9789170534850

Page 1


Tunnel 13

Tunnel13Indesign.indd 1

2014-02-19 15:31


Centrum för lättläst är: LL-förlaget − lättlästa böcker 8 SIDOR − den lättlästa nyhetstidningen Lättläst-tjänsten − bearbetningar och kurser Läsombud − inspirerar till högläsning Mer information om oss finns på www.lattlast.se

LL-förlaget Box 9145 102 72 Stockholm Tel: 08-640 70 90 www.ll-forlaget.se © 2014 Johanna Ejdeholm & LL-förlaget Grafisk form och omslag: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Papper: Munken Premuim Cream, 100 g Typsnitt: Sabon LT Std och Solano Gothic MVB Tryck: Bulls Graphics AB, Halmstad, 2014 ISBN: 978-91-7053-485-0

Tunnel13Indesign.indd 2

2014-02-19 15:31


LL-fรถrlaget

Tunnel13Indesign.indd 3

2014-02-19 15:31


Och nu nyheter: ”Den tolvårige Jimmy Nilsson har varit försvunnen sedan i fredags. Nu har han hittats död. Kroppen upptäcktes på det nedlagda sjukhuset Hedö efter ett tips till polisen. Vad som har hänt Jimmy är ännu oklart. Polisen söker efter vittnen till händelsen.”

5

Tunnel13Indesign.indd 5

2014-02-19 15:31


FÖRHÖR MED PAPPA Oskar kollar mobilen igen. Inga nya sms. Det är klockan fyra som gäller. Det är då de ska träffas, han, Isak och Jamal. Huden knottrar sig på Oskars armar. Nu är det verkligen på allvar. Om en timme ska de mötas på torget, och sen dra till Hedö. Oskar vet att han tar en stor risk. I somras dog den där killen, Jimmy, på Hedö. Men Oskar har bestämt sig. Inget ska få honom att hoppa av nu. Inget. Ryggsäcken har han redan packat. Nu gäller det bara att lura pappa. Oskar går ner till vardagsrummet. Teven står på, men pappa är inte där. Flera tomma ölburkar ligger på mattan. I den vita skinnsoffan ligger en hög med mammas gamla kläder.

6

Tunnel13Indesign.indd 6

2014-02-19 15:31


Oskar suckar högt. Typiskt. Pappa har en dålig dag. Nu kommer det verkligen inte att bli lätt att komma hemifrån. Oskar känner sig orolig när han fortsätter genom matsalen och in i biblioteket. När han var liten älskade han det här rummet. Det påminde om Hogwarts, i Harry Potter-filmerna. Med högt i tak, tunga, blanka möbler av trä, kakelugnar, böcker från golv till tak och stora fotografier på släktingar. Men nu är allt annorlunda. Rummet påminner bara om allt dåligt som har hänt. Alla bilder på mamma är borta. Möblerna är täckta med damm. Och på det stora skrivbordet ligger högar av obetalda räkningar. Oskar ryser till och skyndar ut i hallen. Där är det kolmörkt. Men Oskar låter den stora kristallampan i hallen vara släckt. Istället tänder han den lilla lampan inne i garderoben. Han plockar snabbt fram en svart jacka, en svart mössa, och ett par grova kängor.

7

Tunnel13Indesign.indd 7

2014-02-19 15:31


Isak har sagt att han måste ha mörka kläder. Då är risken mindre att de blir upptäckta. Bara tanken på att åka fast får Oskars hjärta att rusa. Fingrarna blir svettiga. Han fumlar med skosnörena på kängorna. Helvete! Tänk om han inte pallar trycket? Tänk om han bangar när det är dags att bryta sig in? Då är det bevisat att han är en fegis. Nej! Han får inte misslyckas. Han vill till Hedö. Nu måste han tagga ner. Om han är spänd och stirrig kommer pappa att fatta direkt. Pappa är ju expert på att märka när något är fel. Han har jobbat som polis och har förhört en massa brottslingar. Han är ingen man lurar så enkelt. Oskar släcker i garderoben och ställer sig vid ytterdörren. Han står där en stund. Sedan ropar han: – Jag drar ut! – Oskar? Hallå! Vänta!

8

Tunnel13Indesign.indd 8

2014-02-19 15:31


Pappa kommer ut från köket. – Varför står du här i mörkret? frågar pappa och tänder lampan. Det starka ljuset får Oskar att kisa. Pappa är rufsig i håret och rösten är lite sluddrig. I handen håller han en öl. Deras ögon möts. Pappa synar Oskar uppifrån och ner. Blicken stannar vid den stora ryggsäcken på Oskars högeraxel. – Vart ska du? frågar pappa. – Jag drar till bibblan. Jag måste lämna tillbaka några böcker, svarar Oskar och vänder bort huvudet. Han vågar inte se pappa i ögonen. Istället tittar han på sig själv i hallspegeln. Ansiktet ser blekt ut mot de mörka kläderna. Det ljusa håret spretar. Oskar drar långsamt på sig mössan. Pappa säger ingenting. Klockan på byrån tickar: En sekund. Två sekunder. Tre sekunder ...

