9789153439585

DJUR HEM M A

problem Honan sitter utmattad på burgol­

problem Nymfkakaduan

vet, krystar och gnider bakdelen fram och tillbaka. Hon har värpnöd, vilket betyder att hon inte kan pressa ut ägget. åtgärder Uppsök genast veterinär! Värpnöd är livs­ hotande. Placera fågeln varmt, mörkt och ombonat och rör inte vid den.

har fastnat med klorna, näb­ ben eller huvudet i en leksak. åtgärder Fixera fågeln i en ren kökshandduk. Lösgör snabbt men varligt den intrasslade kroppsdelen med andra handen. Varning: Nymfkakaduan är stres­ sad och kommer att försöka bitas och sling­ ra sig loss. Undvik att prata med fågeln.

Den är mycket rädd och kan komma att för­ knippa rädslan med dig. Håll fågeln under noggrann uppsikt och kontrollera att den använder den intrasslade kroppsdelen. Om du är tveksam bör du rådfråga veterinär.

Nedsvalda främ­ mande föremål problem Fågeln har gnagt på ett främmande föremål och svalt delar av det. åtgärder Uppsök genast veterinär! Det nedsvalda föremålet måste tas bort om det är kvar i krävan. Har det redan nått muskelmagen måste det pas­ sera hela matsmältningskanalen.

Övervikt Fågeln vägrar att gå in i buren

raskas av nymfkakaduans speciella personlighet och mång­ fasetterade beteende. När du har vunnit den här sällskapliga papegojans förtroende kommer den att göra ditt liv både ­gladare och lekfullare. I boken hittar du allt du behöver veta om de små kakaduornas beteende, skötsel, utfodring och hälsa. Dessutom får du mängder av tips på hur du kan aktive­ ra dina bevingade vänner och ge dem en omväxlande tillvaro.

Med lite tålamod kan du också lära dem ett och annat trick.

problem Nymfkaka­ duan äter bara frön. åtgärder Dela upp frö­ blandningen i en morgonoch en kvällsportion. Under dagen serverar du bara grönsaker och grönfoder. Ge inte mer foder än fågeln äter upp. Nymfkaka­ duan ska också vägas varje vecka.

Skickliga luftakrobater Att betrakta nymfkakaduornas halsbrytande flygturer är underhåll­ ning av högsta klass. Men de här vänliga och sällskapliga papegoj­ fåglarna är lika fascinerande när de har fötterna på jorden.

Handfasta råd i kompakt format: Författaren vet exakt vilken in­formation du behöver för att dina fåglar ska trivas. Boken inne­ håller allt du bör veta, exempelvis vad du ska tänka på när du väljer fågel, hur du får den tam, vilket foder den ska ha för att hålla sig frisk och hur du aktiverar den på rätt sätt.

Snabbguide Nymfkakaduornas kroppsbyggnad är perfekt anpas­ sad till ett liv i luften. Vad det innebär i detalj ser du i vår illustrerade snabbguide.

Tio trivseltips På bakre omslagsfliken hittar du tio värdefulla tips som hjälper dina fåglar att trivas ännu bättre.

Om en nymfkakadua blir sjuk På bakre omslagsfliken finns också goda råd om första hjälpen vid sjukdom.

NIEMANN

problem Nymfkakaduan vill inte åter­ vända till buren efter friflygningen. åtgärder Undvik att ge fågeln frön under friflyg­ ningen. Ändra eventuellt på burinredningen och lek ofta med fågeln vid den öppna bur­ dörren. Om problemet kvarstår bör du söka professionell hjälp.

Möt en tofsprydd luftakrobat! Låt dig över­

Nymfkakaduor HILDEGARD NIEMANN

Intrasslad

Nymfkakaduor

Värpnöd

DJ UR HEM M A

SOS – första hjälpen

Förstår du nymfkakaduornas kroppsspråk? På nästa sida kan du se vad deras beteenden egentligen betyder. www.icabokforlag.se

3958_omslag_Nymfkakadua.indd 1

2013-11-15 13:37

Nymfkakaduor

FÖRFATTARE: HILDEGARD NIEMANN | FOTOGRAF: OLIVER GIEL

Innehåll 4 Typiskt nymfkakaduor

5 Lär känna nymfkakaduan

6 En liten kakadua

6 Nymfkakaduans naturliga livsmiljö

9 En anpassningsbar fågel 9 Experttips: Så ser du skillnad på könen 10 Snabbguide: Anatomi och sinnen 12 Är nymfkakaduan rätt fågel för mig?

