars kan du utgå från att det vi skriver om handelsbolag gäller även för kommanditbolag.

Delägare eller bolagsman I lagtexten kallar man delägarna i ett handelsbolag för bolagsmän.

I den här boken använder vi benämningarna delägare och bolagsmän omväxlande.

Bolagsman och andelsinnehavare Lagtexten använder också begreppet andelsinnehavare i vissa sammanhang. Detta beror på att delägarskapet i ett handelsbolag är tvådelat – ett bolagsmannaskap och ett andelsinnehavarskap (ekonomiskt delägarskap).

Den som är registrerad som bolagsman hos Bolagsverket är part i bolagsavtalet, är ansvarig för bolagets förpliktelser, har rätt att utöva inflytande i bolaget osv.

Den som har en ekonomisk rätt till en del av bolagets resultat, och har rätt till likvid vid en likvidation av handelsbolaget, kallas andelsinnehavare.

10

Vad är ett handelsbolag?

Normalt hänger bolagsmannaskapet och det ekonomiska delägarskapet ihop, dvs bolagsmännen i ett handelsbolag är samtidigt andelsägare i handelsbolaget. Men det är inte alltid så. En bolagsman kan sälja sin (ekonomiska) andel i handelsbolaget till någon som inte är bolagsman (eller till någon annan av bolagsmännen i handelsbolaget).

Den ekonomiska andelen kan överlåtas utan samtycke från övriga andelsinnehavare i bolaget (det kan dock finnas en hembudsklausul eller liknande i bolagsavtalet) medan rätten att vara bolagsman endast kan överlåtas om samtliga övriga bolagsmän samtycker (om bolagsmännen inte avtalat om annat).

En bolagsman som sålt den ekonomiska rätten, dvs sitt andelsinnehav, i handelsbolaget, kan alltså ha kvar sina skyldigheter som bolagsman.

Registrering Ett handelsbolag ska registreras i handelsregistret hos Bolagsverket. Ansökan om registrering ska göras innan handelsbolaget startar sin verksamhet. Om bolaget inte registreras räknas det som ett enkelt bolag. Läs mer om enkla bolag längre fram i det här kapitlet.

Underårig bolagsman Den som inte har fyllt 16 år får inte själv vara bolagsman i ett handelsbolag eller kommanditbolag. Men en förmyndare (oftast en förälder) kan vara detta för sitt barns räkning om överförmyndaren i kommunen ger sitt tillstånd. Förmyndaren registreras då som bolagsman. I anmälan ska man lämna förmyndarens fullständiga personuppgifter och namnteckning, bevittnad av en person. Överförmyndarens tillstånd ska finnas i anmälan eller som bilaga.

Den som har fyllt 16 men inte 18 får vara bolagsman i ett handelsbolag eller kommanditbolag om förmyndarna och överförmyndaren ger sitt tillstånd. Den underårige registreras då själv som bolagsman. Förmyndarnas och överförmyndarens tillstånd ska finnas i anmälan eller som bilaga.

Om en underårig (oavsett ålder) ska ingå i samma handelsbolag eller kommanditbolag som sin förmyndare ska en god man för den underårige utses av överförmyndaren. Den gode mannen ska i anmälan uppge att han godkänner bolagsavtalet. Beslutet om att utse den gode mannen ska lämnas in som en bilaga. Även i detta fall ska överförmyndarens tillstånd finnas i anmälan. Uppgifter om förmyndarna kan skrivas direkt på blanketten eller i en bilaga. Överförmyndaren kan ge sitt samtycke till att den underårige får driva ett företag. Samtycket ska lämnas med ansökan om registrering.

11

Vad är ett handelsbolag?

Ansvar för skulderna Det utmärkande för ett handelsbolag är att delägarna är primärt, solidariskt och obegränsat ansvariga för bolagets skulder ”såsom för egen skuld”.

Primärt ansvar betyder att en fordringsägare kan kräva vilken av delägarna han vill på hela skulden utan att först kräva bolaget.

Solidariskt ansvar betyder att den delägare som tvingas betala en skuld för bolagets räkning i första hand måste kräva bolaget på vad han lagt ut. Men när bolaget har avvecklats kan han också kräva de andra delägarna på deras del av skulden, så kallad regressrätt.

I bolagsavtalet kan man dock reglera hur den delägare som betalat får kräva de andra bolagsmännen även utan att bolaget avvecklas, se kapitlet Bolagsavtal.

Obegränsat ansvar betyder att ansvarsbeloppet kan bli hur stort som helst. Bolagsmännen ansvarar med alla sina privata tillgångar.

Bolagsmännen är också ansvariga för räntor på skulderna. Längre fram kan du läsa om de speciella ansvarsreglerna i kommanditbolag.

Inträde och utträde En nytillträdd bolagsman får omedelbart ansvar för bolagets samtliga förpliktelser, alltså även för de skulder och förpliktelser som uppstått före delägarskapet. Det kan t ex gälla bank lån, hyresavtal eller leasingavtal som kan ha ingåtts långt innan den nye bolagsmannen inträder i bolaget. Registreringen hos Bolagsverket av inträdet är avgörande för vilka som ska räknas som bolagsmän och därmed ansvariga för bolagets skulder och förpliktelser.

Registrerad bolagsman var ansvarig Ett handelsbolag hade endast en enda bolagsman kvar efter den andre bolagsmannens utträde. För att undvika likvidation av handelsbolaget trädde en ny bolagsman in i bolaget.

Tanken var att den nye bolagsmannen skulle vara delägare endast tillfälligt, så att bolaget skulle få ytterligare en sexmånadersrespit för att slutligen kunna lösa ägarfrågan. Inträdet registrerades 26/9 1988. Redan 30/9 1988 undertecknades anmälan om utträde. Men av någon anledning blev inte utträdet registrerat av Patent- och registreringsverket (numera Bolagsverket) förrän den 30/12 1988.

