Page 1

96 sidor om kristen tro

Finns Gud? Tar allt slut när man dör? Finns det onda människor? Vad är en kristen? Hjälper det att be? Frågorna bara fortsätter... Kan verkligen 96 sidor täcka allt om kristen tro? Nej, men kanske så mycket som du behöver, just nu. I den här boken får du tio grundläggande teman i kristen tro – och en utmaning: Vad betyder detta för dig? För det är inte förrän du bestämmer dig som resan börjar.

96 s idor om kristen tro

9

VERBUM

ISBN 978-91-526-3559-9 978-91-526-3559-9 ISBN

789152 635599

VERBUM

VERBUM


96 sidor om kristen tro

52635599_96sid_inl.indd 1

2012-10-09 11.12


Materialet har finansierats med hjälp av en donation till kristet ungdoms- och utbildnings/uppfostransarbete i Sverige, förvaltad av ärkebiskopen och biskopen i Stockholms stift. © 2012 Svenska Kyrkans Unga och Verbum Förlag AB Omslag och grafisk form: Tomas Rudström Illustrationer: Jonas Pertoft Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke 2012 ISBN 978-91-526-3559-9 Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbumforlag.se

52635599_96sid_inl.indd 2

2012-10-09 11.12


96 sidor om kristen tro? kristen tro innehåller hur många sidor som helst. Men för dig som är nyfiken och snabbt vill få en introduktion till vad kristen tro egentligen handlar om kan det här vara precis vad du behöver. Eller om du kanske har konfirmerats men känner att du inte hann tänka färdigt kring det där med vad tro är, då vill den här boken hjälpa dig ett steg till.

52635599_96sid_inl.indd 3

2012-10-09 11.12


Varje kapitel börjar med en text om unga människor som gör en resa – kanske finns det något i den berättelsen som du kan känna igen dig i och något som hjälper dig in i temat. Sedan följer en teologisk text, en text som vill förklara något som är viktigt i kristen tro. Och till sist kommer rubriken ”Jag som teolog”, där får du själv fundera över hur du vill tolka och vad du kan göra av detta utifrån din egen erfarenhet. För dig som vill använda boken i en grupp finns en studiehandledning att ladda ner på www.svenskakyrkansunga.se, www.sensus.se eller www.verbumforlag.se. Där hittar du fler frågor, övningar och förslag på hur man kan gå vidare tillsammans. Allt får inte plats på 96 sidor, men några teman som inte fått egna kapitel har vi istället vävt in som trådar genom hela boken. Vi som skrivit har vår tillhörighet i Svenska kyrkan och det speglas också i våra texter. Nu är det du som måste pröva vår text mot din egen verklighet.

5

52635599_96sid_inl.indd 5

2012-10-09 11.12


1 turisterna myllrade i Peterskyrkan. Mitt ibland dem, med ensamheten som sitt enda sällskap, Yasmin. Hon tittade upp, upp. Upp mot kupolen som kändes så långt borta att hon inte hade blivit särskilt förvånad om ett moln hade svävat under den. Det sög till i magen. Bara tanken på att gå upp … De andra hade skrattande ställt sig i kön till kupolen, och hon var ensam kvar nere i katedralen. Ensam med alla de andra människorna som trängdes för att komma fram och se Petrus ben, eller för att ta sig ner i kryptan eller klappa någon berömd statys fot. Ensam i hela världen. Det var nästan allra värst här där alla liksom utgick från att Gud finns, och bryr sig. Vem var det som hade bestämt att de skulle till Rom, egentligen? Yasmin frös, och drog koftan tätare kring kroppen. Hon hade varit så säker på att det skulle vara varmt här. Istället var det kallt inomhus, och utomhus fullt med avgaser. Massor med trafik, och maten var inte alls lika god som hemma. Inte ens pizzan. 7

52635599_96sid_inl.indd 7

2012-10-09 11.12


Hon hörde någon ropa, och tittade upp. Högt uppe under det dekorerade taket kunde hon se små figurer vinka. Hon vinkade tillbaka och log. Lät ingen förstå, ingen se. Ingen bryr sig ändå. Le. Sådär som hon var van vid att le, med hela ansiktet. Sådär så att inte ens hennes mamma kunde se att det bara var gråt inuti.

