__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SVENSKA

SOM ANDRASPRÅK 2 & 3 Therese Åkerberg och Christian Norefalk


SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2 & 3 THERÉSE ÅKERBERG & CHRISTIAN NOREFALK NA FÖRLAG


Utgiven av NA Förlag AB, Lund www.naforlag.se © NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Anna Flyman Mattsson Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-88229-00-7 Tryck: OZGraf, Polen 2015 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.


VÄLKOMMEN TILL SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2 & 3! 

 4

1. ANDRASPRÅKSINLÄRNING I TEORI OCH PRAKTIK 

 6

2. SPRÅKLIG VARIATION 

 40

3. DEN SKÖNA LITTERATUREN 

 102

4. KOMMUNIKATION OCH PÅVERKAN   268 5. SKRIV... OCH NÅ FRAM MED DITT BUDSKAP 

 316

6. TALA... OCH FÅ ANDRA ATT LYSSNA  372 BEDÖMNINGSMATRISER 

 416

INDEX 

 438

PERSONREGISTER 

 444

VERKREGISTER 

 448


VÄLKOMMEN TILL SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2 & 3! När du börjar använda denna lärobok har du läst kursen Svenska som andraspråk 1, och kanske även kursen Svenska som andraspråk 2, eller så ska du påbörja denna kurs nu. Boken täcker hela det centrala innehållet i kurserna Svenska som andraspråk 2 och Svenska som andraspråk 3 och är skriven med svenska som andraspråksämnets övergripande syfte i fokus dvs. att du ska få utveckla din kommunikativa språkförmåga och stärka din flerspråkiga identitet. Din flerspråkighet är en stor tillgång både för dig själv och för det samhälle du lever i. Boken ger dig gott om möjligheter att möta, producera och analysera muntligt och skriftligt språk, och i boken får du ofta arbeta tillsammans och föra diskussioner med dina kurskamrater. Detta är viktigt både för din och dina kurskamraters språk- och ämnesinlärning och ger dig möjligheter att även reflektera över både din egen och andras språkanvändning. Språket är ett verktyg för kommunikation, tänkande och lärande. I boken får du möjlighet att vidareutveckla dina kunskaper både i, på och om det svenska språket. Boken innehåller sex kapitel. Vilka kapitel och avsnitt du ska läsa och i vilken ordning du ska läsa dem beror på vilken kurs du läser. Det centrala innehållet och kunskapskraven hittar du på Skolverkets hemsida. Där kan du se vilka moment som är aktuella för respektive kurs. Du kommer överens med din lärare vilken planering du ska följa för att uppfylla alla kunskapskrav.

4

Välkommen till Svenska som andraspråk 2 och 3

Kapitel 1 handlar om andraspråksinlärning. Kapitlet är både teoretiskt då du får fördjupa dig i andraspråksforskningen, och praktiskt då du får lära dig olika strategier som gynnar din inlärning. I kapitel 2 får du lära dig om språklig variation – om språk­ släktskap, språktypologi, språkförändring, språk­ situationen i Sverige och språksociologi. Kapitel 3 är bokens litteraturhistoriska kapitel och fokuserar främst på skönlitteratur. Här får du både en historisk överblick och insyn i olika kulturer, samt verktyg för att analysera och diskutera skönlitterära texter. Kapitel 4 ska du se som ett introduktionskapitel till kapitel 5 och 6. Här tas sådant upp som är väsentligt för både skriftlig och muntlig kommunikation. Detta kapitel är bra att återvända till när du arbetar med kapitel 5 som fokuserar på skriftlig kommunikation och kapitel 6 som fokuserar på muntlig kommunikation. Kapitlen ger dig god förberedelse inför det nationella provet i kursen Svenska som andraspråk 3. Alla kapitel i boken innehåller uppgifter där du får träna dig i ordkunskap och grammatik, och varje kapitel avslutas med att du får reflektera över din språk- och ämnesinlärning. I slutet av läroboken finns bedömningsmatriser som berättar för dig vad du behöver kunna och göra för att få det betyg du strävar mot. Sist i boken finns dels ett index över ord som används i boken och som du kan behöva slå upp när du läser, dels ett personregister och ett verkregister över personer och verk som nämns i boken. Lycka till med dina fortsatta studier i svenska som andraspråk!


REFLEKTERA Gå in på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se) och läs det centrala innehållet och kunskapskraven för den kurs du ska läsa. Fundera sedan över dessa frågor. Diskutera gärna även frågorna med dina kurskamrater och din lärare. • Vad ska bli mest spännande att läsa om i kursen Svenska som andraspråk 2/Svenska som andraspråk 3? • Vad tycker du verkar lättast och svårast i kursen du ska läsa? • Vad känner du att du redan är bra på när det gäller innehållet i kursen du ska läsa? • Vad behöver du repetera från tidigare kurs/kurser i svenska som andraspråk? • Vad känner du att du behöver bli bättre på när det gäller innehållet i kursen du ska läsa? • Undrar du över något som har med kursen i svenska som andraspråk att göra?

Välkommen till Svenska som andraspråk 2 och 3

5


Kapitel ett

Andraspråks­-

inlärning

i teori och praktik I DETTA KAPITEL FÅR DU • läsa och samtala om andraspråksinlärning och andraspråksforskning. • reflektera över förhållandet mellan det svenska språket, ditt modersmål och andra språk du har kunskaper i.

• reflektera över och skriva om din egen och andras språkinlärning. • träna dig i ordkunskap och grammatik. • reflektera över strategier för lärande och din pågående inlärning i kursen.


VAD ÄR ETT ANDRASPRÅK? 

 8

VAD ÄR INLÄRNING? 

 9

VAD ÄR ANDRASPRÅKSINLÄRNING?   10

STRATEGIER FÖR ­ANDRASPRÅKSINLÄRNING 

 28

Kommunikationsstrategier 

 28

Inlärningsstrategier 

 29

Kognitiva strategier – använd hjärnan 

 29

Metakognitiva strategier – planera, strukturera och reflektera 

 30

Sociala strategier – interagera 

 31

NÅGRA NEDSLAG I ANDRASPRÅKS­ FORSKNINGEN 

 11

Från slutprodukt till process 

 11

Ett typologiskt perspektiv – hur är språken släkt med varandra? 

 12

INTERVJU: MÖTE MED EN FLERSPRÅKIG BLIVANDE SJUKSKÖTERSKA 

 33

Ett nativistiskt perspektiv – har vi en medfödd grammatik? 

 12

KAN DU ORDEN? 

 36

Ett funktionellt perspektiv – vilka behov måste språket kunna tillgodose? 

 13

KAN DU GRAMMATIKEN? 

 37

Ett kognitivt perspektiv – vad händer i hjärnan? 

 13

Ett interaktionellt perspektiv – hur påverkar samarbete med andra språkinlärningen? 

REFLEKTERA ÖVER KAPITEL 1 

 38

 14

Individuella faktorers inflytande  

 15

REFERENSER 

 39

Modersmålets inflytande 

 16

PRESSMEDDELANDE: MEDFÖDD BEGÅVNING MINDRE VIKTIGT FÖR TOPPRESULTAT 

 18

POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL: LÖNAR SIG GRAMMATIK­UNDERVISNING? OM ATT LÄRA SIG SVENSKA I OCH UTANFÖR KLASSRUMMET. 

 20


VAD ÄR ETT ANDRASPRÅK? Ni som läser kurserna Svenska som andraspråk 2 och Svenska som andraspråk 3 har alla en sak gemensam när det gäller er språkinlärning – svenskan är ert andraspråk. Begreppet andraspråk (ofta kallat mål­ språk eller L2 i vetenskapliga sammanhang) används ofta som en term för alla språk som lärts in efter för­ staspråket (modersmålet, eller ofta L1 i vetenskapliga sammanhang). Svenskan kan alltså vara en persons tredjespråk men ändå kallas för personens andraspråk. När man talar om förstaspråk och andraspråk syftar man på den ordning en person lärt sig språken i. Detta kallas för successiv tvåspråkighet. Har man däremot lärt sig två förstaspråk samtidigt kallas detta för simultan tvåspråkighet. Termerna förstaspråk och andraspråk har alltså ingenting att göra med hur bra man kan språken. Det är t.ex. vanligt att barn och ungdomar som vuxit upp i en miljö där svenskan är huvudspråk faktiskt så småningom behärskar svenskan bättre än förstaspråket. En person som har vuxit upp med flera språk är flerspråkig. Säkert har du i något sammanhang även stött på begreppet främmandespråk. Kanske i samband med att du skulle välja vilka språk du ville läsa förutom svenska och engelska i skolan? Skillnaden mellan ett andraspråk och ett främmandespråk är att ett andraspråk lärs in i en miljö där språket är det huvudsakliga kommunikationsspråket, medan ett främmandespråk lärs i en miljö där språket inte används naturligt.

8

Andraspråksinlärning i teori och praktik

DISKUTERA Diskutera frågorna med en kurskamrat. 1. Vilket eller vilka är ditt eller dina modersmål? 2. Vilket eller vilka språk kan du förutom svenskan? 3. Definitionerna av begreppen tvåspråkig och flerspråkig är inte helt oproblematiska. Försök definiera begreppen. Ser du dig själv som två- och/eller flerspråkig? Hur resonerar du? 4. Hur har du lärt dig dina språk? Successivt, simultant och/eller som främmandespråk? 5. Vilken status har dina språk för dig? Vilket språk anser du vara viktigast och varför? Vilket språk anser du att du kan bäst?

Termerna förstaspråk och andraspråk har ingenting att göra med hur bra man kan språken.


