Page 1

Pedagogiska trender och metoder

Pedagogiska trender och metoder

Marie Werme Ramsor– hur och varför?

Ramsor

– hur och varför?

Marie Werme

Här presenteras över 100 nyskrivna ramsor kring olika teman för förskolan och skolan. Med hjälp av dem kan barnen på ett kreativt och roligt sätt träna uttal och utveckla sin språkförståelse. Boken inleds med tips och förslag på hur man kan använda ramsorna och en genomgång av de positiva effekter för barnens språk­ utveckling som ramsorna kan ha. Författaren Marie Werme har mångårig erfarenhet som förskollärare vid förskolan i Karlstad.

Ramsor

– hur och varför? ISBN 978-91-40-64697-2

9

7 8 9 1 4 0

6 4 6 9 7 2


Innehållsförteckning 6

Ett varierat arbetssätt leker in ramsorna

11

Dyslexi och ramsor

13

En ramsa i veckan

14

Ramsor

14

S-ljudet

18

R-ljudet

24

F-ljudet

25

K-ljudet

25

M-, P-, B-ljuden

26

Hela alfabetet

29

Ramsor som leker med språkmedvetandet

36

Ramsor med olika teman

36

Kroppen

39

Året och vädret

44

Naturen

46

Djur

51

Skrämsel

54

Känslor

55

Blandade ramsor

63

Litteraturförteckning

646971_Ramsor_inlaga.indd 5

06-10-09 15.35.25


med ramsorna och där är det inga krav på hur orden uttalas. Det är ju innebörden i det barnen säger som är viktigt då. I de dagliga samtalen ska man uppmuntra barnen till att tala. Det ger övning och övning ger färdighet som vi alla vet. Om ett barn har stora uttalsproblem hjälper det inte enbart att öva ramsor. Då kanske barnet behöver professionell hjälp av en logoped eller talpedagog. Det kan också vara så att barnet har andra bakomliggande problem.

Dyslexi och ramsor Genom forskning har man kommit fram till att cirka 25 procent av Sveriges befolkning har läs- och skrivproblem. Omkring 10 procent har så svåra problem att de får diagnosen dyslexi. Redan i förskoleåldern är det viktigt att man är observant på barn som – har svårt att uppfatta rim – har svårt att säga efter lite krångligare ord – har svårt att urskilja ljud i ord – inte talar rent – har ett torftigt språk – har läs- och skrivproblem i släkten. Dessa barn får en bättre skolgång om man har tränat språklig medvetenhet med hjälp av rim, ramsor, och ordlekar. Tänk på att göra det på ett varierat och roligt sätt, så att det inte blir tråkiga och svåra övningar för de barn som behöver det bäst. Att leka med rim och ramsor är utvecklande för alla barn. En del behöver det mer, andra ännu mer.

hur och varför? Tidiga insatser är viktiga och man måste ta hänsyn till att svårigheterna ser olika ut hos olika barn. Man måste ta hänsyn till att olika personer lär sig på olika sätt, somliga med synen, andra med

11

646971_Ramsor_inlaga.indd 11

06-10-09 15.35.27


hörseln och åter andra med känseln. Ett varierat arbetssätt är av största betydelse.

Se, lyssna och känna på orden Lär eleven hur bokstaven ser ut, hur den låter och hur den känns i munnen när man säger den.

Träna vokaler och språkljud Det är viktigt att barnet får träna att uttala vokalerna rätt innan man lär henne eller honom att läsa. Arbetet med språkljuden är alltså det bästa man kan göra för barn med dyslexi. I förskoleåldern kan man göra vissa enkla tester. Man kan pröva ifall barnet hör skillnad på småljud, exempelvis u och y. Säg: bu och by, bu och bu. Hör barnet om det är samma ord eller olika ord? Forsätt sedan med nu och ny, fil och ful och så vidare.

Dela upp i stavelser Ofta har barn med dyslexi svårt att uppfatta hur ord är uppbyggda av enskilda språkljud. Att leka med ord och dela upp i stavelser är en bra övning.

Öva ord i ramsor Barn som behöver lästräning ska inte läsa mer. Vad de behöver är hjälp att plocka isär och sätta ihop ord. Då kan det vara bra om de redan har tränat det i förskoleåldern. Det kan man lätt göra i lek med ramsor.

✓ Stimulerar och utvecklar språkförmågan Om man tränar språkets form får man bra språklig medvetenhet. Känsla för språkets form kan man träna upp genom rim, ramsor och språklekar. Ju mer man leker med rim och ramsor före skolåldern desto lättare kan dyslektiker tackla sina problem senare i livet. Barn med lättare problem kan kanske träna bort dem helt och hållet.

12

646971_Ramsor_inlaga.indd 12

06-10-09 15.35.28


Ramsor En del barn har svårt med uttalet av olika ljud. De första ramsorna hjälper barnen att träna på småljuden, och ramsorna medverkar på så sätt till att de kan nå fram till rätt uttal. Sedan kommer ramsor som stödjer barnens språkmedvetande. Sist finns ramsor som handlar om olika teman. De berikar barnens ordförråd och kunskaper i olika ämnen. En del ramsor är bara roliga att leka med för barnen samtidigt som de tränar rytmer, stavelser och sprider glädje.

S-LJUDET Många barn har svårt att uttala s-ljudet. Det beror på att det är ett ljud som kommer sent i talutvecklingen.

