9789170277412

är ett omfattande juridiskt uppslagsverk, med tyngdpunkten på affärsjuridiken. Du får juridiska regler och begrepp förklarade på begriplig svenska och med många exempel. Boken ger svar på allt från när du har rätt att ta ut dröjsmålsränta till i vilka situationer du har rätt att häva ett köp.

UR INNEHÅLLET Mikael Edström

• Avtal

• • • • • • • • • •

Letter of intent Fullmakter Kompanjonavtal Försäkringar Hyresrätt Bostadsrätt Leasing Avbetalningsköp Köplagen Konsumentköplagen

• • • • • • • • • • •

Distansavtalslagen Konsumenttjänstlagen Konsumentkreditlagen Internethandel Obestånd Köp av fastigheter Säkerheter Tvister Utmätning Ackord Konkurs

FÖRFATTARNA Björn Lundén

Mikael Edström driver egen advokatbyrå i Jönköping med affärsjuridik som specialområde.

Björn Lundén är författare till ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag.

Anna Molin arbetar som jurist på Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Anna Molin

www.blinfo.se

Företagsjuridisk uppslagsbok

FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK

MIKAEL EDSTRÖM BJÖRN LUNDÉN ANNA MOLIN

FÖRETAGS JURIDISK uppslagsbok Femte upplagan

Företagsjuridisk uppslagsbok av Mikael Edström Björn Lundén Anna Molin

Femte upplagan

Björn Lundén Information AB box 84, 820 64 Näsviken. tel: 0650-54 14 00 · fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se · www.blinfo.se

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga har tryckts i 1 500 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Femte upplagan, september 2011 ISBN 978-91-7027-741-2

Om boken Ämnet för denna bok är väldigt stort. Alla som har sett en lagbok inser detta. Vi har därför valt ut det som vi anser vara viktigast för just företag. Vi har också tagit med en del lagbestämmelser som gäller för företagaren i förhållande till sitt företag. Dels familjerätt och dels sådana frågor som rör det personliga ansvaret.

Det är omöjligt att så här i bokform förutse alla tänkbara situationer som läsaren kan hamna i och förutse alla tänkbara omständigheter i de enskilda fallen. Du bör därför anlita en expert om du hamnar i ett läge där du är tveksam. Det vi tar upp i boken är generella problemställningar.

Språk Liksom i våra andra böcker har vi försökt att använda ett så begripligt språk som möjligt. I en bok av det här slaget förekommer naturligt en del juridiska termer men vi har försökt att, så långt möjligt, föklarara dessa på vardaglig svenska.

Vi har konsekvent använt han när vi syftar på personer. Vi skulle lika gärna kunnat använda hon eller han eller hon.

Fet stil = andra sökord För att underlätta för dig har vi valt att i den löpande texten markera andra sökord genom att skriva dem i fet stil. Alla ord i fet stil är alltså egna uppslagsord.

Bokens webbplats – uppdateringar och lagtexter På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. På sidan finns även relevanta lagtexter.

Gå till vår hemsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter Företagsjuridisk uppslagsbok.

Näsviken i september 2011 Mikael Edström, Björn Lundén och Anna Molin

| 5

Accept

A Accept En accept är det svar en mottagare av ett anbud lämnar till anbudsgivaren. En accept blir bindande för den som lämnar accepten i samma ögonblick som den kommer fram till mottagaren.

Om svarets (acceptens) innehåll är identiskt med anbudet uppkommer ett avtal som är bindande för båda parter.

Accepten kan vara skriftlig, muntlig eller framgå av ett konkludent handlande.

Svaret Anbudsgivaren kan alltid förvänta sig att accepten lämnas på samma sätt som han själv skickade sitt anbud. Men om anbudsgivaren inte skrivit något annat i anbudet, kan mottagaren naturligtvis svara på något annat sätt.

Det viktiga är att anbudsmottagaren får tag på anbudsgivaren och att anbudsgivaren får svaret så snabbt som han kan förvänta sig. Om det inte finns någon tidsfrist i anbudet gäller avtalslagens regler om tidsfrister.

6 |

Enligt avtalslagen påverkas tidsfristen av hur anbudet har lämnats. Muntliga anbud måste t ex antas omedelbart. Skickas ett anbud med e-post, sms, brev eller fax ska mottagaren lämna svar inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid varierar beroende på anbudets omfattning. Om anbudet inte är omfattande är tidsfristen normalt inte mer än en eller ett par dagar.

Eftersom tidsfristen räknas från det att anbudet skickades, blir det väldigt bråttom att få iväg svaret om mottagaren skickar det på ett långsammare sätt än anbudet kom in på.

För sen accept Om svaret kommer fram till anbudsgivaren för sent uppkommer inget avtal. Även om innehållet stämmer med det första anbudet, är anbudsgivaren inte bunden av sitt anbud och behöver därmed inte godta svaret som en accept.

Den sena accepten anses i stället vara ett nytt anbud. Den som har skickat den sena accepten är då bunden av innehållet i detta nya anbud om mottagaren svarar i tid.

Accept

Oren accept Om den som skickar en accept på ett anbud ändrar något i anbudet, är det fråga om en oren accept. En oren accept räknas som ett nytt anbud från den som gjorde accepten. Den orena accepten är alltså ett avslag av det första anbudet, men det finns inget som hindrar att den ursprunglige anbudsgivaren accepterar det ”nya” anbudet.

Om ändringen i accepten inte påverkar innehållet i anbudet räknas accepten som ren. Det är alltså inte någon oren accept om mottagaren t ex gör en adressändring som inte kan ha någon betydelse för affären.

A-son AB erbjuder i en offert B-son AB den 1 oktober 2011 att köpa 50 böcker för 100 kr per styck med betalningsvillkoret 10 dagar netto.

Ason AB vill ha svar senast den 15 november 2011.

Bson AB svarar inom rätt tid den 14 november 2011, att man är intresserad av att köpa 45 böcker för 80 kr per styck med betalningsvillkoret 30 dagar netto.

Bson AB:s svar är en oren accept eftersom svaret inte överensstämmer med Ason AB:s anbud. Bson AB:s svar är nu att anse som ett nytt anbud till Ason AB. A-son AB lämnar därefter ett svar till B-son AB att man kan godta att B-son AB får köpa 45 böcker för 90 kr per styck med betalningsvillkoret 20 dagar. Nu är A-son AB anbudsgivare igen.

B-son AB accepterar detta förslag och ett avtal har därför uppkommit med dessa villkor.

Hade A-son AB inte svarat på B-son AB:s nya anbud eller vice versa, eller hade parterna inte kommit överens, skulle något avtal inte kommit till stånd. Så skulle även varit fallet om B-son AB lämnat sitt svar efter den 15 november och A-son AB inte längre varit intresserat att ingå avtal, även om accepten varit ren.

Undantag – reklamationsskyldighet Om det är klart att den som ger den orena accepten tror att svaret överensstämmer med anbudet måste den ursprunglige anbudsgivaren förklara att han anser att det är en oren accept.

Annars blir han bunden av villkoren i den orena accepten.

För att undvika att bli bunden av en oren accept på detta vis bör anbudsgivaren alltid reklamera om han uppfattar att accepten är oren. Vill anbudsgivaren däremot godta ändringar i accepten bör han svara för att vara säker på att avtal sluts, eftersom en oren accept räknas som ett nytt anbud.

Återkallelse av accept Om den som skickat en accept ångrar sig kan en återkallelse av accepten göras. En giltig återkallelse av en accept måste ha kommit mottagaren till handa senast med samtidigt med accepten. Har accepten skickats i ett brev kan en återkallelse göras exempelvis via e-post för att återkallelsen ska nå mottagaren innan brevet med accepten når fram. | 7

A

Ackord

A

Negativ avtalsbindning För att man ska bli bunden av ett avtal måste man acceptera det. I vissa fall kan underlåtenhet (dvs att låta bli) att svara på ett erbjudande leda till bundenhet för mottagaren, så kallad negativ avtalsbindning. För tidningsprenumerationer och försäkringar gäller att man får skicka ut nya fakturor utan att kunden har begärt det.

Renmerts AB har kommit över ett adressregister till samtliga medlemmar i en reumatikerorganisation.

Renmerts tillverkar och säljer en salva som ska lindra reumatiska besvär.

Säljavdelningen skickar ut ett erbjudande om att köpa salvan. Enligt erbjudandet behöver mottagaren inte skicka någon beställning för att få salvan. Det är istället de som inte vill köpa produkten som ska meddela detta inom tre veckor.

Eftersom negativ avtalsbildning inte är tillåten, är medlemmarna inte bundna av något köpeavtal, även om de inte svarar på erbjudandet. § Avtalslagen (1915:218) 1 kap

Ackord Ackord innebär att en fordringsägare avstår från en viss del av sina fordringar för att ett företag ska komma på fötter och i ekonomisk balans igen.

Ett ackord inleds ofta med ett erbjudande om nedsättning av borgenärernas fordringar.

Ibland kan detta erbjudande vara förenat med en betalningsinställelse. Annars finns risken 8 |

att fordringsägarna ansöker om utmätning eller konkurs för att sätta press på företaget.

Det är också vanligt att en särskild person (vanligen en advokat) tillsätts. Orsaken till detta är att man ska kunna garantera att allt går rätt till och att samtliga borgenärer behandlas lika. Godmansförordnandet sker normalt sett via tingsrätten.

Det finns två typer av ackord – underhandsackord (frivillig ackordsuppgörelse) och offentligt ackord (som normalt hanteras under en företagsrekonstruktion).

Advertorial Advertorial förekommer i samband med marknadsföring.

Ordet bygger på att det är en korsning mellan advertisement (annons) och editorial (artikel).

Företagaren betalar som för en annons plus en summa för att någon journalist skriver om företagarens produkter eller hans företag (om företagaren inte kan eller vill skriva själv).

En advertorial måste alltid reklammärkas på ett tydligt sätt. Det bör stå ANNONS överst eller underst på sidan. Layout och teckensnitt bör också skilja sig från de redaktionella sidorna. Detta kanske inte ens räcker om framställningen genom t ex språkliga stildrag lätt kan uppfattas som icke-kommersiell information, t ex som en artikel eller ett reportage.

Agenter

Ingen reklammarkering Fyra företag gav ut en reklamtidning, Aktuellt om Hund och Katt. Marknadsdomstolen ansåg att vissa artiklar var kommersiell reklam. Eftersom artiklarna för läsarna närmast framstod som redaktionellt material bedömde domstolen det som otillbörligt att artiklarna inte hade någon reklammarkering.

(MD 1972:4)

Advokater mm Vem som helst kan arbeta med juridisk rådgivning. Det är däremot förbjudet att kalla sig advokat om man inte är advokat.

Vem som får kalla sig advokat regleras i rättegångsbalken.

Utger man sig för att vara advokat utan att vara det, är det förenat med straffansvar i form av böter.

verksamhet självständigt och varaktigt verka för försäljning eller köp av varor genom att ta upp anbud för huvudmannen eller sluta avtal i huvudmannens namn.

Två avtal Huvudmannen och agenten har ett uppdragsavtal. Enligt uppdragsavtalet ska agenten hjälpa huvudmannen att hitta köpare. Man kan säga att agenten är en extern säljare.

Men det är endast huvudmannen och kunden som är parter i köpeavtalet. Schematiskt ser det ut så här: AGENT – anbud – KUND LEVERANTÖR – köpeavtal – KUND

Agentförhållandet regleras genom lagen om handelsagenturer och köpeavtalet genom köplagen.

§ Rättegångsbalken 8 kap 10 §

Detta marknadsföringsförbud gäller på alla områden där det krävs utbildning eller godkännande för att få en titel. § Marknadsföringslag (2008:486)

Agenter I ett agentförhållande kallas producenten eller leverantören huvudman och mellanmannen agent.

En agent är någon som har avtalat med huvudmannen att för dennes räkning i sin närings-

Agenten äger inte varorna Huvudmannen äger alla varor som ska säljas genom en agent. Äganderätten övergår direkt från huvudmannen till den kund som köper en vara. Agenten äger alltså inte de varor han säljer, även om de finns i hans lager.

Därför måste agenten hålla varorna åtskilda från annat gods.

Ansvar för lagret Agenten är skyldig att förvara huvudmannens egendom på ett sådant sätt att den inte skadas. | 9

A

Agenter

A

Agenten ska också teckna nödvändiga försäkringar för huvudmannens saker. Vilket försäkringsskydd som behövs får avgöras från fall till fall, men normalt krävs att agenten åtminstone har tecknat en brandförsäkring. Parterna kan komma överens om att huvudmannen ska försäkra egendomen.

• avtalet utan agentens medverkan har ingåtts med en kund som agenten tidigare har skaffat och om det är ett avtal av samma slag • agenten har fått ett visst distrikt eller kundkrets och avtalet har ingåtts med en kund som tillhör det distrikt eller den kundkrets som agenten tidigare bearbetat.

Fullmakt Agenten kan ingå köpeavtal direkt med kunden för huvudmannens räkning om han har fått i uppdrag av huvudmannen, dvs en fullmakt, att göra det.

Om huvudmannen inte accepterar agentens anbud till kunden ska huvudmannen omgående meddela kunden och agenten om detta.

Efterprovision Agenten kan också ha rätt till efterprovision. Om parterna inte har avtalat om annat gäller det provision på intäkter

Kunden betalar normalt direkt till huvudmannen. Agenter har endast rätt att ta emot betalningar om de har fått i uppdrag av huvudmannen att göra det.

Ersättning Agenten får provision på de försäljningar han medverkar till. Om det inte blir något köpeavtal mellan huvudmannen och kunden blir det alltså ingen provision.

Har parterna inte avtalat om annat är det provision på avtal som ingåtts under avtalstiden om • avtalet anses ha tillkommit genom agentens medverkan

10 |

• för köpeavtal som influtit efter att avtalet upphört, men som beror på agentens medverkan eller • som är en direkt följd av agentens arbete under avtalstiden.

Uppsägning Ett tidsbestämt agentavtal gäller för den tid som anges i avtalet. Om avtalet inte är tidsbegränsat måste någon av parterna säga upp avtalet för att det ska upphöra.

Uppsägningstiden är en månad för varje påbörjat år som avtalet varat, dock högst sex månader om inget annat avtalats. Under det första året är uppsägningstiden en månad. Vid en avtalstid om sex år eller mer är uppsägningstiden alltså sex månader.

Uppsägningstiden räknas från slutet av den kalendermånad då uppsägningen gjordes.

Agenter

Avtalsbrott eller konkurs Båda parter har rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan om motparten inte uppfyller sin del av avtalet. Det krävs dock att avtalsbrottet är väsentligt för att avtalet ska kunna sägas upp utan uppsägningstid. Avtalet upphör omedelbart om agenten eller huvudmannen skulle gå i konkurs.

Avgångsvederlag Agenten har rätt till avgångsvederlag då avtalet upphör. Det krävs dock att • agenten under avtalstiden har skaffat nya kunder åt huvudmannen eller ökat handeln med den befintliga kundkretsen betydligt och huvudmannen även i fortsättningen kommer att ha stor fördel av ökningen • avgångsvederlaget är rimligt med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt agentens förlust av provision på avtal med de ovan nämnda kunderna.

Agenten har rätt till ett avgångsvederlag som är högst ett års ersättning, beräknad efter ett genomsnitt under de senaste fem åren eller den kortare tid uppdraget har varat.

Avtalsvillkor som minskar agentens rätt till avgångsvederlag är ogiltiga.

Agenten har dock inte rätt till ersättning om han väsentligt åsidosatt sina skyldigheter mot huvudmannen eller om agent-

avtalet upphört på grund av att agenten försatts i konkurs.

Agenten har inte heller rätt till avgångsvederlag om agenten i samförstånd med huvudmannen överlåter agenturen till någon annan.

En agent kan också ha rätt till skadestånd i form av ersättning för investeringar som blivit värdelösa om de gjorts efter en överenskommelse eller i samråd med huvudmannen.

Leverantören (huvudmannen) har med A (agenten) gjort upp ett agentavtal som innebär att A ska sälja leverantörens produkter i Skåne.

Agenten ska ha ett lager av leverantörens produkter. Detta ska hållas avskilt från agentens övriga gods.

Eftersom det är fråga om ett agentavtal äger A inte varorna.

A förmedlar ett anbud till leverantören. Anbudet innebär att en kund vill köpa vissa av leverantörens varor till ett visst pris. Leverantören godkänner detta anbud och upprättar ett köpeavtal med kunden. Äganderätten till varorna övergår genom detta köpeavtal från leverantören till kunden.

Leverantören fakturerar kunden enligt köpeavtalet. När leverantören fått betalt för sina varor betalar han provision till A enligt agentavtalet.

Kunden är dock missnöjd med ett parti av produkterna och reklamerar till leverantören som är kundens avtalspart enligt köpeavtalet. Dock kan kunden också reklamera till agenten som är skyldig att genast vidarebefordra reklamationen till leverantören.

A har ett lager av leverantörens produkter. A går nu i konkurs.

Leverantören har separationsrätt

| 11

A

Aktie

A

i konkursen (eftersom varorna hållits åtskilda) och får därför tillbaka varorna. Eftersom A inte haft rätt att ta emot betalning för leverantörens räkning, finns inga pengar som ska redovisas till leverantören. § Lag (1991:351) om handelsagentur

personer ska namn, adress och personnummer anges. För juridiska personer ska firma, organisationsnummer och adress anges. Aktieboken är offentlig.

För avstämningsbolag förs aktieboken av Euroclear Sweden.

Aktie Ägarandelen i ett aktiebolag kallas aktie. Utgångspunkten är att varje aktie har lika stor rätt i bolaget. Aktier kan ha olika röstvärde. De röststarkare brukar kallas A-aktier och de röstsvagare B-aktier. Man skiljer också mellan stamaktier och preferensaktier. Preferensaktier har företrädesrätt till utdelning av bolagets vinst.

Aktier är som huvudregel fritt överlåtbara, dvs en aktieägare kan exempelvis sälja sina aktier till vem han vill. Denna regel får endast inskränkas genom förbehåll i bolagsordningen.

Tillåtna förbehåll är hembudsförbehåll, samtyckesförbehåll och förköpsförbehåll.

Aktiebok Aktieboken är en förteckning över ett aktiebolags samtliga aktier och aktieägare.

Om aktierna är av olika slag ska detta anges. Samtliga aktier ska tas upp i en enda nummerföljd med uppgift om aktieägarna, som kan vara såväl fysiska som juridiska personer. För fysiska 12 |

Aktiebolag Ett aktiebolag är en självständig juridisk person. Det är bolaget som är bundet av avtal och som ska betala alla skulder. Därför riskerar aktieägarna normalt inte att förlora mer än det satsade aktiekapitalet om företaget inte kan betala skulderna.

Borgenärer och andra har i stället att hålla sig till aktiebolagets tillgångar.

Det finns privata och publika aktiebolag. De privata bolagen måste ha minst 50 000 kr i registrerat aktiekapital. Publika bolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. Det är endast publika bolag som får erbjuda allmänheten att köpa aktier i bolaget.

Aktiebolagets bildande Enligt reglerna i aktiebolagslagen bildas aktiebolag av en eller flera stiftare. Stiftarna ska upprätta en stiftelseurkund som bland annat ska innehålla förslag till bolagsordning. Där ska framgå hur stort aktiekapital bolaget ska ha.

Aktieägarna måste betala in aktiekapitalet innan bolaget kan

Aktieköp registreras. Betalningen måste inte vara i kontanter. Det går också bra att skriva över egendom på bolaget. Sådan egendom kallas apportegendom. Egendomen måste vara till nytta för bolaget. Dessutom ska en revisor underteckna ett värderingsintyg som anger egendomens marknadsvärde.

