Issuu on Google+

220 sidor. 90gr woodfree MC bulk 0,91 rygg = 12,5 mm

• Vad innebär den nya gymnasieskolan och Gy 11 för lärarens arbete? • Vem är det som bestämmer vad en lärare ska göra? • Hur gör man det som ska göras på rätt sätt? • Hur tar vi kontroll över utvecklingsarbetet i vår skola? Syftet med Levande lärarskap är att ge lärare mod, lust och vilja att anta den nya gymnasieskolans utmaningar. Som läsare får du här ta del av många idéer, frågor, förslag till arbetssätt och metoder för att leda och organisera elevers lärande. Levande lärarskap är ett stöd för såväl lärares egna reflektioner som gemensamma diskussioner. Författarnas förhoppning är att stimulera lärare till att våga bryta invanda mönster och pröva nya vägar. Levande lärarskap vänder sig till verksamma lärare och lärarstudenter inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt till skolledare. Fokus är det gemensamma i lärarrollen – att leda elevers lärande och utveckling.

• En ny gymnasieskola • Gymnasieskolans utveckling under de senaste 100 åren • Omvärldens förväntningar på skolan • En skola för alla • Läraruppdraget

• En skola i verkligheten • Delaktighet och ansvar leder till utveckling • Arbetslag – himmel eller helvete? • Planera verksamheten tillsammans • Betyg och bedömning • Kvalitetssäkring inom skolan

Leif Jarlén har under många år arbetat med lärar- och skolledarfortbildning samt skolutvecklingsarbete. Han har också lång erfarenhet som lärare och skolledare. Leif har skrivit ett flertal fackböcker om ledarskap och gymnasieskolan samt läroböcker i samhällskunskap.

Johan Rådmark har varit chef för Tidningen i Skolan och startat Sveriges första Entreprenörsgymnasium. Johan är ledare för Framtidens Skola, som sedan 1993 arbetar med verksamhetsutveckling i för-, grund- och gymnasieskolor. Han leder även pilotprojektet ”Av Egen Kraft” som med ”självhjälpsgrupper”, mikrokrediter och andra verktyg förebygger och åtgärdar unga vuxnas ”utanförskap” i miljonprogramområden.

Best.nr 47-09105-8

Tryck.nr 47-09105-8-00

JOHAN RÅDMARK

Marianne Feldt är f d yrkeslärare och arbetslagsledare. Hon har medverkat som författare i flera olika läromedel. För närvarande handleder hon europeiska utvecklingsprojekt inom utbildningsområdet.

LEIF JARLÉN

JOHAN RÅDMARK

LEIF JARLÉN

Boken innehåller också ett förslag i form av en studiecirkel till hur den gemensamma diskussionen om utvecklingsarbetet kan struktureras på arbetslags- eller programnivå. Studiecirkeln är uppbyggd runt de ”fundera-frågor” som finns i varje kapitel.

M ARIANNE FELDT

M ARIANNE FELDT

Boken är uppdelad i elva kapitel

L E VA N D E L Ä R A R S K A P

L E VA N D E L Ä R A R S K A P

2 uppl

L E VA N D E LÄRARSKAP – ett praktiskt verktyg för lokal gymnasieutveckling Ny

up

a plag

!–

11 Y G


Levande la rarskap kap 0.indd 1

10-12-01 13.57.52


Levande lärarskap ISBN 978-91-47-09105-8 © 2011 För fattarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten, Ewa Sarlöv-Kullberg och Camilla Nevby Omslag: Fredrik Elvander Formgivning och ombr ytning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Foto: Elise Kullberg och Photodisc

Upplaga 2:1 Tr yckt på miljövänligt papper Typografi: Rotis serif 10,5/14 Tr yck: Kina 2011

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel   komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25  86  00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för under visningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som br yter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205  10 Malmö tfn 040 -25  86  00, fax 040 -97  05  50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690  93  30, fax 08-690  93  01

Levande la rarskap kap 0.indd 2

10-12-01 13.57.52


Förord ”Tänk att man kan ha ett så viktigt och spännande jobb!” (nyutexaminerad lärare). Vi som har valt att arbeta med ungas lärande och utveckling förstår tjusningen och fascinationen i citatet ovan. Utmaningar­ na kan vara stora och många, men belöningen i form av elever som utvecklas och når framgång i sitt lärande är stor. Med bokens titel Levande lärarskap menar vi en lärarroll som är aktiv, nyfiken och skapande. Ett lärarskap som lever i bemärkelsen att det hela tiden befinner sig i dialog med sin omvärld. Dialogen ger impulser till en ständigt pågående process som utvecklar innehåll, form och kvalitet i elevernas skolvardag. Gymnasieskolan står inför en på många sätt omfattande ut­ maning. Skolan utgör en väsentlig verksamhet i vårt samhälle och har en stark roll i den process som formar framtiden, såväl för enskilda individer som för samhället i stort. En blick i skol­ utvecklingens backspegel visar att framgångsrika skolrefor­ mer präglats av ett ”bottom-up”-perspektiv. Lärares och skol­ ledares kunskaper och erfarenheter har tagits till vara på ett konstruktivt sätt som främjat genomförandet. Reformer som genomförts med ett ”top-down”-perspektiv, utan förankring hos medarbetarna, har på många sätt blivit misslyckade. Vårt syfte med denna bok är att försöka bidra med sam­ manhang, idéer, erfarenheter och impulser som kan stimulera diskussionen och arbetet med den nya gymnasieskolan. På så sätt tror vi att ”bottom-up”-perspektivet kan stärkas, och att skolornas medarbetare i större utsträckning kan ”ta makten” över den nya reformens praktiska betydelse för våra elever. Vår egen erfarenhet är att reflektion och diskussion är några av de bästa verktygen för att uppnå utveckling och förnyelse i skolans arbete. Genom systematisk reflektion och diskussion kring skolans uppdrag kan vi gemensamt tolka, värdera och forma den verksamhet som våra elever möter i