VAD ÄR INLÄRNING? När man talar om inlärning brukar man skilja mellan begreppen tillägnande och inlärning. Man är då ute efter att skilja mellan tillägnandet som sker automatiskt och naturligt genom kommunikation och interaktion med personer som talar målspråket (t.ex. svenska), och inlärningen, som sker mer fokuserat t.ex. i ett klassrum, och som handlar om att tillämpa de språkliga regler man tillägnat sig. Ibland talar man här även om informell och formell inlärning. Dessa begrepp känner du säkert igen från kursen Svenska som andraspråk 1. Informell inlärning sker utan undervisning medan formell inlärning sker med undervisning och/eller med hjälp av läromedel. Du minns dock kanske också att dessa begrepp inte har den direkta koppling till andraspråksinlärning och främmandespråksinlärning som man kanske skulle kunna tro. Att säga att andraspråksinlärning är detsamma som informell inlärning och att formell inlärning är detsamma som främmandespråksinlärning är inte helt korrekt. Du har säkert själv lärt dig svenska både i och utanför klassrummet, eller hur? Ytterligare en distinktion som brukar göras gällande språkinlärning är den mellan språklig kompetens och språklig performans. Kompetensen, ibland kallad implicit kunskap, består av de språkliga strukturer och regler en person mentalt, ofta intuitivt, vet finns i ett språk, medan performansen, ibland kallad explicit kunskap, är det personen faktiskt säger, skriver, hör och läser dvs. själva användningen av kompetensen. Andraspråksinlärare får ibland erfara att kompetensen och performansen inte alltid samarbetar med varandra. Du ”vet” säkert att det heter ”Igår åkte jag buss till skolan” (kompetens), men ibland händer det kanske ändå att du både säger

och skriver ”Igår jag åkte buss till skolan” (performans). Tillsammans utgör kompetensen och performansen det som man kallar för kommunikativ kompetens. I begreppet innefattas även hur språket används. Det handlar om att man förutom att kunna språkets grammatiska regler behöver kunna anpassa sitt språk efter olika sammanhang och situationer både muntligt och skriftligt. Mycket av innehållet i kurserna Svenska som andraspråk 2 och Svenska som andraspråk 3 handlar just om att du ska utveckla din kommunikativa kompetens.

DISKUTERA Diskutera frågorna med en kurskamrat. 1. Känner du igen dig i beskrivningen av informell och formell inlärning? Hur lärde du dig dina språk? 2. Att kompetensen ibland inte samarbetar med performansen är naturligt då andraspråket är ett språk under utveckling. Känner du igen dig i beskrivningen av begreppen kompetens och performans? Har du själv upplevt att du vet den grammatiska regeln men ändå ibland säger eller skriver fel? Vilka grammatiska strukturer och regler i svenskan tycker du är särskilt svåra? 3. Hur skulle du beskriva kommunikativ kompetens? Vad är viktigt att kunna förutom svenskans grammatik? Läs gärna vad kursplanen säger om detta.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

9


VAD ÄR ANDRA­ SPRÅKSINLÄRNING? I takt med att världen blir alltmer globaliserad ökar behoven av och önskemålen om kunskaper i flera språk. Personer reser, flyttar, flyr och kommer på så sätt i kontakt med andra länder, kulturer och folkgrupper. Att vara andraspråksinlärare idag är alltså mycket vanligt. Du har nyss fått läsa och samtala om begreppen andraspråk och inlärning. Men vad är då andraspråksinlärning? Hur skulle du definiera begreppet?

TA STÄLLNING TILL DEFINITIONERNA Ta i grupp ställning till vilken av definitionerna som stämmer bäst in på begreppet andra­ språksinlärning. Diskutera varför definitionen är bra eller mindre bra. Kan du tillsammans med dina kurskamrater kanske komma på en ännu bättre definition än den du tycker är bäst? 1. ”Andraspråksinlärning är ett informellt tillägnande av kompetens i ett annat språk än modersmålet” 2. ”Andraspråksinlärning är både informell och formell inlärning av performans i ett främmandespråk” 3. ”Andraspråksinlärning är ett formellt tillägnande av performans i svenska” 4. ”Andraspråksinlärning är formell inlärning av både kompetens och performans i ett annat språk än förstaspråket” 5. ”Andraspråksinlärning är både informell och formell inlärning av kommunikativ kompetens i ett annat språk än förstaspråket” 6. ”Andraspråksinlärning är både informell och formell inlärning av kompetens i ett annat språk än modersmålet”

10

Andraspråksinlärning i teori och praktik


NÅGRA NEDSLAG I ANDRASPRÅKS­ FORSKNINGEN Att bedriva forskning om andraspråksinlärning är ganska nytt. Det var först i slutet av 1960-talet som studier i detta började göras. Det var också då som svenskan som ett andraspråk började utforskas. Detta betyder dock inte att andraspråksinlärning är något nytt. Människor har länge ägnat sig åt att lära sig andra språk än sina modersmål. I detta avsnitt ska du få ta del av några teorier kring andraspråksinlärning, både historiska och sådana som är aktuella idag.

FRÅN SLUTPRODUKT TILL PROCESS Innan språkforskningen började ägna fenomenet andraspråksinlärning något större intresse lät man den behavioristiska inlärningsteorin förklara hur ett språk lärs in. Enligt behaviorismen lärs ett språk in genom etablering av vanor. Man menade t.ex. att andraspråksinlärare överförde vanor från förstaspråket till andraspråket, vilket kallas för transfer. Man ansåg att transfer dels kunde leda till fel i andraspråket om förstaspråket och andraspråket var olika varandra, dels kunde underlätta inlärningen om språkens strukturer var lika varandra. Behavioristerna menade att språkinlärning främst skedde genom imitation, övning, belöning och bestraffning s.k. stimuli och respons. Fokus lades på andraspråksinlärningens resultat dvs. på slutprodukten, och språkinläraren ansågs vara passiv i inlärningen. I slutet av 1950-talet började dock protester mot behaviorismen höras. Lingvisten Noam Chomsky var den förste som motbevisade behaviorismen då

han hade upptäckt att språkinlärare både kunde yttra och förstå meningar som de aldrig hört och att de använde icke-målspråksliknande former, t.ex. den inkorrekta verbformen gådde i svenskan och motsvarande former i andra språk t.ex. goed i engelskan. Dessa kunde ju omöjligt vara imiterade från målspråkstalare. Dessutom menade Chomsky att den språkliga omgivningen språkinläraren vistades i var alldeles för bristfällig för att språkinläraren skulle kunna bygga upp ett helt språk med hjälp av denna. Chomskys upptäckter ledde så småningom fram till att lingvisten Larry Selinker i slutet av 1960-talet presenterade sin interimspråksteori och att man då övergav den behavioristiska inlärningsteorin och istället började fokusera på andraspråksinläraren, inlärarspråket och inlärningsprocessen dvs. vägen fram till slutprodukten. Man säger att det skedde ett paradigmskifte dvs. en helomvändning i synen på språkinlärning. Man började nu skilja mellan målspråket – språket som håller på att läras in, och interimspråket eller inlärarspråket – den version av målspråket inläraren successivt bygger upp. Inlärarspråket beskrevs, och betraktas än idag, som ett dynamiskt och naturligt system med språkinläraren som en aktiv och kreativ konstruktör i den pågående inlärningen. Språkliga fel ses idag som naturliga och oundvikliga tecken på att andraspråket håller på att utvecklas. Nedan presenteras några perspektiv som haft betydelse för nutida andraspråksforskning, samt några faktorer man sett påverkar andraspråksinlärningen.

Inlärarspråk ett språk i utveckling Andraspråksinlärning i teori och praktik

11


ETT TYPOLOGISKT PERSPEKTIV – HUR ÄR SPRÅKEN SLÄKT MED VARANDRA?

ETT NATIVISTISKT PERSPEKTIV – HAR VI EN MEDFÖDD GRAMMATIK?

Andraspråksforskning utifrån ett typologiskt perspektiv intresserar sig för vad världens språk har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Språktypologin studerar alltså hur språken i världen varierar sinsemellan. Inom språktypologin tar man reda på hur vanliga eller ovanliga vissa språkliga egenskaper är, hur språkliga drag hänger ihop och vilka drag som är universella dvs. som finns i alla språk. Det har visat sig att det finns ett nära samband mellan hur vanliga eller ovanliga vissa strukturer i språken är och hur lätta eller svåra de är att lära sig för andraspråksinlärare. Vanliga strukturer är lättare att lära sig än ovanliga. Detta kan till exempel förklara varför det i svenskan kan vara så svårt att lära sig att placera ordet inte rätt i en mening. I kapitel 2 får du veta mer om språkliga släktskap.

Lingvisten Noam Chomsky var, som nämndes tidig­ are, en av dem som tidigt reagerade mot den behavioristiska synen på språkinlärning, och hans idéer har haft stort inflytande på andraspråksforskningen men också ifrågasatts en hel del. Chomsky menade ju att språk omöjligt kan läras in genom etablering av vanor, imitation, belöning och bestraffning. Men hur menade då Chomsky att språkinlärning går till? Chomsky hade en teori om att människan föds med en ”språkinlärningsutrustning”, att människan har en medfödd kunskap om hur språk kan vara uppbyggda och att denna kunskap vägleder inlärningen. Enligt Chomsky ”vet” alltså ett barn redan från födseln vad ett språk är och även vilka språkliga kategorier och regler som kan finnas, t.ex. att ord kan delas in i kategorierna verb och substantiv (även om barnet inte är medvetet om denna kunskap). Den medfödda kunskapen kallas för universell grammatik (UG), och det enda som krävs för att språkinlärningsutrustningen ska aktiveras är språkligt inflöde, dvs. att någon t.ex. pratar med personen. Då lär sig, enligt Chomsky, personen vilka regler som gäller i det aktuella språket. Detta menade Chomsky kunde förklara att ett språk faktiskt kan läras in trots att omgivningen inte erbjuder ett så bra eller rikligt inflöde. Men är verkligen inflödet så bristfälligt? På denna punkt har Chomsky fått ta emot mycket kritik. Du får läsa mer om detta under avsnittet om det interaktionella perspektivet på andraspråksinlärning.

