9789127120594

Peter Kindlund Bo Svensby Olof Dreij

Årets skattenyheter DEKLARATIONEN 2010

Sänkta inkomstskatter · Nya momsregler för tjänster · Näringsbetingade handelsbolagsandelar · Fastighetsavgift på fler småhus · Snabbare husavdrag Sänkt uppskovsbelopp · Förbjudna lån från utländska juridiska personer Sänkta egenavgifter · Handel med underskottsföretag stoppad · Koncernavdrag · Andelsbyten beskattas vid utflyttning från EES

Komplett handbok

Skatte-

INKOMSTÅRET 2010

och deklarationshandboken

Sänkt statlig skatt · Höjt jobbskatteavdrag · Höjt grundavdrag pensionärer Arbetsresor · Uthyrning privatbostäder · Lättare få F-skatt · ROT-avdrag Förmånligare 3:12-regler · Sänkt bolags- och expansionsfondsskatt · Stopp för räntesnurror · Stoppregler handelsbolag · Sänkta socialavgifter · Gåva skogskonto · Koncernbidrag till lagerbolag · Enklare köpa hushållstjänster

FÖRETAG + PRIVAT

FÖRETAGSBESKATTNING Näringsverksamhet • Sociala avgifter • Pensionsförsäkringar • Skogsbruk Fastighetsskatt • Juridiska personer • Handelsbolag • Fåmansföretag Omstruktureringar • Konkurs och ackord • Mervärdesskatt

PERSONBESKATTNING Inkomst av tjänst och kapital • Bostadsbeskattning • Kapitalvinster Uppskovsavdrag • Skatteberäkning • Deklaration och taxering En praktisk uppslagsbok för företagare, skattekonsulter, revisorer och ekonomiansvariga. Uppdaterad med riksdagsbesluten om skatterna 2009 och aktuella rättsfall.

2010

Peter Kindlund · Bo Svensby · Olof Dreij

Skatteoch deklarationshandboken FÖRETAG + PRIVAT Inkomst av tjänst och kapital Skatt på fastigheter Företagets skatter Deklaration Mervärdesskatt

Peter Kindlund är regeringsråd.

Bo Svensby och Olof Dreij är skatteexperter vid Tholin & Larsson.

Peter Kindlund

Bo Svensby

Skatte- och deklarationshandboken utges sedan 1976 av Natur & Kultur.

Utgivningen sker i samarbete med skatteinformations­företaget Tholin & Larsson ISBN 978-91-27-12059-4

Olof Dreij

2010

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 3

3

Innehåll

Vanliga förkortningar ........................................................................... 12 Förord........................................................................................................ 13

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ............................................ 15 Allmänna regler ......................................................................................

Inledning.................................................................................................

Inkomstskattesystemets uppbyggnad ...................................................

Skattepliktiga och skattefria inkomster ...............................................

Utgifter som inte får dras av .................................................................

15 15 20 22 29

TJÄNST ..................................................................................................... 33 Inkomst av tjänst .................................................................................... 33 Inledning................................................................................................. 33 Kontanta inkomster ............................................................................... 36 Förmåner ................................................................................................ 43 Särskilt om bilförmån ............................................................................ 69 Avdrag..................................................................................................... 83 Hobbyverksamhet ................................................................................ 111

KAPITAL................................................................................................. 115 Inkomst av kapital................................................................................

Inledning...............................................................................................

Inkomster..............................................................................................

Inkomst av privatbostad m m..............................................................

Försäkringar.........................................................................................

Avdrag...................................................................................................

Inkomst av kapital ...............................................................................

Kupongskatt .........................................................................................

115 115 117 124 132 132 135 136

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 4

4 Innehåll Gemensamma regler för kapitalvinstbeskattning ........................

Avyttringsbegreppet.............................................................................

Beräkning av kapitalvinst ...................................................................

Skattskyldighetens inträde..................................................................

Kapitalförluster ....................................................................................

137 138 139 141 142

Kapitalvinstbeskattning av fastigheter...........................................

Allmänna förutsättningar för kapitalvinst .........................................

Vinstberäkning ..................................................................................... Återföring av värdeminskningsavdrag och avdrag för förbättrande reparationer..................................................

Uppskovsbelopp och ersättningsfond ..................................................

Beräkningsenhet och fastighetsbegrepp .............................................

Delförsäljningar....................................................................................

Allframtidsupplåtelser .........................................................................

Konsumtion av omkostnadsbelopp ......................................................

Försäkrings- och skadeersättningar....................................................

Närmare om fastighetsinventarier......................................................

Närmare om fastighetsreglering .........................................................

Avdrag för underskott ..........................................................................

Kapitalförlust .......................................................................................

Uppskovsreglerna.................................................................................

145 145 149 153 153 154 155 157 162 163 163 164 165 166 166

Kapitalvinstbeskattning av bostadsrätter m m .............................

Allmänt .................................................................................................

Förutsättningar för kapitalvinst .........................................................

Vinstberäkning .....................................................................................

Kapitalförlust .......................................................................................

Näringsbostadsrätter ...........................................................................

176 176 176 177 180 181

Kapitalvinstbeskattning av delägarrätter ......................................

Allmänt om beskattningen ..................................................................

Vinstberäkning .....................................................................................

Kapitalförlust .......................................................................................

183 183 187 199

Kapitalvinstbeskattning av fordringar ...........................................

Allmänt .................................................................................................

Beskattningens omfattning .................................................................

Vinstberäkning .....................................................................................

Kapitalförlust .......................................................................................

203 203 203 204 206

Kapitalvinstbeskattning av utländsk valuta..................................

Beskattningens omfattning .................................................................

Vinstberäkning för utländsk valuta och fordringar i sådan valuta .....................................................................

Vinstberäkning för skulder..................................................................

Kapitalförlust .......................................................................................

208 208 211 212 213

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 5

Innehåll 5 Kapitalvinstbeskattning av övriga tillgångar................................

Allmänt .................................................................................................

Vinstberäkning .....................................................................................

Kapitalförlust .......................................................................................

215 215 216 218

FASTIGHETSAVGIFT OCH FASTIGHETSSKATT........................ 219 Kommunal fastighetsavgift ................................................................

Inledning...............................................................................................

Avgiftsplikt och avgiftsskyldighet .......................................................

Fastighetsavgiftens storlek..................................................................

219 219 220 220

Fastighetsskatt......................................................................................

Skattepliktiga fastigheter ....................................................................

Skattskyldighet ....................................................................................

Fastighetsskattens storlek...................................................................

224 224 225 225

NÄRINGSVERKSAMHET.................................................................... 228 Inkomst av näringsverksamhet.........................................................

Begreppet näringsverksamhet.............................................................

En eller flera näringsverksamheter ....................................................

Bokföringsskyldighet och årsredovisning ...........................................

Inkomstberäkning ................................................................................

Inkomstuppdelning mellan makar ......................................................

Intäkter i näringsverksamhet .............................................................

Uttagsbeskattning och underprisförsäljning ......................................

Näringsbidrag.......................................................................................

Avdrag i näringsverksamhet ...............................................................

Förluster i näringsverksamhet............................................................

Den skattemässiga behandlingen av skador på fastigheter ..............

Upphovsmannakonto ...........................................................................

228 228 232 237 245 253 258 265 275 277 300 303 304

Lager........................................................................................................

Värdering av lager i allmänhet ...........................................................

Värdering av lager av finansiella instrument ....................................

Värdering av lager av djur i jordbruk och renskötsel.........................

Elcertifikat, utsläppsrätter m m .........................................................

Pågående arbeten .................................................................................

307 307 314 315 316 317

Värdeminskning....................................................................................

Värdeminskningsavdrag på inventarier .............................................

Värdeminskningsavdrag på goodwill o d ............................................

Värdeminskningsavdrag på näringsfastighet.....................................

322 322 333 333

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 6

6 Innehåll Periodiseringsfonder ........................................................................... 344 Räntefördelning ....................................................................................

Inledning...............................................................................................

Enskild näringsidkare .........................................................................

Handelsbolag ........................................................................................

Specialregel...........................................................................................

350 350 351 362 363

Expansionsfonder................................................................................. 365 Allmänna regler.................................................................................... 365 Beloppsbegränsningar.......................................................................... 367 Ersättningsfonder ................................................................................

Tillämpningsområde ............................................................................

Beräkning av avdrag............................................................................ Ändamål................................................................................................

Regler om ianspråktagande .................................................................

Skattekonsekvenser vid ianspråktagande m m.................................. Återföring till beskattning ................................................................... Överföring av fond................................................................................

Formella bestämmelser........................................................................

376 376 378 381 383 384 384 386 387

Särskilt om skogsbruk .........................................................................

Allmänt .................................................................................................

Intäkter.................................................................................................

Kostnader..............................................................................................

Upplåtelse av mark ..............................................................................

Avverkningsrätter ................................................................................

Skogsavdrag..........................................................................................

Skogskonto och skogsskadekonto ........................................................

388 388 389 390 391 393 393 398

Beskattningsreglerna vid utvinning av naturtillgång................. 404 Beskattning av tomtrörelse................................................................

Typer av tomtrörelse ............................................................................

Anskaffningsutgift................................................................................

Vinstberäkning .....................................................................................

Upphörande av tomtrörelse .................................................................

408 408 409 409 410

Byggnadsrörelse och handel med fastigheter................................

Allmänt .................................................................................................

Fastigheter som lagertillgång..............................................................

Andelar i fastighetsförvaltande företag m m ......................................

Uttagsbeskattning................................................................................

Arv av fastigheter.................................................................................

Lagervärdering .....................................................................................

Intäkter.................................................................................................

411 411 412 414 416 417 417 418

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 7

Innehåll 7 SOCIALAVGIFTER............................................................................... 420 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter.............................................. 420 Arbetsgivaravgifter .............................................................................. 421 Egenavgifter ......................................................................................... 427 Allmän löneavgift och allmän pensionsavgift................................ 435 Allmän löneavgift ................................................................................. 435 Allmän pensionsavgift.......................................................................... 435 Särskild löneskatt................................................................................. 437 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster .................................. 437 Särskild löneskatt på pensionskostnader ........................................... 438

PENSIONER........................................................................................... 441 Pensionssparavdrag och avdrag för tjänstepensionering ..........

Allmänt om pensionskostnader ...........................................................

Allmänna krav för avdrag....................................................................

Kostnader för egen pensionering .........................................................

Arbetsgivares pensionskostnader........................................................

441 441 443 449 454

Beskattning av pensionskapital ........................................................ 458 Avkastningsskatt på pensionsmedel ................................................... 458

BESKATTNING AV FÖRETAG .......................................................... 462 Aktiebolag och ekonomiska föreningar ..........................................

Aktiebolag .............................................................................................

Ekonomiska föreningar........................................................................

Dubbel- och kedjebeskattning..............................................................

Beskattning av utdelning.....................................................................

Kapitalvinster och kapitalförluster ....................................................

Uppskov med beskattningen – Kapitalvinster och kapitalförluster ..............................................................................

Koncernbidrag ......................................................................................

Kommissionärsbolag ............................................................................

Aktieägartillskott .................................................................................

Begränsningar i avdragsrätten för ränta............................................

Likvidation............................................................................................

Fusion m m ...........................................................................................

Skattelättnader vid delning av aktiebolag i vissa fall (lex Asea) ......

Skattelättnader vid ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag ......................................................

Tidigare års underskott .......................................................................

462 463 470 474 476 480 489 490 497 499 501 503 504 509 510 511

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 8

8 Innehåll Handelsbolag och kommanditbolag .................................................

Handelsbolag ........................................................................................

Kommanditbolag ..................................................................................

Kapitalvinstbeskattning av andelar i handelsbolag...........................

518 518 525 525

Fåmansföretag.......................................................................................

Inledning...............................................................................................

De särskilda fåmansföretagsreglerna .................................................

Särskilda regler för kapitalbeskattning av delägare i fåmansföretag.................................................................

Lättnader i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster...................................................................

Beskattning vid avyttring av andelar i skalbolag ..............................

Kontrolluppgifter och uppgiftsskyldighet för fåmansföretag och delägare i fåmansföretag ................................

541 541 543

586

Övriga företag .......................................................................................

Enkla bolag ...........................................................................................

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) ......................

Ideella föreningar .................................................................................

Stiftelser ...............................................................................................

Samfälligheter ......................................................................................

Utländska företag.................................................................................

588 588 589 590 593 597 605

557 581 582

ÖVRIGA REGLER FÖR INKOMSTBESKATTNINGEN................................................................................ 609 Övriga regler för inkomstbeskattningen ........................................

Allmänna avdrag..................................................................................

Grundavdrag ........................................................................................

Beskattningsort ....................................................................................

Beskattning av makar..........................................................................

Beskattning av dödsbon .......................................................................

Skattskyldighet för fysiska personer...................................................

Skatt vid konkurs och ackord ..............................................................

609 609 612 614 615 615 618 626

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 9

Innehåll 9 SKATTEBERÄKNING OCH SKATTEBETALNING ....................... 631 Skatteberäkning ...................................................................................

Inkomstskatt ........................................................................................

Egenavgifter och särskild löneskatt ....................................................

Skattereduktion....................................................................................

Ackumulerad inkomst..........................................................................

631 631 637 637 643

Skattebetalning..................................................................................... 647 Skattebetalningslagen ......................................................................... 647

SKATTEFLYKT ..................................................................................... 667 Skatteflykt och genomsyn ..................................................................

Skatteflyktslagen .................................................................................

Beskattningsresultat............................................................................

Tillämpningen ...................................................................................... ”Genomsyn”...........................................................................................

667 667 670 670 676

TAXERING OCH KONTROLL............................................................ 680 Taxering..................................................................................................

Allmänt .................................................................................................

Inledande bestämmelser ......................................................................

Taxeringsorganisationen .....................................................................

Utredning i taxeringsärenden .............................................................

Taxeringsbeslut ....................................................................................

Särskilda avgifter ................................................................................. Överklagande .......................................................................................

680 680 680 681 682 687 693 701

Speciallagar kring skatte- och avgiftsprocessen...........................

Lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet ............

Betalningssäkringslag .........................................................................

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m m ...............

708 708 708 709

Självdeklarationer och kontrolluppgifter ......................................

Allmänt .................................................................................................

Självdeklaration ...................................................................................

Kontrolluppgifter.................................................................................. Övriga bestämmelser ...........................................................................

711 711 711 717 721

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 10

10 Innehåll Fastighetstaxering ...............................................................................

Inledande bestämmelser ......................................................................

Indelning av byggnader och mark .......................................................

Taxeringsenhet och beskattningsnatur...............................................

Bestämmande av taxeringsvärde ........................................................

Särskild fastighetstaxering..................................................................

Om taxeringsorganisationen ...............................................................

Allmän fastighetsdeklaration ..............................................................

Särskild fastighetsdeklaration ............................................................

Taxeringsförfarandet ........................................................................... Överklagande av Skatteverkets beslut ............................................... Överklagande av länsrätts och kammarrätts beslut..........................

723 723 725 727 728 728 730 730 731 731 734 734

Förhandsbesked.................................................................................... 735

MERVÄRDESSKATT............................................................................ 738 Mervärdesskatt .....................................................................................

Allmänt .................................................................................................

Inledande bestämmelser ......................................................................

Omsättning och import ........................................................................

Gemenskapsinterna förvärv ................................................................

Skatteplikt för omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import .............................................................................................

Yrkesmässig verksamhet .....................................................................

Omsättningsland ..................................................................................

Skattskyldighet i särskilda fall ...........................................................

Mervärdesskattegrupper .....................................................................

Skattesats och beskattningsunderlag .................................................

Avdrag för ingående skatt....................................................................

Jämkning av avdrag för ingående skatt .............................................

Frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser ...................

Särskilt om begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter ...........................................................

Särskilt om viss resebyråverksamhet .................................................

Särskilt om varor i vissa lager.............................................................

Rätt till återbetalning av ingående skatt............................................

Fakturering ..........................................................................................

Redovisning av moms...........................................................................

Förfarande för återbetalning av mervärdesskatt ...............................

Registrering, deklaration, beskattningsbeslut m m ........................... Överklagande och omprövning m m....................................................

Förhandsbesked....................................................................................

738 738 741 749 754 757 770 772 784 784 785 791 800 802 805 809 811 811 814 817 822 825 825 825

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 11

Innehåll 11 Rättsfallsregister ..................................................................................

Regeringsrätten....................................................................................

Kammarrätterna ..................................................................................

Skatterättsnämnden – förhandsbesked ..............................................

EG-domstolen .......................................................................................

826 826 828 828 828

Sakregister .............................................................................................. 829

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 12

12

Vanliga förkortningar

ABL AFL AFT AvPL

= aktiebolagslagen = lagen om allmän försäkring = allmän fastighetstaxering = lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel BFL = bokföringslagen Ds = promemoria från regeringskansliet i departementsserien Europa= europeiska konventionen 4 november konventionen 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Fi = Finansdepartementet FL = förvaltningslagen FPL = förvaltningsprocesslagen FSK = förordningen om självdeklarationer och kontrolluppgifter FTL = fastighetstaxeringslagen HB = handelsbolag HBL = lagen om handelsbolag och enkla bolag IL = inkomstskattelagen ILP = promulgationslag till IL KL = kommunalskattelagen (upphävd fr o m 2002 års taxering) KR = kammarrätten LR = länsrätten LSK = lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ML = mervärdesskattelagen NJA = Nytt juridiskt arkiv; rättsfall från Högsta domstolen not = notis i Regeringsrättens årsbok PGI = pensionsgrundande inkomst prop = proposition ref = referat i Regeringsrättens årsbok RR = Regeringsrätten RSFS = Riksskatteverkets författningssamling (t o m 2003) RSV:s = 2001–2003 beteckning på Riksskatteallmänna verkets rekommendationer o d råd (t ex RSV 2001:1 Inkomsttaxering)

RSV M RSV Dt

RSV FB Dt

RSV Im

RSV S RÅ SAL SBL SFL

SFS SGI SIL

SkN SkU SKV SKV A SKVFS SKV M SOU SRN SRU TL ÅRL

= Riksskatteverkets meddelanden (2001–2003) = meddelanden från Riksskatteverket om direkt skatt (1973– 1993) = meddelanden från Riksskatteverket om förhandsbesked direkt skatt (1977–1986) = meddelanden från Riksskatteverket om indirekt skatt – mervärdesskatt (1973–1993) = Riksskatteverkets meddelanden (1994–2000) = Regeringsrättens årsbok = socialavgiftslagen = skattebetalningslagen = lagen om statlig förmögenhetsskatt (upphävd fr o m 2008 års taxering) = svensk författningssamling = sjukpenningsgrundande inkomst = lagen om statlig inkomstskatt (upphävd fr o m 2002 års taxering) = skattenämnd = riksdagens skatteutskott = Skatteverket = Skatteverkets allmänna råd (fr o m 2004) = Skatteverkets författningssamling (fr o m 2004) = Skatteverkets meddelanden (fr o m 2004) = statens offentliga utredningar = Skatterättsnämnden = standardiserade räkenskapsutdrag = taxeringslagen = årsredovisningslagen

Skatte- och deklarationshandboken 2010 till tryck Innehåll + förord 10-01-08 ....................................................................................................... Sid 13

13

Förord Skatte- och deklarationshandboken 2010 ger en fullständig beskrivning av skattereglerna vid utgången av 2009. Det innebär att alla nyheter och förändringar som har betydelse för att rätt kunna deklarera 2009 års inkomster har tagits med. Boken har också uppdaterats med aktuella rättsfall, från såväl svenska skattedomstolar som EG-domstolen, och förhandsbesked.

Boken är inte enbart tänkt att vara ett hjälpmedel vid deklarationen. Den används också med fördel i det löpande arbetet med olika slags skattefrågor. De nyheter och förändringar som gäller från och med årsskiftet kan sökas i sitt sammanhang.

Nya och gamla regler särskiljs med hjälp av tydlig markering om vad som är nytt från och med 2010.

Marginalrubrikerna gör det möjligt att snabbt söka efter tilllämpligt lagrum. Det gör t ex att boken mycket väl lämpar sig för studier i skatterätt.

Vi har beaktat förändringar i skattereglerna som beslutats senast i december 2009.

Stockholm och Göteborg i januari 2010 Peter Kindlund

Bo Svensby

Olof Dreij

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

228

NÄRINGSVERKSAMHET

Inkomst av näringsverksamhet

Begreppet näringsverksamhet Generell definition av näringsverksamhet IL 13 kap 1 och 1a §§

Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt oavsett den bedrivs i Sverige eller utomlands. Till näringsverksamhet räknas också i annat fall innehav av näringsfastighet och näringsbostadsrätt samt innehav av avverkningsrätt till skog. En privatbostadsfastighet, en privatbostadsrätt eller en privatbostad kan inte ingå i näringsverksamhet. Även om en yrkesmässig självständigt bedriven förvärvsverksamhet inte föreligger räknas innehav av näringsfastighet eller näringsbostadsrätt till näringsverksamhet. Vinster vid avyttring av sådana tillgångar anses dock som kapitalvinster och beskattas enligt reglerna i 45 kap respektive 46 kap IL. Som framgår nedan innebär det att en juridisk person blir beskattad i inkomstslaget näringsverksamhet för vinsten medan en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag i stället blir beskattad för den i inkomstslaget kapital.

Den som innehar fastighet m m som utgör lagertillgång anses driva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. I dessa fall blir såväl inkomster under innehavstiden som avyttringsvinster beskattade i inkomstslaget näringsverksamhet. Reglerna om detta samt om tomtrörelse finns i 27 kap IL. De beskrivs närmare på s 411.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 229

Fysiska personer som avyttrar andelar i skalbolag ska i vissa fall beskatta vinsten i näringsverksamhet. Regler om detta finns i 49 a kap IL. De beskrivs närmare på s 582.

Reglerna om vad som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet är olika för juridiska personer, delägare i handelsbolag resp enskilda näringsidkare. I IL har reglerna sammanförts i 13 kap.

Juridiska personer Begreppet juridisk person IL 2 kap 3 §

I IL används en snävare begränsning av begreppet juridisk person än i vanligt språkbruk. Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på dödsbon, svenska handelsbolag eller juridiska personer som bildats för att förvalta samfälligheter och som inte är skattskyldiga. Däremot ska de tillämpas på investeringsfonder.

IL 13 kap 2 §

För juridiska personer räknas samtliga inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar eller skulder till inkomstslaget näringsverksamhet. Hit räknas också samtliga kapitalvinster och kapitalförluster. Det saknar i detta sammanhang betydelse om inkomsten ingår i en näringsverksamhet eller inte. Även t ex lotterivinster eller inkomst av kapitalförvaltning som inte bedrivs yrkesmässigt räknas som inkomst av näringsverksamhet.

Förbjudna lån IL 13 kap 3 § och 15 kap 3 §

Förbjudna lån, dvs lån som lämnats i strid med 21 kap 1–7 §§ ABL, 11 § tryggandelagen eller 2 kap 6 § stiftelselagen, räknas för juridiska personer till inkomstslaget näringsverksamhet. De närmare reglerna om förbjudna lån samt beskattning av sådana lån redovisas på s 466.

Handelsbolag IL 13 kap 4 § 1 st

Bestämmelserna för juridiska personer i 2 och 3 §§ gäller som huvudregel också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag.

Fysisk person delägare IL 13 kap 4 § 2 st

För delägare i handelsbolag som är fysisk person ska handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas till inkomstslaget kapital. Övriga kapitalvinster och kapitalförluster, t ex vinster på aktier, räknas däremot alltid till inkomstslaget näringsverksamhet.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

230 Näringsverksamhet

Förbjudna lån IL 13 kap 4 § 2 st

För delägare i handelsbolag som är fysisk person räknas förbjudna lån till inkomstslaget tjänst.

IL 13 kap 5 §

Av 51 kap IL framgår att en fysisk persons kapitalvinst vid avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Det gäller när förvärvaren är ett annat skattesubjekt än en obegränsat skattskyldig fysisk person (se s 534).

Enskilda näringsidkare Allmänt

I likhet med andra näringsidkare ska en enskild näringsidkare redovisa inkomster och utgifter som är hänförliga till tillgångar i näringsverksamhet i inkomstslaget näringsverksamhet. Det enda undantaget från denna huvudregel är kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som inte är lagertillgångar. Dessa redovisas i stället i inkomstslaget kapital.

Huvudregeln är enkel men den förutsätter att det går att bestämma vilka tillgångar som hör till näringsverksamheten och vilka tillgångar som ska anses som privata tillgångar. Tidigare var reglerna om detta och om i vilket inkomstslag beskattning skulle ske spridda på olika håll i lagtexten. Regleringen var inte heller heltäckande. Det framgick t ex inte klart i vilken utsträckning en näringsidkare i näringsverksamheten kunde inneha finansiella tillgångar av olika slag (se RÅ 1997 ref 5 II).

Numera finns i 13 kap IL bestämmelser om att vissa tillgångar inte utgör tillgångar i näringsverksamhet för en enskild näringsidkare. Det finns dock ett antal undantag från bestämmelsen vilket innebär att sådana tillgångar under vissa förutsättningar ändå räknas som tillgångar i näringsverksamheten. Bestämmelsen har betydelse för om inkomster och utgifter på grund av tillgångarna ska redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet samt för beräkning av räntefördelning och expansionsfond. De undantagna tillgångarna kan inte utgöra kapitalunderlag för sådana avsättningar.

Kapitalvinster IL 13 kap 6 §

Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas för en enskild näringsidkare till inkomstslaget kapital. Medför avyttringen rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap 5 § IL kan dock den

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 231

skattskyldige begära att en kapitalvinst på en näringsfastighet ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Inte tillgångar i näringsverksamhet IL 13 kap 7 § 1 st

Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap IL, s k ”övrig” lös egendom, räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. Inkomster och utgifter resp kapitalvinster och kapitalförluster som är hänförliga till sådana tillgångar ska därför som huvudregel inte redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet. I normalfallet sker i stället beskattning i inkomstslaget kapital.

Undantag IL 13 kap 7 § 2 st

Tillgångar som avses i 1 st (se ovan) ska dock räknas till näringsverksamheten om de är – lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar, – inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier, – banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten, – fordringar på försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten, – näringsbetingade andelar i kooperativa föreningar eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller – fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet är näringsbetingat.

Bestämmelsen innebär bl a att en enskild näringsidkare ska redovisa ränta på bankmedel som ingår i näringsverksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Detsamma gäller utdelning på näringsbetingade andelar i kooperativa föreningar och kapitalvinst eller kapitalförlust vid avyttring av sådan tillgång.

Skulder IL 13 kap 8 §

En skuld ska inte räknas till näringsverksamheten om den hänför sig till tillgångar som inte ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten enligt 13 kap 7 § IL.

Rabatter och pristilllägg IL 13 kap 9 §

Även om en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap 7 § IL ska utdelning på den räknas till inkomstslaget näringsverksamhet om utdelningen lämnas i förhållande till gjorda köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) i näringsverksamheten.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

232 Näringsverksamhet

Royalty IL 13 kap 11 §

Royalty utgör i regel intäkt av näringsverksamhet. Det gäller t ex royaltyinkomster i samband med yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Är verksamheten tillfällig och kan den inte anses som yrkesmässig utgör royaltyn inkomst av tjänst.

En eller flera näringsverksamheter Allmänt

En näringsidkare kan ha inkomster från flera olika näringsverksamheter. Det kan t ex vara fråga om en näringsverksamhet som näringsidkaren själv bedriver och en annan verksamhet som bedrivs indirekt genom ett handelsbolag och för vilken näringsidkaren är skattskyldig. Det kan också vara fråga om två helt självständiga verksamheter som en och samma näringsidkare bedriver. En fråga av stor betydelse i dessa sammanhang är om ett underskott av den ena verksamheten ska få kvittas mot ett överskott av den andra verksamheten.

Reglerna om gemensam eller särskild skatteberäkning, vilka är olika för fysiska personer och handelsbolag respektive övriga juridiska personer, finns i 14 kap 10–15 §§ IL. I den mån särskild skatteberäkning ska ske anses beräkningsenheten utgöra en särskild näringsverksamhet.

Om näringsverksamheten bedrivs aktivt eller passivt har betydelse för uttaget av socialavgifter. Vidare påverkas rätten till avdrag för pensionsförsäkringspremier m m, se nedan.

Fysiska personer och dödsbon

Huvudregel IL 14 kap 12 §

All inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person, ett dödsbo eller av en fysisk person genom ett handelsbolag räknas som huvudregel till en och samma näringsverksamhet. Om en person bedriver näringsverksamhet såväl enskilt som inom ett handelsbolag räknas den enskilt bedrivna verksamheten som en näringsverksamhet och verksamheten inom handelsbolaget som en annan näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag som innehar andel i ett annat handelsbolag hänförs inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av bolagen till en och samma näringsverksamhet.

Inkomsten av varje näringsverksamhet beräknas för sig.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 233

Tre undantag

Huvudregeln är alltså att all näringsverksamhet som en näringsidkare bedriver anses som en och samma näringsverksamhet. Från denna huvudregel finns tre undantag.

Undantag 1 – delägare i handelsbolag IL 14 kap 13–15 §§

Inkomst från ett handelsbolag och annan inkomst hänförs till skilda näringsverksamheter. Denna regel innebär således att inkomst av näringsverksamhet inom ett handelsbolag inte kan sammanföras med näringsverksamhet som bolagsmannen bedriver som enskild näringsverksamhet. I detta fall måste näringsidkaren därför redovisa två näringsverksamheter till beskattning. Samma situation uppkommer också om en person deltar i näringsverksamhet i flera handelsbolag. Inkomsten från varje handelsbolag räknas som en egen näringsverksamhet. Om verksamheten ska anses vara aktiv eller passiv avgörs särskilt för varje näringsverksamhet.

Om ett handelsbolag innehar en andel i ett annat handelsbolag gäller att inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av bolagen hänförs till en och samma näringsverksamhet. Om detta förhållande föreligger gäller ett par särskilda begränsningsregler för avdrag för underskott. Reglerna innebär i praktiken att en särskild uppdelning införts för dessa fall.

Den som redovisar inkomst av näringsverksamhet från ett handelsbolag som i sin tur är kommanditdelägare i ett kommanditbolag medges avdrag för underskott i kommanditbolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som motsvarar antingen vad delägaren satt in i bolaget eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

En motsvarande avdragsbegränsning gäller för en delägare i ett svenskt handelsbolag som gentemot övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för handelsbolagets förpliktelser.

Detta begränsade ansvar måste framgå av bolagsavtalet. Om delägarna sinsemellan har avtalat att en av bolagsmännen inte ska behöva stå för mer än ett visst belopp utgör detta belopp ”avdragsramen”. Det bör tilläggas att en delägare i ett handelsbolag inte på motsvarande sätt kan begränsa sitt ansvar mot utomstående.

Om denna begränsningsregel blir tillämplig innebär det att en viss del av ett underskott inte blir avdragsgillt vid den aktuella taxeringen. Det överskjutande underskottet rullas då vidare till nästa års taxering. Vid den taxeringen sker en prövning av om bolagsmannen då är berättigad till avdrag för underskottet eller en del av detta.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

234 Näringsverksamhet

Undantag 2 – näringsverksamhet i utlandet IL 14 kap 12 och 13 §§

Självständig näringsverksamhet i utlandet som näringsidkaren bedriver själv eller indirekt genom ett handelsbolag bildar enligt bestämmelsen i IL en särskild näringsverksamhet. Verksamhet utomlands räknas som självständig om den saknar anknytning till en inom landet bedriven näringsverksamhet. Skilda verksamheter utomlands hänförs till en och samma näringsverksamhet.

Strider mot EG-rätten?

Enligt Skatteverket strider den särbehandling av i utlandet självständigt bedriven näringsverksamhet som följer av 14 kap 12 § IL mot bestämmelserna om fri etableringsrätt i artikel 43 i EG-fördraget. Avdrag för underskott som uppkommit i en självständig näringsverksamhet, som bedrivs i en annan medlemsstat, ska därför medges mot överskott av i Sverige bedriven näringsverksamhet (ställningstagande 2008-12-17, dnr 131 774559-08/111).

Undantag 3 – skalbolag IL 14 kap 13 a §

När en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag ska kapitalvinsten enligt 49 a kap IL i vissa fall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet (se s 582) Kapitalvinsten räknas i dessa fall som en egen näringsverksamhet.

Indelning i aktiv och passiv verksamhet IL 2 kap 23 §

En näringsverksamhet utgör antingen en aktiv eller en passiv verksamhet. En näringsverksamhet anses aktiv om den skattskyldige arbetat i verksamheten i inte oväsentlig omfattning.

Annan näringsverksamhet och självständig näringsverksamhet i utlandet är passiv näringsverksamhet.

Indelningens betydelse

Indelningen av inkomstslaget i aktiva eller passiva näringsverksamheter får betydelse på flera olika sätt. En viktig skillnad är att inkomst av passiv näringsverksamhet inte är förmånsgrundande. Sådan inkomst berättigar alltså inte till socialförsäkringsförmåner. Å andra sidan behöver den passive näringsidkaren inte betala fulla egenavgifter utan endast den särskilda löneskatten (se s 437).

En annan skillnad är att avdrag för pensionsförsäkringspremier och för inbetalningar i det individuella pensionssparandet endast får göras i aktiv näringsverksamhet (59 kap 4 § IL). Den som har inkomst av passiv näringsverksamhet kan inte göra sådant avdrag. Han får heller inte göra allmänt avdrag för sådana utgifter mot näringsinkomsten annat än efter dispens i samband med att näringsverksamheten läggs ned.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 235

En ytterligare skillnad är att inkomst av passiv näringsverksamhet inte berättigar till grundavdrag, vilket däremot inkomst av aktiv näringsverksamhet gör (63 kap 5 § IL).

Aktiv näringsverksamhet

Frågan om en verksamhet är aktiv eller passiv ska avgöras med ledning av de regler som infördes genom skattereformen (prop 1993/94:50 s 222 och 1989/90:110 s 646).

En verksamhet anses enligt dessa regler utgöra aktiv näringsverksamhet om näringsidkaren i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten. Om det finns flera olika slags verksamheter i en näringsverksamhet ser man till helheten, dvs näringsidkarens sammantagna arbetsinsats i de olika verksamheterna.

RÅ 2002 ref 15

Regeringsrätten har i RÅ 2002 ref 15 tagit ställning till hur bedömningen om en verksamhet är aktiv eller passiv ska göras.

Målet avsåg verksamhet av mindre omfattning på en egen skogsfastighet.

Regeringsrätten anförde att en verksamhet i vilken en näringsidkare lägger ned en stor del av sin arbetskraft alltid måste betecknas som aktiv. Motsvarande gäller verksamhet vars avkastning helt eller till övervägande del närmast kan ses som arbetsersättning, t ex verksamhet som konsult eller hantverkare. Det är däremot svårare att dra gränsen när det är fråga om en verksamhet som baseras på innehavet av en tillgång och den nedlagda arbetsinsatsen är av begränsad omfattning. Verksamheten kan då ha karaktär av förmögenhetsförvaltning. Tydliga sådana fall kan vara innehav av utarrenderade jordbruksfastigheter eller av hyres- eller skogsfastigheter vilka sköts av andra.

Bedömningen blir enligt Regeringsrätten en annan om den skattskyldige i ett jord- eller skogsbruk utför allt arbete som krävs. Detta arbete får då anses ha sådan betydelse för avkastningen att verksamheten utgör aktiv näringsverksamhet. Att verksamheten är av mindre omfattning och arbetsinsatsen därför blir begränsad hindrar inte denna bedömning.

Passiv näringsverksamhet

Om verksamheten inte räknas som aktiv utgör den passiv näringsverksamhet.

Juridiska personer utom dödsbon IL 14 kap 10 § 1 st

För juridiska personer hänförs all inkomst till en och samma näringsverksamhet. I dessa fall räknas alltså även inkomst från

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

236 Näringsverksamhet

ett handelsbolag eller en i utlandet självständigt bedriven verksamhet in i den juridiska personens enda näringsverksamhet.

IL 14 kap 14–15 §§

Även för juridiska personer som är delägare i handelsbolag gäller dock vissa avdragsbegränsningar. Gäller delägarskapet ett kommanditbolag får underskott från kommanditbolaget inte dras av till den del summan av avdraget, och de avdrag som gjorts tidigare år, skulle överstiga vad delägaren har satt in eller har åtagit sig att sätta in i bolaget. På motsvarande sätt får en delägare i ett handelsbolag, som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser, dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar.

Underskott som inte kan dras enligt denna bestämmelse får dras av från handelsbolagets resultat det följande beskattningsåret.

IL 14 kap 11 §

Är en juridisk person delägare i en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägaren får underskott hos den utländska juridiska personen dras av bara om den juridiska personen är hemmahörande inom EES-området eller i ett område som anges i den s k vita listan i bilaga 39 a till IL och som inte omfattas av där angivna undantag. Ett eventuellt underskott får i stället dras av mot den utländska juridiska personens inkomster efterföljande beskattningsår.

Aktie- och fastighetsfållan IL 48 kap 26 § IL 25 kap 12 §

För juridiska personer gäller även vissa avdragsbegränsningar i fråga om kapitalförluster på delägarrätter och fastigheter. Sådana förluster som ska dras av får endast kvittas mot vinster vid avyttring av motsvarande tillgångar (aktie- resp fastighetsfållan). Kvarvarande förluster får under vissa förutsättningar kvittas mot en annan juridisk persons kapitalvinster på motsvarande tillgångar alternativt rullas framåt i tiden och kvittas mot framtida vinster på sådana tillgångar (se s 481 och s 487). Tekniken innebär i princip att dessa kapitalförluster behandlas som om de varit hänförliga till separata näringsverksamheter.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 237

Bokföringsskyldighet och årsredovisning Inkomst av näringsverksamhet har alltsedan KL:s tillkomst beräknats enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att inkomsterna och utgifterna i näringsverksamheten ska periodiseras. De ska alltså inte redovisas enligt någon kontantmetod utan hänföras till den period som de med tillämpning av företagsekonomiska principer belöper på. Periodiseringen ska ske enligt god redovisningssed om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag.

Skattereglerna är alltså kopplade till de civilrättsliga reglerna för hur en verksamhets resultat ska bokföras och redovisas.

De centrala civilrättsliga reglerna på detta område finns i två lagar. I bokföringslagen (BFL) finns regler om vem som är bokföringsskyldig, räkenskapsår, löpande bokföring, avslutande av den löpande bokföringen och arkivering. I årsredovisningslagen (ÅRL) finns regler för de företag som ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning, bl a regler om värdering av tillgångar samt om balans- och resultaträkningens uppställning och form.

Utredningsförslag

Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning har i betänkandet Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet (SOU 2008:80) föreslagit att det nuvarande sambandet mellan redovisningen och beskattningen ska slopas. Enligt förslaget ska två nya kapitel i IL, 14 a kap om intäktsredovisning och 14 b kap om kostnadsredovisning, ersätta den redovisningsnormgivning som nu i stor utsträckning styr beskattningen. De nya reglerna är dock tänkta att så långt möjligt anpassas till Bokföringsnämndens allmänna råd Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) varför det i praktiken ändå kommer att finnas ett samband. De nya reglerna ska enligt förslaget träda i kraft 1 januari 2011 och tillämpas på räkenskapsår som börjar efter 31 december 2010.

Bokföringslagen SFS 1999:1078

Riksdagen antog hösten 1999 en ny bokföringslag (BFL). Den nya lagen ersatte äldre allmänna och speciella lagar på bokföringsområdet.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

238 Näringsverksamhet

Bokföringsskyldiga juridiska personer BFL 2 kap 1 §

Bokföringsskyldighet Juridiska personer är som huvudregel bokföringsskyldiga. Huvudregeln innebär att aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar alltid är bokföringsskyldiga.

BFL 2 kap 2–3 §§ Nyhet 2010

Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar, viltvårdsområdes- och fiskevårdsområdesföreningar samt stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor. För stiftelser gick gränsen tidigare vid 10 prisbasbelopp men den har fr o m 2010 höjts till samma nivå som gäller ideella föreningar m fl. Oavsett belopp gäller dock bokföringsskyldighet om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern.

I fråga om stiftelser gäller därutöver generell bokföringsskyldighet för bl a insamlingsstiftelser, kollektivavtalsstiftelser samt pensions- och personalstiftelser.

Undantag BFL 2 kap 5 §

Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga: – staten, kommunerna, landstingen, kommunal- och regionförbunden, – konkursbon, samt – stiftelser vars tillgångar får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

Bokföringsskyldiga fysiska personer BFL 2 kap 6 §

En fysisk person som driver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna. I detta sammanhang räknas aldrig uthyrning av privatbostadsfastighet som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en fastighet, som enligt 2 kap 14 § IL räknas som näringsfastighet anses däremot alltid som näringsverksamhet.

Kalenderår BFL 3 kap 1 § 2 st

Brutet räkenskapsår BFL 3 kap 1 § 3 st

Räkenskapsår Fysiska personer, handelsbolag där fysisk person ska beskattas för bolagets inkomst samt samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap 6 § 2 st IL, dvs sådana samfälligheter där inkomsten beskattas hos delägaren, ska ha kalenderår som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa brutet räkenskapsår som får förläggas till följande tider: • 1 maj–30 april • 1 juli–30 juni • 1 september–31 augusti

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 239

Dispens BFL 3 kap 2 §

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl kan Skatteverket medge att annan period av tolv hela månader ska utgöra räkenskapsår.

Av förarbetena framgår att dispensmöjligheten ska användas mycket restriktivt. I prop 1989/90:110 sägs följande (s 767): ”Regeln är närmast avsedd att tillämpas i fall där en bokföringsskyldig som skall redovisa per kalenderår ingår i en koncern som sedan tidigare har annat räkenskapsår. Att det föreligger en koncernbildning är emellertid inte tillräckligt för dispens. För att dispens skall kunna komma i fråga krävs därutöver att det föreligger särskilda omständigheter, t ex att koncernen som helhet har en omfattande verksamhet medan verksamheten i handelsbolaget är ringa. Dispens kan också bli aktuell om det finns problem av alldeles speciell art med att lägga om räkenskapsåret till kalenderår.”

Påbörjande eller avslutande av näringsverksamhet BFL 3 kap 3 §

I samband med att näringsverksamhet påbörjas eller avslutas skiljer sig räkenskapsåret normalt från kalenderåret. När näringsverksamhet påbörjas kan räkenskapsåret vara såväl längre som kortare än ett år. I inget fall får dock räkenskapsåret vara längre än 18 månader. Läggs en näringsverksamhet ned får räkenskapsåret inte förlängas utöver 12 månader. I ett sådant fall kan räkenskapsåret däremot förkortas. Kammarrätten i Sundsvall har dock i ett fall medgett att räkenskapsåret inför en förestående likvidation fick läggas om till att omfatta 18 månader. Enligt kammarrätten kunde inte den omständigheten att bokföringsskyldigheten skulle upphöra utgöra lagligt hinder mot omläggning av räkenskapsåret (dom 2009-04-14, mål nr 3517-08).

Räkenskapsår för flera verksamheter BFL 3 kap 4–5 §§

Den som är bokföringsskyldig för flera verksamheter ska använda samma räkenskapsår för dessa.

För koncern gäller motsvarande regler. I koncernfallen finns dock en dispensmöjlighet, enligt vilken Skatteverket kan medge att olika räkenskapsår får användas. För dispens krävs synnerliga skäl.

Jordbruksverksamhet BFL 3 kap 5 § 3 st

Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett aktiebolag, som bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget ha brutet räkenskapsår även om företagen utgör en koncern.

Omläggning av räkenskapsår BFL 3 kap 6 §

Den som använder brutet räkenskapsår får utan tillstånd lägga om detta till kalenderår. Likaså får en koncern eller den som

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

240 Näringsverksamhet

driver flera verksamheter utan tillstånd lägga om räkenskapsår för att få samma räkenskapsår i koncernen eller för verksamheterna. I övriga fall får omläggning endast ske efter tillstånd av Skatteverket.

Räkenskapsåret omfattar normalt 12 månader. Vid omläggning av räkenskapsår kan denna tid förlängas eller förkortas beroende på hur omläggningen sker. Räkenskapsåret får dock aldrig bli längre än 18 månader.

Om ett aktiebolag, som tidigare har haft kalenderåret som räkenskapsår, får Skatteverkets tillstånd att lägga om räkenskapsåret till 1 juli–30 juni kan omläggningen ske på två sätt.

I det ena fallet förkortas räkenskapsåret till att omfatta tiden 1 januari–30 juni. Sker omläggningen år 1 kommer beskattningsåret vid taxeringen år 2 att bli 1 januari–30 juni år 1.

I det andra fallet förlängs räkenskapsåret till att omfatta tiden 1 januari år 1 – 30 juni år 2. Bolaget ska då inte taxeras år 2 utan först år 3 för det förlängda räkenskapsåret.

I vissa fall inträffar vid omläggning av räkenskapsår att ett företag ska taxeras för två räkenskapsår på en gång. Särskild taxering åsätts då för vartdera räkenskapsåret. Ett exempel klarlägger förhållandet.

EXEMPEL

Ett aktiebolag har hittills haft bokslut per 30 april. Under år 2 beslutar bolaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Detta kan bolaget göra utan tillstånd från någon myndighet. Vid taxeringen år 3 ska två deklarationer inlämnas; en omfattande räkenskapsåret 1 maj år 1 – 30 april år 2 och en avseende räkenskapsåret 1 maj–31 december år 2.

SKV A 2005:24 SKV M 2005:20

Skatteverket har utfärdat allmänna råd och information om tillstånd till omläggning av räkenskapsår.

Taxeringsår IL 1 kap 12 §

Med taxeringsår avses det kalenderår under vilket taxeringsbeslut rörande årlig taxering meddelas enligt 4 kap 2 § TL.

Beskattningsår IL 1 kap 13 och 15 §§

Med beskattningsår avses det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. Vid brutet räkenskapsår är beskattningsåret det räkenskapsår som gått ut närmast före taxeringsåret.

Skatte- och deklarationshandboken 2009 slutkorr NÄRINGSVERKSAMHET 10-01-07

Inkomst av näringsverksamhet 241

Beskattningsår vid verksamhetsöverlåtelser IL 1 kap 13 §

Vid överföring av hela eller en del av en enskilt bedriven näringsverksamhet till en juridisk person eller till ett svenskt handelsbolag avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda verksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Bestämmelsen – som infördes 2004 – omöjliggör retroaktiva överlåtelser av verksamheter.

Beskattningsår för handelsbolag IL 1 kap 14 §

Handelsbolag utgör inte skattesubjekt utan bolagets inkomster beskattas hos delägarna. Dessa tar upp inkomst från handelsbolag vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt. För delägare som är fysiska personer gäller detta endast andra inkomster än sådana som ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Alla företag måste avsluta den löpande bokföringen

Hur den löpande bokföringen avslutas De minsta företagen har fr o m räkenskapsår som inleds efter 31 december 2006 fått en möjlighet att upprätta ett förenklat årsbokslut. Detta får också läggas till grund för beskattningen för att reglerna för dessa företag ska vara så enkla som möjligt.

Samtidigt har den möjlighet som tidigare fanns för de minsta företagen att inte alls avsluta den löpande bokföringen slopats.

De nya reglerna innebär alltså att alla företag måste avsluta den löpande bokföringen, antingen med en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut.

Företag som ska upprätta årsredovisning BFL 6 kap 1 §

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med delägare som är juridisk person, flertalet kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag samt bokföringsskyldiga stiftelser ska avsluta bokföringen med en årsredovisning. Även andra företag och moderföretag i koncerner ska – om de är större företag eller moderföretag i större koncerner – avsluta bokföringen med en årsredovisning.

Mindre och större företag BFL 6 kap 1 § p 6-7 ÅRL 1 kap 3 § p 4

Vid indelning i olika storlekskategorier gäller nya regler fr o m 2007. De nya värdena har utformats med EG:s redovisningsdirektiv som förebild. Som större företag räknas företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor,

Skatte- och deklarationshandboken 2009 till tryck Sakregister 10-01-08

829

Sakregister

A A-skatt 648 A-skattsedel 650 ackord allmänt 630 beskattning vid 300, 630 underskottsavdrag 630 ackordsförlust 630 ackordsvinst 630 ackumulerad inkomst allmänt 643 def 643 fåmansföretag 559 fördelningstid 645 näringsverksamhet 645 tjänst 645 advokatarvode 296 aktie indragning 571 kapitalvinst 183 marknadsnoterad 190, 199 näringsbetingad 185 omstämpling 187 schablonmetod 191 utdelning 117–118, 474, 557, 571 utländsk 190, 198 återköp 119, 202 aktiebolag allmänt 462–463 aktieägares ansvar 463 bolagsbildningsutgift 465 deklarationsskyldighet 712 dold vinstöverföring 495 dubbelbeskattning 465, 474 fusion 504 förvaltnings- 414 kommissionärs- 497 koncernbidrag 490 låneförbud 466 organisationsutgift 465 skattskyldighet 464 skattskyldighet för utdelning 474

utdelad tillgång 476 vinstandelslån 501 aktiefållan 236, 481 aktieförvärv anställds 60 aktieutdelning 117–118 aktieägartillskott 190, 499 aktiv näringsverksamhet 235, 255–256 aktivitetsersättning 33, 37 aktivitetsstöd 38 allemansfond 193 allframtidsupplåtelse 149, 157 avverkningsrätt 149, 393 kapitalvinst 157 schablonavdrag 158 skadeersättning 158, 160 skogsprodukter 149 allmän fastighetsdeklaration 730 allmän fastighetstaxering 724 allmän löneavgift 435 allmän pensionsavgift 435 allmän självdeklaration 711, 716 allmän skatt 30 allmänt avdrag 609 amortering 31, 212 andel i ekonomisk förening 184, 186, 189, 192, 198 i investeringsfond 184, 192, 201 kvalificerad 560 näringsbetingad 186 andelsbyte framskjuten beskattning 198 andelshus 129, 288, 299 andrahandsupplåtelse 130 anläggningsbidrag 334, 339 anläggningslagen 598 anläggningssamfällighet 597 anskaffningsutgift 139 anskaffningsvärde skog 393 anslutningsavgift 334, 339

anslutningstalan 703 anstånd med deklaration 717 anställningsintervju fri resa 53 anteciperad utdelning 476 anteckningsskyldighet 721 arbetsgivaravgift 421 fåmansföretag 559 förmåner 53, 57, 65–66, 78, 82, 89, 91, 93, 98, 110 nedsättning 426 arbetskläder 47, 107 arbetslön barn 553 delägare i handelsbolag 521 arbetslöshet ersättning 38 arbetsmarknadsutbildning bidrag 38 arbetsrum 104, 284 arrendator ny-, till- eller ombyggnad 263, 288 arrendators förbättring 263, 288 artist utomlands bosatt 625 arv allmänna regler 23 byggnad 337 byggnadsrörelse 417 inventarier 324 markanläggning 340 skogsavdrag 395 vid kapitalvinstbeskattning 140, 147, 177, 190, 205, 212, 217, 527 assistansersättning 25 avdragsutrymme skog 393 avgångsbidrag (AGB) 43 avgångsvederlag lantbrukare 277 avkastningsskatt 294, 458

Skatte- och deklarationshandboken 2009 till tryck Sakregister 10-01-08

830 Sakregister

avskattning 121 pensionsförsäkring 447 avskrivning anläggningsbidrag 334, 339 anslutningsavgift 334, 339 byggnad 335, 337 fastighetsinventarier 342 hyresrätt 333 immateriell rättighet 333 inventarier 322 markanläggning 334, 340 markinventarier 335 näringsfastighet 333 restvärdemetod 332 räkenskapsenlig 326 treårsinventarier 322 avsättningar 291 avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 43 avtappningsplikt 457 avverkningsrätt 149, 248, 389, 393, 396, 747 förbehållen 393, 396 avyttring 138, 526 B balansposter kvittning 248 bankfack hyra 134 barn gåva 135 lön 553 barnbegreppet 257 barnbidrag 24 barnpension 39 barnrevers 135 befattningspenning 26 begravningshjälp 26 begränsat skattskyldig 621 beloppsprocess 705 beloppsspärr 514 beskattningsort 614 beskattningsår 21, 240 betalningssäkringslag 708 bevisregler 18 bistånd 25 blankning 120, 194 blodgivarersättning 28 bodelning allmänna regler 23 byggnad 337 inventarier 324 markanläggning 340

skogsavdrag 395 vid kapitalvinstbeskattning 140, 147, 177, 190, 205, 212, 217, 527 överlåtelse pensionsförsäkring 446 överlåtelse pensionssparavtal 446 bokföringslagen (BFL) 237 bokföringsmässiga grunder 237, 245 bokföringsskyldighet 237–238 undantag 238 bokslut ändring av 248 bolagsbildningsutgift 465 bosatt 619 bostadsbidrag 24 bostadsföretag utdelning 123 bostadsförmån 65 bostadsrätt 176 förmån för näringsidkare 263 kapitalförlust 180 kapitalvinst 176 karaktärsbyte 262 återläggning förbättrande reparation 181 bosättning dubbel 94 utomlands 625 brandförsäkringspremie 289 broavgift avdrag 102 brutet räkenskapsår 238 bruttolöneavdrag 44 byggmästarsmitta 412 byggnad def 333 avskrivning 335, 337 avskrivningsprocent 337 avskrivningsunderlag 303, 335 benefikt förvärv 337 gemensamt avskrivningsunderlag 304 ny-, till- och ombyggnad 336 reparation 286–287 skada 303 utrangering 303, 339 byggnadsarbetare 87 byggnadsavgift 31 byggnadsinventarier 333 byggnadsrörelse 411 pågående arbeten 317

byggnadstomt 156, 409 bärodling 288, 341 bärplockning 28, 32, 37 böter 31, 296 D dagpenning 27, 38 datorförmån 46 deklarationsskyldighet fysisk person 711 juridisk person 712 mervärdesskatt 658 pensionär 712 deklarationstidpunkt 716 delavyttringsliggare 162 deldom 706 delförsäljning fastighet 155 delning av bolag 509 delning av företag 507 delrätt 192 se fondaktierätt delägarrätt 17, 183 djur 315 dold vinstöverföring 495 drivmedelsförmån 82 dröjsmålsavgift 135 dubbel bosättning 94 dubbelbeskattning 465, 474 dubbelbeskattningsavtal 623 dödsbo ansvar för skatt 617 deklarationsskyldighet 713 grundavdrag 616–617 jordbruksfastighet 617 näringsverksamhet 616 privatbostad 128, 174, 616 skatteskala 617 skattskyldighet 615 skogskonto 398 uppskovsavdrag 174 utländskt 606, 618 E efterbeskattning 665 efterlevandepension 445 efterlevandestöd 24 eftertaxering 691, 733 EG-domstolen 740 egenavgift 105, 113, 427, 432 avdrag 105, 113, 432 gemensam verksamhet 433 hobby 113 intäkt 265

Skatte- och deklarationshandboken 2009 till tryck Sakregister 10-01-08

Sakregister 831

medhjälpare 433 nedsättning 431 egendomslivränta 123, 140, 610 ekonomisk förening allmänt 462, 470 def 470 andel i 184, 186, 189, 192, 198 beskattning 470 centralorganisation 471 deklarationsskyldighet 712 fusion 504 insatsutdelning 472–473 kapitalvinst på andel 184, 186, 189, 192, 198 koncernbidrag 490 kooperativ 471 ombildning 122, 510 omstrukturering 510 organisationsutgift 474 skattskyldighet 472 skattskyldighet för utdelning 475 utdelad tillgång 476 utdelning 122 utdelningsavdrag 472–473 utskiftade medel 122 vinstandelslån 501 elcertifikat 313, 316 endagsförrättning 86 enkelt bolag 588 enmanshandelsbolag 523 enskild näringsidkare kapitalvinst 230 ersättningsbostad 168, 175, 180 ersättningsfastighet kapitalvinst 153, 168, 175 ersättningsfond 153, 259, 261, 376, 378, 396 avdragsberäkning 378 exempel 378, 380–381 återföring 384 ändamål 381 överföring 386 ettårsregeln 620 EU-bidrag 275 EU-parlamentariker 42 euro 208, 714 Europakonventionen 693, 709 europeisk ekonomisk intressegruppering 589 expansionsfond 365 beloppsbegränsning 367 benefik överlåtelse 372 byte av företagsform 373

generationsskifte 369 handelsbolag 370 kapitalunderlag 369 överlåtelse 369, 371 expansionsfondsskatt 365 expropriation 169, 377 F F-skatt 648 F-skattebevis 649 F-skattsedel 649 återkallelse 650 fackföreningsavgift 30, 106 facklitteratur 106 familjebidrag vid militärtjänstgöring 27, 40 familjestiftelse 42 fast driftställe 606 fast pris 319–320 fastighet expropriation 377 kapitaltillgång 419 lagertillgång 412, 417 tvångsavyttring 377 fastighetsavgift kommunal 219 fastighetsbegreppet 147, 154 fastighetsdeklaration allmän 730 särskild 731 fastighetsfållan 236, 487 fastighetsförvaltande företag 414 fastighetshandel 411 fastighetsinventarier avskrivning 342 försäkringsersättning 304 fastighetsreglering 149, 156, 162, 164, 262 fastighetsskatt 224 samfällighet 599 fastighetstaxering allmänt 723 deklaration 730 eftertaxering 733 fastighetsbegrepp 724 förenklad 725 indelning 725 omprövning 732, 734 skönstaxering 731 särskild 728, 733 taxeringsenhet 727 taxeringsvärde 728 överklagande 734

felparkeringsavgift 31 felräkningspengar 42 femårsregeln 619 finansiella instrument 314 fission se delning av företag flyttningsersättning 41, 106 FN-personal 27 folkpensionär 614 fondaktierätt 184, 192 fondförsäkring 456 fordringar kapitalförlust 206, 487 kapitalvinst 203 forskare utländsk 40 Forskarskattenämnden 40 forskning 293 framskjuten beskattning 198 fri bil 69 fri bostad 65 fri kost 63 fri sjukvård 55 fri tandvård 55 fri tidning 46 frivillig skattskyldighet för vissa 802 fruktodling 288, 341 fusion allmänt 504 aktiebolag 504 ekonomisk förening 504 huvudprincip 505 inventarier 325 kapitalförlust 201 kvalificerad 505 ”omvänd” 507 periodiseringsfond 349 underskottsavdrag 506 fusionsvederlag 122 fålla aktier 236, 481 fastigheter 236, 487 fåmansföretag allmänt 541 def 543 ackumulerad inkomst 559 arbetsgivaravgift 559 delägare 545 företagsledare 545 gränsbelopp 557, 572 immateriell rättighet 556 indexregel 564 kapitalförlust 200

Peter Kindlund Bo Svensby Olof Dreij

Årets skattenyheter DEKLARATIONEN 2010

Sänkta inkomstskatter · Nya momsregler för tjänster · Näringsbetingade handelsbolagsandelar · Fastighetsavgift på fler småhus · Snabbare husavdrag Sänkt uppskovsbelopp · Förbjudna lån från utländska juridiska personer Sänkta egenavgifter · Handel med underskottsföretag stoppad · Koncernavdrag · Andelsbyten beskattas vid utflyttning från EES

Komplett handbok

Skatte-

INKOMSTÅRET 2010

och deklarationshandboken

Sänkt statlig skatt · Höjt jobbskatteavdrag · Höjt grundavdrag pensionärer Arbetsresor · Uthyrning privatbostäder · Lättare få F-skatt · ROT-avdrag Förmånligare 3:12-regler · Sänkt bolags- och expansionsfondsskatt · Stopp för räntesnurror · Stoppregler handelsbolag · Sänkta socialavgifter · Gåva skogskonto · Koncernbidrag till lagerbolag · Enklare köpa hushållstjänster

FÖRETAG + PRIVAT

FÖRETAGSBESKATTNING Näringsverksamhet • Sociala avgifter • Pensionsförsäkringar • Skogsbruk Fastighetsskatt • Juridiska personer • Handelsbolag • Fåmansföretag Omstruktureringar • Konkurs och ackord • Mervärdesskatt

PERSONBESKATTNING Inkomst av tjänst och kapital • Bostadsbeskattning • Kapitalvinster Uppskovsavdrag • Skatteberäkning • Deklaration och taxering En praktisk uppslagsbok för företagare, skattekonsulter, revisorer och ekonomiansvariga. Uppdaterad med riksdagsbesluten om skatterna 2009 och aktuella rättsfall.

2010

Peter Kindlund · Bo Svensby · Olof Dreij

Skatteoch deklarationshandboken FÖRETAG + PRIVAT Inkomst av tjänst och kapital Skatt på fastigheter Företagets skatter Deklaration Mervärdesskatt

Peter Kindlund är regeringsråd.

Bo Svensby och Olof Dreij är skatteexperter vid Tholin & Larsson.

Peter Kindlund

Bo Svensby

Skatte- och deklarationshandboken utges sedan 1976 av Natur & Kultur.

Utgivningen sker i samarbete med skatteinformations­företaget Tholin & Larsson ISBN 978-91-27-12059-4

Olof Dreij

2010