Issuu on Google+


Gladjerapporten.indd 4

09-10-13 14.06.14


Innehåll

Om författaren  9 Om Glädjerapporten  11 Mina utgångspunkter  12 Bokens innehåll  14 Tack  15

Del 1. Godhet och givmildhet 1. Med fokus på den goda världen  19 Mediernas viktiga roll  21 Att stärka framtidstron  25 Det goda exemplets makt  27 2. En givmildare värld  29 Svenskarnas biståndsvilja och engagemang  29 Att ge pengar  30 Att ge av sin tid  37 Fler åker på volontärresor  38 Att skänka saker  44

082106Glädjerapporten.ORIG.indd5 5

08-06-26 14.19.20


Del 2. Hälsa och lycka 3. En friskare och lyckligare värld  49 Minskad barnadödlighet  49 En dramatisk minskning av mässling  56 Ökad medellivslängd  58 Mödradödligheten sjunker  59 Minskat antal fall av malaria  61 Färre fall av hjärtkärlsjukdom  61 Fler lever längre med cancer  62 Fler är lyckligare  64 Fler friska och lyckliga barn  67 4. Att bli friskare och lyckligare  78 Att reducera fattigdomen  79 Att vara rökfri  83 Att skapa ett hälsosamt arbetsliv  86 Ökad trafiksäkerhet  94 Kulturella upplevelser är viktiga för hälsan  96 Att hjälpa andra  98 Att vara fysiskt aktiv  101 Att ha en god sömn  103 Att ha sunda kostvanor  104 Att meditera  107 Att sprida skratt och glädje  108 Att uppmärksamma möjligheter och positiva inslag  110 Att ha ett bra socialt stöd  115

Del 3. Miljö 5. Miljöframgångar  121 Den framgångsrika kampen mot ozonnedbrytande ämnen  121 Minskade utsläpp av svaveldioxid  123 Afrikas gröna bälte  124

082106Glädjerapporten.ORIG.indd6 6

08-06-26 14.19.20


Kampen mot klorblekningen  126 Fler havsörnar och sälar  127 Renare vatten  128 Fler exempel på svenska miljöframgångar  128 6. Att bli mer klimatvänlig  131 Utsläppen av växthusgaser har minskat i Sverige  135 Anledning till optimism  135 Fler länder och städer vill bli koldioxidneutrala  137 Internationella överenskommelser och klimatpolitik utvecklas  139 Större intresse för klimatfrågorna  143 Åtgärder för att bli klimatvänlig  145

Del 4. Fred och rättvisa 7. En fredligare och rättvisare värld  165 Allt färre konflikter och döda i krig  165 Fler länder vill förbjuda klusterbomber  170 Fler demokratier och ökad pressfrihet  171 Fler länder avskaffar dödsstraffet  174 Sjunkande kriminalitet i flera länder  175 Företag blir bättre på mänskliga rättigheter  177 Jämställdheten mellan män och kvinnor ökar  179 8. Strategier för en fredligare värld  187 Att reducera fattigdomen och utveckla fler demokratier  188 FN:s strategier för kollektiv säkerhet  189 Ökade satsningar på kvinnofrid  192 Meditationsgrupper och samhälleliga effekter  202

082106Glädjerapporten.ORIG.indd7 7

08-06-26 14.19.20


9. Drömmen om den goda världen  215 Bilaga 1. Organisationer och nätverk  219 Bilaga 2. Program för rök- och snusfrihet  238 Bilaga 3. Strategier för ett friskare arbetsliv  245 Bilaga 4. Att lära sig meditera  253 Bilaga 5. Program för en god sömn  257 Bilaga 6. Friskverktyget  262 Bilaga 7. Cd om mental träning  265 Studiehandledning  267 Litteratur  275 Noter  281 Register  301

082106Glädjerapporten.ORIG.indd8 8

08-06-26 14.19.20


Om författaren

Bosse Angelöw är docent och socialpsykolog, verksam vid forsknings- och utbildningsinstitutet Nova Futura, www.novafutura.se. Han har under tjugofem år arbetat med att utveckla kapaciteten hos individer, grupper och organisationer. Bosse Angelöw har forskat, undervisat och arbetat som konsult med frågor som bland annat handlar om arbetsglädje, förändringsarbete, stresshantering, mellanmänskliga relationer, mental träning, personlig utveckling, ledarskaps- och medarbetarutveckling, inlärnings­frågor samt hur man utvecklar attraktiva, hälsosamma och välfungerande arbetsplatser. Han har anlitats som föreläsare och rådgivare av flera hundra olika arbetsplatser. Han har skrivit drygt femtio olika böcker, rapporter och artik­lar. Han är författare till bland annat: Det goda förändringsarbetet (1991), Meditera för ett bättre liv (1993), Konsten att hantera stress och möta förändringar (1999), Introduktion till social­psykologi (2000), Att fokusera på sina möjligheter (2001), Friskare arbetsplatser (2002), Konsten att lyckas med sina studier (2003), Träna mentalt och förbättra ditt liv (2005) och Arbetsglädje (2006). 