Levande la rarskap kap 0.indd 3

10-12-01 13.57.52


sin skolvardag. Därför har vi utformat boken på ett sätt som vi hoppas ska stimulera ditt reflekterande, er gemensamma diskussion och arbetslagets utveckling. Till din hjälp finner du på sidan 8–9 ett förslag till hur en studiecirkel kring innehållet i boken kan läggas upp. Slutligen vill vi rikta ett tack till alla våra ”kritiska vänner”, som läst och kommenterat under arbetet med boken! Marianne Feldt

Levande la rarskap kap 0.indd 4

Leif Jarlén   

Johan Rådmark

10-12-01 13.57.52


Innehåll Förord 3 Vilka har skrivit boken 7 Studiecirkel om innehållet i Levande lärarskap 8

DEL 1 BAKGRUND

1 En ny gymnasieskola 13 Studiecirkel diskussionsträff 1 – inledning 14 Propositionen ”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan” 14 Gymnasieexamen 22 Individuella programmet ersätts av fem introduktionsprogram 23 Nya skollagen 24

2 Gymnasieskolans utveckling under de senaste 100 åren 29 Gymnasieskolans organisatoriska utveckling 30 1927 års skolreform 30 1940-talets tankar blir verklighet på 1960talet 31 Lgy 65 – den första läroplanen 33 Lgy 70 – en samlad gymnasieskola 34 En gymnasieskola för alla – Lpf 94 – programgymnasiet införs 35 Reform 2000 35 Gy 07 39 De elva stegen 39 Gy 07 stoppas av den borgerliga regeringen – blir Gy 11 41

3 Omvärldens förväntningar på skolan 43 Läroplanens syn på kunskap och lärande 44 Kunskap är bestående och föränderlig 46 Omvärlden formulerar dagordningen 47 Stenarna i lärarnas ryggsäck 49 Förändringen som process 52 Långsiktigt hållbar skolutveckling 53

4 En skola för alla 57 En gymnasieskola i ständig förändring 58 Hur ska vi få fler att klara gymnasiet? 59 Skapa intresse och engagemang i skolarbetet 63 Vilka redovisningsformer kan vi använda? 65 Hur levandegör vi demokratifrågorna i elevernas arbete? 67 Upplägg av tematiskt projektarbete 69 Några fler temaidéer 72 Studiecirkel diskussionsträff 1 – diskussionsfrågor 74

Levande la rarskap kap 0.indd 5

5 Läraruppdraget 77 Studiecirkel diskussionsträff 2 – inledning 78 Vad innebär uppdraget att vara lärare? 78 Skolans huvuduppgifter 80 Ett förändrat läraruppdrag 81 Lärarens kompetens behöver ständigt utvecklas 83 Den reformerade lärarutbildningen 2001 – kejsarens nya kläder? 88 ”En hållbar lärarutbildning” – från hösten 2011 89 Framtiden 90

DEL 2 VERKTYG

6 En skola i verkligheten 97 Samverkan kring gymnasieskolan 98 Arbetsplatsförlagt lärande 101 Gymnasial lärlingsutbildning 102 Handledarutbildning 105 Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet 107 Projekt och teman 108 Verklighetsbaserade projekt 114 Hur kan vi internationalisera skolan? 117 Studiecirkel diskussionsträff 2 – diskussionsfrågor 120

7 Delaktighet och ansvar leder till utveckling 123 Studiecirkel diskussionsträff 3 – inledning 124 Vi måste kunna hantera enorma mängder information 124 Att arbeta och uppträda demokratiskt 126 Individuella studieplaner 130 Utvecklingssamtal lärare/mentor–elev 134 Hur kan vi stötta varandra? 138

8 Arbetslag – himmel eller helvete? 145 Definition av arbetslag 146 Att lära för att lära 146 Lärare som goda förebilder 147 Det goda arbetslagets fördelar 148 Hur ska arbetslagen sättas samman? 149 Hur ska arbetslaget organiseras? 151 Arbetslagsmöten 157 Grupputveckling 159

10-12-06 11.03.43


9 Planera verksamheten tillsammans 165

11 Kvalitetssäkring inom skolan 197

Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av elevens utbildning 166 Makt över situationen 174 Ledarskapets betydelse för situationen på skolan 176 Organisation som möjliggör, inte hindrar 178 Studiecirkel diskussionsträff 3 – diskussionsfrågor 180

Studiecirkel diskussionsträff 5 – inledning 198 Varför ska vi utvärdera? 198 Kvalitetsbegrepp 199 Olika typer av mål 202 Olika utvärderingsmetoder 204 Att jämföra mål och resultat 206 Elevernas delaktighet i utvärderingar 208 Arbetslaget måste kontinuerligt utvärdera sitt arbete 212 Studiecirkel diskussionsträff 5 – diskussionsfrågor 214

10 Betyg och bedömning 183 Studiecirkel diskussionsträff 4 – inledning 184 Betygssystem och betygsskala 184 Går det att sätta rättvisa betyg? 190 Studiecirkel diskussionsträff 4 – diskussionsfrågor 195

Levande la rarskap kap 0.indd 6

Litteraturtips 215 Sakregister 218

10-12-01 13.57.53


Vilka har skrivit boken? Marianne Feldt började sin yrkeskarriär som inköpare inom industri och handel. Hon skolade därefter om sig till yrkes­ lärare och arbetade under tio år som lärare och studieledare på gymnasieskolor. Efter detta har hon varit egen företagare, skrivit läromedel och varit engagerad i vidareutbildning för gymnasielärare, bl a om projektarbete, arbetslag och elevin­ flytande. Under 2009 arbetade Marianne på Utbildningsde­ partementet med europeiska gymnasiefrågor i samband med det svenska EU-ordförandeskapet. För närvarande är hon verksam på Internationella programkontoret och handlägger utvecklingsprojekt inom europeisk yrkesutbildning. Leif Jarlén har en magisterexamen i samhällsvetenskap och är utbildad gymnasielärare. Han har arbetat som lärare inom gymnasieskola, komvux och högskola. Leif har också lång erfarenhet som skolledare i egenskap av studierektor, rektor och förvaltningschef. Under många år har han arbetat med lärar- och skolledarfortbildning samt skolutvecklingsarbete, bl     a tillsammans med professor Per Dahlin i Oslo. Leif har även under många år haft uppdrag som expert åt Skolverket i läroplans- och kursplanefrågor. För närvarande är han rektor för Folkuniversitetets gymnasium i Skövde. Johan Rådmark blev som tonåring ordförande i Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO). Den rollen innebar bl     a medverkan i olika statliga utredningar och kommittéer, däri­ bland 1980-talets stora gymnasieutredning. Under hela sin yrkesverksamma tid har han arbetat med skolfrågor ur olika perspektiv, t ex lärandets villkor, demokratifrågor och elevers delaktighet och inflytande. Han har tidigare bl a varit chef för Tidningen i Skolan och startat Sveriges första Entreprenörs­ gymnasium. Johan är ledare för Framtidens Skola, ett företag som sedan 1993 arbetar med verksamhetsutveckling i för-, grund- och gymnasieskolor. Som chef för Fisksätra Folkets Hus i Nacka, leder han också pilotprojektet ”Av Egen Kraft”, som med ”självhjälpsgrupper”, mikrokrediter och andra verk­ tyg förebygger och åtgärdar unga vuxnas ”utanförskap” i mil­ jonprogramområden. 7

Levande la rarskap kap 0.indd 7

10-12-01 13.57.53


Studiecirkel om innehållet i Levande lärarskap Varför studiecirkel? Ofta blir vi säkrare på vad vi tycker när vi uttalar våra tankar högt och ser hur våra vänner eller kollegor reagerar. Ibland kanske vi själva är osäkra på vad vi tycker och känner. När vi får följdfrågor av vår omgivning blir vi tvungna att tänka efter och precisera oss. För att utveckla våra tankar och idéer behöver de flesta av oss bollplank. Andras entusiasm, miss­ trogenhet eller nyfikenhet på våra idéer får oss att utvecklas och gå vidare. Ett sätt att formalisera diskussionen kring bokens innehåll och frågeställningar är att träffas i en studiecirkel tillsam­ mans med medlemmarna i arbetslaget. Vår förhoppning är att du genom att reflektera över frågeställningarna utvecklas i lärarrollen och får en större insikt i ditt eget tänkande och förståelse för kollegornas tankar och känslor. Deltagare: Lärare, lärarutbildare och lärarstuderande. Cirkatid: 10–15 timmar uppdelade på 5 tillfällen. Därutöver tillkommer egen förberedelsetid med läsning av kapitlen som ska diskuteras. Det är viktigt att mötestiden passar alla ef­ tersom en viktig framgångsfaktor för studiecirklar är att alla gruppmedlemmar deltar på alla sammankomster.

8

Levande la rarskap kap 0.indd 8

10-12-01 13.57.53


Metod: Utse en ledare som håller i cirkeln. Antingen kan nå­ gon hålla i alla möten eller så kan ansvaret cirkulera. Leda­ rens uppgift är att se till att alla får komma till tals och att ni håller er till det som ska diskuteras och inte kommer ifrån ämnet. Ledaren ska också se till att mötet börjar och avslutas på överenskommen tid. Förmodligen kommer ni inte att hinna diskutera alla fråge­ ställningar. Därför är det lämpligt att varje person själv väljer ut två–tre fundera-frågor från lästa kapitel som känns viktiga att ta upp. Dessa kan lämnas in till ledaren i förväg och ge en uppfattning om vilka frågor som gruppen vill prioritera inför varje sammankomst. Börja med en presentation om ni inte känner varandra. Tala om vilka ni är och vilka förväntningar ni har på denna cirkel. Avsluta cirkeln varje gång med att ni de sista 15 minuterna går laget runt och låter varje deltagare reflektera över hur han/hon har bidragit till diskussionen. Tillfälle 2, 3, 4 och 5 inleds lämpligen med att någon i gruppen kort summerar vad som diskuterades gången innan.

Förslag till upplägg Träff 1. Omvärlden då, nu och i framtiden Kap 1, 2, 3 och 4, se sidan 14 och 74–75 Träff 2. Det nya läraruppdraget

Kap 5 och 6, se sidan 78 och 120–121

Träff 3. Samverkan som främjar lärande och utveckling

Kap 7, 8 och 9, se sidan 124 och 180–181

Träff 4. Betyg och bedömning

Kap 10, se sidan 184 och 195

Träff 5. Kvalitetssäkring inom skolan

Kap 11, se sidan 198 och 214

9

Levande la rarskap kap 0.indd 9

10-12-01 13.57.53


Levande la rarskap kap 0.indd 10

10-12-01 13.57.54


Del 1

1

Bakgrund

Levande la rarskap kap 0.indd 11

10-12-01 13.57.54


1 En ny gymnasieskola

12

Levande la rarskap kap 1.indd 12

10-12-02 08.35.23


1

1

En ny gymnasieskola

V

arför behövs en ny gymnasieskola? Ett problem som gymnasieskolan brottats med under 2000-talet har varit att allt fler elever hoppar av eller slutar gymnasiet utan fullständiga betyg. Framför allt är andelen elever som inte fått slutbetyg från de yrkesinriktade programmen stor. Ett annat problem har varit det stora antalet specialutformade program och lokala kurser som vuxit fram. Vissa har tillgodosett lokala behov och elevönskemål, men många har varit av låg kvalitet och en del elever har utnyttjat möjligheterna till så kallade taktikval. De har valt kurser som de kunnat få bra betyg på med en lägre arbetsinsats än om de valt mer krävande kurser. Därigenom har de fått lättare att komma in på vissa högre utbildningar men samtidigt blivit sämre förberedda för högre studier.

Alla nationella och specialutformade program har lett fram till grundläggande behörighet till högskolan. Trots teoretiseringen av gymnasieskolan har eleverna från studieförberedande program inte fått bättre förkunskaper inför högskolan. Många lärare på högskolor och universitet anser att studenterna i dag är sämre förberedda än tidigare. Särskilt dåliga anses förkunskaperna vara inom ämnesområdena teknik, naturvetenskap och humaniora. De yrkesförberedande programmen har av många elever upplevts som alltför teoretiska. Näringslivet och blivande arbetsgivare har inte tyckt att eleverna fått tillräcklig yrkeskunskap för att bli anställningsbara. Tiden för karaktärsämnena har varit för kort. Genom nya yrkes- och lärlingsutbildningar av hög kvalitet samt insatser för att förbättra grundskolan och relevanta antagningskrav till gymnasieskolan, hoppas man att utslagningen från gymnasieskolan ska minska.

13

Levande la rarskap kap 1.indd 13

10-12-02 08.35.32


1 En ny gymnasieskola

Studiecirkel diskussionsträff 1 Inför första sammankomsten, läs kapitel 1 En ny gymnasieskola, kapitel 2 Gymnasieskolans utveckling under de senaste 100 åren, kapitel 3 Omvärldens förväntningar på skolan och kapitel 4 En skola för alla. Diskussionsfrågor finns på sidan 74–75.

Omvärlden då, nu och i framtiden När vi går in i en ny tid av förändring och utveckling kan det vara bra att ha kunskap om bakgrund och historia. Har vi dessutom ett vidsynt och öppet perspektiv på vår omvärld och framtid, hjälper det oss att sätta in de ofta rätt arbetsamma förändringsprocesserna i ett mer begripligt och hanterbart sammanhang. Då kan vi ge oss själva förmågan att tillsammans ”ta makten” över förändringsarbetet, i stället för att bli dess ”offer”.

Propositionen ”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan” Utgångspunkten för gymnasiereform 2011 är utredningen Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Efter remissförfarande lämnade regeringen en proposition om reformen till riksdagen våren 2009, Högre krav och kvalitet i gymnasieskolan (prop 2008/09:199), i fortsättningen kallad Gy 11-propositionen. Följande principiella utgångspunkter anges i propositionen: • Kunskap lyfter Sverige – utbildning är investering i vårt lands framtid. • Prioritering av utbildningens kvalitet – fler elever ska nå målen i gymnasieskolan. • En målinriktad gymnasieskola för utvecklade förmågor – gymnasieutbildning ska väljas utifrån fallenhet och förmåga. Likformigheten i dagens gymnasieskola ska ersättas av specialisering. Entreprenörskap lyfts fram som ett centralt perspektiv. • Fler elever måste nå kunskapsmålen. 14

Levande la rarskap kap 1.indd 14

10-12-01 14.00.55


1 En ny gymnasieskola

• Fler elever måste få godkända betyg.

1

• Gymnasial yrkesutbildning – fördjupade yrkeskunskaper genom mer tid till karaktärsämnen. • Gymnasial lärlingsutbildning i samarbete med arbetslivet – ett flexibelt alternativ inom yrkesutbildningen. • Högskoleförberedande program – inriktade på ämnesfördjupning. • Lika villkor för likvärdig utbildning – gemensam reglering av offentliga och fristående gymnasieskolor. • Internationaliseringen utmanar och stärker – införandet av gymnasieexamen kommer att bidra till att förtydliga vad gymnasieskolan kvalificerar för och kan därför underlätta ungdomars rörlighet över gränserna när det gäller studier, praktik och arbete. • En fortsatt reformering av gymnasieskolan. • Översyn av skollagen. I propositionen föreslås en ny gymnasieskola uppdelad på tolv yrkesprogram inklusive lärlingsutbildning och sex högskoleförberedande program. De tolv yrkesprogrammen blir • Barn- och fritidsprogrammet • Bygg- och anläggningsprogrammet • El- och energiprogrammet • Fordons- och transportprogrammet • Handels- och administrationsprogrammet • Hantverksprogrammet • Hotell- och turismprogrammet • Industritekniska programmet • Naturbruksprogrammet • Restaurang- och livsmedelsprogrammet • VVS- och fastighetsprogrammet • Vård- och omsorgsprogrammet De sex högskoleförberedande programmen blir • Ekonomiprogrammet • Estetiska programmet • Humanistiska programmet 15

Levande la rarskap kap 1.indd 15

10-12-01 14.00.55


1 En ny gymnasieskola

• Naturvetenskapsprogrammet • Samhällsvetenskapsprogrammet • Teknikprogrammet

Ny programstruktur Varje program kommer att bestå av gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma karaktärsämnen, inriktningar, programfördjupning och individuellt val.

Yrkesprogram

Högskoleförberedande program

Gymnasiegemensamma ämnen 600 p Programgemensamma karaktärsämnen minst 400 p

Gymnasiegemensamma ämnen 1 100–1 250 p

Inriktningar minst 300 p Programfördjupning högst 900 p

Programgemensamma karaktärsämnen 250–450 p Inriktningar minst 300–600 p

Gymnasiearbete 100 p

Programfördjupning högst 200–400 p Gymnasiearbete 100 p

Individuellt val 200 p

Individuellt val 200 p

Totalt 2 500 p

Benämningen kärnämnen kommer att ersättas med gymnasiegemensamma ämnen för att beteckna att dessa ämnen ska ingå i samtliga nationella program. De gymnasiegemensamma ämnena kommer att omfatta 1 100–1 250 poäng på de högskoleförberedande programmen och 600 poäng på yrkesprogrammen. De gymnasiegemensamma ämnena är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena kan variera mellan programmen. Skolverket ska ta fram två eller högst tre alternativ till den inledande kursen i ämnet matematik. Skolverket ska vidare överväga om fler gymnasiegemensamma ämnen än matematik bör ha alternativa inledande

16

Levande la rarskap kap 1.indd 16

10-12-01 14.00.56


1 En ny gymnasieskola

kurser och, om verket finner det motiverat, lämna förslag om detta. Aktuella uppgifter finns på www.skolverket.se. De gymnasiegemensamma ämnena framgår av tabellen nedan.

1

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de nationella programmen (gymnasiegemensamma ämnen). Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk Engelska Matematik Idrott och hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap

100 100 100 100 50 50 50 50

Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk Engelska Matematik Idrott och hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap

300 200 100/200/300* 100 50/100/200** 100/200*** 50 100****

*  Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskapsoch teknikprogrammen 300. **  Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200. ***  Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100. ****  På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi. Källa: Skollag (2010:800), bilaga 3.

17

Levande la rarskap kap 1.indd 17

10-12-01 14.00.56


1 En ny gymnasieskola

Nationella inriktningar I den nya gymnasieskolan kommer det att finnas 60 olika inriktningar på de nationella programmen, en betydande ökning jämfört med de 35 tidigare inriktningarna. Genom att det finns fler nationella inriktningar att välja på ökar likvärdigheten över landet och behovet av lokala inriktningar minskar. För den skola som vill ha en lokal variant finns möjligheten att ha en så kallad särskild variant inom ett nationellt program. En särskild variant kan bara startas efter det att Skolverket har prövat och godkänt både kvaliteten och efterfrågan. Programfördjupning Det valbara utrymmet på varje program kallas för programfördjupning. Vilka ämnen och kurser som ska kunna ingå på varje program fastställs av Skolverket. Det är sedan huvudmannen, dvs kommunen eller styrelsen för fristående gymnasieskola, som beslutar vilka ämnen och kurser inom detta utbud som ska erbjudas på den enskilda skolan. Syftet med programfördjupningen är att ge utrymme för specialisering. Arbetslivet och branschernas krav ska tillgodoses inom yrkesprogrammen. Inom högskoleförberedande program kommer ämnen och kurser som har särskild betydelse för vidare högskolestudier att vara i fokus. När det gäller barn- och fritidsprogrammet, naturbruksprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet har Skolverket valt att ta med ämnen och kurser som leder till särskild högskolebehörighet inom respektive yrkesområde. Individuellt val

Individuellt val minskar till 200 poäng och det kommer att framgå av en särskild förordning vilka kurser som alltid ska erbjudas. Huvudmannen beslutar vilka som erbjuds på re­ spektive skola. Elever på yrkesprogram ska kunna välja behörighetsgivande kurser för högskolan samt kurser i estetiska ämnen och idrott. Examensmål Examensmålen ersätter nuvarande programmål för varje program och ska ligga till grund för planeringen av utbildningen på respektive program. I examensmålen ingår även målen för gymnasiearbetet. 18

Levande la rarskap kap 1.indd 18

10-12-01 14.00.56


1 En ny gymnasieskola

Ämnesplaner

1

Nya och omarbetade kursplaner samlas under begreppet ämnesplaner. I ämnesplanerna presenteras ämnets syfte, de kurser som ingår i ämnet samt en beskrivning av dessa. I ämnesplanerna anges även vilket centralt innehåll som ska behandlas. Detta är den stora förändringen efter reformens genomförande och kommer förmodligen att innebära en utveckling mot ett mer styrt innehåll i undervisningen. I ämnesplanerna anges även kunskapskraven för det högsta (A), mellersta (C) och lägsta (E) betygssteget för godkända resultat. Kunskapskraven är målrelaterade och anger vad eleven kan eller gör. Även de nya ämnesplanerna ger lärare och elever stora möjligheter att forma utbildningen vad avser stoff, arbetssätt och arbetsformer. Vi kan inte nog betona denna professionella frihet, som är ett av adelsmärkena för läraryrket.

Exempel Exempel på ämnesplan – samhällskunskap Så här såg förslaget till ämnesplan för samhällskunskap ut när denna bok gick i tryck (vintern 2010) Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv. Ämnets syfte: Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, ekonomiska och sociala band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I relation till detta ska undervisningen behandla frågor som berör makt, konflikter och samarbeten, kultur, fördelning av resurser samt hållbar utveckling.

19

Levande la rarskap kap 1.indd 19

10-12-01 14.00.57


1 En ny gymnasieskola

Exempel Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om hur historiska förutsättningar och olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och deras orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. 4. Förmåga att söka, granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Kurser i ämnet:

• Samhällskunskap 1a:1, 50 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examensbevis tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b. 20

Levande la rarskap kap 1.indd 20

10-12-01 14.00.58


1 En ny gymnasieskola

Exempel

1

• Samhällskunskap 1a:2, 50 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a:1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examensbevis tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b. • Samhällskunskap 1b, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examensbevis tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1a:1 eller kursen samhällskunskap 1a:2. • Samhällskunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a:2 eller på kursen samhällskunskap 1b. • Samhällskunskap 3, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 2. • Internationell ekonomi 1, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a:2 eller kursen samhällskunskap 1b. • Internationella relationer, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a:2 eller kursen samhällskunskap 1b.

Entreprenörskap Alla elever kommer att ha möjlighet att läsa kurser inom området entreprenörskap. Entreprenörskap är ett vitt begrepp. Det handlar lika mycket om ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet som kunskap om företagsamhet, initiativförmåga och självförtroende. Det handlar också om att driva UF-företag (Ung Företagsamhet) under gymnasietiden för att pröva om eget företagande är ett alternativ till anställning. Entreprenörskap kommer att vara obligatoriskt i flera olika program och finnas som tillval i andra program.

Programråd För att utveckla och stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv inrättas programråd för yrkesprogrammen, såväl nationellt som lokalt. Varje nationellt yrkesprogram ska ha ett nationellt programråd. Syftet är att bistå Skolverket i arbetet 21

Levande la rarskap kap 1.indd 21

10-12-01 14.00.59


1 En ny gymnasieskola

med att utveckla och följa upp programmen. För varje yrkesprogram bör det dessutom finnas ett lokalt programråd för samverkan mellan skolan och arbetslivet.

Riksrekryterande utbildningar och spetsutbildningar Riksrekryterande utbildningar inom idrott, estetiska ämnen och arbetsmarknadsbehov, t ex optiker och urmakare, kommer fortsatt att finnas. Den nyss uppstartade spetsutbildningen på vissa gymnasier inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora kommer att fortsätta. När det gäller idrottsutbildningar ges fortsatt en möjlighet att inrätta regionala sådana, men först efter godkännande av Skolverket och berört specialidrottsförbund.

Gymnasieexamen För att förtydliga vad gymnasial utbildning leder till och underlätta för svenska ungdomar att skaffa sig erfarenheter av studier och arbete i andra länder införs en gymnasieexamen. En gymnasieexamen avläggs som yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Gymnasial lärlingsutbildning ska införas som en alternativ väg till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram. Kravet för gymnasieexamen är att eleven ska ha 2 500 poäng, varav 2 250 ska vara godkända kurser samt godkänt gymnasiearbete. Utöver detta antal godkända poäng krävs för yrkesexamen: • Godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 poäng i varje ämne. Därutöver ska de andra kurser som framgår av förordning för respektive yrkesprogram ingå i de godkända betygen. för högskoleförberedande examen: • Godkända betyg i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 poäng samt matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Därutöver ska de andra kurser som framgår av förordning ingå i de godkända betygen. 22

Levande la rarskap kap 1.indd 22

10-12-01 14.00.59


1 En ny gymnasieskola

Individuella programmet ersätts av fem introduktionsprogram

1

Det individuella programmet (IV) vänder sig till de elever som inte kommer in på de nationella programmen eftersom de inte uppfyller kraven på godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Det var avsett som ett undantag men har blivit ett av gymnasieskolans största program. IV har inte gett de resultat som varit önskvärda. Det individuella programmet presenteras nu i ny form, kallat introduktionsprogram, och kommer att finnas i fem olika varianter: • Preparandutbildning Denna variant är avsedd för elever som saknar behörighet att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Preparandutbildning kan även vara för den elev som önskar börja ett högskoleförberedande program trots att eleven endast är behörig för ett yrkesprogram. Det går nämligen inte att läsa upp redan godkända grundskolebetyg. Detta program ska erbjudas av hemkommunen och är även öppet för fristående skolor att anordna. • Programinriktat individuellt val Programmet riktar sig till elever som är obehöriga till ett yrkesprogram som de önskar studera på. Det utformas som stöd i de ämnen som behövs för behörigheten och ordnas för en grupp. Programmet ska vara sökbart och huvudmannen ska kunna ordna det yrkesprogram som eleven önskar komma in på. Även detta program får anordnas av fristående skolor. • Yrkesintroduktion Programmet riktas till obehöriga och är inte kopplat till något bestämt yrkesprogram. Kan vara en väg att gå vidare till programinriktat individuellt val och sedan till ett nationellt yrkesprogram. Det kan innehålla såväl grundskole- som gymnasiekurser och yrkesutbildning genom APL (arbetsplatsförlagt lärande). Programmet får utformas för en grupp elever och hemkommunen ska erbjuda det. • Individuellt alternativ Detta alternativ är inte sökbart och kan ses lite som ”sista chansen” för gymnasieobehöriga elever. Programmet syf23

Levande la rarskap kap 1.indd 23

10-12-01 14.00.59


1 En ny gymnasieskola

tar till att hjälpa dem vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Alternativt kan eleverna erbjudas grundskole- och gymnasiekurser och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, t ex motivationsinsatser eller praktik. Hemkommunen ska erbjuda detta. • Språkintroduktion Programmet riktar sig till nyligen anlända invandrarungdomar och skräddarsys för varje elev. Tyngdpunkten ska ligga på svenska och ge eleven ytterligare kurser för dennes fortsatta utbildning. Detta alternativ ska erbjudas av hemkommunen men får även anordnas av fristående skolor.

Nya skollagen Efter mer än 10 år av utredande och förslag har riksdagen beslutat om ny skollag från den 1 juli 2011. Utgångspunkterna för den nya lagen är att skapa en modern och enkel lag för att öka rättssäkerheten och ge ökade förutsättningar för skärpt tillsyn och enskildas möjligheter att överklaga. Detta innebär att målstyrning och ansvarsfördelning förtydligas. I så stor utsträckning som möjligt ska skollagen vara gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Antalet paragrafer i lagen ökar från 325 till 725, men de blir i stället korta och tydliga. Vilka är då de grundläggande förändringarna jämfört med den gamla skollagen? Följande generella punkter är viktiga att lyfta fram: • Enhetliga regler oberoende av skolform och huvudman – friskolor får ingen särbehandling. • Särskolan delas i två skolformer. • Vuxenutbildningen får nya benämningar. • Förordningsregler blir lagregler. I skollagens inledande kapitel finns övergripande mål för barn- och ungdomsutbildningen och bestämmelser om lika tillgång till utbildning och alla elevers rätt till likvärdig ut-

24

Levande la rarskap kap 1.indd 24

10-12-01 14.01.00


1 En ny gymnasieskola

bildning. Här läggs vidare den övergripande värdegrunden för skolväsendet fast. I lagens andra kapitel som behandlar huvudmän och ansvars­fördelning fastläggs och förtydligas ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. Bestämmelserna som reglerar lärares behörighet m m är överflyttade i oförändrat skick från 1985 års skollag i avvaktan på inarbetande av besluten i lärarutbildningspropositionen Bäst i klassen (prop 2009/10:89). En samlad elevhälsa införs med förebyggande och hälsofrämjande syfte. Det ska också finnas tillgång till vägledning och information inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Regleringen av kravet på tillgång till skolbibliotek förtydligas i skollagen. I lagens tredje kapitel finns bestämmelser om elevernas utveckling mot målen. Alla elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Regleringen av processen som leder till beslut om särskilt stöd och ett åtgärdsprogram blir tydligare. Ett beslut om att upprätta eller inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Bestämmelser om utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och grundläggande bestämmelser om betyg flyttas från förordning till lag. Ett antal förslag ska förstärka möjligheten för eleverna att få rättvisa och likvärdiga betyg. Ett uppenbart felaktigt betyg ska kunna rättas om det kan ske snabbt och enkelt. I lagens fjärde kapitel samlas regler för kvalitetsarbete och inflytande. Kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning avskaffas, men huvudmän, skolor och förskolor ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. I kapitlet om trygghet och studiero finns bestämmelser om skolans arbetsmiljö och disciplinära åtgärder m m. Ansvaret för statlig utvärdering och kvalitetsgranskning regleras i skollagen. Statens skolinspektions ansvar för tillsyn fastställs. Möjligheter för staten att använda sanktioner mot både enskilda och offentliga huvudmän, t ex i form av vite, införs. Statens skolinspektion har ansvar för detta.

