Issuu on Google+

– i ett välfärdsperspektiv Socialt kapital har kommit att bli ett alltmer populärt begrepp inom samhällsvetenskapen. Det används som en samlande beteckning för social sammanhållning, social integrering, socialt stöd och sociala nätverk.

– i ett välfärdsperspektiv

Bengt Starrin

I Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv medverkar 18 forskare, varav flera är ledande inom välfärdsområdet. Redaktörer är Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet och Rolf Rønning, professor i socialpolitik vid Högskolan i Lillehammer. Boken är användbar som lärobok i grundläggande högskole- och universitetsutbildningar inom socialt arbete, social omsorg, folkhälsovetenskap och hälso- och sjukvård. Den vänder sig också till praktiker som arbetar inom socialsektorn och hälso- och sjukvårdssektorn.

– i ett välfärdsperspektiv

Socialt kapital är en resurs som blir tillgänglig för människor när de lär känna och får förtroende för varandra. Denna resurs är också en välfärdsresurs eftersom den underlättar för människor att ta sig ur en utsatt situation, finna arbete, försörja sig och hålla sig friska. Men medan sociala nätverk kan ha positiva effekter på medlemmar i en grupp, kan de samtidigt ha negativa effekter på dem som står utanför. En av huvuduppgifterna för det hjälpande arbetet inom välfärdssektorn är att stärka det sociala kapitalet hos utsatta grupper. Denna bok syftar till att öka förståelsen för vad detta kan innebära och belyser både hinder och möjligheter.

Rolf Rønning (red)

Bengt Starrin Rolf Rønning (red)

Best.nr 47-09518-6

Tryck.nr 47-09518-6-00

Socialt kapital - omslag.indd 1

10-11-30 11.53.21


Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv ISBN 978-91-47-09518-6 © Gyldendal Norsk Forlag AS 2009 Originalets titel: Sosial kapital i et velferdsperspektiv – om å forstå og styrke utsatte gruppers sosiale forankring © 2011 Författarna och Liber AB Översättning kapitel 1, 2, 3, 7, 8, 10 och 11: Sten Andersson Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Emily Wigelius och Mia Ljunggren Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock/David de Lossy Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Figurer: Jonny Hallberg Fotografier s 22, 40, 56, 74, 90, 108, 126, 144, 162, 176, 192, 210, 224, 238 och 252: Maria Starrin Bilden ur filmen Smala Sussie på s 104 är återgiven med tillstånd från Sandrew Metronome och Ulf Malmros Upplaga 1:1 Tryck: Graphycems, Spanien 2011

KopieringSförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Socialt kapital.indd 2

2010-11-29 18.34


Innehåll

Förord............................................................................................................................................................................9 Inledning .................................................................................................................................................................11 Rolf Rønning och Bengt Starrin

Del I. Socialt kapital – bakgrund och innebörder ..............21 Kapitel 1. Socialt kapital – ett fruktbart begrepp..............................................................23 Rolf Rønning och Bengt Starrin Socialt kapital – ett populärt begrepp .............................................................................................24 Socialt kapital i modern samhällsforskning ..................................................................................28 Olika former av socialt kapital ..............................................................................................................33 Socialt kapital: olika dimensioner........................................................................................................35 Socialt kapital korsar många kända dikotomier ........................................................................38

Kapitel 2. Värderingar som socialt kapital..............................................................................41 Halvor Nordby Uppfattningar och värderingar ............................................................................................................43 Värderingar som socialt kapital ............................................................................................................45 Värdeladdat socialt arbete.......................................................................................................................48 Två exempel .....................................................................................................................................................50 Individ och miljö.............................................................................................................................................53 Avslutande reflektioner .............................................................................................................................55

3

Socialt kapital.indd 3

2010-11-29 18.34


Innehåll

Kapitel 3. Systematisk användning av socialt kapital i välfärdsstaten: Kvalitetsförbättring eller som att sätta näktergalen i bur? .....................................57 Rolf Rønning Socialt kapital och sociala nätverk – begrepp som omfattar vitt skilda fenomen ..............................................................................................................................................................59 Begränsad utbytbarhet mellan nätverk ..........................................................................................62 Det civila samhället och utvecklandet av socialt kapital ....................................................63 Empowerment och det civila samhället..........................................................................................65 Avslutande reflektioner .............................................................................................................................72

Kapitel 4. Socialt arbete och socialt kapital – en historia med komplikationer ..................................................................................................................................................75 Anna Meeuwisse och Hans Swärd Att stärka det sociala kapitalet – en huvuduppgift för socialt arbete.........................76 Socialt kapital som botemedel mot det sociala arvet ............................................................80 ”Först kommer brödet, sedan moralen” .......................................................................................82 Synen på klienterna som annorlunda ..............................................................................................83 Dilemmat med den moraliska auktoriteten .................................................................................85 Selektiva system ger svag grund för tillit .......................................................................................86 Avslutande reflektioner ............................................................................................................................88