12 Barnens kompisar 13 Andra vänner 13 Checklista: Viktigt att tänka på 14 Nymfkakaduor i närbild 16 Nymfkakaduans drömhem 16 En bra bur 17 Burens inredning 18 Sysselsättning i buren 18 Rengöring av buren

20 Frisk och kry 21 Att tänka på vid köpet 23 En fågel eller flera?

23 Checklista: Hälsokontroll 24 Välkommen hem!

25 De första veckorna 25 En ny fågel flyttar in 26 Låt fåglarna lära känna varandra 26 Nymfkakaduornas vardag 28 Gott och nyttigt 28 Frön 29 Experttips: Viktigt om foder 31 För mycket av det goda 32 Nymfkakaduornas kroppsvård 33 Ömsesidig putsning 33 Renlighet är en dygd 34 Friska fåglar 34 Ruggning 35 Nattpanik 36 Vårkur med färska örter

37 Rätt och fel 38 Om din nymfkakadua blir sjuk 39 Första hjälpen vid skador 40 Veterinärbesök 41 Tabell: De vanligaste sjukdomarna 42 Nymfkakaduornas fortplantning 42 Häckning och parning 43 Ungarnas uppväxt

44 Aldrig långtråkigt

45 Ju mer vi är tillsammans …

46 Vårda vänskapen 46 Oss fåglar emellan 47 Fåglar och människor 48 Lek och aktivering 48 Tips: Att gunga ger motion 50 Fristående sittställningar 51 Info: Varning för främmande föremål 52 Träna din fågel 53 Luftakrobater

53 Experttips: Inlärning med positiv förstärkning 54 Trickträning 54 Tips: Avsluta övningen rätt 56 Säkra friflygningar 57 Checklista: Faror i hemmet 58 När allt förändras 58 Fågel på rymmen 59 Vid livets slut

Extra 60 Register, adresser 63 Författare, fotograf, bildkällor Omslagsflikar: Vad menar din nymfkakadua?

SOS – första hjälpen Tio trivseltips

Typiskt nymfkakaduor Nymfkakaduan är en nyfiken liten papegoja med pilsnabb flykt och fridsam och vänlig personlighet. Tack vare sin charm har arten vunnit många fågelvänners hjärtan. Därför intar den också andraplatsen efter undulaten på sällskapsfåglarnas tio-i-topp-lista.

Lär känna nymfkakaduan Nymfkakaduan tillhör världens mest populära burfåglar. Det beror inte enbart på det eleganta utseendet. Eftersom den också är lättskött och har ett harmoniskt temperament är den ett idealiskt sällskapsdjur för både unga och gamla.

Liten men tuff Den iögonenfallande huvudtofsen ger nymfkakaduan ett tufft utseende. Tofsens position avspeglar sinnesstämningen hos den här intelligenta australiska fågeln och hjälper dig att förstå din bevingade kompis. Nymfkakaduor kommunicerar också med en mängd olika läten. Man vet exempelvis att de har flera varningsrop med tilltagande ljudstyrka.

Ungarna lär sig ropen av föräldrarna och lätena kan variera mellan olika geografiska områden på samma sätt som våra dialekter. Hanarna använder rösten extra mycket. De lär sig snabbt melodislingor

och visslingar av människan och inkluderar dem i sin egen repertoar. Ibland blir det rena visselkonserter.

Eftersom nymfkakaduans ögon sitter på sidorna av huvudet har den ett ovanligt brett synfält som gör det lätt att bevaka omgivningen.

Dessutom kan den tillgodogöra sig visuell information betydligt snabbare än människan.