8

52635599_96sid_inl.indd 8

2012-10-09 11.12


Gud egentligen är nog bara en sak säker när man pratar om Gud och gudsbild, och det är att man hellre borde säga att vi pratar om gudsbilder. En bild av Gud räcker inte till som beskrivning. Det behövs massor av bilder, i ord, bild, rörelse och musik. Ju fler bilder man använder för att beskriva Gud desto fler möjligheter ger man andra att känna igen Gud och upptäcka nya sidor av Gud. Inom kristenheten finns det jättemånga sätt att beskriva Gud. Somliga menar att det är dåligt av kyrkan att inte kunna komma överens, men snarare finns det en poäng i att vi inom kyrkorna inte enas om en enda gudsbild. Alla olika bilder av Gud hjälper människor att prata med varandra om vem Gud är och vad Gud gör. Gudsbilderna är ibland målade som tavlor och symboler, men de kan också målas med ord. Trosbekännelsen innehåller sådana bilder, där Gud beskrivs som Fader, Son och Ande. Gudsbilderna behöver förändras eftersom vi människor lever i olika tider och eftersom varje människa förändras

9

52635599_96sid_inl.indd 9

2012-10-09 11.12


under livet och är med om olika saker. Kristendomen brukar beskrivas som en historisk religion där Gud tar plats i vår tid och vår värld. Tydligast är det förstås när vi tänker på Jesus. När Jesus föddes blev Gud människa, i en viss tid och på en viss plats. Precis som du och jag lever på en särskild plats och i en särskild tid. I Bibeln används också massor av gudsbilder. Gud är kung, härskare och tjänare. Oändligt evig, bortom tid och rum och samtidigt en nyfödd baby i Betlehem ett visst år. Gud är ofta hemlighetsfull i Bibeln och på några ställen beskrivs hur människor mött Gud och t o m brottats med Gud utan att veta att det var Gud (1 Mos 32). Så kan det vara för oss idag också. Vi kanske inte förrän långt senare förstår att det var Gud vi bråkade med den där gången eller att det var Gud som hjälpte oss när vi behövde det. Bilden av Gud hänger ihop med hur man ser på vad en människa är. Om Gud är härskare, vilka är vi människor då? Om Gud är tjänare, vad blir då vi? Enligt kristen tro är människan skapad till Guds avbild och det är något fantastiskt! Men, i den kristna traditionen finns inte bara många gudsbilder utan också många ”människobilder” som ofta är motsägelsefulla. Människan är på samma gång stor och liten. Människan har ett särskilt uppdrag, kan så oändligt mycket och är på många sätt vuxen, men hon är också ett barn som behöver bäras av Gud och som förstår väldigt lite om världen.

10

52635599_96sid_inl.indd 10

2012-10-09 11.12


I Svenska kyrkan har man pratat mycket om ifall Gud bäst beskrivs som man eller kvinna. I Bibeln används ofta ordet Herre för att beskriva Gud. Jesus själv använde ordet abba, pappa på arameiska, när han talade med och om Gud. Idag skulle de flesta i Svenska kyrkan nog kunna enas om att det viktigaste är att Gud blev människa, inte att Gud blev just man. Några menar att Gud beskrivs bäst som en han, eftersom Gud blev människa som Jesus och alltså föddes som en pojke. För andra är det viktigt att få använda även kvinnliga gudsbilder eller sådana gudsbilder som varken är manliga eller kvinnliga, t ex kärlek, hjälpare eller tjänare. Sådana gudsbilder används också i Bibeln (1 Joh 4:7–21, Joh 15:26, Mark 10:45). I vissa tider har man talat om Gud som en sträng gud som bevakar människorna. Gud har beskrivits som en domare som efter döden går till rätta med människorna och bedömer om de är värda att komma till himlen eller inte. Gud har ibland använts av dem som har makten för att hålla ordning på andra människor och få dem att lyda. I andra tider beskrivs Gud som den käraste av vänner, som delar våra villkor och går med oss genom livet. Ibland har bilden av Gud som den som lider för vår skull varit extra viktig. Man har beskrivit Jesus som brodern som blöder och vars lidande läker oss. I sånger och psalmer används en rikedom av gudsbilder, t ex Gud som kung eller Gud som kärlek. Musiken hjälper oss att ana Gud.