Beslut om bolagets bildande fattas på en konstituerande stämma.

Aktiebolaget registreras i det rikstäckande aktiebolagsregistret. Genom registreringen blir aktiebolaget en juridisk person.

Ansökan om registrering lämnas till Bolagsverket.

Aktiekapital För att starta ett aktiebolag måste ett aktiekapital vara registrerat och inbetalt. I privata aktiebolag måste aktiekapitalet vara minst 50 000 kr. I publika aktiebolag är minimikapitalet 500 000 kr.

Att ha ett registrerat aktiekapital på 50 000 kr, innebär att bolaget hela tiden måste ha ett eget kapital på minst 50 000 kr.

Det egna kapitalet är tillgångarna minus skulderna. Denna buffert är en sorts ekonomisk garanti gentemot omgivningen. § Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap 5, 14 §§

Läs mer om aktiebolag i vår bok AKTIEBOLAG. § Aktiebolagslag (2005:551)

Aktiebrev Ett aktiebrev är ett bevis på att någon har andelsrätt i ett aktiebolag. Ett mindre aktiebolag (kupongbolag) måste skriva ut aktiebrev åt den aktieägare som begär ett sådant. Om inte någon begär det, behöver bolaget inte ge ut några aktiebrev.

Ett aktiebrev ska bland annat innehålla bolagets firma, organisationsnummer, aktieägarens namn, person- eller organisationsnummer, nummer på de aktier aktiebrevet gäller och vilket slag varje aktie tillhör.

Aktieköp Vid köp av aktier i ett börsbolag betalar köparen det pris per aktie som framgår av börskursen för aktien på kontraktsdagen. Aktier i privata bolag har inget noterat börsvärde eftersom de inte får erbjudas till allmänheten. Därför måste köparen avtala med aktieägaren om priset och andra köpevillkor.

Om köparen köper samtliga aktier i ett aktiebolag övertar han hela rörelsen med tillgångar, skulder, personal, ingångna avtal mm och fortsätter att driva aktiebolaget med samma namn och organisationsnummer.

Se även Företagsöverlåtelse.

| 13

A

Aktieägaravtal

A

Aktieägaravtal

Aktieägartillskott

Aktieägaravtalet är ett kompanjonavtal för delägarna i ett aktiebolag. Eftersom aktiebolaget inte är part i aktieägaravtalet, finns det inte några regler i aktiebolagslagen som gäller för aktieägaravtalet. Det är istället avtalslagen som gäller. Det innebär bland annat att avtalet endast kan göras gällande mot den som har undertecknat det.

Ett aktieägartillskott är ett sätt att öka bolagets egna kapital genom att pengar eller andra tillgångar förs in i bolaget. Ett sätt att skjuta till egendom är att efterskänka en fordran på bolaget, exempelvis fordran på utlägg och annat som bokförts som skuld till aktieägaren. Det är vanligast med aktieägartillskott när ett företag kommit på obestånd eller riskerar att komma på obestånd.

Avtalet kan alltså inte åberopas mot någon som har köpt aktier efter att avtalet slöts. Det gäller oavsett om säljaren var bunden av aktieägaravtalet. Den nye aktieägaren måste skriva på aktieägaravtalet för att bli bunden av det.

Avtalsinnehåll Aktieägarna kan avtala om nästan vad som helst i ett aktieägaravtal. Avtalsinnehållet får dock inte strida mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Det som aktieägarna kan avtala om är bland annat inkomstfördelning, vad som ska hända vid dödsfall, sjukdom eller när någon aktieägare vill lämna företaget och sälja sin andel. Aktieägarna kan också avtala om hur styrelse eller vd ska utses. Avtalet kan också ange vilka av parterna som ska arbeta heltid i bolaget och vilka som ska ha en begränsad funktion.

Läs om aktieägaravtal i vår bok KOMPANJONER .

14 |

Villkorat eller ovillkorat Ett aktieägartillskott kan vara ovillkorat eller villkorat. Den som gör ett ovillkorat aktieägartillskott har inga krav på att få tillbaka pengarna. Den som gör ett villkorat aktieägartillskott ställer kravet gentemot bolagets aktieägare att bolaget ska betala tillbaka pengarna om vissa förutsättningar uppfylls, vanligtvis när bolaget återigen har en god och stabil ekonomi.

Allmän domstol De allmänna domstolarna handlägger och avgör bland annat tvistemål, brottmål och beslutar även i ärenden som rör adoption, förmyndarskap och godmanskap. De allmänna domstolarna består av de tre instanserna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Läs om hur domstolsförfarandet går till under Rättegång i tvistemål.

Anbud

Allmän förmånsrätt

Allmänt skadestånd

Se Förmånsrätt.

En arbetsgivare som bryter mot arbetsrättslig lagstiftning kan bli skadeståndsskyldig för ekonomisk skada (t ex förlorad lön och andra förmåner), men även för den kränkning som lagbrottet innebär, så kallat allmänt skadestånd.

Allmän handling Allmänna handlingar kallas de handlingar som upprättats hos eller kommit in till eller är tillgängliga vid en statlig eller kommunal myndighet. Dessa handlingar är normalt offentliga, vilket innebär att i princip alla medborgare har rätt att läsa dem. Handlingarna är inte offentliga om sekretess gäller.

Allmän visstidsanställning

Anbud Vill en part ingå ett avtal med någon eller några parter kan ett anbud (erbjudande, offert) lämnas. Anbudet kan vara skriftligt, muntligt eller framgå av ett konkludent handlande.

Ett anbud kan bestå av:

Arbetsgivaren behöver inte ha någon speciell anledning för att erbjuda någon en allmän visstidsanställning. Det finns heller ingen begränsning för hur många anställda en arbetsgivare kan ha med denna anställningsform.

• Ett erbjudande om försäljning av en vara eller en tjänst (försäljningsanbud).

• En beställning av en vara eller en tjänst till ett visst pris och på vissa villkor, utan föregående erbjudande (inköpsanbud).

Övergår i tillsvidareanställning efter 24 månader Allmän visstidsanställning tillåts under högst 24 månader per anställd under en femårsperiod. Om en anställd har haft en eller flera allmänna visstidsanställningar och dessa pågått under en längre tid än sammanlagt 24 månader, övergår anställningen i en tillsvidareanställning med samma förutsättningar som den allmänna visstidsanställningen.

Bindande Ett anbud blir bindande för den som lämnar det i samma ögonblick som det når fram till mottagaren. Denna bundenhet är ensidig på det sättet att mottagaren inte blir bunden av det eventuellt kommande avtalet förrän han lämnat ett antagande svar på anbudet – en accept. Bundenhet för anbudsgivaren gäller tills vidare, men kan begränsas dels genom de tidsfrister som gäller enligt | 15

A

Anbud

A

avtalslagen och dels genom att anbudsgivaren kan sätta en tidsfrist inom vilken han vill ha ett svar på anbudet.

Om mottagaren av ett anbud säger att han inte vill anta anbudet förfaller detta, dvs anbudsgivaren är inte längre bunden av sitt anbud.

Annonser Om någon lämnar ett erbjudande i en annons, på en skylt eller något annat opersonligt sätt som riktar sig mot en vidare krets av personer, är detta inte ett anbud i lagens mening.

Det kallas istället för utbud.

Ett sådant erbjudande är inte bindande. § Avtalslagen (1915:218) 5 §

Utan förbindelse Det finns också en möjlighet att i anbudet tala om att det lämnas utan förbindelse eller ”utan obligo”. Sådana anbud är endast en uppmaning till mottagaren att lämna ett anbud till avsändaren med det innehåll som avsändaren bestämt. Den ursprunglige ”anbudsgivaren” är då inte bunden av sitt anbud.

Om mottagaren svarar på meddelandet anses detta svar vara ett ”nytt” anbud. Nu är det den ursprunglige avsändaren som kan acceptera.

Härmed har vi nöjet att utan förbindelse erbjuda Bling AB att köpa 50 st böcker till det förmånliga priset av 100 kr/st. Detta erbjudande gäller till och med den 1 december 2011.

Stockholm den 1 november 2011 Arust AB

Om Bling AB svarar på detta meddelande och är intresserade av att köpa böckerna, måste Arust AB – om de inte är intresserade av att ingå detta avtal – meddela Bling AB detta. Om Arust AB är passiva så uppkommer ett avtal. Bling AB:s svar i denna situation är ett anbud. § Avtalslagen (1915:218) 9 §

Tidsfrist i anbudet Den som får ett anbud måste svara inom en viss tid för att anbudsgivaren ska vara skyldig att uppfylla åtagandet i anbudet.

Om det finns en tidsfrist i anbudet gäller den tiden.

Därför är det bra om anbudsgivaren sätter ut en tidsfrist inom vilken ett svar ska lämnas.

Detta klargör under vilken tid anbudet gäller, vilket är positivt för båda parter.

Härmed har vi nöjet att offerera Er köp av 50 st böcker till det förmånliga priset av 100 kr/styck. Detta erbjudande gäller t o m den 1 december 2011.

Stockholm den 1 november 2011 Johan Johansson

16 |

Anbud

Tidsfrister enligt avtalslagen Om det inte finns någon tidsfrist i anbudet gäller avtalslagens regler om tidsfrister. Enligt avtalslagen påverkas tidsfristen av hur anbudet har lämnats.

Muntliga anbud måste t ex antas omedelbart.

Skickas ett anbud med e-post, brev eller fax ska mottagaren lämna svar inom rimlig tid.

Vad som är rimlig tid kan variera beroende på anbudets omfattning. Om anbudet inte är omfattande är tidsfristen normalt inte mer än en eller ett par dagar. § Avtalslagen (1915:218) 3 §

Alla villkor måste vara med Eftersom anbud är bindande gäller det att tänka igenom vilka villkor som ska gälla för avtalet innan man skickar iväg en offert. När avtalet är klart, gäller endast de delar som båda parterna känner till.