Den 13/12 1988 hade bolaget tagit upp ett nytt banklån. Högsta domstolen fastslog att även den tillfällige bolagsmannen var betalningsansvarig för det nya lånet eftersom han var registrerad som bolagsman vid lånetidpunkten, detta trots att banken inte ens kände till att det funnits en ny bolagsman i bolaget.

(NJA 1995 s 654)

12

Vad är ett handelsbolag?

En bolagsman som går ur bolaget slipper ansvaret för nya skulder och förbindelser om utträdet anmäls till Bolagsverket och registreras där. Med nya skulder och förpliktelser menas sådana som uppkommer efter bolagsmannens utträde.

Däremot finns hans ansvar kvar även efter utträdet för samtliga skulder och förpliktelser som bolaget redan hade vid tiden för hans utträde. Det innebär att han är ansvarig även efter utträdet för t ex leasingavtal och hyresavtal som bolaget ingått under hans tid som bolagsman.

Bolagsman ansvarig efter utträde Ett handelsbolag hade ingått ett långt royaltyavtal på 10 år. Under tioårsperioden trädde bolagsmän ur handelsbolaget.

Högsta domstolen kom fram till att samtliga bolagsmän var ansvariga för att bolaget fullgjorde sina förpliktelser enligt royaltyavtalet under hela avtalstiden, detta eftersom avtalet ingicks när bolagsmännen var registrerade som bolagsmän i handelsbolaget.

(NJA 1970 s 57)

13

Vad är ett handelsbolag?

Oklarheter Några frågor som ännu inte besvarats av rättspraxis är vilka ansvarsregler som gäller i följande fall: • När ett ursprungligt avtal förlängs efter en bolagsmans utträde, t ex förlängning av ett hyresavtal eller ett leasingavtal.

• När en kontokredit börjar utnyttjas eller utnyttjas med ett större belopp efter bolagsmannens utträde.

• Löner mm till tillsvidareanställda som anställts före bolagsmannens utträde.

Undertecknande Normalt måste samtliga bolagsmän underteckna ändringsanmälan till Bolagsverket. Men en bolagsman kan faktiskt själv anmäla till Bolagsverket att han går ur handelsbolaget. Det krävs dock att han först har kommit överens med de övriga bolagsmännen att han ska gå ur bolaget. Du kan läsa mer om detta i kapitlen Bolagsavtal och Försäljning, utträde, nedläggning och ombildning.

I och med att en delägare träder ur ett handelsbolag räknas hans andel som avyttrad. Därmed måste han göra en kapitalvinstberäkning och deklarera avyttringen på blankett K15. Läs mer om det i kapitlet Försäljning, utträde, nedläggning och ombildning.

Insats En sak som skiljer handelsbolag från t ex aktiebolag är att delägarna inte behöver betala något insatsbelopp när handelsbolaget startas. Det finns alltså inget något krav på kapital motsvarande aktiekapitalet i ett aktiebolag.

Inkomstuppdelning I ett handelsbolag kan delägarna dela upp inkomster och förluster relativt fritt mellan sig beroende på vad de kommit överens om i bolagsavtalet eller i någon senare överenskommelse. Detta gäller både civilrättsligt och skatterättsligt. En alltför skev uppdelning som enbart görs av skatteskäl godtas dock inte. Läs mer om det i kapitlen Bolagsavtal och Inkomstuppdelning inom familjen.

Kommanditbolag Normalt är själva handelsbolaget och de enskilda bolagsmännen solidariskt och obegränsat ansvariga för bolagets åtaganden ”såsom för egen skuld”. Kommanditbolag är ett särskilt slags handelsbolag som har två sorters delägare, komplementärer och kommanditdelägare.

En komplementär är obegränsat ansvarig för kommanditbolagets förpliktelser precis som en delägare i ett vanligt handelsbolag.

14

Vad är ett handelsbolag?

En kommanditdelägare har ett visst insatskapital (maximalt ansvarsbelopp) registrerat på sig i handelsregistret. Detta är det högsta belopp han kan bli ansvarig för gentemot kommanditbolagets fordringsägare.

Ett kommanditbolag har sex delägare. Adam och Bertil är komplementärer.

Cesar, David, Erik och Filip är kommanditdelägare med 1 000 kr vardera i insats.

Kommanditbolaget försätts i konkurs och det finns 100 000 kr kvar i skuld till banken sedan alla tillgångar sålts. De fyra kommanditdelägarna måste betala 1 000 kr vardera och de båda komplementärerna måste betala de resterande 96 000 kronorna solidariskt, dvs normalt med 48 000 kr vardera.

Bertil har dock inga pengar, så Adam blir tvungen att betala 96 000 kr till banken och får sedan kräva Bertil på hälften.

Om en kommanditdelägare inte kan betala, blir komplementären eller komplementärerna skyldiga att betala även kommanditdelägarens insats. De får sedan kräva kommanditdelägaren på vad de har lagt ut för hans räkning. Denna återkravsrätt kallas regressrätt.

Läs mer om det i kapitlet Bolagsavtal.

Registreringen hos Bolagsverket är alltså viktig om man vill att någon eller några bolagsmän ska ha ett begränsat ansvar. Om Bolagsverket gör en felregistrering är registreringen dock inte avgörande.

Felregistrering inte avgörande Ett handelsbolag skulle omvandlas till kommanditbolag. Patent- och registreringsverket (numera Bolagsverket) gjorde dock fel vid registreringen och registrerade en bolagsman som vanlig handelsbolagsdelägare istället för som kommanditdelägare.

Högsta domstolen kom fram till att bolagsmannen inte blev obegränsat ansvarig enbart på grund av registreringen. En felregistrering påverkar alltså inte ansvarsfrågan.