082106Glädjerapporten.ORIG.indd9 9

08-06-26 14.19.21


Tillsammans med medarbetare har Bosse Angelöw utvecklat Friskverktyget, www.friskverktyget.se, ett kraftfullt internet­ baserat redskap för att bland annat stärka arbetsglädje och hälsa. På www.friskverktyget.se/goda rapporteras fortlöpande om goda nyheter som inträffar. Gå gärna in på www.novafutura.se för mer information. Där kan du även registrera dig för ett nyhetsbrev med goda nyheter som regelbundet skickas ut. Önskar du kontakta författaren når du honom lättast på bosse@novafutura.se.

10

082106Glädjerapporten.ORIG.indd10 10

08-06-26 14.19.21


Om Glädjerapporten

I den här boken berättar jag goda nyheter om vår värld. Det dominerande innehållet i boken handlar om världens positiva utveckling. Samtidigt kommer jag också att presentera en del av de utmaningar vi står inför och hur vi tillsammans kan lösa dem. Min ambition har varit att i så stor utsträckning som möjligt utgå från förstahandskällor; det vill säga vetenskapliga studier samt information och statistik från myndigheter och organisationer. Svårigheter att få tag i ursprungliga källor har medfört att jag många gånger har fått förlita mig på andrahandskällor, på den information om forskningsresultat och statistik som förmedlas i olika medier. När jag har använt mig av uppgifter från olika vetenskapliga studier, tidskrifter och böcker, finns dessa källor angivna i notapparaten och litteraturförteckningen i slutet av boken. Mycket av informationen har hämtats från olika hemsidor. Läsare som önskar ytterligare information kan ha nytta av de hemsidor och litteratur jag refererar till i noterna. Där finns även en del siffror och mer detaljerade beskrivningar. Självfallet kan man helt förbigå noterna och ändå få behållning av läsningen. 11

082106Glädjerapporten.ORIG.indd11 11

08-06-26 14.19.21


Jag funderade mycket på vilken titel boken skulle ha. Jag kom på vissa förslag men tyckte inte att någon av dessa var riktigt bra. Därför bad jag vänner och bekanta om tips. En av mina vänner, Dick Måård, föreslog att boken skulle heta »Glädjerapporten« som en motvikt till de vanligt förekommande larmrapporterna. Jag vill därför tacka Dick för det fina tipset. Jag ville sedan veta andra personers synpunkter på olika alternativ till titlar och även deras egna förslag. I ett av mina nyhetsbrev med goda nyheter bad jag prenumeranterna om synpunkter. Jag fick svar från flera hundra personer. Flest röster fick »Glädje­rapporten« och på andra plats kom »Goda nyheter om vår värld«. Jag beslutade mig därför att använda de två populäraste titlarna, och därför heter boken Glädjerapporten. Goda nyheter om vår värld. Jag tackar alla som tog sig tid att både ge synpunkter på titeln och komma med egna förslag.

Mina utgångspunkter Enligt min uppfattning kännetecknas vår tidsålder av att vi är in­ tres­serade av helheten, av såväl den personliga som den samhälleliga utvecklingen. Tidigare fanns perioder då vi mer ägnade oss åt den samhälleliga utvecklingen och sedan kom det tider när vi uppmärksammade den inre utvecklingen. Nu börjar vi alltmer intressera oss för både det inre och det yttre. Fler och fler är villiga att omvärdera sin livsstil, att försöka hitta en balans i tillvaron både på det personliga planet och i samklang med de globala sammanhangen. Vi önskar utveckla en livsstil där vi tar hänsyn till andra människor och till miljön. Vi vill själva må bra och samtidigt bidra till en bättre värld. Vi går och cyklar mer, avstår från att använda ­bilen, eftersom vi vet att fysisk aktivitet stärker vår egen hälsa samtidigt som det bidrar till en bättre miljö genom minskade koldioxidutsläpp. Vår hälsomedvetenhet har ökat, och därför äter vi mer frukt och grönsaker. Samtidigt önskar vi att den in12