Nymfkakaduans hjärna kan nämligen bearbeta upp till 120 bilder i sekunden. Det är nödvändigt för att undvika kollisioner och olycksfall under den snabba flykten. Hos vilda nymfkakaduor har man uppmätt en flyghastighet på 46,8 km i timmen. Dessutom måste fåglarna ha mycket god orienteringsförmåga eftersom den australiska vildmarken är en karg livsmiljö med få tydliga landmärken.

Tack vare den strömlinjeformade kroppen,

typiskt nymfkakaduor

den långa stjärten och de spetsiga vingarna kan nymfkakaduan flyga blixtsnabbt och utföra djärv luftakrobatik som att tvärvända mitt i flykten. Det är därför man på holländska kallar nymfkakaduan för falkparakit.

En liten kakadua Det vetenskapliga namnet Nymphicus hollandicus kommer från nymferna, kvinnliga naturväsen i den grekiska mytologin. Nymphe betyder ung, vacker kvinna på grekiska. Artnamnet hollandicus går tillbaka till en holländsk sjöfarare som döpte Australien till Nya Holland redan på 1600-talet.

Nymfkakaduor är papegojor och kallades förr nymfparakiter. Med sin slanka kroppsform och långa stjärt påminner de visserligen om parakiter men biologiskt tillhör de familjen kakaduor inom ordningen papegojfåglar. Detta upptäckte man för ungefär 15 år sedan. Då gjorde biologerna

Australien är världens torraste kontinent och vattnet är värdefullt. Därför håller nymfkakadu­ orna ofta till i närheten av vattendrag.

6

en utredning om papegojfåglarnas inbördes släktskap genom att analysera deras arvsmassa.

Tidigare hade man bara använt sig av yttre kännetecken och beteenden vid klassificering av arterna.Gemensamt för alla kakaduor är den rörliga huvudtofsen, det för kroppsvården så viktiga fjäderdammet från puderdunen (se sidan 32) och en rad likartade beteenden, exempelvis att hanarna deltar i vården av ungarna.

Nymfkakaduans naturliga livsmiljö Nymfkakaduan hör hemma i Australien och förekommer över nästan hela kontinenten. Bland befolkningen är fågeln också känd under namnen quarrian och weero. Artens segertåg genom Europa började på 1840-talet. År 1846 kunde Jardin des Plantes i Paris uppvisa den första nymfkakadua som fötts i Europa. Till Sverige kom nymfkakaduan i mitten av 1900-talet.

De vilda nymfkakaduornas liv i Australien präglas av födosök och flockgemenskap. Förutom de vanliga flockarna med upp till 25 fåglar ser man också mindre grupper och även enstaka individer.

De största flockarna brukar man hitta på platser där det finns gott om föda. Eftersom vatten är livsviktigt för nymfkakaduor brukar de placera sina bon i närheten av naturliga vattendrag, små gölar eller konstgjorda vattensamlingar.

Nymfkakaduor är mycket sällskapliga och fredliga fåglar som utnyttjar fördelarna med att leva i kollektiv. Flocken skyddar mot rovfåglar eftersom medlemmarna varnar varandra med särskilda läten. Styrkan och intensiteten i varningsropen berättar hur allvarligt hotet är och om det är säkrast att flyga sin väg. Samma beteende finns hos nymfkakaduor i fångenskap. De varnar oss när en fiende dyker upp, exempelvis en kråka eller en

Femtio ögon ser bättre än två. Därför känner sig nymfkakaduorna trygga i grupp. Tidigt på morgonen landar flocken i ett stort träd med kala grenar för att värma sig i solen efter den kyliga natten.

ormvråk. Därmed visar de också att de betraktar oss människor som flockmedlemmar, vilket är en stor komplimang.

Visste du det här?

Nymfkakaduans närmaste släktingar är de stora sotkakaduorna. Även rosenkakaduan står närmare nymfkakaduan än övriga kakaduor. År 2007 häck­ ade en rosenkakadua och en nymfkakadua hos en privatuppfödare i Australien vilket resulterade i en unge som nådde vuxen ålder.