11

52635599_96sid_inl.indd 11

2012-10-09 11.12


En äldre kvinna berättade om hur hon hela sin uppväxt var rädd för Gud eftersom det i hennes barndomskyrka fanns en bild av Gud som ett vakande öga som skulle hålla koll på henne. För en liten pojke var Jesus på korset så lik farfar att han helst inte ville titta framåt i kyrkan. Någon kan ha svårt att ta till sig bilden av Jesus som lider. För andra kan en helt annan bild av Gud bli besvärlig eller t o m plågsam och då kan man hjälpa varandra att hitta nya gudsbilder. Som kyrka behöver vi i Svenska kyrkan också tänka nya tankar kring vilken gudsbild vi förmedlar. Du och jag är med och formar framtidens gudsbilder.

12

52635599_96sid_inl.indd 12

2012-10-09 11.12


Jag som teolog

En flicka på mellanstadiet fick frågan om hon ville rita Gud. Hon svarade: ”Nej, jag vill inte rita Gud, för när jag tänker på Gud ser jag en farbror med skägg. Men om jag ritar en farbror med skägg så tror du att jag tror att Gud ÄR en farbror med skägg. Och det tror jag inte.” Flickan satte fingret på problemet: ingen människa vet precis hur Gud ser ut eller hur Gud är, och alla bilder man använder riskerar att begränsa vad vi tror att vi kan tänka och säga om Gud. Ändå försöker vi. Det viktiga är kanske att komma ihåg att Gud alltid är större. Och att återvända till Jesus, och hans sätt att vara Gud och tala om Gud. Gudsbilder möter oss på många ställen. Inte minst i kyrkorna där det brukar finnas synliga bilder av Gud. Fundera en stund över vilken eller vilka bilder av Gud som finns i din kyrka. Finns det symboler för Gud? Finns det bilder av Jesus och hur ser han då ut? Hur brukar Gud beskrivas i gudstjänsten i din

13

52635599_96sid_inl.indd 13

2012-10-09 11.12


kyrka? Vilka ord används? Vilka gudsbilder är viktiga för dig? Dina bilder av Gud är lika viktiga som någon annans bilder. Finns det gudsbilder som du tycker är bättre eller sämre än andra? Varför?

”När jag hör ordet Gud tänker jag på hur mycket tre bokstäver kan betyda.”

14

52635599_96sid_inl.indd 14

2012-10-09 11.12


2 Hon såg så liten ut därnere. Det var nästan så att Victor inte kunde se vem som var Yasmin bland alla människorna, men det var någonting med hennes hållning som gjorde att han kunde känna igen henne på kilometers avstånd. Och hur hennes hår blänkte i solen. Till och med nu glimmade det till nere i katedralen. Victor tryckte sig lite närmare nätet runt balkongen. Var det så här det kändes att vara Gud? Att se människor man bryr sig om som är ledsna, som man vill trösta, men man är för långt bort? ”Jesus, Victor, backa lite! Det ser ju ut som du vill hoppa!” Paniken i Saras röst fick honom att backa, men kanske var det lite sant ändå. Ibland kanske man måste riskera något för att visa att man bryr sig. Han flinade mot Sara, ryckte på axlarna, och gick mot utgången. Taket och himlen kunde vänta, det var viktigare att gå ner just nu. Han behövdes där.