082106Glädjerapporten.ORIG.indd12 12

08-06-26 14.19.21


köpta bananen ska vara ekologisk och rättvisemärkt eftersom vi också vill vara miljövänliga och känner omsorg om anställda i de utvecklingsländer där bananerna har odlats. Vi har blivit mer måna om vårt eget och andras välbefinnande. Fler har upptäckt att verklig lycka kan handla om att hjälpa andra. Vi mediterar för att själva må bra, samtidigt som fler har blivit medvetna om att meditation också kan bidra till en fredligare värld. I den här boken utgår jag från detta helhetstänkande, att den personliga och globala utvecklingen hänger samman. Därför blandar jag fakta om världens positiva utveckling med tips om hur vi själva kan må bra och bidra till en bättre miljö. Mår vi bra är sannolikheten större att det samhälle vi lever i mår bättre. Ökar vårt välbefinnande får vi också mer kraft till att förbättra världen. Och när vi hjälper andra mår vi också bättre. Det inre och det yttre är ömsesidigt beroende av varandra. Jag presenterar goda nyheter inom olika områden. Vad som är goda respektive dåliga nyheter är naturligtvis inte objektivt, utan beror på vilka värderingar och intressen vi har. Vad som kan vara en god nyhet för någon kan vara en dålig för en annan. Jag framför i den här boken vad jag anser vara en positiv utveckling. Och jag tror att du som läsare kan hålla med mig om att de presen­ terade goda nyheterna, verkligen är goda. Det vill säga, den absoluta majoriteten av människor delar sannolikt mina grund­ läggande värderingar; exempelvis att det är bra att barnarbete begränsas alltmer, att fler länder förbjuder barnaga och dödsstraff, att fler länder blir demokratiska, att vapenhandeln begränsas och att det blir mer fred i världen. Vad det däremot kan finnas delade åsikter om är metoderna för att nå målen, till exempel hur ökad fred ska uppnås, hur vi ska bli mer jämställda och så vidare.

13

082106Glädjerapporten.ORIG.indd13 13

08-06-26 14.19.21


Bokens innehåll Bokens första del har som tema godhet och givmildhet. I det första kapitlet fokuserar jag på den goda världen och det andra kapitlet handlar om att vi går mot en mer medmänsklig värld. Fler människor ger pengar till välgörande ändamål, ger av sin tid och arbetar frivilligt för olika organisationer. Den andra delen handlar om hälsa och lycka. I det tredje kapitlet visar jag att vi lever i en friskare värld. Här presenteras att medellivslängden har ökat, att barnadödlighet har minskat, om färre fall av hjärtkärlsjukdomar, en dramatisk minskning av före­ komsten av mässling, att fler människor upplever sig som lyckliga. I det fjärde kapitlet beskriver jag hur vi kan göra för att bli friskare och lyckligare. Här finns en rad olika strategier och metoder för att stärka hälsa och lycka. Bokens tredje del handlar om miljön. Det femte kapitlet tar upp olika miljöframgångar. Det sjätte kapitlet beskriver olika sätt för att bli mer klimatvänlig. Bokens fjärde del är fokuserad på fred och rättvisa. I det sjunde kapitlet beskriver jag hur vi lever i en fredligare och rättvisare värld med färre väpnade konflikter och färre döda i konflikter. Jag berättar om att fler länder vill förbjuda klusterbomber, om att det finns fler demokratier i världen, att jämställdheten ökar och så vidare. I det åttonde kapitlet presenteras olika strategier för ökad fred och rättvisa. I bokens nionde och avslutande kapitel förmedlar jag några tankar och reflektioner om drömmen om den goda världen. I bilaga 1 presenteras olika organisationer som arbetar för en bättre värld. Bilaga 2 innehåller ett program för rök- och snusfrihet. I bilaga 3 presenteras olika strategier för ett friskare arbetsliv. Bilaga 4 ger tips om hur du kan lära dig meditera. Bilaga 5 innehåller ett program för en god sömn. I bilaga 6 beskrivs Friskverktyget, ett nätbaserat verktyg för ökad hälsa och glädje. Bilaga 7 innehåller uppgifter om en cd med olika meditations- och avslappningsövningar. 14