Lingvisten Noam Chomsky

12

Andraspråksinlärning i teori och praktik


ETT FUNKTIONELLT PERSPEKTIV – VILKA BEHOV MÅSTE SPRÅKET KUNNA TILLGODOSE? I ett funktionellt perspektiv på andraspråksinlärning studerar man språkliga strukturer i förhållande till vad de används till, hur effektiva och ändamålsenliga de är och hur beroende de är av yttre faktorer. Man studerar t.ex. relationerna mellan olika språkliga former och deras semantiska eller pragmatiska funktioner och kan t.ex. undersöka vilka funktioner artiklar har i svenskan eller vilka funktioner olika talhandlingar, exempelvis att hälsa eller att be om ursäkt, har. Man kan även studera hur språket formas och utvecklas genom människors användning av det och därmed förklara varför språket ser ut som det gör. Utgångspunkten är då alltså att språket formas och utvecklas utifrån människors behov. Människor har t.ex. behov av att kunna hantera social kontakt, interagera samt tolka och formulera yttranden, och då behöver språkets strukturer kunna uppfylla dessa behov. En andraspråksinlärare kan klara sig förhållandevis länge på det man kallar för en basvaritet av målspråket vilken saknar många av språkets böjnings­­element, funktionsord och variationer, men trots att basvariteten räcker för att täcka grundläggande kommunikativa behov räcker den inte när behovet av att uttrycka sig mer specifikt ökar. Ett sådant exempel kan vara när ni som nu läser svenska som andraspråk behöver kunna skriva vetenskapliga texter.

SEMANTIK Läran om ords och uttrycks betydelser.

PRAGMATIK Läran om hur språket används och hur uttryck tolkas beroende på kontexten. (läs vidare om detta i kapitel 4)

ETT KOGNITIVT PERSPEKTIV – VAD HÄNDER I HJÄRNAN? Forskning som görs utifrån ett kognitivt perspektiv på andraspråksinlärning studerar de processer som sätts igång inne i individen när ett språks lärs in och används. Man studerar här t.ex. hur talade yttranden tas emot och produceras, hur språklig kunskap struktureras och lagras, hur språklig kompetens utvecklas och hur språkfärdigheter automatiseras. En teori som haft stor betydelse för det vi idag vet om andraspråksinlärning är Manfred Pienemanns processbarhetsteori. Teorin förklarar inlärarspråkets utveckling genom olika stadier där grammatiska strukturer oundvikligen lärs in i en viss ordning. Svenskan har studerats relativt utförligt i relation till processbarhetsteorin. Man har då t.ex. kommit fram till att en andraspråksinlärare inte klarar av att böja adjektivet efter sitt huvudord i predikativ ställning (stolarna är röda), vilket sker på satsnivå, innan hen klarar det i attributiv ställning (röda stolar), vilket sker på frasnivå (Flyman Mattsson & Håkansson 2010).

Andraspråksinlärning i teori och praktik

13


ETT INTERAKTIONELLT PERSPEKTIV – HUR PÅVERKAR SAMARBETE MED ANDRA SPRÅKINLÄRNINGEN? De andraspråksforskare som håller med Chomsky, som du läst om tidigare, menar precis som honom att inflödet från den språkliga omgivningen är bristfälligt och att det inte räcker för att bygga upp en andra­språksinlärares kompetens. De menar också att återkoppling spelar en ytterst liten roll i språkinlärningen. I ett interaktionellt perspektiv sätts däremot just samspelet mellan inläraren och den språkliga omgivningen i centrum. Här fokuseras inflödet, interaktionens och återkopplingens roll för andraspråksinlärningen, och man menar att dessa faktorer faktiskt spelar stor roll för språkutvecklingen. Man har t.ex. studerat hur målspråkstalare anpassar sitt språk till andraspråkstalare och den förhandling som sker mellan talarna. En teori som haft inflytande på synen på andraspråksinlärning är Stephen Krashens inflödeshypotes. Hypotesen lägger stor vikt vid just inflödets roll, men inte vid den interaktion som sker mellan inlärarna.

14

Andraspråksinlärning i teori och praktik

Krashen menar att inflödet ska ligga på en nivå som ligger strax ovanför den nivå inläraren befinner sig på, men ändå vara begripligt, för att språkutvecklingen ska komma igång. Inflödet blir begripligt genom att inläraren dels ser till andra personers mimik, gester osv. och den aktuella situationen eller kontexten, dels genom att målspråkstalare anpassar sitt språk till inlärarens nivå. En målspråkstalare kan t.ex. tala långsammare, artikulera mer samt använda kortare meningar och enklare ord. Om inflödet är obegripligt går det språkinläraren förbi, menar Krashen. Samtidigt har dock andra andraspråksforskare i sina studier kunnat visa att obegripligt inflöde kan trigga igång inlärning i och med att inläraren då kommer på att hen inte behärskar en viss grammatisk regel. Krashen har också kritiserats för att inte bry sig om utflödets roll. Krashen såg utflöde som ett resultat av inlärningen, medan andra andraspråksforskare menar att det framför allt är när inläraren tvingas producera begripligt utflöde som hen får tillfälle att se vilka luckor som finns i det egna inlärarspråket.


Om utflödet är obegripligt för den person inläraren talar med får inläraren anledning att fundera över vad det är som behöver korrigeras i inlärarspråket för att målspråkstalaren ska förstå vad hen menar, och detta leder i sin tur till nya språkkunskaper. En av dem som betonade interaktionens ­betydande roll för andraspråksinlärningen var Michael Long som i sin interaktionshypotes menade att inflödet blir begripligt genom att interaktionen, snarare än själva språket, anpassas genom s.k. förhandling. En målspråks­talare kan t.ex. hålla sig till färre samtalsämnen, introducera nya samtalsämnen genom att ställa frågor, begära bekräftelse på förståelse och repetera sitt yttrande. I flera studier har det visats att förståelsen ökar med interaktivt inflöde, men huruvida detta leder till inlärning är omdebatterat. Olika studier har här visat olika resultat. Det interaktionella perspektivet på andraspråksinlärning syns även i den forskning som gjorts i klassrum där språkinlärning och språkundervisning sker. Mycket av den undervisning som idag bedrivs är kommunikationsbaserad och innehåller inslag av språklig förhandling och kreativ språkproduktion, men studier har också visat att den språkliga förhandlingen och genuina interaktionen ibland åsidosätts när läraren tar för stort utrymme i klassrumsinteraktionen. Inom det som kallas för sociokulturell teori är grundtanken att språket utvecklas i social kontakt med andra. I denna teori blir dialog och grupparbete viktiga delar i språkinlärningen. Här menar man att det är i samarbetet elever emellan som den genuina interaktionen kommer till stånd. Socialpsykologen Lev Vygotskij utvecklade teorin om den närmaste utvecklingszonen, vilken ses som en lucka mellan vad en inlärare klarar av på egen hand och den utveckling som kan nås med hjälp av stöttning från lärare och kamrater.

INDIVIDUELLA FAKTORERS INFLYTANDE Rikligt inflöde och interaktion är viktiga förutsättningar för en framgångsrik andraspråksinlärning, men de är inte en garanti för det. Det räcker alltså inte att ni som läser svenska som andraspråk får höra, skriva, läsa och kommunicera mycket på svenska. En mängd andra faktorer spelar in för hur snabbt det går att lära sig ett nytt språk och hur väl man lär sig språket. Många andraspråksforskare har studerat hur t.ex. inlärarens attityd och motivation samt hur dennas socio-ekonomiska status, språkbegåvning och inlärningsålder påverkar andraspråksinlärningen. Niklas Abrahamsson sammanfattar att en socialt och psykologiskt optimal inlärningssituation är en inlärningssituation där L2-gruppen har samma sociala status som L1-gruppen, där L2-gruppens integrationsmönster präglas av anpassning till den nya kulturen och det nya språket utan att L1 och L1-kulturen ges upp, där L2-gruppen delar sociala inrättningar med L1-gruppen, där L2-gruppen inte är tät sammansvetsad och är relativt liten med avseende på antalet medlemmar, där L2-gruppen har stora kulturella likheter med L1-gruppen, där positiva attityder råder mellan L2-gruppen och målspråkstalarna, där L2-gruppen planerar att stanna länge, t.o.m. permanent, i landet, där den individuella inläraren inte upplever vare sig språk- eller kulturchock, har hög motivation att lära sig målspråket, samt är öppen och inte känner sig hotad av att en ny kultur och ett nytt språk tar form i den egna personen. 

(Abrahamsson 2009:203f)

Andraspråksinlärning i teori och praktik

15


Det är alltså mycket som ska klaffa för en optimal andraspråksinlärning, och förutom det som tas upp i citatet ovan menar många även att inlärarens startålder för andraspråksinlärningen påverkar inlärningen i hög grad. Mycket forskning har gjorts om ålderns påverkan och ämnet har debatterats mycket. En vanlig föreställning är att barn har lättare för att lära sig språk än vuxna, men många studier har visat att vuxna faktiskt lär sig snabbare än barn i början. Det viktigaste du som andraspråksinlärare ska komma ihåg är att det aldrig är för sent att lära sig ett språk. Det krävs ibland mycket jobb och engagemang, men du kan alltid utvecklas mer i ditt språk. Även om språkinlärningen påbörjas i vuxen ålder går det att nå en mycket hög nivå i andraspråket.

MODERSMÅLETS INFLYTANDE Att modersmålet eller förstaspråket påverkar inlärningen av ett andraspråk är en föreställning många personer bär på. I samband med paradigmskiftet, som du fick läsa om tidigare, började man se transfer som en verklig resurs. Man påpekade att inläraren kunde använda och hade stor nytta av tidigare språkkunskaper när andraspråket skulle läras in. Dessutom sågs nu transfer enbart som en av många processer som formade inlärarspråket. Eftersom transfer kopplas till en behavioristisk syn används idag istället tvärspråkligt inflytande som ett begrepp för alla former av påverkan från förstaspråket. Tanken att språken stöttar varandra är också en viktig förklaring till varför modersmålsundervisning är så viktigt för andraspråksinlärare. Ni som läser svenska som andraspråk ska ju dels få kunskaper i svenska, dels lära er om olika ämnen på svenska. Då är ert modersmål en viktig resurs.