Standardvillkor Om man hänvisar till standardvillkor eller liknande, ska man se till att den andra parten verkligen fått tillgång till dem. Ett bra tips är att infoga dessa villkor i offerten eller skicka med dem som en bilaga. Återkallande av anbud Ibland kan man göra fel eller ångra sig. Man kan återkalla eller ändra innehållet i ett anbud fram till dess eller samtidigt som mottagaren tar del av anbudet.

Skickas ett anbud med e-post gäller det att vara oerhört snabb om man vill ändra meddelandet eftersom ett anbud är bindande så snart det kommit fram.

Om anbudet har skickats per brev, kan man t ex ringa eller skicka e-post för att hinna ändra eller ta tillbaka en accept innan den har kommit fram.

Böcker AB har den 1 oktober 2011 per brev svarat på ett anbud från Förlaget AB att man vill köpa 100 böcker till ett pris om 100 kr/st.

Accepten är ren och har lämnats i tid.

Brevet skrevs och postades av Böcker AB:s vd Ulf Svensson på morgonen. På lunchen träffar Ulf Svensson en representant för Information AB som säljer samma böcker för endast 90 kr/st.

Svensson ringer därför till Förlaget AB omedelbart efter lunchen och berättar att man svarat på Förlaget AB:s anbud per brev men att detta är fel och att man återkallar sitt svar.

Svensson bekräftar även sin återkallelse av accepten per fax. Böcker AB är nu inte längre bundet av det svar man skickade till Förlaget AB per brev och är fria att beställa böckerna från Information AB eller att fortsätta förhandla med Förlaget AB om ett lägre pris.

Läs mer om reglerna kring avtal och dess innehåll i vår bok AVTAL .

§ Avtalslagen (1915:218) 7 §

| 17

A

Anläggningsarrende

A

Anläggningsarrende Ett anläggningsarrende är ett avtal som innebär att jord upplåts för annat ändamål än jordbruk och arrendatorn har rätt att uppföra eller behålla byggnader som har betydelse för verksamhetens drivande. Avtalet om anläggningsarrendet måste vara skriftligt.

Anläggningsarrende kan bara ingås på bestämd tid och får högst vara 50 år (inom detaljplanlagt område högst 25 år).

Arrendetiden får inte understiga ett år. Om tiden är kortare än ett år är upplåtelsen inte anläggningsarrende utan lägenhetsarrende.

Anläggningsarrende kan förekomma vid upplåtelse av mark för kiosker, bensinstationer, mm. § Jordabalken 7–8, 11 kap

Annullera Annullera innebär att man ogiltigförklarar eller upphäver ett avtal eller någon annan rättshandling.

Anställdas uppfinningar Det finns en särskild lag om rätten till anställdas uppfinningar. Lagen gäller för anställda som huvudsakligen sysslar med forskning. Anställda som inte har sådana arbetsuppgifter omfattas också om de har fått i uppgift att lösa ett specifikt 18 |

problem i tjänsten. Lagen gäller bara för sådana uppfinningar som är patenterbara.

Arbetsgivarens företrädesrätt till uppfinningen Om den anställde huvudsakligen arbetar med forskning, har arbetsgivaren helt eller delvis rätt till uppfinningen om uppfinningen väsentligen har uppstått som ett resultat av den anställdes arbete. Det förutsätter att användandet faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde.

Skulle uppfinningen inte ha så stark anknytning till den anställdes arbete men ändå falla inom arbetsgivarens verksamhetsområde, får arbetsgivaren förvärva rätten att använda uppfinningen i sin verksamhet mot den anställdes vilja. Om arbetsgivaren vill ha en större rätt än att bara själv använda uppfinningen har han förtur i förhållande till andra till ett sådant avtal med den anställde.

Den anställde är skyldig att upplysa arbetsgivaren om att han gjort en uppfinning inom hans verksamhetsområde. Om arbetsgivaren vill få rätt till uppfinningen ska han meddela den anställde inom fyra månader från det att han blev underrättad om uppfinningen. Därefter förfaller arbetsgivarens företrädesrätt till uppfinningen.

Under fyramånadersfristen har den anställde tystnadsplikt om uppfinningen. Han får inte

Anställningsavtal släppa sådan information att någon annan kan befaras offentliggöra eller utnyttja den.

Ersättning till den anställde Den anställde har rätt till skälig ersättning om arbetsgivaren helt eller delvis övertar rätten till uppfinningen. Vid bedömningen av vad som är skäligt tar man hänsyn till anställningens betydelse för uppkomsten av uppfinningen och i vilken utsträckning arbetsgivaren tar över rätten till den.

En anställd som fått i uppgift att lösa ett problem ska utöver skäligt vederlag få ersättning för utgifter för att komma fram till uppfinningen. Men han får bara ersättning i den utsträckning som värdet för arbetsgivaren att överta uppfinningen överstiger vad som rimligen kunde förväntas när han gav honom i uppdrag att lösa problemet.

Sedan den anställde informerat arbetsgivaren om uppfinningen får han söka patent på uppfinningen. Men han måste informera arbetsgivaren om ansökningen inom en vecka från ansökan. § Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar

Anställningsavtal Ett anställningsavtal är ett avtal mellan en arbetsgivare och en anställd. Avtalet är ömsesidigt och går ut på att den anställde ska utföra arbete åt arbetsgivaren och att arbetsgivaren bland annat åtar sig att betala lön till den anställde för arbetet. Ett anställningsavtal kan vara muntligt men arbetsgivaren måste alltid lämna skriftlig information om anställningsvillkoren.

Ett anställningsavtal får sitt innehåll från flera håll. De viktigaste källorna är • • • •

lagar kollektivavtal tjänstereglemente personliga avtal.

Anställdas anställningsskydd regleras i lagen om anställningsskydd (LAS). Se Uppsägning.

Tvingande lagar De viktigaste lagarna, t ex semesterlagen (1977:480) och lagen (1982:80) om anställningsskydd, är tvingande till den anställdes fördel. Reglerna gäller alltså även om parterna skulle ha träffat ett avtal som inskränker eller upphäver den anställdes rättigheter. Parterna har däremot vanligtvis frihet att avtala om bättre förmåner för den anställde än vad lagarna ger.

Kollektivavtal får dock innebära att den anställde får sämre villkor på vissa punkter än vad lagen skulle ha gett honom. | 19

A

Anställningsformer

A

Läs mer om anställning, semester, uppsägning mm i vår bok ANSTÄLLDA .

Anställningens upphörande En tillsvidareanställning (fast anställning) gäller tills den anställde själv säger upp sig eller blir uppsagd eller avskedad av arbetsgivaren. Se uppsägning och avskedande.

En tidsbegränsad anställning upphör när den avtalade tiden har gått ut eller när arbetet har slutförts.

Då arbetsgivaren säger upp den anställde, och då en visstidsanställning upphör, kan den anställde ha företrädesrätt till återanställning när arbetsgivaren behöver mer arbetskraft.

Permittering innebär att den anställde efter beslut av arbetsgivaren inte behöver vara på sin arbetsplats. Anställningen upphör då inte och den anställde är skyldig att återgå i arbete med kort varsel.

Vid pensionering behöver en arbetsgivare inte säga upp en anställd om han vill att denne ska avgå. Då meddelar arbetsgivaren den anställde minst en månad före dagen för pensioneringen att anställningen ska upphöra på nämnda dag.

En anställning kan också upphöra genom att den anställde och arbetsgivaren kommer överens om att anställningen ska upphöra.

20 |

Anställningsformer Det finns två anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Huvudregeln är att ett anställningsavtal gäller tills vidare. I dagligt tal kallas det för en fast anställning.

Anställningsskydd En anställd har ett skydd mot arbetsgivares godtyckliga uppsägningar och avskedanden.

Den anställde får med andra ord bara sägas upp eller avskedas under vissa speciella omständigheter.

Se Uppsägning och Avskedande.

Ansvarsförsäkring En ansvarsförsäkring gäller om man blir skadeståndsskyldig på grund av att man skadat en annan person eller hans egendom. Man kan säga att detta är en typ av drulleförsäkring. En sådan ingår också normalt i en hemförsäkring, men den täcker endast sådant man gör sig skyldig till i egenskap av privatperson.

Kombinerad försäkring En ansvarsförsäkring kan tecknas separat, men den kan även ingå i en så kallad kombinerad företagsförsäkring.

Ansvarsförsäkringen täcker det skadeståndsansvar som före-

Ansvarsförsäkring taget kan drabbas av om företaget varit vårdslöst, dvs har skadat någon i sin verksamhet på grund av att någon person på företaget varit oaktsam.

Försäkringen täcker inte skador som har orsakats uppsåtligen, dvs med avsikt. Exakt vad försäkringen täcker och i vilka situationer den gäller framgår av försäkringsvillkoren.

Det är mycket viktigt att näringsidkaren går igenom villkoren och ställer frågor till sitt försäkringsbolag så att försäkringen verkligen gäller för näringsidkarens särskilda typ av verksamhet. Säljer ett företag konsulttjänster är det inte säkert att det är tillräckligt att företaget tecknar en kombinerad företagsförsäkring. Ibland är nämligen konsulttjänster undantagna från den försäkringen och näringsidkaren måste alltså teckna en tilläggsförsäkring. Likaså om en näringsidkare exempelvis ger ekonomisk rådgivning eller gör starkströmsinstallationer.

Skador som anställda vållar Försäkringen täcker vanligtvis också skador som företagets anställda är vållande till.

Typer av skador Ansvarsförsäkringen täcker person- och sakskador.

Hantverkarna HB ska måla om Lidera AB:s konferensrum. En anställd råkar stöta till en dyrbar kristallkrona så att

den går i golvet. Den anställde blir inte ersättningsskyldig. Det är istället Hantverkarna HB som måste betala skadan på kristallkronan. Företaget kan dock utnyttja sin försäkring eftersom det är en sak som har skadats.

En ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som har orsakats utan att det finns något samband med någon person- eller sakskada. Den vanliga ansvarsförsäkringen täcker vanligtvis inte rena förmögenhetsskador, exempelvis om den skadedrabbade går miste om en vinst i sin verksamhet.

Med detta menas att om en säljare inte levererar den kvantitet av en produkt som man avtalat om så täcks denna förlust inte av en ansvarsförsäkring. Köparen får i det här fallet ersättning på så sätt att han kan göra prisavdrag eller får återbetalning av köpeskillingen.

Obligatoriska ansvarsförsäkringar Exempel på obligatoriska ansvarsförsäkringar är trafikförsäkringen och försäkringar som ska tecknas enligt oljeansvarighetslagen eller atomansvarighetslagen. Auktoriserade eller godkända revisorer måste ha ansvarsförsäkring med ett särskilt tillägg för förmögenhetsskada. Det måste även legitimerade redovisningskonsulter och redovisningskonsulter anslutna till SRF. Även fastighets- och försäkringsmäklare måste ha ansvarsförsäkring, liksom advokater | 21

A

Ansvarsgenombrott

A

och biträdande jurister vid advokatbyråer. Den som har en sådan försäkring behöver alltså inte betala hela skadeståndet ur egen ficka om han blir dömd.

Ansvarsgenombrott Ansvar för skatter och sociala avgifter I en juridisk person har företrädarna som huvudregel inget personligt ansvar för företagets skulder eller andra förpliktelser. I vissa fall kan dock företrädarna bli ansvariga för skatter och sociala avgifter om dessa inte betalas som de ska. Företrädaren blir normalt ansvarig bara om han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet låtit bli att betala skatterna och avgifterna. Då man bryter igenom muren mellan bolaget och företrädaren kallas det ansvarsgenombrott.

Ansvar i andra fall Ansvarsgenombrott i aktiebolag kan förekomma i andra fall än förfallna skatter och sociala avgifter. Det gäller • överträdelse av låneförbudet i aktiebolagslagen • olovlig vinstutdelning • försenad inlämning av årsredovisning • överträdelse av reglerna om likvidationsplikt vid kapitalbrist eller om man inte upprättar en kontrollbalansräkning när man misstänker att mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat.

22 |

Arbetsdomstolen (AD) Arbetsdomstolen avgör tvister om kollektivavtal och andra tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och anställda (arbetstvister), oftast som första och sista instans. I de fall arbetsgivaren inte är fackligt ansluten är tingsrätten första instans och AD sista.

Arbetsmiljö De övergripande reglerna om arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen. Lagen preciseras genom detaljföreskrifter från Arbetsmiljöverket. Föreskrifterna kan handla om maskiner, kemikalier, minderårigas arbete mm.

Skyddsarbete På arbetsställen med minst fem anställda ska det finnas skyddsombud, som representerar de anställda i skyddsfrågor.

Skyddsombuden utses normalt av de fackliga organisationerna Om företaget inte har något kollektivavtal utses skyddsombuden direkt av de anställda.

Skyddsombuden är med i planeringen av lokaler och arbetsprocesser. Skyddsarbetet bedrivs bland annat genom skyddsronder.

Finns det minst 50 anställda på ett arbetsställe ska det finnas en skyddskommitté. I skyddskommittén behandlas frågor om planeringen av arbetsmiljö, företagshälsovård, handlings-

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöinspektionen planer, utbildning, information, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete mm.

Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsgivaren är alltid ytterst ansvarig för att reglerna om arbetsmiljön uppfylls. Det är dock vanligt att arbetsuppgifter som rör arbetsmiljön delegeras till arbetsledare eller andra som arbetar mer aktivt i verksamheten. Det är viktigt att den som får i uppdrag att sköta arbetsmiljöarbetet har den kompetens som krävs, och dessutom har fått de befogenheter som krävs för att göra allt som behövs.

Delegeringen fritar dock inte arbetsgivaren från det övergripande ansvaret för arbetsmiljön.

Arbetsgivaren är alltid skyldig att agera när det finns risk för olycksfall eller ohälsa.

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöinspektionen övervakar att reglerna om arbetsmiljö följs.

Brott och straff Vissa brott mot arbetsmiljölagen och mot arbetsmiljöförordningen är straffbelagda med böter eller fängelse. Fängelsedomar är dock mycket ovanliga. Det finns också bestämmelser om sanktionsavgifter när vissa bestämmelser överträds. Det vanligaste är dock att arbetsgivaren får ett föreläggande från Arbetsmiljöinspektionen om åtgärder, eventuellt förenat med ett vitesföreläggande om sanktionsavgift som krävs in om inte allt är gjort inom den föreskrivna tiden.

Arbetsmiljöverket kan också utfärda förbud, t ex förbud mot att använda en viss maskin till dess att vissa skyddsåtgärder genomförts. Även i brottsbalken finns regler om arbetsmiljöbrott. Reglerna innebär att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bestämmelserna i arbetsmiljölagen, kan dömas för arbetsmiljöbrott.

Sanktionsavgift Om företaget överträder bestämmelser om arbetsmiljö kan en sanktionsavgift utdömas. Avgiften ska betalas även om överträdelsen inte gjorts med avsikt.

Sanktionsavgiften är lägst 1 000 och högst 100 000 kr. Avgiften påförs den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen gjordes. § Arbetsmiljölag (1977:1160)

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöinspektionen Arbetsmiljöverket har till uppgift att övervaka att arbetsmiljölagen och de olika föreskrifterna om arbetsmiljö följs. Det är Arbetsmiljöverket som leder och samordnar arbetsmiljöarbetet i Sverige.

Lokalt ute på företagen är det Arbetsmiljöinspektionen som kontrollerar att reglerna om arbetsmiljön följs. Arbetsmiljöinspektionen kan genom förelägganden eller förbud tvinga en | 23

A

Arbetstid

A

arbetsgivare att rätta till brister i arbetsmiljön. Ett föreläggande eller förbud kan förenas med ett vite, vilket innebär att arbetsgivaren måste betala en viss summa pengar om föreläggandet eller förbudet inte efterlevs.

Föreskrifter Arbetsmiljöverkets föreskrifter leder i vissa fall till att den ansvariga personen på företaget kan straffas om inte föreskriften följs, oavsett om någon skadats eller inte. Redan risken att någon skulle kunna skadas kan alltså leda till straff. Den här typen av föreskrifter handlar oftast om • hur farliga ämnen ska hanteras • vilka arbetsuppgifter minderåriga får göra • besiktningar och kontroller av farliga anläggningar och maskiner.

De flesta föreskrifter gäller dock sådana fall där den ansvariga personen på företaget kan straffas först om en skada uppkommer eller det finns en uppenbar risk för skada. Det gäller exempelvis om den ansvarige känner till att de anställda inte använder skyddsutrustning och inte talar om för de anställda att detta är fel. Det är alltså viktigt för den ansvarige på företaget att påpeka (t ex genom skriftliga meddelanden) vilka risker som finns och hur de anställda ska undvika att drabbas av skador på grund av dessa.

24 |

Arbetstid Arbetstiden regleras dels genom lagbestämmelser (arbetstidslagen), dels genom bestämmelser i kollektivavtal. I kollektivavtal brukar t ex finnas bestämmelser om när under dygnet man ska arbeta. Arbetstidslagens bestämmelser behöver inte följas om andra regler bestäms i kollektivavtal om undantag från lagen.

Arbetstidens längd Den genomsnittliga veckoarbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod på högst fyra månader.

Jourtid Jourtid är den tid då den anställde måste stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att kunna rycka in om det behövs. Jourtid kan tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller med 50 timmar under en kalendermånad. Övertid Övertid är den tid som överstiger den ordinarie arbetstiden och jourtiden enligt arbetstidslagen eller kollektivavtalet. Det är normalt arbetstiden utöver 40 timmar per vecka. Övertidsarbete ska vara tillfälligt. Det är inte tillåtet att lägga ut övertiden som en regelbunden del av arbetstiden så att den ordinarie arbetstiden ökas konstant.

Arbetstid Allmän övertid får enligt arbetstidslagen tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar under ett kalenderår.

Övertid vid nödsituation Vid naturkatastrofer, olyckshändelser eller liknande händelser som arbetsgivaren inte kunnat förutse och som lett till avbrott i verksamheten eller en fara för detta får extra nödfallsövertid tas ut med så många timmar som behövs. Den lokala fackföreningen måste snarast meddelas. Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn från arbetets början utan tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Mertid Med mertid avses den arbetstid som en anställd med deltidsanställning arbetar utöver den avtalade ordinarie arbetstiden och jourtiden. Mertid får tas ut med högst 200 timmar per kalenderår, så kallad allmän mertid. I likhet med vad som gäller för övertiden kan mertiden ökas genom kollektivavtal eller dispens från Arbetsmiljöverket, i det senare fallet med högst 150 timmar per kalenderår. Vidare får mertid tas ut utan någon begränsning i antal timmar för nödfallsarbete, under förutsättning att anmälan görs på samma sätt som för övertid.

Obekväm tid Obekväm tid är inte reglerad i någon lag utan tas upp i avtalsoch ersättningssammanhang.

Obekväm tid innebär i huvudsak att förhöjd ersättning kan betalas ut för arbete under tid då man normalt ska vara ledig, t ex för arbete efter kl 21.00 och före kl 07.00 samt under helger.

Arbetstidens förläggning Arbetstidens förläggning, dvs när under dygnet eller veckan man ska arbeta, bestäms närmare genom kollektivavtal eller någon annan överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd.

Då måste man ta hänsyn till arbetstidslagens regler om vilotider, dvs om rast, arbetspaus, nattvila och veckovila.

Arbetsgivaren är skyldig att minst två veckor i förväg lämna besked till de anställda om ändring av den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning. Vid oförutsedda händelser kan besked lämnas med kortare varsel.

Rast Arbete får inte pågå mer än fem timmar i sträck utan rast. Med rast menas avbrott i arbetet då man får lämna arbetsplatsen.

Rast räknas inte in i arbetstiden. Den vanligaste formen av rast är lunchraster och fikaraster.

| 25

A

Arbetstillstånd

A

Arbetspauser Den anställde ska också ha arbetspauser. Under en arbetspaus får man inte lämna arbetsplatsen. Arbetspaus är arbetstid och bestäms med hänsyn till arbetsförhållanden.

Nattvila För dem som regelbundet arbetar natt finns det speciella begränsningsregler för hur nattarbetet får förläggas. Med nattarbetande menas den som normalt arbetar minst tre timmar mellan kl. 22.00 och 06.00, eller om minst 1/3 av årsarbetstiden utförs mellan dessa klockslag.

Nattarbetande får som längst arbeta 8 timmar per 24-timmarsperiod under en beräkningsperiod om högst 4 månader.

För nattarbetande där arbetet innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får beräkningsperioden om högst 4 månader inte användas. För denna grupp är begränsningen 8 timmar per 24-timmarsperiod om de utför arbete under natt.

Veckovila Den anställde ska ha veckovila, om möjligt vid veckoslut. Veckovilan ska innefatta minst 36 timmars sammanhängande ledighet för varje period om sju dagar. Denna period behöver inte sammanfalla med kalenderveckan. § Arbetstidslag (1982:673)

Arbetstidsförordning (1982:901)

26 |

Läs mer om arbetstid i vår bok ANSTÄLLDA.

Arbetstillstånd Utländska medborgare måste ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Ett arbetstillstånd kan vara begränsat till en särskild arbetsuppgift, arbetsgivare eller tidsperiod. Arbetsgivaren måste kontrollera arbetstillståndet innan han anställer en utländsk medborgare.

Den som är medborgare inom EU/EES samt Schweiz behöver inget arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige.

Ansökan Arbetstillstånd kan sökas i hemlandet eller i Sverige.

Ansökan görs vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat eller via Migrationsverkets hemsida.

Böter eller fängelse Den som anställer någon som saknar arbetstillstånd eller som låter bli att göra arbetsgivaranmälan kan dömas till dagsböter eller i vissa fall till fängelse. § Utlänningslag (2005:716)

Arv

Arrende Nyttjande av mark En upplåtelse av jord räknas som arrende om nyttjandet sker mot ersättning. Det finns flera typer av arrende som t ex anläggningsarrende, bostadsarrende, jordbruksarrende och lägenhetsarrende.

Arrendeavtalet måste vara skriftligt. Detta gäller dock inte lägenhetsarrende. Där kan även muntliga avtal ingås.

Arrendetid Arrendetiden kan vara tidsbegränsad eller gälla på livstid.

Tidsbegränsade avtal får vara högst 50 år (inom detaljplanlagt område högst 25 år). För de olika arrendetyperna finns vissa minimitider. § Jordabalken 7–11 kap

Arv Fördelning av egendom Arv är en fördelning av en avlidens persons tillgångar enligt lag. Den legala arvsordningen bestämmer hur kvarlåtenskapen efter en person som avlidit ska fördelas. Enligt den legala arvsordningen delas släktingar till den avlidne in i olika arvsklasser för att avgöra vem som har rätt till arv.

Reglerna innebär grovt sett att nära släktingar ärver före mindre närstående, och att vänner och avlägsna släktingar inte har någon arvsrätt alls.

Vem ärver?

I den första arvsklassen ingår endast den avlidnes barn och deras avkomlingar.

Arvingarna i den andra arvsklassen har endast rätt till arv om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar och deras barn (den avlidnes hel- eller halvsyskon). Syskonen till den avlidne har dock bara rätt till arv om någon av föräldrarna är död.

Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn.

Makar och sambor En efterlevande make ingår inte i någon arvsklass, men har ändå rätt till arv. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken får bestämma över den avlidne makens andel så länge han lever, men han får inte testamentera bort den. Den först avlidne makens arvingar har kvar sin rätt till arv. Deras rätt till arv skjuts dock upp och aktiveras först när den efterlevande maken avlider.

Särkullbarn är de enda arvingar som går före efterlevande makes arvsrätt. De har rätt att få ut sitt arv redan när deras förälder avlider.

Sambor saknar legal arvsrätt.

Sambor som vill ärva varandra måste därför skriva testamente | 27

A

Arvskifte

A

till förmån för varandra. Ett testamente får dock aldrig hindra en bröstarvinge från att få ut sin laglott. § Ärvdabalken 1–3 kap

Läs mer om arv i vår bok TESTAMENTSHANDBOKEN.

Arvskifte Arvskifte innebär att den avlidnes kvarlåtenskap fördelas mellan dödsbodelägarna.

Arvskiftet ska dokumenteras genom en skriftlig handling som ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Kan delägarna inte komma överens om hur boet ska skiftas kan tingsrätten utse en skiftesman med befogenhet att bestämma om delningen.

Arvslott Den del av kvarlåtenskap från en avliden person som en arvinge har rätt till kallas arvslott.

Halva arvslotten är en bröstarvinges (den avlidnes barns) laglott.

Attestera Att attestera innebär att intyga riktigheten av eller godkänna ett dokument. I många företag har man som rutin att alla fakturor ska attesteras innan de betalas.

28 |

Auktoriserad revisor Se Revisor.

Avbeställning Vid konsumentköp och konsumenttjänster har konsumenten under vissa villkor rätt att avbeställa varan eller tjänsten.

Näringsidkaren har då rätt att få ersättning för kostnader som uppkommer på grund av avbeställningen.

Vid distansavtal och hemförsäljning har konsumenten även rätt att ångra sitt köp.

Avbetalningsköp mellan näringsidkare Lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare gäller för köp av varor. Lagen är inte enbart tillämplig mellan näringsidkare utan också för motsvarande avtal mellan privatpersoner.

Lagen gäller när betalning ska göras i form av delbetalningar, varav minst en ska göras efter det att köparen mottagit varan, dvs om köparen köper varan på kredit. Lagen gäller inte köp där säljaren ger kredit med hela köpeskillingen, och denna ska betalas i sin helhet på en och samma gång efter leveransen (exempelvis vid vanlig fakturering).

Avbetalningsköp mellan näringsidkare Då konsumentkreditlagen gäller, gäller inte lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare.

Avtalsvillkor som inskränker köparens rättigheter enligt lagen är ogiltiga.

Förtida betalning av skulden En köpare har alltid rätt att betala sin skuld i förtid. Säljaren har däremot endast rätt till förtida slutbetalning om • köparen är försenad med sin betalning i mer än 14 dagar och den försenade betalningen är minst 10% av köpesumman (dvs vad varan skulle ha kostat att köpa kontant) eller om han är försenad med minst två betalningar som är minst 5% av köpesumman • köparen hanterar varan på ett sådant sätt att säljaren riskerar att förlora säkerheten i den, t ex om köparen vanvårdar den eller om säljaren misstänker att köparen kommer att sälja den vidare.

De räntor och kostnader som hör till tiden mellan dagen för den förtida betalningen och den sista förfallodagen enligt kreditavtalet ska räknas bort. Säljaren har dock rätt att få uppläggningskostnaden för krediten betald av köparen, och även t ex kostnader för kreditupplysning och andra administrationskostnader som uppkommit vid köpetillfället.

Återtagande Säljaren får endast återta varan om han gjort förbehåll (så kallat äganderätts- eller återtagande-

förbehåll) om detta i avtalet och först om köparen är försenad med sin betalning enligt ovan eller om säkerheten i varan försämras. Om köparen betalar hela den förfallna skulden plus upplupen ränta och övriga kostnader innan säljaren hunnit återta varan, har säljaren inte längre rätt att återta den.

Avräkning När säljaren återtar varan ska det göras en avräkning. Köparen har då rätt att tillgodoräkna sig varans värde. Med varans värde menas det pris kreditgivaren kan få vid en försäljning av varan till någon annan.

Om den återstående skulden för en vara är 10 000 kr och kreditgivaren kan få ut 4 000 kr för varan har köparen rätt att dra av 4 000 kr från sin skuld till kreditgivaren.

Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett högre belopp än kreditgivaren, får kreditgivaren endast återta varan om han betalar köparen mellanskillnaden.

Om köparen betalat av 6 000 kr av en vara som kostat 10 000 kr och kredit givaren lyckas sälja denna för 6 000 kr, får säljaren inte återta varan om han inte betalar köparen mellanskillnaden 2 000 kr. § Lag (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

| 29

A

Avdrag

A

Säljarens kostnader Säljaren har rätt till ersättning för kostnaderna för att återta varan. Det kan gälla utmätningsavgifter, reparationskostnader, transportkostnader och en eventuell inställelse vid utmätningsförrättning och även ersättning för sitt eget eller något ombuds arbete med 340 kr. § Förordning (2010:1857) om ersättning för kostnader i mål om handräckning

Handräckning genom Kronofogden Om förutsättningarna för ett återtagande av en vara är uppfyllda, kan kreditgivaren ansöka om handräckning direkt hos Kronofogden om köparen inte frivilligt lämnar tillbaka varan.

Avdrag Den allmänna regeln är att alla utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster är avdragsgilla, dock med vissa undantag.

Det är inte förbjudet att låta företaget göra dåliga affärer eller ha stora utgifter. De är ändå avdragsgilla såvida de inte egentligen är dina personliga levnadskostnader.

Öppet yrkande Är man tveksam om en viss utgift är avdragsgill eller inte kan man alltid göra ett öppet yrkande i deklarationen.

30 |

Det innebär att man inte smusslar med beloppet som en del i en anonym totalsiffra, utan förklarar avdraget på en särskild bilaga till deklarationen. Bilagan kan man göra på ett vanligt papper.

Inte avdragsgilla kostnader En hel del kostnader i näringsverksamheten är av olika skäl inte avdragsgilla trots att de hör till företagets verksamhet. Det gäller bland annat följande kostnader: • Utgifter för bolagsbildning eller registrering av firma • Böter • Inkomstskatter • Felparkeringsavgifter • Viten • Skattetillägg • Förseningsavgifter • Avgifter för svartbygge • Överlastavgifter • Medlemsavgifter • Överrepresentation.

Läs mer om avdrag i vår bok AVDRAG.

Akastningsvärdemetoden Avkastningsvärdemetoden är en av flera metoder vid en företagsvärdering. Avkastningsvärdemetoden innebär att man först fastställer bolagets vinst.

Vinsten brukar definieras som det belopp som kan tas ut ur ett företag utan att reducera företagets förmåga att skapa vinst i framtiden. De framtida

Avstyckning vinsterna kapitaliseras sedan till ett nuvärde efter en lämplig räntesats.

tvistens avgörande av domstol.

Varsel ska i detta fall lämnas minst en vecka i förväg. § Lag (1982:80) om anställningsskydd

Företaget A ger en uthållig vinst på 1,6 milj kr per år. Vinsten räknas efter att ägaren tagit ut en rimlig lön. En köpare som vill ha en avkastning på 20% på sitt satsade kapital är då beredd att betala 1 600 000/0,2 = 8 milj kr för företaget. Då får han ju 20% avkastning varje år. En köpare som nöjer sig med 10% avkastning kan betala 16 milj kr för samma företag.

Är inflationen hög, är avkastningsvärdemetoden inte tillförlitlig. Det beror på att kravet på rörelse- och investeringskapital hela tiden ökar. Vidare kan det vara svårt att förutspå hur hög vinsten kommer att bli i framtiden.

Andra metoder vid företagsvärdering är cash-flowmetoden och substansvärdemetoden.

Avsiktsförklaring Se Letter of intent.

Avskedande Om en anställd grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren, kan han avskedas.

Det innebär att anställningen upphör utan uppsägningstid.

Här gäller i huvudsak samma regler som vid uppsägning i fråga om varsel, underrättelse, överläggning, förhandling och

18–20 §§

Avstyckning Vill en fastighetsägare skapa en ny fastighet eller sälja en del av sin fastighet kan han stycka av sin mark. Det avstyckade området bildar en ny fastighet, som får en egen registerbeteckning.

Avstyckning är ett sätt att ändra den bestående fastighetsindelningen. Läs om andra åtgärder under fastighetsbildning. Avstyckning får bara göras om den nya fastigheten får en sådan storlek och utformning att den bli lämplig för sitt ändamål, t ex för bostad. Det är också viktigt att den nya fastigheten kan få utfartsväg och att vattenoch avloppsfrågan kan lösas.

Ansökan Fastighetsägaren eller köparen av det avstyckade området kan ansöka om avstyckning hos Lantmäteriet i länet. Har det område som ska avskiljas sålts, måste ansökan om avstyckning göras senast sex månader efter att köpehandlingen upprättades.

Om man inte ansöker inom denna tid blir köpet ogiltigt.

Samma regler gäller om man har skänkt bort marken.

Ansökan om fastighetsbildning ska vara skriftlig och vara undertecknad av fastighets| 31

A

Avstämningsbolag

A

ägaren. Till ansökan bifogas de handlingar, t ex köpeavtal, som är av betydelse för åtgärden.

När en förrättning slutförts och Lantmäteriet har meddelat beslut förs förändringen in i fastighetsregistret.

Kostnader Kostnaderna för förrättningen ska betalas av de fastighetsägare som berörts av den. Lantmäteriet bestämmer hur kostnaderna ska fördelas. Kostnadernas storlek är bland annat beroende av vilken förrättning det är och hur pass omfattande den är. § Fastighetsbildningslag (1970:988) 4 kap 8 §, 10 kap

Avstämningsbolag Aktiebolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister (för närvarande hos Euroclear Sweden) kallas avstämningsbolag. I sådana bolag förekommer inte aktiebrev och liknande handlingar, utan där använder man ett kontobaserat aktiesystem. Det är i stort sett bara publika bolag som är avstämningsbolag. Övriga aktiebolag är kupongbolag.

Avtal Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter.

Bestämmelserna om hur parter kan ingå ett avtal finns i avtalslagen.

För att ett avtal ska komma till stånd enligt avtalslagen krävs tre saker: • ett anbud (ett erbjudande) • en accept (ett svar) • att det är exakt samma innehåll i anbudet och accepten.

Avtalslagen är dispositiv. Det betyder att avtalsparterna har möjlighet att bestämma att reglerna i avtalslagen inte ska gälla i deras avtal. Parterna kan därför komma överens om att avtal ska komma till stånd först när ett skriftligt kontrakt upprättas och undertecknas av båda parter. Detta förfarande används ofta då parterna förhandlar om villkoren innan de gör upp om själva avtalet.

I vissa fall talar man om successiv avtalsbindning. Det innebär att parterna kan bli bundna av åtgärder som vidtas redan innan avtalet är helt klart.

Muntligt eller skriftligt Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. Båda dessa avtalsformer är lika starka. Fördelen med skriftliga avtal är att det då är avsevärt lättare att bevisa vad parterna kommit överens om ifall man blir oense. Detta gäller särskilt då det har gått en 32 |

Avtals ogiltighet längre tid sedan avtalet träffades eller om t ex de som ingick avtalet inte längre finns kvar i företaget. Dessutom kan det vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterats i samband med avtalsslutandet.

I vissa särskilda fall är det nödvändigt att parterna ingår ett skriftligt avtal (formkrav) för att avtalet överhuvudtaget ska vara giltigt, t ex vid överlåtelse av fast egendom. Bevittning behövs sällan rent juridiskt, men kan vara bra ur bevissynpunkt.

Det finns avtal som varken är skriftliga eller muntliga, utan underförstådda. Avtalet har då tillkommit genom konkludent handlande.

Avtal ska hållas Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal ska hållas (på latin: pacta sunt servanda). Det skulle bli kaos både i näringslivet och för privatpersoner om ingen kunde lita på att det man kommit överens om verkligen gäller.

Därför kan man bli ställd till ansvar om man inte håller ett avtal.

Huvudregeln att avtal ska hållas har vissa undantag. Ett avtals ogiltighet kan bero på flera saker.

Läs mer om avtal i vår bok AVTAL . § Avtalslagen (1915:218)

Avtals ogiltighet Huvudregeln är att avtal ska hållas. Ibland kan dock hela avtalet bli meningslöst på grund av situationer som ingen kunnat förutse när avtalet ingicks. Vissa omständigheter när avtalet ingicks kan också innebära att det skulle vara omöjligt eller orimligt betungande för den ena avtalsparten att uppfylla sin del av avtalet. Om ett avtal träffats under sådana omständigheter, finns det vissa regler om att avtalet inte längre ska gälla, avtalet är då ogiltigt. Dessa bestämmelser kallas ogiltighetsregler.

De vanligaste ogiltighetsreglerna handlar om • psykiska störningar hos en av parterna • tvång • svek • ocker • misstag • förvanskat meddelande • tro och heder • skenavtal.

Förutom dessa ogiltighetsgrunder finns ytterligare en ogiltighetsgrund. Det är när avtalet eller ett avtalsvillkor – med hänsyn till omständigheter när avtalet slöts eller senare inträffade omständigheter – bedöms vara orimligt eller betungande för den ena avtalsparten att uppfylla. Avtalet kan då ogiltigförklaras eller jämkas, dvs domstolen kan besluta att avtalet ska förändras på grund av den nya situationen. | 33

A

Avtals ogiltighet

A

Detta framgår av den så kallade generalklausulen i 36 § avtalslagen.

Observera att avtal med underåriga också kan bli ogiltiga eftersom dessa personer normalt inte kan ingå avtal. Läs mer om detta under Omyndiga.

Psykisk störning Den som är psykiskt störd saknar rättslig handlingsförmåga och är därför inte behörig att ingå avtal. Men det är inte bara personer som lider av grava psykiska sjukdomar som är förhindrade att ingå bindande avtal. Ett avtal med en frisk person gäller inte heller om personen led av en tillfällig psykisk störning när avtalet ingicks, exempelvis att han varit höggradigt berusad. Ett krav är att personen aldrig skulle ha ingått avtalet om han inte haft den psykiska störningen. § Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning

Tvång Avtalet gäller inte om någon av parterna har tvingats ingå avtalet. Tvånget kan bestå av t ex våld eller hot om våld mot den som tvingas att ingå avtalet men även mot andra personer.

Avtalet kan dock endast ogiltigförklaras om den hotade personen upplevde en verklig fara för sig själv eller för någon annan.

Det behöver inte vara motparten som har framfört hotet för att 34 |

avtalet ska bli ogiltigt. Samma regler gäller om hotet har framförts av en torped. § Avtalslagen (1915:218) 28 §

Lindrigare tvång I fall av lindrigare tvång, dvs då våld eller hot om våld inte använts, är ett avtal ogiltigt om den andra avtalsparten själv tvingat igenom ett avtal eller visste om att någon annan tvingat någon att ingå ett avtal.

Denna regel omfattar bland annat utpressning eller hot om att skandalisera eller svärta ner någons anseende i massmedia eller liknande. § Avtalslagen (1915:218) 29 §

Svek och lurendrejeri Om någon medvetet lurat någon annan att ingå ett avtal gäller inte avtalet. Detsamma gäller om den ena avtalsparten kände till eller borde ha känt till att någon lämnat vilseledande eller oriktiga uppgifter som en avtalspart grundat sitt beslut att ingå avtalet på.

Den som lurar någon annan kan göra detta genom att lämna en oriktig eller osann uppgift eller genom att inte tala om hela sanningen eller dölja uppgifter. § Avtalslagen (1915:218) 30 § Jesper vill köpa en dator av Glenn.