15

52635599_96sid_inl.indd 15

2012-10-09 11.12


”Hey, Vicke, du ska väl med till taket?” ”Nån annan gång, Adnan. Skicka ett kort eller nåt.” Och svårare än så var det inte. Han visslade på vägen ner.

16

52635599_96sid_inl.indd 16

2012-10-09 11.12


Jesus människor frågar vem Jesus från Nasaret var, om han ens har funnits. Men att han har funnits behöver ingen tvivla på. Alla vittnesmål om honom talar sitt eget språk. Vem han var är en fråga som kan få olika svar. Diskussionen om Jesus handlar både om vem han faktiskt var, hur hans liv, död och uppståndelse kan förstås och vad han betyder för människor idag. Man vet att Jesus var en judisk man från ett enkelt hem, väl förankrad i de judiska traditionerna och i skriften. Genom kyrkans historia har det fastställts att Jesus både var Gud och människa. Hur det går ihop är ett mysterium och något man måste välja att tro på eller inte. Jesus kallar sig inte själv för Guds son men i Johannesevangeliet synliggörs bandet mellan Jesus och Gud Skaparen: ”Jag och Fadern är ett.” (Joh 10:30) Han är helt klart av avgörande betydelse. Hos oss räknas tiden efter hans födelse. Utifrån en liten grupp människor växer hans skara efterföljare till en världsomfattande rörelse.

17

52635599_96sid_inl.indd 17

2012-10-09 11.12


Den som tror på Jesus menar att händelserna kring hans död och uppståndelse är en verklighet som förändrar allt. Det är inte en tillfällighet att jul och påsk är de två största kristna helgerna. Berättelserna om Jesu födelse, hans död och uppståndelse är själva kärnan i kristen tro. För där visar Gud sin villkorslösa kärlek till världen och går in i kampen mot död och ondska. Jesus gör det med sin egen kropp. När Jesus föds i ett stall i Betlehem, bland djur på ett stampat jordgolv, blir Gud än mer en del av skapelsen och världen (Luk 2:1–20). Det finns inget som är för sjaskigt eller fult för Gud, ingen del av världen där Gud inte hör hemma. Världen är en och Gud vill leva nära den, nära oss. I allt från födelsen i Betlehem till döden på Golgata visar Jesus på kärlekens mönster: att ge istället för att ta och att se styrka i maktlöshet. Detta präglar allt som Jesus gör. Han läker sjukdomar och löser från skuld och ångest. Han hjälper dem som frågar honom oavsett vilka de är. Världslig framgång spelar ingen roll. Han berättar istället om ett annat sätt att tänka och leva. Han kallar det för Guds rike. Det är ett rike som inte styrs genom makt och rikedom, ett tillstånd som är tvärtom, där den förste blir den siste och den siste först. Hans sätt att vara skakar om och skapar oreda. Till slut har makt och ordning fått nog. Strax efter det att han rider in

18

52635599_96sid_inl.indd 18

2012-10-09 11.12


i Jerusalem på ett litet åsneföl och hyllas som kung så tas han till fånga. Han döms till döden. På korset utanför stadsportarna, bland kriminella och upprorsmän dör han, naken och förnedrad (Luk 23:26–49). När allt är mörkt och hans närmaste är lämnade ensamma och rädda, då griper Gud in. Två dagar efter det att han dött rullas stenen från graven bort och han återvänder till dem som lämnats ensamma (Luk 24:1–12). Döden är besegrad, men inte på det sätt som var väntat. Inte genom en kamp där krafter mäts mot varandra och den med mest inflytande eller vapen vinner. Jesus vinner kampen genom att placera sig lågt. Paulus brev hittar man i Nya testamentet och han är den som först tolkar Jesu död som ”frälsning”. Grundtanken är att Gud griper in för att det är nödvändigt. Människan vänder sig bort från Gud och lever inte som Gud vill, i öppenhet och kärlek. Istället tar människan av det som inte tillhör henne. Om detta handlar berättelsen om Adam (”människa” på hebreiska) och Eva (”levande” på hebreiska). När de äter av äpplet för att få makt och inflytande, likt Gud själv, brister något. De litar inte längre på varandra och inte på Gud. Allt blir fel (1 Mos 3:1–24). Den vägen, Adams väg, leder människan till dom och död. Hur kan Gud acceptera en sådan människa? Hur kan Gud återskapa det som gått fel, och ständigt går fel i människors liv?