Kapitel 5. Socialt kapital och hälsa ................................................................................................91 Bengt Starrin Socialt kapital och ohälsa – ett snabbt växande forskningsfält ......................................94 Socialt kapital som former av sammanbindande och integrerande sociala relationer .............................................................................................................................................................94 Socialt kapital och hälsa/ohälsa ...........................................................................................................95 Socialt kapital – ojämlikheten och den sociala sammanhållningen ..............................97 Emotionella uttrycksformer och socialt kapital ..........................................................................98 Det sociala kapitalet går innanför huden ...................................................................................100

4

Socialt kapital.indd 4

2010-11-29 18.34


Innehåll

Del II. Socialt kapital, sociala problem och det sociala arbetets dynamik .............................................................................................107 Kapitel 6. Unga arbetslösa och Arbetsförmedlingen – värderingar som socialt kapital......................................................................................................................................109 Ulla Rantakeisu Socialt kapital – värderingar i en social praktik.......................................................................110 Socialt kapital och livsformer ..............................................................................................................111 Normer i en arbetarpraktik möter Arbetsförmedlingen....................................................112 Normer i en medelklasspraktik möter Arbetsförmedlingen ...........................................113 Överbryggande kapital i förhållande till klass .........................................................................115 Extra skjuts in på arbetsmarknaden ...............................................................................................117 Normer i en könspraktik möter Arbetsförmedlingen .........................................................117 Hans intressen tillvaratas mer än hennes ...................................................................................120 Överbryggande kapital i förhållande till kön ...........................................................................122 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................123

Kapitel 7. Kan socialtjänsten bygga socialt kapital? – Om socialt kapital som resurs i barnavårdsärenden .............................................127 Halvor Fauske Olika förståelser av socialt kapital ...................................................................................................129 Betydelsen av socialt kapital för barn och ungdomar ........................................................133 Socialt kapital bland socialtjänstens brukare ............................................................................136 Socialt kapital – resurs eller hinder? ...............................................................................................140

Kapitel 8. Marginalitet och socialt kapital...........................................................................145 Liv Johanne Solheim Socialt kapital ................................................................................................................................................146 Presentation av platsen och bidragstagarna ............................................................................149 Systemkapital i lokalsamhället ...........................................................................................................150 Relationellt kapital i förhållande till hjälpapparaten ............................................................152 Relationellt kapital i privatsfären ......................................................................................................156 Det sociala kapitalets inverkan på cementeringen av eller möjligheten att bryta med den marginella situationen ..................................................................................158 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................160

5

Socialt kapital.indd 5

2010-11-29 18.34


Innehåll

Kapitel 9. Mellan emancipation och rehabilitering – En studie av ett arbetskooperativ ...........................................................................................163 Katarina Piuva, Lis Bodil Karlsson och Ann Boklund-Palm Psykisk hälsa och socialt kapital........................................................................................................164 Socialt kapital och social ekonomi ..................................................................................................166 Dataverkstaden – ett utvecklingsprojekt ...................................................................................167 En konflikt mellan emancipation och rehabilitering ............................................................170 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................172

Kapitel 10. Socialt kapital och socialpolitiska insatser för personer med utvecklingsstörning ......................................................................................................................177 Ole Petter Askheim Livssituationen för personer med utvecklingsstörning präglas av litet socialt kapital.................................................................................................................................................179 Normaliseringstänkandet ger få svar ............................................................................................181 Socialt kapitalbyggande hos personer med utvecklingsstörning ................................183 De olika formerna av socialt kapital måste kombineras ...................................................187 Utmaningar för socialt arbete ............................................................................................................188 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................188

Kapitel 11. Barnmisshandel, bristande omsorg och socialt kapital .............193 Bjørn Arne Buer och Halvor Fauske Försummelse, bristande omsorg och misshandel..................................................................194 En ny förståelse av barnmisshandel ...............................................................................................197 Olika typer av barnmisshandel..........................................................................................................199 Barnmisshandel, bristande omsorg och socialtjänstens arbete ....................................201 Socialt kapital och barns välfärd.......................................................................................................205

Kapitel 12. Invandrare och socialt kapital Kirsti Kuusela

..........................................................................211

Sociopolitisk kontext: Svensk invandrarpolitik och sverigefinnarnas mobilisering ....................................................................................................................................................213 Borlängefinnarnas berättelser ............................................................................................................215 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................221

6

Socialt kapital.indd 6

2010-11-29 18.34


Innehåll

Del III. Socialt kapital och plats ......................................................................223 Kapitel 13. Äldres boende som socialt kapital ................................................................225 Clary Krekula Kodningar som skapar Vi och Dom ..............................................................................................226 Gemenskapsboenden som källor till resurser .........................................................................228 Heterogena nätverk – mångfaldiga innebörder ...................................................................232 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................235

Kapitel 14. Platsers sociala kapital och viljan att driva företag Sven-Erik Karlsson och Gunilla Lönnbring

.....................239

Den inbäddade ekonomin ....................................................................................................................240 Ekonomin på plats .....................................................................................................................................242 Platsen och dess livsform ......................................................................................................................244 Självständighetens sociala kapital ..................................................................................................247 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................249