Masse Masena Masse Masena hade inget hus. Masse Masena hittade ett krus. Kruset välte och gick i kras ut kom en mus och bjöd på kalas. Barnen tycker mycket om denna ramsa och vill gärna ha den som en önskeramsa. Ramsan väcker fantasin och barnen har många tankar runt den figuren. Man kan fundera över hur Masse Masena ser ut. Man kan prata om vad ett krus är och vad man kan ha det till.

14

646971_Ramsor_inlaga.indd 14

06-10-09 15.35.29


R-LJUDET R-ljudet är också ett ljud som kommer sent i talutvecklingen. Det är vanligt att barn har lite problem med det ljudet. I svenskan har vi flera uttal av r-ljudet, både det drillande och det skorrande r:et. Här kommer förslag på hur man kan lära barnet att närma sig r-ljudet.

Ett sätt är att leka amerikaner och låna deras uttal av r.

Indianer Där borta i Amerika, där indianer bor där smyger dom i mockasin, har inte några skor. Där borta i Amerika, där indianer är dom heter ¨Raska Örnen¨ och inte bara Pär. Där borta i Amerika, där indianer bor Där har dom stora bufflar och även några kor.

När jag har arbetat med den här ramsan har en del barn efteråt gått omkring och pratat på ”indianspråk”. De har använt det i leken och genom det har de gått in i en annan roll. Det har ju också varit bra för träningen av det svåra ljudet.

18

646971_Ramsor_inlaga.indd 18

06-10-16 10.03.47


K-LJUDET Konsonanterna p, t och k rullar i munnen, utifrån och in. P är långt fram i munnen (läpparna), t ligger på tungspetsen och k är längst in på tungan.

Pippi Titti Kikki. Peppe Tette Kekke. Poppo Totto Kokko. Pappa Tatta Kakka. Pappa tappa kaka, pappa tappa kaka, kaka går i kras. Kommer kloka katten, nu blir det kalas. De fyra första raderna kan man hoppa över om man vill. Då kan man lägga till några fler: Pappa tappa kaka. Då får man in rörelsen p – t – k, p – t – k. Titta även under rubriken: Ramsor som leker med språkmedvetandet. Där finns mer fakta och ramsor med k i jämförelse med t.

M-, P-, B-LJUDEN M, p och b är ljud som ligger på läpparna. Många barn rör för lite på läpparna när de pratar. De barn som har lärt sig att prata med napp i munnen har många gånger svårt att använda läpparna när de pratar. Då är det bra att öva på ljud där man använder dem.

Morgon Äntligen morgon, nu vill jag gå opp. Jag hoppar ur sängen, sträcker min kropp. Där ligger bollen, jag sparkar på den. Mamma hon ropar: Lägg dig igen! 25

646971_Ramsor_inlaga.indd 25

06-10-09 15.36.03


Ramsor med olika teman KROPPEN

Handen Detta är en tumme det tummar vi på. Detta är ett pekfinger som pekar så. Detta är ett långfinger, han är så lång. Detta är ett ringfinger som kan ha ring nån gång. Detta är ett lillfinger som sitter ut på kanten. Och om dom alla fryser de kryper in i vanten. Den här ramsan skapades när jag inte hittade någon ramsa om vad fingrarna egentligen heter. Jag ville också att ramsan skulle beskriva någonting om fingrarna.

Tanden Äntligen så har det hänt vet du vad jag känt jag vicka´ på den med handen. När den åkt ut då är det slut med att vicka på tanden. Sedan på natten jag la´ den i vatten hoppas att tandfén fann den. Men gluggen finns kvar det syns att jag har tappat den första tanden.

36

646971_Ramsor_inlaga.indd 36

06-10-09 15.36.24


Grodan Lilla grodan Spatt på dikeskanten satt så kom flugan Rut mums – tog sagan slut.

Igelkott (1)

Igelkott (2)

Igelkott med alla taggar genom höga gräset vaggar blir han rädd en liten stund blir han som en boll så rund.

Svampar är så gott sa en igelkott men klappa inte mig för du sticker dig.

Räven

Rådjur

Rävens svanstipp är så vit räven smyger hit och dit äter upp en liten mus som inte hade något hus.

Rådjur med prickar på dom är så jätte-små. Rådjur som horn har fått stångas ibland så smått.

47

646971_Ramsor_inlaga.indd 47

06-10-09 15.36.43


Pedagogiska trender och metoder

Pedagogiska trender och metoder

Marie Werme Ramsor– hur och varför?

Ramsor

– hur och varför?

Marie Werme

Här presenteras över 100 nyskrivna ramsor kring olika teman för förskolan och skolan. Med hjälp av dem kan barnen på ett kreativt och roligt sätt träna uttal och utveckla sin språkförståelse. Boken inleds med tips och förslag på hur man kan använda ramsorna och en genomgång av de positiva effekter för barnens språk­ utveckling som ramsorna kan ha. Författaren Marie Werme har mångårig erfarenhet som förskollärare vid förskolan i Karlstad.

Ramsor

– hur och varför? ISBN 978-91-40-64697-2

9

7 8 9 1 4 0

6 4 6 9 7 2

9789140646972  

– hur och varför? Marie Werme Pedagogiska trender och metoder 6 Ett varierat arbetssätt leker in ramsorna 11 Dyslexi och ramsor 13 En ramsa...