082106Glädjerapporten.ORIG.indd14 14

08-06-26 14.19.21


I slutet av boken finns en studiehandledning som kan fungera som underlag för diskussioner om världens positiva utveckling och vad vi kan göra för att världen ska bli ännu bättre. Jag hoppas att Glädjerapporten kan ge dig ny kunskap om världens positiva utveckling, och även inspiration och tips om vad du kan göra för att världen ska bli ännu bättre. Min förhoppning är också att boken kan ge dig större framtidstro och ökad handlingskraft. Du får gärna höra av dig till mig och berätta om dina synpunkter eller tankar kring boken. Du når mig på bosse@novafutura.se.

Tack Jag vill tacka Bosse Lönnqvist som har skrivit ner sina erfarenheter av volontärarbete i Indien och vars berättelse finns med i boken. Jag vill tacka Amanda Angelöw, Anita Angelöw, Bengt-Åke Angelöw, Lars-Erik Larsson, Monica Larsson, Carl-Mikael Ljungkvist, Bosse Lönnqvist, Dick Måård och Stig Norfelt som har kommit med värdefulla synpunkter på tidigare manusutkast. Jag har fått god hjälp och stöd av flera personer på förlaget Natur & Kultur, såsom Lena Albihn, Ingrid Ericson och Lena Forssén. Under perioder har jag levt med boken under dygnets alla timmar, och då ständigt varit upptagen i mina tankar omkring dess innehåll. Jag vill därför tacka min familj för er förståelse för att jag inte alltid varit mentalt närvarande och ibland smitit iväg för att skriva. Tack för att ni finns! Jag vill också tacka alla som med medmänskliga och kärleksfulla handlingar bidrar till att skapa en bättre värld. Utan er insats hade det inte varit möjligt för mig att skriva om allt det goda som händer i världen. Bosse Angelöw 15

082106Glädjerapporten.ORIG.indd15 15

08-06-26 14.19.21


082106GlaĚˆdjerapporten.ORIG.indd16 16

08-06-26 14.19.21


Del 1 Godhet och givmildhet

Goda nyheter under det senaste dygnet Planeten fortsatte att vrida sig runt sin axel som vanligt, med resultat att solen gick upp överallt på jorden. Miljarder fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade. Jorden välsignades med 340 000 helt nya ljuvliga människobarn. Intelligenta, kärleksfulla och mycket modiga handlingar utfördes varje sekund någonstans på jorden. Miljoner människor avstod från att säga eller göra något elakt. Hundratusentals nya, verkligt bra idéer kläcktes. Miljarder människor skrattade, lärde sig något nytt, rörde med ömhet vid varandra, älskade livet någon stund och vägrade att ge upp. Hedda Waldenström1

082106Glädjerapporten.ORIG.indd17 17

08-06-26 14.19.22


082106GlaĚˆdjerapporten.ORIG.indd18 18

08-06-26 14.19.22


1. Med fokus på den goda världen

Jag beskriver i den här boken hur vi faktiskt går mot en friskare, lyckligare, fredligare, rättvisare och givmildare värld. Jag berättar om hur genomsnittsmänniskan i världen bland annat har blivit friskare, bättre utbildad, mindre fattig och i allt högre grad lever i en demokrati. Det dominerande innehållet handlar om det positiva som sker i världen. Även om jag utgår från ett möjlighetsorienterat förhållningssätt, innebär det inte att jag ignorerar, förringar eller förnekar de problem som finns. Dessa ska naturligtvis uppmärksammas och åtgärdas i god tid. Däremot anser jag att det i dag alltför mycket fokuseras på problem. Därför lägger jag här tonvikten vid det som fungerar och väljer att beskriva den positiva utveckling som har skett inom olika områden. På så sätt, menar jag, kan vi alla få energi att vidta fler åtgärder som behövs för att skynda på så att världen blir ännu godare. Jag är helt övertygad om att människor mår och fungerar bättre när de får ta del av positiva nyheter. Avsikten är alltså att lyfta fram de positiva nyheterna. Här nedan presenterar jag några av de goda nyheter som jag kommer att berätta om. Fundera på hur 19