Jesper frågar Glenn om datorn kan användas för att köra spelet World of Warcraft. Glenn säger att det inte är några problem trots att han vet att

Avtals ogiltighet datorns grafikkort inte räcker till för detta. Mot bakgrund av Glenns uppgifter köper Jesper datorn för att senare upptäcka att spelet inte kan användas på datorn. Glenn har alltså medvetet lurat Jesper att köpa datorn. Avtalet är därför ogiltigt.

Ocker Det är ocker när man utnyttjar en persons underläge för att få ett fördelaktigare avtal än vad som hade varit möjligt under normala omständigheter.

Underläget kan vara ekonomisk knipa, livsfara eller någon annan nödsituation. Det kan även vara ocker att utnyttja att motparten är oerfaren, dum, lättsinnig eller står i ett beroendeförhållande till någon.

Frida behöver vid ett månadsskifte låna pengar till hyran till dess att hon får lön, annars hotas hon av vräkning.

Den enda som kan låna Frida pengar är Eva. Eva vet om detta och lånar ut pengar till Frida. Eva vill för detta lån ha ränta på de utlånade pengarna med 100% per dag. Eva utnyttjar i denna situation Fridas underläge till sin egen fördel.

Erik är anställd hos Anton. Anton säger till Erik att denne måste låna ut 50 000 kr till honom utan ränta under ett år, annars får Erik sparken. Erik som är rädd om sitt jobb och har svårt att få arbete någon annanstans lånar ut pengarna till Anton. Här utnyttjar Anton Eriks underläge till sin egen fördel. § Avtalslagen (1915:218) 31 §

Misstag och felskrivning När man förhandlar eller skriver ett anbud eller en accept, kan det hända att man • skriver fel • gör en felräkning • säger en sak men menar något annat.

Den som gör ett misstag eller en felskrivning är inte bunden av det han skrivit om mottagaren förstod eller borde ha insett att det rörde sig om en felskrivning eller misstag.

Har man i affärsförhandlingar med en kund sagt att man vill sälja böcker för 150 kr per styck och i princip är överens om detta och i en senare skriftlig offert uppger ett pris på 15 kr per styck är detta en felskrivning som man inte är bunden av. Kunden förstår ju att det felskrivna priset inte kan vara korrekt även om han kanske önskade det.

Ett vanligt exempel på felskrivning är när en person plötsligt fått en summa pengar insatta på sitt bank- eller plusgirokonto på grund av ett fel som banken eller plusgirot har begått.

Kontohavaren anses normalt ha en sådan kontrollskyldighet att han inte kan sätta sprätt på pengarna och sedan slippa betala tillbaka till banken eller plusgirot.

Förvanskat meddelande En liknande situation kan uppstå om det meddelande som skickas blir förvanskat på vägen, dvs fått ett förändrat innehåll. Så kan det bli om man | 35

A

Avtals ogiltighet

A

t ex skickar ett meddelande med bud där meddelandet ska framföras muntligt eller med en datoröverförd textfil.

Om avsändaren upptäcker att hans meddelande har blivit förvanskat måste han meddela mottagaren detta omedelbart.

Gör avsändaren inte det blir han bunden av det förvanskade meddelandet, trots att det är fel.

Läs mer om förvanskade meddelanden vid datorkommunikation under Internethandel. § Avtalslagen (1915:218) 32 §

Tro och heder Det går inte att i alla lägen kräva att motparten ska vara bunden av ett avtal. Det gäller om omständigheterna vid avtalsslutet var sådana att det skulle strida mot tro och heder att kräva att motparten ska vara bunden av avtalet.

Ann-Britt och Anette krockar med varandra. Ann-Britt är mycket uppskakad efter olyckan och känner sig pressad. Om Ann-Britt undertecknar ett erkännande att hon bär hela skulden för olyckan så kan det strida mot tro och heder att senare åberopa erkännandet som grund för t ex skadeståndsanspråk. Anette visste ju att Ann-Britt vid det tillfället befann sig i en mycket pressad situation.

Det kan också strida mot tro och heder att åberopa finstilt text i ett krångligt avtal som motparten inte har förstått. § Avtalslagen (1915:218) 33 §

36 |

Skenavtal Ett skenavtal är en påhittad uppgörelse som ska lura omgivningen. Handlingen har inget värde mellan parterna eftersom det aldrig varit meningen att den överenskommelse som framgår av handlingen ska uppfyllas av någon av dem.

Ett skenavtal kan användas för att t ex försöka undvika beskattning eller för att göra egendom oåtkomlig för fordringsägare i en konkurs. § Avtalslagen (1915:218) 34 §

Generalklausulen Enligt den så kallade generalklausulen i avtalslagens 36 § kan ett orimligt avtalsvillkor jämkas så att det blir rimligt. Om det inte går att jämka villkoret, kan domstolen bestämma att det villkoret inte ska gälla över huvud taget. Då gäller alltså resten av avtalet, utom just det bortjämkade villkoret.

Domstolen prövar inte hela avtalet när generalklausulen åberopas. Men ett helt avtal kan ändå förklaras ogiltigt eller jämkas om de centrala avtalsvillkoren är orimliga. Det är villkor som är så viktiga att avtalet förlorar sitt värde om dessa villkor jämkas eller inte finns med.

Avtalsvillkor kan vara orimliga för att det är en viss typ av villkor eller för att det är orimligt på grund av förhållandena i det enskilda fallet. Stor hänsyn tas till partsställningen i det

Avtalsvillkor enskilda fallet. Generalklausulen ska nämligen skydda en svagare part, t ex en konsument gentemot en näringsidkare eller ett litet bolag mot ett stort.

Ifråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Generalklausulen gäller både förhållandena vid avtalets tillkomst och sådant som inträffat senare. Domstolen kan därför pröva om ett villkor är rimligt under den tid som parterna tillämpar avtalet.

Om ett företag använder sig av orimliga avtalsvillkor kan Marknadsdomstolen förbjuda företaget framtida användning av villkoret. Läs mer om detta under Avtalsvillkor.

Vid tillämpning av denna bestämmelse är det alltså många saker som kan prövas.

Domstolarna gör en helhetsbedömning av villkoren i ett avtal och de kringliggande omständigheterna och avgör sedan om hela avtalet eller ett enskilt avtalsvillkor är orimligt.

Avtalslagen 36 § Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.

Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.

Avtalsbrott Eftersom ett avtal är bindande ansvarar båda parter för att de följer avtalet. Om den ena parten t ex låter bli att betala överenskommen summa pengar eller hämta en vara på en överenskommen plats vid en viss tidpunkt, begår parten en avtalsbrott. När den ena parten begår ett avtalsbrott kan den andra parten kräva vissa påföljder.

Avtalsvillkor Avtalsvillkor mellan näringsidkare Det finns en särskild lag om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Lagen gäller inte villkor från banker, försäkringsbolag och andra näringsidkare som står under Finansinspektionens tillsyn.

Lagen ger en möjlighet att få fram förbud mot ett orimligt avtalsvillkor. Förbudet gäller framtida användning av villkoret. Däremot kan man inte få ett befintligt avtal jämkat eller | 37

A

Avtalsvillkor

A

ogiltigförklarat med stöd av den här lagen. I så fall måste man åberopa någon av reglerna i avtalslagen. Se Avtals ogiltighet.

Det är Marknadsdomstolen som bestämmer om ett avtalsvillkor är så orimligt att en näringsidkare ska förbjudas använda sig av det i framtiden. Vid prövningen tar Marknadsdomstolen hänsyn till avtalsparternas inbördes storlek. Det är svårare för en liten företagare att förhandla sig fram till bra villkor än vad det är för ett större företag. Därför har man valt att skydda småföretagarna med denna lag. § Lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare

Avtalsvillkor i konsumentförhållanden Marknadsdomstolen kan förbjuda näringsidkare att använda ett eller flera orimliga avtalsvillkor i sina erbjudanden till konsumenter.

Konsumenter kan inte själva begära att Marknadsdomstolen ska pröva om ett avtalsvillkor är orimligt. De ska istället vända sig till konsumentombudsmannen (KO) med sina klago-

38 |

mål. KO avgör då om ärendet bör tas upp i Marknadsdomstolen.

KO får också på eget initiativ begära att Marknadsdomstolen ska pröva ett villkor. KO kan själv pröva frågor som inte är av så stor vikt. KO kan då begära att näringsidkaren ska sluta använda det orimliga villkoret.

Om KO inte tar ärendet till Marknadsdomstolen kan en intresseorganisation ansöka om ett förbud. Det kan vara en näringsidkar-, konsument- eller löntagarorganisation.

Förbudet gäller framtida användning av villkoret. Vill konsumenten få ett befintligt avtal jämkat eller ogiltigförklarat måste han åberopa någon av reglerna i avtalslagen. Se Avtals ogiltighet. § Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

är ett omfattande juridiskt uppslagsverk, med tyngdpunkten på affärsjuridiken. Du får juridiska regler och begrepp förklarade på begriplig svenska och med många exempel. Boken ger svar på allt från när du har rätt att ta ut dröjsmålsränta till i vilka situationer du har rätt att häva ett köp.

UR INNEHÅLLET Mikael Edström

• Avtal

• • • • • • • • • •

Letter of intent Fullmakter Kompanjonavtal Försäkringar Hyresrätt Bostadsrätt Leasing Avbetalningsköp Köplagen Konsumentköplagen

• • • • • • • • • • •

Distansavtalslagen Konsumenttjänstlagen Konsumentkreditlagen Internethandel Obestånd Köp av fastigheter Säkerheter Tvister Utmätning Ackord Konkurs

FÖRFATTARNA Björn Lundén

Mikael Edström driver egen advokatbyrå i Jönköping med affärsjuridik som specialområde.

Björn Lundén är författare till ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag.

Anna Molin arbetar som jurist på Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Anna Molin

www.blinfo.se

Företagsjuridisk uppslagsbok

FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK

MIKAEL EDSTRÖM BJÖRN LUNDÉN ANNA MOLIN

FÖRETAGS JURIDISK uppslagsbok Femte upplagan