(NJA 1990 s 65)

Enkelt bolag Alla typer av näringsverksamhet kan drivas som enkelt bolag.

Lagen om handelsbolag och enkla bolag omfattar som namnet visar både handelsbolag (och kommanditbolag) och enkla bolag, men de två företagsformerna behandlas i olika kapitel i lagen.

15

Vad är ett handelsbolag?

I ett enkelt bolag svarar varje delägare var för sig för sina tillgångar och skulder. Man kan säga att ett enkelt bolag är två eller flera företag som samarbetar, kanske under ett gemensamt namn.

Ett enkelt bolag deklarerar inte. Varje delägare tar upp sin andel av intäkterna och sin andel av kostnaderna i sin deklaration.

Jord- och skogsbruk bedrivs ofta i form av enkelt bolag. Om två eller flera människor eller dödsbon bedriver ett ägt eller arrenderat lantbruk tillsammans är det ett enkelt bolag.

Samägda hyreshus och byggkonsortier är andra exempel på näringsdrivande enkla bolag. Exempel på icke näringsdrivande enkla bolag är lotteriverksamheter, tipsbolag och liknande verksamheter.

Samäganderätt När det finns ett samägande, men inget avtal, gäller samäganderättslagens bestämmelser. Det kan t ex gälla en samägd fastighet eller samägda inventarier. När det finns ett avtal om hur det samägda ska skötas eller drivas, gäller dock inte samäganderättslagen eftersom den är dispositiv (ej tvingande). Samäganderättslagens bestämmelser gäller inte om det uppkommit ett enkelt bolag, istället gäller då lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Vid samägande av exempelvis ett hyreshus eller en lantbruksenhet handlar det normalt om ett enkelt bolag, åtminstone uppkommer förr eller senare ett sådant, eftersom delägarna muntligt eller skriftligt kommer överens om driften av verksamheten.

Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan enkelt bolag och samägande. Men för att ett enkelt bolag ska anses uppkomma brukar man säga att följande tre bolagsrekvisit ska vara uppfyllda: • Ett avtal ska ha träffats.

• Det ska finnas ett gemensamt bolagsändamål.

• Det ska finnas en förpliktelse för bolagsmännen att verka för bolagsändamålet.

Frågan om det är samäganderättslagen eller lagen om handelsbolag och enkla bolag som gäller i ett visst fall, är främst intressant vid en försäljning av den samägda egendomen. Enligt samäganderättslagen kan en av delägarna framtvinga en försäljning av egendomen medan det krävs samtycke mellan delägarna i ett enkelt bolag för en försäljning.

Genom att säga upp bolagsavtalet (gäller om bolagsavtalet är träffat på obestämd tid vilket det oftast är) likvideras det enkla bolaget efter sex månader. Därefter kan den samägda egendomen säljas enligt samäganderättslagen.

16

Vad är ett handelsbolag? Är det oklart inför en försäljning om samäganderättslagen eller lagen om handelsbolag och enkla bolag gäller, är det lämpligt att i första hand begära försäljning enligt samäganderättslagen och i andra hand säga upp (det eventuella) bolagsavtalet och, efter att det (eventuella) enkla bolaget likviderats, begära försäljning enligt samäganderättslagen.

Partrederier Ett partrederi påminner om ett enkelt bolag men är ändå inte ett sådant eftersom lagen om handelsbolag och enkla bolag inte omfattar partrederier.

Lån mot vinstandel När någon lånar ut pengar till en näringsidkare mot dels en fast ränta och dels en mindre del som baseras på vinsten i verksamheten kallas det partiarisk försträckning. Detta räknas inte som ett handelsbolag.

17

Jämförelse med andra företagsformer Fysisk eller juridisk person De vanligaste företagsformerna i Sverige är: • • • •

Enskild näringsverksamhet.

Handelsbolag (och kommanditbolag).

Aktiebolag.

Ekonomisk förening (kooperativ).

Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet juridiska personer.

Enskild näringsverksamhet är egentligen inte någon särskild företagsform utan en verksamhet som en människa bedriver. En juridisk person, t ex ett handelsbolag, kan precis som en människa äga saker, både fastigheter och annat, låna pengar, bli stämd inför domstol och ha anställda.

Om du har ett handelsbolag finns det alltså en skiljelinje mellan företaget och dig själv. Har du aktiebolag är skiljelinjen ännu skarpare. Så är det inte om du har enskild näringsverksamhet.

Där blir din egen ekonomi och företagets invävda i varandra.

18

Jämförelse med andra företagsformer Skattesubjekt En enskild firma är inte ett eget skattesubjekt som t ex ett aktiebolag är. Istället är det ägaren till den enskilda firman som dek larerar och skattar för företagets verksamhet.

Ett handelsbolag är inte något skattesubjekt helt och hållet, trots att det är en juridisk person. Det är detta som gör det ganska rörigt med handelsbolag. Som juridisk person kan handelsbolaget ha egen rättskapacitet, t ex träffa avtal i eget namn. I ett handelsbolag redovisar du som delägare din andel av vinsten eller förlusten på en bilaga (N3A) i din egen deklaration medan själva handelsbolaget lämnar en inkomstdeklaration 4 (INK4). Inkomstskatten hamnar på delägarnas slutskattebesked.

Handelsbolag är dock skattesubjekt när det gäller moms, fastighetsskatt, särskild löneskatt/avkastningsskatt på anställdas pensionskostnader och socialavgifter för anställda.

Aktiebolag är skattesubjekt. Ekonomiska föreningar är också skattesubjekt och fungerar skattemässigt på samma sätt som aktiebolag. Även ideella föreningar och stiftelser är skattesubjekt men med helt egna skatteregler.

Skatten Skatten för aktiebolag och ekonomiska föreningar är 26,3%. Internationellt sett är det en låg beskattning.