9

Tunnel13Indesign.indd 9

2014-02-19 15:31


Oskar försöker andas lugnt. Fyra sekunder. Fem sekunder ... Varför säger pappa inget? Sex sekunder. Sju sekunder ... Väntar pappa ut honom? Väntar han på att Oskar ska avslöja sig själv? Åtta sekunder. Nio ... Pappa har berättat om hur man kan göra en misstänkt obekväm under förhör. Man ställer massor av frågor eller så är man tyst. Man kan se tecken på att folk ljuger, som stel kropp eller ansträngd röst. – Pappa, alltså jag … börjar Oskar. – Okej. Men vi äter klockan sju. Du ska vara hemma då. Inte en minut senare, avbryter pappa. Oskar blir helt ställd. Va? Fixade han det? Allvarligt? Han måste anstränga sig för att inte flina. Pappa säger inget mer. Han släcker bara lampan i hallen och försvinner ut i köket. Oskar öppnar ytterdörren. Tar trappan ner i ett hopp.

10

Tunnel13Indesign.indd 10

2014-02-19 15:31


Snurrar runt i luften. Yes! Han klarade det! Han är fan bäst! Med lätta steg lämnar han huset. Fast längst därinne mår han dåligt för att han lämnar pappa ensam. Och för att han klarade att ljuga. Men han måste göra det här nu. Han måste dra till Hedö.

11

Tunnel13Indesign.indd 11

2014-02-19 15:31


MIRAS BLICK Oskar tar stigen genom skogen ner till busshållplatsen. Borta vid busskuren står det någon. När Oskar kommer närmare ser han att det är Mira. Mira från 8B. Det kan inte vara sant. Oskar gömmer sig snabbt bakom ett träd. Tankarna far som pingisbollar i skallen. Shit! Vad gör hon här? Det här var han inte alls beredd på. Vad ska han göra? Gå hela vägen in till stan? Eller ta nästa buss? Oskar kollar klockan. Den är redan halv fyra. Helvete! Isak och Jamal kommer att slå honom om han kommer försent. Han har inget val. Han måste ta samma buss som Mira. ***

12

Tunnel13Indesign.indd 12

2014-02-19 15:31


Oskar minns exakt när han såg Mira för första gången. Det var på uppropet i höstas. Aulan var packad med folk. Han var sen, och ställde sig långt bak. Plötsligt stötte någon till honom. Han vände sig om. Mötte Miras blick typ en halv sekund. Sedan trängde hon sig förbi och försvann bort. Oskar stod kvar. Sedan den dagen tänker han på henne hela tiden. På torsdagar har de SO ihop. Oskar brukar sätta sig snett bakom henne. Då kan han titta på henne utan att hon ser. Han brukar fantisera om hur det skulle vara att sitta bredvid henne. Hur det skulle kännas att röra vid henne eller prata med henne. Hur det skulle vara om de var ihop. Men det är omöjligt att de blir det, det fattar ju vem som helst. Mira är självsäker och kaxig.

13

Tunnel13Indesign.indd 13

2014-02-19 15:31


Hon kommer från Stockholm och känner massor av folk i skolan. Alla dras till henne. Oskar däremot är bara ett namn på klasslistan. Ett tråkigt ansikte i skolkatalogen. Så har det varit sedan sjuan och han har bara sig själv att skylla. *** När han började högstadiet hade han valt ensamheten. Han struntade i att passa in och brydde sig inte om att försöka skaffa vänner. Då trodde han fortfarande att han och pappa snart skulle flytta tillbaka. Hem till Angslöva. Att de bara skulle bo i farmors hus i några veckor. Han vägrade tro att mamma hade stuckit på riktigt. Han låtsades att allt bara var en dålig dröm. Men det funkade bara ett tag. Till slut gav han upp hoppet. För efter några veckor slutade mamma att ringa och det kom inga fler mail.

14

Tunnel13Indesign.indd 14

2014-02-19 15:31


Pappa plockade bort alla fotografier på henne och spolade ner sin vigselring i toaletten. Det var då Oskar fattade att det var kört. Att hans gamla liv var över. Att han och pappa skulle bli kvar i Hedöstrand och att han var tvungen att stanna kvar i klassen. Men när han väl förstod var det försent. För sent att berätta för någon om sin historia. För sent att ta plats i klassen. Då var han redan osynlig. Ingen pratade med honom, ingen såg åt hans håll.

15

Tunnel13Indesign.indd 15

2014-02-19 15:31