Kapitel 15. Ungdomskulturellt socialt kapital i marginaliserade bostadsområden ...........................................................................................................................................253 Thomas Öhlund Att växa upp vid välfärdens gräns ..................................................................................................254 Frivilligt socialt arbete med ungdomar i den marginaliserade och mångkulturella förorten .........................................................................................................................256 En presentation av Lugna gatan ......................................................................................................256 Ungdomskulturellt socialt kapital som grund för det frivilliga sociala arbetet med ungdomar ..........................................................................................................................258 Bonding och bridging socialt kapital .............................................................................................260 Det ambivalenta partnerskapet mellan det offentliga och frivilligorganisationer................................................................................................................................261 Ungdomarnas syn på Lugna gatan ................................................................................................262 Avslutande reflektioner ..........................................................................................................................263

Om författarna ...............................................................................................................................................266 Referenser ...........................................................................................................................................................270 Personregister .................................................................................................................................................294 Sakregister ..........................................................................................................................................................299

7

Socialt kapital.indd 7

2010-11-29 18.34


Socialt kapital.indd 8

2010-11-29 18.34


Förord

Socialt kapital har kommit att bli ett alltmer populärt begrepp och används som en samlande beteckning för social sammanhållning, social integrering, socialt stöd och sociala nätverk. Den här boken – Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv – är resultatet av ett svensk-norskt samarbete. Merparten av bokens innehåll har tidigare getts ut på norska på bokförlaget Gyldendal Akademisk. I den här svenska upplagan har det tillkommit tre nyskrivna kapitel. Som redaktörer vill vi å det varmaste tacka alla som bidragit till att boken blivit till. Ett speciellt tack till våra svenska och norska författare. Ni har inte bara bidragit med era texter. Ni har också gett värdefulla kommentarer på andra kapitel i boken. Ett särskilt och varmt tack vill vi rikta till Peter Söderholm och Mia Ljunggren på Liber förlag för alla uppmuntrande ord och ert helhjärtade stöd. Ni har bistått med allt man kan önska sig av ett förlag och mer därtill. Vi vill också tacka Emily Wigelius som har redigerat och språkgranskat texterna. Du har gjort ett förträffligt arbete. Stort tack även till Sten Andersson som har översatt de norska kapitlen. Sten är inte bara en skicklig översättare utan också sakkunnig i ämnet. Ett hjärtligt tack går till Maria Starrin på Starrin Edutainment som bidragit med fotoillustrationer till bokens kapitel. Tack också till Sandrew Metronome och Ulf Malmros som gett oss tillstånd att använda fotomaterial från filmen Smala Sussie. Lillehammer och Karlstad december 2010 Rolf Rønning Bengt Starrin

9

Socialt kapital.indd 9

2010-11-29 18.34


Socialt kapital.indd 10

2010-11-29 18.34


Inledning Rolf Rønning och Bengt Starrin

I slutfasen av arbetet med denna bok befann sig en av redaktörerna i Syditalien. Där upptäckte han till sin stora förvåning att det inte fanns något dörrhandtag på utsidan till lägenhetens dörr. När han beklagade sin nöd fick han beskedet att det inte var vanligt med dörrhandtag på utsidan i Italien. Dörrar ska inte gå att öppna utifrån även om de står olåsta. I stora delar av både Sverige och Norge är det fortfarande ganska ofarligt att glömma låsa ytterdörren. Och våra vanor präglas av detta. Vi kan exempelvis säga till folk att om de skulle komma medan vi är ute så hittar de nyckeln under dörrmattan. Vi talar här om den tillit som vi har till andra människor i samhället omkring oss – såväl kända som okända. Alla samhällen är beroende av tillit för att kunna fungera. Vi är beroende av att vissa har stor tillit till oss, och att vi kan ha samma förtroende för dem. Socialt kapital handlar bland annat om att etablera tillits- eller förtroendefulla relationer till andra. Bakgrunden till att vi har velat skriva en bok om socialt kapital, med särskild inriktning på socialsektorn och hälso- och sjukvårdssektorn, är att vi menar att ökad insikt inom detta fält kan ge bättre förståelse för situationen hos de grupper och individer som vi arbetar med som professionella. Det ger en mer gedigen grund för att kunna hjälpa dem det gäller om vi kan utnyttja denna kunskap. Intresset för socialt kapital som begrepp och fenomen har närmast exploderat sedan mitten av 1990-talet, mätt med exempelvis det antal fackartiklar som skrivits i ämnet (se kapitel 1). Socialt kapital handlar om resurser knutna till sociala relationer. Sådana sociala relationer kan gälla förhållanden till familj, släkt, vänner, grannar, frivilligorganisationer eller arbetsplatser. De flesta är nog intuitivt överens om vikten av att vi har tillgång till ett positivt socialt nätverk, samtidigt som vi inser att sociala relationer också kan vara negativa – som att utsättas för incest inom familjen eller att tillhöra ett kriminellt gäng.