Delägare i handelsbolag (fysiska personer) och delägare i enkla bolag (fysiska personer) samt enskilda näringsidkare har liknande möjligheter som aktiebolagen att behålla vinstmedel i företaget till samma låga skatt genom reglerna om expansionsfond (se särskilt kapitel).

På det här sättet jämställs handelsbolag, enkla bolag och enskild näringsverksamhet med aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Förmånliga utdelningsregler gäller för ägare till fåmansföretag (aktiebolag och ekonomiska föreningar). I korthet innebär reglerna att ägare till fåmansföretag kan beräkna ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 143 275 kr under 2012 (2,5 inkomstbasbelopp, dvs 127 750 kr, inkomståret 2011). För bolag med lönesummor över ca 500 000 kr kan istället en regel om lönebaserad utdelning användas som ger ett ännu högre utdelningsutrymme. Tar aktieägaren utdelning som ryms inom det framräknade utdelningsutrymmet beskattas denna utdelning med endast 20% skatt.

När det gäller socialavgifterna är det viss skillnad mellan företagsformerna. För delägare i handelsbolag tas egenavgifter ut på överskott medan det för delägare i aktiebolag tas ut arbetsgivaravgifter 19

Jämförelse med andra företagsformer på löner. Egenavgifterna är betydligt lägre än arbetsgivaravgifterna, se kapitlet Egenavgifter och sjukpenning. Ägarens personliga ansvar I en enskild näringsverksamhet är ägaren helt och hållet ansvarig för verksamhetens skulder, helt enkelt därför att verksamheten i sig formellt inte kan ha några skulder. Enskild näringsverksamhet är ju ingen juridisk person utan verksamheten är intimt sammankopplad med näringsidkaren personligen.

I ett enkelt bolag är en delägare ansvarig bara för sina egna tillgångar och skulder. Det finns alltså inget solidariskt ansvar (som i ett handelsbolag) såvida inte delägarna har något gemensamt åtagande, t ex ett gemensamt banklån.

I aktiebolag har ägaren eller ägarna inget direkt ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser, dock med vissa undantag (ansvarsgenombrott för t ex obetalda skatter och socialavgifter).

Ansvar i handelsbolag Ett handelsbolag är visserligen en juridisk person, men ett av kännetecknen hos handelsbolag är just att bolagsmännen (delägarna) har personligt och solidariskt ansvar för bolagets skulder. Med solidariskt ansvar menas att en långivare kan kräva vilken som helst av bolagsmännen på hela skuldbeloppet. Sedan är det upp till den krävde att i sin tur kräva i första hand bolaget och i andra hand sina (före detta) kompanjoner på deras del av skuldbeloppet. Denna regressrätt gentemot de övriga bolagsmännen gäller dock först när själva bolaget är avvecklat (såvida man inte avtalat om något annat i ett bolagsavtal).

Observera att en bolagsman inte får dra av ränta på handelsbolagets lån som han blivit tvingad att betala. Du får endast dra av ränta på lån som du är direkt betalningsansvarig för. Därför är det lämpligt att i en obeståndssituation göra upp med banken på ett tidigt stadium att hela eller en del av lånet förs över på dig personligen.

Speciellt om kommanditbolag Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där det räcker att en av delägarna är obegränsat ansvarig för bolagets förpliktelser. Denna delägare kallas komplementär. De övriga – kommanditdelägarna – ansvarar endast för sina insatser. Insatserna (ansvarsbeloppen) kan antagligen vara hur små som helst.

När kommanditbolaget registreras måste man uppge hur stor insats varje kommanditdelägare svarar för så att en blivande långivare kan bedöma hur kreditvärdigt kommanditbolaget är.

20

Jämförelse med andra företagsformer I vissa fall låter man ett aktiebolag vara komplementär i kommanditbolaget och därmed finns det ingen människa alls som är obegränsat ansvarig för skulderna.

Speciellt om ekonomiska föreningar En ekonomisk förening påminner på många sätt om ett aktiebolag.

Båda är juridiska personer och skattesubjekt, båda betalar skatt med 26,3% på vinsterna, båda har stämma, styrelse och revisorer.

Men det finns också stora skillnader. Ett aktiebolag måste ha ett eget kapital som är minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet, dvs minst 50 000 kr för ett nystartat bolag. Det behövs inte i en ekonomisk förening. En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar, i ett aktiebolag kan du vara ensam ägare.

I en ekonomisk förening finns det normalt inte något krav på kvalificerad revision utan det räcker med att revisorerna har tillräckliga kunskaper i ekonomiska frågor för att kunna sköta sitt uppdrag.

I stora ekonomiska föreningar måste dock minst en av revisorerna vara kvalificerad, dvs godkänd eller auktoriserad. I ekonomiska föreningar finns det inget låneförbud vilket det gör i aktiebolag.

En ekonomisk förening är normalt öppen och kan i princip inte vägra någon (som uppfyller stadgarnas krav) att bli medlem. I ett aktiebolag eller i ett handelsbolag kan man däremot vägra att släppa in nya ägare. I praktiken är det dock mycket ovanligt att någon tvingar sig in i en ekonomisk förening mot de övriga medlemmarnas vilja.

Speciellt om enkla bolag Du kan driva all sorts näringsverksamhet i ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är när minst två personer gemensamt driver en verksamhet. Skillnaden mot handelsbolag är att handelsbolag måste registreras hos Bolagsverket. Dessutom svarar en delägare i ett enkelt bolag bara för sin del av skulderna och står för sin del av tillgångarna. Gränsdragningen mellan enkla bolag och handelsbolag har stor betydelse, både civilrättsligt och skattemässigt.

Exempel på verksamheter som traditionellt drivits som enkla bolag är följande: • Lantbruk som bedrivs av flera personer gemensamt.

• Hyreshus som ägs av flera personer.

• Verksamheter som inte är näringsverksamhet, t ex lotteribolag, tipsbolag och liknande.

• När flera byggföretag går samman i ett konsortium för ett stort byggprojekt.

• Andra samarbetskonstruktioner som gemensamma kreditkort och bankgirocentralen.

21

Jämförelse med andra företagsformer Ett enkelt bolag kan inte registreras. Däremot kan delägarna i ett enkelt bolag registreras hos Bolagsverket. Det ger ett slags bevis för vilka personer som ingår i det enkla bolaget men inget namnskydd.

Om det enkla bolaget bedrivs under ett namn som behöver skyddas, måste någon av delägarna registrera namnet, t ex som enskild firma, och låna ut namnet till det enkla bolaget.

Ett enkelt bolag deklarerar inte. Varje delägare tar upp sin andel av intäkterna och sin andel av kostnaderna i sin deklaration. Det enkla bolaget äger inte tillgångarna, utan varje delägare äger sin andel av tillgångarna och gör avskrivningar på sin andel.

Momsen kan antingen redovisas av samtliga delägare i förhållande till deras andel eller av en av delägarna för hela bolaget sammantaget (genom en så kallad momsrepresentant).

Administrativt kan det vara ganska krångligt att driva en verksamhet som enkelt bolag, framför allt när det gäller fakturering, bokföring och deklaration. Man måste välja om en av delägarna ska synas utåt med sitt F-skattebevis och sitt momsregistreringsnummer och därmed stå som ansvarig gentemot utomstående. Eller om alla delägare ska finnas med vid alla transaktioner, fastän transaktionerna kanske görs i det enkla bolagets namn.

Inflytandet i olika företagsformer I en enskild näringsverksamhet har ägaren ensam inflytandet över verksamheten.

I ett handelsbolag eller kommanditbolag har bolagsmännen (delägarna) gemensamt inflytande över verksamheten. Ingen kan göra något mot de andras vilja. I bolagsavtalet kan man dock avtala att andra regler ska gälla.

I ett enkelt bolag bestämmer var och en av delägarna över sina tillgångar och skulder. Men över samägda tillgångar och skulder som tagits gemensamt har delägarna naturligtvis gemensamt inflytande, såvida delägarna inte avtalar om annat.

I ett aktiebolag har aktieägarna ekonomiskt ägande motsvarande deras andel av aktierna. Men även inflytandet är kopplat till aktieinnehavet. Den som har många aktier har mer att säga till om, och den som har tillräckligt många, kan bestämma allt i bolaget.

Så är det inte i en ekonomisk förening. Där gäller normalt principen: en medlem – en röst.

Stora risker = aktiebolag Om företaget sysslar med ekonomiskt riskabla projekt är aktiebolagsformen ofta att föredra. Visserligen klarar du dig oftast inte 22

Jämförelse med andra företagsformer helt utan ansvar, men du är i alla fall bättre skyddad än om du har handelsbolag, enkelt bolag eller enskild näringsverksamhet.

Resultatfördelning Handelsbolag är inget eget skattesubjekt för sina inkomster och förluster, eftersom det är delägarna som beskattas för dessa. I ett aktiebolag är det bolaget som skattar för inkomsten.

Det finns inga särskilda skatteregler för hur inkomsterna ska fördelas mellan delägarna i ett handelsbolag. Tittar man civilrättsligt är det avtalsfrihet vad gäller resultatfördelningen mellan delägarna. Det innebär att finns avtal om resultatfördelning gäller vad man avtalat och finns inget avtal gäller lagen om handelsbolag, som säger att resultatet ska delas lika mellan delägarna.

Det finns dock rättsfall i Regeringsrätten där man inte godkänt den avtalade fördelningen på grund av att den ansetts vara en otillbörlig skatteförmån.

Förluster i början = handelsbolag eller enskild näringsverksamhet Räknar du med stora förluster de första åren, ska du inte välja aktiebolag från början. Så snart du vet att de sammanlagda förlusterna är större än halva aktiekapitalet har du åtta månader på dig att återställa aktiekapitalet. Annars måste du likvidera bolaget för att slippa personligt betalningsansvar.

I en sådan situation är handelsbolag eller enskild näringsverksamhet bättre. Dessutom går det att kvitta underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst under de första fem åren.

Detta gäller delägare i handelsbolag (utom kommanditdelägare och andra delägare med begränsat ansvar) och enskilda näringsidkare.

Läs mer om detta i kapitlet Kvittning av underskott.

Om du vill får du i stället rulla underskottet framåt för att kvitta det mot framtida överskott i näringsverksamheten. Du kan rulla ett underskott framåt hur länge som helst.

Räkenskapsåret Enskilda firmor och handelsbolag med människor som delägare, måste redovisa verksamheten per kalenderår. Brutet räkenskapsår, dvs räkenskapsår som spänner över en annan tolvmånadersperiod än kalenderåret, är inte tillåtet. Aktiebolag och ekonomiska föreningar och handelsbolag med enbart juridiska personer som delägare får ha brutet räkenskapsår.

23

Jämförelse med andra företagsformer Administrationen Reglerna för aktiebolag är ganska omständliga. Framför allt om du driver bolaget själv, dvs du är enda aktieägare, sitter ensam i styrelsen och är den ende anställde. I handelsbolag är deklarationen oerhört krånglig.

Revision I enskilda firmor och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare, behövs normalt inte någon revisor som granskar räkenskaperna och förvaltningen. Ekonomiska föreningar måste ha revisor, men i de mindre föreningarna behöver revisorn varken vara godkänd eller auktoriserad.

Aktiebolag och handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare måste minst ha en kvalificerad revisor, (dvs en revisor som är godkänd, godkänd med avlagd revisorsexamen eller auktoriserad), om aktiebolaget eller handelsbolaget uppfyller minst två av följande kriterier: • fler än 3 anställda (i medeltal) • mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning.

• mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning.

I större aktiebolag, stora enskilda firmor och större handelsbolag ska revisorn antingen vara godkänd med avlagd revisorsexamen eller auktoriserad.

Ett företag är större om minst två av följande kriterier är uppfyllda: • Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 50.

• Värdet av tillgångar har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 40 milj kr • Omsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 80 milj kr.

Kvittning Om ett aktiebolag bedriver flera olika verksamheter får resultaten från dessa kvittas mot varandra, eftersom verksamheter inte delas upp på olika näringsverksamheter. Dock finns det ett undantag när det gäller förluster på kapitalplaceringsaktier.

All verksamhet som en enskild näringsidkare bedriver i sin enskilda firma räknas som en enda näringsverksamhet.

För en delägare i ett handelsbolag räknas all verksamhet som bolaget bedriver som en enda näringsverksamhet. Därmed kan överskott och underskott i olika (del)verksamheter inom samma företag kvittas mot varandra. Det finns dock ingen möjlighet att 24

Jämförelse med andra företagsformer utjämna resultatet mellan ett handelsbolag och en enskild näringsverksamhet eller mellan flera handelsbolag.

Om däremot en enskild näringsidkare även är delägare i ett enkelt bolag slås hans verksamhet i den enskilda firman ihop skattemässigt med verksamheten i det enkla bolaget till en enda näringsverksamhet.

Låneförbudet Du får aldrig låna pengar från ditt eget aktiebolag. För att man inte via ett handelsbolag ska kunna kringgå låneförbudsregeln i aktiebolagslagen finns det även en regel som hindrar vissa lån från handelsbolag där en av delägarna är en juridisk person.

I handelsbolag med enbart människor som delägare finns det däremot inget låneförbud. Men en bolagsman i ett handelsbolag kan förstås ändå inte låna pengar hur som helst ur handelsbolaget utan godkännande från de andra bolagsmännen. Ett ränteförmånligt lån i ett handelsbolag minskar dock bolagsmannens underlag för räntefördelning och avsättning till expansionsfond. Du kan läsa mer om låneförbudet i kapitlet Beskattning av bolaget och delägarna.

I de övriga företagsformerna finns inga liknande låneförbud.

Nackdelar med handelsbolag jämfört med aktiebolag Som bolagsman kan du inte få vissa skattefria förmåner som du som delägare och anställd i aktiebolag kan få. Det kan vara förmåner som t ex lånedator, minnesgåvor, motion och friskvård.

Du kan inte heller från handelsbolaget ta ut något som motsvarar utdelning i aktiebolag.

Du tar också större risker privat som bolagsman i ett handelsbolag.

Gränsdragningen mellan dig privat som bolagsman och handelsbolaget är inte lika tydlig som den är i ett aktiebolag.

Sjukpenning Sjukpenningsystemet innebär en fördel för handelsbolag jämfört med aktiebolag. Om du har aktiebolag får du ingen sjukpenning de första 14 sjukdagarna (sjuklöneperioden). I handelsbolag får du sjukpenning från Försäkringskassan direkt efter karensdagarna.

Läs om detta i kapitlet Egenavgifter och sjukpenning.

25

Firma och registrering Ordet firma Ordet firma betyder det namn som företaget driver sin verksamhet under. Men i modernt språkbruk har ordet fått ungefär samma betydelse som företag eller näringsverksamhet. Du säger att du åker till firman en sväng när du i själva verket menar att du åker till företaget eller snarare företagslokalerna.

Att skriva huset eller bilen på firman är mera riktigt att säga för här är det frågan om vilket namn som står som köpare på köpeavtalet. Det har alltså stor betydelse om bolagsmännen står som köpare eller om själva handelsbolaget gör det.

En enskild näringsidkare kan inte skriva bilen eller huset på firman. Enskild firma är ingen juridisk person. Firman är bara namnet på verksamheten.

I fortsättningen menar vi med firma den korrekta betydelsen, dvs namnet. Ibland använder vi också, för tydlighets skull, ordet firmanamn fastän det, språkligt sett, är tårta på tårta.

Registrering Handelsbolaget får ensamrätt till sin firma genom att registrera den i handelsregistret. Ett handelsregister förs för varje län hos Bolagsverket. Hos Bolagsverket registreras aktiebolag, enskild näringsverksamhet, handelsbolag, kommanditbolag, EEIG, näringsdrivande ideella föreningar samt ekonomiska föreningar.

Enkla bolag kan inte registreras hos Bolagsverket (dvs registreras under ett namn). Däremot kan delägarna i ett enkelt bolag registreras. Om namnet i ett enkelt bolag ska kunna skyddas måste därför någon av delägarna registrera namnet, exempelvis som enskild firma.

Skydd i ett län Ingen annan än den som registrerat firma i ett visst län får använda detta firmanamn i detta län. Detta gäller enskild firma och handelsbolag. Vill du genom registrering skydda firmanamnet i flera län eller i hela landet måste du skyddsregistrera firman i de önskade länen. Det blir ganska dyrt. Ett aktiebolags eller ekonomisk förenings firma är däremot skyddad i hela landet.

26

Firma och registrering Måste registreras Alla handelsbolag måste enligt lag registreras. När två eller flera personer driver näringsverksamhet tillsammans utan att registrera handelsbolag, räknas det som ett enkelt bolag. Även förändringar i ägarkretsen, dvs om någon delägare lämnar bolaget eller någon ny delägare tillkommer, måste registreras hos Bolagsverket genom en ändringsanmälan.

Kontroll vid registrering När du ansöker om registrering av en firma gör Bolagsverket en bedömning om ditt föreslagna namn kan registreras eller inte.

