9789172058637

Gun-Britt Fhager

Här är skriften med praktiska tips i vardagen till dig som har svårt med aptiten, är anhörig eller arbetar med nutritionsomvårdnad på sjukhus, hemsjukvård eller i hemtjänst. Ät, drick och njut utan prestationskrav!

Denna skrift visar dig hur du kan fokusera på möjligheter istället för hinder när det gäller mat och dryck.

Idébanken till menyerna är hämtade från författarens erfarenhet och kunskap om vad många personer kan tänka sig att äta när aptiten, förmågan och orken har minskat.

Här finns idéer och recept på mat och dryck att inspireras av.

Gun-Britt Fhager är leg. dietist och har en medicine magisterexamen i klinisk nutrition.

Hon har under många år mött patienter med nedsatt aptit, förmåga och ork att äta.

Ätglädje vid minskad aptit

Förord ”Äta bör man annars dör man, äta gör man ändå dör man.”

Så lyder ett känt ordspråk. För de flesta av oss är maten och ätandet starkt förknippat med liv, livskvalitet och hälsa. Men också med gemenskap, njutning och glädje. Tyvärr väcks också för många negativa tankar: hunger, fattigdom, stress, borde-banta, vad är nyttigt? Maten betyder mycket för alla, hela livet.

I den sista perioden i livet märks detta också. Glädje när aptiten kommer tillbaka ibland, sorg över att inget smakar som förr, aptitlösheten som påminner om sjukdom som inte går att bota. Den avmagrade kroppen som berättar om att livets slut kommer närmare.

För oss som möter svårt sjuka i vardagsarbetet blir det viktigt att ge råd och tips som ökar glädjen kring mat och måltid, och att vi minskar stressen som orsakas av problem. Vi berättar gärna att det finns anledning att lita på kroppens signaler: Går det inte att äta beror det oftast på att kroppen inte förmår tillgodogöra sig matens näring. Men vi undersöker alltid om ätproblemen beror på något som faktiskt går att behandla: svampinfektion, förstoppning, magsår, läkemedelsbiverkningar med mera. Det bästa är om den sjuke känner att det finns ett samarbete med familjen, vårdpersonal och experter som läkare och dietist.

Denna inspirationsskrift kan vara ett bra hjälpmedel i detta sammanhang. Om man vill prova något annat är det ju bra att få tips.

Viktigast av allt är nog ändå att lyfta fram glädje och gemenskap.

Släpp aldrig in prestationskrav och besvikelse. Tillsammans letar vi oss fram. Alla idéer är inte bra för alla, alla dagar är inte lika. Ta vara på det goda: en jordgubbe och lite, lite grädde – inte så dumt, eller hur?

Gunnar Eckerdal, överläkare vid palliativa teamet Hallands sjukhus/ Kungsbacka och processägare för Cancervårdprocessen vid RCC Väst.

Inledning Tanken med denna skrift är att bjuda på något gott, att vara en idébank, en inspirationskälla till mat och ätglädje när förmågan och orken att äta är nedsatt på grund av sjukdom. Skriften innehåller många enkla recept med få ingredienser.

Skriften kan användas som en vanlig kokbok eller så kan man testa kostråden och skriva sin egen kostplan utifrån aktuella smakpreferenser och förmåga att äta.

Mat och näring har hamnat i skymundan för den moderna tekniska medicinska vården. Men det vi alla vet är att mat och dryck ger förutsättningar för ökat välbefinnande. Ett ökat välbefinnande kan till exempel innebära saker som att hålla kroppstemperaturen, slippa frysa, orka samtala med anhöriga och vänner, att läsa tidningen, bli lugn i kroppen, att såren kan läka, att orka skratta, orka lyfta huvudet från kudden och att kunna sova gott om natten.

Vi äter inte samma mat livet ut, vårt ätande och val av mat förändras. När man har svårt att äta är det framför allt mjölk-, ägg-, ost- och frukostmat samt efterrätter som går lättast. Det är viktigt att respektera varje persons egna smakupplevelser och låta den ätande själv bestämma om maten är god eller inte.

Många personer med kronisk sjukdom besvä”Vi får så dålig mat här men ras av aptitlöshet, matleda, smak- och luktförigår kväll fick vi något riktigt ändringar och tidig mättnadskänsla. Hur smaken gott, vi fick risgrynsplättar!” upplevs är en produkt av impulser från olika sinnen som smak, lukt, syn och känsel. En del personer tål inte doften av varm mat eller då mat värms i mikron. Ibland smakar allting starkt och det bränns i munnen. Ibland får maten en metallsmak och smaker verkar förstärkas. Ibland smakar ingen mat gott.

Matintaget kan även påverkas negativt av illamående, kräkningar, diarré, förstoppning eller tugg-­ och sväljproblem. Andra svårigheter som kan sätta ner aptiten är smärta, oro och ångest. Får man en brännande känsla i mun och svalg kan det vara en svampinfektion. Svamp 2

i munnen kan uppstå när immunförsvaret är ned- ”Tack för kostråden. Det ska satt. Läkemedel kan ge biverkningar som påverkar nog inte bli så svårt att följa dem, för du har hjälpt mig aptit och matsmältning negativt.

Det är först när man hittar sin förmåga att äta att hitta det jag kan äta.” som man kan lyckas få ett positivt resultat, ett ökat energiintag som leder till ökad livskvalitet. När man har minskad aptit och förmåga att äta är det viktigt att fokusera på det som är möjligt.

Man kan urskilja tre nivåer av förmåga och ork att äta. Vilka kännetecken som utmärker de olika nivåerna finns i denna skrift under olika rubriker: • • •

Kostråd – vid minskad aptit och sjunkande kroppsvikt Kostråd – när det blir svårt att äta smörgås Kostråd – när det är lättast att dricka

Dessa tre avsnitt följs av en idébank och därefter finns recept på rätter som är lätta såväl att tillreda som att äta och förslag på goda drycker.

Fjällbacka, april .

Gun-Britt Fhager

Alla patientexempel i skriften är autentiska och hämta från författarens vardag.

3

Inledning Tanken med denna skrift är att bjuda på något gott, att vara en idébank, en inspirationskälla till mat och ätglädje när förmågan och orken att äta är nedsatt på grund av sjukdom. Skriften innehåller många enkla recept med få ingredienser.

Skriften kan användas som en vanlig kokbok eller så kan man testa kostråden och skriva sin egen kostplan utifrån aktuella smakpreferenser och förmåga att äta.

Mat och näring har hamnat i skymundan för den moderna tekniska medicinska vården. Men det vi alla vet är att mat och dryck ger förutsättningar för ökat välbefinnande. Ett ökat välbefinnande kan till exempel innebära saker som att hålla kroppstemperaturen, slippa frysa, orka samtala med anhöriga och vänner, att läsa tidningen, bli lugn i kroppen, att såren kan läka, att orka skratta, orka lyfta huvudet från kudden och att kunna sova gott om natten.

Vi äter inte samma mat livet ut, vårt ätande och val av mat förändras. När man har svårt att äta är det framför allt mjölk-, ägg-, ost- och frukostmat samt efterrätter som går lättast. Det är viktigt att respektera varje persons egna smakupplevelser och låta den ätande själv bestämma om maten är god eller inte.

Många personer med kronisk sjukdom besvä”Vi får så dålig mat här men ras av aptitlöshet, matleda, smak- och luktförigår kväll fick vi något riktigt ändringar och tidig mättnadskänsla. Hur smaken gott, vi fick risgrynsplättar!” upplevs är en produkt av impulser från olika sinnen som smak, lukt, syn och känsel. En del personer tål inte doften av varm mat eller då mat värms i mikron. Ibland smakar allting starkt och det bränns i munnen. Ibland får maten en metallsmak och smaker verkar förstärkas. Ibland smakar ingen mat gott.

Matintaget kan även påverkas negativt av illamående, kräkningar, diarré, förstoppning eller tugg-­ och sväljproblem. Andra svårigheter som kan sätta ner aptiten är smärta, oro och ångest. Får man en brännande känsla i mun och svalg kan det vara en svampinfektion. Svamp 2

i munnen kan uppstå när immunförsvaret är ned- ”Tack för kostråden. Det ska satt. Läkemedel kan ge biverkningar som påverkar nog inte bli så svårt att följa dem, för du har hjälpt mig aptit och matsmältning negativt.

Det är först när man hittar sin förmåga att äta att hitta det jag kan äta.” som man kan lyckas få ett positivt resultat, ett ökat energiintag som leder till ökad livskvalitet. När man har minskad aptit och förmåga att äta är det viktigt att fokusera på det som är möjligt.

Man kan urskilja tre nivåer av förmåga och ork att äta. Vilka kännetecken som utmärker de olika nivåerna finns i denna skrift under olika rubriker: • • •

Kostråd – vid minskad aptit och sjunkande kroppsvikt Kostråd – när det blir svårt att äta smörgås Kostråd – när det är lättast att dricka

Dessa tre avsnitt följs av en idébank och därefter finns recept på rätter som är lätta såväl att tillreda som att äta och förslag på goda drycker.

Fjällbacka, april .

Gun-Britt Fhager

Alla patientexempel i skriften är autentiska och hämta från författarens vardag.

3

Gun-Britt Fhager

Här är skriften med praktiska tips i vardagen till dig som har svårt med aptiten, är anhörig eller arbetar med nutritionsomvårdnad på sjukhus, hemsjukvård eller i hemtjänst. Ät, drick och njut utan prestationskrav!

Denna skrift visar dig hur du kan fokusera på möjligheter istället för hinder när det gäller mat och dryck.

Idébanken till menyerna är hämtade från författarens erfarenhet och kunskap om vad många personer kan tänka sig att äta när aptiten, förmågan och orken har minskat.

Här finns idéer och recept på mat och dryck att inspireras av.

Gun-Britt Fhager är leg. dietist och har en medicine magisterexamen i klinisk nutrition.

Hon har under många år mött patienter med nedsatt aptit, förmåga och ork att äta.

Ätglädje vid minskad aptit