7

typiskt nymfkakaduor

En dag i nymfkakaduornas liv Redan före soluppgången hälsar nymfkakaduorna den nya dagen med sång och kvitter. I flockar med upp till 25 fåglar slår de sig ner i trädtopparna där de rastar och värmer sig i morgonsolen. Sedan letar de föda under någon timme innan de åter landar i trädkronorna för att smälta maten i lugn och ro. Först sent på eftermiddagen lyfter de flockvis för att söka föda på nytt. Det andra födosöket börjar vanligen en till en och en halv timme före solnedgången och pågår i genomsnitt 85 minuter.

Aktiviteterna under middagsvilan varierar beroende på årstiden. Vintern är något kyligare och då leker nymfkakaduorna, putsar varandras fjädrar och dåsar. Under den heta sommaren sker den ömsesidiga putsningen främst på morgnar och kvällar då det är svalare. Under den varmaste tiden på dagen vilar fåglarna i skuggan tills temperaturen blir mer uthärdlig.

HANAR Vildformen har gul ansiktsmask med orange­ röda kindfläckar. Stjärten och vingarna är mörkgrå på undersidan.

Nymfkakaduor söker vanligen föda på marken. Fjäderdräktens milda grå nyanser ger ett bra kamouflage. Eftersom fåglarna gärna ger sig in i sädesfälten betraktas de som skadedjur i vissa delar av Australien och jagas därför. Ändå är de inte skygga.

Vid fara flyger de bara ett kort stycke och landar i närmaste träd. När faran är över återvänder de till näringskällan. Gräsfrön och sädeskorn utgör basfödan tillsammans med frön från träd och buskar.

Förvånansvärt nog kan vilda nymfkakaduor faktiskt överleva på mindre än 15 gram näring (torrvikt) per dag trots att de flyger så mycket. En tredjedel av födointaget sker på förmiddagen och två tredjedelar på eftermiddagen.

HONOR Hos vildformen är honorna ljusare och mer gulaktiga än hanarna.

Kindfläckarna är också ljusare.

Stjärtens undersida är gulrandig och vingarnas undersidor har gula prickar.

UNGFÅGLAR Fram till den första ruggningen vid fyra till fem måna­ ders ålder har ungfåglarna samma färgställning som honorna men är något mörkare. Därefter växer puderdunen ut.

Lär känna nymfkakaduan

En anpassningsbar fågel Intelligensen och den goda anpassningsförmågan gör nymfkakaduan till en idealisk sällskapsfågel.

Skötseln är inte särskilt krävande utan ger god tid för lek och umgänge med fågeln. Barn och äldre har extra stor glädje av husdjur. I likhet med marsvin och andra smådjur kan även nymfkakaduor fungera som ”samtalspartner” för barn med problem i skolan eller hemma. Fåglarna uppskattar att man pratar med dem och de är utmärkta lyssnare.

Barn som har goda relationer till sina husdjur är mindre aggressiva samt mer toleranta och ansvarsmedvetna. Men för att nymfkakaduan ska få bästa möjliga omvårdnad krävs naturligtvis att föräldrarna tar huvudansvaret. Äldre människor tilltalas kanske främst av den lilla kakaduans fridsamma personlighet. Nymfkakaduor kan mysa och umgås med sina ägare i timtal. Fåglarna stimulerar de äldre att engagera sig i omgivningen vilket minskar risken för depressioner. I vissa länder använder man nymfkakaduor som terapidjur på äldreboenden.

Eftersom vilda nymfkakaduor lever i flock bör man helst ha flera stycken. Att studera fåglarnas sociala samspel och eleganta flyguppvisningar ger samtalsämnen och avkoppling efter arbetsdagen.

Om dina fåglar får förtroende för dig kommer de att följa dig överallt i bostaden. Nymfkakaduor trivs bäst när hela familjen är samlad. Om någon familjemedlem avlägsnar sig ropar de genast: ”Var är du? Är allt OK?”.

Så ser du skillnad på könen

TIPS FRÅN EXPERTEN

Hildegard Niemann

Viltfärgade vuxna nymfkakaduor är lätta att könsbestämma eftersom könen har olika färger på fjäderdräkten. Den vetenskapliga termen för detta fenomen är könsdimorfism.