Firman får bara registreras om namnet är tillräckligt ovanligt för att kunna särskiljas från andra registrerade firmor och varumärken.

Jämförelsen görs mot samtliga aktiebolag i landet, samtliga varumärken samt handelsbolag och enskilda firmor i det egna länets handelsregister hos Bolagsverket.

En firma som består av enbart ett ortsnamn eller en allmän benämning på vad företaget gör är inte tillräckligt särskiljande, t ex Hudiksvall handelsbolag eller Lack handelsbolag. Däremot kan en firma som Hudiksvallslack handelsbolag registreras.

En firma som består av enbart siffror eller bokstäver som inte uppfattas som ord kan inte heller registreras. Orden behöver inte vara svenska utan även utländska ord kan registreras, t ex Handcraft handelsbolag eller Streaplers handelsbolag.

Ett handelsbolags firma ska innehålla ordet handelsbolag. Om bolaget har kommanditdelägare ska firman i stället innehålla ordet kommanditbolag. Det räcker alltså inte med förkortningarna HB eller KB, även om dessa förkortningar kan användas i praktiken på brevpapper, fakturor och liknande.

Hinder mot registrering Ett namn kan inte registreras om det anses anstötligt. Dit hör namn som innehåller svordomar eller sexuttryck. Firmanamnet får inte heller vara förväxlingsbart med namnet på någon offentlig myndighet eller internationell organisation.

Namnet får inte heller på något annat sätt vilseleda allmänheten.

Att t ex kalla en bokföringsbyrå för Skattekontoret handelsbolag går inte. Firmanamnet USA handelsbolag går inte heller, men däremot USA-importen handelsbolag.

Firmanamnet får heller inte innehålla något som är titel på någons upphovsrättsligt skyddade litterära eller konstnärliga verk, t ex Musse Pigg handelsbolag eller Muminkaféet handelsbolag.

27

Firma och registrering Firmateckning När du i egenskap av fysisk person (människa) undertecknar ett dokument, gör du det genom att skriva din namnteckning. När du skriver på för handelsbolagets räkning ska du först texta handelsbolagets firmanamn och därunder skriva din namnteckning.

I ett handelsbolag är det oftast någon av delägarna eller delägarna tillsammans som skriver på handlingar. Det beror på vad ni kommer överens om när firman registreras. Ni kan registrera att firmateckningsrätten ska gälla • bara en av delägarna • flera delägare var för sig • flera delägare gemensamt • samtliga delägare var för sig eller gemensamt.

Ni kan givetvis också genom fullmakt ge någon annan möjlighet att t ex disponera ett bankkonto eller köpa eller sälja något för bolagets räkning. En sådan fullmakt kan gälla för en viss tidsperiod eller tills den återkallas.

Om alla ska ha firmateckningsrätt dvs enligt lag måste man fylla i firmatecknarna på registreringsblanketten.

Prokura I ett handelsbolag finns det också möjlighet att registrera prokura.

Det är när delägarna ger en utomstående fullmakt att företräda bolaget och teckna firma. Den enda inskränkningen i prokuristens behörighet är att han inte utan särskilt tillstånd får överlåta, inteckna eller upplåta någon rättighet i bolagets fastigheter eller tomträtt.

En prokura kan även ges till flera personer på ett sådant sätt att den endast kan användas av dem gemensamt (kollektivprokura).

En prokurist behöver inte vara registrerad hos Bolagsverket för att prokuran ska gälla, men det är praktiskt för prokuristen och den som gör affärer genom honom. En inskränkning i prokuran, t ex att den endast ska gälla bankärenden eller viss bestämd egendom, kan inte registreras hos Bolagsverket.

28

Firma och registrering

Registrering hos Bolagsverket Det är Bolagsverket som sköter registreringen av handelsbolag.

Antingen gör du registreringen via internet på www.verksamt.se.

Om du har en e-legitimation kan du lämna en elektronisk underskrift som motsvarar din namnteckning. Har du ingen e-legitimation kan du ändå använda dig av Företagsregistrering. När uppgifterna fyllts i skapas en blankett som du kan skriva under och sedan skicka per post. Om du registrerar handelsbolaget via internet och får du instruktioner om vilka uppgifter som ska lämnas. Men väljer du att använda den traditionella metoden med blankett får du här en kort genomgång: På registreringsanmälan fyller du i namn, personnummer och adress för alla bolagsmän samt bolagets firmanamn, adress och verksamhet. Försök att beskriva företagets verksamhet så noga som möjligt, t ex: • Tillverkning och försäljning av ull- och skinnprodukter samt kursverksamhet.

• Tryckeri.

• Livsmedelsbutik.

• Sågning och hyvling av virke.

• Skogsentreprenader och översättningar.

Anledningen till att du ska beskriva verksamheten är bland annat att Bolagsverket ska kunna bedöma om ditt firmanamn kolliderar med någon annans som bedriver samma eller liknande verksamhet.

Du skickar registreringsblanketten till Bolagsverket. Registreringsavgiften ska betalas samtidigt som du skickar in anmälan eftersom Bolagsverket inte kan besluta om registrering förrän avgiften är betald. Om du betalar registreringsavgiften via det plus- eller bankgiro som finns angivet på blanketten ska du skriva nyregistrering och det första namnförslaget i meddelandefältet.

Registreringsavgifter Det är billigare att använda Bolagsverkets e-tjänst än att skicka in registreringsanmälan på papper. Registreringsavgiften är 900 kr för nyregistrering via e-tjänst och 1 200 kr via blankett. Skyddsregistrering kostar 700 kr (900 kr) per tillkommande ytterligare län. Ändring av firma kostar 700 kr (900 kr). Alla avgifter hittar du på www.bolagsverket.se.

Kommanditbolag Vid registrering av ett kommanditbolag måste det stå på blanketten vilka bolagsmän som har begränsat ansvar för bolagets åtaganden.

29

Firma och registrering För varje kommanditdelägare ska det stå hur stor hans insats (maximala ansvarsbelopp) är. De övriga bolagsmännen (komplementärerna) är obegränsat ansvariga.

Registreringsbevis På registreringsbeviset för handelsbolaget som du får från Bolagsverket står ett tiosiffrigt registreringsnummer – handelsbolagets organisationsnummer. Det fungerar som ett personnummer.

Registreringsbeviset används ofta i kontakten med myndigheter, banker och andra som måste kunna kontrollera vilka som står bakom handelsbolaget.

Räkenskapsår För handelsbolag där åtminstone en av delägarna är en människa eller ett dödsbo är det bara ett räkenskapsår som är tillåtet, nämligen januari – december (kalenderår). Har handelsbolaget enbart juridiska personer som delägare kan brutet räkenskapsår förekomma.

När handelsbolaget startar sin verksamhet får det första räkenskapsåret förlängas eller förkortas så att det slutar den 31 december.

Räkenskapsåret får dock aldrig förlängas så att det blir längre än 18 månader.

30

Firma och registrering Registreringsblankett, sid 1

31

Firma och registrering Registreringsblankett, sid 2

32

Firma och registrering

Registrering hos Skatteverket När du registrerat handelsbolaget i handelsregistret ska du också göra en registrering hos Skatteverket. Registreringen gör du antingen via internet på www.verksamt.se eller på blanketten Skatte- och avgiftsanmälan.

Det är fråga om tre registreringar för bolaget: • Arbetsgivaravgifter (om handelsbolaget har anställda).

• Mervärdesskatt (moms).

• F-skatt.

Dessutom ska delägarna registreras för särskild A-skatt (SA-skatt).

Om du registrerar företaget via internet finns där instruktioner för hur det går till. Använder du blanketten Skatte- och avgiftsanmälan får du här en kort genomgång.

Bolagets skatte- och avgiftsanmälan Överst på skatte- och avgiftsanmälan kryssar du i vad anmälan gäller: • Om handelsbolaget säljer tjänster (utför arbeten) bör det vara godkänt för F-skatt. Annars måste den som anlitar bolaget dra 30% skatt från fakturabeloppet och betala in skatten till Skatteverket. Läs mer om detta i kapitlet F- och A-skatt.

• Om handelsbolaget kommer att ha anställda.

• Om handelsbolaget ska syssla med momsbelagd verksamhet och därmed redovisa momsen i särskilda momsdeklarationer.

Det är alltså handelsbolaget som redovisar momsen och arbetsgivaravgifterna – i motsats till inkomstskatter och egenavgifter som redovisas av delägarna. Handelsbolaget kommer därför inte att betala någon F-skatt (såvida inte bolaget ska betala fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift eller särskild löneskatt på anställdas pensionskostnader). Överst på baksidan av skatte- och avgiftsanmälan lämnar du de uppgifter som krävs för att bolaget ska bli arbetsgivarregistrerat.

Det gäller uppgifter om beräknad lönesumma, hur många anställda bolaget kommer att ha och när första löneutbetalningen ska göras.

Du kan läsa mer i kapitlet Anställda.

Handelsbolaget kan redovisa moms varje eller var tredje månad i momsdeklarationer eller en gång per år. På baksidan av skatte- och avgiftsanmälan (avsnitt F.2) fyller du i uppgifter som rör momsen.

Du kan läsa mer i kapitlet Moms.

På första sidan av blanketten ska även ett antal grunduppgifter om företaget och delägarna fyllas i (avsnitt A, B, C och E).

33

Firma och registrering Delägarnas skatte- och avgiftsanmälan Delägarna kan antingen lämna varsin skatte- och avgiftsanmälan eller varsin preliminär inkomstdeklaration för att fastställa hur mycket respektive delägare ska betala i preliminär särskild A-skatt (SA-skatt).

Skatte- och avgiftsanmälan är dock inte helt lyckad för just handelsbolagsdelägare eftersom det saknas en kryssruta om särskild A-skatt. Du får helt enkelt hoppa över kryssrutorna när du fyller i blanketten. Du börjar istället med att fylla i dina personuppgifter i avsnitt A. För att Skatteverket ska veta vilket handelsbolag du är delägare i kan du lämna en uppgift om bolagets namn och organisationsnummer i rutan för övriga upplysningar.

34

Firma och registrering Skatte- och avgiftsanm채lan

35

Firma och registrering

36

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

är en utförlig handbok där du hittar allt du behöver veta om skatt, ekonomi och juridik både för handelsbolaget och för dig som delägare. En heltäckande bok om hur du driver handelsbolag eller kommanditbolag.

UR INNEHÅLLET

Björn Lundén

Att starta och driva handelsbolag • Jämförelse med andra företagsformer • Kompanjonavtal • Personligt och solidariskt ansvar • Skattedeklaration och skattekonto • Anställda • Socialavgifter • Sjukpenning • A-, SA- och F-skatt • Speciellt om kommanditbolag • Räntefördelning • Expansionsfond • Periodiseringsfond • Moms • Bokföring • Bokslut • Bilen • Inventarier • Justerad anskaffningsutgift • Avdrag • Lokal i egen bostad • Obestånd, ackord och konkurs • Försäljning, nedläggning och utträde • Deklarationshandledning • Skatteberäkning

FÖRFATTARNA

Ulf Bokelund Svensson

Björn Lundén och Ulf Bokelund Svensson har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och företagare.

Handelsbolag

HANDELSBOLAG

BJÖRN LUNDÉN & ULF BOKELUND SVENSSON

HANDELS

BOLAG SKATT EKONOMI JURIDIK DEKLARATION 19:e upplagan

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se