082106Glädjerapporten.ORIG.indd19 19

08-06-26 14.19.22


många av nedanstående fakta du kände till sedan tidigare. Under de senaste tjugo åren har till exempel följande inträffat i världen: • Den globala medellivslängden har ökat och är i dag 68 år. • Barnadödligheten, andelen döda före 5 års ålder, har minskat med 25 procent. • Antalet döda i mässling har sjunkit med 60 procent. • Risken att dö av hjärtkärlsjukdom har nästan halverats i OECD-länderna. • Alltfler av världens barn går i skolan. Mer än 85 procent av barnen i de lägre skolåldrarna går nu i skolan. • Antalet väpnade konflikter i världen har minskat med 40 procent. • Folkmord och andra former av massdödande har sjunkit med 80 procent. • Världen är mer demokratisk, och ungefär 80 länder har tagit viktiga steg i demokratisk riktning. • Andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom har minskat med 130 miljoner människor. • Antalet mord i New York har sjunkit med 78 procent. • Utsläppen av växthusgaser har minskat med cirka 9 procent i Sverige. • De svenska utsläppen av svaveldioxid har mer än halverats. Förmodligen var några av dessa positiva nyheter nya för dig. Faktum är att i alla mätningar som den svenska biståndsorganisationen Sida hittills har genomfört har svenskarnas bild av fattiga länder varit överdrivet mörk.2 Vi har inte kunskap om de mycket stora framsteg som har gjorts under de senaste decennierna, då fler människor än under någon annan epok i männi­skans historia till exempel har lyft sig ur fattigdom. I undersökningarna har Sida frå­ gat svenskar om deras bild av levnadsförhållandena i fattiga länder. Frågorna har bland annat handlat om hur stor del av invånarna i fattiga länder som har tillgång till rent vatten, har tillgång till 20

082106Glädjerapporten.ORIG.indd20 20

08-06-26 14.19.22


sjukvård och som kan läsa och skriva. De rätta svaren på frågorna, enligt FN:s statistik, ligger mellan 70 och 80 procent. Men en majoritet av de svarande i Sidas kartläggningar tror att bilden är avsevärt mycket mörkare. De flesta svenskar anger 10 och 20 procent. Liknande tendenser finns i internationella undersökningar. Gallup International Association (GIA) genomför bland annat världsomfattande attitydundersökningar om människors framtidstro.3 25 procent av världens befolkning anser att nästa generation kommer att leva i en säkrare värld, 21 procent att världen kommer att vara likadan och 48 procent tror att nästa generation kommer att leva i en osäkrare värld jämfört med i dag. Mest pessimistiska är människor i västra Europa, och därefter kommer invånare i USA och Kanada. Samtidigt har nuvarande generation fått uppleva många olika förbättringar inom en rad områden. Dessa framgångar bör rimligen leda till en mer positiv syn beträffande framtidsutsikterna för nästa generation.

Mediernas viktiga roll Svensken tror alltså ofta att världen är sämre än den faktiskt är. Nästan hälften av de tillfrågade medborgarna är pessimistiska inför nästa generations möjligheter att leva i en säkrare och fredligare värld. Både svenskens och den globala medborgarens bild av omvärlden kommer ofta från olika nyhetskällor i medierna. Hur vi uppfattar och tolkar denna information bestämmer sedan vad vi tänker, hur vi känner oss och vad vi gör. Jag anser att en starkt bidragande förklaring till svenskars och andras mer pessimistiska uppfattning av världen beror på att medier i allmänhet har en selektiv och fragmentarisk nyhetsförmedling. När vi vaknar upp på morgonen och ska ta del av innehållet i tidningar, radio eller TV, handlar ofta de dominerande inslagen om problem. Studier visar att sannolikheten ökar för att en nyhetsartikel ska produceras, publiceras och placeras på första sidan och där bli huvudartikel om den bland annat har nega21