19

52635599_96sid_inl.indd 19

2012-10-09 11.12


Genom historien har människor förstått denna märkliga räddningsaktion på olika sätt. Jesus offrar sig för oss. Tanken bygger på ett ställföreträdande lidande. Jesus lider, tar på sig domen, i människans ställe. Ett annat sätt att tänka är att delaktigheten är vår räddning. I allt det som vi får uppleva är Gud med oss, från födelse till död. Gud kämpar vid vår sida: inte ens i döden är vi ensamma, för Jesus har gått före oss och har öppnat vägen till uppståndelsen. Ytterligare ett sätt att förstå betydelsen av Jesu död är att ondskan och döden bekämpas genom Jesu maktlöshet. Jesus kliver inte ner från korset trots att han med gudomlig makt och kraft skulle kunna det. Istället väljer Jesus motsatt strategi än Adam. Han väljer kärlek istället för girighet. Genom en själutgivande kärlek vinner Gud så kampen mot det som hotar det mänskliga livet. Gud räddar oss för att Gud vill det och inte för att vi har gjort oss förtjänta av det. Vad vi kan göra är att ta emot den gåvan. Acceptera att vi är accepterade!

20

52635599_96sid_inl.indd 20

2012-10-09 11.12


Jesus för Juden ocH muslimen

Gud har skapat alla och kärleken är lika stor oavsett var du kommer ifrån eller vilket språk du talar. Denna tro delar kristna med människor från olika religioner. Kristna, muslimer och judar delar sitt ursprung i urfadern Abraham och tron på en barmhärtig och allsmäktig Gud. När det gäller Jesus skiljer sig uppfattningarna åt. Jesus själv var jude. Däremot tror judar inte att Jesus är Guds son eller den Messias som Gud har lovat att sända till världen. I den judiska traditionen väntar man på den som Gud skall sända. Jesus är däremot en central gestalt inom islam, men enligt Koranen är Jesus (Isa på arabiska) en av Guds profeter. Han är den som tog emot evangelierna, som varje muslim erkänner som heliga böcker. Händelserna som beskriver Jesu död på korset finns inte med i Koranen och muslimer tror inte att Jesus är Guds son. Att Gud skulle låta Jesus förnedras och dö är otänkbart inom islam medan det är av avgörande betydelse för den som är kristen.

21

52635599_96sid_inl.indd 21

2012-10-09 11.12


22

52635599_96sid_inl.indd 22

2012-10-09 11.12


Jag som teolog

Jag satt och tittade på Jesus-filmer en hel helg. Jesus som blond och blåögd. Jesus som mager, knotig och mörkhyad. Jesus som rann av blod och skrek. Jesus som milt klappade små barn på huvudet. Jesus som gick över vågorna. Mitt huvud snurrade till slut. Människor har sett honom som en alien med superkrafter, som revolutionär, som galning eller mespropp och som världens godaste människa. När jag tänker på Jesus, hur tänker jag mig honom då? Vad är viktigt för mig? Om du tänker efter: vem är Jesus för dig? Få människor ifrågasätter idag att Jesus som historisk person har funnits, att han var en person som gjorde bra saker, eller att han var en bra förebild. Men frågan kvarstår ändå: På vilka sätt kan Jesus spela någon roll för människor idag? Vad tänker du?

23

52635599_96sid_inl.indd 23

2012-10-09 11.12


”Om Jesus kom till min kyrka så hade han nog velat diskutera en del saker.”

24

52635599_96sid_inl.indd 24

2012-10-09 11.12

Profile for Smakprov Media AB

9789152635599  

9789152635599  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded