9789147084982

Kari Eriksson

Ritningsläsningens ABC är ett praktiskt inriktat läromedel i ritnings­ läsningens grunder. Ritningsläsningens ABC kan användas både för lärarledd undervisning och för självstudier.

Det krävs inga tidigare kunskaper i ritningsläsning. Boken behandlar maskinritningar och varvar korta teoria­ vsnitt med över 100 praktiska övningar.

Ritningsläsningens abc

Till boken hör en speciellt framtagen modellsats.

Diagnostiska prov och slutprov finns i en lärarhandledning.

Best.nr 47-08498-2 Tryck.nr 47-08498-2

4708498_omslaget.indd 1

09-07-08 11.09.53

© Omslagsbild: Oscar Reutersvärd. Från 150 omöljiga figurer med tillstånd från Bokförlaget Nya Doxa, Kungsgatan 19 S-713 31, SWEDEN. Teckningar: Gunnar Lindblad, Rankin William Ritningar:

Olle Olsson, Sören Eriksson

Bild, övrigt: ESMA och JET-reklam SMS, Sveriges Mekanstandardisering Bo Lundkvist Jan Kronekvist Sjöström m fl, Maskinelement Almqvist & Wiksell 1990 Formgivare: Robert Leistner De svenska standarder som återfinns i denna bok är återgivna med vederbörligt tillstånd. I standarden har pedagogiska bearbetningar utförts.

ISBN 978-91-47-01395-1 © Kari Eriksson och Liber AB Sjätte upplagan 1 Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion Tryck: Zrinski d.d. Kroatien 2009 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 92 00 e-post: kundservice.liber@liber.se

Rit ABC PT.indd 2

09-07-08 12.20.14

Förord till eleven Ritningsläsningens ABC beskriver maskinritningar. För att kunna arbeta med och förstå ritningarna i boken, ska du ha en låda med sju modeller, som hör till boken.

I första kapitlet Vyer använder du modellerna och jämför med ritningarna.

Pilar visar hur du ser på en modell och hur du välter modellen, för att rita en annan sida av modellen.

I kapitlet Måttsättning ska du mäta modellerna med skjutmått, och hitta rätt bland alla mått på ritningen.

Innan du börjar att jobba efter ritningar på verkstaden ska du också läsa kapitlet Toleranser.

Ett utförligt Register har du på sidorna 100 - 107.

Det finns tre prov och ett slutprov som du får hämta hos din lärare.

Förord till läraren Ritningsläsningens ABC är ett läromedel i praktisk ritningsläsning.

Läromedlet används främst på gymnasienivå och i vuxenutbildning.

Ritningsläsningens ABC fungerar mycket bra för självstudier.

Varje siduppslag har tillräckligt med information för att eleven ska kunna vara självgående och en lärarinsats ska fungera bra vid behov.

Läromedlet består av tre samverkande delar: −

Boken Ritningsläsningens ABC, som är en kombinerad fakta och övningsbok

−

En modellsats med sju modeller och två skruvar med tillhörande muttrar

−

En CD med tre prov och ett slutprov och extra övningar samt ett kombinerat ordlista/register för elever som behöver extra hjälp med språket.

Dessutom en lärarhandledning med facit till bokens övningar, en handledning med tidsplan för läraren och underlag för tio overhed-bilder samt arbetsblad för geometrisk ritning.

Ritningsläsningens ABC behandlar maskinritningar. Eleverna lär sig att läsa och förstå ritningar genom att arbeta med de sju modellerna i modellsatsen. Tre elever per modellsats har fugerat bra. När eleverna mäter på modellerna med skjutmått ska de endast läsa av på 1 mm när. För att eleverna inte ska mäta på ritningarna är dessa med avsikt inte skalenliga.

Innehållsförteckningen på nästa sida har sidhänvisningar till mätövningarna med skjutmått, måttsättningsövningarna och ritövningarna som visar om eleven läser ritningarna rätt eller behöver repetera.

Första upplagan kom 1983.

I den nu föreliggande sjätte upplagan är alla ritningar enligt aktuell standard och ritade i cad, och vyplaceringen enligt metod E i kombination med Pilmetoden.

Förutom modellsatsen samt penna, linjal och skjutmått behöver eleverna ha tillgång till vinkelmätare och gängmätare.

Kari Eriksson Rönninge maj 2009

Rit ABC PT.indd 3

09-07-08 12.20.14

INNEHÅLL VYER Huvudvyn Mäta med skjutmått

2 2 4

VYPLACERING Metod E Pilmetoden Metod A Övningar på Metod E och Pilmetoden

7 7 15 16 18

MÅTTSÄTTNING Måttlinjer Symbolen Ø för diameter Centrumlinjer Centrumavstånd Symmetrilinjer Snabbrepetition på vyplacering Måttsättning av faser Baslinjemåttsättning Koordinatmåttsättning Kedjemåttsättning Kombinationsmåttsättning

20 20 24 25 25 26 27 28 30 32 33 34

RITÖVNINGAR

35

SYMBOLER FÖR FORM OCH LIKA MÅTT Rundningsradier Symboler för cirkel och sfär Symbolen för plan yta Symboler för lika mått och upprepade element

40 40 40 42 43

STANDARD OCH ALLMÄN PRAXIS Mer om pilmetoden

44 44

TOLERANSER Numeriska toleranser Generella toleranser Hjälpmått och dubbelmåttsättning Mer om kedje- och kombinationsoch baslinjemåttsättning

45 45 48 50

SNITT Snitt och snittlinjer Flera snitt på samma ritning Bruten snittlinje Snitt i stället för vy Halvt snitt Partiellt snitt

52 52 55 56 60 64 65

DELVYER OCH SPECIALVYER Delvy Specialvy

66 66 67

SKALOR Förstoring Fullstorlek (Naturlig storlek)

68 68 68

RITNINGSBLANKETTEN

70

ISO-TOLERANSER Toleransgrad och toleransvidd Toleransläge, passningar

72 74 75

Rit ABC PTinnehall.indd 2

51

FORM- OCH LÄGETOLERANSER

77

YTJÄMNHET

78

FÖRENKLAT RITSÄTT Gängor Kugghjul Kedjehjul Rullningslager Fjädrar

80 80 82 82 83 83

GÄNGOR Metrisk gänga Tumskalan UNC- och UNF- gängor

84 84 85 86

SVETSBETECKNINGAR Svetssymboler Svetsars läge Baksträng Tilläggssymboler a-, z-, s- och längdmått Bruten svets Kompletterande beteckningar

87 87 88 89 89 90 91 91

REPETITIONS- OCH FÖRDJUPNINGSÖVNING

92

RITNINGAR 188 - 192

93

REGISTER

99

Mätövningar med skjutmått modell 1 modell 2 modell 3 modell 4 modell 5 Skalor

5, 6, 21, 30, 31 25, 28 24, 60 29, 62, 63 63, 64 69

Måttsättningsövningar modell 1 modell 2 modell 5 bokstavskloss Diverse

Ledkula Platta

34 48, 49, 50 63, 64 22, 23 51, 58, 65, 66, 79, 80, 92 41, 50 33, 43, 51, 55, 56

Ritövningar modell 1 modell 2 Sex olika detaljer Kvadrat i cirkel Pinnskruv Snittytor

3, 12, 13 39, 53, 35 - 39 42 80 53, 55, 57, 61

Prov 1 prov 2 prov 3

39 71 92

09-07-08 10.07.24

Inom verkstadsindustrin arbetar man efter ritningar.

Ritningsläsningens ABC ska hjälpa dig att läsa och förstå maskinritningar.

Ritning 191 på denna sida beskriver en klack som hör till en skruvtving.

När du arbetat med och förstått övningarna i boken kan du förstå informationen på ritning 191.

Med måttsättning och olika symboler visar ritning 191, vilka krav som gäller vid tillverkning av klacken.

Titta gärna på ritning 188 på sidan 94, som visar klackens funktion.

Lycka till!

Rit ABC PT.indd Avs1:1

09-07-08 12.20.15

Vyer Huvudvyn För att du enkelt ska lära dig att se detaljen på en maskinritning, börja med att träna på modell 1.

Ta fram lådan med de sju modellerna.

Du behöver Modell 1 till bokens första 15 sidor.

Övning 1 Lägg modell 1 på ritning 101 så att modellens kanter passar till de grova (tjocka) linjerna på ritningen.

Modellens kanter på ritningen kallas konturer.

De grova linjerna är modellens konturlinjer.

Titta rakt mot modell 1 och papperet, så att du bara ser en sida av modell 1.

Sidan som ritats på ritning 101 kallas en vy.

På ritning 101 är Modell 1 måttsatt.

Måttlinjerna är ritade med fina (tunna) linjer.

Genom att rita modellens konturer med hel grov linje och måttlinjerna med hel fin linje, blir det lättare att se själva modellen på ritningen.

Grov linje ska vara dubbelt så tjock som fin linje.

2

Rit ABC PT.indd Avs1:2

09-07-08 12.20.18

Maskinritningar visar ofta fler vyer av en detalj.

Den sida av en detalj som bäst beskriver detaljens form ritas först och kallas huvudvy. ”Huvudvy: vy av ett objekt som visar de viktigaste delarna med hänsyn till konstruktion, montering, försäljning, service eller underhåll.”

Ovanstående är utdrag ur ritningsstandarden SS-ISO 5456-1.

Om du liknar modell 1 vid en isbjörn kan du se konturerna av nos, fötter och mage på ritning 101.

Vyn på ritning 101 beskriver formen på isbjörnen bra och vi har valt den till huvudvy.

Övning 2 Rita en huvudvy av isbjörnen i boken där nosen pekar mot vänster och fötterna nedåt Gör så här: –

lägg modell 1 med nosen vänd mot vänster i boken

–

rita först runt modellens kanter

–

ta sedan bort modellen och fyll i linjerna med hjälp av linjal och en trubbig penna, så att du får grova konturlinjer

–

rita inte några måttlinjer nu (det tränar vi på senare).

Rita här ↓

3

Rit ABC PT.indd Avs1:3

09-07-08 12.20.20

Mäta med skjutmått Måttsättningen förstår du lättast om du har ett skjutmått och mäter på modellen när den ligger på vyn på ritningen.

I kapitlet Måttsättning (sidan 20) får du läsa mer om måttsättning.

Här får du träna att hitta måtten, genom att mäta på modell 1 med skjutmått och jämföra dina mått med måtten på vyerna nedan.

Övning 3 Du ska kontrollmäta fyra vågräta mått på modell 1.

Det räcker att du mäter i hela mm.

Du får fel mått om du mäter på ritningen.

Gör så här: –

Ta fram modell 1

–

Lägg modellen på vyn och se var längden 53 är måttsatt Följ linjerna från de två pilspetsarna ner mot modellen, så ser du vilka kanter du ska mäta på modell 1.

–

Ta modell 1 och mät måttet 53 med skjutmåttets skänklar.

–

Mät också måttet 8 på modell 1 med skjutmåttets skänklar.

–

Se vilka kanter som måttet 18 visar. Måttet 18 mäter du bäst med spetsarna på skjutmåttet.

–

Måttet 7 på modell 1 mäter du bäst med hjälp av staven på skjutmåttet.

Alla måtten 53, 7, 18 och 8 är satta ovanför sina måttlinjer –

Kontrollmät därefter på modell 1 de tre lodräta måtten som du ser i vyn nedan.

De tre lodräta måtten 17, 10 och 33 är skrivna till vänster om sina måttlinjer.

Vrid boken så att du läser lite snett från papperets nedre högra hörn, då ser du att måtten är satta ovanför sina måttlinjer.

Inget mått får sättas under sin måttlinje.

4

Rit ABC PT.indd Avs1:4

09-07-08 12.20.21

I den här boken är alla vyer ritade så att Du får fel mått om du mäter på ritningarna!

Man mäter aldrig på en ritning!

Lita på det utsatta måttet En ritning ska ha alla viktiga mått måttsatta.

Om du behöver räkna ut ett mått tappar det toleranskravet, se sidan 50.

Längdmått på maskinritningar anges i millimeter (mm), men du ska inte skriva mm efter måtten.

Övning 4 Ta fram modell 1 och mät modellen med skjutmått.

Gör så här –

Mät ett mått med skjutmåttet på modell 1. Mät inte i boken

–

Skriv in måttet ovanför sin måttlinje

–

När du är klar med alla mått, jämför dina mått med ritning 101

Du behöver inte läsa tiondelarna på skjutmåttet här, eftersom alla mått på de sju modellerna är skrivna i hela millimetrar.

Alla mått ska stå ovanför sina måttlinjer.

Dina lodräta mått (16, 10 och 33) ska sättas till vänster om sina måttlinjer, som i övning 3 och ritning 101.

Övning 5 För att du ska kunna tillverka modell 1 behöver du ett mått till.

Vilket?

Tips! Huvudvyn av modell 1 visar inte hur tjock (bred) modellen är.

5

Rit ABC PT.indd Avs1:5

09-07-08 12.20.22

Ställ isbjörnen på sina fötter på vy A på ritning 102.

I vy A (Vy uppifrån) kan du se bredden av modell 1.

Bredden går alltså att måttsätta på ritning 102

Övning 6 –

Mät bredden på modell 1 med skjutmått

–

Hur stor är bredden ………………

–

Skriv in bredden på ritning 102.

Du får fel mått om du mäter på ritningen

Vy uppifrån har tre streckade linjer för isbjörnens fötter, som du inte kan se när du tittar uppifrån på modellen som står på sina fötter.

Konturer som inte syns kallas skymda konturer och är ritade med fin streckad linje så här

Hur vyer placeras kring huvudvyn på en ritning kallas vyplacering.

6

Rit ABC PT.indd Avs1:6

09-07-08 12.20.23

Vyplacering Metod E Övning 7 För att förstå placeringen av vy A på ritning 103 ska du göra så här: –

Lägg modell 1 på Huvudvyn på ritning 103.

–

Vrid boken och böj dig ner så att du kan titta på isbjörnen i pilens riktning.

Du ser då isbjörnens ”rygg”

–

Vrid boken rätt igen

–

Vält modellen 1 mot vy A i pilens riktning och dra modellen till vy A, Vy uppifrån.

Pilen A´s riktning och bokstaven A ovanför Vy uppifrån visar hur man välter modell 1 för att rita vy A. När vy A placeras i pilen A´s riktning, dvs ligger dit modellen välts, som på ritning 103, kallas vyplaceringsmetoden för Metod E och går ofta under namnet vältmetoden.

Vi tränar på metod E och gör metoden lättare att förstå med pilarnas hjälp.

Metod E har länge används som standard i Europa.

I början av denna bok har riktningspilar används som tillsammans med metod E underlättar tolkning av ritningen.

Symbolen för metod E ser ut så här:

Symbolen visar hur man välter en kona

På sidan 15 kan du läsa om den senaste vyplaceringsmetoden – Pilmetoden.

7

Rit ABC PT.indd Avs1:7

09-07-08 12.20.25

Du ska nu träna på att välta modell 1 enligt metod E som riktningspilen pekar på ritningarna 104 och 105.

Övning 8 –

Lägg isbjörnen på huvudvyn på ritning 104 och böj dig ner och titta i pilen A´s riktning på modellens vänstra sida

–

Vält modellen och dra den till vy A. Den sida du nu ser av modellen, när du tittar rakt ner mot modellen i boken, är modellens vänstra sida, och heter Vy från vänster.

–

Vält modellen fram och tillbaka från vy till vy så att du ser att vy A visar modellens vänstra sida

I övning 9 förstår du varför Vy från vänster på ritning 104 har en streckad linje.

Övning 9 –

Lägg din penna längs den streckade linjen på ritning 104 och följ pennan till huvudvyn och se vilken kontur som den streckade linjen motsvarar

–

Du ser att det är isbjörnens mage som ritats med streckad fin linje i Vy från vänster

Vilket påstående är rätt?

Den streckad linjen är isbjörnens nos Den streckad linjen är isbjörnens mage Den streckade linjen är både isbjörnens nos och mage

8

Rit ABC PT.indd Avs1:8

09-07-08 12.20.26

Övning 10 –

Lägg modell 1 på huvudvyn och vält modellen mot vy A.

–

Vält modellen fram och tillbaka från vy till vy så att du ser att det är modellens högra sida som är ritad som vy A.

Se hur pilen A pekar på modellens högra sida och att vy A därför bör heta Vy från höger.

Pilen ska hjälpa läsaren att tolka ritningen exakt och utan missförstånd.

Övning 11 Kontrollera de två streckade linjerna i Vy från höger på ritning 105 –

Lägg din penna på en av de streckade linjerna och se var den passar in i huvudvyn

–

Lägg sedan pennan på andra streckade linjen och se var den passar in i huvudvyn.

Vilket påstående är rätt?

–

De två streckade linjerna är isbjörnens nos

–

De två streckade linjerna är isbjörnens mage

–

Den ena streckade linjen är isbjörnens nos och den andra streckade linjen är isbjörnens mage.

9

Rit ABC PT.indd Avs1:9

09-07-08 12.20.28

Om du välter isbjörnen från huvudvyn på ritning 106 mot Vy underifrån kommer isbjörnen att ligga på rygg i ”Vy underifrån” Du ser isbjörnens fötter och de är ritade som synliga konturer med hel grov linje

Övning 12 –

Rita in en pil mot huvudvyn på ritning 106 som visar hur du ser på isbjörnen för att kunna rita Vy underifrån

–

Ge pilen bokstaven A

–

Skriv också in bokstaven A ovanför Vy underifrån.

10

Rit ABC PT.indd Avs1:10

09-07-08 12.20.29

Ta fram bokstavsklossen ur lådan. Ritning 107 visar klossens sex sidor.

Alla sex vyerna behövs för att visa klossens bokstäver.

Vyerna är placerade enligt metod E och du har inga riktningspilar som hjälp.

Övning 13 Träna Metod E så här: –

Lägg klossen i vy A, så att du kan läsa klossens bokstav A, när du ser rakt ner mot klossen i boken.

Vy A får bli vår huvudvy på ritning 107

–

Vält klossen nedåt så att du ser klossens bokstav B i vy B Vy B är Vy uppifrån

–

Vält klossen fram och tillbaka mellan huvudvyn och vy C, mellan huvudvyn och vy D samt mellan huvudvyn och vy E.

Skriv in namnen på vyerna för klossens sidor C, D och E. Namn på vyerna ser du på ritningarna 104 – 106.

–

Vyn med bokstaven B är vy uppifrån

–

Vyn med bokstaven C är ………………………………

–

Vyn med bokstaven D är ………………………………

–

Vyn med bokstaven E är ………………………………

–

Vält två gånger från huvudvyn så kommer du till vy F, Vy bakifrån.

E

D

A

C

F

B 107

11

Rit ABC PT.indd Avs1:11

09-07-08 12.20.31

Utdrag ur SS-ISO 128-30 som beskriver vilka vyer som bör väljas: ”Den vy som ger mest information om objektet skall väljas som huvudvy. (Vanligtvis visar denna vy objektet i det läge där det skall fungera.)

Objekt som kan användas i vilket läge som helst bör företrädesvis ritas i det läge de huvudsakligen har vid tillverkningen eller monteringen.”

På ritningarna 101 – 106 valde ritaren en huvudvy där du ser ”… objektet i det läge där det skall fungera …” isbjörnen står på sina fötter som ett leksaksdjur.

På ritningarna 108 –110 väljer ritaren huvudvyn ” … i det läge den huvudsakligen har vid tillverkningen …” där isbjörnen ligger på rygg, som i fräsen.

Övning 14 Nu är det dags att lägga tillbaka modell 1 (isbjörnen) i lådan.

Du ska på ritninarna 108, 109 och 110 tänka dig hur du välter isbjörnen från huvudvyn i den riktning som pilen visar.

Rita in ”fötterna” i vy A på ritning 108.

Som hjälp har du tre hjälplinjer ritade från huvudvyn ner till vy A. Gör så här: –

rita ut hjälplinjerna ner i vy A med tunn linje som går att sudda ut

–

Tänk dig att du ser på isbjörnen i pilen A´s riktning

–

Rita in fötternas konturlinjer i ”vy A”.

–

Kontrollera att du ritat fötternas konturlinjer rätt.

–

Om fötterna är skymda ska de ritas med streckad fin linje men om fötternas konturlinjer är synliga ska de ritas med hel grov linje.

Det är helt OK att ta fram modell 1 ur lådan och kolla om det blev rätt, men lägg sedan tillbaka modellen i lådan.

När du jobbar efter en ritning har du inte den färdiga detaljen till hjälp.

Du ska förstå vyernas placering genom att tänka dig hur du välter enligt metod E och ibland får du hjälp av riktningspilar.

12

Rit ABC PT.indd Avs1:12

09-07-08 12.20.32

Lägg tillbaka modell 1 i lådan.

Titta på ritning 109. Ritaren har påbörjat vy A.

Övning 15 Rita klart vy A på ritning 109 Gör så här: –

Dra hjälplinjer till vy A

–

Tänk dig att du välter isbjörnen i pilen A´s riktning till vy A

–

Rita fötternas konturlinjer.

Hur ritade du konturlinjerna i vy A? Är isbjörnens fötter synliga konturer Är isbjörnens fötter skymda konturer

Övning 16 På ritning 110 är hjälplinjer ritade från huvudvyn.

Bredden på modell 1 är markerad på hjälplinjerna.

Rita vy A på ritning 110.

Gör så här: –

Rita med hjälp av markeringarna konturen med heldragen grov linje

–

Tänk dig att du välter isbjörnen i pilen A´s riktning mot vy A

–

Är noskonturen synlig eller skymd i vy A? Rita nosens konturlinje

–

Är magen på isbjörnen synlig eller skymd i vy A? Rita magens konturlinje.

Hjälplinjerna ska inte vara kvar på den färdiga ritningen.

Ta bort alla hjälplinjer på ritningar som du ritar själv, för att de inte ska tolkas fel.

I cadritningar har vi inte detta problem. Cadritning är ritning gjord med dataprogram.

13

Rit ABC PT.indd Avs1:13

09-07-08 12.20.33

På ritning 111 är alla sex vyerna av modell 1 ritade och placerade enligt Metod E. Alla vyer har bestämda namn som beskriver Metod E, i standarden SS-ISO 128-30.

Vy A är vald till huvudvy vy B blir Vy uppifrån vy C blir Vy från vänster vy D blir Vy från höger vy E blir Vy underifrån vy F blir Vy bakifrån.

Övning 17 -

kontrollera att du skrivit in rätt namn på bokstavsklossens vyer på ritning 107 på sidan 11.

Det är viktigt att du nu känner att du tolkar alla vyerna rätt på ritning 111.

Vyerna B, C, och D har streckade linjer för skymda konturer.

Ser du klart vilka konturer som blir skymda konturer när du välter modell 1 från vy till vy?

Repetera annars innan du går vidare i boken, sidorna 6-7 för vy B som blir Vy uppifrån sidan 8 för vy C som blir Vy från vänster sidan 9 för vy D som blir Vy från höger.

14

Rit ABC PT.indd Avs1:14

09-07-08 12.20.36

Pilmetoden I denna bok är de flesta vyerna placerade enligt metod E och med riktningspilar som hjälp i början av boken.

Riktningspilarna som har hjälpt dig att välta modell 1 från vy till vy är den senaste standarden i vyplacering och kallas Pilmetoden.

Ritningarna på sidorna 6 - 14 har vyer placerade enligt metod E och de ritningar som har pilar och bokstäver följer alltså även vyplacering enligt Pilmetoden.

Metod E och Pilmetoden kan samverka för att ge en säker tolkning av ritningen. Äldre ritningar som du kanske kommer att arbeta med, är ritade enligt metod E och utan riktningspilar. Äldre ritningar har därför oftast symbolen för metod E angiven.

Se sidan 7.

Övning 18 Ritning 112 har riktningspilar enligt Pilmetoden men följer inte vyplacering enligt metod E. -

Vält huvudvyn som pil A visar och se vilken sida som blir vy A.

Den fria vyplaceringen enligt Pilmetoden presenteras mer utförligt på sidan 44, så du kan lugnt vänta till sidan 44 innan du börjar tolka ritning 112.

De flesta ritningar görs idag med hjälp av dataprogram.

Programmen kallas cadprogram (Computer Aided Design).

Om cadritaren ritar en vy med hjälp av huvudvyn, men vill dra vyn till en annan plats på ritningen, måste Pilmetoden användas.

Ritaren måste då rita in en riktningspil mot huvudvyn och sätta samma bokstav vid pilen och den flyttade vyn.

Riktningspilar har länge användts till placering av t ex snitt och specialvyer, se sidorna 53 och 67.

Pilmetoden med riktningspilar blir extra viktig när ritningar skickas mellan olika världsdelar.

I Amerika t ex heter vyplaceringsmetoden Metod A. Metod A och metod E har ombytt placering av vyerna. Se metod A sid 16.

Amerikanska ritningar blir allt vanligare i Europa.

15

Rit ABC PT.indd Avs1:15

09-07-08 12.20.39

Metod A Amerikanska ritningar kan ha vyerna placerade enligt en Amerikansk vyplacering, som kallas metod A. På ritning 113 ser du modell 1 placerad enligt metod A. Man välter modellen och drar den tillbaka till den plats där man ser den ifrån.

Riktningspilen pekar från vänster, vy A är Vy från vänster.

Metod A

Jämför ritning 113 som har vyplacering enligt metod A med ritning 104 som har vyplacering enligt metod E. Riktningspilarna är inritade enligt Pilmetoden.

Ritningarna 113 och 104 visar samma huvudvy och samma Vy från vänster men vyerna har ombytt placering.

Metod E

Symbolen för metod A på ritning 113, har samma kona som metod E, men med ombytt vyplacering.

Symbolerna kan lätt förväxlas.

Riktningspilarna ger en säkrare tolkning av ritningar än symbolerna. Övning 19 på sidan 17 och snabbrepetitionen på sidan 27 är den enda träningen på metod A i boken.

16

Rit ABC PT.indd Avs1:16

09-07-08 12.20.40

Till övningarna 19, 20 och 21 har du inga färdiga modeller.

Tycker du det är svårt att göra övningarna, kan du göra egna modeller i ”Oasis” (finns i blomsteraffärer).

Övning 19 Vilken av ritningarna 114 eller 115 har vyplacering enligt metod A? Sätt kryss i rutan för metod A Ritning 114

Ritning 115

17

Rit ABC PT.indd Avs1:17

09-07-08 12.20.42

Övningar på metod E och Pilmetoden Övning 20 Vilka av ritningarna är rätt ritade?

Sätt kryss i rätt rutor.

Ritning 117

Ritning 118

Ritning 119

Ritning 120

18

Rit ABC PT.indd Avs1:18

09-07-08 12.20.45

Övning 21 Vilka av ritningarna är rätt ritade?

Sätt kryss i rätt rutor.

Ritning 124

Ritning 125

Ritning 126

Ritning 127

Gör övning 22, innan du går över till nästa kapitel, Måttsättning.

Övning 22 Se hur vyplacering enligt metod E och Pilmetoden samverkar.

Gör övning 20 och 21 på sidorna 18 och 19, genom att täcka över bilden i högra hörnet och tänk dig att du välter detaljen från den ena vyn till den andra och kolla att du verkligen ser vilka ritningar som är rätt eller felritade.

Titta på sidan 17, på ritning 115, som har vyplacering enlig metod E. -

Rita in en riktningsspil A mot den vy du väljer som huvudvy och namnge den andra vyn som A. 19

Rit ABC PT.indd Avs1:19

09-07-08 12.20.47

Måttsättning Måttlinjer När du ska sätta ett mått i en ritning, ritar du först ut de två måttgränslinjer som måttet behöver, se måttet 33.

Rita sedan en måttlinje mellan måttgränslinjerna.

Måttlinjen ska ha pilspetsar som pekar mot måttgränslinjerna, se måttet 33.

En måttlinje kan också ritas mellan två konturlinjer inne i vyn, se måttet 20 eller mellan en konturlinje och en måttgränslinje, se måttet 10.

Måtten har inte mm utskrivna, men mm kan anges på ritningen.

Pilspetsarna kan ritas på olika sätt, så här

eller som små streck eller punkter, så här

Vid cad-ritning drar du ut måttgränslinjerna och får både måttlinjen med pilar och måttet på köpet.

Man kan dela de lodräta måttlinjerna och skriva in måtten som i vyn här intill.

I boken är måtten satta med hela måttlinjer.

Måttsättning med brutna måttlinjer

Övning 23 Repetera övningarna 3 och 4 på sidorna 4 och 5 om du är ovan att mäta med skjutmåttets skänklar, spetsar och stav.

Du får fel mått om du mäter på ritningar.

20

Rit ABC PT.indd Avs1:20

09-07-08 12.20.49

Övning 24 Längd, höjd och bredd på modell 1 fattas på ritning 130.

Ta fram modell 1 och mät de tre måtten med skjutmått och måttsätt klart ritning 130.

Gör så här –

Tänk först över var du vill sätta måtten.

–

Dra ut måttgränslinjer. Rita in måttlinjer med pilspetsar som syns bra.

–

Mät de tre måtten på modellen med skjutmått.

–

Skriv in måtten på sina måttlinjer.

Du får fel mått om du mäter på ritningen.

Det finns flera sätt att måttsätta När du är nöjd med din måttsättning, diskutera din måttsättning med någon person.

– har du gjort en klar och entydig måttsättning?

Har du satt fler mått än de tre som ska ge längd, höjd och bredd, då har du gjort en dubbelmåttsättning. Det kan du läsa om på sidan 50 Mät aldrig på ritningar.

Cad-ritningar blir ofta inte skalenliga när de skrivs ut från datorn.

Och gamla pappersritningar kan ha ändrat storlek vid kopieringar.

21

Rit ABC PT.indd Avs1:21

09-07-08 12.20.51

Ta fram bokstavsklossen ur lådan och mät den.

Bokstavsklossens dimensioner är 33, 31 och 35 mm Bokstavsklossens dimensioner skrivs 33 x 31 x 35.

På ritning 131 ser du bokstavsklossen måttsatt i vy A och vy C. Två vyer räcker för att måttsätta klossens dimensioner.

Övning 25 Mät klossen när den ligger på vy A och vy C på ritning 131 När du fått klossens tre mått att stämma med vy A och vy C ska du träna på att måttsätta vy B. Gör så här –

Dra ner måttet i vy A till vy B

–

Skriv in måttet i rätt parentes.

Övning 26 Vilket mått från vy C ska in i vy B? Gör så här –

lägg klossen på vy C

–

Vält klossen till vy A och sedan ner till vy B

–

mät klossen på vy B

–

Måttet från vy C är

–

Skriv in måttet från vy C i rätt parentes.

Ett mått som är satt inom parentes är ett hjälpmått. Se sid 50.

22

Rit ABC PT.indd Avs1:22

09-07-08 12.20.52

I övning 26 flyttade du måttet 31 från vy C till vy B genom att välta klossen.

På ritning 132 är en annan metod illustrerad.

Övning 27 Du ska föra över måttet 31 till vy B Gör så här: –

lägg klossen på vy C

–

Skjut klossen på rälsen från vy C till vy B

–

Skriv in måttet 31 på rätt måttlinje

När du ska tolka en ritning har du inte den färdiga detaljen i din hand.

–

Lägg undan klossen och lägg t ex en kautschuck längs med måttlinjen 31 i vy C

–

Skjut kautschucken på rälsen från vy C till vy B

–

Ser du vilken måttlinje i vy B som ska ha måttet 31?

Att följa mått från vy till vy som i övningarna 25, 26 och 27 fungerar bra om ritningen har en vyplacering enligt Metod E eller Metod A. Vid fri vyplacering enligt Pilmetoden (sidan 15 och sidan 44) blir det svårare att följa ett mått från vy till vy om vyerna är godtyckligt placerade.

Övning 28 Vilka mått hör till vilka vyer?

Vy C har de två måtten 35 och 31 Sätt två kryss på varje rad.

–

Vy A kan ha måtten 35

33

31

–

Vy B kan ha måtten 35

33

31 23

Rit ABC PT.indd Avs1:23

09-07-08 12.20.54

Kari Eriksson

Ritningsläsningens ABC är ett praktiskt inriktat läromedel i ritnings­ läsningens grunder. Ritningsläsningens ABC kan användas både för lärarledd undervisning och för självstudier.

Det krävs inga tidigare kunskaper i ritningsläsning. Boken behandlar maskinritningar och varvar korta teoria­ vsnitt med över 100 praktiska övningar.

Ritningsläsningens abc

Till boken hör en speciellt framtagen modellsats.

Diagnostiska prov och slutprov finns i en lärarhandledning.

Best.nr 47-08498-2 Tryck.nr 47-08498-2

4708498_omslaget.indd 1

09-07-08 11.09.53