16

Andraspråksinlärning i teori och praktik

VILL DU VETA MER? Du har nu fått läsa lite om andraspråksinlärning och andraspråksforskning. De böcker som i huvudsak har använts som källor till avsnitten du läst är Niclas Abrahamssons bok Andraspråksinlärning (2009) och Kenneth Hyltenstams och Inger Lindbergs Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (2013). Båda böckerna ger en bra inblick i vad andraspråksinlärning är och hur forskningen i ämnet har sett ut och ser ut idag. I dessa böcker kan du läsa mer om ämnet. Vill du veta mer om • inlärarspråk? se t.ex. Abrahamsson kap. 3 och 4 • språktypologi? se t.ex. Abrahamsson kap. 6 • universell grammatik? se t.ex. Abrahamsson kap. 7 • kognitiv andraspråksforskning? se t.ex. Abrahamsson kap. 5 • interaktionell andraspråksforskning? se t.ex. Abrahamsson kap. 8 • individuella faktorers inflytande på andraspråksinlärningen? se t.ex. Abrahamsson kap. 9 • modersmålets inflytande på andraspråksinlärningen? se t.ex. Abrahamsson kap. 10

Språken stöttar varandra!


DISKUTERA Gå tillbaka till avsnittet om andraspråksforskning

målspråkstalarna”, ”inläraren inte upplever

och diskutera frågorna först med en kurskamrat och

vare sig språk- eller kulturchock” och ”inläraren

sedan i hela gruppen.

är öppen och inte känner sig hotad av att en

1. ”Inlärarspråket är ett dynamiskt och naturligt system med språkinläraren som en aktiv och kreativ konstruktör i den pågående inlärningen”, vad menas med påståendet? 2. Språkliga fel är naturliga och oundvikliga tecken på att andraspråket håller på att utvecklas. Vilken inställning har du själv till att göra fel? Är fel bra eller dåligt? Bör alla fel man gör rättas till? 3. Det kan vara lite klurigt att förklara vad Abrahamsson menar i citatet om en optimal inlärningssituation. Försök att reda ut vad som

ny kultur och ett nytt språk tar form i den egna personen”. 4. Beskrivningen av den optimala inlärnings­ situationen är för många andraspråksinlärare en önskedröm. Vad är det som gör att alla inte befinner sig i denna situation? Tycker du själv att din egen situation ser ut som den som beskrivs? 5. I citatet pekas motivation ut som en faktor som påverkar inlärningen. Vad motiverar dig att lära dig mer svenska? 6. Att förstaspråket påverkar andraspråket är en

menas med ”social status”, ”anpassning till den

föreställning som finns hos många idag. Har du

nya kulturen och det nya språket utan att L1 och

själv stött på denna föreställning? Har denna

L1-kulturen ges upp”, ”sociala inrättningar”,

påverkan uttryckts som negativ eller positiv?

”stora kulturella likheter med L1-gruppen”, ”positiva attityder mellan L2-gruppen och

7. Deltar du själv i modersmålsundervisning? Varför? Varför inte?

SKRIV Titta på de fem olika perspektiven på andraspråksforskning igen. Skriv en text där du intar ett kritiskt förhållningssätt till de fem perspektiven. Resonera kring vad du som andraspråksinlärare kan lära dig av dem och vad de säger om din egen andraspråksinlärning.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

17


I ett pressmeddelande den 5 december 2012 tar Skolverket upp några av de aspekter av inlärning du precis har fått läsa om. Läs pressmeddelandet och slå upp ord du inte förstår i en ordbok.

PRESSMEDDELANDE

MEDFÖDD BEGÅVNING MINDRE VIKTIGT FÖR TOPPRESULTAT Motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna. Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Det är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket. – Den etablerade bilden att medfödd begåvning avgör om en elev kommer nå de högsta resultaten i skolan måste omvärderas, säger Karolina Fredriksson, undervisningsråd på Skolverket. Vad behövs för att elever ska nå toppresultat i skolan och hur förhåller sig begåvning till höga prestationer? Det är de grundläggande frågeställningarna i Skolverkets rapport ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”. Bakgrunden till varför Skolverket tagit fram rapporten är att de högpresterande elevernas resultat i de internationella kunskapsmätningarna försämrats.

FÖRÄNDRAD SYN PÅ BEGÅVNING I rapporten har aktuell forskning och elevsvar från de internationella kunskapsmätningarna TIMSS, PIRLS och PISA analyserats. Slutsatsen är att synen på begåvning behöver förändras – från en föreställning om begåvning som i hög grad medfödd och statisk till begåvning som till stor del inlärda, utvecklingsbara förmågor som går att påverka genom undervisning.

18

Andraspråksinlärning i teori och praktik


– Det finns en risk att elever inte anstränger sig om särskilda förmågor ses som medfödda – elever som tror sig sakna förmågor tycker inte att det är lönt att anstränga sig och elever som sägs ha förmågor tror inte de behöver anstränga sig, säger Karolina Fredriksson.

HÖGPRESTERANDE OFTA MOTIVERADE En jämförelse mellan högpresterande och medelpresterande elever visar att de som presterar på en hög nivå är mer motiverade, uthålligare och har en mer positiv syn på studierna och på sin förmåga att klara av dem. De har även en mer positiv uppfattning om relationen till läraren och lärarens stöd. De högpresterande eleverna har också föräldrar med högre utbildningsnivå, och föräldrar som engagerat sig mer i barnens lärande redan innan barnen börjar skolan.

UNDERVISNING FÖR H­ ÖGPRESTERANDE ÄR BRA FÖR ALLA ELEVER Enligt forskningen finns det ingen speciell pedagogik eller undervisning som fungerar särskilt för högpresterande elever. I utvärdering av den gymnasiala spetsutbildningen ses inga tecken på att lärarna skulle använda någon speciell pedagogik. Istället framhålls lärarnas ämneskunnighet, kompetens, engagemang och att de har höga förväntningar på eleverna och ger mycket stöd och hjälp. Det är betingelser som är viktiga för alla elever. – Den undervisning som fungerar för högpresterande elever gynnar alla elever. Fler borde kunna nå toppresultat i skolan, säger Karolina Fredriksson.

DISKUTERA Diskutera frågorna först med några kurskamrater och sedan i hela gruppen. 1. Skolverket har tagit fram rapporten ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisning”. Varför har rapporten tagits fram? 2. I pressmeddelandet beskrivs rapportens slutsats. Slutsatsen är att synen på begåvning behöver förändras. Vilken förändring är det som behövs enligt rapporten? 3. Vilka teoretiska perspektiv på inlärning kopplar du till rapportens slutsats och den förändring som behöver ske? 4. Att se särskilda förmågor som medfödda innebär en risk. Vilken risk rör det sig om? För vilka är detta synsätt en risk? 5. Vilka faktorer är det som påverkar elevernas resultat i skolan enligt rapporten? Känner du igen dig i beskrivningen? 6. ”Den undervisning som fungerar för högpresterande elever gynnar alla elever”. Vad menar Karolina Fredriksson med det?

Skolverket, Pressmeddelande 2012-12-05

Andraspråksinlärning i teori och praktik

19


I Gisela Håkanssons populärvetenskapliga artikel ”Lönar sig grammatikundervisning? Om att lära sig svenska i och utanför klassrummet.” kommer du att få veta mer om processbarhetsteorin som du fått bekanta dig med tidigare i detta kapitel. Läs artikeln och slå upp ord du inte förstår i en ordbok.

DISKUTERA Diskutera frågorna med en kurskamrat innan du läser artikeln. 1. Vilken är din inställning till grammatikundervisning? 2. Behövs grammatikundervisning i skolan? Varför? Varför inte?

POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

LÖNAR SIG GRAMMATIK­ UNDERVISNING? OM ATT LÄRA SIG SVENSKA I OCH UTANFÖR KLASSRUMMET. Text: Gisela Håkansson, Institutionen för lingvistik, Lunds universitet

När jag undervisade i svenska för vuxna invandrare slogs jag ofta av att eleverna hade svårt för vissa grammatiska strukturer. Det var särskilt ordföljden som verkade nästan omöjlig att lära sig, trots att jag lade ner mycket tid på att förklara och öva på svenskans raka och omvända ordföljd. Det konstiga var att småbarn inte verkade ha några som helst problem med svenskans ordföljd – de fick till den utan att få någon undervisning eller rättningar. Detta mysterium har sysselsatt mig under flera år, och jag har försökt lösa det i en rad olika forskningsprojekt. Genom att jämföra inlärare av svenska som förstaspråk, t.ex. tvååriga barn, med inlärare i svenska som andraspråk, som barn över 4 år, samt ungdomar och vuxna, var det möjligt att i detalj beskriva utvecklingen. Resultatet visade att små barn med svenska som förstaspråk placerar verbet på andra plats så

20

Andraspråksinlärning i teori och praktik


fort de använder tillräckligt långa yttranden (Nu kör den). De fåtaliga exempel som finns med avvikande ordföljd är sporadiskt förekommande. Inlärare med svenska som andraspråk kan däremot använda sig av satser med verbet på tredje plats (Nu dom sover) under lång tid. Denna skillnad mellan ordföljdsmönster i första- och andraspråksinlärning har man hittat i studier av olika språk med verbet på andra plats, såväl när det gäller inlärning av svenska som när det gäller inlärning av norska, danska, tyska och holländska. Småbarn som växer upp med språket ifråga från början klarar det bättre än äldre barn och vuxna som utsätts för språket senare. Man har tyvärr inte kunnat enas om varför det är så – ett förslag är att det beror på olikheter i hjärnans struktur och ett annat förslag att det beror på skillnaden i omgivningen. Det faktum att småbarn är bättre visar att undervisning inte kan vara det avgörande, även om man som lärare gärna vill tro det. Undervisning om grammatiska regler som ordföljd blir lätt krånglig. Här kommer ett exempel där läraren gör sitt bästa för att förklara vad ordföljd är och ge regler för svenska: Exempel 1. Lärare: Ordföljd, jag ska förklara vad det är. Orden följer på varandra. Här har vi rak ordföljd. Det är subjekt före predikat, va? Men omvänd ordföljd (skriver på tavlan) då har vi verb före subjekt. När vi har nånting framför – här har vi tiden va – då måste vi ta verbet före subjektet. Manuel! Klockan tolv... (med ifyllnadston så att Manuel ska förstå att han förväntas fylla i)

Lärare: äter han lunch, ja. Anna, vad gör han klockan sju? Anna: ?? Lärare: Jo, klockan sju ... Anna: klockan sju han äter… Lärare: Nej, nej, nej. 

(ur Håkansson 1987)

Problemet här är dels att det är svårt att förklara ordföljd, dels att eleverna svarar på undervisningen på olika sätt. Manuel klarar av att fylla i resten av meningen och använda omvänd ordföljd, medan Anna uppenbarligen inte hänger med. Är de kanske olika ”inlärartyper”. Forskning om individuell variation i språkinlärning har visat att elever fungerar på olika sätt. En del elever kan ta till sig grammatiska regler och använda dem, medan andra inte kan det. I ett projekt om språkinlärning på högstadiet (engelska, franska och tyska) fann Per Malmberg och hans forskargrupp (2000) att eleverna använde olika strategier för att lära sig språket. Vissa elever kunde stödja sig på regler, medan andra inte kunde det. I projektet studerade man bland annat hur elever tänker och resonerar kring grammatiska regler. En av uppgifterna var att eleverna fick läsa exempel och avgöra om de var rätt eller fel. Sedan skulle de motivera sina ståndpunkter. Nedan följer ett par exempel från den delstudien om engelska:

Manuel: äter han lunch

Andraspråksinlärning i teori och praktik

21


Exempel 2. Anders, årskurs 7 Anders: ”They don’t like driving so they cycle instead”. Fel! Intervjuare: Mmm. Och på vad sätt? Anders: Nej doesn’t ska det vara och inte don’t. Intervjuare: Och varför det? Anders: Det är ju flera stycken  (ur Malmberg m fl. 2000, STRIMS-projektet) Det intressanta här är att eleverna har tagit till sig en grammatisk regel – den om plural –s på substantiv i engelska, men de använder sig av samma regel när de ska förklara hur man böjer verb i tredje person singular –s. Anders har lärt sig att det ska vara –s ”när de är flera stycken”, men han tänker inte på att det ju gäller engelska substantiv och inte engelska verb. Hur ska vi som lärare ställa oss till detta? Lönar det sig överhuvudtaget att undervisa om grammatiska regler, om eleven kan missförstå det så? Hur ska undervisningen se ut? Manfred Pienemann (1989) har föreslagit att man ska anpassa språkundervisningen till elevernas egen progression. Han presenterar en stadiemodell med fem nivåer i processbarhetsteorin (PT; Pienemann 1998). Redan på stadium två lär man sig plural på substantiv, medan verbböjningar inte dyker upp förrän på stadium fyra. För att uttrycka plural på ett substantiv räcker det att man kan processa ett ord i taget, och veta om det är singular eller plural. När det gäller verbböjningar, som 3:e person singular –s, måste inläraren däremot kunna överblicka en hel sats och koppla ihop

22

Andraspråksinlärning i teori och praktik

subjektet med predikatsverbet. Detta skulle kunna förklara elevernas svårigheter med verbböjningen. Forskning om andraspråksinlärning av svenska har visat att det även här finns vissa grammatiska strukturer som är utvecklingsbetingade och lärs in i en bestämd ordning. En del av dessa strukturer fungerar som ”förberedelseformer” för de övriga. Enligt processbarhetsteorin kan grammatikundervisningen inte förändra denna ordningsföljd, som är inlärarens eget sätt att organisera språket, utan det bästa är om undervisningen är upplagd enligt samma plan som inläraren själv använder. Låt oss nu se lite närmare på hur svenska som andraspråk växer fram enligt processbarhetsteorin (för en mer detaljerad genomgång, se Pienemann & Håkansson 1999). Stadium 1. Det första steget mot målspråket innebär att inläraren urskiljer och memorerar betydelsen hos ord. Orden är i början oböjda med samma form hela tiden (boken – en boken). Stadium 2. Som andra stadium i inlärargrammatiken kan lexikala morfem klistras på (t ex preteritum: klipp-te, eller plural: bil-ar). Stadium 3. På nästa nivå, som är stadium tre, kan inläraren anlägga ett större perspektiv och se att ord i fraser binds samman genom kongruensmorfologi i svenska. Man kan t ex att binda ihop enheterna i en nominalfras (en röd bil / flera röd-a bil-ar) eller koppla ihop hjälpverb huvudverb i verbfrasen (ska skriv-a, har skriv-it).


Stadium 4. Det fjärde stadiet fungerar som den stora stötestenen för inlärare av svenska som andraspråk, nämligen den omvända ordföljden (inversionen) när satsen börjar med något annat än subjektet (Tåget kommer nu / Nu kommer tåget) Stadium 5. Stadium fem bygger vidare på steg fyra. Först när man klarar huvudsatsordföljd är det möjligt att göra skillnad mellan huvudsats och bisats och exempelvis forma indirekta frågor (När kom tåget? / Jag undrar när tåget kom).

ÄR DET SAMMA UTVECKLING MED SOM UTAN GRAMMATIKUNDERVISNING? Alltsedan man började med att fastställa systematiska inlärningsgångar i olika språk är det många som har försökt utröna om det går att ändra en inlärningsgång genom undervisning. Frågan man ställer sig är om det är någon skillnad mellan inlärare som får grammatikundervisning (formell inlärning) och inlärare som lär sig andraspråket ”naturligt” (informell inlärning). I det följande ska jag presentera en undersökning där jag jämförde formell och informell inlärning (Håkansson 1998). Undersökningen var upplagd som en tvärsnittsstudie där språklig produktion samlades in vid ett givet tillfälle. Vid analysen fastställdes dels hur långt inlärarna hade kommit på vägen, dels om de behärskade alla mellanliggande stadier. Hypotesen var att alla inlärare av svenska som andraspråk skulle följa samma inlärningsgång, oavsett om de fått undervisning eller inte. Materialet bestod av åtta deltagare som återberättade samma film (en stumfilm med Chaplin: Moderna Tider). De inlärare som lärde sig svenska utan undervisning medverkade i det stora europeiska

andraspråksprojektet, ESF-projektet (Perdue 1993). Från denna korpus valde jag ut återberättelser hos fyra deltagare som spelades in efter ca 2-3 års vistelse i Sverige. Det var först då som de klarade av att återberätta längre sekvenser och exempel från stadium fyra och fem dök upp i produktionen. Dessa deltagare hade inte fått någon undervisning utan hade kommit in i arbetslivet genast. För att få jämförelsematerial visade jag samma film för fyra elever med formell undervisning och bad dem återberätta filmen. Eleverna följde en kurs i svenska som andraspråk för utländska studenter och hade cirka fem timmars undervisning varje dag. De spelades in efter att de hade följt kursen i ungefär tre månader, då de började använda narrativer och exempel på nivåer fyra och fem började produceras i spontant tal. Som ytterligare uppgift fick de formella inlärarna återberätta samma film skriftligt, några dagar efter den muntliga berättelsen. För den skriftliga uppgiften fick de tillgång till lexikon, eftersom det var det vanliga tillvägagångssättet vid uppsatsskrivning under den kurs de gick. Syftet med jämförelsen var alltså att säkerställa om lärarnas fokus på vissa fenomen som ordföljd, kunde göra så att eleverna hoppade över vissa stadier. Resultatet av analysen visade att detta inte skedde. Ingen inlärare använde en struktur på ett högre stadium utan att också använda strukturer på lägre nivåer. Tabell 1 visar deltagarnas modersmål, om de är formella eller informella inlärare, samt vilka strukturer de kan använda. Ett plus i tabellen visar att deltagaren använder strukturen ifråga, ett minus att de inte använder den trots att de borde (t ex Imorgon jag ska gå till tandläkaren). Ett snedstreck betyder att strukturen saknas (t ex att de inte använder några bisatser alls). Observera att stadium ett saknas i tabellen, eftersom det bara handlar om att inlärarna använder oböjda ord.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

23


TABELL 1: INLÄRNINGSORDNINGEN MELLAN NÅGRA SVENSKA GRAMMATISKA STRUKTURER. Stadium

2

3

4

5

Struktur

suffix

kongruens i nominalfras

inversion

bisatsordföljd

Kathy (formell, engelska L1)

+

+

/

Mari (informell, finska L1)

+

+

Merle (formell, engelska L1)

+

+

+

/

George (formell, grekiska L1)

+

+

+

/

Fernando (informell, spanska L1)

+

+

+

Peter (formell, holländska L1)

+

+

+

Nora (informell, spanska L1)

+

+

+

Leo (informell, finska L1)

+

+

+

+

SAMMA ORDNING MEN INTE SAMMA HASTIGHET Formella och informella inlärare går alltså igenom precis samma stadier för svenska grammatiska strukturer. Resultaten visar att ingen av inlärarna använde sig av en struktur högre upp i PT-hierarkin utan att producera strukturer från ett lägre stadium. Det råder ett implikationellt förhållande mellan nivåerna hos båda grupperna. En intressant detalj var att ingen av de formella inlärarna använde bisatsordföljd, trots att läraren som undervisade dem hade gått igenom reglerna för svenskans bisatsordföljd och menade att eleverna behärskade dessa.

24

Andraspråksinlärning i teori och praktik

Det finns emellertid en annan viktig skillnad: hastigheten. Vid den tidpunkt när inlärarna har nått stadium 4–5 har de informella inlärarna vistats i Sverige i mellan 3 1/2 och 4 år. De formella har varit i Sverige mellan 3 och 6 månader. Detta bekräftar vad man funnit i tidigare studier, nämligen att undervisning inte kan förändra ordningsföljden mellan utvecklingsstadier, men däremot öka hastigheten i inlärningen. Eftersom läraren pekar ut olika grammatiska strukturer i målspråket behöver eleverna inte vänta tills de hört tillräckligt många exempel i det omgivande språket för att själva bilda sig en uppfattning.


Låt oss gå tillbaka till exempel i inledningen, det där Anna inte kunde följa lärarens anvisningar: Exempel 1. Lärare: äter han lunch, ja. Anna, vad gör han klockan sju? Anna: ?? Lärare: Jo, klockan sju .... Anna: klockan sju han äter.. Lärare: Nej, nej, nej. Varför klarar inte Anna att utföra vad läraren ber henne om trots att det är upplagt för henne att bara följa mönstret som är uppritat på tavlan? Beror problemet på att hon inte förstår lärarens förklaring om vad som är nummer ett och vad som är nummer två? Eller kan hon inte överföra detta abstrakta resonemang till att formulera en egen mening? Är

det kanske rentav så att läraren krånglar till det helt i onödan i sin iver att förenkla beskrivningen av ordföljdsreglerna? Tolkningen enligt processbarhetsteorin är att inversionen är en sen regel. Den är placerad som stadium fyra av fem och kräver alltså flera nivåer som förberedelse. Av exemplet att döma befinner sig Anna fortfarande på en alltför låg nivå för att hon ska kunna processa stadium 4 och undervisningen kan uppenbarligen inte förändra detta. Om man tittar på hur lärare och läromedelsförfattare beskriver svenskans ordföljd (stadium 4) finner man att just här finns det en uppsjö av olika kluriga knep. Det finns exempel på lärare som använder sig av numrerade rutor, och ibland även färger, för att åskådliggöra ordföljden för eleverna. Ibland symboliseras ordföljden av ett tåg, där loket får agera fundamentsposition och verbet blir den första vagnen. Ytterligare exempel är kvadrater, trianglar och cirklar som symboler för olika satsdelar. Allt detta tyder om att det finns ett stort behov hos lärare att finna bra sätt att illustrera den besvärliga inversionsregeln.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

25


SLUTORD Lönar det sig då att undervisa i grammatik om inlärare ändå följer en egen utvecklingsgång? Ja, enligt min mening kan man förena undervisningen med insikter i språkinlärningsteori. Att se inlärare som aktiva individer som själva bygger upp och gradvis justerar sin interna grammatik gör att det blir naturligt med stora skillnader mellan eleverna i en grupp. Det blir ”normalt” att eleverna är på olika utvecklingsstadier, trots att de fått samma undervisning och samma regler presenterats för dem. För att optimera undervisningen och ge alla elever samma chans att upptäcka och bygga upp andraspråket i sin egen takt är det därför viktigt att språket används i naturlig kommunikation med rika möjligheter till hypotesprövning och förhandling. Här har läraren en viktig roll och kan göra en stor insats för utvecklingen av andraspråket. Det finns få sammanhang utanför klassrummet där inlärare med stapplig svenska får chansen att uttrycka sig och tillsammans med andra förhandla sig fram till ett gemensamt innehåll! Att vara lärare med processbarhetsperspektiv innebär nu inte bara att man ska ställa upp som en slags programledare för att eleverna ska få prata. Det innebär också att man ska anta rollen som någon som lotsar eleverna fram genom språket. Om läraren har kunskap om vilka strukturer som är beroende av elevens processningsförmåga på olika stadier (vilka ”bärande väggar” som behövs) blir det lättare att visa eleven vägen till nästa steg i utvecklingen av andraspråket.

26

Andraspråksinlärning i teori och praktik

LITTERATUR • Håkansson, G. (1987). Teacher Talk. How teachers modify their speech when addressing learners of Swedish as a second language. Lund University Press • Håkansson, G. (1998). Modern Times in L2 Swedish. Syntax and morphology in formal and informal acquisition of Swedish. I: Diaz, L. & C. Perez (red) Views on the acquisition and use of a second language. EuroSLA 7 Proceedings. Barcelona. Universitat Pompeu Fabra. 39-50. • Malmberg, Per, Bergström, Ulla, Håkanson, Ulla, Tornberg, Ulrika & Öman, Martin 2000. I huvudet på en elev. Projektet STRIMS. Strategier vid inlärning av moderna språk. Stockholm: Bonnier utbildning. • Pienemann, M. (1989). Is Language Teachable? Psycholinguistic Experiments and Hypotheses Applied Linguistics 10. 52-79. • Pienemann, M. (1998). Language processing and second language acquisition: Processability theory. John Benjamins • Pienemann, M. & G. Håkansson. (1999). A unified approach towards the development of Swedish as L2: a processability account. Studies in Second Language Acquisition. 21. 383-420.


DISKUTERA Diskutera frågorna först med en kurskamrat och sedan i hela gruppen. 1. Gisela Håkansson börjar artikeln med att tala om ett mysterium som sysselsatt henne i flera år. Vilket mysterium är det hon har försökt lösa? 2. Undervisning i grammatik kan inte påverka i vilken ordning grammatiska regler lärs in enligt processbarhetsteorin. Vad är det dock grammatikundervisning kan påverka? 3. Hur ska grammatikundervisningen vara upplagd enligt processbarhetsteorin? 4. Hur växer ett andraspråk fram enligt processbarhetsteorin? 5. Det råder ett implikationellt förhållande mellan nivåerna. Vad menas med det? 6. I Exempel 1 kan Anna inte utföra det läraren ber henne om. Hur kan det förklaras?

7. I artikeln gör Håkansson en del källhänvisningar. Vilka källor hänvisar hon till? Hur ser källhänvisningarna ut? 8. I artikeln beskriver Håkansson en undersökning hon själv gjorde år 1998. Bekanta dig närmare med upplägget i hennes vetenskapliga undersökning genom att svara på följande frågor: ›› Vilket syfte har undersökningen? ›› Vilken hypotes arbetade Håkansson efter? ›› Vilka deltagare deltog i undersökningen? ›› Vad bestod materialet till undersökningen av? ›› Vilket är undersökningens resultat? ›› Vilken är undersökningens slutsats? 9. Titta på artikelns rubrik. Hur skulle du, efter att ha läst artikeln, nu besvara frågan ”Lönar sig grammatikundervisning?”? Behövs grammatik­ undervisning i skolan tycker du? Varför? Varför inte?

Andraspråksinlärning i teori och praktik

27


STRATEGIER FÖR ANDRASPRÅKS­ INLÄRNING För dig som andraspråksinlärare är det viktigt att reflektera över din egen och andras språkinlärning samt utveckla strategier för att fortsätta lära. Du ska både kunna förstå och göra dig förstådd både muntligt och skriftligt. Inom andraspråksforskningen skiljer man mellan kommunikationsstrategier och inlärningsstrategier. Kommunikationsstrategier är alla strategier som används för att upprätthålla kommunikationen när resurserna inte räcker till. Inlärningsstrategier är i sin tur alla strategier som tydligt bidrar till andraspråksutvecklingen. Det handlar enkelt uttryckt om studieteknik. Både kommunikationsstrategier och inlärningsstrategier är något alla, även modersmålstalare, använder sig av.

Utveckla strategier för att fortsätta lära!

28

Andraspråksinlärning i teori och praktik

KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER Tänk dig in i följande situationer: • Du sitter tillsammans med en grupp kamrater och ni har fått i uppgift att prata om er andraspråksinlärning. Du deltar aktivt i diskussionerna men plötsligt kommer du inte på ordet du vill säga. Vad gör du? • Du har fått i uppgift att skriva en text där du reflekterar över din egen språkinlärning. Du sitter och skriver men plötsligt tar det stopp. Du hittar inte rätt ord och vet inte hur du ska fortsätta skriva. Vad gör du? I den första situationen, som handlar om muntlig kommunikation, väljer du kanske att använda ord från andra språk eller att använda ditt kroppsspråk, eller så formulerar du dig kanske på ett annat sätt eller använder ett annat ord med en liknande betydelse. I den andra situationen, som handlar om skriftlig kommunikation, hämtar du kanske en ordlista eller slår upp ordet i din telefon. Kanske tar du även hjälp av en kompis som översätter eller visar dig hur hen formulerat sig, eller så tittar du på en text som påminner om den du ska skriva för att få ett mönster eller en förebild för ditt skrivande. Kommunikationsstrategierna handlar helt enkelt om att lösa ett problem för att kunna hålla kommunikationen vid liv. Kommunikationsstrategierna hänger delvis samman med inlärningsstrategierna som du får titta närmare på i nästa avsnitt.


INLÄRNINGSSTRATEGIER Det finns olika typer av inlärningsstrategier. Inlärningsstrategierna kan vara både medvetna och omedvetna, och olika personer föredrar olika strategier. Alla strategier passar inte alla. Om du blir medveten om vilka inlärningsstrategier som kan hjälpa dig i olika situationer kommer du dock att lyckas bättre med din inlärning. Inom andraspråksforskningen har det visat sig att det är viktigt att anpassa strategierna efter situation och uppgift och dessutom använda flera strategier samtidigt.

I detta avsnitt ska vi titta närmare på tre olika grupper av inlärningsstrategier. Under varje strategi får du tips om hur du kan göra för att din inlärning ska bli så effektiv som möjligt. Kognitiva strategier – använd hjärnan

• Tänk positivt Att din egen inställning och motivation spelar stor roll för din inlärning fick du läsa om tidigare. Tänk ”Jag klarar det här!” och ha ditt mål för inlärningen i minnet. • Koppla ny kunskap till gammal kunskap

SKRIV OCH JÄMFÖR Skriv ner i punktform vilka inlärningsstrategier du brukar använda dig av. Vilken studieteknik har du? Vilka verktyg använder du när du studerar? Jämför det du skrivit med en kurskamrats anteckningar.

Fundera över vad du redan kan om ämnet du ska lära dig och tänk igenom hur de nya kunskaperna hänger ihop med de gamla. • Använd ditt modersmål Att modersmålet är en resurs fick du läsa om tidigare. Ska du lära dig något om ett nytt ämne kan du t.ex. först läsa om ämnet på ditt modersmål och därefter på svenska. Delta gärna i modersmålsundervisning. • Hitta din inlärningsstil Alla lär sig inte på samma sätt. Därför kan det vara bra att ta reda på sin inlärningsstil. Det finns t.ex. visuella inlärare, auditiva inlärare och kinestetiska inlärare. Visuella inlärare lär sig genom att använda ögonen, auditiva genom att lyssna och kinestetiska genom att göra saker. Gör ett inlärningsstilstest (t.ex. ett du hittar på internet) och kolla vilken typ av inlärare du är.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

29


• Använd båda hjärnhalvorna Människans hjärna delas upp i höger och vänster hjärnhalva. I höger hjärnhalva lagras färger och former, bilder, musik, fantasier, drömmar och känslor. I vänster hjärnhalva lagras ord, språk, matematik, logik, analys och tid. Du använder t.ex. vänster hjärnhalva när du ska lära dig ett ords betydelse, stavning och former. Låter du höger hjärnhalva få vara med och gör en fantasibild av ordet i ditt huvud eller tänker dig ordet i ett sammanhang är det mycket lättare att minnas ordet. • Repetera direkt och efter en tid Repetera vad texten eller föreläsningen handlade om och vad som var viktigt i den. Gör samma sak dagen efter och sedan efter en vecka eller en månad igen.

Metakognitiva strategier – planera, strukturera och reflektera

• Studera på heltid Se dina studier som ett heltidsjobb. 40 timmar i veckan ska ägnas åt studier. Detta innebär inte att du har lektion 40 timmar i veckan. Du behöver alltså studera en del på egen hand. • Planera Att hitta en balans mellan skola och fritid kan vara svårt. Du ska studera på heltid och även hinna vara ledig, ägna dig åt fritidsaktiviteter osv. Att planera sin tid är viktigt. Gör t.ex. en veckoplanering. • Studera effektivt Bestäm när, var, vad och hur länge du ska studera så att din studietid blir effektiv. • Förbered dig noga Ta reda på vad som krävs av dig i olika situationer och när du ska göra olika uppgifter. • Gör tankekartor När du ska träna dig i att se det viktigaste i texten, när du ska hålla ett muntligt framförande och när du ska skriva en text kan det vara bra att göra en tankekarta. Be din lärare visa dig hur man gör.

PLANERA

STUDIETEKNIK

• Läs högt Läs upp det du ska lära dig eller det du själv skrivit högt för dig själv. Detta hjälper dig dels att minnas, dels att upptäcka språkliga missar i texten. • Skriv ner och markera nyckelord

SAMARBETE

30

Andraspråksinlärning i teori och praktik

Hjärnan minns det som sticker ut. Att skriva ner och markera nyckelord hjälper dig att se det viktiga i texten när du t.ex. ska sammanfatta vad en text handlar om. Nyckelord på små minneskort hjälper dig också att komma ihåg vad det är du ska säga när du håller ett muntligt framförande.


• Anteckna Arbeta med pennan i handen inte bara när du skriver utan även när du läser och lyssnar.

• Reflektera över din egen inlärning Kontrollera regelbundet och utvärdera det du lärt dig. Fundera över hur du lärde dig ett visst moment, vad som var lätt och svårt och vad du ska ta med dig i ditt fortsatta lärande.

ANVÄND DIG AV LÄSSTRATEGIER När du ska läsa en helt ny text räcker det ofta inte

Sociala strategier – interagera

med att läsa texten en gång. Använd dig istället

• Delta aktivt på lektionerna

av denna arbetsgång när du ska läsa en text: 1. Aktivera din förförståelse och skaffa dig en överblick. Titta på titel, rubriker, underrubriker och bilder. Fundera även över vilken texttyp det är du ska läsa. Texttypen ger dig signaler om vilket innehåll, vilken disposition och vilket språk som används i texten. 2. Läs igenom texten snabbt en gång. Kontrollera om du förstår helheten. Det viktigaste är att du fokuserar på det viktigaste i texten. Skriv ner frågor du undrar över. Stryk gärna under oklarheter.

Din närvaro på lektionerna är självklart viktig, men det räcker inte bara att vara på plats i klassrummet. Var aktiv på lektionerna, delta i samtal, ställ och svara på frågor osv. • Våga be om hjälp Fråga en lärare, en målspråkstalare eller en kamrat om förklaringar och exempel. • Samarbeta med andra Tänk att du lär dig minst lika mycket av diskussioner med dina kurskamrater som av föreläsningar. Ordna studiegrupper där ni diskuterar vad som tagits upp på lektionerna.

3. Djupläs sedan texten. Slå upp ord du inte förstår i en ordbok. 4. Gör kopplingar till dina tidigare kunskaper

DISKUTERA Diskutera tillsammans med dina kurskamrater

och erfarenheter. Kan ämnet eller

vilka strategier du redan visste om och vilka

texttypen kopplas till något du själv varit

strategier som var nya för dig. På vilket sätt

med om, läst eller skrivit tidigare? Med

tror du att strategierna kan hjälpa dig i din

kopplingarna ger du texten mening.

andraspråksinlärning? Ge konkreta exempel på

5. Skriv en sammanfattning av texten med

situationer där strategierna kan användas.

hjälp av nyckelord du markerat. Börja med att sammanfatta varje stycke, sammanfatta sedan ett längre avsnitt och till sist hela texten. Om du tycker texten är lätt att samman­fatta har du i regel också förstått den.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

31


INTERVJUA EN KURSKAMRAT Nu ska du få reflektera över en kurskamrats språkanvändning. Detta ska du göra i en intervju. I intervjun ska du ställa frågor om din kurskamrats språkinlärning, språkkunskaper och språkanvändning. Förbered dina intervjufrågor noga. Därefter genomför du din intervju och skriver slutligen ihop ditt material till en löpande text. När du redovisar intervjun ska du ha med • en rubrik • en kort presentation av personen som du intervjuat • dina intervjufrågor (både dem du hade

VAD KÄNNETECKNAR EN INTERVJU? • I en intervju låter man en person berätta om sitt liv eller något hen varit med om. • Före intervjun måste frågor som ska ställas till intervjupersonen förberedas så att man säkert får ihop tillräckligt med material till sin text. Det är viktigt att inte bara ställa frågor som bara kan besvaras med ett ”ja” eller ”nej”. Under intervjun är det viktigt att man inte blir alltför bunden till sina frågor utan att man tar sig tid att ställa följdfrågor man kommer på under tiden. • I redovisningen av intervjun brukar man inleda med en kort presentation av personen. Detta gör man för att läsaren

förberett innan intervjun och följdfrågorna

ska få veta vem personen är och varför hen

du ställde under intervjun)

intervjuas. Ibland berättar man även när

• svaren du får från din kurskamrat • en avrundning.

och var intervjun äger rum. • Intervjufrågorna brukar i redovisningen markeras på något sätt t.ex. i fetstil eller i

Läs intervjun med Sumalee Amatayakul på

kursiv stil. Den intervjuades svar markeras

följande sidor och försök att hitta de känne-

med talstreck.

tecken som beskrivs i textrutan.

• Den som läser intervjun ska få känslan av att intervjun äger rum här och nu. Därför väljs tempusformer på verben som väcker just den känslan. • Intervjun avslutas med en avrundning som markerar slutet på intervjun.

32

Andraspråksinlärning i teori och praktik


INTERVJU

MÖTE MED EN FLERSPRÅKIG BLIVANDE SJUKSKÖTERSKA Sumalee Amatayakul är 17 år och kommer från Thailand. Hon flyttade till Sverige med sin familj när hon vara 6 år gammal. Hennes mamma är från Thailand och hennes pappa från Sverige. Nu bor hon i Storköping med sin mamma, pappa och lillebror. Sumalee läser vård- och omsorgsprogrammet på Strandskolan och har precis börjat kursen Svenska som andraspråk 2. Vi träffas under en håltimme en vanlig onsdag efter lunch och pratar om hennes språkhistoria.

Du kommer ursprungligen från Thailand. Vad hände under dina år där? – Min mamma kommer från Thailand och min pappa är från Sverige. Min pappa fick jobb i Bangkok år 1995 och efter några år träffade han min mamma och år 1998 föddes jag. Jag gick på dagis i Bangkok men hann aldrig börja skolan där eftersom vi flyttade till Sverige år 2004 när pappa fick jobb i Sverige. Så din mamma är från Thailand och din pappa från Sverige, betyder det att du både kan prata thailändska och svenska? – Ja, jag lärde mig thailändska och svenska samtidigt kan man säga. Mamma pratade thailändska med mig och pappa pratade svenska, men jag lärde mig också en del engelska redan från början eftersom mina föräldrar pratade engelska med varandra. Jag har på sätt och vis alltså flera modermål men jag vill nog ändå påstå att thailändskan var mitt starkaste språk när jag kom till Sverige. Det var ju thailändska jag t.ex. lärde mig på dagis.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

33


Använder du thailändskan fortfarande nu när du bor i Sverige? – Ja, jag använder thailändskan ibland när jag pratar med mamma och så klart när jag pratar med mina släktingar i Thailand. Jag har även lärt mig mer thailändska genom modersmålsundervisning i Sverige. Min lillebror kan nästan ingen thailändska eftersom att han är född i Sverige så när jag vill säga något till mamma som jag inte vill att min lillebror ska höra använder jag thailändskan. Annars pratar vi mest svenska hemma och ibland engelska om det är något mamma och pappa inte förstår på thailändska eller svenska. Min pappa kunde ju inte thailändska när han började arbeta i Thailand men han har lärt sig lite nu, och mamma har blivit rätt så duktig på svenska tycker jag. Så du tycker det är viktigt att behålla thailändskan? – Ja, verkligen! Eller rättare sagt, det har jag lärt mig att det är genom min modersmålsundervisning. Det är nog först nu på senare år som jag börjat tänka på hur värdefullt det är att kunna flera språk. Vilka språk kan du förutom thailändska och svenska? – Här i skolan i Sverige har jag även läst franska och så har jag ju fortsatt att lära mig engelska. Franskan kan jag förstå när jag läser och lyssnar men jag tycker det är svårt att prata franska. Engelskan är lättare. Vilket språk använder du med dina kompisar? – Oftast svenska, eftersom det är vårt gemensamma språk. Jag har några kompisar som precis som jag kommer från Thailand och ibland pratar vi thailändska. En gång hyrde vi till och med en film på thailändska och såg den tillsammans. Ibland tycker jag att det är lite kul att kunna ett språk alla i klassen inte kan.

34

Andraspråksinlärning i teori och praktik

Du sa att ni hyrde en film, vad gör du mer för att inte glömma bort thailändskan? – Jag läser böcker och tidningar, och pratar med min mamma förstås. Du läser svenska som andraspråk. Är svenskan ett svårt språk? – Ja, jag tror det. Jag kan väl egentligen inte säga att jag själv har haft så jättestora problem med det dock. Jag tror att det är för att jag mötte svenskan redan den dagen jag föddes. Jag har dock sett en skillnad på svenskan som jag använder med pappa och som jag använde som barn och svenskan jag måste använda i skolan. Det är mycket mer formellt nu. Ordföljden kan vara svår. Men du tycker det är kul att lära dig mer svenska? – Jag tycker generellt att det är roligt med språk och svenskan är viktig för mig. Svenskan är en del av min identitet och så klart viktig för att svenska är huvudspråket i Sverige. Vad motiverar dig att fortsätta lära? – Att få ett bra jobb i framtiden. Att kanske i framtiden kunna arbeta som sjuksköterska för en hjälporganisation t.ex. i Thailand. När tsunamin drabbade landet år 2004 hade vi precis flyttat till Sverige. Jag har tänkt mycket på det och skulle vilja hjälpa till i krisdrabbade områden, men jag vill alltid kunna återvända till Sverige och arbeta inom vården här. Det låter som att du har tänkt mycket på vad du vill göra i framtiden. Tack för intervjun och ett stort lycka till! – Tack!


LÄS EN SJÄLV­BIOGRAFI ELLER EN BIOGRAFI Tycker du att det är intressant att läsa om

SJÄLVBIOGRAFIER • Jag är Malala – flickan som stod upp

personers liv? Här kommer tips på självbiogra-

för rätten till utbildning och sköts av

fier av och biografier om kända personer. Får

talibanerna (2013) av Malala Yousafzai &

du veta något om personens skolgång, inlärning

Christina Lamb

eller språkkunskaper i boken?

• 16 rader (2013) av Petter Alexis Askergren • Jag är Zlatan Ibrahimovic – min historia (2014) av Zlatan Ibrahimovic & David

REDOVISA SJÄLVBIOGRAFIN ELLER BIOGRAFIN DU LÄST Tänk dig att du intervjuar personen som självbiografin eller biografin handlar om. Vilka frågor ställer du till personen? Vilka svar får du? Redovisa självbiografin eller biografin du läst genom att skriva ner din intervju med personen. Följ instruktionerna i uppgiften ”Intervjua en kurskamrat”.

Lagercrantz • När jag inte hade nåt (2014) av Ison Glasgow & Emil Arvidson • Nordkorea – nio år på flykt från helvetet (2014) av Eunsun Kim & Sébastien Faletti • Total Recall – min osannolikt sanna livs­ historia (2012) av Arnold Schwarzenegger & Peter Petre

BIOGRAFIER • Dalai Lama – en auktoriserad biografi (2009) av Mayank Chhaya • Mandela – en biografi (2013) av Anthony Sampson • Steve Jobs – en biografi (2011) av Walter Isaacson • Ibland vill man bara försvinna (2014) (om Dogge Doggelito) av Kim Veerabuthroo Nordberg • Dregen – självbiografin (2013) av Tore S Börjesson Nobelpristagaren Malala Yousafzai under Nobels Fredspriskonsert i Oslo 2014.

Andraspråksinlärning i teori och praktik

35


KAN DU ORDEN? Kontrollera att du kan dessa ord och uttryck från kapitel 1 genom att göra följande uppgifter: 1. Diskutera med dina kurskamrater vad du tänker på när du hör orden. Vad associerar du orden till? 2. Turas om att läsa upp orden högt för varandra och kontrollera att du uttalar dem rätt. 3. Turas om att läsa upp orden högt för varandra och kontrollera att du kan stava orden rätt. 4. Bestäm vilken ordklass orden tillhör och vilken form adjektiven, substantiven och verben står i. 5. Förklara för varandra vad orden betyder. 6. Skriv egna meningar där orden ingår.

36

term

etablering

ändamålsenliga

socio-ekonomiska

behärskar

överförde

uppfylla

status

tillägnandet

underlätta

förhållandevis

integrationsmönster

distinktion

yttra

grundläggande

råder

strukturer

omgivningen

processer

klaffa

mentalt

bristfällig

lagras

engagemang

intuitivt

helomvändning

automatiseras

resurs

erfara

dynamiskt

återkoppling

inblick

innefattas

konstruktör

interaktionens

önskedröm

globaliserad

oundvikliga

förhandling

strategier

nyss

nutida

trigga

upprätthålla

definiera

sinsemellan

introducera

inlärningsstil

utforskas

drag

bekräftelse

logik

ägnat sig åt

inflytande

genuina

analys

fenomenet

inflöde

åsidosätts

överblick

Andraspråksinlärning i teori och praktik


KAN DU GRAMMATIKEN? Du och dina kurskamrater fick tidigare i kapitlet intervjua varandra om er språkanvändning och era språkkunskaper. Ta fram era intervjuer igen och byt texter med varandra.

GÖR ETT LITET PT-TEST Tidigare har du fått bekanta dig med den s.k. processbarhetsteorin (PT). Din uppgift är nu att analysera din kurskamrats intervju utifrån processbarhetsteorins utvecklingsstadier. Dessa stadier finns bl.a. beskrivna i artikeln ”Lönar sig grammatikundervisning? Om att lära sig svenska

3. Kan du hitta exempel på kongruensböjning inom nominalfrasen (s.k. attributiv kongruens t.ex. ett svårt språk/flera svåra språk) och/eller hjälpverb kopplade till huvudverb (t.ex. ska läsa/har flyttat)? 4. Kan du hitta exempel på kongruensböjning över frasgränserna (s.k. predikativ kongruens t.ex. språket är svårt) och/eller exempel på inversion (dvs. att en annan satsdel än subjektet står i fundamentet och att verbet finns på andra plats i satsen t.ex. Nu läser hon)? 5. Är ordföljden rätt i huvudsatser och bisatser? Är ordet inte rätt placerat i huvudsatser och bisatser (t.ex. Hon läser eftersom hon inte vill skriva eller Jag hade bara kunnat prata arabiska om jag inte hade flyttat till Sverige)?

i och utanför klassrummet.” som finns i detta kapitel. Du gör PT-testet genom att besvara följande frågor: 1. Tycker du att din kurskamrat använt rätt ord i rätt sammanhang? 2. Kan du hitta exempel på verb i presens eller i preteritum och/eller substantiv i plural och/eller i bestämd form (t.ex. flyttar/flyttade eller skolor/skolan)?

Andraspråksinlärning i teori och praktik

37


REFLEKTERA ÖVER KAPITEL 1 • Vad har du lärt dig? • Vad var nytt för dig? • Vad var det viktigaste du lärde dig? • Vad var det mest intressanta? • Vad tyckte du var svårast? • Vad behöver du repetera? • Vilka inlärningsstrategier tror du att du kommer att använda dig av i fortsättningen? • Vad ska du tänka på i fortsättningen av kursen?

38

Andraspråksinlärning i teori och praktik


REFERENSER • Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. • Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. En analys­ modell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. • Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. • Håkansson, G. (2014). ”Lönar sig grammatikundervisning? Om att lära sig svenska i och utanför klassrummet”. Lisetten 25 (3). 26–29. • Skolverket (2012). ”Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat”. (2012-12-05).


Svenska som andraspråk 2 & 3 täcker hela det centrala innehållet i kurserna Svenska som andraspråk 2 och Svenska som andraspråk 3 och är skriven med svenska som andraspråksämnets övergripande syfte i fokus, dvs. att eleven ska få utveckla sin kommunikativa språk­förmåga och stärka sin flerspråkiga identitet. Boken innehåller sex kapitel: • Andraspråksinlärning i teori och praktik • Språklig variation • Den sköna litteraturen • Kommunikation och påverkan • Skriv… och nå fram med ditt budskap • Tala… och få andra att lyssna I alla kapitel ges eleven gott om möjligheter att möta, producera och analysera muntligt och skriftligt språk, såväl enskilt som tillsammans med kurskamrater. Alla kapitel innehåller uppgifter där eleven får träna sig i ordkunskap och grammatik, samt reflektera över sin språk- och ämnesinlärning. I slutet av läroboken finns bedömningsmatriser som ger vägledning för såväl formativ som summativ bedömning.

www.naforlag.se

Profile for Smakprov Media AB

9789188229007  

9789188229007  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded