__MAIN_TEXT__

Page 1

Boken är indelad i två huvuddelar där del 1 ger en bakgrund till planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre. Processmodeller och lagstiftning beskrivs liksom vilka aktörer som i dag finns inom vård och omsorg. Författarna behandlar även värdegrund, språk och dokumentation samt utmaningen med läkemedel och äldre. Del 2 är upplagd som en handbok med mer konkreta exempel på både planering och dokumentation. Denna del kan vara en utgångspunkt för en bredare diskussion i både utbildning och på arbetsplatser om hur vård och omsorg bedrivs i dag. I flera kapitel finns reflektionsfrågor och längst bak i del 2 finns också en termlista som förklarar olika begrepp som används i boken.

Jan Florin är lektor och docent på högskolan Dalarna. Tyra E O Graaf är distriktssköterska och doktorand samt verksamhetskonsult på Tieto och jobbar med teamarbete inom lagrummen hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS över hela Sverige. Arne Sjöberg är geriatriker och chef för geriatriken på Länssjukhuset i Kalmar.

Best.nr 47-10664-6 Tryck.nr 47-10664-6

9789147106646c1c.indd 1

Florin • Graaf • Sjöberg

Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Den vänder sig också till omvårdnadsprogrammet på gymnasiet samt till personal i kommunala verksamheter, biståndshandläggare, politiker och beslutsfattare.

AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

I Planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre beskrivs arbetssätt med teamet som nav där dokumentation av vård- och omsorgsplaner har en naturlig plats. Författarna vill även underlätta den vård och omsorg som befinner sig i gråzonen mellan lagrummen HSL och SoL så att samverkan mellan professioner kan utvecklas och ske med ett för brukaren/ patienten bibehållet helhetsperspektiv.

PLANERING OCH DOKUMENTATION

PLANERING OCH DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

Jan Florin • Tyra E O Graaf • Arne Sjöberg

PLANERING OCH DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

27/10/16 5:03 PM


ISBN 978-91-47-10664-6 © 2017 Författarna och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Förlagsredaktör: Annika Sandström Formgivning: Fredrik Elvander Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Omslagsbild: Shutterstock Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2017

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

9789147106646b1-296c.indd 2

27/10/16 5:01 PM


Innehåll Författarpresentation ................................................................ 6 Inledning ................................................................................. 8 DEL 1. PLANERING OCH DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE ................................................ 10

Kapitel 1. Vård och omsorg som process ................................... 13 Modeller på vårdprocesser....................................................................16 Omvårdnadsprocess ............................................................................23

Kapitel 2. Lagstiftning som reglerar vård och omsorg av äldre ...... 27 Lagstiftning och regelverk inom socialtjänst ............................................27 Lagstiftning och regelverk inom hälso- och sjukvård ................................31

Kapitel 3. Vårdens och omsorgens språk och dokumentation ...... 41 Syfte med dokumentation ....................................................................41 Nationell patientöversikt ......................................................................48 Sammanhållen journal och direktåtkomst ..............................................49 Dokumentation enligt socialtjänstlagen .................................................50 Social dokumentation ..........................................................................52 Dokumentation av vård........................................................................60 Språk för vård och omsorg ....................................................................71 Dokumentation i samverkan .................................................................76

Kapitel 4. Gränslandet HSL och SoL ......................................... 79 Patientstyrd vårdprocess.......................................................................82 Ansvarsstruktur enhetschef och baspersonal ...........................................84 Ansvarsstruktur legitimerad personal och baspersonal .............................85 Ansvarsstruktur legitimerad personal och enhetschef ...............................86 Arbeta i team ......................................................................................93 Olika typer av planeringar ....................................................................96 Prioritering .......................................................................................100 Kontinuitet .......................................................................................101

9789147106646b1-296c.indd 3

27/10/16 5:01 PM


Instruktioner och restriktioner.............................................................103 Beroende och oberoende ordinationer .................................................106 Strukturerad kommunikation .............................................................107

Kapitel 5. Äldreomsorg igår och idag ...................................... 117 Historisk utveckling ...........................................................................117 Ädelreformen ....................................................................................120 Etik i vård och omsorg av äldre ............................................................125 Värdegrunden i vård och omsorg av äldre .............................................127

Kapitel 6. Aktörer i vård och omsorg av äldre ........................... 129 Personal i socialtjänsten .....................................................................131 Roller i omsorgen ..............................................................................136 Personal i hälso- och sjukvården.........................................................139 Icke professionella grupper i vård och omsorg.......................................141

Kapitel 7. Den äldre åldrande individen .................................. 145 Syn på åldrande ................................................................................147 Liv och död .......................................................................................153

Kapitel 8. Perspektiv av betydelse för vård av äldre ................... 159 Geriatrikens viktigaste områden ..........................................................161 Palliativ vård .....................................................................................163 Gerotranscendens ..............................................................................167 Salutogenes ......................................................................................167 Personcentrerad vård och omsorg ........................................................169 Läkemedel och äldre ..........................................................................174

4

9789147106646b1-296c.indd 4

27/10/16 5:01 PM


DEL 2. HANDBOK I DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG I ÄLDREVÅRDEN...................................... 182 Läkemedelsbehandling av äldre...........................................................184 Centrala begrepp för läkemedelsbehandling .........................................186 Professionell kommunikation .............................................................194 Bemötande och delaktighet i vården av äldre ........................................198 Egenskattning av behov och problem ...................................................203 Skattning av behov/problem ..............................................................207 Teamkonferens ..................................................................................212 Exempel på teamkonferens och vård- och omsorgsplan .........................215 Samordnad individuell planering ........................................................221 Vanligt förekommande hälsoproblem eller core sets ..............................222

Begreppsförklaringar ............................................................ 271 Relation mellan journal och kvalitetsregister .........................................271 Termlista...........................................................................................274

Referenser ........................................................................... 279 Register ............................................................................... 289

5

9789147106646b1-296c.indd 5

27/10/16 5:01 PM


Författarpresentation är lektor och docent i Omvårdnad vid Högskolan Dalarna och disputerade 2007 med en avhandling om patientdelaktighet. Jan har publicerat flera artiklar och bokkapitel om dokumentation av omvårdnad, med fokus på planering av omvårdnad, samt har arbetat med fackspråk för omvårdnad genom att översätta flera terminologier för beskrivning av omvårdnad.

Jan Florin

är distriktsköterska och arbetar som verksamhetskonsult på Tieto.  Inriktningen är mot dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård för lagrummen HSL och SoL/LSS (vilket också innefattar privata huvudmän). Tyra är specialist på hur lagrum inom hälso- och sjukvården ska samverka med socialtjänstlagen, och hur detta praktiskt kan organiseras och dokumenteras. Hon är doktorand på Örebro Universitet och har skrivit om patientdelaktighet och patientautonomi.

Tyra E O Graaf

9789147106646b1-296c.indd 6

27/10/16 5:01 PM


F Ö R F A T TA R P R E S E N TA T I O N

är geriatriker och verksamhetschef för geriatriska kliniken på Länssjukhuset i Kalmar. Arne var även med och lade grunderna till den palliativa medicinens utveckling i Sverige. Han är specialist inom geriatrik, invärtesmedicin  och diplomerad  inom palliativ medicin. Arne påtalar tre viktiga systemfel inom vård och omsorg:

Arne Sjöberg

1. Läkemedelsexperimentet som äldre personer är utsatta för. 2. Slutenvårdsexperimentet där de mest sköra tas om hand utifrån organtänk i stället för utifrån livssituation och behov. 3. Äldreomsorgsexperimentet där äldreomsorgen är styrd av regelsystem om bistånd som hanteras olika av olika handläggare.

7

9789147106646b1-296c.indd 7

27/10/16 5:01 PM


Inledning Vård och omsorg av äldre står inför en rad utmaningar som kräver en förändring av både arbetssätt och förhållningssätt. Dokumentation av vård och omsorg har en viktig roll i detta förändringsarbete. Denna bok ger en fördjupad kunskap om dokumentation av vård och omsorg av äldre och ger förslag på tankar om arbetssätt. Vi som är författare har alla erfarenheter av att ”var och en gör sin del”, samtidigt som teamarbete nu lyfts fram som en nödvändig förutsättning för att ge vård och omsorg med god kvalitet. Uppfattningen att personen själv, brukaren eller patienten, också ska ses som en i teamet och vara delaktig med sin unika kunskap växer sig allt starkare. Vård och omsorg av äldre står också inför stora utmaningar med tanke på en generellt ökad livslängd, delvis kopplad till förbättrade möjligheter att kunna bota, lindra och stödja vid sjukdom. Åldrandet medför ofta fler hälsoproblem där balansen mellan krav och resurser i det dagliga livet förändras, vilket medför att behoven av hjälp för att klara av vardagslivet ökar. Vård och omsorg av äldre utgår huvudsakligen från två olika lagrum (HSL och SoL) och involverar ofta många organisationer och aktörer. Det ställer höga krav på tydligt samarbete och kommunikation för att säkerställa en god och säker vård och omsorg. Centralt i det är dokumentationen om den enskilde brukaren/patienten som ett redskap för att beskriva vad som varit, men också för att dokumentera de bedömningar/värderingar som gjorts och de vårdåtgärder och insatser som planeras – att skriva vård- och omsorgsplaner. Vi vill med denna bok underlätta vård och omsorg i gråzonen mellan lagrummen HSL och SoL så att samverkan kan ske med ett

8

9789147106646b1-296c.indd 8

27/10/16 5:01 PM


INLEDNING

för brukaren/patienten bibehållet helhetsperspektiv. Vi vill förstärka läsarens kunskap och färdighet i vård och omsorg av äldre och bidra till ökad förståelse för behovet av samverkan mellan SoL och HSL samt visa på styrkan i att själv kunna dokumentera sitt bidrag. Detta oavsett om det gäller baspersonal, enhetschefer, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, eller personal inom primärvård/specialistvård eller läkare. Att ändra ett arbetssätt eller ett förhållningssätt är en stor förändring som inte sker med automatik. Gamla arbetssätt, rutiner och sätt att organisera arbete är ofta djupt rotade och svåra att ändra på. Boken behandlar det komplexa gränsland som vård och omsorg av äldre befinner sig i och ger konkreta tankar om arbetssätt med teamet som nav där dokumentation av vård- och omsorgsplaner har en naturlig plats. Boken är indelad i två huvuddelar där del 1 ger en bakgrund till planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre. Del 2 är framskriven som en handbok med mer konkreta exempel på både planering och dokumentation. Detta kan utgöra underlag för en enskild persons reflektioner om sin egen yrkespraktik och påverka det egna arbetssättet. Det kan också vara en utgångspunkt för en bredare diskussion i både utbildning och på arbetsplatser om hur vård och omsorg bedrivs idag. Längst bak i del 2 finns också en termlista som förklarar olika begrepp som används i boken.

9

9789147106646b1-296c.indd 9

27/10/16 5:01 PM


DEL 1.

P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N

AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

Del 1. PLANERING OCH DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

10

9789147106646b1-296c.indd 10

27/10/16 5:01 PM


INLEDNING

I den här första delen av boken ges en bakgrund och introduktion till planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre. I Kapitel 1 introduceras vård och omsorg som process för läsaren med olika exempel på processmodeller från både professionerna och den nationella nivån genom arbetet med ett nationellt fackspråk. En grundprocess beskrivs som är användbar som struktur för planering och dokumentation av vård och omsorg. Kapitel 2 ger en bakgrund till planering och dokumentation med en genomgång av den lagstiftning och andra regelverk som reglerar vård och omsorg. Kapitel 3 beskriver språk och dokumentation i vård och omsorg genom en diskussion om olika perspektiv och vad informationen kan användas till. I kapitel 4 beskrivs gränslandet mellan de två lagrum som huvudsakligen reglerar vård och omsorg av äldre, hälso- och sjukvårdslagstiftningarna och socialtjänstlagen. Distinktionen mellan god och säker vård som är mantrat och målet för hälso- och sjukvården och skälig levnadsnivå som är måttstocken för socialtjänsten diskuteras. Olika forum för möte och samarbete/ samverkan diskuteras, exempelvis genom behovet av en sammanhållen journalföring, men också svårigheten att hitta former och göra avgränsningar. Kapitel 5 ger en beskrivning av äldreomsorgen igår och idag. Vidare beskrivs perspektivbytet som skett med ett ökat fokus på individen och ökad omfattning och kvalitet på hälso- och sjukvård i hemmet. I kapitel 6 ges en beskrivning av olika aktörer som idag finns i vård och omsorg och vilka krav som ställs på deras yrkeskompetens. Kapitel 7 beskriver den äldre åldrande individen ur olika perspektiv och samhällets syn på åldrande och död. Grundläggande människosyn, värdegrund och helhetssyn på människan diskuteras. I kapitel 8 ges beskrivningar av de hörnstenar som geriatrisk vård vilar på samt läkemedel och äldre. Begreppet personcentrerad vård och omsorg beskrivs och problematiseras och hur det påverkar både vård och omsorg och rollerna för de inblandade aktörerna.

11

9789147106646b1-296c.indd 11

27/10/16 5:01 PM


9789147106646b1-296c.indd 12

27/10/16 5:01 PM


Vård och omsorg som process Kapitel 1.

Det är svårt att beskriva vård och omsorg utan att komma in på process som ett centralt begrepp. All vård och omsorg kan beskrivas som en rad processer, som i många fall samverkar och bildar en större helhet, men som ibland också kan motarbeta varandra och göra det svårare att uppnå syftet med verksamheten. Detta kan vara speciellt svårt inom vård och omsorg av äldre eftersom flera huvudmän ofta är involverade, och en rad olika yrkesgrupper ska organisera sina insatser så att det stärker hälsa och välbefinnande för den enskilde individen – det vill säga patienten, den boende, brukaren, eller vad vi väljer att kalla den person som kommer i åtnjutande av de professionella tjänsterna. När vi talar om processer inom organisationer (myndigheter, företag m.fl.) menas oftast en serie eller följd av aktiviteter som planeras och utförs under vissa styrda betingelser för att skapa i något avseende ett mervärde. Begreppet process definieras enligt SS-EN ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi (SIS 2015) som: ”grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall”. Följande anmärkning görs: ”Insatser till en process är i allmänhet utfall från andra processer.” Det visar på det ofta komplexa samspel som finns mellan olika processer. Enligt Socialstyrelsens termbank (2015a) är en vårdprocess en ”följd av aktiviteter eller åtgärder som utförs för en patient, avseende ett visst hälsoproblem, mellan inkommen vårdbegäran och avslag av vårdbegäran eller avslut av vårdåtagande”. 13

9789147106646b1-296c.indd 13

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

Process handlar om att skapa ett värde av något för något, och att medvetet agera med en viss riktning. Produktion av varor beskrivs ofta som en process med olika steg som följer på varandra, t.ex. att producera en bil. Idag används begreppet process i lika hög grad för att beskriva verksamhet som mer omfattar tjänster, möten och samarbete mellan olika aktörer. Det kan vara samarbete mellan människor men också mellan människor och maskiner. Vård och omsorg ges idag ofta med stöd av digital teknik på något sätt, vilket ofta kalllas för eHälsa, och beskrivningar av vård och omsorgsprocesser har fått en ökad betydelse i samband med det. Samspelet mellan den enskilde individen och olika professionella aktörer är komplext och dynamiskt, och påverkas ofta i sin tur av samspelet med andra personer eller med digital teknik. En processmodell som diskuteras och används i stor omfattning inom hälso- och sjukvården i Sverige idag kallas LEAN-modellen. Modellen har utvecklats utifrån intryck av hur bilföretaget Toyota bedriver sin verksamhet i Japan med produktion av bilar. Olika värdeskapande aktiviteter identifieras och arbetssätt som inte bidrar till det förändras. Tidstjuvar och onödig väntan minimeras. Det är dock viktigt att förstå utifrån vilket perspektiv man menar att det skapas ett värde. Är det värdeskapande för patienten/ brukaren, eller för vård-och omsorgspersonalen? Eller är det för organisationen?

Tänk på följande scenario: Elsa söker vård för en knöl som hon har känt i höger bröst. Hon får vänta en vecka på att få tid till läkare på vårdcentralen, som efter undersökning och blodprovstagning skickar en remiss till röntgen och mammografi av bröstet. Den genomförs efter en vecka. När bilderna har tolkats av röntgenläkare får läkaren ett remissvar efter en vecka, och skickar då förslag på en ny besökstid till Elsa. Vid det mötet planeras en fördjupad undersökning in om en vecka, med biopsitagning, det vill säga ett litet prov ska

14

9789147106646b1-296c.indd 14

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 1. VÅRD OCH OMSORG SOM PROCESS

tas av knölen för att se vad det kan handla om. Fem veckor efter den första kontakten har läkaren nu ett svar på biopsin och kan meddela Elsa att det var en ofarlig förändring i vävnaden. Detta sätt att organisera vården har fokus på vårdpersonalens arbetsprocess. Det bygger på grundantagandet att optimera användningen av de professionella aktörernas tid, där väntetiden eller ”dödtiden” ska minimeras, specialistens dag ska vara fullspäckad. Resultatet blir att Elsas vårdprocess blir ganska långdragen, med långvarig oro över vad resultatet kan tänkas visa. Tänk på ett scenario där man istället haft fokus på Elsa och hennes vårdprocess i syfte att identifiera värdeskapande aktiviteter, och vad som blir onödig väntan och tidsspillan. Då skulle organisationen av vården behöva se annorlunda ut. Elsa kommer till mottagningen på en drop in-tid, efter undersökning skickas Elsa till röntgen och mammografi direkt, bilderna skickas elektroniskt för tolkning av röntgenläkare och svar ges inom två timmar. Läkaren kan direkt gå vidare med att ta en biopsi av knölen som känns i bröstet innan Elsa får gå hem. Vid återbesöket som planeras in om en vecka finns svaret på den undersökningen tillgängligt.

Detta handlade nu om sjukvård och akut sjukdom, men många paralleller kan göras till omhändertagande av en äldre person inom vård och omsorgen. Vems tid och process är i fokus vid planeringen av vård och omsorgsinsatser: Är det Elsas? Är det personalens? Eller, är det organisationens och ekonomins bästa som är i fokus? Det är farligt att generalisera och det är klart att det kan se väldigt olika ut, men ett intryck vi har är att det i ganska stor omfattning nog är det sistnämnda som är i fokus – vilket både Elsa och personalen delvis får lida för. Tänk bara på hur Elsas behov tillfredsställdes av en rad med olika professionella aktörer som tar ansvar för en liten del av hennes samlade behov. Istället för att ha fokus på Elsa och hennes vård- och omsorgsprocess så ligger fokus på att det är enskilda ak-

15

9789147106646b1-296c.indd 15

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

tiviteter som ska utföras. Personalens arbetsuppgift är att i hög grad utföra samma avgränsade aktivitet åt flera olika personer istället för att sträva efter att kunna tillfredsställa Elsas samlade behov av hjälp och stöd. Förutsättningarna för att bedriva vård och omsorg är väldigt olika i olika sammanhang. Globalt sett finns det enorma skillnader, men även inom ett enskilt land så kan det finnas betydande skillnader. Det kan ske välordnat och lugnt i samband med mötet mellan två personer vid ett hembesök, t.ex. patient och sjuksköterska eller undersköterska, eller under akuta kaotiska omständigheter i samband med omhändertagande vid större trauman och katastrofer. Det krävs form och struktur för att kunna fånga och värdera den information som uppstår i ett vårdförlopp som ofta är mångfacetterat och brokigt till sin natur. Det som brukar kallas process kan ses som just en form eller struktur för hur vi vill att vård och omsorg ska bedrivas – och för den information som vi önskar skapa och använda i samband med vårdförloppet. En process kan också ha mer kvalitativa utgångspunkter och användas normativt för att specifikt beskriva hur man bör göra när man ger god vård och omsorg, arbetar enligt bästa tillgängliga evidens eller upprätthåller hög patientsäkerhet.

Modeller på vårdprocesser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beskrivit en flödesmodell (SKL 2007) som visar vård och omsorg som en process. Modellen beskriver ett helt förlopp från att en begäran om vård och omsorg lämnas, vilken bedöms och beslut tas om aktiviteter, som sedan genomförs och utvärderas, till att sedan avsluta åtagandet. I många sammanhang inom vård och omsorg av äldre avslutas aldrig åtagandet. Hjälpbehovet finns kvar så länge personen lever, och fördjupas eventuellt också med sviktande hälsa. Flödesmodellen omfattar sju steg som beskriver processen att söka och få vård och omsorg. Flödes-

16

9789147106646b1-296c.indd 16

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 1. VÅRD OCH OMSORG SOM PROCESS

modellen ligger också till grund för vårdgarantin och fördelningen av ”kö-miljarden”, statens stimulansmedel till vårdhuvudmännen för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvård. Flödet startar med en vårdbegäran (1), en framställan om att få någon form av hälsooch sjukvård. Det kan vara en bokning av tid på en öppen mottagning eller en remiss, eller att en begäran kommer in på annat sätt. Det sker en bedömning om vårdbegäran (2), att identifiera hälsofrågeställningen och behov av aktiviteter, samt att ta ställning till om det ingår i vårdenhetens uppdrag. Om vårdbegäran bejakas sker en bedömning om behovet av åtgärder (3), vilka sedan planeras (4) och genomförs (5), för att slutligen utvärderas (6). I det fall resultatet av den genomförda vården motsvarar de uppsatta målen och det inte finns kvarstående vårdbehov kan vårdåtagandet avslutas (7). En liknande bild av en vård och omsorgsprocess ges i den Nationella Informationsstruktur (NI) (figur 1) som utvecklats av Socialstyrelsen (2015b). Den centrala arbetsprocessen i all vård och omsorg, den generiska kärnprocessen, omfattar två olika delar som bygger på varandra: dels att bedöma hälsotillståndet och identifiera eventuella hälsoproblem, dels att åtgärda hälsoproblem som identifierats. Inom hälsooch sjukvård kallas den första delen ofta för utredning och den andra för behandling. Varje behandling eller åtgärd måste utgå från någon form av utredning. Inom socialtjänsten kallas det på motsvarande sätt för utredning och insatser.

Initiera vård och omsorg

Utreda

Genomföra

Ta ställning

Följa upp

Figur 1. Nationell Informationsstruktur (Socialstyrelsen 2015b).

17

9789147106646b1-296c.indd 17

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

Det är ofta svårt i förväg att i detalj veta hur ett vårdförlopp verkligen kommer att utvecklas. Det som från början kan se ut som en mindre allvarlig hälsosituation kan visa sig vara en ytterst allvarlig sjukdom som kräver stora insatser under lång tid i komplex samverkan mellan många aktörer. Eller vice versa: symtom som inledningsvis kan tolkas som livshotande visar sig vara relativt ofarliga och kräver bara kortvariga kontakter. I de flesta fall är det ändå möjligt att tidigt i förloppet säga ungefär hur det kommer att utvecklas, vilka insatser som troligen behövs och vilka alternativa utfall som kan finnas. I varje verksamhet i vård och omsorg finns det en del vanliga förlopp, som skulle kunna kallas huvud- eller kärnprocesser, som återkommer ofta. De flesta verksamheter har säkert en någorlunda god överblick och kontroll över dessa baserad på den egna erfarenheten och kompetensen. Om inte, så är det skäl att försöka skaffa sig den överblicken. Den information som uppstår eller skapas i processen är ofta förutsägbar till sin struktur och typ, men naturligtvis inte till sitt faktiska innehåll. Vilka laboratorieprover som bör tas vid en viss sorts hälsoproblem kan beskrivas i förväg men inte vad resultatet av analysen kan vara eller vad det får för konsekvenser för den enskilde individen. Vilka bedömningar som behöver göras vid utredning av rehabiliteringsbehov kan beskrivas i förväg, men inte vad resultatet av utredningen visar. Socialstyrelsen (2015b) beskriver vidare en mer specificerad process för hälso- och sjukvård (figur 2) och för socialtjänsten (figur 3) som delvis skiljer sig åt en del i sina beskrivningar, men som återspeglar samma grundprocess som beskrevs ovan. Det som olyckligtvis är lite undanskymt i Socialstyrelsens modeller är värderingen av hälsotillståndet, vilken utgörs av diagnoser inom olika professionsområden, och värderingen av ansökan om bistånd. Besluten om hälsotillståndet beskrivs på olika sätt, som att ta ställning (figur 1), bedöma behov av åtgärder (figur 2) och besluta (figur 3). Olika och även otydliga beskrivningar bidrar inte till klarhet.

18

9789147106646b1-296c.indd 18

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 1. VÅRD OCH OMSORG SOM PROCESS

Ta emot vårdbegäran för egen räkning

Bedöma behov av utredning

Utreda

Bedöma behov av åtgärder

Åtgärda

Följa upp

Figur 2. Nationell Informationsstruktur: Hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2015b).

Aktualisera

Utreda

Besluta

Utforma uppdrag

Genomföra uppdrag

Följa upp

Figur 3. Nationell Informationsstruktur: Socialtjänst (Socialstyrelsen 2015b).

Vi anser att processen kan beskrivas med sex steg (figur 4) för att beskriva de olika delarna Utredning och Behandling. Det första steget är att ta emot vårdbegäran om vård och omsorg följt av utreda hälsotillstånd och behov. Analysen av detta innebär att värdera hälsotillstånd och behov. Om diagnoserna inom omvårdnad, medicin, fysioterapi och arbetsterapi samt den sociala värderingen av ansökan innebär att vårdåtgärder och sociala insatser ska genomföras vidtar de tre följande stegen i processen: att planera behandling och insatser mot mål; genomföra behandling och insatser, och slutligen att utvärdera behandling och insatser mot mål.

19

9789147106646b1-296c.indd 19

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

Begäran om vård och omsorg

Utreda hälsotillstånd och behov

Värdera hälsotillstånd och behov

Planera behandling och insatser mot mål

Genomföra behandling och insatser

Utvärdera behandling och insatser mot mål

Figur 4. Anpassad vård- och omsorgsprocess utifrån den nationella informationsstrukturen.

Begäran om vård och omsorg En begäran om vård och omsorg synliggör ett uppfattat behov av professionell hjälp och stöd, vilket kan komma från personen själv eller någon i hans eller hennes omgivning eller via någon företrädare för t.ex. hälso- och sjukvården. En begäran kan nå företrädare för vård och omsorg på olika sätt beroende på hur organisationen har valt att möjliggöra olika kontaktvägar. Det kan exempelvis ske genom att en begäran kommer till kommunen muntligt via telefon, skriftligt via email eller via en applikation på nätet, en eHälsotjänst. Begäran om insatser kan även komma via en remiss eller genom samarbetet med andra vårdgivare som exempelvis ett landsting genom samordnad vårdplanering. Det kan också vara en dialog mellan baspersonal och legitimerad personal inom den egna organisationen om en brukare/patient. Det är en rättighet att få sin ansökan om bistånd utredd. Lika viktigt är det att utreda och värdera hälsotillståndet utifrån hälso- och sjukvårdslagens intentioner för att kunna erbjuda adekvat behandling till brukaren/patienten. Vi presenterar här en metod för att jobba i de olika processtegen.

Tillståndsidentifierande aktiviteter När det kommer en begäran om vård och omsorg så görs en bedömning, och därefter genomförs en serie med vårdhandlingar, eller tillståndsidentifierande aktiviteter, för att identifiera hälsoproblemet eller vård- och 20

9789147106646b1-296c.indd 20

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 1. VÅRD OCH OMSORG SOM PROCESS

omsorgsbehovet. Är detta ett hälsoproblem som är relevant för organisationen att bistå med? Är det ett behov som man har rätt enligt lag att få hjälp och stöd med? Är det ett hälsoproblem som man kan ge hjälp och stöd med från den vårdinrättning som begäran har ställts till? Utredningen kan involvera flera yrkesgrupper som gemensamt bistår med kunskap utifrån sitt perspektiv och sin kunskapsbakgrund, men ibland kan det vara bara en person som är kontaktytan för den som kommer med en begäran. Utredningen av begäran genom olika aktiviteter kan variera väldigt mycket beroende på vad begäran omfattar. Utfallet av utredningen visar om det kräver planerade insatser från vård och omsorg eller om det inte finns något identifierat behov som föranleder någon insats. Planering och genomförande av vård och omsorg behöver inte alltid ta så mycket tid – ibland kan det lösas direkt och vårdkontakten, eller vårdåtagandet, kan sedan avslutas. Det kan vara en person på ett särskilt boende som söker kontakt med sjuksköterskan för några nya besvär (symtom) som tillstött. Sjuksköterskan utreder då hälsotillståndet inom ramen för sitt yrkesansvar. Det kan givetvis också vara så att en läkartid behöver ordnas för att det är ett hälsoproblem som behöver bedömas av en läkare. Oavsett hur vårdbegäran tillkommit, och vilka aktiviteter som genomförts i utredande syfte, så kommer det alltid till en punkt i processen när hälsotillståndet behöver värderas av någon eller några – är det ett tillstånd som kräver vidare insatser från vården? Är det ett behov som föranleder vidare insatser från socialtjänsten? Resultatet blir en värdering av hälsotillståndet i form av t.ex. en medicinsk diagnos, en omvårdnadsdiagnos eller ett identifierat hjälpbehov av sociala insatser. Själva diagnosen eller biståndsbeslutet syns inte i modellen men är helt avgörande för vad det är för behandlande insatser som planeras. Valet av omvårdnadsdiagnos vägleder valet av åtgärder i syfte att uppnå ett specifikt förväntat resultat (mål). Valet av biståndsbeslut är en direkt beskrivning av vilka tjänster som ska utföras, men där är värderingen av behovet inte direkt uttryckt, utan framkommer indirekt i och med beviljande av insatserna. 21

9789147106646b1-296c.indd 21

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

Hälsoproblemsåtgärdande aktiviteter I de fall värderingen av hälsotillståndet visar att det kan vara befogat med vård- och omsorgsinsatser vidtar de följande faserna med planering, utförande och utvärdering av vård och omsorg. I planeringen är det bra om ett syfte med insatsen beskrivs, t.ex. som ett förväntat resultat – Vad är det som ska uppnås? Ett systematiskt sätt att tänka vid formulering av förväntade resultat (mål) är att tänka på akronymen SMART som står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt. Om man har tänkt igenom de aspekterna ökar chansen att det förväntade resultatet är tillräckligt konkret beskrivet så att det faktiskt kan vägleda vård och omsorg och även utvärderas. Det ska vara tydligt vad som ska uppnås (S), det ska vara möjligt att följa upp med hjälp av resultatindikatorer (M), det ska vara accepterat och uppfattas som relevant (A), det ska vara möjligt att uppnå (R) och tidpunkten då målet ska vara uppnått ska anges (T). En av de viktigaste faktorerna här är att bestämma en tidpunkt när det förväntade resultatet ska vara uppnått. Är det om en vecka eller en månad? Det kommer att vägleda vård och omsorg och ge en riktning. Insatserna, eller åtgärderna, som planeras formuleras som ordinationer, alltså planerade åtgärder som ska utföras i syfte att uppnå ett förväntat resultat utifrån det nuvarande hälsotillståndet. Ordinationerna behöver vara precist formulerade och svara på frågorna vad, vem, hur och när? Med en sådan detaljnivå blir det lättare för dem som ska utföra ordinationen att också genomföra det så som det var tänkt. Utvärdering av behandling och insatser sker mot målet. Har det förväntade resultatet uppnåtts? Har den förbättring av hälsosituationen skett som vården syftade till? Har funktionen eller aktiviteten i dagligt liv förbättrats så som planen var? Om inte, varför inte det? Att det finns uppsatta mål, förväntade resultat, är helt avgörande för att kunna utvärdera. Utan angivna mål är det svårt att veta mot vad utvärderingen sker.

22

9789147106646b1-296c.indd 22

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 1. VÅRD OCH OMSORG SOM PROCESS

Närståendes hjälp och stöd Personens egen pågående hälsoprocess Vård- och omsorgsprocess

Begäran om vård och omsorg

Utreda hälsotillstånd och behov

Värdera hälsotillstånd och behov

Planera behandling och insatser mot mål

Genomföra behandling och insatser

Utvärdera behandling och insatser mot mål

Begäran om vård och omsorg

Utreda hälsotillstånd och behov

Värdera hälsotillstånd och behov

Planera behandling och insatser mot mål

Genomföra behandling och insatser

Utvärdera behandling och insatser mot mål

Figur 5. Personens egen hälsoprocess.

Det är viktigt att komma ihåg att vi som människor alltid har en ständigt pågående hälsoprocess, och har haft det hela livet med stöd av det sociala sammanhang man har (figur 5). Här bedriver individen egenvård, i olika omfattning och på olika sätt, utifrån sina egna behov och preferenser. Egenvård är aktiviteter i relation till hälsa och välbefinnande som personen själv ansvarar för att både planera och genomföra. Det finns grundläggande likheter även om det finns en stor personlig variation i hur man lever sitt liv. Olika människors livsstilar kan skilja sig åt ganska mycket. När man blir äldre och de egna resurserna avtar så ökar rimligtvis risken för att inte själv kunna ansvara för sin hälsoprocess med stöd av sitt sociala nätverk – man behöver då hjälp av professionella aktörer i vård och omsorg. Då tillkommer en vård- och omsorgsprocess och i samband med kroniska sjukdomar och generell skörhet på grund av ålder kan det behövas professionell vård och omsorg under en längre tid, eller till och med för resten av livet, parallellt med den egna hälsoprocessen.

Omvårdnadsprocess En beskrivning av en process visar en idealbild av hur något ska fungera. Verkligheten är med nödvändighet delvis en annan, då det finns många faktorer som påverkar den ideala bilden. Omvårdnadsproces23

9789147106646b1-296c.indd 23

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

sen är sedan flera decennier en väl etablerad processmodell som används av sjuksköterskor som teoretisk referensram och vägledning vid planering och genomförande av omvårdnad. Det är egentligen en allmän problemlösningsmodell som också beskrivs och används på olika sätt av en del andra yrkesgrupper, t.ex. arbetsterapeuter, fysioterapeuter och dietister. Antalet steg i processen och benämningen på de olika stegen kan skilja sig åt en del, men innebörden är i princip densamma. Processen kan ses på olika nivåer. Den kan ses som en beskrivning av hur ett enskilt hälsoproblem identifieras och värderas samt att vård planeras, genomförs och utvärderas. Processen kan också ses på en högre nivå och där ge en sammanfattande beskrivning av ett helt vårdförlopp – både ur individens och organisationens perspektiv. Jämför gärna likheter och skillnader mellan faserna i omvårdnadsprocessen med de modellbeskrivningar som getts som delar av den nationella informationsstrukturen. Omvårdnadsprocessen har genomgått en del förändringar under årens lopp. Först beskrevs den som en serie med fyra faser: bedömning, planering, genomförande och utvärdering. På 1990-talet började omvårdnadsprocessen oftare beskrivas som en cirkel med fem olika faser som följer på varandra: datainsamling, diagnos, planering, genomförande och utvärdering. Diagnosen gavs tyngd och lyftes fram som ett eget led i processen. Det har sedan följts av beskrivningar där även fastställande av målet respektive planering av åtgärder blivit egna faser, det vill säga omvårdnadsprocessen beskrivs nu oftare med sex faser. Målet kan uttryckas som ett förväntat resultat och planering av åtgärder omfattar att ordinera behandling, vilka åtgärder ska användas för att uppnå det resultatet. De sex faserna är: datainsamling, omvårdnadsdiagnos, förväntat resultat, ordination av åtgärder, genomförande av åtgärder och utvärdering (figur 6).

24

9789147106646b1-296c.indd 24

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 1. VÅRD OCH OMSORG SOM PROCESS

Datainsamling

Utvärdering Kritiskt tänkande

Genomförande av åtgärder

Omvårdnadsdiagnos

Förväntat resultat (mål)

Ordination av åtgärder

Figur 6. Omvårdnadsprocessen.

När en processbeskrivning används på riktigt i mötet mellan en person och vård- och omsorgspersonal kan det som sagt se ganska annorlunda ut. Det händer något när en processmodell slutar vara en teoretisk idealbeskrivning i ett dokument eller en mental bild i någons huvud och istället ska omsättas i tanke och handling ”i verkligheten” i mötet med riktiga människor som lever, har preferenser, protesterar, ställer krav eller har diffusa symtom. Det som händer är att modellen ofta behöver anpassas till de unika förutsättningar som finns just i denna situation med just de människor som är involverade. Processbeskrivningen anger vad som bör göras och vilka vägval och beslutspunkter som finns på den tänkta vägen, men den kan behöva anpassas. Detta gäller i de flesta fall när mer normativa beskrivningar ska omsättas i praktiken. Tänk t.ex. på beskrivningarna i Vårdhandboken (Inera) om hur olika procedurer ska genomföras. Beskrivningen

25

9789147106646b1-296c.indd 25

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

kan vara mycket detaljerad och beskriva alla de aktiviteter som kan tänkas ingå, med metodanvisningar, rutinbeskrivningar och instruktioner. I det konkreta fallet kan man behöva vara tvungen att frångå valda delar för att situationen inte tillåter att det sker enligt idealbilden. Givetvis måste frånsteg från rutinen vara genomtänkt och inte äventyra kvalitet och säkerhet i åtgärden. Skillnaden mellan den önskade vägen genom vård och omsorg – den ideala processen – och den faktiska resan för en individ kan bli stor, speciellt när det är många intressenter och aktörer inblandade. Det är viktigt att vården och omsorgen har koll på båda delarna! Så länge en patient håller sig inom en vård- och omsorgsorganisation – t.ex. ett särskilt boende – är det ganska enkelt att följa det faktiska förloppet. Men när vårdresan omfattar flera vårdgivare och vårdenheter kan det vara mycket svårt att se hela sammanhanget, se det utifrån individens perspektiv. Tänk på diskussionen tidigare i kapitlet om värdeskapande aktiviteter och utifrån vilket perspektiv bedömningen görs. Frågan om hur man ska kunna identifiera och hålla samman den faktiska vård- och omsorgsprocessen för en enskild individ har diskuterats i decennier men ännu finns inget väl fungerande system.

26

9789147106646b1-296c.indd 26

27/10/16 5:01 PM


Lagstiftning som reglerar vård och omsorg av äldre Kapitel 2.

Det är flera lagar som reglerar verksamheterna i vård och omsorg av äldre, där de viktigaste är Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Lagstiftning och regelverk inom socialtjänst Socialtjänstens övergripande mål är att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och möjlighet till aktiva deltagande i samhällslivet. Den viktigaste lagstiftningen som reglerar omsorgen i samhället är Socialtjänstlagen (SoL) som kom 2001 (SFS). Det är en ramlag vilket innebär att detaljregleringar har undvikits. Därmed finns det ofta ett tolkningsutrymme som innebär att olika kommuner kan tillämpa lagstiftningen delvis olika utifrån den enskilde individens perspektiv på sina behov. Tillsyn av omsorgen som utförs både av länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har visat att man i högre grad har fokuserat på medicinska och fysiska behov på bekostnad av psykiska, sociala och existentiella behov. Detta framkom även i utredningen Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008). Portalparagrafen för SoL innebär att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för individens självbestämmanderätt och integritet. Den slår även fast att socialtjänstens arbete och utformning av insatser alltid ska utgå från den enskildes behov och livssituation. Den 27

9789147106646b1-296c.indd 27

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

person som inte själv, eller med hjälp av närstående, kan tillgodose sina behov (fysiska, psykiska, sociala och existentiella), har möjlighet att ansöka om bistånd. Syftet med biståndet är att det ska tillförsäkra personen en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas på ett sådant sätt att det stärker möjligheterna att leva ett självständigt liv. Socialtjänstlagen (SFS 2001) säger vidare att ”socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra”(5 kap., 4:e §). Den utredning som utgör underlag för beslut om bistånd ska genomföras i nära dialog med den som ansöker om bistånd, för att den sökandes egen uppfattning om sina aktuella svårigheter och resurser i livsföringen och i omgivningen kommer fram. Den enskilde har rätt att ansöka om precis vad som helst, och de kommunala riktlinjerna får inte begränsa vad man kan ansöka om för bistånd. Därefter sker en bedömning av den insamlade informationen. I bedömningen analyseras och värderas den insamlade informationen i förhållande till lagstiftning och rättspraxis gällande skälig levnadsnivå. Utredningen leder sedan till ett beslut, som ska beskriva vilka insatser som man har fått beviljade respektive inte beviljade. Beslutet ska vara så tydligt utformat att den enskilde kan förstå det och även ange inom vilket lagrum som beslutet har fattats. Om man inte är överens med kommunen om dess beslut så finns möjligheten för individen att överklaga inom förvaltningsrätten, det vill säga till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstol. Socialstyrelsen har påbörjat en satsning på nationell nivå för att strukturera den information som används. Målet är att åstadkomma nationell statistik och öka chansen till likvärdiga bedömningar över landet. Ett sätt för att nå dit är att använda en mer strukturerad och enhetlig dokumentation för att stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt istället för att använda fri text.

28

9789147106646b1-296c.indd 28

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 2. L AGSTIFTNING SOM REGLERAR VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

Tillsyn som har genomförts, tidigare av länsstyrelse och Socialstyrelsen och nu även från IVO, visar att det fattas beslut genom olika ”paketlösningar” för brukaren. Inom kommunala verksamheter som särskilt boende har det ibland skämtsamt omnämnts som ”all inclusive” – det vill säga man får anses få all hjälp som man behöver. Innebörden av det är dock att alla brukare kanske inte bedöms individuellt utifrån sina behov, utan det är ett kollektivt perspektiv som utgör grund för aktiviteterna och hjälpen som ges på det särskilda boendet. Om en brukare exempelvis vill få komma utomhus varje dag så avgörs det kanske av om den personal som arbetar har tid just den dagen som brukaren har det önskemålet. Om personalen inte har tid till utevistelsen så kommer brukaren inte ut. Om brukaren då skulle vilja överklaga beslut om utebliven promenad så går inte det. Brukaren har redan ”all inclusive”, så det blir alltså ett moment 22. Om däremot brukaren hade bott i ett ordinärt boende och ansökt om insatser, exempelvis promenad utomhus, och fått avslag, så finns möjligheten att få beslutet prövat först i nämnden och därefter i förvaltningsrätt. Om brukaren istället i ovan nämnda exempel på särskilt boende får beviljat utevistelse alla dagar i veckan och det inte blir av så är det en avvikelse. Det lyfts därmed upp på chefsnivå för vidare hantering om orsaken till avvikelsen, samt för utredning och åtgärd så det inte sker igen. Det kan till och med ses som att det är ett missförhållande och då blir det också aktuellt med en lex Sarah-rapport. De anhörigas situation är ett perspektiv som Socialstyrelsen tagit fasta på. Trots att det finns skrivningar i Socialtjänstlagen så saknas underlag för att följa upp i vilken utsträckning anhöriga erbjudits och tagit emot stöd eller inte. Bristen på individualisering är ett problem även när det gäller enskilda anhörigas behov. Socialstyrelsen har fått ett uppdrag från regeringen att anpassa modellen Äldres behov i centrum, som vidareutvecklats till en modell för Individens behov i centrum (2016), till att omfatta anhöriga: ”Anhörigas behov i centrum”. Målgruppen är anhöriga som vårdar eller stödjer vuxna

29

9789147106646b1-296c.indd 29

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

närstående och att utveckla arbetssätt för att kartlägga deras situation och behov av stöd, utifrån både SoL och LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993) är en viktig rättighetslag som ger möjlighet till förbättrade och goda levnadsvillkor för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. LSS har inte specifikt med vård och omsorg av äldre att göra och belyses inte mer i detta sammanhang.

Lex Sarah Lex Sarah (SOSFS 2011:5) fick namnet efter undersköterskan Sarah Wägnert som berättade i media om den vanvård som skedde på det äldreboende som hon jobbade på då. Det var utgångspunkten för ett regelverk om skyldigheten att rapportera om allvarliga missförhållanden och om påtaglig risk för allvarliga missförhållanden i verksamheter som regleras av SoL och LSS. Bestämmelsen trädde i kraft 1 januari 1999 och har skärpts sedan dess, senast i föreskriften SOSFS 2013:16. Bestämmelsen gäller för anställda, praktikanter, studenter eller motsvarande under utbildning, uppdragstagare och för dem som deltar i marknadspolitiska program. Det gäller inte för god man och förvaltare. En lex Sarah-rapport kan aldrig lämnas anonymt. Lex Sarah omfattar en rapport och en anmälan. Rapporten skrivs av den/de anställda som har uppmärksammat ett missförhållande eller risk för missförhållande. Den som bedriver verksamheten, ska efter att man mottagit rapporten dokumentera det, samt rätta till eller eliminera missförhållandet eller den påtagliga risken för missförhållandet. Om den som bedriver verksamheten gör bedömningen att det är allvarligt ska man snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 30

9789147106646b1-296c.indd 30

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 2. L AGSTIFTNING SOM REGLERAR VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

Det är viktigt att se lex Sarah-rapporterna som en del av ett kvalitetsarbete som kan påvisa brister och fel i systemet som behöver uppmärksammas och eventuellt åtgärdas. Tidigare ansågs ofta fel och misstag i vård och omsorg bero på individers felaktiga åtgärder och misstag. Nu anses felen mer bero på system- och organisationsfaktorer och den miljö som individer är aktiva i. Våra erfarenheter är att det fortfarande kan upplevas svårt ute i verksamheterna att skriva en lex Sarah-rapport då man inte vill hänga ut en kollega som gjort fel. Det är då viktigt att försöka komma ihåg att det troligen inte är individen som har gjort fel, utan att incidenten har skett på grund av organisatoriska förutsättningar eller andra faktorer. Användningen av lex Sarah idag syftar inte primärt till att peka ut personer, det är system- och organisationsfelen som man vill komma åt. Finns det systemfel eller rutiner som inte fungerar så är det bra om de kan identifieras och åtgärdas. Då kan man hitta andra lösningar att jobba efter istället så att inte fler brukare drabbas. Vi tar ett exempel. En brukare placerades på toaletten i sin bostad på ett särskilt boende. Personalen som placerade brukaren på toaletten lämnade sedan brukarens lägenhet. Strax därefter var det personalskifte. Brukaren hittades först flera timmar senare av nästa arbetspass, fortfarande sittandes på toaletten. Brukaren hade inte kunnat larma personalen om sin situation. Personalen skrev en lex Sarah-rapport. Återkopplingen från verksamhetsledaren blev att när en brukare som inte själv kan larma placeras på toaletten, får personalen inte lämna lägenheten.

Lagstiftning och regelverk inom hälso- och sjukvård Det har skett en tydlig förskjutning och skärpning av lagstiftning och regelverk genom åren i syfte att stärka patientens position och självbestämmande, oavsett om det handlar om vård på sjukhus, i primärvård eller i hemmet, eller vilken vårdgivare det är som bedriver verksamheten. 31

9789147106646b1-296c.indd 31

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

Lagstiftning och författningar Lagstiftning som reglerar verksamheten inom hälso- och sjukvård är inte en rättighetslagstiftning som det är inom det sociala området, det vill säga att jag som medborgare har rätt till vissa saker. Det är mer en skyldighetslagstiftning, exempelvis om rätten till lika vård. En skyldighet att tillhandahålla lika vård till samhällsmedborgarna. Här ges en beskrivning av en del av den lagstiftningen: • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) • Patientdatalagen (PDL) (2008:355) • Patientsäkerhetslagen (PSL) (2010:659) • Patientlag (PL) (2014:821).

Hälso- och sjukvårdslag

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en portallag som kom 1982 (SFS). Den har ändrats ungefär 75 gånger under åren för att anpassas till senare lagstiftning eller revideras i något avseende. I lagen anges bland annat att med hälso- och sjukvård avses att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador och att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Lika villkor ska förstås så att vården ska ges utifrån individens behov som måttstock, alltså inte att det ska vara precis samma. Det omfattar givetvis också att det inte bör finnas för stora skillnader mellan olika delar av landet gällande vilken typ av vård som ges och med vilken kvalitet den ges. Arbetet som sker nu med öppna jämförelser mellan olika vårdverksamheter bidrar till att synliggöra eventuella olikheter i kvalitet. ”Lika villkor” ska alltså inte uppfattas som att allt ska vara lika. Det ska förstås som att man ska få hjälp och stöd utifrån sin egen situation samt sitt eget behov, och inte enligt en standardmodell som ges till alla. Vidare anges att vården ska bygga på respekt för självbestämmande och integritet, en respekt för människans lika 32

9789147106646b1-296c.indd 32

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 2. L AGSTIFTNING SOM REGLERAR VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

värde och den enskilda människans värdighet samt att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet. Dessutom står det att vården ska vara av god kvalitet, ha god hygienisk standard samt vara lättillgänglig. Vården ska också tillgodose patienten behov av kontinuitet och säkerhet samt trygghet i vården och behandlingen. Vårdpersonal ska också främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonal. HSL anger i tillägg i lag 1998:1660 att ”där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges” (SFS 1998). God vård är ett samlingsbegrepp som Socialstyrelsen (2007, 2009) myntat för att beskriva sex områden som utgör viktiga förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska kunna anses vara av god kvalitet. Dessa områden är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker, effektiv, jämlik och patientfokuserad vård som ges i rimlig tid, det vill säga är tillgänglig (figur 7).

Kunskapsbaserad Tillgänglig

Säker

God vård Jämlik

Patientfokuserad

Effektiv

Figur 7. Vad är God vård? (Socialstyrelsen 2007, 2009).

33

9789147106646b1-296c.indd 33

27/10/16 5:01 PM


D E L 1 . P L A N E R I N G O C H D O K U M E N TA T I O N A V V Å R D O C H O M S O R G A V Ä L D R E

Patientdatalagen

Patientdatalagen (PDL) som kom 2008 ersatte då vårdregisterlagen och patientjournallagen (SFS 2008a). I och med att allt fler vårdgivare hanterar patienternas journaler i datoriserade lösningar behövdes ny lagstiftning. Det nya mediet kunde dela patientuppgifter på ett lätt och smidigt sätt, men det innebar också risker utifrån respekten för patientens integritet. Patientuppgifterna behövde hanteras och förvaras så att obehöriga inte fick tillgång till dem. Bland annat tar man upp om den inre sekretessen ”bara den som behöver uppgifterna i sitt arbete inom hälso- och sjukvården får ta del av patientuppgifter”. Det innebär att bara de som behöver uppgifterna i sitt arbete med patienten ska ha tillgång till dem. Detta ställer krav på att man i verksamheterna jobbar med behörighetstilldelning och åtkomstkontroller. För att ge patienten möjlighet att kunna ta del av de journaluppgifter som finns dokumenterade i patientjournalen, ger lagen tillåtelse för vårdgivaren att ge patienten direktåtkomst till de egna journaluppgifterna och loggar via internet. Det som idag kallas ”e-journal”, alternativt ”journalen på nätet”. Alla vårdgivare i Sverige har ännu inte skapat denna möjlighet, men det utvecklas hela tiden och kommer troligen snart att kunna omfatta alla.

Krav på journalföring enligt patientdatalagen Patientjournalen innehåller de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vård och som rör patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Anteckningar om behandlingsåtgärder av olika slag tillhör också journalen. Till patientjournalen hör även alla de dokument och intyg som kommer in till den aktuella sjukvårdsenheten eller som upprättas där. Även videofilmer, röntgenbilder, EKG-kurvor och fotografier är därför journalhandlingar.

34

9789147106646b1-296c.indd 34

27/10/16 5:01 PM


KAPITEL 2. L AGSTIFTNING SOM REGLERAR VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

Alla legitimerade yrkesutövare har en skyldighet att föra patientjournal (patientdatalag 2008:355, 3 kap.) (SFS 2008a). De vanligaste legitimerade yrkesgrupperna i kommuner eller motsvarande verksamheter för äldre är sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Regelverket i PDL omfattar även personer som utför sådana arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerade yrkesutövare, det vill säga det personalen inom SoL gör åt de legitimerade yrkesgrupperna. Den som för in uppgifter i patientjournalen har också ansvar för dessa anteckningar (3 kap. 4 §). Förutom att journalen ska innehålla information om vem som har gjort en viss anteckning i patientjournalen och när den anteckningen gjordes så ska den enligt PDL 3 kap. 6 §, i de fall uppgifterna finns att tillgå, även innehålla följande uppgifter: • uppgift om patientens identitet, • väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, • uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder, • väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, • uppgift om den information som lämnats till patienten om ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning. Uppgifter ska föras in i journalen så snart som möjligt (3 kap. 9 §). Det beskrivs inte i detalj vad det innebär, utan yrkesutövaren lämnas till att själv avgöra vad det innebär just i denna situation. Det kan förtydligas genom följande exempel: ”När behöver nästa yrkesverksamma person inom hälso- och sjukvården uppgifterna för att kunna utföra en god och säker vård?”. Det innebär exempelvis att sjuksköterskan som bedömt smärtan hos en patient och ordinerat behandling, måste föra in det i journalen direkt, innan arbetspasset är slut. Det behövs för patientsäkerhetens skull så att kollegan på nästa arbetspass har vetskap

35

9789147106646b1-296c.indd 35

27/10/16 5:01 PM


Boken är indelad i två huvuddelar där del 1 ger en bakgrund till planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre. Processmodeller och lagstiftning beskrivs liksom vilka aktörer som i dag finns inom vård och omsorg. Författarna behandlar även värdegrund, språk och dokumentation samt utmaningen med läkemedel och äldre. Del 2 är upplagd som en handbok med mer konkreta exempel på både planering och dokumentation. Denna del kan vara en utgångspunkt för en bredare diskussion i både utbildning och på arbetsplatser om hur vård och omsorg bedrivs i dag. I flera kapitel finns reflektionsfrågor och längst bak i del 2 finns också en termlista som förklarar olika begrepp som används i boken.

Jan Florin är lektor och docent på högskolan Dalarna. Tyra E O Graaf är distriktssköterska och doktorand samt verksamhetskonsult på Tieto och jobbar med teamarbete inom lagrummen hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS över hela Sverige. Arne Sjöberg är geriatriker och chef för geriatriken på Länssjukhuset i Kalmar.

Best.nr 47-10664-6 Tryck.nr 47-10664-6

9789147106646c1c.indd 1

Florin • Graaf • Sjöberg

Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Den vänder sig också till omvårdnadsprogrammet på gymnasiet samt till personal i kommunala verksamheter, biståndshandläggare, politiker och beslutsfattare.

AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

I Planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre beskrivs arbetssätt med teamet som nav där dokumentation av vård- och omsorgsplaner har en naturlig plats. Författarna vill även underlätta den vård och omsorg som befinner sig i gråzonen mellan lagrummen HSL och SoL så att samverkan mellan professioner kan utvecklas och ske med ett för brukaren/ patienten bibehållet helhetsperspektiv.

PLANERING OCH DOKUMENTATION

PLANERING OCH DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

Jan Florin • Tyra E O Graaf • Arne Sjöberg

PLANERING OCH DOKUMENTATION AV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE

27/10/16 5:03 PM

Profile for Smakprov Media AB

9789147106646  

9789147106646  

Profile for smakprov