082106Glädjerapporten.ORIG.indd21 21

08-06-26 14.19.22


tiva inslag.4 Massmedier i dag har en tendens att mer uppmärksamma det negativa än att fokusera på det positiva och på de många konstruktiva åtgärder som faktiskt genomförs runt om i världen. Många gånger betonas problemen, medan framgångsrika lösningar på olika problem inte får lika stort utrymme. Samtidigt vill jag framhålla att medierna förmedlar en hel del positiva nyheter och många exempel i den här boken har jag hämtat från olika nyhetsmedier. Jag tror att medierna har en god avsikt – de gör ett antagande om att när problem uppmärksammas, gör människor något åt det. Förvisso kan beskrivningarna av hotbilder och larmrapporter leda till att individer blir medvetna om problemen och gör något åt dem. Men det finns också en stor risk att det motsatta sker. Mediernas negativa nyhetsrapportering, utan att de samtidigt berättar om vad som kan göras åt problemen, kan leda till att människor blir passiviserade och uppgivna. I samband med en tidigare studie som jag genomförde framkom tendenser till att individer kände sig resignerade och vanmäktiga på grund av att massmedierna förmedlade nyheter om katastrofer, samtidigt som åtgärder inte behandlades.5 En av de intervjuade uttryckte sig på följande sätt: »Informationen känns ofta jobbig – en massa negativa saker radas upp och det gör att man känner sig så liten och hjälplös. Det jag kan göra känns så litet i sammanhanget. Vi behöver massvis med information om vad vi som privatpersoner kan göra – och vilken nytta det gör!« Det vore därför önskvärt om medierna diskuterar sin roll, vad som egentligen kvalificerar en händelse att bli en nyhet och vad som anses vara värt att ta upp. Det finns av tradition en del principer som gör att visst material värderas som nyheter.6 En sådan, delvis outtalad, princip är att nyheter bör vara negativa. Brott, olyckor, skandaler, terrordåd och krig tillhör det som vanligen blir nyheter. Negativa händelser inträffar också snabbt och dramatiskt, medan positiva nyheter ofta är långsammare. Det tar till 22

082106Glädjerapporten.ORIG.indd22 22

08-06-26 14.19.22


exempel lång tid att bygga ett hus, men det går fort att spränga det i luften. Det finns inte heller något objektivt sätt att avgöra vad som är mer eller mindre viktigt att förmedla. Medierna har ett stort utrymme för egna bedömningar om vad som anses vara viktiga nyheter. Visserligen blir de påverkade av allt material som de har tillgång till – från nyhetsbyråer, ur pressmeddelanden eller tips från allmänheten – men ändå är det nyhetsredaktionerna som bedömer vad som är värt att förmedla. Eftersom medierna av tradition använt ett problembaserat förhållningssätt, har det påverkat nyhetsvärderingen. Jag har under årens lopp träffat många människor som är trötta på hur medier förstärker problem, medan framgångsrika lösningar på olika problem inte får lika stort utrymme, och hur de känner sig hjälplösa när en rad negativa nyheter radas upp. Samtidigt berättar de om den inspiration, energi och framtidstro de upplever när de tar del av information om olika positiva och framgångsrika händelser, och om vad man kan göra åt olika problem. Det är mycket angeläget att medierna fortsätter att ta upp viktiga problem och orättvisor i världen. När de förmedlar dystra nyheter är det viktigt att dessa sätts in i ett sammanhang, som till exempel Svenska Dagbladet gjorde fredagen den 28 mars 2008. Tidningen rapporterade om en tragisk händelse då en 31-årig man dödade sin sambo och hennes 5-åriga dotter. Samtidigt hade tidningen faktarutor runt artikeln, där det bland annat nämndes att det är mycket ovanligt att barn dödas och att det dödliga våldet bland barn under­ 15 år har minskat med 40 procent. Det behövs alltså större utrymme åt alla de livsbefrämjande handlingar som sker i världen, fler skildringar av framgångsrika exempel och lösningar på problem. En sådan mer balanserad nyhetsförmedling kommer sannolikt att förbättra folkhälsan, öka människors framtidstro och engagemang för att ännu mer bidra till en bättre värld. 23

082106Glädjerapporten.ORIG.indd23 23

08-06-26 14.19.22


Därför är det särskilt glädjande när medier gör ansträngningar för att förmedla fler goda nyheter. Fredagen den 18 januari 2008 hade till exempel tidningen Metro på första sidan en smiley och tidningsläsarna välkomnades med följande text:7 Välkommen till Metros glada dag. Små såväl som stora nyhetshändelser är tyvärr ofta negativa. Det kan vara en brutal misshandel eller en översvämmad landsända. Inte mycket gladare brukar det vara på bildsidan. Grått och svart dominerar, många gånger i form av vridna bilvrak eller raserade byggnader. Men inte i Metro i dag. I dag är vi lika gula och glada som den smiley som täcker förstasidan. I dag har vi ansträngt oss för att hitta det som får oss att skratta. Vi har exempelvis frågat Metroläsare över hela världen vad som gör dem lyckliga. Dessutom berättar lyckoprofessorn Ruut Veenhoven om hur viktigt det är att skratta och visa sin glädje. Och så har vi besökt Europas gladaste stad Ringköping i Danmark. Jag hoppas att dagens Metro lockar till läsning. Och om du känner för att le lite extra i dag, så gör det. Glädje smittar nämligen. Om Metros 20 miljoner läsare bjuder på ett smajl så kommer minst 40 miljoner människor att åka till jobbet med ett leende på läpparna i dag. Det finns en publikation i Sverige som heter Goda Nyheter.8 Det är en västsvensk tidning med framför allt fokus på Göteborg. Den utkommer fyra gånger om året och varje nummer läses av cirka 20 000 läsare. Goda Nyheter har funnits sedan 1993, och är en tidning som: • lyfter fram positiva händelser och goda exempel, • skriver om människor som gör sitt bästa, om entreprenörskap och vardagsslit, • letar efter framgångar att prata om och glädjas åt, • är ren från negativa vinklingar, elände och olyckor. 24

082106Glädjerapporten.ORIG.indd24 24

08-06-26 14.19.23


En annan publikation som vill sprida positiva nyheter är gratistidningen Tillit.9 Den har som syfte att sprida nyheter som inspirerar och uppmuntrar människor att ta nästa steg i livet. Genom att läsa om de olika positiva krafter som verkar i vårt samhälle och i världen, vill tidningen inspirera läsarna att själva ta initiativ till positiv förändring. Tidningen vill också visa på att om vi lägger fokus på det som är gott och bra, i stället för det som är negativt, skapar vi automatiskt en positivare värld. Tillit började ges ut i april 2006 och har en upplaga på 250 000 exemplar. Den delas ut av volontärer i bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö samt i mindre upplagor i städer som Varberg, Helsingborg, Norrköping, Borlänge och Gävle.

Att stärka framtidstron Att läsa om eller att se goda gärningar utföras har en mycket positiv effekt. I en undersökning fick försökspersonerna se en film om Moder Teresa där hon i sitt dagliga arbete i Indien omfamnade barn som var i fruktansvärt dåligt skick, ofta lepradrabbade.10 Enbart åsynen av denna kärleksfulla handling räckte till för att förstärka immunförsvaret hos tittarna. Den ovan beskrivna studien kan ge oss många tankeväckande insikter. Tänk om vi kunde ta del av fler reportage om olika livsbefrämjande handlingar som utförs av miljontals människor i hela världen. En sådan åtgärd skulle förbättra hälsoläget och framtidstron hos oss. För att lösa framtida utmaningar behöver människor bygga upp en tillit till sina möjligheter att bidra till en bättre värld. För­ lamande övertygelser som till exempel: »Det finns ingenting jag kan göra«, behöver ersättas med möjlighetsorienterade förhållningssätt som: »Jag kan göra en nyttig och viktig insats.« Flera studier bekräftar att våra övertygelser om vår kapacitet fungerar som en självuppfyllande profetia. Den amerikanske psykologen 25

082106Glädjerapporten.ORIG.indd25 25

08-06-26 14.19.23


Henry Ford formulerade för flera decennier sedan följande tes: »De som tror att de kan uträtta något och de som tror att de inte kan det, har båda rätt.« Vad var och en av oss tänker och gör har en stor betydelse för den framtida utvecklingen på vår jord. Därför är det inte riktigt bra att vi svenskar till exempel tror att större delar av världen lider av fattigdom och hunger än vad som faktiskt är sanningen.11 Det finns trots allt nog med problem som behöver lösas i världen. Vi behöver inte tro att världen är sämre än den i verklig­ heten är för att vi ska bli mer engagerade. Upplevelser av motgångar och uppförstorande av problem kan vara förlamande. Om vi ständigt bär på känslan att världen inte blir ett dugg bättre, eller att framsteg inte är möjliga är det lätt att drabbas av hopplöshet och resignation. Varför ska vi fortsätta att kämpa för en bättre värld om vi ändå inte kan se att det hjälper? Det är därför viktigt att lyfta fram alla framgångar och positiva utvecklingstendenser. Vi kan också lära oss av de framsteg som görs inom olika områden. Genom olika framgångsanalyser kan vi dra lärdomar om vad andra ska göra för att uppnå förbättringar. Även om jag i den här boken visar att världen är bättre än många av oss tror, får dessa goda nyheter inte leda till att vi lutar oss tillbaka och menar att vi har uppnått en frisk, rättvis, fredlig och god värld. På många sätt har vi fått en bättre värld. Samtidigt är inte världen bra nog, utan det återstår åtskilliga problem som behöver lösas. Genom att lyfta fram de positiva utvecklingstendenserna och berätta om vad som mer kan göras är min förhoppning att du som läsare ska få större framtidstro och mer kraft att ytterligare förbättra världen. Det är särskilt hoppfullt att se att vi går mot en mer medmänsklig värld där fler vill göra gott mot andra människor. Fler männi­ skor ger pengar till välgörande ändamål, ger av sin tid och arbetar frivilligt för olika hjälporganisationer. Positivt är att se hur alltfler människor börjar tänka i globala banor och till exempel i sin konsumtion väljer rättvisemärkta och ekologiska produkter. 26

082106Glädjerapporten.ORIG.indd26 26

08-06-26 14.19.23


Det goda exemplets makt Att lyfta fram förebilder och konkreta exempel på personer, grupper, organisationer och länder som har agerat och förbättrat olika villkor kan fungera som inspirationskällor för andra. Låt oss ta ett exempel från idrottens värld för att illustrera detta. År 1945 springer Gunder Hägg en engelsk mil på lite över fyra minuter.12 Han får många hyllningar för sitt nya världsrekord, men ändå är han inte nöjd. Han vill slå sitt eget rekord och göra en tid under fyra minuter. Han börjar undersöka sina möjligheter och läser i en bok att det är fysiologiskt omöjligt att springa sträckan under rekordtiden. Minst sju experter, under åren 1952–1954, hävdar i olika internationella tidskrifter att den mänskliga kroppen aldrig kommer att kunna springa fortare än vad Gunder Hägg har gjort. Dessa uttalanden hindrar givetvis Gunder att ens försöka, liksom det hindrar de flesta av hans samtida medtävlare. Den brittiske löparen Roger Bannister var emellertid klok nog att inte lyssna på experternas uttalanden. År 1954 springer han den historiska drömmilen, en engelsk mil under fyra minuter. Bannisters prestation är trots allt inte det märkligaste, utan i stället följderna av hans insats. Inom loppet av två år har inte mindre än 50 löpare gjort om prestationen och sprungit 50 nya drömmil. Bannister visade på möjligheternas perspektiv och fick därigenom en rad efterföljare, som nu visste att det stod i mänsklig förmåga att springa den engelska milen under fyra minuter. Genom denna händelse myntades uttrycket Bannistereffekten, som innebär att en stark förebild har utomordentligt stor betydelse för vårt eget handlande. En auktoritet som hävdar att något är omöjligt kan ha en förlamande effekt på vår handlingsförmåga. En positiv förebild leder däremot till att vi kan se möjlig­ heterna och bli sporrade och inspirerade. Insikten om de goda exemplens makt, om Bannistereffekten, kan vi försöka att använda oss av, i våra egna liv och i vår värld. Vi 27

082106Glädjerapporten.ORIG.indd27 27

08-06-26 14.19.23


kan fundera på hur vi systematiskt kan uppmärksamma och lyfta fram olika positiva förebilder. Jakob von Uexkull har genom Right Livelihood-priset, det alternativa Nobelpriset, på ett föredömligt sätt uppmärksammat personer som på olika sätt visat vägen till en positiv framtid. Priset går till personer och organisationer i världen som lever som de lär, som har visioner och förverkligar dem mot alla odds. Syftet med priset är att uppmuntra individer och verksamheter som bidrar till en ekologisk balans i världen, undanröjer materiell och andlig fattigdom samt bidrar till en varaktig fred och rättvisa i världen. Jakob von Uexkull säger:13 »När jag grundade Right Livelihood-priset 1980, undrade jag varför vi lever med problem, som går att lösa. Jag har ännu inte funnit något svar. Det är inte på grund av brist på lösningar, för de finns. Mer än 120 pristagare från fler än 50 länder har visat vad som kan åstadkommas när vi har en vision och följer den. De är alla exempel på mod, visdom och handlingskraft. De inger oss hopp om att våra barn kan leva i fred, i en god miljö och i hälsosamma samhällen med värderingar bortom materiellt välstånd.« Jag kommer i det följande att beskriva en rad goda exempel på människor och organisationer som bidrar till den positiva utveckling som sker i världen.

28

082106Glädjerapporten.ORIG.indd28 28

08-06-26 14.19.23


082106GlaĚˆdjerapporten.ORIG.indd29 29

08-06-26 14.19.23



9789127419261