HANAR Ansiktet och strupen är gula. På varje kind finns en orangeröd fläck. Tofsen på huvu­ det är grå med gul bas. Stjärtens undersida är mörkgrå.

HONOR Ansiktet och strupen är gulgrå och kind­ fläckarna är betydligt ljusare än hos hanarna.

Huvudtofsen är grågul, liksom fjäderdräkten på kroppen. Stjärtens undersida har tydliga gulak­ tiga tvärränder och på vingarnas undersidor finns gula prickar.

FÄRGVARIANTER Hos många av dagens färg­ varianter (mutationsformer) har hanar och honor ungefär samma teckning. I tveksamma fall får man använda endoskopi eller DNA-analys av blodprov för att bestämma könet.

9

snabbguide

Anatomi och sinnen Ögonen Nymfkakaduan kan uppfatta över 120 bilder per sekund. Det är viktigt eftersom den höga flyghastigheten kräver att hjärnan bearbetar synintrycken snabbt. Förutom det vanliga färgspektrumet kan nymfkakaduor också se ultraviolett. De får alltså fler och mer färgstarka bilder av omgivningen än vi människor. Eftersom ögonen sitter på huvudets sidor har nymfkakaduan ett synfält på nästan 360 grader.

Ansiktet Hos viltfärgade nymfkakaduor kan man avgöra könet genom att titta på ansiktets färgteckning. Hanarnas röda kindfläckar är en signal till honorna: Se så stark och frisk jag är! Den vithuvade färgvarianten saknar kindfläckar.

10

Näbben Näbben är nymfkakaduans viktigaste redskap. Den används inte bara att äta med utan också för att hacka ut bohålor, putsa fjädrarna och signalera när reviret är hotat.

Näbben växer ständigt och fåglarna håller den i trim genom att gnaga.

Anatomi och sinnen

Fjädrarna Huvudtofsen Tofsen på huvudet avslöjar nymfkakaduans sinnesstämning. Fågeln kan vara rädd, glad eller koncentrerad beroende på om fjädrarna i tofsen står rakt upp eller är bakåtstrukna. Färgen på tofsen varierar med fågelns färger i övrigt men funktionen är alltid densamma.

Fjäderdräkten fyller många uppgifter. Under täckfjädrarna sitter dunen som håller nymfkakaduan varm. Pulvret från puderdunen vårdar den känsliga huden och skyddar fjädrarna mot väta. De långa stjärtpennorna möjliggör blixtsnabba riktningsändringar och de kraftiga vingpennorna gör att fåglarna kan flyga riktigt fort.

Fötterna En frisk nymfkakadua har två framåtriktade tår och två bakåtriktade. Naturgrenar i buren vårdar fötternas känsliga undersidor och håller klorna korta.

11

Aldrig långtråkigt Nymfkakaduor är självständiga små äventyrare som gärna hittar på nya aktiviteter. Men en lek- eller kelstund med ägaren är också populärt och stärker banden mellan fågel och människa.

En sak är säker: nymfkakaduor älskar omväxling.

Ju mer vi är tillsammans …

För vilda nymfkakaduor är vardagen fylld av födosök, sociala kontakter med andra flockmedlemmar och vård av ungarna. Som bytesdjur måste de dessutom ständigt vara flyktberedda. Därför har de med tiden utvecklats till anpassningsbara och mycket intelligenta varelser. Nymfkakaduorna är lättlärda och knyter starka band både till sina burkompisar och till ägaren och är därför idealiska sällskapsfåglar. De älskar att umgås och det är inte ovanligt att de bjuder in andra familjemedlemmar, både fåglar och människor, till en stunds lek och bus. De vill inte leva ensamma utan trivs bäst tillsammans med andra nymfkakaduor och i nära kontakt med övriga familjemedlemmar.