11

Socialt kapital.indd 11

2010-11-29 18.34


Inledning

Att hjälpa personer i svåra livssituationer kan därför innebära att man måste förmå dem både att bryta band och att etablera nya band. I många fall är sociala relationer och nätverk informella strukturer som inte är särskilt påtagliga, och därmed svåra att förhålla sig till för en person som kommer utifrån. Att behöva arbeta med sådana strukturer kräver därför att man går försiktigt fram och har tillräcklig kunskap på området. Socialt kapital är viktigt för vår hälsa och vår välfärd. Mycket forskning tyder på att de samhällen som präglas av störst social jämlikhet lyckas bäst med att skapa sammanhållning och tillit. Om skillnaderna i levnadsstandard blir alltför stora tycks det bli svårare för människorna att lita på varandra. Vi vet också att samhällen som präglas av stor social jämlikhet har den bästa hälsostandarden. Vi menar att en fokusering på socialt kapital kan vara positiv för socialsektorn och hälso- och sjukvårdssektorn eftersom det riktar uppmärksamheten mot det sociala. Det handlar om individen som social varelse och om aspekter av livet som inte så lätt låter sig mätas och räknas men som lika fullt är viktiga. Här är det relevant att förstå upplevelsen av våra möten med andra och våra emotionella reaktioner. Det är knappast möjligt att mäta en klients upplevelse av att bli respektlöst behandlad i mötet med socialtjänsten eller en omsorgsbehövande persons känsla av att bli kränkt av hemtjänsten. Men det är lika fullt viktigt att förstå detta för att hjälpen ska fungera. Genom att fokusera på det sociala kan vi överskrida den fråga som har debatterats så livligt under de senaste decennierna, nämligen om hjälpen ska organiseras av staten eller av marknaden. Det är i det civila samhället som vi socialiseras och skaffar oss en tillhörighet, och det är här som vi förverkligar livskvaliteten. Ett centralt begrepp i välfärdsforskningen är social exkludering, som det blir mest meningsfullt att diskutera i relation till sociala gemenskaper. Kapital är det andra ledet i begreppet socialt kapital. För många av de centralgestalter som varit med om att utveckla detta begrepp har det varit viktigt att just framhäva att den sociala förankringen kan betyda att man har resurser som liknar andra former av kapital, till exempel pengar, materiellt kapital och utbildning (humankapital). För dem som tillhör vad som ofta kallas resurssvaga grupper kan det sociala kapitalet vara något av det viktigaste att hålla fast vid när de ska få hjälpa att bemästra sin egen livssituation (empowerment). Vissa positiva värden kan man tillägna sig på flera arenor. Man kan exempelvis skaffa sig ett jobb både genom att uppträda som konkurrerande aktör på arbetsmarknaden och genom soci12

Socialt kapital.indd 12

2010-11-29 18.34


Inledning

ala kontakter. Andra positiva värden fördelas enbart på en enda arena, och social integration (av invandrare) förutsätter att man blir accepterad av det civila samhället – det vill säga att man får tillgång till sociala nätverk. Det pågår och har pågått många diskussioner om förutsättningarna för en sådan integration. Detta tar vi upp i boken, även om det inte utgör något centralt tema. Däremot försöker vi att utifrån olika infallsvinklar visa hur man genom att använda en begreppsapparat, förankrad i ett perspektiv som bygger på socialt kapital, kan få en ny och fruktbar insikt om och förståelse för svaga gruppers situation. Vi hoppas att boken kan reda ut en del missuppfattningar om vad socialt kapital och sociala nätverk är och vad de kan användas till. Socialt kapital är, precis som många andra samhällsvetenskapliga begrepp, inte något som är definierat och fastställt en gång för alla. Begreppsdefinitioner och begreppsanvändning är föremål för kontinuerlig utveckling och ständiga debatter. En del av debatten handlar om nyttan av ett visst begrepp. Populära begrepp riskerar att bli så vida att de omfattar allt och inget. Vi menar att begreppet socialt kapital är fruktbart i dagens situation, men att det måste användas på ett reflekterat sätt. Vår förhoppning är att läsarna delar denna uppfattning efter att ha läst boken.

Bokens upplägg Boken består av tre delar. Den första delen, Socialt kapital – bakgrund och innebörder, innehåller fem kapitel. I kapitel 1, Socialt kapital – ett fruktbart begrepp, ger Rolf Rønning och Bengt Starrin en översikt av bakgrunden till begreppet socialt kapital och de olika formerna av socialt kapital. Författarna redogör för olika dimensioner hos begreppet som kan vara av värde för förståelsen av hur socialt kapital och sociala nätverk fungerar. När det uppstår oenighet mellan socialarbetare och brukare som frivilligt eller ofrivilligt kommer i kontakt med hjälpapparaten är det ofta olika värderingar som ligger till grund för oenigheten. Det är en problematik som behandlas av Halvor Nordby i kapitel 2, Värderingar som socialt kapital. Utifrån antagandet om att personliga värderingar är subjektiva preferenser argumenterar Nordby för att det är viktigt att socialarbetare inser att brukarnas värderingar inte är sanna eller osanna på samma sätt som deras faktiska uppfattningar och tankar. Kapitlet bygger på Wittgensteins 13

Socialt kapital.indd 13

2010-11-29 18.34


Inledning

filosofi om sociala språkspel och argumenterar för att brukarnas värderingar i stället kan förstås som socialt kapital. För att uppnå en bra kommunikation och förståelse i det värdeladdade sociala arbetet bör socialarbetare enligt denna analys ha en vid, kollektivistisk fokusering. Kapitlet tar upp exempel som kan klargöra hur värderingar är förankrade i sociala band och kollektiva praktiker, och det visar att analysen av värderingar som socialt kapital har påtagliga praktiska konsekvenser för hur socialarbetare bör kommunicera för att uppnå samförstånd och samarbete i ett utmanande socialt arbete. I kapitel 3, Systematisk användning av socialt kapital i välfärdsstaten: Kvalitetsförbättring eller som att sätta näktergalen i bur?, diskuterar Rolf Rønning möjligheter och begränsningar i användningen av socialt kapital som perspektiv i arbetet med att hjälpa utsatta grupper. Rent allmänt är det inte oproblematiskt att använda analytiska begrepp på ett instrumentellt sätt. Socialt kapital utgör i detta avseende inget undantag. Socialt kapital definieras som de resurser vi har tillgång till som medlemmar av ett nätverk. Analogin till ekonomiskt kapital inbjuder till reflektioner om huruvida det är möjligt att konvertera och överföra socialt kapital till nya kontexter samtidigt som det bevaras intakt. Överföringsmöjligheterna är i realiteten begränsade därför att denna form av kapital är knuten till bestämda typer av nätverk. Att vara lokal ledare av en Hells Angels-klubb ger inte nödvändigtvis status vare sig i rivaliserande klubbar eller i kyrkoförsamlingen. Socialt kapital måste därför förstås kontextuellt. Detta gäller oavsett om syftet är analytiskt eller om man tänker bedriva konkret hjälparbete. I den avslutande delen av kapitlet diskuteras också hur utvecklandet av socialt kapital i förhållande till det civila samhället kan användas för att stärka svaga gruppers situation (empowerment). Ett lyckat hjälparbete är beroende av att man förstår nätverkets egenart. I kapitel 4, Socialt arbete och socialt kapital – en historia med komplikationer, visar Anna Meeuwisse och Hans Swärd att tankefiguren bakom det som i dag kallas socialt kapital har gått som en röd tråd genom det professionella sociala arbetet. Strävandena att stärka fattiga människors sociala kapital har dock visat sig vara en historia med komplikationer. Det beror bland annat på nordiska socialarbetares dubbla roller i förhållande till klienternas och samhällets intressen. Olika typer av välfärds- och omsorgssystem har dessutom olika förmåga att skapa tillit och förtroende. Det råder olika förutsättningar i den ideella respektive den offentliga sektorn och det är skillnad mellan generella välfärdssystem och selektiva system 14

Socialt kapital.indd 14

2010-11-29 18.34


Inledning

som bygger på individuell behovsprövning. Många socialarbetare är verksamma i den offentliga sektorns selektiva system, vilka åtnjuter ganska lågt förtroende. Men även om ramarna bestäms av de välfärdspolitiska systemen och verksamhetens organisering, finns det alltid ett visst utrymme för enskilda individer att agera och göra skillnad. I kapitel 5 diskuterar Bengt Starrin förhållandet mellan Socialt kapital och hälsa. Utgångspunkten för kapitlet är ett påstående av Robert Putnam i hans bok Den ensamme bowlaren (2001). Putnam skriver att det sociala kapitalets betydelse för hälsa och trivsel framstår som klarare här än på något av de andra områden där han har observerat effekterna av socialt kapital. Och det är just detta samband som står i fokus i Starrins kapitel. Det utan tvekan vanligaste sättet att betrakta socialt kapital i hälsovetenskapliga sammanhang är att se det som ett övergripande begrepp för social sammanhållning, social integrering, socialt stöd och sociala nätverk. Det handlar här om olika former av sociala relationer som svetsar människor samman. Att de sociala banden i form av socialt stöd, samhörighetskänsla och sammanhållning har betydelse för hälsan har dokumenterats i en rad studier och ingår som element i många socialvetenskapliga och folkhälsovetenskapliga teorier. I den andra delen, Socialt kapital, sociala problem och det sociala arbetets dynamik, fogas begreppet socialt kapital till olika sociala problem och försöken att åtgärda dem. Den andra delen består av sju kapitel. I kapitel 6, Unga arbetslösa och arbetsförmedlingen – värderingar som socialt kapital, visar Ulla Rantakeisu med exempel från intervjuer med arbetslösa ungdomar och deras arbetsförmedlare hur ungdomars grundläggande värderingar påverkar hur mötet med denna välfärdsinstitution upplevs. Utgångspunkt tas i Halvor Nordbys diskussion (se kapitel 2) om att värderingar förankrade i en social miljö innebär att de kan förstås som en form av socialt kapital. Med hjälp av socialt kapital och begrepp utvecklade inom ramen för livsformsanalys visas hur värderingar, djupt förankrade i ungdomars sociala miljö, bidrar till att differentiera de arbetslösas erfarenheter av arbetsförmedlingen. Ungdomars skilda livsvillkor, i form av olika klassmässiga och könsmässiga positioner, gör att mötet med arbetsförmedlingen kommer att tolkas utifrån det egna tankesättet. Det kan skapa tillit men även medverka till missförstånd. Speciellt medelklassungdomars normer och tillvägagångssätt möter förståelse. Unga arbetarklasstjejer är däremot en grupp som systematiskt missförstås av arbetsförmedlare och vars normer är väsensskilda från arbetsförmedlingens. 15

Socialt kapital.indd 15

2010-11-29 18.34


Inledning

I kapitel 7, Kan socialtjänsten bygga socialt kapital? – Om socialt kapital som resurs i barnavårdsärenden, diskuterar Halvor Fauske huruvida socialt kapital kan belysa problemen hos socialtjänstens klienter i barnavårdsärenden. Om det är så att problemen hänger samman med bristande socialt kapital, måste man ställa sig frågan om socialtjänstens insatser kan bidra till att stärka det sociala kapitalet och på så sätt reducera eller avlägsna problemen. En intervjuundersökning bland föräldrar med barn som är föremål för socialtjänstens åtgärder visar att dessa familjer kan sägas ha litet socialt kapital. Om insatser i barnavårdsärenden ska kunna bidra till uppbyggandet av socialt kapital beror i hög grad på om detta kapital är knutet till sociala ojämlikheter i samhället eller om det kan byggas upp i informella nätverk i lokalsamhällen. Denna fråga besvaras på olika sätt inom den europeiska respektive den amerikanska traditionen när det gäller förståelsen av socialt kapital. Med utgångspunkt i en diskussion av dessa två traditioner och i empiriska data om barnavårdsärenden pekar Fauske på att uppbyggandet av socialt kapital inom familjen förutsätter en kombination av välfärdspolitiska insatser och särskilda åtgärder som är anpassade till uppbyggandet av socialt kapital för barnen och föräldrarna. I kapitel 8, Marginalitet och socialt kapital, skriver Liv Johanne Solheim om hur socialt kapital kan inverka på marginaliserade gruppers situation och på de processer som dessa personer genomgår för att ta sig ur sin marginaliserade situation. Detta belyser Solheim genom att utgå från en grupp relativt unga mottagare av tillfälliga sociala bidragsformer (omskolningsoch rehabiliteringsstöd), där personerna lever i en diffus situation mellan arbete och bidrag. De deltar i olika behandlings- eller arbetsträningsprogram i syfte att reda ut sin arbetsförmåga. För att fånga upp olika aspekter av socialt kapital införs en distinktion mellan socialt kapital på makronivå (systemkapital) och på mikronivå (relationellt kapital). Kapitlet diskuterar hur både systemkapitalet (den lokala kulturen och hjälpapparaten) och det relationella kapitalet (relationer till familj och vänner) har betydelse för bidragsmottagarnas anpassning och möjligheter att komma in i arbetslivet. I kapitel 9, Mellan emancipation och rehabilitering – En studie av ett arbetskooperativ, diskuterar Katarina Piuva, Lis Bodil Karlsson och Ann Boklund-Palm erfarenheter av ett projekt som syftade till att utveckla ett deltagarstyrt socialt arbetskooperativ för psykiskt funktionshindrade, som alternativ till traditionell rehabilitering och behandling i offentlig regi. Tanken var att deltagarna skulle få arbete på den öppna marknaden. 16

Socialt kapital.indd 16

2010-11-29 18.34


Inledning

Framgångsrika sociala kooperativa verksamheter ska kunna ha en positiv inverkan på enskilda personers sociala kapital genom att deras nätverk stärks och genom kontakter med den öppna arbetsmarknaden. I det utvärderade projektet uppstod dessvärre en ideologisk konflikt mellan traditionell arbetsrehabilitering och en emancipatorisk demokratitradition som sociala kooperativ ansluter sig till. I kapitel 10, Socialt kapital och socialpolitiska insatser för personer med utvecklingsstörning, tar Ole Petter Askheim utgångspunkt i Robert Putnams begrepp bonding och bridging. Han visar att dessa kapitalformer har olika kvaliteter som kompletterar varandra och därför bör kombineras, och han tillämpar analysen på den sociala integreringen av psykiskt funktionshindrade. Många med psykiska funktionshinder har inget större socialt kapital. Ofta består nätverken huvudsakligen av familjen och avlönade assistenter. Med utgångspunkt i studier av unga med psykiska funktionshinder (integrationsgenerationen) visar Askheim hur de växlar mellan att delta i nätverk bestående av så kallade likasinnade och att vara intresserade av och anse sig ha rätt att delta tillsammans med personer utan funktionshinder på normalsamhällets olika arenor. En sådan växling tycks vara en viktig förutsättning för att dessa unga människors upplevelse av självständighet och ett bra socialt liv. Erfarenheterna bekräftar en grundläggande poäng i teorin om bonding och bridging, nämligen att de båda nätverkstyperna har komplementära kvaliteter. Kapitalformen bonding kan vara en förutsättning för kapitalformen bridging och för bättre inkludering. Sådana insikter verkar ha ignorerats och inte utnyttjats i socialpolitiken och utvecklandet av insatser för psykiskt funktionshindrade. I kapitel 11, Barnmisshandel, bristande omsorg och socialt kapital, behandlar Bjørn Arne Buer och Halvor Fauske socialtjänstens arbete med barnavårdsärenden och betydelsen av socialt kapital. I teorier om socialt kapital betonas den positiva betydelse som familj och nätverk har för barns välfärd. Inom socialtjänsten har det sedan 1960-talet utvecklats en professionell förståelse för att det just inom dessa nätverk finns personer som kan skada barn både aktivt och passivt genom misshandel eller vanvård. Detta är utgångspunkten för kapitlet, som ger en framställning av hur barnmisshandel och bristande omsorg har tolkats och vilka konsekvenser som detta haft för de åtgärder som satts in i barnavårdsärenden. Buer och Fauske argumenterar för en utveckling där sådana insatser bör ske i barnens hem i samarbete med föräldrarna. Enligt teorier om socialt kapital kan detta vara ett viktigt komplement och alternativ till det per17

Socialt kapital.indd 17

2010-11-29 18.34


Inledning

spektiv på problemen som huvudsakligen fokuserar på att föräldrarna och andra närstående personer kan vara en fara för barnet. I kapitel 12, Invandrare och socialt kapital, beskriver Kirsti Kuusela hur invandrare kan skapa socialt kapital. Hon tar utgångspunkt i en grupp sverigefinska pensionärer i Borlänges finska förening. Borlängefinnarna har skapat sammanbindande socialt kapital tillsammans med sina landsmän på arbetsplatsen, men framför allt genom ett engagemang i den egna föreningen. Det sammanbindande sociala kapitalet och deltagandet i det egna föreningslivet har gett människorna socialt gemenskap, meningsfull fritid, stöd till den egna kulturen och identiteten samt möjlighet till mobilisering kring saker som är viktiga för dem. Föreningsverksamheten har även förbättrat pensionärernas tillvaro så att deras liv har blivit mer aktiva och rika, och att deras möjligheter att hantera de påfrestningar som hör åldrandet till har ökat. Flera borlängefinnar har även deltagit i det svenska föreningslivet, t.ex. inom facket, kyrkan, ABF och olika svenska intresseorganisationer såsom PRO. Därigenom har de utvecklat överbryggande och utåtblickande socialt kapital, vilket är viktigt för att invandrare ska kunna känna sig delaktiga i den övergripande samhällsgemenskapen och medborgargemenskapen. I kapitlet diskuteras vilken roll det sammanbindande och överbryggande sociala kapitalet kan spela för invandrarnas integration. Den tredje delen, Socialt kapital och plats, består av tre kapitel som på vart och ett på sitt sätt uppmärksammar platsers sociala kapital. I kapitel 13, Äldres boende som socialt kapital, diskuterar Clary Krekula det sociala kapitalet och det sociala nätverkets olika roller för de boende. Begreppet socialt kapital fokuserar på sociala relationer som kan omsättas till fördelar för enskilda personer och betonar därmed de positiva roller som relationerna kan spela. Men ett nätverk kan likväl ha olika betydelser för personerna som ingår. Kunskap om de olika roller som ett nätverk kan ha för olika grupper av enskilda personer är viktig för professionella som arbetar med att organisera verksamheter inom välfärdsstaten. I detta kapitel används äldreboende som en empirisk illustration till de många betydelser som sociala relationer kan ha. För vissa äldre utgör bostaden möjlighetsstrukturer och skapar emotionella och ekonomiska band. Dessutom bidrar boendet till resurser i form av omsorg, kunskap och aktiviteter, samtidigt som det bildar grunden för individens självbild. För andra kan emellertid gemenskapen eller kollektivet få andra konsekvenser. I bostadsformer där bestämmelserna föreskriver att de boende ska bidra med 18

Socialt kapital.indd 18

2010-11-29 18.34


Inledning

arbetsinsatser, kan de som är i dålig fysisk form få problem med att leva upp till dessa förväntningar. Resultatet blir en känsla av isolering i samvaron med de andra. I kapitel 14, Platsers sociala kapital och viljan att driva företag, argumenterar Gunilla Lönnbring och Sven-Erik Karlsson för att socialt kapital har sitt ursprung i ekonomiska och materiella samhällsförhållanden. Näringslivet skapar socialt kapital, och socialt kapital utgör en grogrund för näringslivet. Socialt kapital är alltså beroende av den plats där det finns och av platsens historia och inkomststrategier. En plats där det exempelvis är tradition att invånarna själva äger små jordbruk och skogsbruk skiljer sig från en plats som domineras av en enda stor industri, som i en eller annan mening utgör inkomstkällan för de flesta invånarna på orten. Olika platser har alltså olika livsformer beroende på hur människorna försörjer sig och har försörjt sig bakåt i historien. Detta är sega strukturer som följer med in i framtiden och som påverkar människornas vilja att bli egna företagare. Det sociala och kulturella kapitalet kommer därför att variera med avseende på den dominerande livsformen. Företagarandan blir därför begriplig först när man förstår platsens ekonomiska och sociala villkor, både historiskt och i nutiden. I det avslutande kapitlet, Ungdomskulturellt socialt kapital i marginaliserade bostadsområden, beskriver Thomas Öhlund projektet Lugna gatan, som är ett projekt som syftar till att förebygga sociala problem i marginaliserade förorter. Lugna gatans verksamheter återfinns i flera områden med stora sociala problem och riktar sig till ungdomar som man försöker ge ökade livsmöjligheter genom ett förebyggande arbete och genom att erbjuda möjligheter till utbildning. I kapitlet diskuteras hur Lugna gatans förebyggande sociala arbete leder till ett ökat socialt kapital. Lugna gatans värdar använder sig av sitt ungdomskulturella sociala kapital i mötet med ungdomarna. Arbetet skapar såväl bonding som bridging socialt kapital, där den globala ungdomskulturens sammanlänkande möjligheter är en viktig aspekt. I kapitlet diskuterar Thomas Öhlund också möjligheter och svårigheter att etablera ett nätverksbaserat partnerskap mellan den offentliga sektorn och frivilligorganisationer. Han menar att samarbetet försvåras genom att organisationerna har olika kulturer, språk och mål.

19

Socialt kapital.indd 19

2010-11-29 18.34


Socialt kapital.indd 20

2010-11-29 18.34


Del I.

Socialt kapital – bakgrund och innebÜrder

Socialt kapital.indd 21

2010-11-29 18.34


Socialt kapital.indd 22

2010-11-29 18.34


Kapitel 1.

Socialt kapital – ett fruktbart begrepp Rolf Rønning och Bengt Starrin

I detta kapitel görs en kort genomgång av hur begreppet socialt kapital lanserades och utvecklades. Därefter redogörs för olika sätt att förstå hur socialt kapital och sociala nätverk fungerar – oavsett om syftet är att uppnå större teoretisk insikt eller om man vill an­ vända begreppet praktiskt för att förbättra situationen för indivi­ der eller grupper som behöver hjälp.

Från den norska landsbygden kommer en historia om en jordbrukare som drabbades av en olycka och skadades så allvarligt att han inte kunde driva gården själv på ett helt år. Grannarna turades då om att ställa upp och tog på så sätt ansvar för arbetet på gården. Utan denna hjälp skulle han ha tvingats avveckla en stor del av verksamheten. Det är vad socialt kapital handlar om. Socialt kapital handlar om att vi har resurser i våra sociala nätverk som kommer oss till godo när vi behöver dem. Vi antar att denna jordbrukare hade byggt upp ett sådant kapital under längre tid genom att hjälpa andra vid behov och genom att vara en positiv person i sin närmiljö. Detta kapital kunde han sedan utnyttja när han själv behövde det. Uppbyggandet av kapital kan ske genom att man är duktig på att visa andra omsorg och göra dem tjänster, genom att besöka människor som är sjuka eller genom att delta i gemensamma verksamheter. När man själv blir sjuk eller behöver hjälp kan man förvänta sig att få omsorg tillbaka. På motsatt sätt kan

23

Socialt kapital.indd 23

2010-11-29 18.34


– i ett välfärdsperspektiv Socialt kapital har kommit att bli ett alltmer populärt begrepp inom samhällsvetenskapen. Det används som en samlande beteckning för social sammanhållning, social integrering, socialt stöd och sociala nätverk.

– i ett välfärdsperspektiv

Bengt Starrin

I Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv medverkar 18 forskare, varav flera är ledande inom välfärdsområdet. Redaktörer är Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet och Rolf Rønning, professor i socialpolitik vid Högskolan i Lillehammer. Boken är användbar som lärobok i grundläggande högskole- och universitetsutbildningar inom socialt arbete, social omsorg, folkhälsovetenskap och hälso- och sjukvård. Den vänder sig också till praktiker som arbetar inom socialsektorn och hälso- och sjukvårdssektorn.

– i ett välfärdsperspektiv

Socialt kapital är en resurs som blir tillgänglig för människor när de lär känna och får förtroende för varandra. Denna resurs är också en välfärdsresurs eftersom den underlättar för människor att ta sig ur en utsatt situation, finna arbete, försörja sig och hålla sig friska. Men medan sociala nätverk kan ha positiva effekter på medlemmar i en grupp, kan de samtidigt ha negativa effekter på dem som står utanför. En av huvuduppgifterna för det hjälpande arbetet inom välfärdssektorn är att stärka det sociala kapitalet hos utsatta grupper. Denna bok syftar till att öka förståelsen för vad detta kan innebära och belyser både hinder och möjligheter.

Rolf Rønning (red)

Bengt Starrin Rolf Rønning (red)

Best.nr 47-09518-6

Tryck.nr 47-09518-6-00

Socialt kapital - omslag.indd 1

10-11-30 11.53.21


9789147095186