1

25

Levande la rarskap kap 1.indd 25

10-12-01 14.01.00


1 En ny gymnasieskola

Kommunala skolor – friskolor Likvärdigheten mellan kommunala och fristående skolor ska skärpas. Alla fristående skolor måste söka nya tillstånd för att fortsätta med de nya programmen. I fortsättningen ska friskolor anordna nationella program och nationella inriktningar och blir skyldiga att fullt ut följa de nationella styrdokumenten.

Fakta Den nya skollagens struktur De 29 kapitlen är uppdelade i tre avdelningar. Kapitlen har följande rubriker: Gemensamma bestämmelser 1. Inledande bestämmelser 2. Huvudmän och ansvarsfördelning 3. Barns och elevers utveckling mot målen 4. Kvalitet och inflytande 5. Trygghet och studiero 6. Åtgärder mot kränkande behandling 7. Skolplikt och rätt till utbildning Skolformer 8. Förskolan 9. Förskoleklassen 10. Grundskolan 11. Grundsärskolan 12. Specialskolan 13. Sameskolan 14. Fritidshemmet 15. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

17. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan 18. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 19. Utbildning på program i gymnasiesärskolan 20. Kommunal vuxenutbildning 21. Särskild utbildning för vuxna 22. Utbildning i svenska för invandrare Övriga bestämmelser 23. Entreprenad och samverkan 24. Särskilda utbildningsformer 25. Annan pedagogisk verksamhet 26. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering 27. Skolväsendets överklagandenämnd 28. Överklagande 29. Övriga bestämmelser

16. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan

26

Levande la rarskap kap 1.indd 26

10-12-01 14.01.00


220 sidor. 90gr woodfree MC bulk 0,91 rygg = 12,5 mm

• Vad innebär den nya gymnasieskolan och Gy 11 för lärarens arbete? • Vem är det som bestämmer vad en lärare ska göra? • Hur gör man det som ska göras på rätt sätt? • Hur tar vi kontroll över utvecklingsarbetet i vår skola? Syftet med Levande lärarskap är att ge lärare mod, lust och vilja att anta den nya gymnasieskolans utmaningar. Som läsare får du här ta del av många idéer, frågor, förslag till arbetssätt och metoder för att leda och organisera elevers lärande. Levande lärarskap är ett stöd för såväl lärares egna reflektioner som gemensamma diskussioner. Författarnas förhoppning är att stimulera lärare till att våga bryta invanda mönster och pröva nya vägar. Levande lärarskap vänder sig till verksamma lärare och lärarstudenter inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt till skolledare. Fokus är det gemensamma i lärarrollen – att leda elevers lärande och utveckling.

• En ny gymnasieskola • Gymnasieskolans utveckling under de senaste 100 åren • Omvärldens förväntningar på skolan • En skola för alla • Läraruppdraget

• En skola i verkligheten • Delaktighet och ansvar leder till utveckling • Arbetslag – himmel eller helvete? • Planera verksamheten tillsammans • Betyg och bedömning • Kvalitetssäkring inom skolan

Leif Jarlén har under många år arbetat med lärar- och skolledarfortbildning samt skolutvecklingsarbete. Han har också lång erfarenhet som lärare och skolledare. Leif har skrivit ett flertal fackböcker om ledarskap och gymnasieskolan samt läroböcker i samhällskunskap.

Johan Rådmark har varit chef för Tidningen i Skolan och startat Sveriges första Entreprenörsgymnasium. Johan är ledare för Framtidens Skola, som sedan 1993 arbetar med verksamhetsutveckling i för-, grund- och gymnasieskolor. Han leder även pilotprojektet ”Av Egen Kraft” som med ”självhjälpsgrupper”, mikrokrediter och andra verktyg förebygger och åtgärdar unga vuxnas ”utanförskap” i miljonprogramområden.

Best.nr 47-09105-8

Tryck.nr 47-09105-8-00

JOHAN RÅDMARK

Marianne Feldt är f d yrkeslärare och arbetslagsledare. Hon har medverkat som författare i flera olika läromedel. För närvarande handleder hon europeiska utvecklingsprojekt inom utbildningsområdet.

LEIF JARLÉN

JOHAN RÅDMARK

LEIF JARLÉN

Boken innehåller också ett förslag i form av en studiecirkel till hur den gemensamma diskussionen om utvecklingsarbetet kan struktureras på arbetslags- eller programnivå. Studiecirkeln är uppbyggd runt de ”fundera-frågor” som finns i varje kapitel.

M ARIANNE FELDT

M ARIANNE FELDT

Boken är uppdelad i elva kapitel

L E VA N D E L Ä R A R S K A P

L E VA N D E L Ä R A R S K A P

2 uppl

L E VA N D E LÄRARSKAP – ett praktiskt verktyg för lokal gymnasieutveckling Ny

up

a plag

!–

11 Y G


9789147091058