Nymfkakaduorna verkar tycka att det mesta är spännande: kulspetspennan i handen, sockan på klädstrecket och den blänkande gaffeln på köksbordet. Ägaren lär sig snabbt att tolka fåglarnas

kroppsspråk och vet vilka lekar och leksaker de uppskattar mest. Detta varierar naturligtvis mellan olika individer. Nymfkakaduor är visserligen mycket lika varandra till utseendet men varje fågel har ändå en egen personlighet. Medan en nymfkakadua fylls av nyfikenhet och glädje vid åsynen av en ny leksak och kastar sig fram för att prova den, kanske en annan väntar ett par dagar innan den försiktigt närmar sig det okända föremålet. Att hitta rätt lekar och leksaker till nymfkakaduorna är således inte alldeles lätt. Studera fåglarna en stund varje dag och försök lära känna deras personligheter.

Då kommer ni snart på god fot med varandra.

aldrig långtråkigt

Vårda vänskapen Nymfkakaduor känner sig tryggast i grupp. De har täta sociala kontakter inom flocken och utforskar världen tillsammans.

Oss fåglar emellan Jämfört med andra kakaduor anses nymfkakaduor vara utpräglat fridsamma och harmoniska fåglar som är lätta att föda upp. Att ha dem i grupp vållar sällan några problem eftersom varje individ har en

egen privatzon som övriga flockmedlemmar vanligtvis respekterar. När osämja någon gång uppstår brukar den enbart leda till kortvariga dispyter som mycket sällan ger några allvarliga skador. En hotfull näbb och utbredda vingar visar att gränsen för gott uppförande har överskridits.

Nymfkakaduor är mycket trofasta mot varandra.

Om en fågel är sjuk eller om partnern inte kan följa med till ett annat rum håller de ständig kontakt genom olika läten. De starka banden är särskilt värdefulla för skygga och osäkra nymfkakaduor som ser att det faktiskt kan vara kul att leka när de märker att deras partner glatt utforskar omgivningen. Om en fågel upptäcker något intressant kallar den på övriga flockmedlemmar genom att sjunga och kvittra för att de också ska få titta på det spännande föremålet. Det är inte ovanligt att nymfkakaduorna springer med utbredda vingar över golvet för att söka efter föda eller utforska vinklar och vrår. Om en fågel avger ett av de typiska varningsropen lyfter gruppen genast och flyger blixtsnabbt genom rummen. Efter all motion och lek tar fåglarna en gemensam paus och putsar varandras fjädrar, särskilt på de ställen där de själva inte kommer åt med näbben.

Fåglar och människor Som fågelinnehavare blir man själv en del av gruppen, det vill säga en riktig flockmedlem. Visserligen tycker nymfkakaduorna nog att vi människor ser

Nymfkakaduor är individualister som väljer sina vänner med omsorg.

46

Även nymfkakaduor kan bli osams. En kort, hotfull gest med öppen näbb löser konflikten och friden är snabbt återställd. lite underliga ut men de är toleranta och accepterar att vi varken kan flyga eller har fjädrar. De klipska fåglarna upptäcker snabbt att våra axlar är utmärkta sittplatser. Klättrar man nerför armen kan man dessutom hjälpa till att rensa grönsaker, hänga tvätt och utföra andra hushållssysslor. I nymfkakaduornas ögon är människan alltså en spännande lekplats. Naturligtvis är mysstunderna också viktiga. Med sänkt huvud ber den lilla kakaduan dig om hjälp att putsa fjäderdräkten.

Njutningsfullt vrider den huvudet från höger till vänster och håller upp det så att du kan klia det känsliga området under näbben. När fågeln anser att mysstunden är slut skakar den ut fjäderdräkten, sträcker på sig och ger sig iväg på nya äventyr.

Kanske har din nymfkakadua så stort förtroende för dig att den till och med slår sig ner och somnar på din axel. Den sätter sig bekvämt tillrätta, burrar upp fjädrarna och drar upp ena benet. Snart hör du hur den gnisslar svagt med näbben vilket är ett tecken på stort välbefinnande. Din fågel känner sig

Den gemensamma pausen efter leken börjar med att fåglarna gnisslar med näbben, skakar fjädrarna tillrätta och burrar upp sig. så trygg hos dig att den överlåter åt dig att hålla vakt mot rovdjur och andra fiender. Det ska du ta som en stor komplimang.

Men även en nymfkakadua kan vara på dåligt humör ibland och visa att den för tillfället inte har lust att umgås med sin ägare. Den avger då ett ilsket, väsande läte och springer fram mot den utsträckta handen med öppen näbb. Respektera fågelns avvisande hållning, annars blir resultatet bara en uppslitande konfrontation. Om den lilla surpuppan befinner sig i fara måste du emellertid ingripa genast och lugna ner situationen.

47

aldrig långtråkigt

Lek och aktivering Liksom övriga medlemmar i familjen kakaduor har nymfkakaduorna ett stort behov av att leka och gnaga. De livliga fåglarna måste få utlopp för sin nyfikenhet och intelligens varje dag om de ska trivas och må bra.

Välj rätt leksaker Utgå från fåglarnas individuella preferenser. I början är det klokt att erbjuda flera olika slags leksaker. Då ser du snart vilka fåglarna tycker bäst om. Nymfkakaduor brukar vara fascinerade av små bjällror och pärlor men en del av dem föredrar leksaker av läder eller gummi. Kontrollera att föremålen är lämpliga för nymfkakaduor.

Fåglarna kan vara mycket aktiva och energiska när de leker. Många leksaker är alltför stora och tunga. När de sätts i rörelse kan de skada de späda nymfkakaduorna. Leksakerna får inte vara tyngre än fåglarna.

Det måste finnas motionsredskap som gungor och repspiraler i buren. Häng dem så högt som möjligt så att fåglarna verkligen använder dem.

Med lite fantasi kan du piffa upp enkla leksaker så att de lockar fram nymfkakaduornas leklust. Du kan exempelvis linda in plastringar i ett par kökshanddukar och låta fåglarna veckla upp dem igen.

Leksaker att riva sönder Papper och kartong har stor dragningskraft på alla papegojfåglar. För mindre papegojor har djuraffärerna en mängd olika leksaker av papp som passar utmärkt att gnaga på och riva sönder. Tomma hushålls- och toalettrullar som hängs upp i burtaket kan också sysselsätta nymfkakaduorna i timtal.

Fläta in en bit wellpapp i burgallret eller trä upp ett antal upp och nedvända koner från en sönderklippt äggkartong på ett natursnöre och häng dem i buren så att fåglarna kan slita och dra i dem av hjärtans lust.

Gnagleksaker För att tillgodose de små kakaduornas gnagbehov bör du förutom färska kvistar också ge dem andra föremål att gnaga på. Lämpliga material är sisal, läder och naturgummi samt tunna träplattor.

Fördelen med leksaker från djuraffären är att de ofta består av flera olika material. På så sätt kan fåglarna få utlopp för gnagbehovet och leklusten på samma gång. Eftersom leksakernas trädelar är målade med giftfria färger, i första hand livsmedelsfärger, kan du också ge dina fåglar en smula färgglädje.

48

Att gunga ger motion För att de energiska nymfkakaduorna ska få utlopp för sitt rörelsebehov bör det finnas gott om gungor, spiraler och repringar i buren. De fritt svä­ vande sittställningarna blir utmärkta landnings­ platser under friflygningarna om du hänger upp dem i krokar från burtaket. Tidningspapper eller en integrerad bottenlåda tar hand om spillningen.

FODERLEKSAKER För att fåglarna ska få utlopp för sin instinkt att leta föda bör en del av maten serveras i så kallade foderleksaker. Metallkorgar, foderleksaker av hårdplast och hemgjorda små pappkartonger passar utmärkt för ändamålet och ger fåglarna sysselsättning. Så småningom kan du använda mer svårforcerade foderleksaker eller hänga dem högre upp. Diska och torka leksakerna regelbundet för att motverka mögelangrepp.

BJÄLLROR Nymfkakaduor älskar bjällror som pinglar, metallföremål och pärlor. Välj leksaker som är speciellt avsedda för papegojfåglar.

Bjällror av sämre kvalitet har ibland löst sittande kläppar som fågeln kan svälja. Häng upp bjällran så att fågeln kan sitta bredvid den. Genombrutna bjällror och träleksaker med inbyggda bjällror lockar till lek och går bra att rulla omkring på köksbordet.

HANDLEKSAKER Små lätta leksaker passar utmärkt att hålla i handen. De lockar till närmare inspektion och förhindrar att fågeln ger sig på olämpliga föremål.

DJUR HEM M A

problem Honan sitter utmattad på burgol­

problem Nymfkakaduan

vet, krystar och gnider bakdelen fram och tillbaka. Hon har värpnöd, vilket betyder att hon inte kan pressa ut ägget. åtgärder Uppsök genast veterinär! Värpnöd är livs­ hotande. Placera fågeln varmt, mörkt och ombonat och rör inte vid den.

har fastnat med klorna, näb­ ben eller huvudet i en leksak. åtgärder Fixera fågeln i en ren kökshandduk. Lösgör snabbt men varligt den intrasslade kroppsdelen med andra handen. Varning: Nymfkakaduan är stres­ sad och kommer att försöka bitas och sling­ ra sig loss. Undvik att prata med fågeln.

Den är mycket rädd och kan komma att för­ knippa rädslan med dig. Håll fågeln under noggrann uppsikt och kontrollera att den använder den intrasslade kroppsdelen. Om du är tveksam bör du rådfråga veterinär.

Nedsvalda främ­ mande föremål problem Fågeln har gnagt på ett främmande föremål och svalt delar av det. åtgärder Uppsök genast veterinär! Det nedsvalda föremålet måste tas bort om det är kvar i krävan. Har det redan nått muskelmagen måste det pas­ sera hela matsmältningskanalen.

Övervikt Fågeln vägrar att gå in i buren

raskas av nymfkakaduans speciella personlighet och mång­ fasetterade beteende. När du har vunnit den här sällskapliga papegojans förtroende kommer den att göra ditt liv både ­gladare och lekfullare. I boken hittar du allt du behöver veta om de små kakaduornas beteende, skötsel, utfodring och hälsa. Dessutom får du mängder av tips på hur du kan aktive­ ra dina bevingade vänner och ge dem en omväxlande tillvaro.

Med lite tålamod kan du också lära dem ett och annat trick.

problem Nymfkaka­ duan äter bara frön. åtgärder Dela upp frö­ blandningen i en morgonoch en kvällsportion. Under dagen serverar du bara grönsaker och grönfoder. Ge inte mer foder än fågeln äter upp. Nymfkaka­ duan ska också vägas varje vecka.

Skickliga luftakrobater Att betrakta nymfkakaduornas halsbrytande flygturer är underhåll­ ning av högsta klass. Men de här vänliga och sällskapliga papegoj­ fåglarna är lika fascinerande när de har fötterna på jorden.

Handfasta råd i kompakt format: Författaren vet exakt vilken in­formation du behöver för att dina fåglar ska trivas. Boken inne­ håller allt du bör veta, exempelvis vad du ska tänka på när du väljer fågel, hur du får den tam, vilket foder den ska ha för att hålla sig frisk och hur du aktiverar den på rätt sätt.

Snabbguide Nymfkakaduornas kroppsbyggnad är perfekt anpas­ sad till ett liv i luften. Vad det innebär i detalj ser du i vår illustrerade snabbguide.

Tio trivseltips På bakre omslagsfliken hittar du tio värdefulla tips som hjälper dina fåglar att trivas ännu bättre.

Om en nymfkakadua blir sjuk På bakre omslagsfliken finns också goda råd om första hjälpen vid sjukdom.

NIEMANN

problem Nymfkakaduan vill inte åter­ vända till buren efter friflygningen. åtgärder Undvik att ge fågeln frön under friflyg­ ningen. Ändra eventuellt på burinredningen och lek ofta med fågeln vid den öppna bur­ dörren. Om problemet kvarstår bör du söka professionell hjälp.

Möt en tofsprydd luftakrobat! Låt dig över­

Nymfkakaduor HILDEGARD NIEMANN

Intrasslad

Nymfkakaduor

Värpnöd

DJ UR HEM M A

SOS – första hjälpen

Förstår du nymfkakaduornas kroppsspråk? På nästa sida kan du se vad deras beteenden egentligen betyder. www.icabokforlag.se

3958_omslag_Nymfkakadua.indd 1

2013-11-15 13:37